Nedan följer en automatisk transkribering av hela avsnittet. Det är gjort med hjälp av AI och kan därmed innehålla fel och är inte ordagrant.
Visa hela transkriberingen
De viktigaste sakerna att veta om privatekonomi
Jan: Vilka är de viktigaste sakerna att veta om privatekonomi eller sparande? Vilka är de bästa ekonomitipsen, eller hur vinner man det här pengarspelet? Det är vad jag tänkte gå igenom i detta kortavsnitt som är en sammanfattning av våra och Rika Tillsammans-communityns bästa tips för dig som är i början eller mitt i den ekonomiska resan.
Pengar är verkligen inte allt, men pengar löser en hel del problem. De skapar rätt många möjligheter och de ger möjlighet att kunna göra skiften i livet, att avsluta situationer som man inte vill vara i. Vi lever i ett samhälle där pengar, tyvärr eller på gott och ont, spelar en ganska stor roll.
Eftersom vi alla spelar pengarspelet är det värt att bli duktig på det. Och grejen är att det är faktiskt mycket, mycket enklare än man tror.
Man behöver inte så mycket mer än de här sju sakerna som vi går igenom i det här avsnittet. Jag tycker att det är värt att spela det, det är värt att bli duktig på det, det är enklare än man tror. Man behöver bara göra detta ett tag, för det är långt många fler saker som är viktiga i livet än bara pengar. Dessutom är många av de viktigaste sakerna i livet faktiskt gratis. Men det handlar inte om antingen eller, utan det handlar om både och.
Tips 1: Öka inkomsten
Det första och kanske mest underskattade ekonomitipset handlar om att öka inkomsten. Jag brukar säga så här: välj en arbetsplats som du trivs på och som betalar bra, och där du dessutom har kollektivavtal. Det här med inkomsten är så himla viktigt eftersom din lön eller inkomst påverkar nästan allt.
Den påverkar vad man kan köpa och uppleva, vilka resor man kan göra. Den påverkar hur mycket som sätts av till din pension, både i tjänstepension och den allmänna pensionen – det vill säga när du kommer kunna gå i pension, hur många extra år du kommer att behöva jobba. Den påverkar också hur mycket du kan spara och investera själv för framtiden.
En av myterna som man inte pratar så mycket om i samhället idag är att har du en högre lön så är det naturligtvis mycket enklare att spara mer pengar. Ju mindre man tjänar, desto större procentandel går till mat och liknande. Tjänar man dubbelt så mycket som någon annan så är det inte som att man äter dubbelt så mycket. Det är alltid mycket enklare att spara när man har en högre inkomst.
Din inkomst påverkar vilket boende man kan ha, den påverkar hur mycket man kan låna, den påverkar ens föräldrapenning. Hela svenska välfärdssystemet baseras på hur mycket pengar man får om man blir sjuk, hur mycket pengar man får om man får barn och så vidare. På sätt och vis påverkar den också hur mycket eller hur lite man behöver jobba i livet.
Ska man lyssna på forskningen så ser den ganska tydligt att högre inkomst ofta ger en högre livsnöjdhet, en högre upplevelse av lycka och en högre upplevelse av ett rikt liv. Naturligtvis finns det undantag. Vi pratar i andra avsnitt om att pengar sällan är lösningen, att pengar bara är en förstärkare – mer pengar, mer du.
Men det ena förtar inte det andra. Det finns många myter där ute som säger att i valet mellan pengar och hälsa är det viktigare med hälsan. Och jag tänker: det är klart, men betyder det att jag måste välja mellan pengar och hälsa? Betyder det att rika människor är sjukare? Nej, det gör det inte, för forskningen visar tvärtom. Jag är väldigt mycket för att det inte är pengar eller något annat, det är ofta pengar och någonting annat.
Ett av de bästa nyårslöften man kan ge sig själv är att sikta på att öka sin inkomst under året.
För många är det enklaste sättet, tyvärr i Sverige, att byta jobb. Sök ett nytt jobb – du behöver inte byta bara för att du söker. Det kanske ger dig lite hävstång i förhandling med din befintliga arbetsgivare.
Är det så att du är på ett jobb som man inte kan byta, till exempel att man jobbar i samhällskritiska och viktiga yrken som polisen, sjukvården eller militärförsvarsmakten, så kanske man inte kan byta. Men då gäller det att försöka vara lite kreativ och se: finns det saker jag kan sälja hemma? Finns det saker jag kan hyra ut? Det finns massa delningstjänster och man kan ofta starta ett sidoprojekt.
Min poäng är: bli inte en gammal trotjänare utan försök höja din inkomst för att den påverkar så många andra faktorer. Det är det mest underskattade privatekonomi-tipset. Ska du bara göra en enda grej 2026 och du är i början eller mitten av den ekonomiska resan, sikta på att öka lönen, höj inkomsten.
