Om du inte vill lyssna eller titta på avsnittet så kan du läsa transkriberingen nedan som är bearbetat med hjälp av AI. Det innebär att den kan innehålla fel och är inte ordagrann. Men den ger som en helhet en väldigt rättvisande bild av avsnittet. 
Visa hela texten för avsnittet
Jan: Välkommen till Rika tillsammans och dagens avsnitt som handlar om nya anledningar att älska och investera i indexfonder. Den mest uppenbara anledningen är att det med stor sannolikhet kommer ge en bättre avkastning än de flesta andra investerare och investeringar, i alla fall över tid.
Jag tänker att vi gör det inte svårare än så här, utan här kommer Caroline och Oliver. Sen rekommenderar jag också att kolla länken i beskrivningen där det finns förslag på konkreta indexfonder och hur man kan gå tillväga med risk och allt det där praktiska. Jag hoppas att vi ses och att du gillar detta.
Caroline: Avsnittet.
Jan: God fortsättning och välkommen tillbaka Oliver.
Oliver: Ja, tackar, tackar.
Jan: Och välkommen tillbaka du som lyssnat. Första inspelningen för 2025 och då tänker jag att då måste vi börja med nya anledningar till att älska indexfonder.
Oliver: Absolut. Varför inte?
Jan: Vill du börja?
Caroline: Ja, men är det inte så att man ska tillbaka till rött? Och så tänker jag att indexfonden på något sätt är basen de senaste tio åren för det som vi har rekommenderat och liknande. Då kör vi, tänker jag Karolin, anledning nummer ett.
Indexfonder gör dig rikare
Caroline: Indexfonder gör dig rikare. Din långsiktiga avkastning kommer sannolikt att vara bättre än 90% av alla andra investerare. Och detta är då utifrån studier som Spiva har gjort.
Jan: Ja, jag tänker ju så här: När man pratar om aktiv förvaltning, för det är de två olika skolorna när det gäller sparande, så säger den ena skolan att man ska försöka välja ut vinnarna och undvika förlorarna. Det vill säga att man ska plocka ut nålarna ur höstacken. Medan den andra skolan säger att om du äger hela höstacken så äger du alla nålarna, och då kommer det gå bra.
Det finns en studie som heter Spiva som har mätt de senaste 20 åren hur det går för de som äger hela höstacken versus de som letar efter nålar. Man har konstaterat att nio av tio professionella fonder, för de mäter bara professionella fonder och inte småsparare, så över en tioårsperiod tenderar nio av tio professionella förvaltare, alltså proffs, att underprestera mot index.
Att aktivt försöka välja vinnare och undvika förlorare är värre än ett nollsummespel
Jan: Man brukar ofta säga att om proffen underpresterar, så är det ofta ännu värre på småspararsidan. Det är också så att ibland pratar man om att vissa saker är ett nollsummespel. Men just att aktivt förvalta sig och försöka hitta vinnarna och undvika förlorarna, det är till och med ett negativt summaspel.
Så om du har en indexfond blir du rikare helt enkelt. Vad tänker du Oliver, vill du lägga till något?
Oliver: Jag tänker att det här med nollsummespel, många har åsikter om det är det eller inte med börsen. Min syn är så här: Om man är riktigt vass och lägger ner enormt mycket tid på det här, så kanske man inte ska äga indexfonder. Men det är extremt få som borde lägga ner den tiden.
Caroline: Men hur vet man att man är en av dem? Att man är vass och kan lägga ner tillräckligt mycket tid?
Oliver: Jag skulle kanske vara diplomatisk. Hur vet man om man är vass?
Caroline: Jag håller ju med till stor del. Absolut, och det är ju så jag själv investerar.
Jan: Jag tänker att det är bra, för det där är ju den vanliga frågan. Om jag bara lägger ner lite tid, engagemang och energi och läser böcker, så kommer jag lyckas bättre. Jag påstår ju att det är till och med den största myten inom finans, alltså det som har kostat folk mest pengar.
För det är så logiskt i alla andra områden att ju mer jag anstränger mig, ju mer jag gör, ju mer jag kan, desto bättre kommer det gå. Men det stämmer i alla aktiviteter som har med skicklighet att göra. Problemet är att med investeringar så är det inte bara skicklighet utan där är även slump inblandad.
Och jag tror att det var något, jag vet inte om det var Feynman eller någon som sa att det kluriga med börsen är att den till synes ser ut att vara baserad på skicklighet, men den är inte det. Där är den här slumpfaktorn. Och det där är ju också inom den akademiska forskningen en av de vanligaste frågorna eller studierna, alltså hur plockar man bort skicklighet från tur.
För det går inte ens att säga på tio år, för att ens säga om man hade tur eller skicklighet. Men när man tittar utifrån så ser det ju likadant ut. Så jag brukar ju säga att det som jag ofta brukar fråga folk är hur deras process ser ut för att välja aktier. Redan det första breda penseldraget kan man börja se om detta bara är tur eller om det är skickligt.
Sen är det ju som du säger, vissa områden är det ju lättare att vara aktiv i än andra. Men för majoriteten så är det liksom inte ens ett nollsummespel utan det är ett negativsummaspel. Och varför det är negativsummespel är ju för att du dessutom betalar en avgift. Så du kämpar ju inte bara mot alla andra utan du kämpar ju dessutom mot en friktion i det där.
Oliver: Huset vinner alltid. Och det finns ju samma tendens som de här studierna för småsparare, som vi kommer att prata om också med Avanza, hur det går för Avanzianerna.
Jan: Ja exakt, det är ett avsnitt för nästa vecka. Där brukar jag ha en sån kontroversiell åsikt. Jag har hamnat i bråk med Avanza och många andra. Där brukar jag säga att om snittspararen på Avanza bara hade sagt “Du vet vad? Bara köp den här indexfonden”, så hade det för de flesta gått bättre än vad det är de håller på med just nu.
Du minskar din risk att förlora pengar då du äger hela marknaden
Caroline: Genom en indexfond äger du alla bolag i alla länder, i alla storlekar och alla branscher. Det minskar din risk att förlora pengar. Vill du börja Oliver?
Oliver: Ja, men jag tänker på det som jag vet du brukar säga ibland Jan: kritiken mot indexfonder och stora fonder, om de skulle krascha, vad händer då? Och det är ju ofta så som du brukar säga, att vi har ju större problem då än att våra fonder har gått ner så mycket i värde. Det kan ju vara en apokalyps, ett världskrig eller vad som helst, och då har vi ju större problem än att våra indexfonder har gått ner i värde. Så ja, jag håller med.
