Nedan följer en transkribering av hela avsnittet. Den är gjord med hjälpa en AI-asisstent vilket innebär att den kan innehålla fel och inte är ordagrann.
Visa hela transkriberingen
Introduktion
Emma Frans: Bra, men då kör vi. Men du får gärna börja med att presentera dig med namn och kanske titel eller hur du vill bli presenterad.
Jan Bolmeson: Jajaja, det var jättesvårt. Absolut, ska jag börja där? Jag heter Jan Bollmesson, är formellt civilingenjör men de senaste 20 åren har jag jobbat med privatekonomi, folkbildning och att verkligen försöka ge bort att ekonomi är något som är roligt, är enkelt och det kan göra en större skillnad i ens liv än vad man faktiskt tror.
Emma Frans: Vad är egentligen det viktigaste som man behöver veta om privata ekonomi?
Jan Bolmeson: Jag tror att det viktigaste vi vet om privatekonomi är att det finns två sätt att tjäna pengar på i livet. Det ena sättet är det som vi alla lär oss i skolan, vi lär oss av föräldrarna. Att man kan byta sin tid och sin kompetens och sin energi mot pengar. Det är vi brukar kalla för, man går till jobbet och så får man lön i slutet av månaden.
Men vad jag däremot inte tror så många tänker på är det finns ett sätt till att tjäna pengar och det är ju det här att mina pengar kan faktiskt tjäna nya pengar. Och jag brukar ibland tänka på det lite som att man kan springa med hinkar i sitt liv för att vi kommer ju alla kommer vi alltid ha det här problemet i slutet av månaden.
Vi ska ju betala räkningar och det spelar ingen roll om man är 18, 35, 65 eller 85. De där räkningar kommer ändå komma i slutet av månaden. Och då kan man göra det här att man springer med hinkar för att hämta vatten eller så börjar man titta på hur kan jag bygga en vattenledning? Hur kan jag lösa det här pengarproblemet i mitt liv en gång för alla?
Det är inget konstigt för vi har alla en pension i Sverige. Vi är i framtiden, inte efter 65 eller 68 när man vill gå i pension. Där vi faktiskt inte kommer att få pengar för att vi går till jobbet. Då får vi pengar för de pengarna vi tjänade in när vi jobbade. Redan den här distinktionen är bland de viktigaste sakerna.
att veta för att det ger sig en upphov till en helt ny spelplan att jobba på. Och jag tror också att sista är att då fundera på varför ska jag då bygga en vattenledning. Och jag tror att det handlar om, där tror jag att vi har ganska schyssta jobb som inte sliter på kroppen. Vi ska jobba mycket med huvudet men där finns väldigt många som jobbat inom vård eller som jobbar inom hantverksmässiga yrken där kroppen inte kommer orka jobba tills man är 60, 68, 70 särskilt nu när vi lever längre och sen tänker jag att många av oss bär nog också på att drömmar att man vill kanske jobba mindre, man vill resa mer, man vill spända mer tid med barnen eller de människor man tycker om och då tänker jag också så här, då är det mer praktiskt att jag inte behöver vara på jobbet utan att jag faktiskt kan vara ute och resa eller jag kan ha den här tiden med barnen när de växer upp.
Så att se det här att pengar är inte allt men pengar är ett verktyg eller en resurs som kan göra livet enklare.
Budgetering
Emma Frans: Min dotter får lära sig lite om ekonomi på hemkunskapen i skolan. Då pratar man väldigt mycket om att lägga upp en budget. Hur viktigt skulle du säga att det är när det kommer till privatekonomi att ha en stabil och hållbar budget?
Jan Bolmeson: Jag tror, nu kommer jag säga något kontroversiellt här, jag är personligen inte så förtjust i den klassiska meningen av budget. För att jag upplever att många har en syn på ekonomi, till och med tar man den formella betydelsen av ekonomi så betyder det här, hushållning med en resurs i brist.
Vilket jag är redan där. Hur tråkigt kan det vara? Du har för lite, du kommer alltid att ha för lite, så det lika bra att du lär dig hur du hanterar av att för lite. jag är såhär, skittråkigt. Utan jag vill ju hellre, när jag pratar med barn eller budget, att säga såhär, men ekonomi är ju penseln man målar sitt liv med. Och därmed har jag en syn på budget som heter såhär, men budget handlar om att sätta ett mål och klä det här målet i siffror.
Att där titta på såhär, okej men budget handlar om att jag vill ha den här jackan eller jag vill kunna göra den här resan eller jag vill kunna gå i pension tidigare eller jag vill liksom till exempel ha möjligheten att inte behöva jobba heltid eller kunna gå ner i arbetstid och där kan jag tycka att budget är relevant att se såhär, okej är det värt för mig att kanske sätta av lite pengar idag för att kunna sova gott om natten, ha möjligheten
Det någon som sa så här att det bästa syftet med pengar är att inte behöva befinna sig på en specifik plats vid en specifik tidpunkt för att göra någonting man inte vill göra. att liksom jag tänker mer budget som att ha det där roliga, det drömmande, det framåtriktade och sen ställa sig frågan. Okej men så jag vill till Spanien, hur ska det gå till? Så där är jag 100 procent budget. Att ha budget utifrån så här
och vad kan vi dra in på? Drick en kopp kaffe mindre så kan du liksom spara 30 kronor om dagen, 900 kronor i månaden, 10 000 om året så blir det här, ja fast tänk om jag gillar kaffe då. Alltså det gör ju inte ens det i mitt liv rikt. Så att ha koll på sin ekonomi absolut men att se det som att inte utgå från att pengarna behöver vara en brist på utan tvärtom så finns det ganska enkla sätt hur man kan skapa sig en ganska rik ekonomi.
Vanliga orsaker till problem i hushållsbudget
Emma Frans: De flesta har sett lyxfällan där man har tavlan där man sätter upp inkomster och utgifter och ser att utgifterna springer iväg. Men vad skulle du säga bland de flesta hushåll? Vad är de vanligaste orsakerna till att den här kalkylen inte går ihop?
Jan Bolmeson: Men jag skulle säga så här, först så har jag verkligen empati för det där. Så det finns ju en undersökning från Statistiska Centralbyrån som säger så här att ja men 30 % av den svenska befolkningen har klarat en iförutsett utgift på 13 000 kronor. är så det är brukar prata om 1000 euro. För det är EU-undersökning. Halva Sveriges befolkning tycker inte att det är lätt att få ihop sin ekonomi. Men jag tror att det tyvärr handlar om
Att man inte fått den här bilden av att ekonomi kan vara roligt. Man har inte levt i en värld där folk har visat hur pengar fungerar. Som du sa innan, vi inte lär oss om privatekonomiskolan. Det var någon som skrev på nätet, jag vet inte om detta är sant. att i hemkunskapen, det är sån respekt för hemkunskapslärare som ska gå igenom så mycket.
Men det är lika mycket avsatt tid för att lära sig rensa fisk som att ta hand om sin privatekonomi. Jag tror att de flesta har fått lära sig om att pengar… Jag fick inte lära mig om pengar. Jag fick definitivt inte lära mig hur man sparade eller investerade pengar eller hur pengar kunde tjäna pengar. Utan det var ju så här, var duktig i skolan så att du får ett bra jobb och var duktig på jobbet så att du får behålla det och sen kanske du kan få lite pension.
när du blir gammal. Så jag tror att det är en utbildningsgrej och sen tror jag att nummer två att det faktiskt är en inkomstgrej. Jag driver tesen, jag är ganska ensam om den, att de flesta är inte dåliga på pengar, de flesta tjänar bara för lite. Det är så naturligt när det låg som man tänker efter att ju högre inkomst desto lättare att spara.
Men i Sverige är det lite fult att prata om pengar. Det är inget konstigt fråga, vem hjälpte dig att göra badrummet eller kakla där? Men vi pratar sällan om hur mycket tjänar du? Hur har du gjort för att upp din löne? Vilka smarta beslut har du tagit i din ekonomi? Vilka mål har ni? Hur tänker ni kring pengar? Så tror att de flesta känner sig ganska ensamma kring hela pengarfrågan.
Inkomst och sparande istället för kostnadsminskning
Emma Frans: Men i tuffa tider ser man ibland sparekonomer med sina tips. Då handlar det om att se över vilka abonnemang man har- eller sluta ta kaffen på vägen och brygga sitt eget kaffe. Men du tänker inte att det inte är där problemet ligger.
Jan Bolmeson: Jo det är klart att det är en hygienfaktor men jag upplever ju så här, jag gillar den här Pareto-principen, vilka 20 % av, liksom ger 80 % av effekten, vilka är de stora vinsterna och att leta liksom till exempel på kaffesidan, inte där spelet står, det är att kriga på fel kulle.
Och återigen det blir ganska lågt som man tänker så här, en budget, kan max, max kan du dra ner 100 % av dina utgifter. Och det går inte. Men där finns liksom ingen begränsning på hur mycket pengar man kan tjäna. Och då är jag såhär, okej ska jag fokusera på någonting som är begränsat, som gör mitt liv tråkigare, att jag ska ta bort saker som gör livet roligt.