Tips 2: Var medveten i konsumtionen
Nummer två handlar om att ens inkomster bör vara större än utgifterna. Pengar har en tendens att råka ut för det som brukas kallas för Parkinsons lag. Den brukar säga så här: en arbetsuppgift tar exakt den tid som är avsatt för ändamålet. Ska man göra en grej på jobbet och har man två veckor på sig tar det två veckor. Har man två timmar tar det två timmar.
Samma sak gäller med pengar – ens utgifter tenderar växa i takt med ens inkomster. Tricket är att vara medveten i sin konsumtion. Notera att jag inte säger gör en budget, snåla, dra ner, drick inte en kopp kaffe om dagen. Jag brukar tycka att det är ett ganska trist sätt att förhålla sig till ekonomi. Det är därför jag börjar med att öka inkomsten.
Det finns ingen gräns på hur mycket pengar man kan tjäna, men det finns definitivt en gräns på hur mycket pengar man kan snåla innan man tycker att livet är ganska trist och fattigt.
Var medveten i konsumtionen och framförallt: vinn de stora spelen. Alla utgifter är inte skapade lika. De största kostnadsdrivarna i en privatekonomi för de flesta är bil, boende, barn, resor och husdjur ibland. Det är de sakerna som kostar mest pengar, det är de som driver kostnaden.
Till exempel kostar även den billigaste bilen 4 000 kronor i månaden om man räknar korrekt på totalkostnad: värdeminskning, försäkring, reparationer, service – you name it. Har man dessutom två bilar så brukar jag säga: se om man kan skippa andra bilen och köp istället typ en miljon kronor dyrare boende där andra bilen inte behövs utan man till exempel kan använda kollektivtrafik.
I valet mellan att försöka sig upp Netflix eller att förhandla bolåneräntan – fokusera på det som ger effekt. Bolåneräntan kan påverka tusenlapp, Netflix-abonnemanget är någon hundralapp. Nu säger jag inte att man inte ska se över sina abonnemang, för om vi tar den där 200 kronor på Netflix så sparar man en månadsutgift. På tio år med ränta på ränta investerat så är det nästan 170 gånger pengarna på en tioårsperiod. De där 200 kronorna blir nästan 34 000 kronor. Många bäckar små leder till stor å.
Men beroende på var man är i sin ekonomi spelar olika saker roll. Börja med att plocka de lägsta frukterna eller det som ger mest effekt. Bolånekostnaden är en stor utgift för de flesta, bilen är en stor utgift för de flesta, resor är en jättestor utgift för de flesta. Samma sak med barn – det finns jättemånga supersmarta grejer man kan göra för att hålla kostnaderna nere.
Extravagant på det viktiga, brutalt snål på resten
Det handlar inte om att snåla sig rik utan om att vara medveten. Ett av mina favorittips när det gäller kostnader och utgifter kommer från Ramit Sethi, en amerikan som brukar säga så här: var extravagant på det som är viktigt för dig och var brutalt snål på det som inte är det.
Istället för att göra sån klassisk svensk lagom eller mellanmjölk, gå hellre till extremerna. Älskar du skor? Gå bananas på skor – inom naturligtvis rimliga gränser. Din ekonomi ska klara av det utan att du behöver ta konsumtionslån eller handla på kredit. Men gå bananas på skor och sen, gillar du inte heminredning, var brutalt snål på heminredning. Istället för att inte unna dig skorna och sen köpa någon möbel som du ändå inte får någon energi av – gå till extremerna.
Var får jag mest emotionell avkastning per använd krona?
För dig som redan sparar och investerar så är du kanske van att tänka hur får jag bäst avkastning på investerad krona. Detta är egentligen samma resonemang fast vi tar det i området att använda sina pengar för att göra livet rikare.
På hemsidan riketsammans.se under vardagsekonomi har vi sammanställt ungefär 600 eller 700 lifehacks eller smarta tips från communityn. Där kan man gå bananas i vad finns det för grejer man kan optimera i sin ekonomi – men återigen, jaga inte enkronorna om det ligger hundralapp här på bordet. Fokus på rätt sak.
Tips 3: Investera överskottet
Om du har högre inkomster än utgifter så blir det ett överskott. Då kommer vi till principen att betala dig själv först – att spara undan pengar innan vi börjar använda dem till konsumtion.
Genom att betala dig själv först och spara i början av månaden direkt när pengarna kommer in med en automatisk överföring, så får du den fina effekten att du kan använda upp resten av pengarna med gott samvete. Gör du tvärtom och sparar det som blir kvar i slutet av månaden så finns alltid risken för dåligt samvete: jag kunde sparat mer, jag kunde gjort bättre.
Betala dig själv först, spara direkt det första du gör innan du betalar den första räkningen. Får du lönen 25:e eller 26:e gör du en överföring på kanske 10 procent – mer eller mindre beroende på din situation och var du är i livet. Sen den 27:e, 28:e, 29:e betalar du alla andra, då betalar du dina räkningar.
