Buffert: det viktigaste att veta

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Därför är frihetskapital mer än ett uttjatat ämne
2. Varför du ska ha en buffert
3. Ett bättre sätt att räkna på buffertens storlek
4. Våga använda bufferten
5. Hur inkomsten påverkar behovet av buffert
6. Bufferten som skydd mot dumma beslut
7. Var ska bufferten placeras?
8. Det kontroversiella: lånemöjlighet minskar behovet
9. Forskningen bakom: Hatchers studie
10. Två perspektiv: akutbuffert och likviditetsbuffert
11. När det stora kapitalet gör akutbufferten överflödig
12. Amortera eller behålla pengarna i bufferten?
13. Stresstesta din ekonomi

Därför är frihetskapital mer än ett uttjatat ämne

Jan: Buffert, eller frihetskapital som jag egentligen gillar mycket, mycket bättre, är kanske ett av de mest uttjatade ämnena inom privatekonomi. Men jag tycker ändå det är viktigt, och jag tycker det är ganska roligt, för frihetskapital handlar egentligen om att jag kan sova gott om natten. Jag vet att jag kan klara en oförutsedd händelse. Jag vet att jag kan ställa om om barnen skulle bli sjuka, eller om jag skulle bli arbetslös, eller om jag behöver ta hand om mina föräldrar, eller om något skulle hända.

Jan: Men det ger mig också möjligheten att kunna avbryta en situation jag inte vill vara i, och det ger mig möjligheten att göra och prova nya saker, eller kanske till och med under en period gå ner i arbetstid om det behövs eller liknande. Så jag tycker att buffert är ganska spännande, det är ganska viktigt, och att ämnet ibland förtjänar lite mer än det som ofta framkommer i media, som är en till tre månadslöner på ett sparkonto med insättningsgaranti. Vilket är ett bra råd, men det finns mer om man skrapar på ytan.

Jan: Den här videon är en sammanfattning av vårt avsnitt 342, där vi dyker på djupet kring buffert. Vi pratar utifrån olika aspekter, vi pratar om vad forskningen säger om buffert, och vi kommer fram till några ganska ointuitiva slutsatser. Så den här videon är till för dig som kanske inte pallar att titta en och en halv timme om buffert, utan vill ha guldkornen mycket, mycket snabbare.

Varför du ska ha en buffert

Jan: Jag tänker så här, att det viktiga egentligen är att veta varför ska jag ha buffert, hur stor ska den vara, var ska jag ha den och när ska jag använda den. Och om vi ska ta det viktigaste direkt: varför ska jag ha den? För att sova gott om natten, det är det viktigaste. Att kunna klara omställningen om man blir arbetslös, tills dess att a-kassan och inkomstförsäkringen kickar in. För att klara det om barnen skulle bli sjuka, om jag behöver vara på sjukhus eller om jag behöver göra någonting. Eller om jag plötsligt får en chef som är lite knasig, så att jag kan byta jobb och liknande.

Att ställa om och avbryta situationer man inte vill vara i, och skapa sig vissa möjligheter. Det är varför.

Jan: Hur stor ska den vara? Ja, det beror på livssituation. I vissa fall behövs den inte, för att man bor hemma hos sina föräldrar till exempel. Eller så behövs den inte för att man har en stor portfölj. Men för de flesta av oss brukar den rimliga rekommendationen vara en till tre månadslöner. En månadslön om du är ung, inga barn, bor i hyresrätt. Tre månadslöner om du har barn, bil och bor i villa, radhus eller bostadsrätt eller liknande. Så det är ganska bra.

Ett bättre sätt att räkna på buffertens storlek

Jan: Ett lite bättre sätt att räkna på det är att utgå från vad jag tycker, alltså tolv månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under den tolvmånadersperioden. Så om vi utgår från tolv, och sen tänker man: jag jobbar på ett jobb, jag har tre månaders uppsägningstid. Jag kommer alltid att veta det i förväg om jag blir varslad, då kan vi ta bort tre månader direkt. Då har vi nio kvar. Sen är jag med i a-kassan och jag har en inkomstförsäkring kanske på 90 % i tolv månader. Ja, men då kan jag ta bort nästan 90 %, säg åtta månader av de här. Ja men bra, då vet jag att jag behöver en månads buffert. Så det är ett lite bättre sätt att tänka. Det är så vi pratar, vi pratar om fyra-hinkar-modellen.

