Nio tips för en bättre ekonomi 2025

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Återpublicerad intervju: det viktigaste om privatekonomi
2. Två sätt att tjäna pengar
3. Varför bygga en vattenledning?
4. Budget: målet klätt i siffror
5. Budget för drömmar, inte för brist
6. Utbildningsgrej och inkomstgrej
7. Att kriga på fel kulle
8. "Vi har inte råd" är bullshit
9. Hur man får upp sin inkomst
10. Sälj, hyr ut och tjäna på det du redan gör
11. Hur stor ska bufferten vara?
12. Betala dig själv först
13. Automatisera bort dig själv
14. Den klassiska rekommendationen
15. Att komma igång tar tio minuter
16. Lån, ränta och uppfinningen av aktien
17. Från skepp till fonder
18. Köp hela höstacken
19. Billig, bred, passiv, global
20. Vad är en räntefond?
21. Fondroboten: all inclusive-lösningen
22. Brett, billigt, långsiktigt
23. Sparhorisonten bestämmer risken
24. När du inte vet sparhorisonten
25. Vad är ränta på ränta?
26. 12-12-12-regeln och dubblingsregeln
27. Sju procent och att bli rik långsamt
28. Sparandet är sjukt rättvist
29. Vad är ett investeringssparkonto?
30. ISK är en väska, inte en investering
31. När är det okej att låna?
32. Spara, låna och Sparfällan
33. Tid är också en resurs
34. Att planera för pensionen
35. Pensionen i fyra steg
36. Rätt försäkringar och humankapitalet
37. Människorna runt omkring oss
38. Maxa lyckan med pengar
39. Är det smart att vara rikast på kyrkogården?
40. Tidslinje och kontoutdraget
41. Ett eget Rolex-sparande
42. Misstag: inget självförtroende och fel incitament
43. Tre enkla förändringar idag

Återpublicerad intervju: det viktigaste om privatekonomi

Jan: Vad är det viktigaste att veta om privatekonomi och sparande? Det går vi igenom i detta avsnitt av RikaTillsammans, där jag blir intervjuad av KI-forskaren Emma Frans, som även driver podden A-kursen.

Det hela började med att jag blev inbjuden till henne för att ge hennes lyssnare en introduktion till privatekonomi och sparande. Vad ska man tänka på, hur kan man öka sin inkomst, hur ska man tänka kring budget, och vad säger forskningen om sparande? Jag tyckte att hon gjorde det så himla bra att jag tänker att vi återpublicerar samma intervju även här på RikaTillsammans, för jag tror att du som lyssnar kommer få ett stort värde av det.

Så istället för att jag pratar mycket mer här i introduktionen, så här kommer intervjun tillsammans med Emma, och det viktigaste att veta om privatekonomi, sparande och rikedom i livet.

Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jag heter Jan Bolmeson och är formellt civilingenjör, men de senaste 20 åren har jag jobbat med privatekonomi och folkbildning. Jag vill verkligen försöka ge bort att ekonomi är något som är roligt, det är enkelt och det kan göra en större skillnad i ens liv än vad man faktiskt tror.

Två sätt att tjäna pengar

Emma: Vad är egentligen det viktigaste som man behöver veta om privatekonomi?

Jan: Jag tror att det viktigaste att veta om privatekonomi är att det finns två sätt att tjäna pengar på i livet. Det ena sättet är det som vi alla lär oss i skolan och av föräldrarna, det här att man kan byta sin tid, sin kompetens och sin energi mot pengar. Det vi brukar kalla för att man går till jobbet och så får man lön i slutet av månaden.

Men vad jag däremot inte tror så många tänker på är att det finns ett sätt till att tjäna pengar, och det är det här att mina pengar faktiskt kan tjäna nya pengar. Jag brukar ibland tänka på det lite som att man kan springa med hinkar i sitt liv. Vi kommer ju alla alltid ha det här problemet i slutet av månaden, att vi ska betala räkningar. Och det spelar ingen roll om man är 18, 35, 65 eller 85, de där räkningarna kommer ändå komma i slutet av månaden.

Då kan man göra det här att man springer med hinkar för att hämta vatten, eller så börjar man titta på hur man kan bygga en vattenledning. Hur kan jag lösa det här pengaproblemet i mitt liv en gång för alla?

Där tror jag att det egentligen inte är något konstigt, för vi har alla en pension i Sverige. I framtiden, efter 65 eller 68, eller tidigare beroende på när man vill gå i pension, kommer vi inte få pengar för att vi går till jobbet, utan vi får pengar för de pengar vi tjänade in när vi jobbade.

Redan den här distinktionen är bland de viktigaste sakerna att veta, för den ger upphov till en helt ny spelplan att jobba på.

Varför bygga en vattenledning?

Jan: Det sista är att fundera på varför man då ska bygga en vattenledning. Jag tror att det handlar om följande. Vi, Emma, har ganska schyssta jobb som inte sliter på kroppen. Vi ska jobba mycket med huvudet. Men det finns väldigt många som jobbar till exempel inom vård, eller inom hantverksmässiga yrken, där kroppen inte kommer orka jobba tills man är 60, 68, 70, särskilt nu när vi lever längre.

Sen tänker jag att många av oss nog också bär på drömmar. Man vill kanske jobba mindre, man vill resa mer, man vill spendera mer tid med barnen eller de människor man tycker om. Då är det mer praktiskt att jag inte behöver vara på jobbet, utan att jag faktiskt kan vara ute och resa, eller ha den där tiden med barnen när de växer upp.

Så att se det här att pengar inte är allt, men pengar är ett verktyg eller en resurs som kan göra livet enklare.

Budget: målet klätt i siffror

Emma: Min dotter får ju lära sig lite om ekonomi på hemkunskapen i skolan. Och då pratar man väldigt mycket om att lägga upp en budget. Hur viktigt skulle du säga att det är när det kommer till privatekonomi, att ha en stabil och hållbar budget?

Jan: Nej, men nu kommer jag säga något kontroversiellt här. Jag är personligen inte så förtjust i den klassiska meningen av budget. Jag upplever att många har en syn på ekonomi som är så här. Tar man till och med den formella betydelsen av ekonomi, så betyder det hushållning med en resurs i brist. Och då är jag redan där. Hur tråkigt kan det vara? Du har för lite, du kommer alltid ha för lite, så det är lika bra att du lär dig hur du hanterar att ha för lite. Skittråkigt.

Jag vill hellre säga, när jag pratar med barn om budget, att ekonomi är penseln man målar sitt liv med. Därmed har jag en syn på budget som heter att budget handlar om att sätta ett mål och klä det här målet i siffror. Budget handlar till exempel om att jag vill ha den här jackan, eller jag vill kunna göra den här resan, eller jag vill kunna gå i pension tidigare, eller jag vill ha möjligheten att inte behöva jobba heltid, eller kunna gå ner i arbetstid.

Där kan jag tycka att budget är relevant. Att se så här, okej, är det värt för mig att kanske sätta av lite pengar idag för att kunna sova gott om natten och ha möjligheten? Det var någon som sa att det bästa syftet med pengar är att inte behöva befinna sig på en specifik plats vid en specifik tidpunkt för att göra något man inte vill göra.

Budget för drömmar, inte för brist

Jan: Jag tänker mer budget som det där roliga, det drömmande, det framåtblickande. Och sen ställa sig frågan: okej, jag vill till Spanien, hur ska det gå till? Där är jag 100 procent budget. Att ha en budget utifrån vad vi kan dra in på.

"Drick en kopp kaffe mindre, så kan du spara 30 kr om dagen, 900 kr i månaden, 10 000 kr om året." Då blir jag så här, ja, fast tänk om jag gillar kaffe då? Det gör ju inte ens mitt liv rikt. Så att ha koll på sin ekonomi, absolut. Men att inte se det som att man behöver utgå från en brist på pengar, utan tvärtom: det finns ganska enkla sätt att skapa sig en ganska rik ekonomi.

Emma: Jag tror att de flesta har sett Lyxfällan, där man har den där tavlan där man sätter upp inkomster och utgifter och ser att utgifterna springer iväg. Men vad skulle du säga, bland de flesta hushåll, vad är de vanligaste orsakerna till att den här kalkylen inte går ihop?