Pengar är mycket bättre på att tjäna nya pengar än vad du och jag är.
Du och jag kan max jobba åtta timmar om dagen, kanske några fler i perioder. Men vi behöver sömn, vi behöver träning, vi vill gärna ha fritid, vi vill hänga med kompisar och göra andra saker. Men pengar behöver inte det. Pengar kan jobba 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året. Rätt investerat kan de till och med jobba i generationer – de pengarna jag tjänar in kan mina två döttrar ha glädje av när de blir vuxna.
Vi ska sätta våra pengar i arbete och låta våra pengar jobba lika hårt åt oss som vi jobbar för dem, så att vi i nästa steg kan köpa tillbaka vår tid. Vi kan resa mer, vi kan jobba mindre, vi kan ha tid för våra hobbys, vi kan kanske köpa den där klockan vi önskat oss eller prylen eller någonting.
Det handlar inte om att lägga pengar på hög utan om att ha de resurserna vi behöver för att göra livet rikare.
Bufferten kommer först
Det första man ska spara till, lite beroende på var man är på den ekonomiska resan, bör vara en buffert. Buffert är pengar på bankkontot som är lätt tillgängliga, som man kan använda om man har otur – att bilen går sönder eller någonting händer. Man kan använda dem om man vill byta jobb för att få den här högre lönen. Det kan också vara till för att avbryta en situation man inte vill vara i, att man själv vill säga upp sig eller lämna ett förhållande som egentligen är över. Eller ta chansen när en möjlighet dyker upp – man vill kunna vara ombytt till matchen, kunna köpa den där jackan när den är på rea eller dyker upp på Tradera eller Sälj.
Syftet med buffert är både att kunna sova gott om natten och ha trygghet och inte ha kniven mot strupen, men den är lika mycket till för att klara möjligheter och att kunna passa på när tillfälle ges.
Vi har ett helt avsnitt med länk i beskrivningen kring buffert – hur stor den ska vara, överkurstips och när man inte behöver buffert. Man brukar säga någonstans mellan en halv månads utgifter till sex månaders utgifter, lite beroende på vilken fas man är i livet.
Är man ensamstående i en hyresrätt behövs knappt någon buffert. Har man ett jobb där man snabbt kan gå in och jobba övertid behövs inte heller lika mycket buffert. Är man som jag egenföretagare med en fru som pluggar, två barn och ett hus där det kan gå sönder en massa saker – då behöver jag naturligtvis mycket mer i buffert.
Pengarna dubblas var tionde år
Det finns två tumregler och minnesregler som man kan komma ihåg. Den ena är att pengarna som man sparar idag dubblas ungefär var tionde år. Har jag tusen kronor i år som jag investerar, så är de om tio år värda 2 000 kronor, sen blir de värda 4 000, 8 000, 16 000 kronor och så vidare. Pengarna dubblas.
Jag brukar ibland fråga folk: hur många dubblingar har du kvar i livet? De flesta har ändå ett par dubblingar kvar. Den dubblingen gäller naturligtvis på alla ens pengar som är investerade, så det är inte så att det funkar bra upp till en viss nivå – det är också viktigt att säga.
Den andra minnesregeln som jag gillar är 12-12-12-regeln. Den säger så här: om du sparar 12 kronor i månaden i ungefär 12 år, så kan du sen få ut ungefär 12 kronor i månaden resten av livet. Och då kanske man tänker: 12 kronor, vad ska jag med 12 kronor till? Jo, fast det funkar med vilket belopp som helst.
Sparar du 1 000 kronor i månaden i ungefär 12 år så kan du sen förvänta dig att få ut ungefär 1 000 kronor i månaden resten av livet.
Använder du inte de pengarna efter 12 år så blir det 2 000 kronor i månaden och så vidare. Det är bytet man gör – jag avvarar någonting idag för att det ska dubblas på tio år eller för att jag ska kunna få ut det i månaden resten av livet.
Följ forskningen, inte bankerna
Hur får jag då 12-12-12-principen att fungera, eller pengarna att dubblas? Jag har investerat sedan 1996 och jag brukar säga: det bästa tipset är att följa forskningen. Det har forskats på det här sedan 60-talet och det finns väldigt tydliga rekommendationer.
Tyvärr är inte forskningens rekommendationer bankernas rekommendationer, för bankernas uppgift är inte att vi ska bli rika – bankernas uppgift är att bankernas aktieägare ska bli rika. Skit i vad rådgivare och media säger, låt oss titta på vad forskarna säger.
Forskarna är supertydliga. De säger: investera regelbundet och automatiskt. Ju mer automatiskt ett sparande är, desto större sannolikhet är det att det kommer att lyckas för att vi människor inte kommer att pilla på det.