Jan: Var ska man ha sin buffert? De flesta bör ha sin buffert på ett sparkonto med insättningsgaranti. Den vi kallar för akutbufferten brukar jag faktiskt ibland rekommendera att ha på en annan bank. Fördelen med det är att man inte får feeling att använda den för att betala vanliga räkningar. I stället finns den där som en trygghet, som en krockkudde, som en god nattsömn.

Våga använda bufferten

Jan: Sen tänker jag också att den faktiskt ska användas när saker händer. Vi har till och med pratat om ett uttryck i forumet som heter "fear of using budget", alltså rädsla för att använda sin buffert. Till och med under pandemin var det folk som inte använde sin buffert.

Våga använda den, var stolt över den, att du har den, att du har sparat ihop den, så att det inte blir ett dåligt samvete.

Jan: Så det är egentligen de viktigaste grejerna om vi skulle ta om buffert. Sen tänker jag att man kan börja titta på vilka faktorer det är som påverkar bufferten, vilket vi lägger ganska mycket tid på i avsnitt 342. Då tänker vi att en stor påverkan egentligen är utgifterna. Mycket av forskningen, många rekommendationer, utgår alltid från månadslöner, eftersom det är mycket enklare att mäta vad folk har i månadslön än vad de egentligen har i månadsutgifter.

Jan: Men i avsnittet har vi gått igenom massor av faktorer. Okej, om du har barn, om du har villa, om du har en bil, ja men det ökar ju behovet av buffert. Har du en gammal bil behöver du mer buffert än om du har en ny bil. Har du ett nytt hus eller en ny bostadsrätt som är nyrenoverad behöver du mindre buffert än om du har en gammal bostad. Så det är naturligtvis den här typen av faktorer.

Hur inkomsten påverkar behovet av buffert

Jan: Men något vi också pratar om är naturligtvis inkomsternas påverkan på bufferten. Har man en hög lön behöver man naturligtvis en mindre buffert, för man kan hantera fler saker som händer. Men här hade vi till exempel Jonathan, en läsare som pratade väldigt mycket om att något han tog mycket hänsyn till var om man har möjlighet till en temporär extrainkomst. Han jobbar som sjuksköterska, och han var så här: jag kan alltid ta extratimmar, jag kan alltid jobba lite övertid, jag kan ta extrajobb. Det minskar också behovet av buffert, vilket gör att man kan spara mer av sina pengar, till exempel i en global aktieindexfond eller en fondrobot. För då kan de pengarna jobba åt mig. Om skiten händer, då jobbar jag en helg extra, jag jobbar två helger extra, och så kan jag göra den här omställningen.

Jan: Samma sak om jag till exempel är egenföretagare. Då tänker jag att man borde ha lite högre buffert än om man kanske är statligt anställd. Så här kan man också titta i avsnittet, där har vi en lång lista med faktorer. Risk för långsiktig arbetslöshet. Har man a-kassa och inkomstförsäkring, då är behovet av buffert naturligtvis mycket lägre. Och där kan man också tänka att försäkringar är en sådan sak som minskar behovet. Vissa risker vill man ta bort med hjälp av en försäkring.

Bufferten som skydd mot dumma beslut

Jan: Sen något vi pratade om ganska mycket i avsnittet, ett lite annat sätt att tänka, är hur jag förhåller mig till risk. Ett sätt, och en viktig uppgift för bufferten för oss som har ett sparande bredvid i vår vanliga ekonomi, är att bufferten också är ett sätt att hindra oss från att göra dumma saker med vårt långsiktiga sparande. Vi vet ju att till exempel under corona föll börsen med 30 % på tre veckor, februari till mars 2020. Har man då en stor buffert kan man ibland tänka: ja ja, men börsen gick ner, min portfölj gick ner, men jag har fortfarande mina pengar i bufferten, jag kan sova lugnt, jag behöver inte ta ut mina pengar. Så där kan man också unna sig att bufferten är ett slags komplement till ens övriga sparande.

Jan: Och lite beroende på vilken riskattityd, risktolerans, riskkunskap och riskkapacitet jag har, påverkar det hur mycket buffert jag behöver. Är jag orolig för börsen, tycker jag att det känns jobbigt när börsen svänger, då börjar jag naturligtvis lägga mer pengar i bufferten så att jag kan sova gott om natten. Det bästa är när man kan vara så här: det är okej att portföljen svänger, för jag har min buffert.

Var ska bufferten placeras?

Jan: Sen ett resonemang vi hade var att utgå från frågan var ska jag placera bufferten. De allra flesta, 9 av 10 personer, börjar med ett sparkonto med insättningsgaranti. Men om man är okej med att det faktiskt svänger lite i bufferten, att man tänker: jag har 50 000 i buffert, om kylskåpet går sönder så gör det ingenting om det är mellan 45 000 och 55 000 i bufferten. Är jag till exempel okej med att det svänger 10 % per år, ja men då kan jag faktiskt unna mig att börja placera dem i lite högre risk än bankkonto, till exempel i en räntefond.