Jan: Jag skulle säga så här. Först har jag verkligen empati för det där. Det finns en undersökning från Statistiska centralbyrån som säger att 30 procent av den svenska befolkningen inte klarar en oförutsedd utgift på 13 000 kr. Man brukar prata om 1 000 euro för det är en EU-undersökning. Halva Sveriges befolkning tycker inte att det är lätt att få ihop sin ekonomi.

Men jag tror att det tyvärr handlar om att man inte har fått den här bilden av att ekonomi kan vara roligt. Man har inte levt i en värld där folk har visat hur pengar fungerar. Som du sa innan, vi lär oss inte om privatekonomi i skolan.

Utbildningsgrej och inkomstgrej

Jan: Det var någon som skrev på nätet, jag vet inte om det är sant, men att i hemkunskapen är det lika mycket avsatt tid för att lära sig rensa fisk som att ta hand om sin privatekonomi. Jag har sån respekt för hemkunskapslärare som ska gå igenom så mycket. Men jag tror att de flesta aldrig har fått lära sig om pengar. Jag fick inte lära mig om pengar, jag fick definitivt inte lära mig hur man sparade eller investerade, eller hur pengar kunde tjäna pengar. Utan det var ju så här: var duktig i skolan så att du får ett bra jobb, var duktig på jobbet så att du får behålla det, och sen kanske du kan få lite pension när du blir gammal.

Så jag tror att det är en utbildningsgrej. Och sen tror jag att nummer två är att det faktiskt är en inkomstgrej. Jag driver tesen, och jag är ganska ensam om den, att de flesta inte är dåliga på pengar, de flesta tjänar bara för lite. Och det är så naturligt och logiskt, om man tänker efter, att ju högre inkomst, desto lättare att spara.

Men i Sverige är det lite fult att prata om pengar. Det är inget konstigt att fråga vem som hjälpte dig att göra badrummet eller kakla där. Men vi pratar sällan om hur mycket tjänar du? Hur har du gjort för att få upp din lön? Vilka smarta beslut har du tagit i din ekonomi? Vilka mål har ni? Hur tänker ni kring pengar? Så jag tror att de flesta känner sig ganska ensamma kring hela pengafrågan.

Att kriga på fel kulle

Emma: Men i sådana här tuffa tider ser man ibland sparekonomer som kommer med sina tips, och då handlar det väldigt mycket om att man ska se över vilka abonnemang man har, eller sluta ta den där kaffen på vägen och brygga sitt eget istället. Men du tänker att det inte är där problemet ligger?

Jan: Jo, det är klart att det är en hygienfaktor. Men jag gillar den här Pareto-principen: vilka 20 procent ger 80 procent av effekten? Alltså, vilka är de stora vinsterna? Att lägga krutet på kaffesidan, det är inte där spelet står. Det är att kriga på fel kulle.

Och återigen, det blir ganska logiskt om man tänker så här. I en budget kan du max dra ner 100 procent av dina utgifter. Och det går inte. Men det finns ingen begränsning på hur mycket pengar man kan tjäna. Då är jag så här: okej, ska jag fokusera på något som är begränsat, som gör mitt liv tråkigt, där jag ska ta bort saker som gör livet roligt? Nej, jag tycker inte det känns så inspirerande. Det är där ekonomi blir tråkigt.

Då är jag hellre så här: nej, men vad är roligt? Jag tycker det är roligare att prata om drömmar. Hur kan jag lösa det här? Än att prata om saker som inte går.

"Vi har inte råd" är bullshit

Jan: Det här lärde jag mig ganska snabbt när vi fick barn. Man var på Lekia, och sen säger sexåringen: "Åh, pappa, jag skulle vilja ha detta." Och så var jag så här: "Nej, nej, nej." Och sen säger vi till alla våra barn att man inte ska ljuga. Och vad är det vi säger? Vi har inte råd, vi har inte pengar till det där.

Och det är bullshit, det är klart vi har råd och vi har pengar, men jag vill inte köpa det till dig. Och det är mycket tuffare att säga "jag vill inte köpa det". Så jag funderade jättelänge på hur jag skulle ta hand om den här situationen.

Då insåg jag att det är mycket bättre att jag säger: "Vet du vad, Elsa, jag vill jättegärna köpa den här. Men då måste vi göra en plan tillsammans. Nu ska vi leka så här: hur kan vi komma hit om en vecka och köpa den här grejen?" Och plötsligt satt vi på samma sida av bordet, vi var framåtriktade, det kunde vara kreativt, och jag kunde säga: "Vet du vad, Elsa, titta här, en del av pengarna får du från mig och mamma, en del av pengarna får du jobba ihop, och en del av pengarna kommer för att, vet du vad, pengar gillar att hänga med pengar. Och när pengar hänger med pengar så växer de."

Sen behöver man inte med sexåringen prata om ränta, fonder, aktier och utdelning. Då pratar man bara så här: pengar gillar kompisar. Då har barnet redan fått med sig att pengar är ett sätt att få det jag vill ha, och att det finns olika sätt att tjäna pengar.

Hela konversationen i samhället kring pengar är ganska bristorienterad och ganska tråkig och oinspirerande. Helt i onödan.

Hur man får upp sin inkomst

Emma: Du nämnde att det är viktigt att få upp sin inkomst. Har du några goda råd till personer som vill få upp inkomsten?

Jan: Det finns flera olika sätt. Tyvärr är det enklaste sättet i Sverige att byta jobb. Och jag brukar också säga en sån här lite kontroversiell sak. Nu får man ta detta med att även om jag är utbildad civilingenjör så har jag alltid drivit eget, så jag får ibland höra "Jan, du är lite out of touch". Men jag har till exempel aldrig riktigt förstått varför man ska sluta söka jobb bara för att man har ett jobb. Att fortsätta söka jobb när man redan har ett jobb har ju typ ingen nedsida.

Om du får nej på det nya, då har du kvar ditt gamla. Om du får ja, så behöver du inte ens byta, för då kan du gå och säga: "Vet du vad, jag älskar det här, jag stannar gärna kvar, men jag har fått erbjudanden på andra ställen och det hade varit roligt. Hur kan vi lösa så att jag skulle kunna få den här nya lönen?" Och en klok arbetsgivare borde uppskatta det. Det handlar inte om att gå in med hot, utan att återigen sätta sig kring samma bord och säga att det här är vårt problem.

Bli inte en trotjänare på ett jobb. Arbetsgivaren är inte lika lojal mot dig som du är mot din arbetsgivare.

Det är det tråkiga svaret, men det bästa svaret.

Sälj, hyr ut och tjäna på det du redan gör

Jan: Sen finns det, jag tror Blocket hade gjort en undersökning och de brukar köra en reklamkampanj en gång om året, att snittsvensken har grejer för 30 000 kr hemma som man inte använder. Där är det också ett alternativ att sälja dem och sen sätta de pengarna i arbete.

Sen finns det till exempel massor av tjänster idag där man kan hyra ut grejer. Vi gillar en sån här app som heter Hygglo, där man kan hyra ut saker som man inte använder. Vi har till exempel en mossrivare, den används ju bara en gång om året.

I nästa steg, återigen det här kreativa och framåtriktade, gör ju de flesta något idag som man tycker är roligt. Då brukar jag säga att det kan vara så enkelt som att ställa sig frågan: hur kan jag tjäna pengar på detta som jag redan gör och som jag tycker är roligt? Och det behöver inte vara mycket pengar, men även kanske någon hundralapp extra som man sen kan investera och sätta i arbete, som kan börja tjäna nya pengar, kan bli jättemycket på sikt.

Den sista, mest avancerade, det är inte ackordsfrågan, utan det här är kanske doktorandfrågan: hur kan jag tjäna pengar när jag sover? Det handlar ofta också om att våga ställa sig den här frågan, hur kan jag öka inkomsten? Och man behöver inte ha ett svar direkt. Även om det tar sex månader, eller ett år, eller två år att komma fram till svaret, så betyder det att om två år och alla år framåt kommer du kunna dra nytta av den insikten.

Hur stor ska bufferten vara?

Emma: Du nämnde den här SCB-undersökningen om andelen som inte kunde klara en oförutsedd utgift. En oförutsedd utgift på, vad var det?

Jan: 13 000 kr, typ 1 000 euro.

Emma: Hur stor bör ens ekonomiska buffert vara?

