Buffert: tips, råd och överkurs
Konkreta tips och allt du behöver veta om buffert
I dagens avsnitt får du våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: ”Hur stor buffert ska man ha?” och ”Var ska man ha sin buffert?”, men du får även en fördjupning och några tankespjärn. Vi diskuterar nämligen även när man inte behöver buffert, hur man kan tänka kring buffert när man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. ![]()
Tre månadslöner i buffert – alla har hört det, men kommer regeln från en amerikansk studie från 1985. I detta avsnitt dyker vi djupt i buffertens värld och upptäcker att många har antingen för stor eller för liten buffert. Vi utmanar gamla sanningar och visar när du faktiskt inte behöver någon buffert alls.
Avsnitt 342 | Publicerat 2 år sedan.
Avsnitt 342. Senast uppdaterad 9 månader sedan (2025-07-23) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:02:18 - Buffert i media
- 00:04:56 - Ämnet förtjänar mer
- 00:08:46 - Buffert är lösning på vissa problem
- 00:10:31 - Viktig information
- 00:12:15 - Buffert för trygghet och frihet idag samt imorgon
- 00:13:20 - Min flickvän trodde jag vänsterprasslade
- 00:16:20 - Syfte med buffert: komplettera mitt övriga sparande
- 00:17:44 - Syfte med buffert: öka möjlighetsutrymmet
- 00:19:28 - Syfte med buffert: frihetskapital
- 00:21:47 - Syfte med buffert: omställningsmöjlighet i livet
- 00:24:55 - Faktorer som påverkar: utgifter
- 00:31:07 - Inkomsternas påverkan på buffert
- 00:42:14 - Risktolerans och volatilitet
- 00:44:01 - Finansiell termometer
- 00:47:39 - Riskattityd och börsens påverkan på mitt humör
- 00:51:57 - Var ska man placera sin buffert?
- 00:56:44 - Bra möjlighet att ta lån? Buffert kanske inte behövs då
- 01:03:42 - Tänk om buffert inte är så smart? Alternativkostnaden...
- 01:05:07 - Modell: buffert på sparkonto eller ha den investerad?
- 01:10:04 - Kan man låna billigt, då bör man överväga investera bufferten
- 01:13:24 - Olika typer på buffert
- 01:15:22 - Försvarsbuffert
- 01:16:42 - Likviditetsbuffert
- 01:17:58 - Buffert eller amortera?
- 01:21:43 - Sprinta igång med en buffert
- 01:25:22 - Det är OK att använda sin buffert
- 01:31:18 - Hur stor ska bufferten vara?
- 01:33:40 - När behövs INTE en buffert?
Du kan lyssna på detta avsnitt (342) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (10 st)
- Därför är avsnittet viktigt
- Tremånadersregeln från 1985
- Försvarsbuffert vs likviditetsbuffert
- Plus/minus-faktorer för buffertbehov
- Alternativkostnaden du missar
- När du inte behöver buffert
- Kontrovers: Amortera eller ha buffert?
- Använd bufferten - det är därför den finns
- Save more tomorrow-principen
- Viktiga nyanser att komma ihåg
- Communityns och våra tankar om buffert
- Vanliga frågor (7 st)
- Konkreta saker du kan göra nu
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 9 månader sedan (2025-07-23) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är avsnittet viktigt
Buffert är grunden för ekonomisk trygghet, men de flesta har antingen för stor eller för liten. Vi avslöjar att tremånadersregeln kommer från en amerikansk studie från 1985 och visar hur du räknar ut din optimala buffertstorlek baserat på din unika situation - inte andras tumregler.
Tremånadersregeln från 1985
Den klassiska regeln om tre månaders buffert kommer från en amerikansk studie från 1985 som visade att genomsnittlig arbetslöshet var tre månader i USA. Men i Sverige får 60% nytt jobb inom sex månader, plus vi har a-kassa och inkomstförsäkringar - så regeln kanske inte är relevant här.
Försvarsbuffert vs likviditetsbuffert
Tänk på bufferten som två separata delar: Försvarsbufferten för verkliga kriser (på separat konto, rör ej) och likviditetsbufferten för att smidigt hantera vardagens ekonomi (på lönekontot). Detta gör det lättare att veta när du faktiskt ska använda bufferten.
Plus/minus-faktorer för buffertbehov
Villa, barn, husdjur och gamla prylar ökar buffertbehovet (+). Hyresrätt, bra försäkringar, hög inkomst och lånemöjligheter minskar det (-). Gå systematiskt igenom din situation för att bedöma om du behöver mer eller mindre än standard.
Alternativkostnaden du missar
Med 100 000 kr på sparkonto istället för i aktieindexfond förlorade du 16 000 kr bara under 2023. Forskning visar: om du inte använder hela bufferten minst 2 av 3 år kan det vara bättre att investera och låna vid behov.
När du inte behöver buffert
Har du stor likvid förmögenhet, möjlighet att låna till låg ränta, högt humankapital med möjlighet till extrainkomster eller föräldrar som kan hjälpa? Då kanske du inte behöver traditionell buffert - dina tillgångar är redan din buffert.
