Nedan följer en automatisk och bearbetad transkribering av hela avsnittet. Notera att det kan innehålla fel och är inte ordagrann.
Läs avsnittet som en artikel
Intro
Jan: Om man är nybörjare, vilka är de viktigaste sakerna att få rätt på i sin privatekonomi? Eller om man vill börja spara, eller helt enkelt bara göra ett omtag? I det här avsnittet tar vi upp de tio viktigaste sakerna som Caroline, Oliver och jag har identifierat utifrån vår erfarenhet och vår egen resa. Det blir allt från att betala dig själv först, till att börja bygga ett självförtroende i små steg, till att fokusera på de stora vinsterna, till rikedomstrappan och 12-12-12-principen.
Du kan se det här avsnittet lite som ett komplement till avsnitt K59, som är mer checklistaktigt. Det är där jag är själv, och det är väldigt strukturerat — kanske inte så mysigt. Det här är mer ett mysavsnitt, tre vänner emellan, där vi alla träffades och hade förberett: utifrån din resa, utifrån din erfarenhet, vilka saker skulle du vilja ge bort till någon som är nybörjare?
Här kommer Caroline och Oliver. Och är det något du undrar efteråt, eller något som var otydligt, eller något vi missade — skriv gärna en kommentar så tar vi det därifrån. Lycka till med ditt sparande.
Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsutveckling, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Ekonomi (kan vara) roligt — och är viktigt
Jan: Nytt år, och de vanligaste två nyårslöftena är: jag ska ta hand om min hälsa och börja träna, och jag ska ta bättre hand om min ekonomi.
Caroline: Mm.
Jan: Jag tänker att vi börjar. Vi har ändå gjort det här ganska länge tillsammans, så det här blir högt och lågt — ekonomitips från oss som ändå tycker att ekonomi är ganska kul.
Oliver: Och samtidigt allt från communityn också.
Jan: Ja, precis. Jag tänker att jag börjar med ett, och sen får du hoppa in, Karin. Jag tänker att ekonomi och pengar faktiskt är roligt. Att det är viktigt, att det kan göra stor skillnad i ens liv.
Ekonomi kan vara penseln att måla sitt liv med. Att inte prata om ekonomi eller pengar är att inte prata om sina drömmar.
Att inte prata om det som är viktigt för en.
Caroline: Hur man vill att livet ska se ut.
Jan: Ja, precis.
Caroline: Vardagen och så också.
Jan: Exakt. Och pengarspelet är viktigt. Eftersom vi tyvärr lever i ett samhälle där så mycket styrs av pengar, tänker jag att det är viktigt att engagera sig i det här pengarspelet ett tag. Lista ut det, för det finns vissa regler eller saker som fungerar, och många av de sakerna är inte jättesvåra om man skrapar lite på ytan.
Caroline: Mm.
Jan: Jag skulle säga att det första är bara förhållningssättet: ekonomi är roligt, ekonomi är enkelt, och ekonomi är för alla. Alla kan göra det här, och det spelar ingen roll om man är ung eller gammal, har mycket eller lite pengar, är erfaren eller nybörjare — det finns alltid något.
Oliver: Jag tänker som du brukar säga: det går från att pengar styr en själv, till att man styr över sina pengar. Det är ens liv. Många säger att de är ointresserade, men man går ofta ändå till jobbet fem dagar i veckan för att få in de där pengarna.
Jan: Exakt. Det var någon som sa till mig: det är bara att titta på Essingeleden klockan sex på morgonen en vardag. Där är det ganska många ointresserade som sitter i bilar eller i kollektivtrafiken. Nej men hundra procent. Oliver, Caroline — jag tänker att du får börja. Jag vet att när vi hade lite försnack var du såhär: jag vill ge råd till mig själv för 30 år sedan.
Caroline: 30 år sedan, så länge var det inte. Jag var väl i 20-årsåldern när jag…
Jan: Det var 30 år sedan.
Bygg upp ditt ekonomiska självförtroende i små steg
Caroline: När jag ville börja ta tag i min ekonomi, precis som du sa Oliver, att jag ska ha kontroll på den — den ska inte ha kontroll på mig. Och så såg jag att Akelius hade ett sparkonto, och det var helt nytt då med lite högre räntor. Jag tänkte: ja, men jag ska lägga undan pengar, och det ska vara något som Jan inte… Han vet om det, men det är jag som gör det. Räkningarna och sådant, det är på en annan nivå.
Oliver: Mm.
Caroline: Det var ju mest du som hade koll på ekonomin. Så då satte jag in tusen kronor i månaden på Akelius-kontot. Och i slutet på året hade jag 12 000 där. Och det var som en jättestor seger, för jag hade inget självförtroende kring ekonomi.
Oliver: Mm.
Caroline: Det var inte som att jag byggde upp det där under det året.
Jan: Mm.
Caroline: Till det jag har idag.
Jan: Nej.
Caroline: Men jag fick en bit på vägen, och det var jättevärdefullt, för det har jag kunnat tänka tillbaka på sen. Jag gjorde det själv.
Jan: Så om du skulle sammanfatta det här tipset?
Caroline: Ja, det är att bygga upp sitt självförtroende, och man får göra det i steg som passar en.
Jan: Mm.
Caroline: Där man känner att det steget funkar för mig. Man behöver inte ta så stora steg.
Betala dig själv först
Jan: Exakt. Om jag skulle formalisera det tipset lite så brukar jag säga att det kommer från boken “Rikaste mannen i Babylon”: betala dig själv först. Du är viktigast i ditt liv, du borde prioritera ditt eget sparande innan du prioriterar hyran, innan du betalar Willys, innan du betalar elbolaget och alla andra.
Man borde kunna säga: jag är viktigast i min ekonomi, så jag betalar mig själv först.
Och att man gör det sparandet automatiskt — jag vet inte om du gjorde det automatiskt?
Caroline: Jo, det var automatiskt. Jag ställde in en automatisk överföring.
Jan: Där brukar jag också säga: var otrogen mot din bank. Skaffa gärna ett annat konto på en annan bank så att man inte ser de pengarna, så att man lurar sig själv lite — de pengarna finns inte. Kommer ni ihåg att vi gjorde så i julkalendern? Där var en av luckorna att sätta upp en automatisk överföring. Vi gjorde det förra året med vår tonåring. Vi satte 80 kronor i veckan, och nu kom hon och sa: pappa, jag hittade ett konto, det var 4 000 kronor! Det var 80 kronor i veckan i 50 veckor, det är 4 000 spänn.