Jan: Det korta svaret är 1–3 månaders utgifter. Det långa svaret har ett avsnitt på 3 timmar. Men det beror på ens situation. En person som är student har naturligtvis mycket mindre behov av en buffert än jag som är 43, har två små barn, har en fru som ska börja studera heltid till våren, och vi bor i ett hus där badrummet behöver bytas. Så man behöver titta på sin livssituation.

Sen behöver man också titta på sådana här saker. Till exempel, jobbar man i ett jobb där det går att ta övertidspass? Jag vet att vården skriker efter personal. Då kan man tänka så här: jag behöver inte ha så stor buffert, för jag kan sprinta och jobba tre extra pass, eller jag kan jobba ett helgpass eller liknande. Sen kan man också tänka: har man föräldrar som har en god ekonomisk situation, ja, då behöver man en mindre buffert än om man är ensam. Så man behöver titta efter sina förutsättningar.

Men det klassiska rådet, om man inte vet, är en till tre månaders utgifter. Det behöver inte vara månadsinkomster, men eftersom de flesta inte har koll på sina utgifter brukar man ibland landa i en månadsinkomst.

Betala dig själv först

Emma: Hur mycket av inkomsten bör man egentligen spara varje månad? Finns det någon bra tumregel?

Jan: Återigen, jag tror att det beror på vilket perspektiv man kommer ifrån. Jag gillar att börja i andra änden. För om man tittar på hur de flesta människor gör idag så ser det ut så här. Det kommer in pengar i slutet av månaden. Sen köper man det man behöver, alltså man betalar räkningar, el, vatten, hyra, bostadsrättsavgiften, räntan. Det där nödvändiga. Sen när det är betalt köper man det man vill ha, kanske det där klädesplagget, eller den där resan. Och sen tittar man: hur mycket blev det kvar? Och grejen är att då har man ofta dåligt samvete, för man tänker att man borde sparat mer, eller så blir det inte så mycket.

Så jag brukar säga istället: vet du vad, det här funkade inte för 4 000 år sedan, och det funkar inte 2024. Varför jag säger så är att folk har funderat på det här länge. Det finns religiösa skrifter som tar upp den här frågan. Och där ser man: vet du vad, testa, vänd på principen och betala dig själv först. Att det första du gör när du får in lönen är att du sparar. Att du avsätter en viss summa. Sen betalar du alla räkningar och köper det du behöver. Efter det köper du det du vill ha. Och då kan du dessutom använda upp alla pengar, för du har ju redan sparat i början av månaden. Då slipper man dessutom det dåliga samvetet hela tiden kring att man borde spara mer.

Min upplevelse de senaste 15 åren av att ha pratat om just den här principen är att om man säger 10 procent, så upplever man inte ens efter två, tre månader att man saknar de där 10 procenten.

Automatisera bort dig själv

Jan: För vi människor är extremt snabba på att anpassa oss. Vi ogillar förändring. Men när väl förändringen är genomförd, då är vi skitsnabba på att anpassa oss. Därför brukar jag säga att en av hemligheterna för att bygga en framgångsrik ekonomi är att automatisera den. Alltså att ta bort sig själv från leken helt och hållet.

För vi människor är helt värdelösa. Till och med jag, som verkligen har sparat sedan 96, jag har gjort det här i 30 år, jag är mina pengars största fiende. För jag får liksom så här, åh, Black Friday, så får jag feeling. Eller jag ser influencers presenttips på julklappar, eller åh, titta, det här är den här nya fonden. Och så trillar man i diket.

Så jag säger alltid: se till att automatisera sparandet. Och sen får man säga hur mycket, för att komma tillbaka till din fråga. Hur mycket ska man då spara? Ja, men det beror på de första frågorna vi hade innan. Hur länge vill du jobba? Vill du resa mer? Vill du vara ledig när barnen växer upp? Vill du ha möjligheten att kunna gå hem klockan tolv på fredagar?

Så jag tycker inte att det finns någon generell grej kring hur mycket man ska spara. Det beror på ens mål och var man är i livet. En student eller en ung person utan barn kan spara mycket mer än en 43-åring med barn.

Till de som lyssnar och är i 40-årsåldern med barn hemma: du kommer aldrig vara så fattig som du är i den perioden.

Den klassiska rekommendationen

Jan: Sen när barnen flyttar hemifrån, då kan folk spara 25 procent av sin lön utan problem. Och är man 70, då är det inga konstigheter att spara ännu mer. Så man behöver anpassa sparandet efter sina mål och efter sin livssituation. Och det jag kanske skulle sagt från början: den klassiska rekommendationen är 10, 15, 20 procent. Ish.

Emma: Vad är då skillnaden mellan att spara och att investera?

Jan: Jag gillar att gå tillbaka till klassiska definitioner. Spara för mig är liksom bonden som hade sin skörd, skördade, tog in den och sen sparade utsädet till nästa år. Att spara för mig handlar om att ha en trygghet på bankkontot. Att veta att jag klarar en oförutsedd utgift, men jag har ingen förväntning om att pengarna ska växa. Sparande handlar definitionsmässigt om ett bevarande.

Medan att investera för mig handlar om att jag har en förväntning om att pengarna ska växa. Jag jobbar hårt för mina pengar, men jag vill också att mina pengar kan jobba hårt för mig. Och det vi ofta missar är att våra pengar är mycket, mycket bättre på att tjäna pengar än vad vi är. För pengarna kan jobba 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, och till och med i generationer.

Så jag brukar säga hela tiden, och det här är det akademiska svaret, pratar man med en professor så kommer de säga: en människas livsuppgift är att omvandla sitt humankapital till finansiellt kapital. Det vill säga att man går från att tjäna pengar på jobbet med sin tid och energi, och när man blir äldre och inte har tid och energi, då ska man kunna leva på de pengar man tjänade ihop innan. Då ska min inkomst ersättas av inkomsten från mina pengar. Där tycker jag att fler borde tjäna pengar på sina pengar.

Att komma igång tar tio minuter

Emma: Du kanske är fel person att fråga, i och med att du har hållit på med det här i 30 år. Men har du några bra tips om hur man kan komma igång med att investera?

Jan: Ja, och det här är det jag tycker är mest inspirerande och mest fantastiskt. För att komma igång med sitt sparande, det är en engångsgrej. Till skillnad från alla andra områden. Ska man städa, då behöver man städa löpande, man behöver städa varje vecka. Medan pengar, det sätter du igång en gång, och på riktigt, det tar mindre än tio minuter. Och sen behöver man inte göra någonting på tio år. Faktiskt.

Och det här är inte bara något som låter för bra för att vara sant. Nej, det här är faktiskt vad forskningen säger. Och då ska det också sägas att det här inte är vad finansbranschen eller vad banker säger. Och det kan vi också komma till, varför de inte säger det som egentligen funkar.

Men om vi backar, så börjar vi där igen, 4 000 år sedan. Mesopotamien, Irak, bonden i Babylon. Och så säger bonden: "Vet du vad, jag kan plantera vete, men jag har inte råd att köpa utsädet." Så han går till en köpman och säger: "Vet du vad, jag behöver låna pengar för att kunna köpa frön, för då kan jag plantera den här skörden, och sen när jag har skördat den så kommer jag kunna betala tillbaka dina hundra mynt, och så kan jag också ha tjänat hundra mynt."

Och då kommer den här köpmannen eller köpkvinnan säga: "Det här låter jättebra, men det låter lite riskabelt att jag ska låna ut pengar." Och då säger bonden: "Men vet du vad, då får du en säkerhet. Om det inte funkar så kommer jag till dig och jobbar av den här skulden, eller så får du mitt hus som säkerhet."

Lån, ränta och uppfinningen av aktien

Jan: Och det här är det första av två sätt att dela på risk som finns i världen. Det är ett jättegammalt sätt. Jag kan låna ut mina pengar till någon och få betalt för att jag har lånat ut dem. Och det här kallas lån eller ränta. Och så funkar det idag också. Banken säger till oss... ja, jag har inte råd att köpa ett hus eller en bostadsrätt. Så går jag till banken och säger: "Kära bank, kan jag få låna pengar?" Så säger banken: "Absolut, här får du en miljon, men vi vill ha din bostadsrätt i pant, och du får betala oss en ränta varje månad." Exakt samma princip, om det var skörd eller bostadsrätt.

