Hem » Poddavsnitt » Buffert och pengar för oförutsedda utgifter63

Buffert och pengar
för oförutsedda utgifter

Konkreta tips och ett överraskande resultat från forskningen

Jan Bolmeson
Skrivet av
Jan Bolmeson, RikaTillsammans
Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007
Avsnitt: 63
Lyssna via Spotify eller Apple
Se på YouTube
Uppdaterad
Publicerad
34 minuters läsning
1 kommentar

Hur stor buffert ska man ha? och Hur ska man placera sin buffert? är två av de vanligaste frågorna när det gäller privatekonomi. I den här videon får du våra bästa tips, råd och tankar samtidigt som forskningen slänger in en oväntad överraskning. Särskilt för dig med en god ekonomi och förutsättningar.

Detta avsnitt är från 2018. Det finns ett nyare avsnitt 342 som du hittar här. 🙂

Buffert, frihetskapital eller fuck you-pengar – kärt barn har många namn. Men hur mycket behöver du egentligen ha? Vi dyker djupt i forskningen och kommer fram till överraskande slutsatser om när det faktiskt kan vara smartare att investera bufferten än att ha den på sparkonto.

Avsnitt 63 | Publicerat 7 år sedan.

Buffert och pengar
för oförutsedda utgifter

Avsnitt 63. Senast uppdaterad 4 dagar sedan (2026-06-18) av Jan Bolmeson.

Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan. Du som är en RikaTillsammans-supporter kan se den utan reklam på Patreon.

Du kan lyssna på detta avsnitt (63) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast, Acast och Patreon.

Referens: Saknas.

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 4 dagar sedan (2026-06-18) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Kärt barn har många namn

En av de sakerna som jag uppskattar med buffert är att det finns så många olika beskrivande namn. Några av de som jag själv gillar bäst är:

  • Ekonomisk buffert
  • Ekonomisk livlina
  • Pengar för en regnig dag
  • Fuck-you-pengar
  • Frihetskapital

Särskilt det sista uttrycket gillar jag mest. Det är Länsförsäkringar som har det i sin reklamkampanj för att hjälpa människor att börja spara. Jag tycker det är så fint att jag till och med har stört mig på att jag inte kommit på det själv. Särskilt med den här fina formuleringen:

Enkelt uttryckt är frihetskapital sparade pengar som du har på kontot och kan använda för att avbryta situationer du inte vill vara i, eller säga ja till drömmar som att starta eget eller ta ledigt. Pengar som ger dig frihet helt enkelt.

Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar

Jag gillar det eftersom det faktiskt på ett bra sätt kastar ljus på precis det som det handlar om för mig. Pengar är nämligen långt ifrån allt, men de hjälper till att lösa en del problem eller skapa en del möjligheter. Möjligheter som man annars kanske inte skulle ha haft.

Därför är en buffert viktig för mig

Min första upplevelse av ekonomisk stress var indirekt. Det var när man pappa dog när jag var 13 år gammal. Min mor var då orolig för den ekonomiska situationen som ensamstående kvinna med två små barn. Under åren har det framkommit bl.a. i terapi och coaching att det blivit en stor omedveten drivkraft i mitt liv. Jag bestämde mig nämligen 13 år gammal att aldrig hamna i en situation där

13 år gammal fattade jag nämligen – helt omedvetet – det ekonomiska beslutet om att jag aldrig någonsin skulle hamna i en situation av ekonomisk otrygghet. Det var också en stor anledning till att hur stor buffert jag än hade på kontot, så var den aldrig nog. Jag kunde hela tiden tänka ut en situation då något gick åt skogen som krävde en ännu större buffert. Någonstans längs vägen passerade det till och med rim och reson.

Det här fick jag inte riktigt syn på förrän min coach Moa Diseborn kastade ljus på det. Vi till och med pratade om det i poddavsnitt #24 om att ”Pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare” av våra redan befintliga beteenden. Dessutom är beteendet varken bra eller dåligt. I mitt fall har det idag gett mig en väldigt god ekonomisk situation men kostat mig åtskillig energi i form av minskad livskvalitet i form av (onödig) oro och stress.

Varför är en ekonomisk buffert viktig?

Jag skulle argumentera för att alla borde ha en buffert med följande fyra huvudargument:

  • Ökad upplevelse av trygghet
  • Ökad upplevelse av frihet
  • Tillgång till (val)möjligheter
  • Undvikande av dyra nödlösningar

Jag tror att det även är väldigt personligt inom ramen för respektive punkt. Men så här tänker jag och Caroline grovt.