Så betala dig själv först, gör det gärna till ett annat konto, och strunta i det som alla andra pratar om — att det ska vara ränta, att du ska sätta dina pengar i arbete. I början handlar det bara om att visa för sig själv.
Caroline: I början är det psykologi.
Jan: Att visa för sig själv att man kan.
Oliver: Det är så svårt att spara det som blir över. Det blir så varierande. Att spara till sig själv först, då får du jobba med det du har därefter.
Jan: Och för att citera dig Caroline, du sa i ett avsnitt för många år sedan att fördelen med att göra det där är att man med gott samvete kan spendera pengarna som är kvar i månaden. Om man ska spara det som blir över, som Oliver sa, blir man aldrig färdig med frågan — “jag kunde sparat mer”, “det var onödigt” — och har dåligt samvete. Men om man tvärtom sparar det första man gör, ja, då kan man med gott samvete använda upp alla pengarna, för man har redan sparat.
Caroline: Och man kanske också tar det steget att man ser dem som en liten nöjesbudget.
Jan: Jaja, exakt.
Caroline: Nu vet jag att jag sparar, men vad kan jag göra med resten, förutom räkningarna och mat? Så kanske det till och med blir en struktur på det. Med ett litet steg kan man göra det.
Jan: Det är många som använder det så, att man har olika konton: det här är mitt semesterkonto, det här är bilkontot. Det finns massa kuvertmetoder och sådant. Men det är också något jag kan säga till den som lyssnar och har gjort saker ett tag: man kan ha ett provapå-konto. Pengar som bara får användas till saker man aldrig har gjort förut, för att få nya influenser och se vad som gör livet rikare, vad man tycker verkar spännande.
Oliver: Har du ett sådant då?
Jan: Nej, jag har inget provapå-konto, men jag tycker ändå att jag…
Oliver: Ja, du provar ändå. Du gör en del saker. Jag tycker att jag försöker. Jag har ett automatiskt månadssparande och en amortering. Jag försöker hålla det. Jag ska kolla över det nu inför årsskiftet. Och sen försöker jag prova på saker.
Ska man spara extremt eller spara lagom?
Jan: Men om jag får kasta in en brandfackla — med risk att det blir uppror i communityn och här vid bordet — vi hade en tråd i forumet häromdagen som hette: “Det största felet är att man ska spara 10% eller spara lagom, istället borde man spara extremt i början.” Om du sparar, och det är påhittade siffror, men 30% mellan 20 och 30, så behöver du inte spara lika mycket sen.
Det är viktigt att spara i början, för när vi pratar om investerandet och lång sikt behöver du inte spara lika mycket för att komma i kapp. Och diskussionen i forumet blev: ja, det kan vara bra om du vill maximera mängden pengar. Men jag och JFB och några andra i forumet var inne på att om vi pratar en 20-åring — inte en 35–40-åring — så kanske man ska uppleva mer. Strunta i att spara så mycket, res istället, gör en backpackertur, skaffa upplevelser, hitta på grejer med kompisarna, ta ett sabbatsår, engagera dig i en nation på universitetet.
Hur resonerar ni? Ekonomiskt sett bör du spara lite sen om du sparar mycket i början, och du kan bli ekonomiskt fri eller inte behöva jobba lika länge. Ska man skaffa upplevelserna tidigt och inte spara så mycket?
Caroline: Ja, men jag tänker: det behöver man kanske inte välja mellan. Man kan ha ett sparande — jag hade gjort det lagom — och samtidigt gjort det där sabbatsåret.
Oliver: Mm.
Caroline: Så att man får bägge. Man behöver kanske inte spara extremt. Jag hade nog hellre sparat lagom, några hundralappar, och gjort det där med resan eller vad det nu är.
Jan: Vad tänker du Oliver?
Oliver: Jag håller med. Vi pratar om tidsfönster i livet. I början av ens karriär tjänar man förmodligen mindre än vad man kommer att göra senare. Du har en tuff period där du inte kan spara så mycket, när du har barnen hemma, men därefter öppnas enorma möjligheter. Du står på toppen av din karriär och ditt sparande.
Caroline: Mm.
Oliver: Jag tror att man ska våga spendera mer på upplevelser när man är ung, samtidigt som man försöker spara lite. Jag sparar väl mycket för min ålder, även fast jag också försöker…
Jan: Det där var dagens humble brag.
Caroline: Det var ingen humble brag.
Oliver: Jag menar bara att…
Caroline: Du erkänner att du är ekonomiintresserad och därmed vill du spara.
Oliver: Jag lever i en filterbubbla, så jag tänkte säga att jag sparar lite, men det stämmer inte. Jag sparar mycket. Även fast jag också försöker prova på saker.
Jan: Ja, men det gör du. Du har varit och surfat och du hittar på massa grejer.
Oliver: Jag hade väl något år där jag bara maximerade och sparade allting. Jag deltog inte i studentlivet, jag deltog inte i några nationer, jag bodde hemma, jag investerade i CSN-lånet. Och jag kan delvis ångra det i efterhand.
Jan: Mm.
Oliver: Jag kunde sparat lite mindre, flyttat och deltagit i studentlivet.
Oavsett alla pengar jag får in kan jag aldrig kompensera det med de missade möjligheterna.
Oliver: Jag är inne på att man ska våga spendera när man är ung, men man ska göra det på ett ansvarsfullt sätt.
Jan: Jag håller hundra procent med. Och en tröst tror jag för många är — det vet jag att Martin Jonsson skrev i communityn — han var typ 50 plus och sa: det är ju först de senaste tio åren jag har fått koll på ekonomin och investerat på rätt sätt. De 20 åren dessförinnan hade jag för mycket pengar på sparkontot, och sen startade jag företag och det blev grejer. Ibland tror man att alla andra har sjukt bra koll och är så rattade. Men så är det inte.
För oss kan man också säga att jag började investera 1996. Fram till 2008 var det bara katastrof.
Caroline: Ja, det var det. Men vi provade på saker.