Nej, jag tycker inte det känns så inspirerande. där ekonomi blir tråkigt. Och då är jag hellre i så nej men vad är roligt. Jag tycker det är roligt att prata om drömmar. Hur kan jag lösa det här än att prata om saker som inte går? Och detta lärde man ganska snabbt med när vi fick barn. Man var på leke och sen säger sexåringen, o pappa jag skulle vilja ha detta.
Och så var jag såhär, nej, nej, nej. Och sen säger vi till alla våra barn, man ska inte ljuga. Och så vad är det vi säger? så är jag bara, vi har inte råd, vi har inte pengar till det där. Och sen är det är bullshit, det klart vi har råd och vi har pengar men jag vill inte köpa det till dig. Och det är mycket tuffare att jag vill inte köpa det. Och så funderar jättelänge, men hur kan jag ta hand om den här situationen? Och då insåg jag såhär, jo men det är mycket bättre att säga såhär, men vet du vad det är? Eller såhär, jag vill jättegärna köpa den här.
Men vet du vad? Då måste vi göra en plan tillsammans. Nu ska vi leka så här, hur kan vi komma hit om en vecka och köpa den här grejen? Och plötsligt så fanns ju det här, satt på samma sidabordet, vi var framåtriktat, det kunde vara kreativt och jag kunde säga så här, men vet du vad Elsa, en del av pengarna får du från mig och mamma, en del av pengarna får du jobba ihop och en del av pengarna kommer för att, vet du vad?
pengar gillar hänga med pengar och när pengar hänga med pengar så växer de. Sen behöver man inte från sex åren prata om ränta, fonder, aktier eller utdelning etc. utan då prata om bara pengar gillar kompisar och då har man redan liksom då fått liksom från barnen som sa men gud pengar det är ett sätt att få det jag vill ha det finns olika sätt att tjäna pengar. Så jag tycker liksom att hela konversationen i samhället kring pengar är ganska
bristorienterad och ganska tråkig och oinspirerande. Helt i onödan. Helt i onödan.
Öka sin inkomst
Emma Frans: Du nämnde ju om det här att det är viktigt att få upp sin inkomst. Har du några goda råd till personer som vill få upp inkomsten?
Jan Bolmeson: Det finns flera olika sätt. Tyvärr det enklaste sättet i Sverige är att byta jobb. Jag brukar också säga en sån här lite kontroversiell sak. Nu får man också ta det att även om jag är utbildad civilingenjör så jag alltid drivit eget. Jag får ibland höra att jag ändå är lite out of touch. Men jag har aldrig riktigt förstått varför man sluta söka jobb bara för att man har ett jobb.
Du har ju liksom i och med att fortsätta söka jobb när man redan har ett jobb har ju typ ingen nedsida. Om du får nej på det nya, då har du kvar ditt gamla. Om du får ja så behöver du inte ens byta för då kan du gå och så här, men vet du vad, jag älskar detta och jag behöver gärna stanna kvar, men vet du vad, jag har fått erbjudan på andra ställen och det hade varit roligt så här, hur kan vi lösa så att jag skulle kunna få den här nya lönen? Och en klok arbetsgivare borde liksom uppskatta det.
Och då handlar det om gå in med hot utan att återigen sätta sig kring samma bord och att det är vårt problem. här, mitt tips är så bli inte en trotjänare på ett jobb. Arbetsgivaren är inte lika lojal mot dig så som du är lojal mot din arbetsgivare. Det är tråkiga svaret, det bästa svaret liksom.
Sedan så finns det, jag Blocket hade gjort en undersökning, de brukar köra reklamkampanjer en gång om året att snittsvenskan har grejer för 30.000 hemma som man inte använder. Så att där är också en sälja dem och sen kan man ju sätta dem pengarna i arbete. Sen så finns det till exempel massa av tjänster idag där man kan hyra ut grejer, till exempel Vi gillar hygglu. Att vi köpte en sån här gräs-mossrivare. Ja men den använder man ju en gång om året.
Då kan man hyra ut den. Förlåt, det var katt som började trampa. Jag klipper. Vi gillar ju en sån här app som heter Hygglo där man kan hyra ut saker som man inte använder. Vi har till exempel en mossrivar, den används ju bara en gång om året. Sen så tror jag i nästa steg, återigen det här kreativa framåtriktade, att de flesta gör ju någonting idag som man tycker är roligt.
Och då brukar jag säga att då kan det vara så enkelt som att ställa sig frågan så här, men hur kan jag tjäna pengar på detta som jag redan gör och jag tycker är roligt? Och det behöver inte vara mycket pengar, men även kanske någon hundralapp extra som man sen kan liksom investera, sätta i arbete som kan börja tjäna nya pengar kan bli jättemycket på sikt. Och den sista mest avancerade, nu är det inte Akors-frågan utan detta är kanske liksom doktorandfrågan, den är ju så här, hur kan jag tjäna pengar när jag sover?
Så att det är lite olika. Men det handlar ofta också om att våga ställa sig den här frågan. Hur kan jag öka inkomsten? Och man behöver inte ha ett svar direkt. Även om det tar sex månader eller ett år eller två år att komma fram till svaret. Så betyder det att om två år och alla år framåt så kommer du kunna dra nytta av den insikten eller det svaret.
Ekonomisk buffert
Emma Frans: Du nämnde ju den här SCB-undersökningen om andelen som inte kunde klara en oförutsäg utgift på 1000 euro. Hur stor bör ens ekonomiska buffert vara?
Jan Bolmeson: 13 000 kronor, typ 1000 euro.
Det korta svaret är 1-3 månaders utgifter. Det långa svaret har ett avsnitt på 3 timmar. Men det beror ju på en situation. En person som är student har ju naturligtvis mycket lägre behov av en budget. Mycket mindre behov av en budget än jag som är 43, har två små barn.
har en fru som ska börja studera heltid till våren och vi bor i ett hus där badrummet behöver bytas. Alltså så att man behöver titta på sin livssituation. Sen behöver man också titta på sådana här saker till exempel. Jobbar man i ett jobb där det går att ta övertidspass? Jag vet vården skriker ju efter personal. Jo men då kan man ju vara så nej men jag behöver inte ha så stor buffert.
För jag kan sprinta och jobba tre extra pass eller jag kan jobba ett helgpass eller liknande. Sen kan man också vara så men har man föräldrar som har en god ekonomisk situation, ja men då behöver man en mindre budget än om man är ensam. Så att man behöver titta efter sina förutsättningar. Men det klassiska rådet om man inte vet så brukar det en till tre månaders utgifter.
behöver inte vara månadsinkomster men eftersom de flesta inte har koll på sina utgifter så brukar man ibland landa i en månadsinkomster.
Hur mycket bör man spara?
Emma Frans: Hur mycket av inkomsten bör man egentligen spara varje månad? Finns det någon bra tung regel?
Jan Bolmeson: Jag tror att det beror på vilket perspektiv man kommer. Jag gillar att börja i andra änden. Om man tittar på hur de flesta människor gör idag så ser det ut så här. Det kommer in pengar i slutet av månaden. Sen köper man det man behöver. Man betalar räkningar, el, vatten, hyra, bostadsrättsavgiften, räntan. Det där necessities.
När det är betalt, så köper man det man vill ha. Kanske den där klädesplagget, eller den där resan. Sen tittar man så hur mycket blev det kvar? Då har man ofta ett sändigt dåligt samvete. Man tänker så jag borde spara mer. Det blir inget så mycket. Jag brukar säga till stället, vet du vad? Detta funkar inte för 4 000 år sen. Det funkar inte i 2024.
Det har folk funderat på länge. Det finns religiösa skrifter som tar upp frågan. Där ser man att man vet vad? Testa vänd på principen att du betalar dig själv först. Det första du gör när du för in lönen är att du sparar. Att du avsätter en viss summa. Sen betalar du alla räkningar och köper det du behöver. Därefter köper du det du vill ha.
Och vet du vad, då kan du dessutom använda upp alla pengarna för att du har redan sparat i början av månaden. Då slipper man dessutom det dåliga samvetet hela tiden kring att man borde spara mer. Min upplevelse de senaste 15 åren av att ha pratat om just den här principen är att om man ser en siffra, 10 %
Efter två tre månader så upplever man inte ens att man saknar de där 10 procenten. För att vi människor är extremt snabba för att anpassa oss. Vi ogillar förändring men när väl förändringen är genomförd då är vi skitsnabba på att anpassa oss. Därför brukar jag säga att en av hemligheterna för att bygga en framgångsrik ekonomi det är att automatisera den. Alltså att ta bort sig själv från leken helt och hållet.
Vi människor är helt värdelösa, till och med jag som verkligen har sparat sig 96, jag har gjort detta i 30 år. Jag är mina pengar största fiende. jag får liksom så här, Black Friday, så får jag feeling. Och sen ser man så här, influencers present tips på julknappar. Eller, titta denna nya fonden. Och så blir man liksom trillar i diket. Så jag säger alltid så här.