Jan: Jag tänker också att man brukar säga att den enda fria lunchen, gratislunchen inom sparande, är diversifiering, att sprida riskerna. Sen ska jag också säga att när vi säger att genom att äga indexfonder då äger man hela höstacken, sen är det inte exakt alla bolag. För det finns liksom 40 000 bolag. Säg att du köper en fondrobot och äger du kanske liksom 10 000, 9 000 av de här bolagen.
Och sen är det dessutom så att man äger inte varje bolag lika stor del, utan man äger det som kallas för kapitalviktat, i förhållande till hur stora bolagen är. Så du äger mer i de största bolagen än vad du äger i de minsta. Jag gillar det du säger och brukar ibland ställa den teoretiska frågan: Vad hade krävts för att en indexfond ska förlora alla pengarna? Så att om du sätter en hundralapp i en indexfond, vad behöver hända för att den ska bli värd noll?
Caroline: Men om vi säger att den ska förlora 30 eller 40%, det är ju inte någon apokalyps då. Vad är det som ska hända då?
Jan: Nej, men typ det händer ju med jämna mellanrum. Det är ju inget konstigt.
Caroline: Låt oss säga att den förlorar ganska mycket. Alltså vi har fått lite feedback här.
Är det inte ett problem att 70 av 100 kr investeras i USA?
Caroline: Alltså det tar du nu?
Jan: Ja, men det kan jag säga nu eftersom vi pratar om det här, att genom en indexfond äger du alla bolag i alla länder etc.
Caroline: För då var det någon som skrev på Youtube tror jag, att ja, fast majoriteten av det man äger ligger ju i USA.
Jan: Ja, idag är det nästan 60-70%.
Caroline: Så då är det ju… Då är det ju i så fall något som skulle hända amerikanska bolag eller amerikanska marknaden.
Jan: Det där är också en sanning med modifikation vet du. För jag får ju det jättemånga som säger att det är farligt. Och jag brukar säga så här: “Vet du vad, det är inte en bugg, det är en feature.” Vet du, jag fattar inte vad…
Caroline: Du pratar om nu ens. Vad är inte en bugg? Säg det med helt vanliga… Om investerar…
Oliver: 100 kronor och 70 i USA, så menar jag inte att det är något negativt, det inte något som blivit fel utan man ska se det som något positivt. För att…
Jan: Många av de mest lönsamma och de största bolagen är ju från USA. Alltså jag tror vi hade ett avsnitt som var såhär att Apples vinst, eller för Apples kassaflöde, har de kunnat köpa de tio största bolagen på Stockholmsbörsen varje år. Så att man, jag tror att ibland så blir det liksom bara så att man tänker att om jag ska äga alla bolag i alla länder, då blir det liksom så att då lägger jag 10 kronor i USA, 10 kronor i Sverige, 10 kronor i Storbritannien.
Ja, fast om du summerar alla bolagen på den svenska börsen så motsvarar de en krona om hela den globala börsen är hundra kronor. Så alla bolagen på den svenska börsen står för en procent av det globala börsvärdet. Så det är detta jag menar med att det blir kapitalviktat, så att jag är inte så rädd för att allt är i USA.
Och sen som du säger, även om amerikanska marknader skulle krascha, det är ju inte som att Apple bara säljer prylar i USA. Nej, är du med? Så att det är liksom globalt. Alltså många av de här, Google är också globalt. Många de här bolagen har ju sin intjäning över hela världen. Så att jag är inte så rädd för den här koncentrationsrisken.
Caroline: Jag vill återvända till förra avsnittet då. När jag sa att man behöver inte ha räntefonder, så tog upp det här med att man skulle visualisera sitt sparkapital som jag har på börsen, att jag tänkte mig att jag skulle förlora 50% av det och sen ytterligare 50% och sen ytterligare 50%.
Jan: Och så tänkte jag så här, jag har inte mycket kvar där nu. Och det var ungefär det som hände då i den här kraschen 1929.
Caroline: 1929, ja den stora depressionen som följde därpå. Så menar man att det kom ett världskrig, fast krig, vänta vänta här nu. Att det var massa arbetslöshet, det var du som sa det, Oliver. Och att det påverkade hela världen. Och sen så kom då första världskriget. Nej, andra… Nej, andra världskriget… 1919. Eller vad? 1939. Nej vänta, 1933. Nej 1939. Jag förlåt mig. Jag är lite förvirrad. Att vi pratar om att om det skulle ske någonting på den amerikanska marknaden så som det gjorde då…
Caroline: …så kan det ha globala konsekvenser.
Jan: Jaja, absolut. Absolut, så är det. Nu så vill jag inte vända kortet mot er, men jag har tänkt mycket på den här att jag faktiskt inte har en aning om konsekvenserna av den stora depressionen som har kommit. Men där…
Caroline: Tänker jag också såhär, ett, också för att reda ut några sådana här grejer här. Så nummer ett, en av de stora grejerna som jag gillar som du också säger såhär, alltså man behöver ju inte sälja bara för att det går ner.
Jan: Det är nummer ett. Nummer två, krig är tyvärr bra för ekonomi.
Caroline: Men det var ju inte det då.
Jan: Jo, men det var ju innan, det var ju tio år innan kriget.
Caroline: Ja, det var tio år kriget. Jag tror att finns någon sån här Rothschild-citat, köpt i ljudet av kanonkulor och sålt i ljudet av trumpeter och något sånt.
Jan: Ja, men det finns sådana klassiska.
En indexfond tappade 30% av sitt värde på 3 veckor under Covid-kraschen 2020
Jan: Men grejen är så här, ja, ekonomin går ju i vågor, så det är inget konstigt. Så ja, att en indexfond, alltså jag brukar säga i närtid 2020, jag tror det var 13 februari till 18 mars 2020, då föll börsen med typ 30 procent. Så det är inget konstigt. Det är inget konstigt. Dessutom behöver man säga att börsen kan gå ner både ett, två, tre år i rad.
Så den maximala nedgången som man ibland brukar prata om, max drawdown, den kan ju vara 60%. Det är därför jag brukar säga att under en tioårsperiod räknar man ändå någon gång kommer vara 50% back. Det är därför man inte bör ha… Pengar som ska investeras inom tre år i aktier utan på sparkonto.
Endast ett fåtal aktier står för hela värdeuppgången, med en indexfond ökar du sannolikheten för att äga dem
Jan: Men grejen är då måste man ju också sätta det i hänsyn till okej, vad är alternativen? Jag skulle ha haft annars enskilda aktier. Det var ju bara så att jag och Oliver förberedde ett annat avsnitt här som vi kommer snart om förutsedelser 2025. Alltså där är ju… Alltså jag vill inte säga hundratals, men det är väldigt många bolag som är 99%, 97%, 98% back.
Oliver: Vissa är väldigt populära också utifrån antal ägare.