Jan: Exakt. Men ekonomimässigt var det jättedåligt. Sen var det en mellanperiod 2008–2016. Och det är först från 2016 och framåt vi har gjort rätt. Vi har sparat, vi har använt våra pengar, vi har indexfonder, vår fondrobot. Vi har ett avsnitt där vi går igenom vad vi skrev 2010, och det är skämskudde.
Caroline: Mm.
Jan: Så om jag skulle ge bort en sak till en annan: nej, de flesta är inte så rattade. De har inte så bra koll. Och som vi pratade om i julkalendern med barnen: bara för att någon har en dyr bil, verkar ha ett dyrt hus och fina grejer, vet man inte. Det betyder inte att ekonomin är bra.
Oliver: Mm.
Jan: Vi pratade om det med personer, och det var: nu hamnar det en ny bil på uppfarten. Jag har ändå lite insyn i hur den ekonomin ser ut. Det var ett annorlunda beslut.
Förmögenhet är det man inte ser. Och det är det som gör det så svårt.
Oliver: Det är kanske sparandet. Det är svårt att se att det sker. Det är kanske att inte köpa den dyra bilen. Det är icke-handlingar.
Jan: Ja, precis.
Börja med korpen, inte Champions League
Jan: Bra. Vad har du mer, Karin? Du har bygga upp självförtroende.
Caroline: Ja, bygga upp självförtroende.
Jan: Mm.
Caroline: Det handlar mycket om psykologi i början. När man vill få kontroll på sin ekonomi handlar det om att också få kontroll på sig själv lite. Vad vill jag med min ekonomi? Jag vill spara mer, eller jag vill få råd till mer grejer. Och då måste man kanske skriva ner vilka steg man ska ta.
Oliver: Mm.
Caroline: Och sen också fatta vilka fällor man har. Jag kommer att vilja spendera i jul.
Oliver: Mm.
Caroline: Eller jag kommer att vilja resa varje år. Då måste man ta hänsyn till det, så att man inte blir för hård och ska spara för mycket. Då blir det skittrist att spara, och så slutar man — och då är det egentligen inget sparande.
Jan: Precis.
Caroline: Jag tänker också kring det långsiktiga sparandet: de pengarna, om man har sagt att man ska ha ett långsiktigt sparande, då får man bara se till att man inte rör dem. Och det är också psykologi.
Jan: Mm.
Caroline: Det är trist och tråkigt att spara.
Jan: Mm.
Caroline: Men det får man leva med. Och sen får man ha andra pengar till upplevelser och grejer.
Jan: Men jag håller faktiskt inte riktigt med om att sparande skulle vara tråkigt. Jag tror att det vi ofta missar — vi i communityn som är lite nördiga — är att ett sparande handlar om att svara på frågan: varför? Varför ska jag avvara något idag för att få något sen?
Jag tänker ibland att sparande är som att flytta pengar i tid. Att låna pengar är att ta pengar från framtiden och flytta dem till idag. Sparande är motsatsen: jag tar mina pengar idag och flyttar dem till framtiden. Om jag lånar pengar betalar jag för att jag har flyttat dem till mig, och om jag sparar dem får jag betalt för att jag flyttar dem till framtiden.
Och i ett samhälle idag, där vi hela tiden får mata att vi är otillräckliga och har otillräckligt — varför ska jag då inte göra mig tillräcklig?
Caroline: Mm.
Varför sparar du?
Jan: Den frågan som många av oss som är intresserade skippar är: varför? Varför sparar jag? Innan jag svarar vad communityn brukar svara — Karin, varför sparar du? Varför var det viktigt? Det är också en tes: man behöver egentligen inte spara.
Caroline: Nej, man behöver inte spara, men det har varit många psykologiska faktorer i det. Att jag vill ha trygghet, att man ska göra det, för annars är man en dålig människa, en som inte har koll.
Jan: Mm.
Caroline: Men också att har man kontroll på sin ekonomi så känns det som att man har kontroll på sitt liv. Det ska jag inte sticka under stol med — det känns så.
Jan: Säg något mer om det.
Caroline: Det är jag som rattar det. Det är inte att det bara händer mig saker. Jag pratade med en kompis häromdagen om hur snabbt man kommer upp i 8 000 när man ska handla julklappar.
Jan: Ja, berätta.
Caroline: Det kan vara så tanklöst att man bara handlar för att man behöver ha något. Istället för att ha en plan, så får man betala med mer pengar förmodligen, och då känner man sig inte i kontroll av sin ekonomi. Vad var det nu? Varför jag sparar: det var trygghet.
Jan: Mm.
Caroline: Och känslan att det är jag som kontrollerar det här skeppet.
Jan: Varför sparar du då, Oliver?
Oliver: Jag tror att jag började med någon form av ekonomisk frihet och FIRE-tanken, och kopplat till personlig utveckling hamnar man ofta i börsen. Men jag har kanske lite övergett det. Nu är det dels trygghet, men jag gör också mycket på rutin. Jag försöker tänka efter: är det medvetet, det sparande jag har? Är det relevant fortsatt, eller borde det öka eller minska? Idag sparar jag för att bygga extra trygghet.
Jan: Ja. Och det vanligaste i communityn är att man sparar för tryggheten, att jobba mindre, resa mer, ha mer tid med barnen, kunna göra de sakerna. Vi hade ett avsnitt där vi hjälpte yngre människor i 20-årsåldern, och de sa: sätt upp ett Rolex-sparande. Spara till något som inspirerar dig, så att du har något att säga: jag avvarar det här, för då kommer jag få det.
Caroline: Mm.
Jan: Och sen har man lärt sig det, och då kan man använda den egenskapen för att gå vidare. Karin, du ser skeptisk ut.
Caroline: Nej, absolut inte.
Var står du idag? Rikedomstrappan
Jan: Vad hade du, Oliver, till någon som ska ta tag i nyårslöftet att förbättra sin ekonomi? Vad skulle du säga?
Oliver: Jag tänkte att man kan titta på: var står jag idag? Och som vi var inne på: vart vill jag? Det finns en scen i Alice i Underlandet där hon frågar katten vilken väg hon ska ta, men det spelar ingen roll om man inte vet vart man ska.
Skapa ett syfte för ditt sparande.