Se till att automatisera sparandet och sen så får man se hur mycket för att komma tillbaka till en fråga. Hur mycket ska man då spara? Ja men det beror ju på de första frågorna vi hade innan. Hur länge vill du jobba? Vill du resa mer? Vill du vara ledig när barnen växer upp? Vill du ha möjligheten att kunna gå hem klockan 12 på fredagar?
Så jag tycker inte att det finns någon generell grej kring hur mycket man ska spara. Det beror på ens mål och vad man är i livet. Där är också så här, student eller ung utan barn kan spara mycket mer än en 43-åring med barn. Jag brukar säga så att till de som lyssnar som är i 40-årsåldern med barn hemma, du kommer aldrig vara så fattig som du är i den perioden.
När barnen flyttar hemifrån kan folk spara 25 % av sin lön utan problem. Är man 70 är det inga konstigheter att spara ännu mer. Man behöver anpassa sparandet efter sina mål. Man behöver anpassa sparandet efter sin livssituation. Det klassiska rekommendationen är 10, 15, 20 %.
Skillnaden mellan att spara och investera
Emma Frans: Vad är då skillnaden mellan att spara och att investera?
Jan Bolmeson: Men jag tycker ju så här att jag gillar ju så här gå tillbaka till så klassiska definitioner och spara för mig det är liksom bunden som liksom hade sin skörd, skörda den, tog in den och sen sparade liksom för utsädet till nästa år. Att spara för mig handlar om att ha en trygghet på bankkontot, att veta så här jag klarar nog förutsätt utgift men jag har ingen förväntning om att pengarna ska växa.
Utan sparande för mig handlar om ska definitionsmässigt vara så här, om ett bevarande. Medans att investera för mig handlar ju om att, ja då har jag en förväntning om att pengarna ska växa. Att jag har det här att, ja men jag jobbar hårt för mina pengar. Men jag vill också ha den här att mina pengar kan jobba hårt för mig. Och det vi ofta missar är ju att våra pengar är mycket mycket bättre på att tjäna pengar än vad vi är. För att…
pengarna kan jobba 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året och till och med generationer. att pengar, att jag brukar ju säga liksom hela tiden att, och detta är såhär det akademiska svaret, pratar man med en professor så kommer de säga såhär, en människas livsuppgift är att omvandla sitt humankapital till finansiellt kapital, det vill säga att man går ifrån att ta det här att jag tjänar pengar på jobbet med min tid och energi.
När jag blir äldre inte har tid och energi, ska jag kunna leva på de pengar jag tjänade ihop innan. Då ska min inkomst ersättas av inkomsten från mina pengar. Där tycker jag att fler borde tjäna pengar på sina pengar.
Komma igång med att investera
Emma Frans: Du kanske är fel person att fråga i och med att du har hållit på med det här i 30 år. Men har du några bra tips om hur man kan komma igång med att investera?
Jan Bolmeson: Ja, detta är ju det som jag tycker är mest inspirerande, mest fantastiska. att 1. Att komma igång med sitt sparande är en en gångsgrej. Så till skillnad från alla andra områden, om man ska städa, då behöver man städa löpande. Man behöver städa varje vecka. Medan pengar, det sätter du igång en gång. Och på riktigt, tar mindre 10 minuter. Och sen behöver man inte göra någonting på 10.
på tio år faktiskt. Och detta är inget som jag bara liksom å det där låter för bra för att sant. Nej detta är faktiskt vad forskningen säger. Och om vi egentligen, om det är okej att jag tar en lite längre utläggning så kan vi liksom se varför det är så. Och då ska det också säga så här, detta är inte vad finansbranschen eller vad bankerna säger. Och det kan vi också komma till varför de inte säger det som egentligen funkar.
Om vi backar så börjar vi där igen 4 000 år sedan. Mesopotamien, Irakiet, Bunden i Babylon. Och så säger Bunden så vet du vad jag kan plantera vete men jag har inte råd att köpa utsädet. Så han går till den köpman och så säger han till köpman så vet du vad jag behöver pengar för att kunna köpa frön för då kan jag plantera den här skörden och sen när jag har skördat den så kommer jag kunna betala tillbaka dina 100 mynt.
Och så kan jag liksom också tjäna ett hundra mynt. Och då kommer den här köpman eller köpkvinnan säga så detta låter jättebra men det låter lite riskabelt att jag ska låna ut pengar. Och då säger bunden så men vet du vad? Då får du en säkerhet att om det inte funkar så kommer jag till dig och så jobbar jag av den här skulden eller du får mitt hus. Liksom som säkerhet. Och detta är det första av två sätt.
och dela på risk som finns i världen. Detta är ett jättegammalt sätt. Jag kan låna ut mina pengar till någon och få betalt för att jag har lånat ut dem. Det kallas då lån eller ränta. Så funkar det idag också. Banken säger till oss att jag inte har råd att köpa ett hus eller bostadsrätt. går jag till banken och att känner banken för att låna pengar. Så säger banken absolut, här får du en miljon.
Men vi vill ha din bostadsrätt i pant och du får betala oss en ränta varje månad. Exakt samma princip om du har skörd eller bostadsrätt. Detta funkar fram till 1700-talet. I jättebra sätt men på 1700-talet började vi frakta skepp till Indien till Kina. Vi skulle köpa te och kryddor. Då funkar det med säkerhet ganska dåligt. Då sa man att vi behöver massa pengar för att kunna skicka iväg det här skeppet.
och då svarade folk så men här lånar jag ut pengar och så var de så här, ja fast vet du vad om det där skeppet sjunker svårt att ta säkerhet i ett sjunket skepp och jag kan inte ens gå efter kaptenen för kaptenen har ju följt med det där sjunkna skeppet så det var liksom så att det funkar inte längre och då behövde man uppfinna ett nytt sätt att dela på risk och då uppfann man liksom sättet som heter så här vi delar på risken och vi delar på vinsten
Så den där bunden fick ju liksom som köpmannen som lånade ut pengarna fick ju inte mer betalt för att bunden gjorde tre gånger så stor skörd för att liksom ersättning räntan var förbestämd. Medans nu med skeppen så sa man så här jo men vet du vad här om skeppet sjunker då blir du av med alla pengarna du betalade för skeppet men om skeppet kommer tillbaka och vi gör en jättevinst så får du din motsvarande andel av den här vinsten. Och detta kallas då för aktier.
Det var ju så här konceptet aktie uppfanns. Redan då insåg ju några köp med så här Det är mycket smartare att om jag har liksom 100 kronor att jag sprider ut de här 100 kronorna på 100 skepp istället för att jag sätter 100 kronor i ett enda skepp. Det är jättestor risk att köpa liksom alla liksom lägga alla äggen i en korg.
Detta var starten till det som vi kallar för fonder. Istället för att köpa en aktie kan jag köpa en korv av aktier. I detta fall var det skepp på 1700-talet. I dag 2024 pratar vi inte om skepp längre utan om företag. Men konceptet är exakt samma. Att jag kan investera i ett företag.
Om företaget går bra, då får jag en del av vinsten. Om företaget går dåligt, då förlorar jag pengarna. Då har man gjort jättemycket forskning på det här de senaste 100 åren. Vad är det som faktiskt fungerar? Då säger finansbranschen att det är jättesvårt att välja vilka aktier du ska köpa. Anlita oss.
så kommer vi berätta för dig vilka aktier som kommer gå bra och vilka som kommer gå dåligt och så behöver du bara placera pengarna i de som går bra och så undviker du dem som går dåligt. Problemet med detta är, återigen låt oss tänka att vi står där i Stockholm i hamnen på 1700-talet där ska gå massa skepp till Indien och så kommer någon tjume och säger så vet vad jag vet vilka skepp som inte kommer råka ut från storm och som kommer komma tillbaka och göra stor vinst och vilka som kommer sjunka.
Jag hade varit skeptisk. Hur ska den personen veta vilket skepp som kommer råka ut från storm? Det är ganska mycket slump. Exakt samma grej är det idag, 300 år senare. Det går inte att förutsäga vilka företag som kommer gå bra eller dåligt i framtiden. Det bästa man kan göra för 300 år sen och det bästa man kan göra idag är att köpa alla.
att om jag har min hundralapp, hellre en krona i hundra aktier än hundra krona i en aktie. Att köpa allt, köp hela höstdaken, leta inte efter nålar. Och detta har jättemycket stöd inom forskningen. 2013 fick man Nobelpris, och detta är ju Ginfarma fick Nobelpriset för det här.
Då kan man ställa sig frågan, varför får man inte detta tipset av finansbranschen eller sparekonomerna på TV? Nej, för att äga allt, det är ingen konst. En medel är att ta fram en lista på alla aktier i världen och säga att jag vill sprida ut min hundralapp på alla de här företagen. Så min hundralapp blir liksom…
Några ören i Apple, i Samsung, några i Tesla, några i Swedbank, några i Hennessy Maurits, alla de här bolagen. Det kräver ingen färdighet. Och eftersom det inte kräver någon färdighet, vad blir då värdet när jag kommer till banken? Hur ska jag investera? Köp allt. Och sen kommer jag tillbaka nästa år. Köp allt. Och så kommer jag tillbaka nästa år. Köp allt.