Regelbundet, automatiskt, långsiktigt. Långsiktigt menas ofta 5 eller 10 år på sikt. Sparar man 5 eller 10 år är sannolikheten att man går plus mellan 80 och 90 procent – i nio fall av tio kommer man lyckas om man sparar i tio år. Det är inget casino. Det är också därför jag säger att alla pengar som man behöver inom noll till tre år ska man inte investera, utan de har man på ett bankkonto med insättningsgaranti.
Investera regelbundet automatiskt, det ska vara långsiktigt 5 eller 10 år, det ska vara brett och billigt i en global indexfond.
Brett och billigt
Brett handlar om att man inte ska försöka välja ut vinnarna och undvika förlorarna. Det som bankerna, media eller andra fin-influencers säger – det funkar inte. Vi har jättemånga avsnitt som går igenom forskningen på det här.
Man ska äga hela höstacken istället för att leta efter nålarna. Köper du en hel höstack så får du med alla nålarna.
Det viktigaste är att man äger allt, för då äger du det som går bra, du äger det som går dåligt, men i snitt kommer det gå mer bra än det går dåligt. Namnet på en sådan höstack heter global indexfond.
Vi har ett helt avsnitt som heter “Bästa indexfonderna”, men jag brukar också rekommendera att om man vill göra det enkelt för sig – och det är ofta det nybörjare och vi experter använder – är ofta en fondrobot. Det finns också exempel antingen i beskrivningen eller i avsnittet “Bästa fonderna 2026”.
Sen sätter man igång ett sådant automatiskt, långsiktigt, regelbundet, brett, billigt sparande i en global indexfond eller en fondrobot – och sen gör man ingenting. Ingenting i tio år. Du är lat, du är passiv, du är ointresserad, oengagerad, oinloggad. Det är så man vinner enligt forskningen.
Det är sjukt ointuitivt med sparande för att vi alla är så vana att den som gör mest, kan mest, engagerar sig mest är den som vinner. Men så är det inte i sparande – i sparande är det den som inte gör någonting över tid som blir vinnaren.
Jag hade kunnat prata ytterligare timmar om det här, men jag rekommenderar att gå in på riketsammans.se, tryck på “Spara och investera” och sen “Investera rätt och lätt”. Där finns en kom igång-guide och en lista på alla fonderna.
Tips 4: Ha koll på pensionen
I Sverige har alla som jobbar ett sparande – och faktiskt ett ganska stort sparande. Lite kontroversiellt nog för att vara en person som jobbar med ekonomi och uppmuntrar till sparande så har man ett så pass stort sparande att de flesta egentligen inte behöver spara vid sidan av – om man inte vill göra livet rikare, resa mer än snittsvensken eller gå i pension tidigare än snittsvensken.
Pensionen i Sverige är faktiskt riktigt bra. Det är något vi ska vara stolta över i ett internationellt perspektiv – jag tror vi är topp fem pensionssystem i världen. Att vinna pensionsspelet är inte heller svårt. Det handlar om sju grejer att ta koll på.
Nummer ett: Öka livsinkomsten. Du ser detta med att öka inkomsten återkomma. Din pension baseras på vad du tjänar i månaden genom hela livet. Ungefär 18,5 procent av din lön sätts av i den allmänna pensionen, det vill säga den som betalas av staten. Det är både inkomstpension som är ungefär 16 procent och 2,5 procent av din lön går till premiepension – upp till den statliga gränsen på typ 50 000 kronor. Därutöver kommer tjänstepensionen på ytterligare ungefär 5 procent.
Att ha en hög lön genom livet är det viktigaste för pensionen. Högre lön, högre pension – viktigt att veta.
Nummer två: Se till att du har tjänstepension. 9 av 10 svenskar jobbar hos en arbetsgivare med kollektivavtal. Har man kollektivavtal så har man tjänstepension och tjänstepensionen är mellan 4 och 6 procent av lönen upp till brytgränsen, därefter blir det ofta 30 procent av lönen.
Tjänstepension är skitviktigt. Den kommer stå för ungefär en tredjedel av din framtida pension.
Om du är osäker på huruvida du har tjänstepension – pausa nästan avsnittet och kolla med facket, kolla med din arbetsgivare. Är det så att din arbetsgivare är en av de en av tio utan kollektivavtal, då påstår jag att detta är så pass viktigt att du bör överväga att byta jobb. Tjänstepensionen är svinviktig.
Är du företagare och lyssnar på detta så kommer jag göra ett helt avsnitt om pension och hur man vinner pengarspelet som företagare. Men grundregeln är att du aldrig ska ha sämre uppsättning än vad du hade haft som anställd.
Nummer tre: Var flexibel med pensionsåldern. Är du orolig för pensionen så tror man ofta att man behöver spara till pension, men till och med pensionsmyndigheten går ut och säger att istället för att försöka avvara pengar under livet – som kanske behövs till barnen, till ett boende – är det ofta mycket bättre att vara flexibel i hur länge man kan jobba.