Man kan spara bara för tryggheten, och det kanske är grundtesen. Men det kanske inte är därför man vill spara. Det kanske är ett Rolex-sparande, eller man vill resa till Sydamerika. Det kan kännas långt borta, men man kan kolla på ränta-på-ränta-kalkylatorn som finns på hemsidan.
Jan: Mm.
Oliver: Vi har verktyg för att titta på var man står i det ekonomiska spelet. Vi pratar mycket om rikedomstrappan — beroende på hur mycket pengar du har, om man räknar in allt du äger minus alla dina skulder, så är det olika tips som är relevanta.
Jan: Exakt. Vi lägger länk till rikedomstrappan i beskrivningen istället för att gå igenom den. Den kan man sammanfatta med att olika faser på den ekonomiska resan kräver olika insatser och ger olika utmaningar.
Oliver: Ja, jag tänker att man kan likna det med att träna. Om du är en ultralöpare och en kompis vill börja springa, kan du inte ta med den personen på ditt träningspass.
Jan: Vi börjar med ett maraton som uppvärmning…
Oliver: Exakt. Rikedomstrappan tar dig någon minut, du ser var du står, och utifrån det har vi skräddarsytt tipsen som är relevanta.
Jan: Snyggt. Har du något mer?
Oliver: Om du vill börja investera och ta det steget och bygga på det du pratar om, Caroline, så skriver jag: börja med korpen, inte Champions League. Erkänn var du är. Du ger dig in i något du kanske aldrig har hållit på med förut.
Jan: Mm.
Oliver: Det är inte som att om du skulle börja spela fotboll att du tänker att du ska bli Messi eller Ronaldo direkt. Inse var du är. Var ödmjuk och bygg på det successivt. Många bränner sig tyvärr på börsen för att de kommer in med fel förväntningar. De köper kanske en aktie de har hört om, det går väldigt bra i början, och då tror man att man är bäst i världen.
Jan: Mm.
Oliver: Men väldigt snabbt blir man ödmjuk, och ofta slutar man investera helt därefter.
Jan: Först blir man fattig, sen blir man ödmjuk.
Oliver: Ja, exakt. Vi har guider på fonder man kan börja med. Börja spara brett. Desto bredare du sparar, om det går dåligt för en aktie av alla de tusen du äger, gör det inte hela världen. Spara billigt, spara brett. Inse var du är.
Caroline: Men gäller inte det för många egentligen? Spara billigt, spara brett — det gäller inte bara för nybörjare.
Oliver: Verkligen.
Caroline: Jag har inte många enskilda aktier.
Oliver: Det har inte jag heller. Det beror också på om man ser det som en hobby eller bara ett verktyg.
Jan: Mm.
Oliver: Ser man det som en hobby kan man bygga på det därefter på ett ansvarsfullt sätt, om man vill nörda ner sig i börsen.
Pengar är bättre på att jobba än vi är
Jan: Jag tror att om vi backar ett steg handlar det om insikten att pengar är mycket bättre på att jobba än vad vi själva är.
Caroline: Mm.
Jan: Det har vi pratat om i många avsnitt. Jag kan tjäna mina pengar, men då byter jag min tid och min energi. Eftersom både min tid och min energi är begränsade, kommer min inkomst alltid vara begränsad. Visst, jag kan vara en advokat och tjäna jättemycket per timme, men det är fortfarande en begränsning. Medan pengar inte har den begränsningen — pengar kan jobba 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, och till och med i generationer.
Det mest underskattade tipset: öka din inkomst
Jan: Bra. Om jag backar lite, det mest underskattade tipset inom ekonomi — om jag bara skulle säga ett tips för 2026 — skulle jag säga: öka din inkomst.
Caroline: För nybörjare eller för alla?
Jan: För alla. Om man ökar sin inkomst ökar möjligheten att spara. Det ökar möjligheten med saker jag kan köpa, resor jag kan göra. Det kan öka möjligheten att vara ledig. Det ökar min pensionsavsättning, min SGI, min föräldraförsäkring. Allt inom ekonomi kommer på något sätt till följd av min inkomst, så som vi har designat systemet i Sverige.
Caroline: Mm.
Jan: Sen kommer balansen att man ska trivas på sitt jobb — man är ändå på jobbet åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Man ska inte bara välja ett välbetalt jobb där man mår pest. Det finns en balans. Men öka din inkomst.
Och se till att ha tjänstepension. Det kommer att bli en så stor del av ens inkomst i framtiden. Kring att öka sin inkomst: jag vet att du, Karin, är duktig på att hyra ut grejer på Hygglo.
Caroline: Ja, det är i det minsta laget. Det är bara under sommaren. Jag har den där vertikalen.
Jan: Ja, ändå under 2025.
Caroline: Ja, den har ju betalat sig, det var tio gånger.
Jan: Ja, men det är ändå 2–3–4 tusen spänn. Om du tar det mot de första 12 000 kronorna du pratade om, hade det ändå varit 30%.
Caroline: Det hade varit mycket bra att få in det.
Jan: Så ta ett extra skift, gör en rush eller en sprint och få in lite extra pengar, för då känner man det där: jag kan.
Följ dina framsteg — och tänk i procent
Jan: Nu kommer jag på en grej till. Baserat på det du sa innan med katten i Alice i Underlandet — att hålla koll på hur det går. Nu vet jag att det kanske är nördigt.
Caroline: Ja, men vad tänker du?
Jan: Jag kommer ihåg att vi läste boken “Your Money or Your Life” av Vicky Robin. Hon var såhär: sätt upp ett papper på kylskapet där du visar hur mycket pengar du har sparat den här månaden. Veckan efter sätter man nytt. Som om man vill gå ner i vikt och väger sig varje måndag — gör en bild på hur det går så att man kan fira sina framsteg.
Och sen tror jag också att det är viktigt att fokusera på procenten och inte på de absoluta talen. Ett vanligt nybörjarmisstag är att man sparar den där tusenlappen, investerar den i en indexfond, och sen har den gått upp 10% — det är 100 kronor. Och så tänker man: hade jag jobbat övertid två timmar hade jag tjänat mer. Men det är pengar som dina pengar tjänat, och de 10 procenten kommer fungera oavsett om du har 1 000, 100 000 eller 10 miljoner.