Någonstans blir jag ganska osugen att betala för det där rådet. Och blir jag osugen att betala, då kommer inte banken tjäna pengar. Och kommer inte banken tjäna pengar så kommer de inte rekommendera det. Så redan här har vi det första stora särskildet. Att det som funkar är inte det som banken tjänar pengar på. Men jag tänker när man tittar på hur stora vinster bankerna gör. Så det är inte synd om bankerna. Så då är jag hellre så låt oss göra det som funkar.
Det är då som funkar om man ska börja sammanfatta konsensus i forskningen. Konsensus är att spara långsiktigt regelbundet i en billig, bred, passiv global indexfond. Vad är då en indexfond? Jo, det den här korgen med alla aktier i hela världen. Bred är den för att den ska äga allt och den ska vara billig.
för att varje krona som jag betalar till någon annan är ju inte en krona i min egen ficka. Och sen så säger man liksom också så här, men och detta kan man ju då sätta upp på det sa innan automatiskt. Så när jag sparar, min lön kommer in den 25. Då ställer jag in en automatisk överföring till då en sån här global indexfond typ den 26. Så att det köps automatiskt direkt. Och sen är tricket var så här, vad lat.
Passiv, oengagerad, ointresserad, oinloggad. Gör ingenting. På riktigt, logga inte in på tio år utan låt pengarna jobba. Det inte du som ska jobba. Du jobbar på ditt vanliga dagjobb. Här ska dina pengar jobba i tio år. Det är så sjukt ointuitivt för att alla, vi har lärt oss när vi var i skolan, den som gör mest, kan mest, engagerar sig mest är den som får bäst resultat.
Så är det i skolan, är det i idrott, är det i karriären, så är det i tennis. Det är så i alla områden, utan sparande. Utan inom sparande så är det så här, den som kan låta sina pengar vara i fred, det den som det är den som vinner. Och detta återigen, inget jag har hittat på, det finns jättemycket forskning som stödjer det här. Men den forskningen har ofta banker och andra inget incitament att lyfta fram.
Förlåt, långt rant, men detta är för mig sjukt viktigt att fler vet.
Räntefonder
Emma Frans: Nej, jättebra.
Vad är egentligen då en räntefond?
Jan Bolmeson: Precis som en aktieindexfond är en fond som sprider ut din hundrala på alla bolagen i världen. är en räntefond att du lånar ut dina pengar till massor av länder, massor av företag. Och principen är samma. Att det är bättre att låna ut en krona till hundra låntagare än att ge hundra kronor till en låntagare.
Varför man brukar prata om att balansera risken med sparkonto och räntor och aktier är för att om vi tittar på den här kommunalbunden där vi hade ett lån är alltid med säkerhet medans en aktie har ingen säkerhet. En ränta kommer aldrig ge lika hög lön. Pengarna tjänar inte lika mycket på räntejobbet som de tjänar på aktiejobbet.
Men å andra sidan så kommer du aldrig förlora pengarna på räntejobbet eftersom det alltid finns en underliggande säkerhet. Om jag ska då ta det sista också då handlar det om jag personligen idag investerar i det som man brukar kalla för fondrobot. Jag gillar fondrobot för det det där jag sa innan att det tar 10 minuter att starta. Man går in på en fondrobot och sen trycker man så
Nästa, nästa, nästa, nästa, jag håller med nästa, nästa, det är såhär typ Facebook-inloggning, det tar 10 minuter. Och då tänker jag ibland vissa att en fondrobot, då är det någon robot som väljer åt mig, nej, nej, nej, nej, nej. En fondrobot bara hjälper dig, ta din hundralapp och sprida ut den på de här 9000 företagen i världen och att hitta den här rätt balansen mellan då räntorna och aktierna.
Så man kan säga att en fondrobot är bara en… Det är som att gå på ett all-inclusive-hotell istället för att sätta ihop en semester själv. Där jag först behöver köpa flygbiljetterna själv, jag behöver köpa Airbnb själv, jag behöver köpa restauranger själv. Så är en fondrobot all-inclusive-lösningen. Och där jag gillar i Sverige finns det två som är jättebra. Det är Lysa och Opti. Som jag själv använder. Och då ska man säga så här…
Jag anses ju ändå vara expert och proffs på detta och jag använder den här lösningen som jag rekommenderar alla. Det fina är att det spelar ingen roll hur mycket pengar man har, hur mycket erfarenhet man har, hur gammal man är, utan alla kan börja med sådana här fondrobot. Jag brukar till och med säga så ju mer ointresserad du är desto bättre kommer det gå för dig. Om du lyssnar och du tycker så här, jag vill bara få mina pengar att jobba, jag vill inte ha med dem att göra så är jag så grattis du kommer vara vinnaren.
Haha, dags då.
Investeringsstrategier
Emma Frans: Man ska inte logga in och paniksälja när börserna går ner.
Jan Bolmeson: Nej, utan det bästa rådet är så här att ha en indexfond eller en fondrobot. Då har du en bra båt. Har du en bra båt, sitt still i båten. Eller som jag brukar ibland säga så här bara, sitt still i båten, just keep buying. Bara fortsätt köp. Det är inte svårt så.
Emma Frans: Vilka faktorer skulle du säga är avgörande när man bestämmer vad man ska investera i? Alltså lite beroende på hur pass mycket risk man bör ta.
Jan Bolmeson: Ett, att det ska vara brett, att det ska vara allt. Gå inte på myten att någon eller du själv kommer kunna välja ut vinnare, undvika förlorar. Köp allt. Nummer två, det ska vara billigt. Och det där är också roligt för att det finns så mycket skit i finansbranschen.
Och de här fonden vi bidrar till omställningen och vi har fem stjärnor och vi har gått upp så här mycket de senaste procenten. Det finns inget stöd för att någon av de grejerna spelar någon som helst roll. Utan liksom tittar man på forskningen, den högsta korrelationen mellan vad du tjänar pengar på i framtiden och vad du kan identifiera det på idag är låg avgift. Det ska vara billigt, ska vara brett och det ska vara långsiktigt.
Det är de tre viktigaste faktorerna.
Emma Frans: Kan det också handla om var man befinner sig i livet? Alltså vilken ålder man har och om man står inför kanske då att skaffa ett större boende.
Jan Bolmeson: Ja, vi behöver skilja på två saker. Hur du investerar. När du väl har tagit beslutet att investera så är det exakt samma sätt som du investerar oavsett om du är liksom som vi sparar till vår sexåring eller som vår trettonång sparar sina egna pengar eller som vi sparar till vår pension eller vi sparar liksom i vårt vanliga sparande. Så själva hantverket att spara är så
billigt, brett, långsiktigt. Det skiljer, oavsett vilket mål du har kring ditt sparande, så spararen ska gå till på samma sätt. Det är inga problem att ha en global indexfond i både barnsparandet, pensionssparandet, sitt eget sparande för att du äger ju redan allt. Du har ju spritt ut allting. är den ena frågan. Den andra frågan är, okej,
Så vilken risk ska jag ta i mitt sparande? Och det beror ju på framförallt vilka mål har jag. Och här handlar det ofta, snarare brukar jag säga än vilken sparhorisont. Vilken sparhorisont har jag? Och för att det, liksom sparhorisonten bestämmer risken man kan ta. att om vi då börjar titta på börsen så är det här med aktier.
Så spar man på ett års sikt då är sannolikheten att jag om sätter in pengarna i januari första januari och så tittar jag 31 december då är sannolikheten 50-50 på att jag har gått plus. Men det kan kan gå lite hur som helst. Om jag däremot sätter in pengarna första januari väntar tio år och tittar den 31 december då är sannolikheten över 90 procent att jag har gått plus.
Om man ska ha pengar till exempel att spara till en kontantinsats till ett boende som man ska köpa inom tre år, då ska vi inte ta den där aktierisken för att den kan ju falla alltså 30 procent på tre veckor. Det hände 2020 under covid. Så att då vill du liksom inte ha här är min kontantinsats. Jag går på visningar. Jag ska skriva kontrakt nästa vecka. Men oj börsen föll med 30 procent. Nu har jag inte råd med kontantinsatsen. Det vill man inte vara med om.
Därför brukar jag säga att alla pengar som ska användas inom tre år, bankkonto med insättningsgrant i. Pengar jag inte ska använda på tio år, alltså då jag sparar med barnen eller jag sparar till min pension eller jag sparar för någonting annat. Då kan jag ta 100 % aktierisk för att är ändå sannolikheten över 90 % att det kommer gå plus. Sen har vi där klyria. Jag vet inte när jag behöver pengarna.
Ja men då brukar jag säga så men ta hälften hälften. Hälften på sparkontot eller räntor eller hälften på aktier. Men detta är ju varför jag gillar fondroboten. För fondroboten kommer varje år ställa de här frågorna till dig. Och så kommer den säga baserat på hur du svarade så rekommenderar vi att du har 60-40 eller 70-30.