Jan: Ja, exakt. Vad spännande. Det kommer bli ett jättespännande avsnitt redan nu. Så det är mycket vanligt att enskilda aktier går back. Och detta är också en sån här grej som är väldigt intressant, ologisk. Alltså nu blir det väldigt mycket överkurs här, men det är ju typ, det finns en sån här studie av Bessenbinder som han gjorde 2018 som visade att det var ju typ bara 4% av alla aktier som står för majoriteten av uppgången.
Så mer än hälften av aktierna går back, och då kan man fråga sig såhär: hur kan börsen gå upp om mer än hälften av aktierna går back? Jo, för att de få som går upp drar med sig, drar upp snittet för alla de andra.
Caroline: Så…
Jan: En av de stora anledningarna till att äga allt är inte för att man tycker att genom att äga allt så kommer jag vinna så mycket mer. Nej, genom att äga allt så ökar du sannolikheten för att du äger de här fåtalet aktierna som går mycket bättre och som kompenserar för alla förlusterna av alla de andra.
Så att median och snittaktien går ju nästan alltid back. Och trots det så går det plus för att man har de här enskilda outliers som drar upp.
Caroline: Ja, jag förstår.
Jan: Vill du lägga till något Oliver?
Oliver: Nej.
Caroline: Nej, då tar vi nästa.
Indexfonder är billiga att äga, det innebär mer pengar till dig!
Caroline: Indexfonder är billiga att äga, det innebär mer pengar till dig. Och en tumregel är då att betala aldrig mer än 0,2-0,4% för ditt sparande.
Jan: Så jag brukar säga så här, det största sambandet som finns, eller ett av de största sambanden som finns inom finans, det betyder hög avgift är lika med sämre avkastning.
Caroline: Och det är inte bara för att avgiften äter upp dina pengar eller är det det du menar?
Jan: Jo, det är en starkt bidragande faktor. Och den andra bidragande faktorn i det där är att det är ofta då aktiv förvaltning, och då sa vi innan att aktiv förvaltning är ofta ett nollsumma eller negativt summaspel. Så du har både att du får mindre pengar plus att du har en strategi som ofta inte fungerar.
En tumregel, hade vi inte ett avsnitt med Patrik från Lysa som sa att en bra tumregel för att tänka kring avgift är att du kan multiplicera avgiften med sparhorisonten? Så om jag har en fond som kostar till exempel 0,4% i tio år, då kommer jag på tio år ge bort ungefär 4% av avgiften. Har jag en fond, snittfonden i Sverige, vad är avgiften för snittfonden i Sverige?
Oliver: Du tänker…
Caroline: Aktiefonder…
Jan: Den är väl något över 1%? Jag tror det är 1,4%.
Caroline: Är det snittet verkligen?
Jan: Ja, snittaktiefonder.
Caroline: Va? Det betyder att det finns de som är mycket högre som drar upp då?
Jan: Ja, jag var ju så förbannad för något år sedan. Du kommer ihåg att HSB Bospar, de hade ju sådana här fonder med 2,25%… 2,4 procent i avgift. Men skitsamma, jag tror snittavgiften är 1,4. Och det är ändå lågt i Europa. Vi är typ bland de bästa i Europa. Så 1,4 gånger 10 år, 14 procent. Så det är liksom 3 gånger… 300 procents enheter… Nej, 300 procents skillnad. 300 procent är det heter. Nej, men tre gånger så stor skillnad. Så att låg avgift är bra.
Oliver: Ja, och det är sjuka pengar det blir. Alltså det är ränta på ränta det också. Det är ju samma, alltså man kan göra det i en kalkylator också. Fast det är pengar som man blir av med istället.
Jan: Exakt. Och det är lite så också, för tusan, vi har ju jobbat hårt för att tjäna de pengarna som vi sen sparar investerar. Alltså vi behöver liksom inte ge bort dem till finansbranschen eller till banken. Alltså så här, tittar man på bankernas kvartalsrapporter, de tjänar tillräckligt med pengar. Tänker jag… Snyggt.
Caroline: Nej, då går vi vidare.
Indexfonder är tråkiga, det är bra för ett smart sparande är inte spännande!
Caroline: Ett smart sparande är inte spännande. Därför är det jättebra att indexfonder är tråkiga.
Oliver: Du bara smilar. Jo, men det är väl ofta det som man inte vill ha. Eller inte vill höra. Man vill ju inte ha något tråkigt. Man vill ju ha den här dunderlösningen på…
Caroline: Man har ju sin lekhink.
Oliver: Jag tror inte så många är så disciplinerade. Man har ju ofta höga ambitioner, höga mål ekonomiskt som kanske inte ens är realistiska. “För att vara lycklig så behöver jag sommarhus i Sverige, Spanien och två bilar.” Det är ofta inte realistiskt.
Det är grundvärderingar, men sen överskattar man ju också hur mycket pengar saker kostar. För de flesta räknar aldrig på det. Så om någon kommer till dig Caroline och säger “Caroline, vad ska jag investera i?”, så har ju de liksom Lamborghini och bilar, hus och så vidare i huvudet. Så kommer du och säger det här, så får du vänta i 10-15-20 år. Det är ju såhär, bra, man vill…
Caroline: Satsa mycket och få mycket. Så att man kan konsumera det på det viset som du beskriver. Det är så jag tänker att de flesta vill. Vi vill ju uppnå resultat…
Oliver: Snabbt. Oavsett om det är träning, det ska ju gå snabbt och det ska vara lite friskt kanske också.
Någon kommer bli rik över en natt 2025, sannolikt inte du
Jan: Vet du, jag har ett av de kommande avsnitten där vi har förutsedelser för 2025. Så har jag en förutsedelse som låter så här: “Någon kommer att bli rik över en natt. Sannolikt inte du.”
Caroline: Är det alltid över en natt?
Jan: Det kan man verkligen säga.
Caroline: Du hör ju alltid någon som har investerat i någon sån här Dogecoin eller Memecoin eller någon aktie som har gått upp tusentals procent. Och det är ju liksom, det går att vinna på lotto också. Alltså det är inget konstigt.
Och här tror jag att det är många gånger det som skiljer sig åt, tror jag. Många gånger det som många gör fel här är att jag vill ju ofta ha någonting som kommer att lyckas i 990 fall av tusen. Alltså om jag gör om detta tusen gånger, då ska jag lyckas i de flesta universum av det här.
Problemet med en sån strategi är att köpa en enskild aktie eller någon kryptovaluta eller något sånt där. Ja visst, det kan gå jättemycket upp. Men det kan också gå jättemycket ner. Och det är inte säkert att du lyckas i majoriteten av fallen.