Buffert kan ge en ekonomisk trygghet

Det känns som att halva definitionen av buffert är att ha pengar till oförutsedda utgifter och händelser. I en undersökning från Länsförsäkringar 2017 svarade nästan 50 procent av svenskarna att de upplever en ekonomisk stress över för lite pengar.

Många böcker, t.ex. ”Rikaste Mannen i Babylon” och Bodo Schäfers bok ”Vägen till en ekonomisk frihet (annonslänk)” argumenterar för att buffertens viktigaste uppgift är att skapa en upplevelse av ekonomisk trygghet. Man ska helt enkelt slippa ha kniven på strupen och kunna sova gott om natten.

Andra studier visar nämligen att det är viktigare än man tror. Särskilt när det gäller oss som har barn. Bland det bästa man kan göra för att hjälpa sina barn att vara mindre stressade är att vara mindre stressad själv. Min egen upplevelse från att ha skrivit boken ”Gör ditt barn rikt” är också att barn fattar betydligt mer än vad man tror.

Buffert kan ge en upplevelse av frihet

I samband med att den ekonomiska otryggheten ofta minskar, ökar ofta upplevelsen av den ekonomiska friheten. I samma undersökning från Länsförsäkringar svarade även 28 procent av de tillfrågade att de hade stannat kvar på ett jobb de inte trivts på med hänvisning till brist på pengar.

70 procent svarade att brist på pengar var en bidragande orsak till att stanna kvar i en relation även om den inte var bra. Den här tycker jag är extra sorglig. Särskilt när jag vet att en flera rådgivare berättat för mig att frågan ”Har jag råd att skilja mig?” inte är helt ovanligt. Även om jag brukar skämta kring att ”den bästa privatekonomiska investeringen är att jobba på din relation”, så har den ett korn av sanning. Särskilt med tanke på den svenska bostadsbubblan.

Eftersom vi själva är egenföretagare så har jag verkligen empati för önskan om att starta eget. Något som 46 procent håller med om i samma undersökning. Buffert kan verkligen vara en avgörande faktor kring huruvida man vågar ta steget eller inte.

Bufferten ger tillgång till möjligheter att välja

En annan ofta underskattad sak med bufferten är att den ger valmöjligheter. Det kan vara allt från att utnyttja ett erbjudande när det kommer – för dessa kommer sällan när man sitter och väntar. Ett litet exempel är när jag och Caroline kunder köpa en uppsättning Global-knivar för halva priset i en konkursutförsäljning.

Ett annat exempel är möjligheter att investera, t.ex. i företaget Paradox som det gavs möjlighet till för något år sedan. Det var med kort varsel och vi utnyttjade faktiskt en del av vår buffert till det. På samma sätt kan det ge möjligheten att byta jobb om ett spännande erbjudande kommer, att hoppa på den där start-up:en med en lägre lön några månader och så vidare.

Brist på buffert ger ofta dyra nödlösningar

Det finns ett uttryck som lyder: ”Det är dyrt att vara fattig”l. Tittar man i perspektivet avsaknad av buffert, så är det lätt att förstå vad som menas. Det är alltid de som har minst pengar som kommer att få betala mest i de flesta sammanhang. Det är de med minst förhandlingsutrymme som får sämst villkor, det är de som behöver dela upp betalningen som får betala mest och så vidare. Tyvärr blir det ofta en självuppfyllande spiral i längden dessutom.

Det är då man försöker lösa situationen med att använda kreditkort med hög ränta. När det inte gå, börjar man med korta krediter och konsumtionslån och så slutar det ofta med SMS-lån och liknande. Det är bara att titta på valfritt avsnitt av Lyxfällan för att förstå vad jag menar.

Avsaknad av tillgänglig buffert kan även bli dyrt om man har pengar investerade i t.ex. fonder. Då kan man behöva sälja vid fel tillfälle. Man behöver lösa ett problem kortsiktigt men får ta långsiktiga konsekvenser.

Hur mycket pengar har folk i sin buffert?

Jag skulle säga att svaret med stor sannolikhet är lika spretig som förmögenhetsfördelningen. För ett tag sedan skrev jag artikeln ”Hur rik är svensken egentligen?” och det var en ganska dyster läsning. Länsförsäkringar gjorde en annan undersökning 2017 och konstaterade att:

En av fyra har mindre än 20 000 kr på bankkontot. 37 procent har mindre än 50 000 kr. Vart tionde svensk saknar helt sparande.”