Så jag skulle säga att det viktigaste är att tänka på sparhorisont. Ju längre sparhorisont desto högre risk kan jag ta desto större sannolikhet att jag går på plus. Och det är härifrån också många som inte sparar för de säger så börsen är ett kasino. Ja, på en veckasikt, på åtta timmarsikt, på ett årsikt. Ja, hålla med. På tioårsikt, nej.
Då är det liksom 90 procent sannolikhet. Tittar du på 25 års sikt, alltså ett pensionssparande, då är sannolikheten över 99 procent att gå plus. Det är ju därför vi har ett pensionssystem. Staten fattade ju det här och var så här, det bästa vi kan göra med pensionerna det är ju att investera dem för att sparhorisonten är så pass lång.
Ränta på ränta 
Emma Frans: Vad menas då med ränta på ränta?
Jan Bolmeson: Ja men det är ju den här, jag brukar ju säga det att ränta på ränta det är ju den här lönen som mina pengar tjänar. Och om vi ska ta ett väldigt enkelt exempel så om jag har då de här 100 kronorna så så lånar jag ut dem till den här bunden som skulle liksom köpa utsäde och så kommer han tillbaka om ett år sen så här Jan här är tillbaka dina 100 kronor och här har du fått 10 kronor i ränta.
Så ränta var ju det här priset som jag fick för att jag lånade ut mina pengar i ett år. Men det betyder ju att nästa år, då år två, då har jag inte hundra kronor att låna ut. Då har jag ju hundratio kronor att låna ut. Så att år två kan jag låna ut hundratio kronor och har vi fortfarande tio procents ränta för att det ska vara enkelt räkna. Då kommer jag ju få tillbaka elva kronor. Och det betyder att år tre…
Då har jag inte de hundra kronorna jag hade år ett, då har jag 121 kronor. Och de här 21 kronorna kommer tjäna nya pengar. Så ränta på ränta är egentligen bara att de pengarna dina pengar tjänar kommer i förlängningen tjäna nya pengar som kommer tjäna nya pengar. Och detta blir ju liksom efter ett tag så blir det så pass mycket att liksom så här
att man själv inte behöver jobba längre. Detta är lite klurigt att tänka eller räkna i huvudet. Jag brukar istället använda minnesregler. Då finns det två minnesregler som jag älskar. Den första minnesregeln heter 12-12-12-regeln. Den säger så om du sparar 12 kronor i månaden i ungefär 12 år så kommer du att ut 12 kronor i månaden typ resten av livet.
Då kan man tycka att 12 kronor är ingenting. Nej, men det fina är att det funkar oavsett summa. Om du sparar 1000 kronor i månaden i ungefär 12 år, då kommer du få ut ungefär 1000 kronor i månaden resten av livet. Det där är den växlingen jag behöver ta ställning till. Är jag beredd att avvara en Thailandsresa de kommande tio åren?
för att sen kunna göra om 12 år en Thailandsresa varje år resten av livet. Det är liksom den här omvandlingen. Ett annat sätt, den andra minnesregeln, det är dubblingsregeln. Den säger att dina pengar dubblas ungefär vart tionde år. Om jag har 10 000 kronor idag, kommer de vara värda 20 000 kronor om tio år, 40 000 kronor om 20 år, 80 000 kronor om 30 år.
160, 320, 640 000, etc. Så att pengarna dubblas och växer jättesnabbt. det finns lite sådana här trick. Ibland så brukar jag någonting som min fru Caroline tjatar på våra syskon barn. Det coola är att när du får den här räntan på dina pengar, då kan du köpa prylar för avkastningen. Det fina är…
Då kan du köpa ny april nästa år för avkastningen igen och du har alltid kvar de ursprungliga pengarna. Så därför är vi också ganska sympatiska att vi försöker visa våra barn, så till exempel nu 2024 hade det varit ett bra börsår. så titta, de här grejerna har vi nu köpt tack vare den lönen som våra pengar har tjänat.
Emma Frans: När du har de minnesreglerna, vad räknar du på för avkastning och vad är det för typ av investering då?
Jan Bolmeson: exakt samma investering som jag pratat om hela tiden. Då pratar jag om en bred global indexfond som man håller i tio år eller en fondrobot. Alltså jag gillar ju fondrobot, typ Lysa. Att jag sätter in mina pengar varje månad i tio år på Lysa. Matematiskt så pratar vi 7 procents avkastning helt enkelt. det är inga så här i bästa fall om vi har tur och liksom där ligger palmblad på marken och englarna sjunger hos hjärnan.
När jag pratar om de sakerna så vill jag att det någonting som ska lyckas 990 gånger av tusen. Sen finns det naturligtvis, man hör alltid de här historierna, han köpte krypto eller han köpte Tesla eller han köpte den aktien och tjänade jättemycket pengar på kort sikt. Ja det funkar säkert ett enskilt år om man har lite tur. Jag kan ha tur på roulettebordet på kasinet också. Men det betyder inte att det är en bra strategi att satsa pengar på roulettebordet.
För förr eller senare kommer jag att åka dit. Så därför brukar jag hellre vara försiktig och vara så här… Om jag tar det från ett annat håll. Min tes är så här. Alla kan bli rika, alla kan bli miljonärer. Det enda problemet är det kommer att ta tid. Det går inte… Du kan bli rik långsamt. Warren Buffett, en känd investerare i USA, han fick ju den här frågan.
Om det är så enkelt som du och som Jan säger, varför gör inte alla detta? Det var hans svar så här, för att alla vill inte bli rika långsamt. Det är det som är nackdelen med detta jag pratar om. Detta sättet jag pratar om, det kommer göra dig rik, men det kommer inte göra dig rik förrän på sikt. Då får man ta i fattar ett eget beslut, vill jag bli rik på sikt eller vill jag chansa och kämpa?
Liksom på kort sikt.
Börja spara så snart som möjligt 
Emma Frans: Det här är också en påminnelse om att det är viktigt att komma igång med sina investeringar så tydligt som möjligt.
Jan Bolmeson: Ja absolut. Kineserna brukar säga att bästa tillfället planterat träd var för 20 år sedan. Näst bästa tillfället är idag. Det fina med t.ex. en fondrobot eller indexfonderna, man kan börja med 100 lappar. Detta är inte något som är till för rika människor. Vi pratar mycket om klyftor och orättvisor i samhället. På sätt och vis är det här sparandet sjukt rättvist.
på Lysa, där finns kunder som har miljoner och jag som kommer in med några hundralappar har exakt samma sparande. Det där är inte ens nån så orättvisad, rika människor har tillgång till bättre investeringar. Nej, tvärtom så kan man säga rika människor ofta sämre investeringar för att de får mycket mer banker på sig, för bankerna vet att de har mycket pengar och du vet bankerna, de kan vi tjäna pengar på.
Investeringssparkonto - ett skatteeffektivt sätt att spara 
Emma Frans: Vad är ett investeringsbalkonto och är det något som du rekommenderar?
Jan Bolmeson: Ja, ett investeringsparkkonto kan man egentligen säga så här är en väska. Om vi säger så här att den här indexfonden eller räntefonden är en korg där jag har alla aktierna i så kommer vi leva i ett samhälle där vi har vissa gemensamma funktioner. har skola, sjukvård, försvar etc. Då säger staten så här, men vi behöver ta ut skatt.
på de här pengarna som tjänar pengar åt dig. Du betalar skatt när du jobbar på jobbet, dina pengar behöver betala skatt när de är på sitt jobb. Och då finns det två sätt i Sverige att betala skatt som pengarna betalar skatt på. Det ena sättet är att man betalar 30 procent på vinsten. Att staten säger så här du behöver inte betala någonting förrän du tar ut pengarna till din privata ficka men då får du betala 30 procent.
Det andra sättet är man säger här, säger staten, men vet du vad? Istället för att du betalar 30 procent vinst när du tar ut pengarna till din egen ficka så betalar du ungefär en procent om året på hela beloppet men sen är pengarna skattefria. Och detta senare sättet där du betalar en procent skatt på beloppet kallas för investeringsparkkonto, det andra kallas för aktie- och fondkonto. att, och då kan man då börja räkna på vilket är mest lönsamt.
Det visade sig att investeringsparkkontot är mest lönsamt för de flesta i de flesta situationer. Jag brukar rekommendera investeringsparkkontot men jag upplever också att många blandar ihop och tänker att nu har jag satt in pengarna på ett investeringsparkkonto, nu jobbar pengarna. Nej, investeringsparkkontot är bara en väska, det ingen investering. är någonting där vi lägger vår korg med aktier i för att förändra hur jag betalar skatten.
Jag upplever detta i många gånger, en överkursgrej. Därför har rekommenderat som fondrobot som exempel Lysa eller Opti. De löser det åt dig. Beroende på när du svarar på de här 15 frågorna man sätter igång det så kommer de säga vi rekommenderar ett investeringssparkonto. Och så behöver man inte ha koll på det. Så investeringssparkonto ja. Men det är ingen investering.