Så det är det ena. Det andra tror jag också att särskilt i början av en sparkarriär, så fokuserar man mycket på den absoluta avkastningen. Att man tänker så här: “Jojo, nu har jag investerat helt år, 10% på min investerade tusenlapp. Det blev hundra spänn.” Alltså jag kunde liksom gått och delat ut tidningar eller liksom gått och bett min kompis om en hundralapp.
Alltså så här, du vet, jag hade tjänat mer. För vi tänker inte att, ja men 10% liksom… På ett större summa blir liksom något helt annat. Så vi fokuserar på det absoluta talet istället för den relativa procenten. Så det tänker jag också är en vanlig misstag.
Och sen tänker jag också att här ska man, och detta är också en misstag som jag gör hela tiden, för man utgår från att alla andra är som en själv.
Tre olika syften att investera: tjäna pengar, ha spänning eller vara en del av ett socialt sammanhang
Jan: Och där finns ju någon studie, jag har tyvärr inte hittat denna studien. Så om någon kan hitta den så tar jag gärna emot den. Ring in till programmet. Vi hade ju det här avsnittet med två engelska professorer och då refererade han till en studie som någon professor hade gjort, som jag liksom missat, att det finns ofta tre anledningar till att man investerar.
Den första anledningen är nyttomaximerande. Jag investerar för att tjäna pengar, jag investerar för att jag vill omvandla, jag vill kunna gå i pension tidigare, det långsiktiga sparandet av att tjäna pengar är, har jag tjänat pengar har det gått bra.
Sen finns det ju där en lika relevant mål med sitt investering som handlar om att ta spänning. Alltså jag vill vara med om det här, jag vill bidra, jag vill vara enig. Jag gör ett ställningstagande med mitt sparande. Så jag kan ju liksom, och då ska jag säga så här, indexfonder är jätteviktiga, jättebra om man har det nyttomaximerande perspektivet, jättedåligt om man är ute efter kickar och också ganska dåligt om man vill göra ett ställningstagande för något.
Till exempel jag vill bidra till en hållbar utveckling eller då kanske du ska investera i detta nya climate tech-bolaget eller jag vill ha elbilar, så står det. Där får man också ibland ställa sig frågan vad det är den egentliga anledningen och de flesta tror att det initiala svaret blir för alla att man gör det för att tjäna pengar. Men handen på hjärtat så tror jag inte att det är sant för alla.
Att det inte är nyttomaximerande utan för vissa är det viktigare med kicken till exempel eller den där chansen till den där snabba bilen eller chansen till det där. Och där är jag dålig för att jag är så nyttomaximerande. I det där. Så jag tycker att det tråkigt det är bra. Att liksom sköta det sig själv, ja då får jag tid till annat.
Och göra liksom sånt som gör mitt liv rikare. Men…
Men, om man tycker aktier är kul och är intresserad då?
Caroline: Om du hade varit intresserad av aktier? Mycket mer än vad du… Ja, är en hobby till exempel. Hur hade du hanterat det då? Att du har den här globala indexfonden men du är ju jätteintresserad av marknaden och hur det går för olika bolag och du vet så. Vad hade du gjort då?
Jan: Jag tänker skicka den frågan till Oliver som är ordförande för unga aktiesparare i Lund.
Oliver: Ja, tack så mycket.
Jan: Ja…
Oliver: Vad ska jag säga? Jag tänkte ju på André som har varit med i podden ibland, att han är ju sjukt… Vad säger man? Han är väldigt intresserad, han är ju ändå grundad i forskning. Så jag tycker ändå att han ger sig bra åt för att slå börsen om man nu vill ge sig på det. Och det är väl det jag har märkt också med de aktiva investerare jag har träffat som jag, i alla fall med min då magiska kunskap, uppfattar som duktiga, i alla fall ur mitt perspektiv.
De är ju medvetna om allting som talar emot dem och gör det bästa för att ge sig själv den bästa möjliga chansen att ändå kunna överprestera. Så det är väl så jag hade hanterat det. Och inom många aktiesparare finns det ju all möjlig kunskapsnivå. Så det finns ju rätt många som… Jag försöker kanske ge någon hint om att indexfonder kan vara en bra väg för alla pengar. Sen finns det ju vissa som är lite ambitiösa och duktiga. Så får man väl se om de lyckas eller ej.
Du kan nästan alltid använda 50%-regeln i ekonomi (dvs. gör både och!)
Jan: Jag gillar också ofta, jag gillar ju den här som brukar alltid sägas 50%-regeln. Alltså inom pengar så är det ofta inte svart eller vitt utan man kan göra både och. Ja men, sätta av hälften i din globala indexfond och sen har du hälften i din lekhink. Och då har du dessutom fördelen att du kan mäta de två mot varandra liksom. Så att du kan säga “Okej, men efter tio år, jämför då hur det gick.”
Och det var ju det som var den jobbiga insikten för mig. För jag konstaterade ju där 2010, 12, 13, att jag har investerat sedan 1996 i snart 20 år. Och det har varit skitkass. Det har varit bättre att jag bara hade haft min indexfond.
Caroline: Ja, men…
Oliver: Jag tänkte ju på det, det är en liten resa man måste göra tror jag också. Om du hade suttit här med ditt 20 år yngre jag, hur hade diskussionen gått? Hade du kunnat övertala dig själv att lägga ner Framfrab och Eriksson?
Jan: Jag har ju läst upp i något avsnitt mina egna analyser. Det var väl rätt länge sedan vi borde…
Caroline: Ju ta fram sådana gamla avsnitt och titta här nu. Vad hyggligt! Boliden närmar sig det tekniska stödet eller maktdiagrammet.
Jan: Men om någon hade sagt så till dig, kanske den hade. 20, men 30 då.
Caroline: Ja, men vet du, du kan ju dela upp ditt sparande i olika delar. Och där får du ha roligt. Och där kan du bara ha en index. Du kan testa så och sätta dem mot varandra. Men det hade jag gillat.
Jan: Ja, du hade gillat det. Jag hade gillat den benchmarkingen mot tävla mot sig själv. Sen är det ju det här också att… För det är ju också en sån här fråga som till exempel, jag vet Kenneth French som jobbar med Nobelpristagare och stort fondbolag, så frågar man sig om nu aktivt investerande är ett nollsummespel eller till och med ett negativt summaspel. För att det är den ena vinner måste ju de andra förlora och ofta är det så att de stora, det är inte ens så att hälften vinner och hälften förlorar.
Det är ofta några få som vinner väldigt mycket pengar och väldigt många som förlorar pengar. Varför håller folk på det? Det är ju exakt…
Caroline: Därför som de håller på. Det är ju väldigt jobbigt att säga att vissa vinner väldigt mycket pengar.
Jan: Ja, ja, ja.