Jan: Är det till och med så att jag har en ganska stor risktolerans, att jag kan vara okej med 30–40 % svängning i bufferten för att den är så pass stor, ja men då kan man till och med investera pengarna. Och återigen, det här är överkurs, det är inte något jag rekommenderar för gemene man, men det är ändå viktigt att titta på, för det här är så rationellt. Har du en stor portfölj på massa pengar kan det faktiskt vara så att bufferten inte behövs. Och särskilt när vi snart kommer in på lite av överkursresonemangen. Så hur känslig man är i förhållande till svängningar kan också påverka var man kan lägga sin buffert.

Det kontroversiella: lånemöjlighet minskar behovet

Jan: Ett annat lite kontroversiellt påstående, som vi faktiskt kommer att belägga sen med forskning, är att om man har en möjlighet och förmåga att ta lån, för man har ett högt humankapital, man är kanske ung, man har en bra lön, man har belåningsutrymme på huset, så minskar faktiskt behovet av bufferten om man har möjligheten att ta lån. För jag kan lösa omställningen eller den akuta situationen genom att utöka min kredit. Det kan vara kreditkort, eller jag kan låna från familjen, eller jag kan utöka mitt bolån eller liknande. Och där kan man också vara så här: ja men tänk om det är ganska hög ränta. Men låt oss återkomma till det.

Jan: Återigen, jag rekommenderar de flesta att ha bufferten på ett sparkonto. Men om man tittar på det rent statistiskt, om man tittar på det rationellt, så finns det poänger med att minska mängden pengar man har på sitt sparkonto och hantera den akuta krisen med en kredit som man sen betalar tillbaka ganska omgående, kanske inom sex månader. Och så jämför man den här alternativkostnaden. Vad kostar det mig att ha lånet, i förhållande till vad det kostar mig att ha pengarna stående på ett sparkonto som jag får ganska dålig avkastning för, jämfört med om jag hade haft dem investerade, till exempel i en aktieindexfond eller en fondrobot.

Forskningen bakom: Hatchers studie

Jan: Det här resonemanget är ett överkursresonemang. Det är det vi pratar om i avsnittet, och det kommer från en studie från 2000 av Charles B. Hatcher, som heter "Should Households Establish Emergency Funds". Där han gör just den här jämförelsen, och ställer sig frågan vid vilken sannolikhet. De flesta tar inte hänsyn till sannolikheten för att jag ska bli arbetslös, eller sannolikheten för att något ska gå sönder. Vi måste ta hänsyn till det, för de flesta av oss behöver ju inte hela bufferten varje år.

Jan: Då gör vi i avsnittet ett räkneexempel där vi säger: låt oss jämföra. Om vi har ett ganska dåligt lån med 15 % årsränta, vi jämför med ett bankkonto på 2 %, och vi jämför med en aktieindexfond som ger 7 % avkastning. Hur ofta behöver en olycka inträffa, att jag behöver hela min buffert, för att det ska vara mer lönsamt att ha pengarna på sparkontot, jämfört med att faktiskt investera dem? Då kommer man fram till att har man möjligheten att ta ett billigt lån, man har till exempel ett stort sparande som man kan ta en värdepapperskredit på, eller man kan utöka bolånet, så är det i ganska många fall rent rationellt rätt. Inte kanske emotionellt, men rationellt rätt, att faktiskt utnyttja en kreditmöjlighet snarare än att ha en stor summa stående på ett bankkonto.

Jan: Återigen, nu säger jag detta för tydlighetens skull: 9 av 10 personer bör ha sin buffert på ett sparkonto med insättningsgaranti, på en annan bank än sin löpande bank. Men jag vet att det är många av er som är ganska avancerade, som har mycket pengar, och det här är faktiskt vad forskningen säger. Vi fördjupar oss i det i artikeln, eller i avsnitt 342.

Två perspektiv: akutbuffert och likviditetsbuffert

Jan: Sen pratar vi också om två olika perspektiv på buffert. Vi hade Mattias A90 i communityn som sa så här: buffert ersätter enligt mig inte kortsiktigt sparande till konsumtion eller upplevelser, utan det sparar man till vid sidan av bufferten. Och sen hade vi Esko från Finland som säger så här: jag har ingen buffert vid sidan om, utan jag använder inkomster, buffert, utgifter, sparande. Så liksom två personer, två helt olika perspektiv.