Kan man jobba ett år extra efter riktåldern så höjer det ofta totalpensionen med nästan 6 procent. Kan man jobba tre år extra efter pensionsåldern så höjer det pensionen med över 20 procent. Det är långt mycket mer effektivt än att spara under ett helt liv. Man måste spara ganska mycket pengar för att det ska bli mer än att jobba tre år extra. Det beror på både ränta-på-ränta-effekten och att antalet år man behöver använda pengarna blir färre. När man går i pension spelar stor roll, och kan man ha lite flexibilitet där så kan man faktiskt rädda upp en pension.
Nummer fyra: Välj rätt fonder. Allt sparande oavsett om det är sparande privat, sparande till sig själv, sparande till barnen eller sparande till pension bör vara på samma sätt: långsiktigt, regelbundet, billigt, brett, global indexfond, låg avgift under 0,4 procent, global och index gärna i namnet.
I tjänstepensionen – logga gärna in på minpension.se eller kolla vilka fonder du har där. Ett vanligt misstag är att man tar för låg risk och har traditionell försäkring. Byt till en fondförsäkring om du inte har det och du har mer än tio år kvar till pension. Då ska du ha fondförsäkring, inte traditionell försäkring. Ha en hög aktierisk eftersom sannolikheten att gå plus på en tioårsperiod är över 90 procent, och ju längre tid du sparar desto större är sannolikheten att gå plus.
Ett konkret specialtips: I din premiepension, välj AP7 Såfa som är förvalet. Det är typiskt en sådan fond som går i linje med forskningen – den är billig, den är bred, den är global. Logga in på pensionsmyndigheten.se, gå till mina tjänster och tryck på fondval. Där ska det stå AP7 Såfa eller statens förvaldsalternativ.
Har du det så är sannolikheten att du tjänar mer pengar än andra ganska hög eftersom alla som har gjort aktiva val har i snitt lägre avkastning än de som inte har gjort något val. Om du tänker “vad pratar du om nu? Jag har aldrig gjort något val” – då är det grattis, faktiskt. Då har du AP7 Såfa och då har du sannolikt haft en mycket bättre avkastning än vad många andra har haft.
Nummer fem: Träffa en pensionsrådgivare vid rätt tidpunkt. Gör du de här grejerna jag pratat om behöver du inte göra någonting mer fram tills du fyller 55. När du fyller 55 år tar du ett möte med en oberoende pensionsrådgivare. Prata om att du tänker gå i pension om 10–15 år och fråga om det är något du borde korrigera. De säger ja eller nej – förmodligen säger de nej – och då kan man somna om.
Sen träffar du en pensionsrådgivare året innan du går i pension, för då vill man börja planera uttaget. Det spelar stor roll vilken ordning man tar ut sin pension på – det kan göra tiotusentals kronor i skillnad.
De här oberoende pensionsrådgivarna är inte de du får på jobbet utan gå till någon annan. Det är värt att betala någon tusenlapp, för det du får ut på andra sidan är många gånger värt det. Det är så få saker som är så lätta att räkna hem som de här två mötena kring pensionen.
Tips 5: Titta på helheten
Nu kommer vi in mer på överkurstipsen. Titta på din ekonomi utifrån ett helhetsperspektiv. Detta är faktiskt en av mina insikter från 2025 och en sak jag ändrade åsikt om. Jag insåg att de flesta av oss inte tittar på vår ekonomi från ett helhetsperspektiv.
Vi tar inte ner och skriver på ett papper: vad är boendet värt idag? Hur mycket har jag i min inkomstpension? Hur mycket har jag i mina tjänstepensioner? Hur mycket har jag i min premiepension? Hur mycket har vi i aktier och fonder? Hur mycket har vi på buffertkontot? Bor jag tillsammans med en partner bör man göra det tillsammans och titta på hushållsförmögenheten.
Gör man inte denna sammanställning så gör man ett misstag där man riskerar att fatta beslut på fel grunder. Jag har sett jättemånga människor göra det. Man tittar till exempel bara på sitt sparande i fonder och tänker att man har tagit hög risk. Sen kommer 2026 som har inletts med Trump i Venezuela, att han ska ta över Grönland, åtal av riksbankschefen i USA, kriget i Ukraina, revolution i Iran – och så blir man helt nojig och vill sänka risken.
Då glömmer man bort att man har både buffert, en inkomstpension, ett boende som inte är fullbelånat. Den här delen som man hade i aktier eller fonder spelar kanske inte så himla stor roll, och då tar man för låg risk.
Problemet är att det är lika fel att ta för låg risk som att ta för hög risk.
Tar du för låg risk så innebär det kanske att du behöver jobba flera år än du egentligen hade behövt – helt i onödan. Tar du för hög risk, ja men då tar man risken att förlora pengarna och också behöva jobba fler år i onödan.