Caroline: Precis. Man ser att är…
Jan: Möjligt dessutom. Ja, och alla tror ju att man är den som är bättre än de andra. Alltså att, vad är det man säger, den här svenska klassiska undersökningen på 80-talet där man undersökte svenskars körvanor. Så frågar man så här: “Är du en bättre bilförare än snittet?” Och 87% av alla svenskar svarar ja. Så det är ju en klassiker. Mm. Men jag ska faktiskt säga en grej till, för Busse brukar ju ge oss också feedback. För jag brukar ju också säga såhär…
Vad lär man sig om man är ointresserad?
Jan: Vem är du Busse?
Caroline: Ja, men han är en i vår Rika tillsammans-community som hänger mycket på Patreon. Och då skrev han såhär: “Men du Jan, du brukar alltid säga att man ska vara såhär lat, passiv, ointresserad, oengagerad, oinloggad för då vinner man.” Och han är så här: “Men vad lär man sig om man är ointresserad?”
Jan: Ja, exakt.
Caroline: Den feedbacken har vi fått många gånger faktiskt.
Jan: Jag tror alla gångerna är från Bosse.
Caroline: Nej, men det var någon på Youtube. Det kan ha varit Busse på Youtube också. Vad lär man sig då?
Jan: Ja, och då lär man sig inte jättemycket. Så att om man vill lära sig, så att jag rekommenderar till exempel då vårt syskonbarn som fyller 18. Var så här: “Men gå med i Unga Aktiesparare nu så han får hänga med dig i Lund.” För att lära dig om bolagen, för att lära dig om ekonomi. Men bara för att man lär sig så behöver man inte sätta alla sina framtida besparingar i det.
Så jag påstår också att det finns ett egensyfte i att investera i enskilda aktier för att lära sig, om man har det som hobby eller intresse. Och det är helt okej att en hobby kostar pengar. Alltså folk har ju hästar. Alltså hade inte hobbies fått kosta pengar så hade det varit jättekonstigt att ha en häst.
Oliver: Jag tänker att målsättningen för de flesta är ju inte att lära sig om ekonomi utan målsättningen är ju att man vill tjäna pengar för att ta ställningstagande och så vidare. Och då är man ju inte intresserad av att lära sig.
Jan: Nej, och då passar en indexfond fantastiskt bra, eller en fondrobot ännu bättre.
Caroline: Jag vill bara ha en kick!
Caroline: Samma sak. Jag är inte intresserad av att lära mig om bolag när jag investerar i lekhinken, utan jag vill bara ha en kick.
Jan: Det värsta med dig dock är ju att du har en sån fantastisk utväg. Jag har två aktier i min… Två olika aktier. Alltså vi ska säga såhär: Caroline investerade i Tesla innan Tesla blev stort och sen var hon såhär: “Nej men jag har läst lite såhär så jag vill köpa såhär Taiwan Semiconductor Company.” Men naturligtvis såhär upp tusen procent. Nej det är inte tusen procent. Nej men okej, tack. Och man…
Caroline: Ska ha lite tur också ibland.
Det är lättare att äga en indexfond då man äger mer av det som går bra just nu
Jan: Det är lättare att äga en indexfond eftersom man äger allt inklusive mer av det som går bra just nu.
Caroline: Ja, detta gillar jag. Jag påstår att de flesta som inte investerar i en indexfond ofta lider av den här fear of missing out, alltså FOMO. Och det som jag tycker är fantastiskt med en indexfond är ju att du kommer få mer av det som går bra och mindre av det som går dåligt.
Så till exempel Nvidia som var nog 2024 års raket. Då var det ju så här, ja men du hade den i din portfölj för den ingick i indexfonden. Och när den gick liksom, ökade den väl med flera hundra procent tror jag under 2024. Ja men då ökade ju den också andelen i ditt sparande. Och sen de företagen som gick dåligt, ja då blir de en mindre andel.
Så att till exempel om man tittar så här, för kanske 50 år sedan, eller kanske mer, 100 år sedan. Det var ju typ järnvägsbolag, det största i indexet. Det är ingen som hade velat sitta med järnvägsbolag 2024. På samma sätt, innan var det mycket techbolagen, ja då blev de större. Nu blev AI-bolagen… Liksom ökar det, men då ökar den. Så att en indexfond liksom följer med det här flödet hela tiden, så du äger du äger det som går bra.
Och då leder det till att man hoppar mindre mellan investeringar. Och hoppar man mindre mellan investeringar så är det absolut en framgångsfaktor. Så det tycker jag också är en jättestor fördel med. För annars så blir man såhär: “Oh, jag investerade såhär i Sverige och nu gick inte Sverige bra, ja men då ska jag investera i USA.” Och sen gick inte USA bra så hamnar man liksom hela tiden efter. Typ som när man är på Ica och ställer sig i fel kö och så byter man kö och så är man såhär: “Shouldn’t have done that.” Tänker ni något mer?
Oliver: Ja, men det är lite som att man är med på tågresan hela tiden. Alltså man behöver inte hålla på som du är inne på. Det här med om man skulle göra det själv så hoppar man ju ofta på alltså rätt tåg för sent. Men här får du ändå hänga med hela tiden.
Jan: Så att när någon frågar så här: “Äger du NVIDIA?” “Jajamensan.” Så att detta är utifrån ett beteendeperspektiv. Tror jag också att det är lättare.
Det är också lättare att behålla en indexfond i en nedgång
Jan: Och det roliga är att detta har man också sett empiriskt. För till exempel om vi då tar 2020 så var det ganska stora utflöden ur stora delar av fondbranschen och marknaden. Men till exempel Lysa då, som var fondrobot, hade mindre procentuella utflöden. Så att man märker att de som investerat i en indexfond har lättare att hålla indexfonden även i sammanhanget när det kommer nerven krasch.
Och är det också ofta lättare att hålla indexfonden eftersom hela börsen går ner. Ja, men då går man ju ner som hela marknaden och då är det så här: “Jo, men blir det liksom faller liksom USA och Europa och det är för det är liksom global inflation eller någonting” så är det svårt att slå på sig själv att jag gjorde ett dåligt val.
Medan om jag då hade tagit liksom en fastighetsfond i Sverige och allt annat går bra, så är det här: “Det var ett idiotval med en fastighetsfond i Sverige” och då är det lättare att slå på sig själv och byta, vilket kanske man gör precis fel. Medan med en indexfond säger man så här: “Ja, men jag äger allt. Det är inget annat som jag kunnat ha som är bättre.” Tänker jag.
Du behöver inte följa din investering i en indexfond
Caroline: Du behöver inte följa din investering i en indexfond. Det är bara att sitta still i båten och fortsätta köpa.