Det här funkade fram till 1700-talet. Jättebra sätt. Men på 1700-talet började vi frakta skepp till Indien och till Kina, vi skulle köpa te, vi skulle köpa kryddor. Och då funkade det här med säkerhet ganska dåligt. För då sa man: "Vi behöver massa pengar för att kunna skicka iväg det här skeppet." Och då svarade folk: "Ja, men här lånar jag ut pengar." Och så var de: "Ja, fast vet du vad, om det där skeppet sjunker, det är svårt att ta säkerhet i ett sjunket skepp, och jag kan inte ens gå efter kaptenen, för kaptenen har ju följt med det där sjunkna skeppet."

Så det funkade inte längre, och då behövde man uppfinna ett nytt sätt att dela på risk. Och då uppfann man sättet som heter: vi delar på risken och vi delar på vinsten. Den där köpmannen som lånade ut pengar till bonden fick ju inte mer betalt för att bonden gjorde tre gånger så stor skörd, för ersättningen, räntan, var förbestämd. Medan nu med skeppen sa man: "Jo, men vet du vad, om skeppet sjunker, då blir du av med alla pengar du betalade för skeppet, men om skeppet kommer tillbaka och vi gör en jättevinst, så får du din motsvarande andel av den här vinsten." Och det här kallas aktier. Det var så aktiekonceptet uppfanns.

Från skepp till fonder

Jan: Och redan då insåg några köpmän: det är mycket smartare att om jag har 100 kr, sprider ut de här 100 kronorna på 100 skepp, istället för att jag sätter 100 kr i ett enda skepp. Det är jättestor risk att lägga alla äggen i en korg. Och det här var starten till egentligen det som vi kallar för fonder. Alltså istället för att köpa en aktie kan jag köpa en korg av aktier. Och i det här fallet var det ju skepp på 1700-talet. Idag, 2024, pratar vi inte om skepp längre, utan då pratar vi om företag. Men konceptet är exakt samma. Jag kan investera i ett företag, och om företaget går bra, då får jag en del av vinsten. Om företaget går dåligt, då förlorar jag pengarna. Helt enkelt.

Och då har man gjort jättemycket forskning på det här de senaste 100 åren. Så vad är det som faktiskt fungerar? Och då säger finansbranschen: det är jättesvårt att välja vilka aktier du ska köpa. Anlita oss, så kommer vi berätta för dig vilka aktier som kommer gå bra och vilka som kommer gå dåligt. Och så behöver du bara placera pengarna i de som går bra och undvika de som går dåligt.

Problemet med det här är, återigen, låt oss tänka att vi står där i Stockholm i hamnen på 1700-talet, där det ska gå massa skepp till Indien. Och så kommer det någon och tjummar och säger: "Vet du vad, jag vet vilka skepp som inte kommer råka ut för en storm och som kommer komma tillbaka och göra stor vinst, och vilka som kommer sjunka." Jag hade varit skeptisk. Hur ska den personen veta vilket skepp som kommer råka ut för en storm? Det är ganska mycket slump.

Köp hela höstacken

Jan: Och exakt samma grej är det idag, 300 år senare. Det går inte att förutse vilka företag som kommer gå bra eller dåligt i framtiden. Det bästa man kunde göra för 300 år sen, och det bästa man kan göra idag, det är att köpa alla. Om jag har min hundralapp, hellre en krona i hundra aktier än hundra kronor i en aktie. Att köpa allt.

Köp hela höstacken, leta inte efter nålar.

Och det här har jättemycket stöd inom forskningen. 2013 fick man Nobelpris för det här. Eugene Fama fick Nobelpriset för det här.

Och då kan man ställa sig frågan: okej, men varför får man inte det här tipset av finansbranschen eller sparekonomerna på TV? Nej, för att äga allt, det är ingen konst. Det är bara att ta fram en lista på alla aktier i världen och säga: jag vill sprida ut min hundralapp på alla de här företagen. Det blir några ören i Apple, några ören i Samsung, några ören i Tesla, några ören i Swedbank, några ören i Hennes & Mauritz, alla de här bolagen. Det kräver ingen färdighet.

Och eftersom det inte kräver någon färdighet, vad blir då värdet när jag kommer till banken och säger: hur ska jag investera? Köp allt. Och sen kommer jag tillbaka nästa år, köp allt. Och så kommer jag tillbaka nästa år, köp allt. Någonstans blir jag ganska osugen att betala för det där rådet. Och blir jag osugen att betala, då kommer inte banken tjäna pengar. Och tjänar inte banken pengar, så kommer de inte rekommendera det.

Det som funkar är inte det som banken tjänar pengar på.

Billig, bred, passiv, global

Jan: Men jag tänker så här, när man tittar på hur stora vinster bankerna gör, det är inte synd om bankerna. Så då är jag hellre så här: låt oss göra det som funkar.

Och om man ska sammanfatta konsensus i forskningen, så säger den så här. Spara långsiktigt och regelbundet i en sån här billig, bred, passiv, global indexfond. Och vad är då en indexfond? Jo, det är den här korgen med alla aktier i hela världen. Bred är den för att den ska äga allt, och billig ska den vara för att varje krona jag betalar till någon annan inte är en krona i min egen ficka.

Och sen säger man också så här, och det här kan man koppla till det jag sa innan, automatiskt. När min lön kommer in den 25, då ställer jag in en automatisk överföring till en sån här global indexfond typ den 26. Så att det köps automatiskt direkt.

Och sen är tricket att vara lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad. Gör ingenting. Alltså på riktigt, logga inte in på tio år, utan låt pengarna jobba. Det är inte du som ska jobba. Du jobbar på ditt vanliga dagjobb. Här ska dina pengar jobba i tio år.

Och det här är så sjukt ointuitivt. För vi har lärt oss sen vi var i skolan att den som gör mest, kan mest och engagerar sig mest, det är den som får bäst resultat. Och så är det i skolan, så är det i idrott, så är det i karriären, så är det i tennis. Det är så i alla områden utom sparande. Inom sparande är det så här: den som kan låta sina pengar vara i fred, det är den som vinner.

Och det här är återigen inget jag har hittat på. Det finns jättemycket forskning som stödjer det här. Men den forskningen har banker och andra ofta inget incitament att lyfta fram. Förlåt, långt rant, men det här är för mig sjukt viktigt att fler vet.

Vad är en räntefond?

Emma: Du har berättat både vad aktier är, vad räntor är, och vad aktiefonder kan göra. Men vad är egentligen en räntefond?

Jan: Precis som en aktieindexfond är en fond som sprider ut din hundralapp på alla bolag i världen, så är en räntefond att du lånar ut dina pengar till massor av länder och massor av företag. Och principen är densamma, att det är bättre att låna ut en krona till 100 låntagare än att ge 100 kr till en låntagare.

Och varför man brukar prata om att balansera risken med sparkonto, eller räntor och aktier, är för att om vi tittar på den här bonden, där vi hade ett lån, så är det alltid med säkerhet, medan en aktie inte har någon säkerhet. Så en ränta kommer aldrig ge lika hög lön. Pengarna tjänar inte lika mycket på räntejobbet som de tjänar på aktiejobbet. Men å andra sidan kommer du aldrig förlora pengarna på räntejobbet, eftersom det alltid finns en underliggande säkerhet.

Och om jag ska ta det sista också: jag personligen investerar idag i det som man brukar kalla för en fondrobot. Jag gillar fondrobot för att det är det där jag sa innan, att det tar tio minuter att starta. Man går in på en fondrobot, och sen trycker man nästa, nästa, nästa, nästa, nästa. Jag håller med, nästa, nästa. Ni vet, typ Facebook-inloggning. Det tar tio minuter.

Fondroboten: all inclusive-lösningen

Jan: Och då tänker vissa ibland att en fondrobot, då är det någon robot som väljer åt mig. Nej, nej, nej, nej, nej. En fondrobot hjälper dig bara att ta din hundralapp och sprida ut den på de här 9 000 företagen i världen, och att hitta den rätta balansen mellan räntorna och aktierna.

Så man kan säga att en fondrobot är som att gå på ett all inclusive-hotell, istället för att sätta ihop en semester själv där jag först behöver köpa flygbiljetterna själv, jag behöver köpa Airbnb själv, jag behöver köpa restauranger själv. En fondrobot, det är all inclusive-lösningen.