Tänk procentuellt: jag hade 10 000, nu har jag jobbat extra eller hyrt ut en sommar, och då kan jag lägga till 3 000 kronor. Tänk inte att 3 000 kronor inte ens räcker till en dunjacka — tänk att det är 30% av mitt sparade kapital.
Caroline: Ja, men det är psykologin igen. Att man hjälper sig själv att förstå att det inte är så lite.
Oliver: Bara fira, så att man får in glädje.
Jan: Exakt. Karin, har du någon till, eller annars fortsätter jag här?
Underskatta inte vad det blir över tid
Caroline: Till en nybörjare — eller någon som ska ta tag i sin ekonomi och spara — tänker jag att man ska inte underskatta hur mycket pengar det blir över tid.
Jan: Säger du något mer?
Caroline: Vi pratade om det här Rolex-sparandet. Jag vet inte hur mycket en Rolex kostar idag, låt säga 100 000 eller 150 000. Det är rätt mycket pengar, och det kan kännas som att det tar jättelång tid att få ihop det. Men det behöver det inte göra.
Jan: Det beror på hur motiverad man är.
Caroline: Ja, och med tanke på att man kan göra ruscher också.
Jan: Exakt.
Caroline: Man tycker nog att det går långsamt i början i alla fall.
Jan: Ja, och pengar som investeras är som pengar som är nya på jobbet. När man är ny på jobbet är man inte så snabb, man vet inte hur kaffemaskinen funkar. Men sen när man har varit där ett tag börjar man säga: jag börjar ändå få koll på det här. Och så är det med pengar — de växer.
Om vi drar det till extremen: vi har många i communityn som har sparat i 10, 20, 30 år. De säger: i många år var miljonen mitt första mål. Och sen är det helt sjukt — nu har jag en miljon i avkastning på årsbasis. Vi underskattar hur mycket ränta-på-ränta-effekten gör.
Jag brukar säga att pengarna dubblas var tionde år. Och jag gillar 12-12-12-principen: sparar du 12 kronor i månaden i ungefär 12 år, så får du ut ungefär 12 kronor i månaden resten av livet.
Naturligtvis funkar det med 100 kronor eller 1 000 kronor — det är bara skalan som ändras.
Caroline: Men tycker ni att man ska ha en tidsram? Hur lång tid får mitt Rolex-sparande ta?
Oliver: Ränta på ränta tror jag är sjukt viktigt och kan ge en mycket glädje i början. Vi har ränta-på-ränta-kalkylatorn — söker man bara på det kommer den upp.
Jan: Mm.
Oliver: Våga prova och se. Det är lite magiskt, för det är så svårt att förstå exponentiell utveckling, när snöbollen tar fart.
Angående tidsram på sparande: det kan finnas en mening med det. Men samtidigt måste man ta med i beräkningen saker man inte kan påverka. Om vi säger att man ska investera pengarna kan man ibland prata om 7–8% i årlig avkastning. Men ett enskilt år — du pratade med en journalist nyligen och sa: vad kommer 2026 att ha i avkastning? Och du sa minus 30 till plus 70 procent.
Man kanske kan sätta ett mål på 10 år, men man måste göra svängrum. Du kanske når det på 5 år om börsen går jättebra, eller det kanske tar 15–20 år om börsen går emot dig.
Jan: För att ge ett annat svar: du är hundra procent rätt, Oliver. Men där pratar vi om att pengarna ska jobba ihop det. Två grejer. För det första: det blev mycket fokus på ett Rolex-sparande för att det kom upp i ett avsnitt. Det är inte normalt för en 25-åring att ha en Rolex.
Caroline: Nej, men det är väl mest att vi tänker att det är ett stort sparande till ett mål.
Jan: Men det finns en skola som… Vi har en kompis i vår umgängeskrets som skulle köpa en ny BMW. Han beställde den och visste att den kom om åtta månader och skulle betalas om sex. Så han hade sex månader på sig att tjäna 200 000. Jag själv hade mått jättedåligt av den pressen, men för vissa människor är det sjukt inspirerande. Han levde på havregryn och sparade 90% av sin sista lön för att han skulle ha sin BMW. Men den BMW:n hade varit en barndomsdröm för honom — precis den modellen, en cab, och han skulle köra runt med den.
Jag tror att det kommer tillbaka till svaret: varför, hur viktigt är det?
Caroline: Ja, och hur man kommer att agera om man har ett tidsbestämt mål. Om det kommer att inspirera en.
Jan: Mm.
Caroline: Att titta på nya sätt att få inkomst, eller om det kommer att stressa en. Man måste ändå slappna av i det.
Att bli rik — vad krävs egentligen?
Jan: Jag vill inte vara den som säger… Nu hittade vi på den här Rolex-grejen, men jag vet inte vad den kostar, typ 100 000?
Oliver: Ja, någon modell kan man säkert köpa för det.
Jan: Och då är det klart: sparar du 1 000 kronor i månaden tar det åtta, nio år att komma upp i det. Sparar du 5 000 i månaden är du klar inom två år. Har du råd och vill du spara 5 000 i fem år och har du möjlighet — vem är jag att säga att det behöver ta tio år? Det kan gå fort.
Men jag tror att det viktiga är att man inte lurar sig själv och tror att bara man investerar pengarna kommer det bli någon lottovinst. Ska du bli rik snabbt handlar det om att ha tur. De flesta har inte den typen av tur. De flesta vinner inte på Triss. De flesta förlorar på Triss. Så funkar det med investeringar också.
Det vi pratar om är sättet att bli rik utan att ha tur.
Det som alla kan göra, det du lyckas med i 99 fall av 100: skaffa ett jobb med tjänstepension, öka din inkomst, ha högre inkomster än utgifter, investera överskottet i breda, billiga, globala indexfonder, låt dem jobba åt dig i 10, 20, 30 år. Och så kommer du ha en fantastisk ekonomi. Det är tråkigt, det funkar, men det tar tid.
Vill man bli rik snabbt är det mest beprövade sättet i Sverige tyvärr att starta ett företag.
Caroline: Tyvärr? Det blev väl inte så snabbt, Jan. Vad tänker du för tidsaspekt?
Jan: Om vi tittar på det — det är också min fascination — man pratar ofta om världens rikaste, men det är extremt få människor som investerar sig rika.
Oliver: Du får definiera rik.
Jan: Kör.
