Börja med buffert

Det beror helt på din livssituation. Klassiska tumregeln säger 3 månadslöner, men det kommer från en amerikansk studie från 1985. Idag bör du istället räkna ut 12 månaders passiva utgifter minus garanterade inkomster (som a-kassa). Faktorer som ökar behovet: villa, barn, osäkert jobb. Faktorer som minskar: hyresrätt, bra försäkringar, lånemöjligheter, stort sparat kapital.

Det beror på hur mycket variation i värde du kan acceptera. Traditionellt på sparkonto för 100% säkerhet. Men kan du acceptera ±5% variation kan korträntefonder fungera. Vid ±20% variation kan en 50/50 portfölj vara aktuell. Överväg också att separera försvarsbuffert (separat konto, rör ej) från likviditetsbuffert (på lönekontot för vardagen).

Alternativkostnaden är vad du förlorar på att ha pengar på sparkonto istället för investerade. 2023 gav sparkonto cirka 4% medan global aktieindexfond gav 20% - en alternativkostnad på 16%. På 100 000 kr betyder det 16 000 kr i utebliven avkastning. Forskning visar att om du inte använder hela bufferten minst 2 av 3 år kan det löna sig att investera och låna vid behov istället.

Du behöver kanske inte traditionell buffert om du har: stor likvid förmögenhet/portfölj som kan säljas, möjlighet att låna till låg ränta (värdepapperslån, utökat bolån), högt humankapital med möjlighet till extrainkomster, eller föräldrar/nätverk som kan hjälpa ekonomiskt. I dessa fall fungerar dina tillgångar eller lånemöjligheter som buffert.

Bygg buffert först. Att amortera ökar faktiskt din ekonomiska risk eftersom du ger upp kontrollen över pengarna. Med buffert behåller du flexibilitet - du kan alltid välja att amortera senare om du vill. Banker lånar sällan ut pengar när du verkligen behöver dem (sjukdom, arbetslöshet), så behåll hellre likviditeten.

Försäkringar minskar buffertbehovet avsevärt. A-kassa och inkomstförsäkring är förmodligen det mest kostnadseffektiva sättet att minska buffertbehovet vid arbetslöshet. Hemförsäkring täcker många oförutsedda utgifter. Sjukförsäkring skyddar vid sjukdom. Räkna alltid med dina försäkringar när du beräknar buffertbehov - många överskattar sitt behov.

Det är vanligt men fel tänkt. Bufferten är till för att användas när livet händer - det är hela poängen. Se det som 'consumption smoothing': när inkomster sjunker eller utgifter ökar använder du bufferten, när läget stabiliseras fyller du på igen. Var stolt över att du har buffert att använda istället för att behöva låna dyrt eller sälja tillgångar i dåligt läge.

Betala alltid av skulder med ränta över 4% först, särskilt konsumentkrediter och kreditkort. Att betala av en skuld med 15% ränta ger dig en garanterad 'avkastning' på 15%. Undantag är CSN och bolån som kan prioriteras efter bufferten. Överväg Rikaste mannen i Babylon-regeln: 20% till skulder, 10% till buffert.

Generellt avråder vi från detta eftersom du kan tvingas sälja vid börsnedgång när du som mest behöver pengarna. Men matematiken visar att om du kan låna till under 15% ränta är det ofta lönsamt att investera bufferten långsiktigt. Detta förutsätter stabil inkomst och att du verkligen kan få lån när det behövs.

Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti, gärna på en annan bank än din vanliga så det tar 1-2 dagar att överföra. Detta minskar risken för impulsuttag. Ha även lite kontanter hemma för akuta situationer. Undvik sparkonton utan insättningsgaranti även om de ger högre ränta.

Äkta oförutsedda utgifter inkluderar arbetslöshet, sjukdom, akuta reparationer, tandläkarvård och skilsmässa. Däremot är inte bilservice, semestrar, presenter eller byte av tak efter 20 år oförutsedda - dessa bör du planera för separat. Om samma 'oförutsedda' utgift inträffar varje år är den inte oförutsedd.

Grundregeln är 1-3 månadslöner beroende på livssituation. Ung utan barn i hyresrätt: 1 månadslön. Barnfamilj med villa och bil: 3 månadslöner. Ett smartare sätt är att räkna 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under perioden, inklusive uppsägningstid, a-kassa och inkomstförsäkring.

Traditionellt prioriteras buffert före extra amortering. Men perspektivet spelar roll: amortering ger dig inte tillbaka pengarna vid kris, särskilt om du är 55+. Att kunna betala av lånet (ha pengarna) ger trygghet, inte att faktiskt amortera. Bygg buffert först, sedan kan du överväga amortering.

För de flesta är svaret nej - bufferten ska vara säker och tillgänglig. Men forskning visar att med hög risktolerans och möjlighet till kredit kan det vara rationellt att investera. Detta är dock överkurs och gäller främst de med stora portföljer som kan hantera 30-40% värdefall.

Frihetskapital är ett positivare sätt att se på buffert. Det handlar inte bara om att klara oförutsedda utgifter utan om friheten att kunna säga nej till dåliga situationer, prova något nytt eller gå ner i arbetstid. Det är pengarna som ger dig valmöjligheter och kontroll över ditt liv.

Försäkringar minskar buffertbehovet avsevärt. A-kassa och inkomstförsäkring kan reducera behovet från 12 till kanske 1-2 månaders utgifter. Andra försäkringar som hemförsäkring och bilförsäkring täcker många oförutsedda utgifter. Se försäkringar som ett komplement till bufferten.

Det är fenomenet att människor inte vågar använda sin buffert även när den behövs. Under pandemin var det många som led ekonomiskt men använde inte bufferten. Kom ihåg: bufferten finns för att användas vid behov. Var stolt över att du sparat ihop den och använd den utan dåligt samvete när situationen kräver det.