Jan: Det som faktiskt underlättade för många av oss i diskussionen som vi hade inför avsnittet var att man kan särskilja på det och se det som två olika sätt. Man kan se det som en akutbuffert, den här jag har på en annan bank, jag har den för att lösa akuta situationer. Och sen det som Esko har, det är en likviditetsbuffert. Där börjar jag liksom säga: jag har mina pengar på banken, pengarna kommer in, sen har jag ett konto där det står en viss summa, och sen använder jag den för alla utgifter, och mitt mål med bufferten är att det alltid ska finnas x summa. Så man använder det liksom som ett kärl.

Man skulle nästan kunna tänka att lönen är som en kran, och det rinner vatten i den här bunken, och sen använder jag bunken för att betala mina räkningar, men jag vill alltid att det ska vara en viss nivå i bunken.

När det stora kapitalet gör akutbufferten överflödig

Jan: Medan det andra sättet att se på akutbufferten är att jag har en helt annan hink stående på ett helt annat ställe. Och inget är rätt eller fel, det är bara två olika perspektiv på det här. Så en akut- eller försvarsbuffert jämfört med en likviditetsbuffert. Det intressanta här är till exempel det som Axer, en väldigt avancerad användare i communityn, har pratat om: att om man har ett tillräckligt stort investerat kapital, då behöver man ingen akutbuffert. För om man inte tycker att uttaget spelar så stor roll, även om börsen kanske just har fallit, så fyller akutbufferten ingen funktion.

Jan: Återigen, överkursresonemang, jag rekommenderar alla att ha en akutbuffert. Men när man har ett stort finansiellt sparande minskar behovet av buffert, särskilt om man kanske har ett stort finansiellt sparande i aktier och räntor, så blir det liksom rationellt, statistiskt och matematiskt inte så rationellt med en buffert ovanpå det här.

Amortera eller behålla pengarna i bufferten?

Jan: Sen hade vi också en fråga: ska man amortera eller ha pengar i buffert? Och återigen, det klassiska rådet kommer alltid att vara: amortera, det är skönt att vara skuldfri, man ska göra lite rätt för sig, följ amorteringskravet. Överkursresonemanget är: amortera inte, för det höjer din risk. Och vi har en ganska lång tråd om det här. För om jag amorterar kan jag komma i en situation där jag kanske är 55, där jag inte kommer att kunna få tillbaka pengarna, alltså att jag inte kommer att kunna låna dem igen.

Jan: Och Axel säger så här: att kunna betala av hela lånet, det är det som ger tryggheten, inte att faktiskt amortera. För om jag amorterar ger jag upp kontrollen över pengarna. Jag utlämnar mig till bankens godtycklighet, och blir man sjuk eller skadad, eller tappar jobbet och hamnar i ekonomiskt trångmål, så kommer jag inte få lånet av banken igen. Då är det bättre att jag har pengarna och betalar för möjlighetskostnaden att ha pengarna på mitt eget konto.

Man brukar säga att banken ger dig paraply när solen skiner, och sen vill de ha tillbaka det så fort det regnar.

Jan: Så återigen, lite så här, det är det du får på RikaTillsammans, de här olika perspektiven.

Stresstesta din ekonomi

Jan: Så det jag skulle rekommendera när du har lyssnat på detta, det är att fundera lite på bufferten du har, är den av lagom storlek? För jag påstår att väldigt många har för liten buffert, och ganska många har för stor buffert. Jag själv ligger också naturligtvis fel i det här, jag har för stor buffert. Och där är ju den här alternativkostnaden. Eftersom jag inte använder hela bufferten kanske jag hade haft bättre nytta av pengarna, att faktiskt investera dem. Särskilt om jag kanske har den här möjligheten att korrigera omställningen på ett annat sätt.

Jan: Så jag skulle säga så här: stresstesta din ekonomi. Vad är de vanligaste scenarierna? Skulle du klara att byta jobb? Skulle du klara en uppsägning? Hur lång omställning vill du ha med din buffert? Räkna, hur stor buffert behöver du? Ta den här tolv månader minus alla garanterade inkomster och se om du ligger rätt. Och sen naturligtvis, kolla gärna forumet om det finns något guldkorn, vi har en fantastisk diskussion kring de här avsnitten.

Jan: Så jag hoppas att du gillar detta. Gilla, prenumerera, dela vidare, återkom med en kommentar om jag har missat något, eller om du tycker att detta låter konstigt. Och så tänker jag att vi ses. Vi ses i forumet.