Oliver: Det beror på hur mycket tid man vill lägga ner, vad som är målet. Vill du vara rikare än snittsvensken, lite mer därtill, när du kommer upp i pensionsåldern? Då har du ett fungerande pensionssystem, du kan investera lite vid sidan om, du amorterar ner på boendet. Färdigt. Jättebra.
Rik som en känd entreprenör? Då måste du slita enormt mycket, förmodligen starta ett företag eller vara en av de första anställda på ett företag så att du får del av ägandet. Men då är du rik på en helt annan nivå.
Jan: Det här blev spännande. Det var precis det jag tänkte vi skulle prata om. Det du säger egentligen, Oliver: det går inte att spara sig rik.
De flesta som har blivit rika — Investor, Wallenberg-familjen, Elon Musk — alla har gjort det genom att de har haft ett bolag. De har skapat värde. När vår tonåring frågade hur man blev rik sa jag: hjälp människor med något de tycker är jobbigt. Hjälp människor med det de vill ha hjälp med, och så kommer de hjälpa dig med det du vill bli hjälpt med. Och vägen dit är att starta ett företag och bli framgångsrik i det.
Problemet är att 90% av alla bolag lägger ner inom fem år. Majoriteten av bolag tjänar inga pengar. Det är jättesvårt, både mentalt och ekonomiskt.
Sen kan jag ju älska det — jag har varit företagare hela mitt liv. Många i communityn är det. Men jag blir rik genom att jag byter min tid och min energi till väldigt många människor, och jag använder hävstång — andra människors arbetskraft, kapital, eller att göra content till exempel.
Caroline, vad tänker du? Det ser ut som att du checkat ut.
Caroline: Jag tänker återigen på Aktiestinsen.
Jan: Mm.
Caroline: Var inte han så att han hade ett vanligt jobb?
Jan: Mm.
Caroline: Och att han la undan sina pengar. Jag kan inte storyn riktigt.
Jan: Men också, när blev han känd?
Caroline: Ja, precis, han var rätt gammal.
Jan: Och det är det jag menar: alla kan bli rika, men det tar tid.
Caroline: Mm.
Jan: Och det var bra att du slog till där. Köp ditt boende, det glömde jag i min sammanfattning: skaffa ett jobb, öka din inkomst, köp och äg ditt boende.
Oliver: Och det finns avsnitt om det om man vill gräva ner sig.
Jan: Exakt. Men tyvärr finns det inga genvägar — det finns inget “bli rik snabbt och lätt utan risker”.
Oliver: Ja, det finns så många faktorer som kan påverka det. Om man pratar om Aktiestinsen — det är svårt att replikera den tiden han levde i, de möjligheterna han hade, att han kunde investera i företaget han jobbade på och närliggande företag.
Jan: Vad har han gjort under så lång tid?
Oliver: Och frågan är: vill man ens vara det? Han blev ihågkommen efter sin död. Han sparade allt han hade och sen gav han bort det. Pengarna har gjort mycket skillnad. Men är det något jag vill göra?
Jan: Och skulle jag också säga: om du investerar i aktier, en bred portfölj, kommer du bli rik om 60 år. Garanterat. Att investera har positivt förväntad avkastning. Men precis som du säger: frågan är om det är det jag vill.
Fokusera på de största utgifterna
Jan: Jag har en grej till. Fokusera på de största utgifterna och få koll på dem. Jag tror att många är inne på att de ska ha koll på varenda utgift och dricka en kopp kaffe mindre. Men jag säger: ha koll på bilutgiften, boendeutgiften, resor.
Caroline: Barn kan också vara en stor utgift, beroende på vad man handlar och vad de har för hobby.
Jan: Ja, fast jag tror att det också kan vara att säga nej. Vi hade en fråga från communityn: vi bor i Stockholm och alla åker till Maldiverna på novemberlovet. Men Maldiverna kostar typ 200 000. Ibland kan det vara att säga nej till barnen. Vi behöver inte låna pengar för att göra en skidresa under sportlovet bara för att alla andra barnen gör skidresa.
Caroline: Men det här med bil — jag måste ta upp det. Det har vi pratat jättemycket om, och många är intresserade av bilekonomi.
Jan: Mm.
Caroline: Ändå stöter man ganska ofta på människor som säger: ja, vi har två bilar, men den ena är så gammal och den kostar ingenting. Och så säger jag: vad kostar den, 300 kronor i månaden? Nej, du har inte koll på vad din bil kostar, för den kostar inte 300 kronor i månaden. Det sker ganska ofta.
Jan: Vi var inne i communityn, och någon skrev: det finns bara två typer av bilägare — den som inte vet vad bilen kostar, och den som kör en för dyr bil.
Caroline: Mm.
Jan: Jag är beredd att hålla med. Vi har haft några av dem som är bäst på att räkna på bil, och det är jättesvårt att komma under en månadskostnad på 4 000 kronor. Finns det undantag? Ja. Är du ett av dem? Sannolikt inte.
Oliver: Det finns det här med alternativkostnad som är väldigt viktig i diskussionen. Är du mekaniker och kan göra allt själv? Absolut. Men det är samtidigt tid du lägger. Utöver att du fixar bilar varje dag på jobbet ska du göra det hemma.
Jan: Mm.
Oliver: Det är en kostnad i det, även om du kan utföra det kostnadsfritt — det är tid du tar från annat.
Jan: Precis, tid som hade kunnat användas till annat. Jag ska inte repetera alla bilavsnitten, men som tumregel för någon som är ny: en bil kostar sällan under 4 000 kronor i månaden. Och då kan man apropå alternativkostnad säga: vad är räntan nu, 2,5%? Jag säger 3% högt räknat. 3% på en miljon är 30 000. Med 30% ränteavdrag kostar det 20 000 att låna en miljon på årsbasis.
Det betyder: för en bil som kostar 4 000 i månaden kan du istället låna en miljon, kanske upp till 1,5–2 miljoner, och köpa ett dyrare boende. Som kanske gör att du inte behöver bil nummer två. Sitter man med två bilar är det förmodligen en av de bästa ekonomiska grejerna att se om man kan sälja den bilen. Använd en del av pengarna till taxi istället, och investera eller spara resten. Sjukt enkelt, och förmodligen det som gör mest skillnad.