Jan: Ja, så detta är också en sån man många säger att man ska följa upp sina investeringar, hur det går för dem, att läsa vd-ordet innan man somnar.
Caroline: Alltså vem säger det? Det är ingen i mina böcker eller tidningar.
Jan: Det är i Jons huvud sedan.
Caroline: Nej, men var har du läst det någonstans?
Jan: Nej, men vi hade ju gäster som till exempel var såhär… När vi kom hit så brukar alltid fråga: “Har läst någon bra bok?” Och så fick vi en sån bra boktips i podden. Och sen kom vi ut ur studion. Jag tänkte egentligen säga: “Har du lyssnat på Amazons senaste kvartalsrapport? Alltså den var jättebra.” Men det kan jag inte säga i podden. Då framstår jag ju som helt knäpp.
Och jag kan säga såhär, ja vissa, återigen, tycker man det är intressant och sånt. Jag satt och läste Amazons årsredovisning från 1997, sjukt bra av Jeff Bezos där han pratar om att vara nördigt fokuserad på kunden.
Sidospår om Amazon, Blue Origin och Jeff Bezos
Caroline: Jag får bara fråga en annan sak om Amazon. Ja. Jag kan inkludera dig Oliver. Ett långt tag så sa jag… Varför hörde jag så? Jag sa inte Amazon. Amazon.
Jan: Det är så roligt.
Caroline: Du sa så.
Jan: Det heter inte Amazon.
Caroline: Alltså det roliga var att jag tror rätt länge sedan jag sa fel.
Jan: Jag har ju så dåligt självförtroende i sig.
Caroline: Ja, det är nu bara Amazon. Såg jag. Jo, men bara off ett sidospår här nu med Amazon. Alltså gör de inte rätt bra grejer med sitt bolag och har gjort det länge?
Jan: Absolut.
Caroline: Jag förstår att de har blivit stora. Men jag har nog underskattat dem och hans vision. Men det…
Jan: Sjuka var att… Ja, men vi kan göra ett annat avsnitt. Nu har jag inte förberett det. Jag satt och strök under i det här, shit detta var bra grejer. Och till exempel där var en sån då 97, det var en sån internetväxt som är 2000% om året. Okej, ett problem när du är inne i en klassisk bokhandel så är det så här, de har bara ett visst lagerutrymme. Alltså de kan inte ta in hur många böcker som helst.
Så där spelar det någon roll. Medan vi har oändligt med lager. Och vi kan liksom styra hur som helst. Och då var det så här, det är mycket bättre att vara i en marknad som växer med 2000% om året. För att då kommer du kunna växa. Även om du är kass. Så bara av att du är på rätt ställe så kommer du följa med flodvågen. Och massa sådana saker.
Caroline: Jag lyssnade också på någon sån här Sveriges Radiodokumentär om koloniseringen av Mars.
Jan: Ja, okej.
Caroline: Och då… Då tog de upp massor med grejer men han är ju också intresserad av att vi ska liksom komma ut mer i rymden.
Jan: Och då var han väldigt visionär kring det här med att, ja men vi på Amazon, vi hade ju, på den tiden när vi startade så var det ju ett postväsende som hjälpte oss i vårt…
Caroline: Quest, vad heter det? Ja vår mission.
Jan: Vår mission, ja. Och nu är det vi som bygger nästa grej som är postväsendet för att vi ska kunna kolonisera ut i rymden. Alltså det var ändå ganska fint och realistiskt, tyckte jag, istället för att säga så här: “2033 ska vi vara på Mars.” Eller hur? Det är mer realistiskt sagt av Bezos.
Caroline: Nu blir det jätte off topic, stackars.
Jan: Är det inte hans raketer som ser ut som stora snoppar?
Caroline: Men alla gör väl det? Jag vet inte. Vi kan kolla, vi kan…
Jan: Blue Origin.
Caroline: Ja, det är Blue Origin.
Jan: Vi kan hoppa tillbaka till ämnet.
En indexfond passar perfekt för ett långsiktigt, regelbundet, passivt och automatiskt månadssparande
Jan: Framgångsfaktor. Långsiktigt regelbundet månadssparande. Automatiskt månadssparande. Och indexfond passar perfekt för automatiskt långsiktigt månadssparande.
Caroline: Det sägs att man inte ska investera i saker man inte förstår. Få saker är enklare att förstå än en indexfond.
Jan: Ja, jag tänker det. Sen kan man ju göra det hur nördigt som helst med indexfonder. Men att du äger alla bolagen i förhållande till den andelen de har av världsmarknaden och med de här 1500 bolagen som du får en indexfond hos din bank, då äger du kanske 90%, 95% av den totala marknaden. Äger du en fondrobot med kanske 10 000 bolag då äger du kanske 97-98% av den totala marknaden. Och du har det fördelat så som marknaden tycker liksom de bästa bolagen har du mest pengar i, de sämsta bolagen har du minst pengar i, de bästa länderna har du mest pengar i, de sämsta länderna minst har du inga pengar i.
Så att det blir liksom väldigt väldigt… Det blir väldigt i linje med forskningen. Det blir bra om jag ska säga så här och det är inget konstigt heller. Det är ingen sån…
Caroline: Produkt som man har konstruerat på något sätt som är svårfattligt? Det är väl det som du försöker också få fram här? Det är ingen…
Jan: Svårighet om att förklara en indexfond. Svårigheterna börjar ofta komma ner när man kommer i nyans. Det finns indexfond för Sverige, det finns indexfond för Norge, det finns indexfond för fastighetsbolag i Sverige. Det finns jättemånga indexfonder och det är väl där många kritiker ibland man är lika aktiv som en aktiv investerare för man måste välja index. Ja, nej, du ska bara välja så brett index liksom som möjligt.
Caroline: Ja, bra.
Jan: Sen tänker jag väl att också man kan väl säga en… Vi kan ta invändningarna mot indexfonder sen. Vi tar nästa. Eller ville du säga någonting, Olli om det här?
Oliver: Nej, vi kör igenom.
92 av 92 akademiker rekommenderar en global indexfond
Caroline: 92 av 92 professorer föredrog indexfonder framför ett sparande där man väljer enskilda investeringar. Och detta var väl en studie som du tog upp häromdagen?
Jan: Nej, men det finns ju Chicago Booth-universitet som har ett roligt panel med professorer och så ställer de ofta, skickar de ut frågor till de här professorerna både i USA och i Europa och så får de svara på en fråga och sen får de dessutom ange så här hur säker är du på ditt svar? Och då var det så här, då ställde de den här frågan: “Skulle du för en investerare, givet att man inte gör olagliga saker, vad är störst sannolikhet för bäst avkastning?”