Länsförsäkringar, 2017-12-05 via frihetskapital.se

Jag vet inte hur du ställer dig till de siffrorna. Min insikt kommer först till när jag börjar relatera det till verkligheten. Det vill säga när jag inser att på en fest eller middag så kommer:

  • Av 20 personer kommer 5 ha mindre än 20 000 kr
  • Av 20 personer har 7 personer mindre än 50 000 kr
  • 2 personer av de 20 har inget sparande alls

Nu är jag i och för sig nörd, men jag känner att det skulle man ju behöva prata om. SCB deltar för Sveriges räkning i den årliga undersökning i EU kring den s.k. kontantmarginalen. Det vill säga hur stor del av befolkningen klarar inte att lösa en oförutsedd utgift på ca 12 000 kr.

Andel av befolkningen som saknar mindre kontantmarginal om 12 000 kr. Källa: SCB:|1863x826

Det mest noterbara är ju att 19.5 % av den svenska befolkningen i åldern 16-84 år, inte klarar av den oförutsedda utgiften utan att ta lån. Sedan ökar andelen, för att toppa ut på ensamstående kvinnor med barn. I den gruppen saknar varannan kvinna möjligheten. Jag tror att det är lätt att glömma bort att de flesta personer faktiskt kämpar i sin ekonomi.

Hur stor buffert behövs?

Det är som sagt väldigt svårt att säga hur mycket pengar som behövs till en god ekonomisk buffert. Den siffra som nästan alla verkar överens om är 3 månadslöner efter skatt. Jag lyckades inte hitta vem som var först med siffran. En artikeln påstod däremot att det var genomsnittstiden en person var arbetslös i USA.

I Sverige blev ju ministern Ann Wibble berömd – inte på ett bra sätt – när hon påstod att alla borde ha en årslön på banken. Det var ju en sådan hög summa att den var ouppnåelig för de flesta. Min upplevelse, efter research, är att rekommendationerna lyder som följer (alla siffror är månadslöner efter skatt):

  • Ensam i hyresrätt med en enkel ekonomi – ca 1 månad
  • Ensam i bostadsrätt – ca 2 – 3 månader
  • Två i hushållet – 3 – 4 månader (för hela hushållet)
  • Familj med barn – 4 – 6 månader (för hela hushållet)

Bodo Schäfer rekommenderar i sin bok att ha en buffert på minst 50 000 kr, som är verkligen sova gott om natten-pengar. Jag minns inte riktigt om det var utöver månadslönerna. För spontant låter det mycket utöver dem och lite utan dem. Däremot kan jag helt skriva under på att ha ett par tusen i kontanter. Det har ju hänt att t.ex. både elektricitet eller banker varit otillgängliga och då gäller verkligen cash is king.

Även om man verkligen kan använda summorna ovan som riktlinjer, så tycker jag de är lite trubbiga. Det är ofta betydligt bättre att anpassa det till sin egen situation, även om det kan kräva lite mer jobb.

Hur mycket pengar behövs i bufferten? Faktorer som påverkar

Jag brukar många gånger tänka att formulera frågorna är svårare än att hitta svaren till dem. Därför är mitt förslag att resonera utifrån följande frågor snarare än att haka upp sig på en tumregel om 3 månader.