Lån - när det är okej och vilken typ av lån du bör ta 
Emma Frans: Just det. Jag tänker att ska prata lite kort om lån också. När skulle du säga att det är okej att ta ett lån och vilken typ av lån ska man ta i så fall?
Jan Bolmeson: Ja, men om vi backar ett steg. Så lön är ju egentligen motsatsen till en räntefond. Så att när jag lånar pengar av någon annan så får jag ju betala pengar till den här personen. När jag tar mina pengar och lånar ut så betalar någon annan ränta till mig. Så vad ränta egentligen är, är ju priset på pengar för att flytta dem i tid.
Då kan man ställa sig frågan för samhällsnormen är så lån är dåligt och vet så här Göran Persson och Ernst Wigfors, den som är satt i skuld är inte fri. Och jag är så här, nja det är väl inte riktigt sant för att liksom låt oss då ta 20-åringen. Så då jag var 20, jag hade inte beråd för en kontantinsats till en bostadsrätt.
Då kan man säga så utan lån ska jag jobba i 25 år för att få råd till ihop för att kunna köpa en bostadsrätt kontant. Man vill inte bo hemma tills man är 45. Jag älskar mina barn. Jag vill inte att de bor hemma hela livet. Då är det rimligt att jag tar pengar från framtiden och så flyttar de till idag. Det vill säga att jag lånar pengar av mitt framtida jag mot att jag betalar en ersättning för det här.
Det tycker jag är ett ganska rimligt sätt. Jag tycker att lån är okej i de situationerna där jag annars hade fått vänta en ohållbart lång tid på att kunna göra den saken jag vill göra. Det vanligaste i Sverige brukar vi prata om boende tycker jag är helt okej att låna till. Utbildning är också en sån grej. Jag kan inte bli läkare förrän jag är 45.
Det är ganska dumt för att jag har större nytta när läkarna är 25. Då har jag 20 år att få en läkarlön som jag kan använda för att betala av det där lånet. På samma sätt som jag ibland kan säga att jag tjänar pengar idag, jag behöver inte dem, då skickar jag dem till framtiden genom att investera dem och får betalt för att investera dem. Om man börjar tänka på att ränta…
och då är bara ett sätt att flytta pengar i tid och att lån är att flytta pengar från framtiden till idag och att spara är att flytta pengar från idag till framtiden. Då upplever jag att man får lite mer sund syn kring, okej, hur ska jag göra? För att bara spara, alltså vi pratade innan så att du sa såhär, men det finns ju lyxfällan, allersätt lyxfällan. Jag är såhär, det finns något som heter sparfällan också som folk inte tänker på, där man liksom späker sig själv.
Och så flyttar man pengar från sitt fattiga jag idag till sitt rika jag i framtiden. Det där är typ någon omvänd Robin Hood. Behöver du verkligen som 65-åring behöva de där pengarna? Eller hade du haft större nytta nu av att jobba 80 % och hämta dina barn klockan tre istället för klockan sex?
Emma Frans: Absolut. Det innebär också att man inte alltid behöver gå omkring och känna att man ska betala av sina lån så satt som möjligt.
Jan Bolmeson: Absolut. att jag tycker att det kräver ju det här att man tar medvetna beslut. liksom så här, okej men jag gör detta för att. Så till exempel, tycker många gånger, nu pratar vi jättemycket om pengar idag. Men pengar är ju bara en resurs av flera. Och vi har ju till exempel en resurs som heter tid.
Och vad många inte tänker på är att vissa saker är bara möjliga i vissa tidsfönster. Barn är ju det enklaste. Vi har bara barnen till lån. Vi har bara barnen hemma till 13. Så länge de tycker att man är rolig som förälder. Från 13 och framåt så börjar de hänga mycket kompisar. ser dem knappt. Och efter 18 så vill de flesta säga att jag är lite trött på er föräldrar.
Och då kan jag ju tänka så här, ska jag då amortera 5 000 spännare om tioåring hemma? För att ja men då sparar jag räntan och kanske får mer pengarna i 70. Eller kan jag säga så här, det okej för mig att ha detta dåligt för att de här 5 000 kronorna kan jag nu lägga på att vi hittar på något roligt som kommer vara ett minne för livet. Så att när vi är gamla så kan vi titta tillbaka när kommer ni ihåg när vi gjorde detta? Och då kan jag ju tycka att så här, ja…
Varför ska jag betala till banken? Är det inte bättre att jag har det här minnet eller har den här saken? Så att det blir en balans mellan vad använder jag pengarna till, vad är räntan, etc. Och det är de flesta brukar landa i eller om jag ska ge en tumregel så brukar jag säga så här amortera i linje med amorteringskravet men överamortera inte. Så jag ser ingen anledning att amortera mer än det man måste.
och har man under 50 procents belåningsgrad då kan det till och med vara en risk att amortera mer än det man behöver. det beror lite på är ju tyvärr svaret men nej att överamortera är inte bra särskilt om du då också tar hänsyn till att pengarna kan investeras för då betalar du till banken sig 3 procent idag, 3,5-4 men du får kanske 7-8 långsiktigt.
Det säger sig själv, bättre då investerat i 8 procent betalar banken 4 och behåller 4 procent i sig själv.
Planera för pensionen - enkla tips för en trygg framtid 
Emma Frans: Hur tidigt tycker du att man ska börja planera för pensionen och hur gör man det bäst?
Jan Bolmeson: Jag upplever ju att pensionssystemet i Sverige får oförtjänt mycket skit. Att det är många som är oroliga, jag kommer inte kunna gå i pension. Jag kommer behöva jobba tills jag är 70 eller liksom 80. Jag tycker att svenska pensionssystemet är ett av de bästa i världen. Om man jobbar rimligt mycket genom livet. Man jobbar på ett ställe som har kollektivavtal.
Man följer de här retumreglerna som vi sa så här billigt, brett, långsiktigt, automatiskt, man pillar inte på det. Då behöver man inte oroa sig för sin pension. Utanför liksom de flesta så kommer det gå bra. är många som också har ångest, shit du vet så här pensionsmyndigheten säger så här du kommer få ut 60-65 procent av din slutvärn i pension. Och så tänker många så här shit jag behöver dra ner 35 procent men återigen
Då tänker man ofta på det som 40-åring. Då har man ofta barn hemma, man har inte amorterat ner på huset, man är räntekänslig. Man har inte än maxat sin lön som man gör i 50-årsåldern, etc. Så jag tänker att det viktigaste kring pension är så här, se till att du har tjänstepension på jobbet. Nio av tio personer har det.
Se till att spara brettbildigt långsiktigt i aktieindexfonder. Se till att du har den här höga aktieexponeringen när du är ung. Och sen typ när du är 50, så tar du ett möte med en oberoende rådgivare om din pension. That’s it. Har du gjort de grejerna så då är du hemma. Så farhåg. Risken är ju alltid för dem som…
är utanför arbetsmarknaden. Risken är för de som jobbar svart. Risken är för dem som egenföretagare och inte matchar den vanliga anställda pensionsförmåner. Men annars är det så här, det är lugnt för de flesta.
Skydda din ekonomi mot oförutsedda händelser 
Emma Frans: Apropå det här med risk och oro, hur kan man skydda sin ekonomi mot oväntade händelser som sjukdom eller arbetslöshet?
Jan Bolmeson: Jag tänker ju att när det gäller att skydda sin privatekonomi så är det framförallt två saker. Det ena är försäkring. Det är ett absolut mycket bättre sätt. För det blir samma sak att spara ihop en livförsäkring. Jag tror att är en snittlivförsäkring i Sverige på 1 1,5 miljoner. Det tar jättelång tid att spara ihop en halv miljon.
Är man 43 år gammal så kostar en livförsäkring typ 80 kronor i månaden. Som ger den där en och en halva miljonen. Så att jag skulle säga så att det första för att skydda sin privatekonomi det är så se till att du har rätt försäkringar i förhållande till din situation. Och de mest uppenbara är ju så här hemförsäkring, tycker så barnförsäkring, sen tycker jag livförsäkring och sedan ett sådant här ofta grundskydd med sjuk- och olycksfall.
Försäkring. Och sen kan man börja trappa ner det ju äldre man blir för då har man ju mer uppsparat i tjänstepensionen, man har mindre behov etc. Så det skulle jag säga är liksom börja där, mest effekt för minst insats. Steg nummer två blir ju också det här, har du ett sparande så kommer ju där sparandet växa över tid och då minskar ju också den här utsattheten.
som man har kring det så buffert är alltid bra och sen så kommer egentligen den tredje som är det tråkiga rådet men att vi tänker ju ofta inte på att vi själva är vårt största tillgång alltså det här som man kallar för humankapitalet och det finns jättemycket forskning på det där hur man försöker värdera det och då kan man säga att en snitt 25-åring
har ett humankapital på typ 10 miljoner. Det är alltså summan av alla framtida inkomster. Så jag brukar säga så här, bland det bästa man kan göra så här, fortsätt liksom vara nyfiken, utvecklas, fördjupa dig i sånt som du tycker är spännande. Du vet, någon var som sa till mig också så här, investera i relationen med din partner. Alltså en av de största privatekonomiska katastroferna är ju skilsmässa.