Boende — det är för de flesta den största kostnaden. Se till att ha rätt boende. Men det ointuitiva tipset, som vi fick när vi hade mäklare som gäster: köp det lite bättre boendet, det lite dyrare boendet inom din budget. De dyrare boendena ökar oftast mest i värde och faller minst.
Oliver: Men köp också för att bo, inte för att investera.
Jan: Exakt.
Oliver: Spekulationsdelen är väldigt svår. Du kommer förmodligen bli rik på ditt boende över tid, över hela din bostadskarriär. Men spekulationen är svår att lyckas med.
Caroline: Men det är ändå många som säger att de vill ha den typen av boende för att den är lättare att sälja.
Jan: Ja, men jag tror att man behöver sikta på att bo i sitt boende i tio år. Ska du bara bo där ett, två år, ja då hade det varit hyresrätt. Hyresrätt är också ett underskattat boende. Vi bodde i hyresrätt i tio år. Sen har vi ett helt avsnitt som heter “Boendet — den mest missförstådda investeringen”.
Våga prova att starta ett företag
Jan: Bra. Jag har två grejer till. Jag pratade om att det är jättesvårt med företag och att de flesta misslyckas. Nu kommer mitt tips nummer sju: våga prova att starta ett företag eller ett sidoprojekt. Jag upplever att det är asymmetriskt rätt. Du har stor uppsida och i princip ingen nedsida. Det kostar 2 600 kronor att starta ett bolag och 9 000 kronor att lägga ner det. Så det är typ 11 000–15 000 kronor.
Caroline: Det är ändå rätt mycket pengar för vissa.
Jan: Absolut. Men de saker du kommer lära dig under tiden du driver företag — försäljning, ekonomi, bokföring — det kommer du ha sjukt mycket nytta av i din karriär. Du får förståelse för din chef, för hur samhället funkar, och du kan säga att du har de kompetenserna när du söker nästa jobb. Jag ser det som en investering i sig själv och i sitt eget humankapital, även om företaget inte funkar.
Och vi pratar inte om att det behöver bli nästa Storytel. Vi har folk i forumet som säljer chokladpraliner eller gör design — några tusen hit och dit.
Oliver: Man kan göra hobbyverksamhet också, man behöver inte starta bolag. Det finns många tjänster man kan använda i början om man vill ta minimal ekonomisk risk.
Jan: Fan vad bra, Oliver.
Oliver: Hobbyverksamhet, det är under 50 000 eller något sådant på ett år tror jag.
Jan: Exakt. Men min poäng är: gör något vid sidan av. Våga prova. Och i Sverige har vi ett fantastiskt system — det kan aldrig riktigt gå åt helvete.
Oliver: Och Skatteverket är snälla.
Jan: Jättesnälla.
Oliver: De har sjukt bra kundservice. Det är många myndigheter man ibland kan uppleva kunde varit bättre.
Caroline: Men Skatteverket, de är vänliga och utgår från att du vill göra rätt för dig.
Engagera dig i ekonomin — tips till alla
Jan: Karin, har du något sista tips?
Caroline: Nej, det har jag inte.
Jan: Men du får ta ett till. Nu kommer jag göra en könsrollsgrej här. Som ett tips till andra kvinnor.
Caroline: Kvinnligt tips? Det blir ännu svårare.
Jan: Ja, men till andra kvinnor. Engagera er i ekonomin, till exempel.
Caroline: Engagera sig i ekonomin, ja. Absolut. Det är ett mycket bra tips.
Jan: Säg något mer.
Caroline: Det är lätt att den ena gör ekonomin. Det kan vara kvinnan, eller vem det nu är i ett förhållande. Men om man inte är den som gör ekonomin ska man absolut göra det.
Jan: Mm.
Caroline: Och det kan vara så att den andra tänker: vad håller du på med? Det här är mitt område. Man får ha någon kommunikation om vad som händer, att man vill lära sig om ekonomi, att man vill få koll tillsammans. “Vi kan göra det här tillsammans, eller vill du lämna över ett par månader så jag kan se hur det går för mig?”
Oliver: Mm.
Caroline: Det kanske låter som att man inte kommer betala räkningarna, men det är inte så jag menar.
Jan: Precis. Om man har ett gemensamt liv kommer ekonomin vara en gemensam del. Jag pratar inte om att man måste slå ihop sin ekonomi. Men man behöver vara överens om riktningen.
Det mest underskattade tipset, förutom att öka din inkomst, är att det som kommer ha mest påverkan på din ekonomiska framtid är ditt val av partner.
Caroline: Ja, det är så mycket som kan hända. Man kan ha olika värderingar och olika psykologi bakom sitt beteende kring pengar. Då måste man synka sig.
Jan: Ja, och prata.
Caroline: Och inte skämmas för att man har vissa grejer man håller på med.
Jan: Vi har alla de grejerna. Jag har min “samla pengar på hög för att det ska gå åt helvete”. Du har din, apropå rikedomstrappan, att du ibland känslomässigt är på ett lägre steg än vad vi egentligen är ekonomiskt.
Caroline: Ja, det är svårt för mig att ta det. Men jag behöver inte konsumera som att jag är på något annat steg. Jag behöver inte det.
Jan: Men du kan.
Caroline: Ja, det är svårt.
Jan: Men när vi är inne på det har jag Sandy Langéns tips här: se till att inte trilla i de klassiska kvinnofällorna kring ekonomi. Att man tar mer hand om barnen, jobbar mindre, får mindre pension eller hamnar efter i karriären. Att vara medveten om det och kompensera för det inom förhållandet.
Och också att inte hamna i det där att kvinnor ofta lägger mer pengar på barn eller hushållsgrejer, medan män ofta lägger mer på kapitalvaror. Då är vi tillbaka på det vi pratade om med Moa: var aktiva i era beslut, så att det inte bara blir som det blir.
Våga prata om det och be om hjälp
Jan: Oliver, har du några sista avslutande tips?
Oliver: Jag tänker: våga prata om det. Prata med människor i din närhet, våga ta upp ekonomi, och be om hjälp.
Jan: Vem skulle du be om hjälp?
Oliver: Ja, men Rika Tillsammans — vi har forumet. Där kan man skriva oavsett vad man har för frågor, och det finns folk som svarar snabbare än vad vi någonsin hinner svara.
Jan: Man kan göra det anonymt.