Tipset till alla är att göra en total sammanställning av hela ekonomin för hela hushållet. Ta med alla tillgångar, ta med alla skulder och titta på det. Du kan göra detta på en A4, du kan göra det i Excel, eller du kan använda vår fyrahinkskalkyl som är kostnadsfri om du är Rika Tillsammans-supporter. Den går att engångsköpa och ger dig massa nyckeltal på köpet.
Nettoförmögenhetsförändringen är viktigast
När du väl tittar på helheten är det extra bra att göra det i början av året så att du får reda på vad nettoförmögenheten är.
Det viktigaste nyckeltalet i en privatekonomi att ta koll på är hur förändras nettoförmögenheten från år till år.
Alla andra nyckeltal påverkar det här. Hur mycket man sparar varje månad påverkar nettoförmögenhetsförändringen. Vilken avkastning man fick på sitt kapital. Vilka utgifter man hade, vilken pensionsavsättning man hade, hur mycket man tjänade i lön – allt detta påverkar nettoförmögenheten.
Vill man bara ha koll på en enda grej, då gör man så här: varje januari ställer man upp hur stor vår förmögenhet är, och sen jämför man med skillnaden året efter.
Det näst viktigaste nyckeltalet är likviditet – hur mycket av mina pengar är tillgängliga. Hur stor del av våra pengar som är tillgängliga ger oss också upplevelsen av hur rik man känner sig.
Invändningen med att titta på hela ekonomin är alltid: “Men Jan, jag kan ju inte använda pensionen eller vardagsrummet eller värdet i boendet för att betala räkningarna.” Det stämmer, och därför är likviditet det näst viktigaste nyckeltalet. Det brukar vi tänka på utifrån hur mycket pengar jag skulle kunna få fram inom en vecka. Det är ett ganska bra mått på likviditet.
Är man i början av den ekonomiska resan kan man även ha koll på inkomster, utgifter, resultatet eller sparkvoten. Men jag föredrar likviditet och nettoförmögenhetsförändring, oavsett var man är på den ekonomiska resan. Även om man har vunnit pengarspelet är det de viktigaste nyckeltalen.
Tips 6: Använd pengarna medan tid finns
Nu har vi pratat supermycket om pengar och hantverket, men då kommer vi till nummer sex som handlar om att använda pengarna medan tid finns.
Pengar är bara en resurs bland andra. De andra resurserna är tid, hälsa, energi och massa andra saker. Det jag önskar att fler visste, och som många går fel på, är att pengars värde minskar med åldern.
Oavsett hur frisk 65-åring man är så gör man inte lika många skidor som när man var 25. Är man 19 är det sjukt lätt att göra en resa, backpacka runt, sova på dåliga vandrarhem. Är man 85 är det mycket klurigare att backpacka i Sydostasien eller göra någonting annat. Möjligheterna man kan använda sina pengar till blir färre med tiden.
Vad är poängen med att dö rikast på kyrkogården?
Vi har en begränsad mängd livsenergi. Den här livsenergin byter jag mot pengar, och varför behöver jag mer pengar än de pengar jag behöver? Är det inte ganska en suboptimering att använda en begränsad livsenergi för att få pengar som jag sen inte använder utan som är kvar på kontot när jag dör? Det är inte supersmart.
Det är därför vi gillar Die with Zero-konceptet som kommer från amerikanen Bill Perkins, en bok som heter Die with Zero. Han pratar om att sikta på att dö med noll på kontot. Det handlar inte om att spendera upp sina pengar utan det kan handla om att till exempel ge hellre ett litet arv i förskott till barnen när de är unga än att ge dem ett stort arv när de är äldre.
Det kan handla om att sätta en peak förmögenhet i ålder istället för belopp – att säga att jag vill vara som rikast vid 55 och sen ska jag börja trappa ner min förmögenhet, istället för att säga att jag ska nå 10 miljoner eller 15 miljoner. Vänd skalan till tid istället. Balansera resurserna: tid, pengar, hälsa, energi. Maxa livet istället för att maxa pengarna. Samla på minnen som du kan bli nostalgisk över som gammal. Lite lycka är att skapa minnen tillsammans med människor som man tycker om.
Tidsfönster och möjlighetsfönster
Ha ett perspektiv med tid, tänk på tidsfönster eller möjlighetsfönster. Ställ dig frågan: vad kan jag göra nu som jag inte kommer kunna göra sen?
Det kan vara allt till exempel: vad kan man göra innan man får barn? Vad kan man göra innan barnen börjar skolan när man får skolplikt? Vad kan man göra medan barnen bor hemma? Vad kan man göra i tiden mellan att barnen har flyttat hemifrån men innan barnbarn kommer? Vad kan vi göra i tidsfönstret innan pension där man har mycket energi och hälsa – de så kallade go-go-years som kommer direkt efter pensionen? Vad vill vi göra i slow-go-years? Och vad vill man göra i no-go-years?