Och då var det 92 av 92 som svarade indexfonden. Och sen hade de olika, man kan till och med gå in och läsa deras kommentarer. Men jag tänker att där finns jättemycket stöd, just både empiriskt stöd och teoretiskt stöd för att indexfonder är det som ger bäst odds, bäst sannolikhet. Men det betyder inte att den kommer ge bäst avkastning.
Tittar vi på de senaste tio åren så har väl bitcoin gett en betydligt bättre avkastning. Men i förhållande till den risk som man har tagit och återigen, någonting som ska lyckas i 990 av tusen världar, så är ju indexfonder dess bättre alternativ.
Caroline: Jag tycker risken är en ganska stor vägande faktor för mig i alla fall.
Oliver: Det finns så många som säger så, börja investera för att om du köpte Amazon 1997 så hade du nu avkastat jag vet inte hur många tusentals procent. Men det är ju ofta sånt som fungerar i teorin. Alltså det är ju det som är problemet där, ingen som hade orkat vara med på hela den resan. De fick ju jättemycket…
Jan: Nu vågar jag inte ens uttala för det, men de fick ju jättemycket skit. För att de gav ju ingen utdelning och sånt i många år, det var ju svårt att äga det. Äga bolaget.
Oliver: Gjorde inga splittar på aktierna. Det är jättedyrt att äga en aktie.
Caroline: Ett bolag som gör vad då?
Jan: Amazon. Jag tror du pratar om bitcoin.
Caroline: Sen plötsligt så skulle de inte göra bokgrejer längre utan då skulle de plötsligt göra cloudtjänster.
Jan: Så det är lätt nu när man tittar i efterhand. Men när man står där och tittar framåt så är det jättesvårt.
Caroline: Ja, absolut.
Du kan komma igång med ett sparande i en indexfond på mindre än 10 minuter
Caroline: Du kan komma igång med ett sparande i indexfonder hos din bank eller hos en fondrobot på mindre än 10 minuter.
Jan: Så jag tänker också att en av de bästa grejerna är ju att det är en engångsgrej att komma igång. Alltså såhär, du köper den sen gör du ingenting på tio år. Sen har vi mycket diskussion i communityn vilken väg som är bäst: ska man gå in på sin vanliga bank och köpa en global indexfond där, och där har vi också en lista liksom, eller vi kan… Jag kan dra några av de här bästa indexfonderna för det beror på lite vilken bank man har.
Men vi brukar säga så här, det man ska gå in på sin bank och sen sorterar man indexfonderna och sen tittar man på de billigaste och sen tittar man på den som har global i namnet och gärna index i namnet. Och exempel är då Avanza Global, Länsförsäkringar Global Index, Swedbank Robur Access Global, Storebrand All Countries Global, DNB Global Index - den tycker jag är bäst. Varför kommer inte den med? Den är ju huvudrekommendationen. Och sen tror jag så här, Skandia Global Exponering. Jag tror med de här sex har vi nog fått in alla bankerna i Sverige. Och det räcker att välja en, det är ingen mening att välja flera, eftersom du äger samma bolag genom allihop.
Så då tycker vissa i communityn att det enklaste är att gå in på sin bankapp, öppna ett ISK och sen börja månadsspara i den. Jag tycker inte det är enklast. Jag tycker att det är enklast att man tar en fondrobot som typ Lysa eller Opti. Att man googlar och så laddar man ner appen och så gör man det via dem.
För att jag upplever att det blir en bättre lösning. Men det är så egentligen skitsamma. För oss spelar det ingen roll, vi tjänar inte mer eller mindre pengar beroende på vad du väljer. Så välj det du tycker är enklast. Eller… 50-50-regeln. 50% i den på din bank och sen sätter du 50% i fondroboten och sen tittar du efter tio år.
Tänk om alla skulle äga en indexfond då?
Jan: Ska vi ta några invändningar? Mot indexfonder.
Caroline: Visst, visst. När vi är igång. När vi ändå är igång precis.
Jan: Jag tänker att… Vi har tagit en: “Vad lär man sig då?” Ja, men det är tråkigt. Jag tycker det är en fördel, vissa tycker att det är en… Men en annan så är det många som brukar felaktigt säga att när alla pengar blir i indexfonder så förstör de marknaden. Om…
Caroline: Alla skulle investera i indexfonder.
Jan: Ja, precis. Och då brukar jag säga två saker. Att där finns en snubbe som kom på en grej där för 2000 år sedan och man har hållit på att predika att det har haft präster i 2000 år. Det är fortfarande inte som att alla är kristna. Alla kommer inte att köpa en indexfond.
Nummer två så är det så att prissättningen på marknaden sker vid handeln. Så även om en indexfond äger en stor del av kapitalet så handlar ju en indexfond väldigt sällan. Som vi också nu pratar om att en indexfond ofta köper någonting och äger det länge. Så att det är inte heller någon fara för att det är mindre, mindre än 5% av handeln som sker med indexfonder.
Har du någon…
Caroline: Invändning.
Oliver: Jag tänker att jag ska fylla på på det du sa. Nu är det ju också så att om det nu teoretiskt blir så att marknaden blir mindre effektiv desto större andel kapital som ligger hos indexfonder, så kommer det ju ge större möjligheter till aktiva förvaltare. Då får vi ett nytt, alltså nylägen. Och då är det ju en fördel för dem. Och då kan de komma tillbaka. Alltså det finns ju en balans i det också.
Det är inte så att vi bara kommer gå till 100% indexfonder och så dör allt. Utan då kan de ju istället tjäna mer pengar. Och då får vi ju inflöde där istället, så blir det ju såhär yin och yang.
Caroline: Ja, precis balans.
Oliver: Ja.
Caroline: Precis. Yin och yang.
Jan: Nu fick du pluspoäng här hos Carolines spirituella sida. Men en annan också som man ibland brukar ta är ju att det blir ett ansiktslöst ägande. Men där tycker inte jag heller att det är ett sånt problem. Vad betyder det egentligen, ansiktslöst?
Indexfonder tar inte sitt ägaransvar
Caroline: Ansiktslöst ägande.
Jan: Jo, men alltså indexfonderna har jättemycket pengar nu, så det betyder ju att de som förvaltar indexfonden ska ju gå på en bolagsstämma och rösta. För en indexfond äger ju fortfarande andel i andra bolag och är man ägare i ett bolag så kommer det med vissa rättigheter och en av de rättigheterna är att man får gå till en stämma och så får man rösta. Då tycker vissa att det är ett problem att de här inte röstar eller tar sitt ansvar. Och att det är dåligt när det ägs av massor pensionsfonder.