Och i Sverige finns det två som jag gillar och som är jättebra, och det är Lysa och det är Opti, som jag själv använder. Och då ska man säga så här, jag anses ändå vara expert och proffs på det här, och jag använder den här lösningen som jag rekommenderar alla. Och det fina är att det spelar ingen roll hur mycket pengar man har, hur mycket erfarenhet man har, eller hur gammal man är, utan alla kan börja med en sån här fondrobot.

Jag brukar till och med säga så här: ju mer ointresserad du är, desto bättre kommer det gå för dig.

Så om du lyssnar och tänker att du bara vill få dina pengar att jobba, du vill inte ha med dem att göra, så är jag så här: grattis, du kommer vara vinnaren.

Emma: Man ska inte logga in och paniksälja när börserna går ner.

Jan: Nej, det bästa rådet är att ha en indexfond eller en fondrobot, då har du en bra båt. Har du en bra båt, sitt still i båten. Eller som jag ibland brukar säga, sitt still i båten, just keep buying, bara fortsätt köp. Det är inte svårare än så.

Brett, billigt, långsiktigt

Emma: Vilka faktorer skulle du säga är avgörande när man bestämmer vad man ska investera i, alltså lite beroende på hur pass mycket risk man bör ta?

Jan: Nummer ett, det ska vara brett, det ska vara allt. Gå inte på myten att någon, eller du själv, kommer kunna välja ut vinnare och undvika förlorare. Köp allt.

Nummer två, det ska vara billigt. Och det där är också roligt, för det finns så mycket skit i finansbranschen. "Åh, den här fonden, vi bidrar till omställningen, och vi har fem stjärnor, och vi har gått upp så här mycket de senaste procenten." Det finns inget stöd för att någon av de grejerna spelar någon som helst roll. Tittar man på forskningen är den högsta korrelationen mellan vad du tjänar pengar på i framtiden och vad du kan identifiera idag, det är låg avgift.

Så det ska vara billigt, det ska vara brett, och det ska vara långsiktigt. Det är de tre viktigaste faktorerna.

Emma: Kan det också handla om var man befinner sig i livet, alltså vilken ålder man har, och om man kanske står inför att skaffa ett större boende?

Jan: Ja, alltså, vi behöver skilja på två saker här. Hur du investerar, när du väl har tagit beslutet att investera, det är exakt samma sätt, oavsett om vi sparar till vår sexåring, eller som vår 13-åring sparar sina egna pengar, eller som vi sparar till vår pension, eller i vårt vanliga sparande. Själva hantverket att spara är billigt, brett, långsiktigt. Så det skiljer sig inte. Oavsett vilket mål du har kring ditt sparande, så ska sparandet gå till på samma sätt. Och det är inga problem att ha en global indexfond i både barnsparandet, pensionssparandet och sitt eget sparande, för du äger redan allt, du har ju spritt ut allting. Det är den ena frågan.

Sparhorisonten bestämmer risken

Jan: Den andra frågan är, okej, vilken risk ska jag ta i mitt sparande? Det beror framför allt på vilka mål jag har. Och här handlar det ofta, snarare brukar jag säga, om vilken sparhorisont jag har. För sparhorisonten bestämmer risken man kan ta.

Om vi börjar titta på börsen, det här med aktier, så om man sparar på ett års sikt, om jag sätter in pengarna den första januari och så tittar jag den 31 december, då är sannolikheten fifty-fifty att jag har gått plus. Det kan gå lite hur som helst. Om jag däremot sätter in pengarna den första januari, väntar 10 år och tittar den 31 december, då är sannolikheten över 90 procent att jag har gått plus.

Så om man ska ha pengar, till exempel om jag sparar till en kontantinsats till ett boende som jag ska köpa inom tre år, då ska vi inte ta den där aktierisken, för den kan falla 30 procent på tre veckor. Det hände 2020 under covid. Då vill du inte vara med om att, här är min kontantinsats, jag går på visningar, jag ska skriva kontrakt nästa vecka, men oj, börsen föll med 30 procent, nu har jag inte råd med kontantinsatsen. Det vill man inte vara med om.

Så därför brukar jag säga: alla pengar som ska användas inom tre år, bankkonto med insättningsgaranti. Pengar jag inte ska använda på tio år, alltså när jag sparar med barnen, eller jag sparar till min pension, eller jag sparar för något annat, då kan jag ta 100 procent aktierisk. För då är ändå sannolikheten över 90 procent att det kommer gå plus.

När du inte vet sparhorisonten

Jan: Sen har vi det här kluriga: oj, jag vet inte när jag behöver pengarna. Ja, men då brukar jag säga: ta hälften, hälften. Hälften på sparkontot eller räntor, hälften på aktier. Men det här är varför jag gillar fondroboten, för fondroboten kommer varje år ställa de här frågorna till dig. Och så kommer den säga, baserat på hur du svarade, så rekommenderar vi att du har 60–40 eller 70–30.

Så jag skulle säga att det viktigaste är att tänka sparhorisont. Ju längre sparhorisont, desto högre risk kan jag ta, desto större sannolikhet att jag går plus. Och det är härifrån, det är också många som inte sparar, för de säger så här: börsen är ett kasino. Ja, på en veckas sikt, på åtta timmars sikt, på ett års sikt, ja, håller med. På tio års sikt, nej. Då är det 90 procents sannolikhet. Tittar du på 25 års sikt, alltså ett pensionssparande, då är sannolikheten över 99 procent att gå plus.

Det är därför vi har ett pensionssystem. Staten fattade det här och var så här: det bästa vi kan göra med pensionerna är att investera dem, för sparhorisonten är så pass lång.

Vad är ränta på ränta?

Emma: Vad menas då med ränta på ränta?

Jan: Ja, men jag brukar säga att ränta på ränta, det är den här lönen som mina pengar tjänar. Och om vi ska ta ett väldigt enkelt exempel, om jag har de här 100 kronorna, så lånar jag ut dem till den här bonden som skulle köpa utsäde, och så kommer han tillbaka om ett år och säger: "Jan, här är dina 100 kr tillbaka, och här har du fått 10 kr i ränta." Så räntan var det här priset jag fick för att jag lånade ut mina pengar i ett år.

Men det betyder att nästa år, år två, då har jag inte 100 kr att låna ut, då har jag 110 kr att låna ut. Så år två kan jag låna ut 110 kr, och har vi fortfarande 10 procents ränta för att det ska vara enkelt att räkna, då kommer jag få tillbaka 11 kr. Och det betyder att år tre, då har jag inte de 100 kronorna jag hade år ett, då har jag 121 kr. Och de här 21 kronorna kommer tjäna nya pengar.

Så ränta på ränta är egentligen bara att de pengar dina pengar tjänar, i förlängningen kommer tjäna nya pengar, som kommer tjäna nya pengar. Och det här blir efter ett tag så pass mycket att man själv inte behöver jobba längre.

Och det här är lite klurigt att tänka eller räkna i huvudet, så jag brukar istället använda minnesregler. Och då finns det två minnesregler som jag älskar.

12-12-12-regeln och dubblingsregeln

Jan: Den första minnesregeln heter 12-12-12-regeln. Och den säger så här: om du sparar 12 kr i månaden i ungefär 12 år, så kommer du få ut 12 kr i månaden typ resten av livet. Och då kan man tycka, 12 kr, det är ju ingenting. Nej, men det fina är att det funkar oavsett summa. Så om du sparar 1 000 kr i månaden i ungefär 12 år, då kommer du få ut ungefär 1 000 kr i månaden resten av livet.

Och det är ju den växlingen jag behöver ta ställning till. Att, är jag beredd att avvara, om jag skulle överdriva, en Thailandsresa de kommande 10 åren, för att sen om 12 år kunna göra en Thailandsresa varje år resten av livet? Det är den här omvandlingen.

Ett annat sätt, den andra minnesregeln, det är dubblingsregeln. Och den säger att dina pengar dubblas ungefär vart tionde år. Så om jag har 10 000 kr idag, då kommer de vara värda 20 000 kr om tio år, 40 000 kr om 20 år, 80 000 kr om 30 år, sen 160 000, 320 000, 640 000 och så vidare. Så pengarna dubblas och växer jättesnabbt.

Så där finns lite sådana här trick. Något som jag vet att min fru Caroline tjatar på våra syskonbarn är så här: det coola är att när du får den här räntan på dina pengar, då kan du köpa prylar för avkastningen. Och det fina är, då kan du köpa nya prylar nästa år för avkastningen igen. Och du har alltid kvar de ursprungliga pengarna.