Så är man orolig för bostadsbubblan. Se till att investera pengar i din relation. Det är också mer de mjuka värdena. Sen upplever jag också som sista grej att vi många gånger underskattar människorna vi har runt om oss. Alltså familj, vänner, etc. De kan man också be om hjälp.
om det skulle vara så att man inte klarar sig via de tre första stegen. har det funkat i massa av andra länder. Det är bara ett Sverige. Ibland vi personligt subjektivt kontroversiell åsikt. Jag uppleva att vi har tagit den här individualiseringen lite för långt. I alla århundraden har vi klarat oss genom att ha relationer med andra människor.
När är man egentligen rik? 
Emma Frans: Jan, när är man egentligen rik?
Jan Bolmeson: Jag tror att det där är väldigt mycket en personlig subjektiv fråga. Och där finns ju massa sådana exempel på människor som har haft hundratals miljoner och inte känt sig rika utan gjort knasiga saker trots att de har haft jättemycket pengar. Så jag tror att man känner sig rik när man har identifierat vad är rikedom för mig? Vad är det som är viktigt för mig och vår familj?
Och att man sen har möjligheten att göra det eller är på väg att göra det med lite marginal. Jag gillar ju exempel konceptet vardagsrikedom. Att jag är mycket hellre så här att jag kan gå och handla på ICA utan att behöva titta på prislappen. än att känna så jag kan flyga första klass till vilket resmål i världen som helst.
Så jag brukar säga så här, återigen forskning, finns en fantastisk studie som heter If money doesn’t make you happy, you’re probably spending them wrong. Så att det finns väldigt mycket kring tips kring, men hur kan man maxa lyckan eller rikedom i livet? Och då är det allt från att spändera pengar på upplevelser istället för materiella saker.
eller här, ologiska grejer men när man hör det så blir det intuitivt. så här, istället för att åka på en skidresa för 50 000 kronor som det kostar för en fyra, för en tvåbarnsfamilj. Skit i skidresan och lägg tusen kronor i 50 veckor istället. Och så ställ varje söndag frågan så här, denna veckan har vi tusen kronor att göra något extraordinärt för. Vad ska vi göra denna veckan? Ska vi spela bowling? Ska vi gå ut och äta? Ska vi ta hemtmat? Ska vi gå på bio?
50 sådana aktiviteter ger mer rikedom än en skidresa på fem dagar där man stressar, man ska ut i backen och ungarna har ändå glömt det tre år senare. Så högst personligt.
Balansen mellan att spara och slösa - våra bästa tips! 
Emma Frans: Vilket är ditt bästa råd till någon som försöker hitta en bra balans mellan att vara en spara och en slösa?
Jan Bolmeson: Det där är ju 100 000 kronor frågan, hur mycket ska jag avvara idag för framtiden? Jag skulle snarare säga så här, till spara så skulle jag ge tipsen som låter så här. Spara men spara lagom. Om man ska hårdra dess upplevelse att i Sverige finns det massor av människor som inte sparar, som borde spara mer för att ha den här tryggheten, inte ha den ekonomiska stressen i oron.
Men de som sparar upplever också att spara för mycket. Och tittar man på sådana här förmögenhetskurvor genom året där man sätter sig, okej hur mycket pengar har folk vid olika åldrar? Då är majoriteten av alla som rikast när man dör. då är jag så här, är det smart? Är det smartast att vara rikast på kyrkogården?
För att vi glömmer ju bort att det har ju tagit en ansträngning. har ju tagit livsenergi att tjäna ihop de här pengarna när jag var 40 för att ha pengarna när jag är 80. Och då är jag så här, ja men hade det kanske inte varit bättre att ha köpt tillbaka lite tid när jag var 40 och resa mer då eller spända mer tid med barnen för att vi glömmer bort att pengars värde minskar med åldern.
Jag säger det igen, pengars värde minskar med åldern. För oavsett hur frisk 65-åring man är, så gör man inte lika många skidor som en 25-åring. Så du kan inte göra lika många saker när du är gammal med dina pengar som när du är ung. Därför är det då bättre att använda lite av pengarna när man är yngre, än att spara dem tills man är äldre. Ett sånt sista konkret exempel.
När man pratar med äldre, som ofta är lite skruppliga. För att hälsan är inte där, naturligt. Så frågar man så men vet vad, du har en miljon på kontot, hade du bytt 250 000 mot att ha en bättre hälsa? Alltså alla säger så här, självklart. Jag hade lätt bytt 250 000 mot bättre hälsa. Men jag som är 43 nu, jag är så här, åh, PT, åh, det är dyrt. Det ska jag verkligen göra det. Och då är jag, jag sparar hellre de pengarna som ska bli de där 250 000 när jag blir 70.
Medan det är nu jag kan göra det där bytet. Jag kommer inte kunna göra det när jag 70. Så jag är till de som är spara brukar jag säga så fundera mycket mer på tidslinje. Fundera mycket mer så här när har du mest glädje av pengarna får du mest emotionell avkastning. När kan du liksom få liksom mest värde för pengarna. Och till den som är slösare så skulle jag också verkligen säga så här att
Det är en övning som alla kan göra. Ta fram ditt kontutdrag. Ta fram två märkpennar i olika färger. På varje rad sätter du plus eller minus. Gav denna med energi. Var detta värt det? Om det inte var värt det sätter du ett minus.
Och effekten ofta av den övningen är att man konstaterar att vissa saker är jättebra. Alltså älskar man skor, fortsätt lägg pengar på skor. Heminredning, älskar du inte heminredning, skit i det. Köp billigaste IKEA-grejerna eller köp second hand. Så att man blir mer medveten kring sin konsumtion. Och jag tror att tricket att bli medveten kring sin konsumtion är faktiskt att koppla det till energi. Hur mycket glädje får jag, hur mycket kände jag detta var värt det, hur mycket var jag liksom ångrar jag.
det här och att se att det är möjligt med andra saker. Och sista, detta var som tips. Jag blev inkallad som expert på ungdomar som skulle skärpa sig. Och då var det en tjej som var såhär, men jag aldrig kunnat spara, jag är skitdålig på det. bara såhär, jag ser ju att du har en Rolex-klocka. Den kan du inte ha bara köpt om den inte är fake.
Men den sparade jag till för den var ju skitviktig för mig. då var jag så här, jo perfekt. jag brukar alltid säga att alla borde ha ett eget rådligt sparande. Att ett sparande till någonting som genuint liksom man brinner för. För att för henne bevisa ju det att hon kunde spara. Att hon inte alls var dålig på pengar. Utan att buffert och allt i andra pension. Alltså det var ju bara skittråkigt. Så till en slösare hade jag sagt så här, vad är det som…
som får ditt hjärta att sjunga. Vad hade varit roligt att spara till? Tänker jag.
De vanligaste misstagen i privatekonomi - och hur vi undviker dem! 
Emma Frans: Vad skulle du säga är de vanligaste misstagen som människor gör i sin privat ekonomi?
Jan Bolmeson: Åh, Gud vi hade kunnat ha ett marathonavsnitt om bara misstag jag har gjort. Nej men jag skulle säga så här, första misstaget att tro att ekonomi är tråkigt. Att många relaterat till ekonomi är monsträtt man träffar i slutet av månaden. Medan så det så nej, ekonomi är roligt. Och som allt annat, saker man börjar sätta sig in i är ju roligare. Och då blir det liksom en positiv effekt.
Sen skulle jag säga att många har inget självförtroende i ekonomi så man går på det som banken säger. Man går på det som sparekonomer säger på tv. Men där blir det också så här, återigen, största problemet i finansbranschen är incitament. Och de tjänar ju inte pengar på det du tjänar på. Så här, om jag ska vara supertyd, finansbranschens uppgift är inte att du ska bli rik. Deras uppgift är att göra sina aktieägar rika.
Så att där är också fråga inte bankmänniskor om råd. Och sen skulle jag säga att man inte investerar långsiktigt och brett utan att man går på det här som är senaste rubriken i media. är så här han blev jätterik på aktier eller han köpte bitcoin eller du vet han byggde en bro över natt. men gällde då det funkar skitbra i media.
Det är ingen som någonsin har blivit långsiktigt rik på ett hjältedåd. Utan det är de små stegen över tid. Och sen skulle jag också säga att man tror att man ska vara aktiv. Att vi faller i den här myten. Att ju mer aktiv jag är, ju mer jag läser på, ju mer tid jag lägger desto bättre kommer det gå för mig. Medan sparan det är verkligen ju mindre tid, ju mindre engagerad, ju mer automatiserat desto bättre.
Att vi hamnar i de här fällorna för att vi är människa och människa är kass på väldigt många saker. Ja, är väl de viktigaste. Och sen det här att man är så otroligt lojal mot sin arbetsgivare. liksom så här, byt jobb, sök nya jobb, lek med det.