Först och främst identifiera vilka tidsfönster eller tidshinkar du har i ditt liv och vad du vill uppleva i dem. Sätt pengar och våga använda pengarna för att göra livet rikare utifrån de här tidshinkarna.
Vi har också massor av andra avsnitt där vi pratar om det här, till exempel under riketsammans.se “Ett rikare liv”. Jag till exempel, som har en tonåring på 15 år, har just nu ett lek som heter “två nya länder per år”. Jag reser med vår tonåring själv, min fru Caroline reser med vår tonåring själv. Vi hittar på olika saker för vi är väl medvetna om att vi har ett begränsat antal år som vi kan göra det.
Som Index Queen sa i ett avsnitt: köp skorna, drick champagne, ät bakelsen – glöm inte bort att njuta och fira och använda pengarna till det som gör livet rikare.
Det är ingen mening med att dö rikast på kyrkogården.
Bonus: Boende och bolån
Nu när vi är på sista tipset så kommer några bonustips och några misstag att undvika.
Om det är två stora saker att få rätt på i livet i Sverige så är det: ha ett jobb som du trivs på med kollektivavtal så att du får en pensionsavsättning. Det andra är: spara till en kontantinsats och köp och äg ditt boende långsiktigt.
Vi har ett avsnitt som heter “Boendet är den mest missförstådda investeringen”. Jag har ändrat åsikt om detta – boendet är för de flesta en viktig del av ekonomin eftersom det är den största tillgången som de flesta av oss har. Det är dessutom den tillgång vi använder belåning på, och det är också den tillgång som har gjort de flesta svenskar rika.
Man behöver inte oroa sig för prisökningarna, för det är inte där den stora vinsten med att äga sitt boende ligger.
Den stora vinsten med att äga sitt boende ligger i hyran man inte behöver betala.
Ska du bo på ett ställe mer än 5–10 år, köp det. På kortare horisonter ska man inte underskatta en hyreslägenhet – det är ändå ett underskattat lyxboende. Men sikta på att äga ditt boende långsiktigt.
Ett tips från axor i communityn som låter ointuitivt: amortera inte, det höjer din risk. Jag säger det igen: amortera inte, det höjer din risk.
Värdet med att kunna amortera eller bli skuldfri ligger i att kunna göra det, inte att nödvändigtvis måste göra det. Motiveringen är att efter 50 är det ofta väldigt svårt att få lån.
Jag har sett i communityn till exempel någon som är 60, har en låg pension för man har jobbat deltid, men har ett obelånat boende på 5 eller 10 miljoner för att man har amorterat och blivit skuldfri och varit duktig. Men sen har man 10 miljoner i boendet men får inte ihop sin månadskostnad, måste snåla och kan inte göra resor när man vill.
Då hade det varit mycket smartare att när man var 50 låna upp 3–4 miljoner på det där boendet, ha 30 procents belåningsgrad, använda de här 3 miljonerna för att betala av räntan under de kommande åren men också använda pengarna till att resa, till att göra livet rikare.
Jag vänder mig mot det här “den som satt i skuld är icke fri” eller att man ska amortera av sina lån. Man bör skilja på bra och dåliga lån. Bra lån är lån som gör dig rikare – typiskt i Sverige bolånet och CSN-lånet. Andra lån ska man inte ha: konsumtionskredit, kreditkort, Klarna och massa annat sånt. Det ska man amortera, men inte nödvändigtvis bolånet.
Bonus: Tips för dig med barn
Har du barn från ett tidigare förhållande, fixa en livförsäkring. Detta har med arvsregler att göra. För det som kallas särkullbarn ärver direkt. Jag har sett att detta kan ställa till det ordentligt. Man träffar en ny partner, man får nya barn, man går bort och plötsligt ska ens partner betala ens barn jättemycket pengar och har inte råd att bo kvar.
Statistiken säger att ungefär en av tre som borde ha livförsäkring inte har en livförsäkring. Det här är en grej som bara kostar hundralapp och kan ställa till det mycket.
Vi har ett avsnitt från precis innan jul med NK på Nordkassan och de erbjuder också 30 minuters kostnadsfritt möte. Dem kan man prata med om man vill ha genomgång av om man behöver livförsäkring. Men det är en hygienfaktor, framförallt om man har barn från ett tidigare förhållande.
Livförsäkring behövs om du har någon som är ekonomiskt beroende av dig och din lön.
Kvantitetstid, inte kvalitetstid
En stor insikt för mig var när Niklas Laninge sa: “Jan, barn vill inte ha kvalitetstid, barn vill ha kvantitetstid. Kvalitetstid är bara en ursäkt som vi vuxna använder när vi har dåligt samvete.”