Oliver: Man kan göra det anonymt. De har ofta vettiga tankar och åsikter, och har de inte det kommer det snabbt någon som tillrättavisar. Be om hjälp, våga prata om det — du kan lyfta upp någon annan.
Caroline: Olle har rätt. Man får tänka sig för vem man ber om hjälp. Det kan man göra i forumet absolut, men det kan också vara att vissa ber man inte om hjälp i ekonomi.
Jan: Nu blir det spännande. Vilka ber du inte om hjälp?
Caroline: Det kan vara folk som tycker att de har koll på aktiemarknaden, och så har man kanske inte samma mål som den personen man frågar.
Jan: Mm.
Caroline: Man får tänka på det. Har vi gemensamma mål?
Jan: Är vi på väg åt samma håll?
Caroline: Är vi på väg åt samma håll.
Jan: Jag ska till Stockholm och hoppar in i bilen utan att fråga vart personen jag åker med är på väg — de kan vara på väg till Berlin.
Room for Error — ge dig själv utrymme
Jan: Jag tjuvkikar på din lapp, Oliver. Du hade “Room for Error”. Kan du säga något mer om det?
Oliver: Vi pratade lite om det kring Rolex-sparandet, att ens förväntningar är väldigt viktiga. Room for Error kommer från Morgan Housel, en av mina favoritförfattare. Vi vill ofta ha en plan, och vi säger att om vi ska åka till Berlin tar det fyra timmar. Men det kan hända saker längs vägen.
Jan: Mm.
Oliver: Var medveten om att det kan ta längre tid, och att det kan vara okej. Som det exemplet med BMW:n — det kan man göra, men…
Jan: Don’t!
Oliver: Det är inte värt att sätta sig i en situation där det blir livsavgörande att man måste ha sparat ihop 50 000 om 12 månader. Det finns så mycket utanför din kontroll.
Jan: Mm.
Genom att skapa utrymme för att du kan gå fel vägen kan du vara snäll mot dig själv. Du behöver inte vara elak mot dig själv. Du kommer att må bättre. Och det är realistiskt, för saker går inte alltid som man har tänkt.
Jan: Jag gillar jättemycket det du säger. Jag tänker: ger jag mig själv schyssta chanser att lyckas? Sätter jag upp mig själv för framgång? Jag är typ sämst på det inom träning. Jag är såhär: nu ska jag börja göra det. Men jag har ingen historik av att ens träna tre gånger i veckan — hur ska jag träna fem gånger i veckan? Och jag har ingen historik av att plötsligt spara 25% av min lön.
Man behöver ha utrymme för flexibilitet. Flexibilitet är sjukt underskattat.
Oliver: Ja. Och det sista jag vill säga: observera din egen mentala bokföring.
Jan: Mm.
Oliver: Vissa säger att de inte bryr sig om pengar, men de åker till jobbet fem dagar i veckan. Man säger att man inte bryr sig om pengar, men man väljer alltid den billiga osten i mataffären. Man tar sådana beslut hela tiden som handlar om pengar, men de är ofta omedvetna.
Jan: Eller så kritiserar man sig själv. Man handlar inte i charken för att det är dyrt — det sa alltid mina föräldrar.
Oliver: Precis, och sådant kan sitta kvar från ens uppväxt. Man kan skapa det nöjeskontot som du sa, Caroline, för att det ska vara okej att spendera pengar.
Jan: Mm.
Oliver: Vi har alla den typen av bokföring där vi bestämmer vad som är rätt och vad som är fel. Det tar lång tid att lära om sig, men just att vara medveten — man kan fånga sig själv i det. Kanske har man sålt den ena bilen och sparar 4–5 tusen kronor i månaden, men man står ändå på Ica och tänker: jag kan inte ta den osten.
Jan: Mm.
Oliver: Men det handlar om 40 kronor — du har precis sparat 4 000 kronor i månaden.
Jan: Precis. Jag har ju också det. Min mamma pratar om att de skulle fira något, och för henne är det bara okej att ta taxi på nyår. Det är dagen det är okej. Medan vi, när vi inte hade bil i sex månader, hade en taxibudget på 3 000 kronor i månaden. Och folk undrade: hur kan du ha en taxibudget på 3 000 kronor? Men jag sparade fortfarande 1 000 kronor jämfört med att ha en bil.
Farligast just nu — och livförsäkring
Jan: Bra. Jag vill knyta an en sak om flexibilitet. Det här är Jonathan Stolzenbergs princip i forumet: att ställa sig frågan, vad är det som kan hända som skulle kunna påverka mig mest? Och det var vi inne på — att spara till en buffert, ha pengar på ett konto om något händer.
Men också: om man lyssnar på det här och har särkullbarn, alltså barn från ett annat förhållande, se till att ha en livförsäkring. Vi har ett helt avsnitt om det. Har man barn från ett annat förhållande som man har separerat från, då är livförsäkring en grej som kan ha stor påverkan och som är lätt att fixa.
Avslutande ord
Jan: Snyggt. Då tänker jag avrunda. Några avslutande ord, Oliver?
Oliver: Jag tänker: vi har gått igenom mycket på ungefär en timme. Men börja med en sak. Små steg kan ta dig väldigt långt över tid. Vi pratade om ränta på ränta, och du kan bygga på därefter.
Börja med det som du känner är farligast just nu, det som skulle göra störst skillnad för dig där du står idag.
Jan: Och se det som ett smörgåsbord. Man plockar lite av varje. Om man gillar det här — högt och lågt — så kommer vi också ha en nyhetsbrevslista där man kostnadsfritt kan anmäla sig. Med jämna mellanrum får man saker vi tycker är hygienfaktorer, saker att ha bra koll på, sådant som kanske inte alla vet, och hur det ser ut hos andra. Man tror alltid att andra har mycket bättre ekonomi, så det blir lite inspiration, lite guldkorn, parallellt med vårt vanliga nyhetsbrev som är lite mer mastigt — som ofta är sådant man prenumererar på, sparar i inkorgen i all evighet och kommer tillbaka till.
Caroline, sista avslutande ord.
Caroline: Jag tänker: lycka till, och att man ska ha roligt med sitt sparande.
Jan: Ekonomin är roligare än man tror.
Uppskattas att du delar Magnus!
(du är grym)