Så därför försöker vi visa våra barn, till exempel nu 2024 när det varit ett bra börsår, och säga: titta, de här grejerna har vi nu köpt tack vare den lönen som våra pengar har tjänat.

Sju procent och att bli rik långsamt

Emma: När du har de här minnesreglerna, vad räknar du på för avkastning, och vad är det för typ av investering då?

Jan: Exakt samma investering som jag pratat om hela tiden. Då pratar jag om en bred, global indexfond som man håller i tio år, eller en fondrobot. Jag gillar fondrobot, typ Lysa. Att jag sätter in mina pengar varje månad i tio år på Lysa. Matematiskt så pratar vi sju procent avkastning, helt enkelt. Så det är inte något bästa fall där vi har tur och det ligger palmblad på marken och änglarna sjunger hosianna. Nej, nej. När jag pratar om de här sakerna vill jag att det är något som ska lyckas 990 gånger av tusen.

Sen finns det naturligtvis, man hör alltid de här historierna, han köpte krypto, han köpte Tesla, eller han köpte den aktien och tjänade jättemycket pengar på kort sikt. Ja, det funkar säkert ett enskilt år om man har lite tur. Jag kan ha tur på roulettbordet på kasino också, men det betyder inte att det är en bra strategi att satsa pengar på roulettbordet. Förr eller senare kommer jag åka dit.

Så därför brukar jag hellre vara försiktig. Om jag tar det från ett annat håll, min tes är så här: alla kan bli rika, alla kan bli miljonärer. Det enda problemet är att det kommer ta tid. Du kan bli rik långsamt.

Warren Buffett är en känd investerare i USA. Han fick den här frågan: men om det är så enkelt som du och som Jan säger, varför gör inte alla detta? Och då var hans svar: för att alla inte vill bli rika långsamt.

Det här sättet jag pratar om, det kommer göra dig rik, men det kommer inte göra dig rik förrän på sikt.

Och då får man väl fatta ett eget beslut. Vill jag bli rik på sikt, eller vill jag chansa och kämpa på kort sikt?

Sparandet är sjukt rättvist

Emma: Det här är ju också en påminnelse om att det är viktigt att komma igång med sina investeringar så tidigt som möjligt.

Jan: Ja, absolut. Kineserna brukar säga så här: bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan, näst bästa tillfället är idag. Och det fina med till exempel en fondrobot eller de här indexfonderna, alltså på riktigt, man kan börja med hundralappar. Det här är inte något som är till för rika människor.

Och vi pratar mycket om klyftor och orättvisor i samhället. På sätt och vis är ju det här sparandet sjukt rättvist, för på Lysa finns det kunder som har miljoner, och jag som kommer in med några hundralappar har exakt samma sparande. Så där är det inte ens några sådana här orättvisor, det vill säga att rika människor har tillgång till bättre investeringar. Nej, tvärtom kan man säga att rika människor ofta har sämre investeringar, för de får mycket mer banker på sig. För bankerna vet att de har mycket pengar, och då vet bankerna att det kan de tjäna pengar på.

Vad är ett investeringssparkonto?

Emma: Vad är ett investeringssparkonto, och är det något som du rekommenderar?

Jan: Ja, ett investeringssparkonto kan man egentligen säga är en väska. Om vi säger att den här indexfonden eller räntefonden är en korg där jag har alla aktierna i, så lever vi i ett samhälle där vi har vissa gemensamma funktioner. Vi har skola, vi har sjukvård, vi har ett försvar och så vidare. Och då säger staten: "Vi behöver ta ut skatt på de här pengarna som tjänar pengar åt dig. Du betalar skatt när du jobbar på jobbet, dina pengar behöver betala skatt när de är på sitt jobb."

Och då finns det två sätt i Sverige som pengarna betalar skatt på. Det ena sättet är att man betalar 30 procent på vinsten. Staten säger: "Du behöver inte betala något förrän du tar ut pengarna till din privata ficka, men då får du betala 30 procent." Det andra sättet är att staten säger: "Vet du vad, istället för att du betalar 30 procent på vinsten när du tar ut pengarna till din egen ficka, så betalar du ungefär 1 procent om året på hela beloppet, men sen är pengarna skattefria." Och det här senare sättet, där du betalar 1 procent skatt på beloppet, kallas för investeringssparkonto. Det andra kallas för aktie- och fondkonto.

Och då kan man börja räkna på vilket som är mest lönsamt. Och då visar det sig att det här investeringssparkontot är mest lönsamt för de flesta i de flesta situationer. Så jag brukar absolut rekommendera investeringssparkonto.

ISK är en väska, inte en investering

Jan: Men jag upplever också att många blandar ihop det och tänker så här: nu har jag satt in pengarna på ett investeringssparkonto, och nu jobbar pengarna. Nej, investeringssparkontot är bara en väska. Det är ingen investering. Det är något där vi lägger vår korg med aktier i, för att förändra hur jag betalar skatten.

Och det här är också en sån här överkurs. Jag upplever det här många gånger som en överkursgrej. Och det är därför jag rekommenderar fondrobot som till exempel Lysa eller Opti, för att de löser det åt dig. Beroende på hur du svarar på de här 15 frågorna när man sätter igång, så kommer de säga: vi rekommenderar ett investeringssparkonto. Och så behöver man inte ha koll på det. Så investeringssparkonto, ja. Men det är ingen investering.

Emma: Jag tänker att vi ska prata lite kort om lån också. När skulle du säga att det är okej att ta ett lån? Och vilken typ av lån ska man ta i så fall?

Jan: Ja, men om vi backar ett steg. Lån är egentligen motsatsen till en räntefond. När jag lånar pengar av någon annan, då får jag betala pengar till den andra personen. När jag tar mina pengar och lånar ut, då betalar någon annan ränta till mig. Så vad ränta egentligen är, det är priset på pengar för att flytta dem i tid.

När är det okej att låna?

Jan: Och då kan man ställa sig frågan, för samhällsnormen är ju så här: lån är dåligt. Och du vet, så här Göran Persson och Ernst Wigforss, den som är satt i skuld är inte fri. Och jag är så här: nja, det är väl inte riktigt sant. För låt oss ta 20-åringen. När jag var 20 hade jag inte råd med en kontantinsats till en bostadsrätt. Och då kan man säga så här: utan lån ska jag alltså jobba i 25 år för att få ihop råd att köpa en bostadsrätt kontant. Man vill inte bo hemma tills man är 45. Jag älskar mina barn, jag vill inte att de bor hemma hela livet.

Så då påstår jag så här: då är det ju rimligt att jag tar pengar från framtiden och flyttar dem till idag. Det vill säga att jag lånar pengar av mitt framtida jag, mot att jag betalar en ersättning för det här. Det tycker jag är ett ganska rimligt sätt. Så jag tycker att lån är okej i de situationer där jag annars hade fått vänta en ohållbart lång tid på att kunna göra den saken jag vill göra.

Och det vanligaste i Sverige brukar vi prata om, boende tycker jag är helt okej att låna till. Utbildning är också en sån grej. Nej, jag kan inte bli läkare förrän jag är 45, ja, det är ganska dumt, för jag har större nytta av att vara läkare när jag är 25. För då har jag 20 år jag kan få en läkarlön som jag kan använda för att betala av det där lånet.

På samma sätt som jag ibland kan säga: jag tjänar pengar idag, jag behöver dem inte, då skickar jag dem till framtiden genom att jag investerar dem och får betalt för att investera dem.

Spara, låna och Sparfällan

Jan: Och om man börjar tänka på att ränta bara är ett sätt att flytta pengar i tid, och att lån är att flytta pengar från framtiden till idag, och att spara är att flytta pengar från idag till framtiden, då upplever jag att man får lite mer sund syn kring okej, hur ska jag göra?

För att bara spara, vi pratade innan, du sa så här att alla har sett Lyxfällan. Jag är så här: det finns något som heter Sparfällan också, som folk inte tänker på, där man späker sig själv och flyttar pengar från sitt fattiga jag idag till sitt rika jag i framtiden. Och jag är så här: det där är typ någon omvänd Robin Hood.

Kommer du verkligen som 65-åring behöva de där pengarna? Eller hade du haft större nytta nu av att jobba 80 procent och hämta dina barn klockan tre istället för klockan sex?