Det bästa man kan använda sina pengar till är att köpa tillbaka sin tid. Barn är verkligen ett tidsfönster – du kan tjäna tillbaka en förlorad hundralapp men du kan inte få tillbaka en missad fotbollsmatch, en missad föreställning eller barnens uppväxt.
Något som nästan alltid är välinvesterat: köp tillbaka din tid.
Om vi ska ta något kort kring sparande till barn så brukar tipsen vara: spara till barnen i en gemensam pott. Många gör misstaget att man har ett sparande till respektive barn. Spara till barnen gemensamt är mest rättvist. Gör ett ISK i ditt namn, ha samma strategi för sparandet som när vi pratar om pension: brett, billigt, långsiktigt, regelbundet, automatiskt i en bred, billig, global indexfond eller fondrobot. Enkelt och effektivt.
Men det är inte nödvändigt att man sparar till barnen – det är viktigare att man sparar med dem. Det är ännu viktigare att ge dem en ekonomisk kompetens eller ett självförtroende. Den summa man kan ge ett barn på 18-årsdagen är minimal i förhållande till den mängd pengar de kommer tjäna under livet. Kan de investera och börja investera tidigare än du och jag började, så har de sjukt mycket vunnit.
Barn är redo att prata om pengar mycket tidigare än vad vi vuxna är. Jag blir alltid förvånad hur mycket barn kan, hur mycket de fattar. Vi har pratat aktier och fonder med vår sexåring. Från att de är sex år gamla kan de prata pengar.
Det finns en jättebra app som heter Tjing (T-J-I-N-G) som man kan använda för att lära dem pengar. Blir de äldre kan man skaffa Avanzakonto eller liknande. Jag har separata avsnitt kring att prata med barn om pengar och är en varm förespråkare att vara transparent mot sina barn kring pengar.
Prata ekonomi med partnern
Ibland får jag frågan om det viktigaste valet man gör i sin ekonomi, och någon skrev att det är vilken partner man väljer att bo med. Det ligger mycket i detta, men jag vet att det är många som tycker det är knäckigt att prata om ekonomi med sin partner. Ofta är det en av oss – förmodligen du som tittar eller lyssnar – som sköter ekonomin, och man önskar ibland ett större intresse från ens partner.
Det går sällan att tvinga ens partner att prata om ekonomi, men jag brukar säga: prata ekonomi genom att inte prata ekonomi. Prata om ekonomi utifrån livet. Prata utifrån att ekonomi är penseln man målar sitt liv med.
Istället för att säga “hur mycket har du spenderat på detta?” eller “så gick det förra månaden”, prata utifrån: om inte pengar vore en begränsning, vilket liv skulle vi vilja ha? Om inte pengar var ett problem, vad skulle du vilja göra mer av eller mindre av? Hur ser du framtiden för oss två? Finns det något du skulle vilja köpa eller uppleva? Hur ser du när barnen har växt upp?
Prata om framtiden, prata om drömmar, prata om gemensamma mål och önskemål – och då brukar pengar sen följa som en ganska naturlig konversation på det. Var ett shining light of example och prata andra saker än om pengar.
Vi har ett avsnitt om det här, det finns en bok som heter Money for Couples och jag tror att vårt avsnitt heter “Våra samtal om ekonomi är skittråkiga”. Där kan du få konkreta tips kring hur du kan prata med din partner om ekonomi så att ni får den gemensamma riktningen och att det är något man gör tillsammans.
Avslutning
Ja, detta var de mest generella tipsen. Som vanligt går det inte att göra allt på samma gång. Välj ett eller två som du fokuserar på under den kommande tiden.
Häng gärna med oss genom att följa oss, tryck på prenumerera, anmäla dig till vårt nyhetsbrev så kommer du få den här inspirationen efterhand. Vill du snabba upp det brukar jag säga att bli en Rika Tillsammans-supporter. Det finns länk i beskrivningen, för det är våra supporters som gör att vi kan göra de här sponsorfria avsnitten.
Vi har också live-träffar löpande under året där vi pratar om olika saker. I januari gjorde vi ett bokslut både på vad ett rikt liv är för en, men också att titta på helheten. Då får man kalkyler och massa annat.
Det kan vara något för dig som tänker “nej men detta är extra viktigt, jag vill ha ekonomi och pengar som tema för 2026” eller ett annat år. Har du någon fråga som har uppstått, kommentar eller fundering, går det superbra att skriva i kommentarerna. Än hellre: hoppa in på riketsammans.se och tryck på forum, för i forumet hänger jag och hundratals människor varje dag. Vi har typ 25 000 besvarade frågor. Där är verkligen allt mellan himmel och jord så att där får du bäst svar snabbast.
Stort tack för att du har tittat eller lyssnat och lycka till med ditt sparande! Så ses vi förhoppningsvis i ett kommande avsnitt.