Kontrovers: Amortera eller ha buffert?
Vi trodde amortering var smart, men fick mothugg: Att amortera ökar faktiskt din risk eftersom du ger upp kontrollen över pengarna. Bättre att ha möjligheten att betala av lånet än att faktiskt göra det - flexibilitet ger trygghet.
Använd bufferten - det är därför den finns
Många känner skuld när de använder bufferten, men det är fel tänkt. Bufferten ska användas för att jämna ut livet när inkomster sjunker eller utgifter ökar. Planen är att fylla på den igen när läget stabiliseras - inte att dö med full buffert.
Save more tomorrow-principen
Har du svårt att spara till buffert nu? Bestäm att nästa löneökning, bonus eller skatteåterbäring går direkt till bufferten. Det är lättare att spara pengar du aldrig vant dig vid att ha.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Buffertbehovet är högst individuellt - andras regler passar sällan dig
• Mental bokföring kan göra att du har 'osynliga' pengar du aldrig använder
• Kom ihåg försäkringar - de minskar buffertbehovet avsevärt
"Ju sämre ekonomi, desto viktigare blir det med buffert. Men desto svårare är det också att skapa den."
"Att ha förmågan att betala av lånet imorgon, om jag så vill, är det som ger mig emotionell trygghet, inte att faktiskt betala den."
"Jag sov så dåligt att min flickvän trodde jag vänsterprasslade."
"Ofta hänger en buffert ihop med ett bra finansiellt sparande."
"Man ska använda bufferten - dör du med jättebuffert har du gjort fel."
"De flesta har antingen för stor eller för liten buffert - få har rätt storlek"
"Om du inte använder hela bufferten minst två av tre år kan det vara bättre att investera pengarna och låna vid behov"
"Amortera inte - det höjer din risk. Att ha förmågan att betala av lånet imorgon ger mer trygghet än att faktiskt betala det"
"Tolv månaders utgifter minus alla garanterade inkomster - då har du ekonomisk trygghet"
"30 procent i Sverige får jobb inom en månad, ytterligare 25 procent inom sex månader"
"A-kassa och inkomstförsäkring är förmodligen det bästa och billigaste sättet att minska behovet av buffert"
"Har du mycket aktiva utgifter behöver du mindre buffert - aktiva utgifter är enkla att dra ner"
"Det är dyrt att vara fattig - de som har mest behov av lån får betala mest för dem"
Communityns och våra tankar om buffert
Buffert kan göras väldigt enkelt. De klassiska råden låter:
- Börja med en buffert innan du börjar investera
- Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet
- Ha en buffert på minst 1 – 6 månadslöner (snitt: 3 mån)
- Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti
De är bra och klassiska av en anledning. Men vi tycker att ämnet förtjänar mer. Det finns så mycket spännande att prata om kring buffert som sällan får utrymme i media. Exempel är:
- Finns det sätt att minska storleken på bufferten som behövs?
- Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Behövs bufferten ens?
- Vad är alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning?
- Hur kan jag ta hänsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra?
- Vad är sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten?
- Hur hänger min buffert ihop med min egen risktolerans?
- Ska jag amortera eller ha pengar i buffert?
Det här undersöker vi i dagens avsnitt som även är en sammanfattning av många diskussioner i forumet och communityn. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen några riktiga tankespjärn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att låna pengar, så kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lån för att lösa den akuta händelsen.
För undvikande av missförstånd: de allra flesta borde ha 1-3 månaders utgifter som buffert på ett sparkonto med insättningsgaranti. Resonemanget om alternativkostnad och andra buffert-lösningen är överkurs när man vet vad man gör och har kommit en bit på sin ekonomiska resa.
Som vanligt finns det en kortare sammanfattning, bildspel och artikel på hemsidan. Se länkarna nedan.
See you in the comments!
Jan and Caroline
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Konkreta saker du kan göra nu
Kunskap, tips och råd är meningslösa om man inte omsätter dem i praktiken. Här får du ett par konkreta förslag som du kan göra antingen redan nu eller på lite sikt.
Gå igenom plus/minus-listan för att bedöma ditt faktiska buffertbehov
Räkna ut 12 månaders passiva utgifter minus garanterade inkomster
Kolla upp din a-kassa och överväg inkomstförsäkring
Separera försvarsbuffert från likviditetsbuffert på olika konton
Stresstesta din ekonomi med olika scenarion
Communityns kommentarer
Nedan följer 9 av totalt 122 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!

Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans


FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet
26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.


Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.


Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet
Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.


Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt
Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.


Lysa: vår recension efter 7 år och 10 miljoner i sparande
Så här tänker vi om Lysa efter hundratals samtal i communityn och eget sparande. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert men av helt olika anledningar.


















Mycket bra avsnitt! har 15 minuter klar och mycket att tänka på.
Kan säga att all info på så kort tid leder till lite härdsmälta i hjärnan men får försöka klura ut och få ett grepp på helheten haha.
Ska bli spännande att lyssna på. Perfekt tajming för oss då vi börjar ifrågasätta vår bufferts placering (inte storlek)
Nu har jag inte lyssnat än utan bara ögnat igenom bildspelet, men ett par frågor. Sorry om svaren finns i avsnittet
Kanske missförstod KIID-tabellen.
Sant. Men om man går på det så får man väl utgå från att buffertbehovet är marginellt till portföljens storlek - eller att man kan använda t.ex. värdepappersbelåning.
Inte som ett direkt case. Men värdepapperslån borde väl täcka det? Sedan fungerar väl även konsumtionslån. Räknar i mitt alternativkostnads-case på 15% i ränta på ett lån i 6 månader.
@janbolmeson Skrattade åt ”försvarbudget”—jag gjorde precis samma miss flera gånger i mitt inlägg och fick kontrollera åtskilliga gånger att ingen slank igenom. Inte helt säker på att jag fångade alla
Lite tur att jag varken kan ta lån eller skaffa kreditkort, så slipper tänka på olika alternativ.
Men min buffert är nog både en livsfond och buffert, där pengar tas till tandläkarkostnader, skokostnader, minisemestrar, dyrare handikapphjälpmedel och större inköp till hemmet. Tror 3-5 månadsutgifter är rimligt att sikta på, då skor, tandläkaren och roadtrips under sommaren ofta går på 1-2 månadsutgifter per år.
Ja kanske det men titta på den igen. Jag fick uppfattningen att om man accepterar ±30% i värde så kan man köra buffert i globalt index KIID 5. Men det är kanske inte så det ska tolkas? Kanske förtydliga det?
Jag vet inte om det är en bra idé. Man ”stackar” ju riskerna att man behöver bufferten i samband med en börskrasch med ev tvångsförsäljning som följd. Typ att en olycka sällan inträffar ensam syndromet. Inte riktigt det man kanske vill med buffert när man inte längre tjänar några pengar.
Det är väl sånt som inte direkt borgar för god nattsömn tänker jag. Kan ju skapa den där nervositeten som Jar-Head menade, att man är så beroende av sitt kapital att man inte lever
Skeptisk till den lösningen men däremot att fundera på de andra alternativen med lågrisk investering i räntefonder och/eller en del aktier.
Jag tycker den beräkning som gjordes är jättebra, men tycker den kan förbättras ett steg till—hur stor är sannolikheten att man kan ta ur ur den investering man lagt bufferten i, utan att förlora på det?
För mig är inte alternativet bara att ta kreditkort/värdepapperslån, ett alternativ är också att ta ut ur fonderna. Ofta är börsen på eller nära ATH, så jag förlorar inget på att ta tillbaka bufferten från där. Även om börsen inte är ATH så förlorar jag ”7%” avkastning, vilket är mindre än t ex 20% ränta på kreditkort.
Räknar man med denna sannolikhet får man ännu mindre värden än din uträkning gav.
Vips så har vi en En (1) hinks modell med 100% i aktier

Å tänk, det är precis så jag ser på det
Jag har dock lagt mig på 80/10/10 (a/r/guld) i några år nu för att hantera sequence-of-return-risken, men jag tänker att jag kommer skala upp till 100/0/0 igen om typ tio år.
Mer om hur jag tänker i relation till det här:
No guts, no glory konceptet