Var inte en trokärna.
Tre enkla förändringar för en bättre ekonomi idag! 
Emma Frans: Vilka tre enkla förändringar kan man göra idag för att förbättra sina ekonomi?
Jan Bolmeson: Sätta igång ett automatiskt månadssparande på en fondrobot som lyser eller opti. Alltså det är så över tid det som kommer att överlägs är ett störst skillnad. Nummer två, börja söka jobb. Börja söka andra jobb. Inte nödvändigtvis att du behöver byta men för att sätta dig en bättre förhandlingssits. Lek med den här frågan, hur kan jag öka mina inkomster? Finns det saker jag kan sälja? Finns det saker jag kan hyra ut?
Och sen så skulle jag säga tredje, gör detta till något roligt, bjud hem din bästa vän, säg så jag lyssnade på en podd här med Emma och Jan och de sa så att jag skulle bjuda hem en kompis, dricka vin och vi skulle prata pengar. Sitt inte själv med det, gör det roligt, ta hjälp liksom.
Och att, även om du tycker att du har en dålig ekonomi, är inget liksom skamfyllt med det utan, alltså halva Sveriges befolkning tycker inte ekonomi är lätt. Du är inte ensam. liksom det blir alltid roligare. Det är roligare gymna två. Och det är större sannolikhet att om du bokar hemma att vi ska gå till gymmet så är det större sannolikhet att det händer än om jag bara säger att jag ska gå själv. Så ta hjälp, gör det roligt.
Och det finns massor av resurser om man väl börjar titta. Vi har ju ett forum med 25 000 frågor. Gör ekonomi roligt för dig. För om du tycker det är roligt, lägger du tid så kommer du bli bra på det. Och då kommer det bli ännu roligare. Och då kommer det sätta igång den här positiva spiralen.
Avslutande reflektion 
Emma Frans: Toppen! Tack Jan, det där var ju alldeles underbart! Jag förstår att ni kan göra det här med video för att du bara… Jag tror inte… Du stakar ju liksom inte en enda gång. Jag tog av mig en fråga, jag vet inte om det kommer funka då men det får bli som det blir. Ja okej.
Jan Bolmeson: Ta själv!
Det klipper man det också. du Emma vad sticker ut för dig? För du är ändå inte från ekonomi branschen på det sättet.
Emma Frans: Jag tycker att jätteroligt att det finns så starka evidens. är helt annorlunda. Jag kan reflektera över vänner som skriter. Det är en statusmarkör att ha en bankman. Man får sina personliga råd därifrån. Man har verkligen lyckats från friandsbranschen att sprida nån sorts…
Det är så mycket runt omkring, tänker jag, som också gör att folk vill status-signalera. Sen tycker jag att det är spännande det här med hur man ska förhålla sig till ålder. Jag kommer ihåg att jag hade en kompis som jag pluggade med som inte tog studielån och bodde hemma med sin mamma under studietiden. Då tänkte man att det var nice för henne. Hon kommer ju vara skuldfri efter utbildningen.
Jag tror att det hemmade hennes utveckling till att bli vuxen. Just den där tiden, det då man lär sig. Stapplande steg till att hålla ett eget hushåll. Det är verkligen en formativ tid. Inga pengar i världen är ju värda.
Jan Bolmeson: Gud ja, absolut.
Exakt. håller helt. Jag brukar när folk frågar mig ibland vilken utbildning eller så så bara skitsamma. Flytta till en studentord, bo med andra, häng ut, bo på korridor. Jag brukar fortfarande säga mina tre år på korridor är mina tre bästa år.
Emma Frans: Ja.
Ja, okej. Nu skulle jag aldrig kunna göra… I Uppsala har vi fortfarande såna som ligger kvar. De fick livstidskontrakt på Senandersväg. Så de har alltid haft någon överliggare som bor kvar. Jättehemst. Så det är ingenting man vill göra i vuxen ålder.
Jan Bolmeson: Ja. Nej, jag har ändå så här, är våra barn, nu är äldste 13. Jag börjar kunna se att det kommer vara en tid utan barn. Men då har pratat med ganska många vänner och vi, många av oss gillade, kanske inte korridorstränken, men du vet var på samma ställe. Man har sitt eget boende, det blir enkelt att träffas. Och jag tror att mycket av, som verkligen folk säger också, är ju relationer.
Emma Frans: Mm. Träffas med andra, göra saker tillsammans. Vi är ju sociala varelser.
Emma Frans: Ja, det där tror jag är jätteviktigt också. Jag skrev nyligen en artikel där utifrån forskning som visat på det här att sociala färdigheter har blivit… Man har kollat på mänskningsdata i Sverige, men det finns också liknande studier i andra länder där man har sett också att social förmåga har blivit allt viktigare för ens framgång på arbetsmarknaden och också då i jämförelse med avkastningen som har skett på kognitiv förmåga. Och det där tycker jag är skitspännande också nu när man kanske funderar lite vad AI kommer göra med…
med arbetsmarknaden och vilka råd… Min dotter ska välja till gymnasiet nu till exempel. Så man vill ändå ge lite karriärråd på något sätt. Men det är så svårt för att samhället utvecklas så snabbt. Men där har man sett att inte minst inom områden där man har digitaliserat och automatiserat så det blivit ännu viktigare med sociala färdigheter för att människor jobbar i team i olika länder och då måste man liksom…
–har en social förmåga för att underlätta samarbetet. Man måste också prioritera att man tror att man gör karriär– –genom att bara jobba svinhoart. Men ibland ska man gå ner i tiden och socialisera istället. Det som man intuitivt tror är viktigt– –är kanske inte det som ger mest avkastning på lång sikt.
Jan Bolmeson: Nej men exakt, exakt. Nej det där är jättespännande. Vi har ju också mycket diskussioner, särskilt vi har ju en dotter som har tyvärr fått samma prestationsgen som jag. Det finns andra värden så skit i betyg. Det enda viktiga med betygen från nian är att komma in på det gymnasie du vill ha.
Emma Frans: Jag stämmer.
Jan Bolmeson: Och detta var också en idiotinsikt för mig. Jag kämpade som tusan på gymnasiet, hade jättebra betyg. Sedan väljer jag teknisk fysik som i Lund har fritt intag. För de är så här, kom vi… Jaja, vi… Nej! För de är så här, vi tar in alla för vi vet att inom tre månader har liksom hälften hoppat av. Och då är det så här, klarar du, klarar du att hänga kvar så kommer du klara utbildningen.
Emma Frans: Ja, och grejen är man vet inte, nu när det har varit sådant betygsinflation, jag träffade nyligen handelsrektor och de litar ju inte på betygen längre. Så de kommer ändå kanske börja ha liksom intagningsprov istället. Sen så är det såklart att det kanske också återspeglar hur mycket man har lärt sig i skolan, såklart. det är också, ja det är svårt och man får inte bränna ut så här för tidigt heller, tänker jag. Ja, men hoppas att du också är nöjd. Ja, härligt.
Jan Bolmeson: Nej, nej men verkligen, verkligen. Snyggt. Jag är jättekul, jag är supernöjd. har lite dåligt samvete att jag pratade på så himla mycket. Jag har inte släppt det in.
Emma Frans: Nej men det blev skitbra för det var så mycket grejer som vi betade av där också. Så det var skitbra, det blev bra flyt. jag hoppade över lite frågor där. Tycker du att jag missar någonting som du hade velat gå igenom?
Jan Bolmeson: Nej, absolut. Nej, verkligen inte. Jag tycker också att vi fick med alla de viktiga grejerna. På riktigt, det som är så sjukt, om man egentligen bara gör de grejerna vi pratar om idag, detta är en skillnad som natt och dag. Ibland brukar jag säga att vi har gjort 400 avsnitt. Detta räcker. Allt annat är egentligen nörderi kring buffert.
Emma Frans: Ja. Ja. Ja, vad kul.
Jan Bolmeson: Men det vi har tatt här, this is it. Och folk blir ibland så här, men Jan, jag fattar att du säger det där till alla och att det där är nybö. Kan jag inte få, du vet vi känner var det, kan jag inte få de riktiga tipsen. jag är så här, this is it. Du vet, vi har våra pengar på Lysa. Eller liksom själva. Utan jag tror att problemet som för mig har ju resan varit…
att egentligen utforska alla de andra alternativen för att konstatera this is not it. Alltså står det för att man hela tiden tror att finns gräs i grönar på andra sidan och jag var tvungen att testa alla andras gräsmatter innan jag genuint kunde landa i magen. Det this is it. Vilket är så sjukt liksom.
Emma Frans: Ja. Men det är också något man tänker på när man ska prata med sina barn om grejer. Hur mycket kan jag förmedla den här kunskapen och hur mycket måste man ändå gå på alla de här myterna själv innan man kan ta till sig det? Ja.
Den delen kunde de där hemkunskapslärarna lätt ha spelat upp som en del i den extremt bantade delen av ämnet som behandlar privatekonomi.
Men vi är överens!