Emma: Innebär det också att man inte alltid behöver gå omkring och känna att man ska betala av sina lån så snabbt som möjligt?

Jan: Absolut. Men det kräver ju det här att man tar medvetna beslut. Att, okej, jag gör det här för att... Till exempel tycker jag många gånger, nu pratar vi jättemycket om pengar idag, men pengar är bara en resurs av flera. Och vi har till exempel en resurs som heter tid. Och vad många inte tänker på är att vissa saker bara är möjliga i vissa tidsfönster.

Tid är också en resurs

Jan: Barn är ju det enklaste. Vi har bara barnen till låns. Vi har bara barnen hemma till 13, så länge de tycker att man är rolig som förälder. Från 13 och framåt börjar de hänga mycket med kompisar. Man ser dem knappt. Och efter 18 så är de flesta lite trötta på sina föräldrar.

Då kan jag tänka så här: okej, ska jag då amortera 5 000 spänn när jag har en tioåring hemma? För, ja, då sparar jag räntan och får kanske mer pengar när jag är 70. Eller kan jag säga så här: det är okej för mig att ha det här lånet, för de här 5 000 kronorna kan jag nu lägga på att vi hittar på något roligt som kommer vara ett minne för livet. Så att när vi är gamla kan vi titta tillbaka och säga: kommer ni ihåg när vi gjorde det här? Och då kan jag tycka att, ja, varför ska jag betala till banken? Är det inte bättre att jag har det här minnet, eller den här saken?

Så det blir en balans mellan vad jag använder pengarna till, vad räntan är och så vidare. Och det de flesta brukar landa i, eller om jag ska ge en tumregel, brukar jag säga: amortera i linje med amorteringskravet, men överamortera inte. Jag ser ingen anledning att amortera mer än det man måste, och har man under 50 procents belåningsgrad, då kan det till och med vara en risk att amortera mer än det man behöver. Så det beror lite på, är tyvärr svaret. Men nej, att överamortera är inte bra.

Särskilt om du också tar hänsyn till att pengarna kan investeras. För då betalar du till banken säg 3 procent idag, 3,5–4, men du får kanske 7–8 långsiktigt. Och det säger sig självt, bättre då att investera till 8 procent, betala banken 4 och behålla 4 procent till sig själv.

Att planera för pensionen

Emma: Hur tidigt tycker du att man ska börja planera för pensionen? Och hur gör man det bäst?

Jan: Jag upplever att pensionssystemet i Sverige får oförtjänt mycket skit. Att det är många som är oroliga. "Jag kommer inte kunna gå i pension", "jag kommer behöva jobba tills jag är 70 eller 80." Jag tycker att det svenska pensionssystemet är ett av de bästa i världen. Om man jobbar rimligt mycket genom livet, jobbar på ett ställe som har kollektivavtal, följer de här tumreglerna som vi sa, billigt, brett, långsiktigt, automatiskt, man pillar inte på det. Då behöver man inte oroa sig för sin pension. För de flesta kommer det gå bra.

Det är många som också har ångest, och Pensionsmyndigheten säger "du kommer få ut 60–65 procent av din slutlön i pension", och så tänker många: "Shit, jag behöver dra ner 35 procent." Men återigen, då tänker man ofta på det som 40-åring. Då har man ofta barn hemma, man har inte amorterat ner på huset, man är räntekänslig, man har inte maxat sin lön som man gör i 50-årsåldern, och så vidare.

Pensionen i fyra steg

Jan: Så jag tänker att det viktigaste kring pension är så här. Se till att du har tjänstepension på jobbet. Nio av tio personer har det. Se till att spara brett, billigt, långsiktigt i aktieindexfonder. Se till att du har den här höga aktieexponeringen när du är ung. Och sen, typ när du är 50, så tar du ett möte med en oberoende rådgivare om din pension. That's it. Har du gjort de grejerna, då är du hemma.

Risken är ju alltid för de som är utanför arbetsmarknaden. Risken är för de som jobbar svart. Risken är för de som är egenföretagare och inte matchar den vanliga anställdas pensionsförmåner. Men annars är det så här: det är lugnt för de flesta.

Emma: Apropå det här med risk och oro. Hur kan man skydda sin ekonomi mot oväntade händelser som sjukdom eller arbetslöshet?

Jan: Jag tänker att när det gäller att skydda sin privatekonomi, så är det framför allt två saker. Det ena är försäkring. Det är ett mycket bättre sätt än att spara ihop, till exempel en livförsäkring. Jag tror att snittlivförsäkringen i Sverige är på en och en halv miljon. Det tar jättelång tid att spara ihop en halv miljon. Är man 43 år gammal så kostar en livförsäkring typ 80 kr i månaden, som ger den där en och en halva miljonen.

Rätt försäkringar och humankapitalet

Jan: Så jag skulle säga att det första för att skydda sin privatekonomi är att se till att du har rätt försäkringar i förhållande till din situation. Och de mest uppenbara är hemförsäkring, barnförsäkring, sen tycker jag livförsäkring, och sen ett sånt här grundskydd med sjuk- och olycksfallsförsäkring. Och sen kan man börja trappa ner det ju äldre man blir, för då har man mer uppsparat i tjänstepensionen, man har mindre behov och så vidare. Så det skulle jag säga, börja där, mest effekt för minst insats.

Steg nummer två blir också det här, har du ett sparande så kommer det här sparandet växa över tid. Och då minskar också den här utsattheten man har. Så buffert är alltid bra.

Och sen kommer egentligen den tredje, som är det tråkiga rådet, men vi tänker ofta inte på att vi själva är vår största tillgång. Det här som man kallar för humankapital. Och det finns jättemycket forskning på det där, hur man försöker värdera det. Och då kan man säga att en snitt-25-åring har ett humankapital på typ 10 miljoner. Det är alltså summan av alla framtida inkomster.

Så jag brukar säga: bland det bästa man kan göra är att fortsätta vara nyfiken, utvecklas och fördjupa dig i sådant som du tycker är spännande. Du vet, någon sa till mig: investera i relationen med din partner. En av de största privatekonomiska katastroferna är ju skilsmässa. Så är man orolig för bostadsbubblan, se till att investera pengar i din relation. Så det är just också mer de mjuka värdena.

Människorna runt omkring oss

Jan: Och sen upplever jag också, som sista grej, att vi många gånger underskattar människorna vi har runt omkring oss. Alltså familj, vänner och så vidare. De kan man ju också be om hjälp, om det skulle vara så att man inte klarar sig via de tre första stegen. Så funkar det i massor av andra länder. Det är bara i Sverige som vi ibland, och det här är en personligt subjektiv och kontroversiell åsikt, kan jag uppleva att vi har tagit den här individualiseringen lite för långt. I alla århundraden har vi klarat oss genom relationer med andra människor.

Emma: Jan, när är man egentligen rik?

Jan: Jag tror att det där väldigt mycket är en personligt subjektiv fråga. Det finns massor av sådana här exempel på människor som har haft hundratals miljoner och inte känt sig rika, utan gjort knasiga saker trots att de haft jättemycket pengar. Så jag tror att man känner sig rik när man har identifierat vad rikedom är för mig. Vad är det som är viktigt för mig och vår familj, och att man sen har möjligheten att göra det, eller är på väg att göra det med lite marginal.

Jag gillar konceptet vardagsrikedom. Jag är mycket hellre så här att jag kan gå och handla på ICA utan att behöva titta på prislappen, än att känna att jag kan flyga första klass till vilket resmål i världen som helst.

Maxa lyckan med pengar

Jan: Så jag brukar säga, återigen forskning, det finns en fantastisk studie som heter "If money doesn't make you happy, you're probably spending it wrong". Där finns väldigt mycket tips kring hur man kan maxa lyckan eller rikedomen i livet. Och då är det allt från att spendera pengar på upplevelser istället för materiella saker. Sådana här ologiska grejer, men när man hör det så blir det intuitivt.

Istället för att åka på en skidresa för 50 000 kr, som det kostar för en tvåbarnsfamilj, skit i skidresan och lägg 1 000 kr i 50 veckor istället. Och så ställ varje söndag frågan: den här veckan har vi 1 000 kr att göra något extraordinärt för. Vad ska vi göra den här veckan? Ska vi spela bowling? Ska vi gå ut och äta? Ska vi ta hämtmat? Ska vi gå på bio? 50 sådana aktiviteter ger mer rikedom än en skidresa på fem dagar, där man stressar, man ska ut i backen, och ungarna har ändå glömt det tre år senare. Så det är högst personligt.