Ja, jag tycker återigen inte att det är ett problem. Utan då tänker jag så här: Vi tar SEB till exempel, Svenska Skandinaviska Enskilda Banken, där ägs stor del av Investor, Wallenbergs. De är ganska aktiva ägare. De är insatta i hur SEB går och har åsikter om hur den sköts. Eller hur?
En indexfond som till exempel i Sverige har ju innehav i 300 ytterligare bolag. Det finns ju inte en chans att en indexfond kan vara insatt i detaljnivå på de andra 300 ägarna. Så då påstår jag ju att indexfonder borde ju inte rösta. Och det gör de många gånger, de kloka indexfonderna röstar ju inte. Vilket innebär att de här aktiva ägarna får ju mer makt i bolagen och det är de som är mer insatta. Och vi andra, kan vi fatta ett bättre beslut än de som har skin in the game?
Värre när tjänstemän på indexfonder får feeling
Jan: Nej, det kan vi inte. Så det tycker jag inte heller. Däremot tycker jag att det är problem när vissa tjänstemän på vissa pensionsfonder, för många pensionsfonder är indexfonder, börjar ha egna åsikter och går åt exempel… Jag tyckte det var ganska skandalöst. Skandalöst. Skandalöst.
Caroline: Karolin hade 2-0 på högskoleprovet i svenskdelen så jag har fått höra det här hemma.
Jan: Nej, det är du som tar upp det hela tiden. Strunt samma, det var skandalöst. Jo, men till exempel så kommer ni ihåg att det var det här med Ericsson. Och att det sades att de hade mutat i Irak och ISIS och hela det. Men det var inte säkert etc. Och då var det ju en stor svensk indexfond, du behöver inte nämna namnet för jag har mig ovän med dem, men som fick feeling. Och bestämde sig för att inte ge ansvarsfrihet till Ericsons vd och styrelse.
När huvudägaren Wallenberg, i detta fall Investor, gav ansvarsfrihet för att de var så här: “Det är inte så säkert så som det var i media. Där fanns en annan bild också.” Men då fick ju den här indexfonden feeling. Och då var jag så här: “Men vänta här nu, jag har mina pengar i den här indexfonden. Jag har inte gett er mandat att gå och ha den åsikten för mina pengar.”
Många indexfonder fick tyvärr feeling kring hållbarhet
Jan: Är ni med? Och det där blir ju också en sån här att jag vill ju inte att indexfonder liksom, de ska få feeling. Så där kan man ju också, för mig är det också då ett kriterium. Om den här indexfonden får feeling och har massa åsikter, då tycker jag att det är kass. På samma sätt som jag tycker att det är kass att vissa indexfonder har bara fått feeling nu, bara såhär: “Nej, nu ska vi vara hållbara”, och så är de hållbara på något subjektivt sätt där det rätt länge var såhär: “Det är hållbart att inte investera i försvarsindustri.”
Och sen som kom hela Ukraina-krigen så upptäckte man helt plötsligt att försvarsindustri kan vara bra att ha. Eller var det inte så att Avanza hade någon fond som hade exkluderat Nvidia i sin USA-index?
Caroline: Ja, det minns jag.
Jan: Och sen inkluderar de den. Men var det…
Caroline: För att man tyckte den inte var hållbar?
Jan: Jag vet inte storyn där. Jag minns som att folk var arga för detta.
Caroline: Och vissa var såhär: “Nej, vi lade inte till den för att vi hade ändå lagt till den.”
Jan: Jag vet att jag inte historien, men jag vill ha en indexfond och jag vill äga allt. Jag vill ha den här fördelningen som forskningen säger. Vill jag köpa en etisk hållbar indexfond då finns det bra alternativ och då kan jag välja en av dem. De ska inte påverka. Det är därför som till exempel vi har pratat mycket tidigare om Länsförsäkringar Global och etc. Och varför jag nu gillar den här DNB Global Index för att den har minst sådana här påhitt.
Caroline Bol meson: Ja, Avanza Global har ju också fått sådant påhitt nu. Så det gick de från 1000 bolag ner till 700 eller 800 eller vad det var. Och det är därför jag också gillar fondrobotar för att de är liksom såhär: “Här är ett brett alternativ, här är ett hållbart alternativ. Välj, vi väljer inte åt dig.” Mm.
Oliver: Jag tycker det är en väldigt viktig diskussion det här med ägande. Alltså vad är det man ska ta för roll som indexfond? Jag har inget bra svar på det men jag kanske kan säga att i framtiden kan jag ändå tycka det är… Alltså jag köper det du säger att Investor och Wallenberg har bäst koll. Men ibland känns det som att om indexfonder blir allt för stora ägare kanske de bör ta sitt ansvar.
Men det blir också väldigt klurigt för det blir väldigt subjektivt och de ska läsa in sig.
Jan: Det värsta de gör nu är ju att man anlitar sådana här bolag som säger hur man ska rösta och…
Oliver: Det blir inte bra för då sätter de sig inte in.
Caroline: Det finns en affärsidé idag som heter “Vi berättar för dig hur du ska rösta, vi röstar åt dig”.
Jan: Precis. För om man äger 10 000 bolag så kan man inte ha avsikt om alla 10 000.
Caroline: Nej nej. Så att då blir det där. Bra!
Jan: Nu kändes det som det blev helt nego kring indexfonder.
Caroline: Nej men det blev det inte.
Jan: Nej, men det var en intressant poäng där… Att de inte ska ha egna åsikter utan ska gå efter forskningen.
Caroline: Ja. Och sen så kan det ju vara ett annat avsnitt kanske, när man har haft egna åsikter i en fond. Vad som kan ha hänt då, och det kanske inte bara är indexfonder, utan andra stora fonder.
Finns inget bättre helhetsalternativ för ett långsiktigt sparande än indexfonder
Jan: Så jag är så här, där finns inget bättre… Alternativ för ett långsiktssparande än indexfonder. Så skulle jag säga. Vi har gått igenom för att det är dessutom så här, det går i linje med forskningen. Det är det som ger sannolikt bäst avkastning i form av den risken man tar.
Det är det som är enklast att komma igång med. Det kommer dessutom att ge dig bättre avkastning än de flesta andra investerare. För de flesta andra investerare har inte index eller… Presterar sämre än index och sen kan man själv välja vill jag göra det via en indexfond själv via min bank eller vill jag göra det med hjälp av en fondrobot och vi har tagit upp exempel på dem också. Är det bra, är det någonting mer vi ska ta upp sista minuter här innan vi slutar?
Caroline: Nej, jag tänker såhär: Du som lyssnar eller tittat, tack! Och har du någon fråga eller kommentar eller fundering så är det ju bara att skriva en kommentar så tar vi upp den, så länge du inte säger att Caroline har rätt och vi handlar om fel.
Jan: Tack för idag! Vi ses nästa vecka.