Emma: Vilket är ditt bästa råd till någon som försöker hitta en bra balans mellan att vara en spara och en slösa?

Jan: Det där är ju 100 000-kronorsfrågan. Hur mycket ska jag avvara idag för framtiden? Men till spararen skulle jag snarare ge tipset som låter så här: spara, men spara lagom. Om man ska hårdra det, upplever jag att i Sverige finns det massor av människor som inte sparar, som borde spara mer, för att ha den här tryggheten och inte ha den här ekonomiska stressen och oron. Men de som sparar upplever jag också sparar för mycket.

Är det smart att vara rikast på kyrkogården?

Jan: Och tittar man på sådana här förmögenhetskurvor genom livet, där man sätter upp hur mycket pengar folk har vid olika åldrar, då är majoriteten av alla som rikast när de dör. Och då är jag så här: är det smart? Är det smartast att vara rikast på kyrkogården? För vi glömmer bort att det har tagit en ansträngning, det har tagit livsenergi att tjäna ihop de här pengarna när jag var 40, för att ha pengarna när jag är 80. Och då är jag så här: hade det kanske inte varit bättre att köpa tillbaka lite tid när jag var 40 och resa mer då, eller spendera mer tid med barnen?

För vi glömmer bort att pengars värde minskar med åldern. Jag säger det igen, pengars värde minskar med åldern. För oavsett hur frisk 65-åring man är, så gör man inte lika många skidåk som en 25-åring. Du kan inte göra lika många saker när du är gammal med dina pengar som när du är ung. Och därför är det bättre att använda lite av pengarna när man är yngre, än att spara dem tills man är äldre.

Ett sista konkret exempel. När man pratar med äldre som ofta är lite skröpliga, för hälsan är inte där naturligt, så frågar man: vet du vad, du har en miljon på kontot, hade du bytt 250 000 kr mot att ha en bättre hälsa? Alla säger: självklart, jag hade lätt bytt 250 000 kr mot bättre hälsa. Men jag, som är 43 nu, jag är så här, åh, PT, åh det är dyrt, det ska jag verkligen göra. Och då är jag hellre så här: ja, men jag sparar hellre de pengarna som ska bli de där 250 000 kr när jag blir 70. Medan det är nu jag kan göra det där bytet. Jag kommer inte kunna göra det när jag är 70.

Tidslinje och kontoutdraget

Jan: Så till de som sparar brukar jag säga: fundera mycket mer på tidslinje. Fundera mycket mer på när du har mest glädje av pengarna, när får du mest emotionell avkastning? När kan du få mest värde för pengarna?

Och till den som är slösa, så skulle jag verkligen säga så här. Det här är en övning som alla kan göra. Ta fram ditt kontoutdrag, och sen ta fram två märkpennor i olika färger eller bläckpenna, och sen på varje rad sätter du plus eller minus. Gav den här mig energi? Var det här värt det? Och om det inte var värt det, så sätter du ett minus. Och effekten av den övningen blir ofta att man konstaterar att vissa saker är jättebra. Älskar man skor, fortsätt lägga pengar på skor. Heminredning, älskar du inte heminredning, skit i det. Köp de billigaste Ikea-grejerna eller köp second hand. Så att man blir mer medveten kring sin konsumtion.

Och jag tror att tricket att bli medveten kring sin konsumtion faktiskt är att koppla det till energi. Hur mycket glädje får jag? Hur mycket kände jag att det här var värt det? Hur mycket ångrar jag det här? Och att se att det är möjligt med andra saker.

Ett eget Rolex-sparande

Jan: Och förlåt, och en sista grej som tips. Jag blev inkallad som expert på ungdomar som skulle skärpa sig. Och då var det en tjej som var så här: jag har aldrig kunnat spara, jag är skitdålig på det. Fast jag ser ju att du har en Rolex-klocka. Och jag sa, den kan du inte ha köpt om den inte är fejk. Jo, men den sparar jag till, för den var skitviktig för mig. Och då var jag så här: jo, perfekt.

Alla borde ha ett eget Rolex-sparande. Alltså ha ett sparande till något som man genuint brinner för.

För för henne bevisade ju det att hon kunde spara. Att hon inte alls var dålig på pengar, utan att buffert och allt det andra, pension, det var ju bara skittråkigt. Så till en slösare hade jag sagt så här: vad är det som får ditt hjärta att sjunga? Vad hade varit roligt att spara till?

Emma: Vad skulle du säga är de vanligaste misstagen som människor gör i sin privatekonomi?

Jan: Åh, gud, vi hade kunnat ha ett maratonavsnitt bara om misstag jag har gjort. Nej, men jag skulle säga så här. Första misstaget, att tro att ekonomi är tråkigt. Att många relaterar till ekonomi som monstret man träffar i slutet av månaden. Medan jag säger så här: ekonomi är roligt. Och som allt annat, saker man börjar sätta sig in i, är ju roligare, och sen blir det en positiv effekt.

Misstag: inget självförtroende och fel incitament

Jan: Sen skulle jag säga att många inte har något självförtroende i ekonomi, så man går på det som banken säger. Man går på det som sparekonomer säger på TV. Men där blir jag också så här: återigen, det största problemet i finansbranschen är incitament, och de tjänar inte pengar på det du tjänar på. Så om jag ska vara supertydlig: finansbranschens uppgift är inte att du ska bli rik. Deras uppgift är att göra sina aktieägare rika. Så där är det också så här: fråga inte bankmänniskor om råd.

Och sen skulle jag säga att man inte investerar långsiktigt och brett, utan att man går på det här som är senaste rubriken i media. Det vill säga, han blev jätterik på aktier, eller han köpte bitcoin, eller han byggde en bro över en natt. Hjältedåd funkar skitbra i media. Men det är ingen som någonsin har blivit långsiktigt rik på ett hjältedåd. Utan det är de små stegen över tid, skulle jag säga.

Och sen skulle jag också säga att man tror att man ska vara aktiv, att vi faller i den här myten att ju mer aktiv jag är, ju mer jag läser på, ju mer tid jag lägger, desto bättre kommer det gå för mig. Medan sparande verkligen är, ju mindre tid, ju mindre engagerad, ju mer automatiserat, desto bättre. Att vi hamnar i de här fällorna för att vi är människa. Och människa är kass. Alltså på väldigt många saker.

Ja, det är väl de viktigaste. Och sen det här att man är så otroligt lojal mot sin arbetsgivare. Liksom så här, nej, men byt jobb, sök nya jobb, lek med det. Var inte en trotjänare.

Tre enkla förändringar idag

Emma: Vilka tre enkla förändringar kan man göra idag för att förbättra sin ekonomi?

Jan: Sätta igång ett automatiskt månadssparande på en fondrobot som Lysa eller Opti. Det är så här, över tid, det som kommer göra överlägset störst skillnad.

Nummer två, börja söka jobb. Börja söka andra jobb. Inte nödvändigtvis för att du behöver byta, men för att sätta dig i en bättre förhandlingssits. Lek med den här frågan: hur kan jag öka mina inkomster? Finns det saker jag har hemma som jag kan sälja? Finns det saker jag har hemma som jag kan hyra ut?

Och sen, det tredje, gör det här till något roligt. Bjud hem din bästa vän. Säg så här: du, jag lyssnade på en podd här med Emma och Jan, och de sa att jag skulle bjuda hem en kompis, dricka vin och prata pengar. Sitt inte själv med det, gör det roligt. Ta hjälp.

Och även om du tycker att du har en dålig ekonomi, det är inget skamfyllt med det. Halva Sveriges befolkning tycker inte att ekonomi är lätt. Du är inte ensam.

Det är roligare att gymma två och det är större sannolikhet att det händer. Om jag bokar Emma att vi ska gå till gymmet, så är det större sannolikhet att det händer än om jag bara säger att jag ska gå själv.

Så ta hjälp, gör det roligt. Och det finns massor av resurser om man väl börjar titta. Vi har ett forum med 25 000 frågor. Så gör ekonomi roligt för dig. För om du tycker det är roligt och lägger tid, så kommer du bli bra på det, och då kommer det bli ännu roligare, och då sätter du igång den här positiva spiralen.