Vilka oförutsedda utgifter är realistiska i ditt liv?
Det handlar om att faktiskt titta på, i förhållande till din livssituation, vad kan det faktiskt komma för utgifter som är rimliga. Det är stor skillnad på en ung student utan bil i en hyresrätt eller mig själv med två barn, villa och bil. Största oförutsedda kostnaderna har ofta med boende och bil att göra enligt min upplevelse.
Hur känslig är din finansiella termometer?
Det handlar om hur stort kontrollbehov har du och vilken tolerans för risk. Jag själv har ett stort kontrollbehov och ganska låg risktolerans. Jag skulle må dåligt av att åka på semester och inte ha boendet planerat – för andra låter det som höjden av tristess. På samma sätt, ett större kontrollbehov kräver en högre buffert.
Hur lång tid behöver du för en omställning?
Jag tror att det smartaste att räkna är i tid. Det vill säga hur många månader behöver du för att ställa om från nuvarande levnadssituation till en annan vid t.ex. arbetslöshet, sjukdom, eller någon annan allvarlig händelse. I Sverige är min upplevelse att det faktiskt tar ett par månader innan allt fungerar med försäkringskassan eller a-kassan.
Hur ser din försäkringsituation ut?
Något man ofta glömmer bort är att ens försäkringar kan minska behovet av buffert. Inkomstförsäkring kan minska fallhöjden vid arbetslöshet, sjuk- och sjukvårdsförsäkring kan minska behovet vid sjukdom och så vidare
Hur eftertraktade är dina färdigheter?
En annan faktor är t.ex. hur eftertraktade dina färdigheter är. En sjuksköterska, läkare eller lärare har idag väldigt enkelt att få ett nytt jobb jämfört med t.ex. en kulturarbetare. Så ens arbetsmarknadssituation bör också påverka buffertens storlek.
Vilka är dina totala nödvändiga utgifter?
Bufferten bör också ta hänsyn till vilka faktiska nödvändiga utgifter man har. Den där årliga resan kanske inte behöver räknas in eller allt nöje. Utan många gånger kan det viktigaste vara att räkna med de s.k. passiva utgifterna. Det är utgifterna som du kommer att ha även om du skulle ligga i sängen en hel månad. Ett tips här är att jämförmed Konsumentverkets skrift ”Koll på pengarna (pdf)” som tar fram ”normala” levnadskostnader.
Egenföretagare? Synka med bufferten i företaget
Min mentor när jag drev ett konsultbolag sa att man alltid skulle ha sex månadslöner per anställd i buffert i företaget. Jag har alltid tyckt det var en bra tumregel, men insåg vid ett tillfälle det dumma i att ha 6 månadslöner i företaget och ett par privat. Har du eget företag, utnyttja möjligheten att synka företagets och din privata buffert.

Om man inte vill göra det i lika detalj som ovan, så kan man göra en överslagsberäkning. Jag och Caroline använder det lite förenklade resonemanget som Buffert-hinken i Fyra-hinkar-strategin bygger på.

Lika fel med för mycket pengar…

En kanske kontroversiell åsikt är att jag anser att det är lika fel med för mycket pengar i sin buffert som att ha för lite. Min upplevelse från att ha pratat med många deltagare på t.ex. workshoparna jag håller är att det faktiskt finns de av oss som har relativt sett för mycket pengar i sin buffert.

För mycket pengar har man när det realistiskt sett är osannolikt att alla de pengarna man har skulle behövas för oförutsedda utgifter ett enskilt år. Att ha t.ex. som Ann Wibble säger 12 månadslöner på kontot, och 3 månaders uppsägningstid och 12 månaders inkomstförsäkring är ju som att ha både hängslen och livrem.

Problemet som uppstår är nämligen att pengar minskar i värde över tid genom inflationen. Riksbankens mål är att våra pengar ska förlora 2 procent i värde varje år. Inte som att 100 kr på kontot i januari blir 98 i december (skulle iof vara mest transparent), men som att jag bara i december kan köpa något motsvarande 98 kr i januari. Drar man ut det här över längre tidsperioder blir effekten väldigt påtaglig.

Tittar vi på riktiga siffror så skulle en 100-lapp jag fick i doppresent 1981 idag vara värd under 30 kr. Det är 70 % värdeminskning på 35 år. Det andra problemet som jag tar upp i överkursavsnittet är att man då förlorar den så kallade alternativavkastningen. Det vill säga att man får inte pengar som man skulle kunna ha fått om man placerade dem bättre.

Buffert-hinken i Fyra-hinkar-strategin

Fyra hinkar-strategin är en förenklad modell som hjälper en att strukturera upp sina tillgångar i privatekonomin på ett bra sätt. Man börjar med bufferthinken som är basen i ens sparande. När den är full då ”rinner pengarna över” till nästa hink som är mellanrisk-hinken. När den är full så rinner pengarna vidare till den passiva respektive aktiva hinken som handlar om olika typer av långsiktiga investeringar med olika risknivå – från lägst till högst.

Strategin säger att storleken på Bufferthinken bör vara:

Ett års utgifter minus garanterade inkomster.

Förslag på storlek på bufferten enligt Fyra-hinkar-strategin

Det vill säga att man tittar på ett års utgifter (har man inte detaljkoll, så kan man lika gärna säga ett års inkomster) och subtraherar de inkomster man garanterat kommer att ha. Typiskt sett handlar det om t.ex. lön under en uppsägningsperiod. Har man 3 månaders uppsägningsperiod, då drar man ifrån det från summan. Har man sedan en inkomstförsäkring, ja då drar man ifrån den också och så vidare. Det sista man subtraherar är det vi förr kallade för socialbidrag, då vi i Sverige sällan hamnar helt utan en inkomst.

Tanken är att mellan tummen och pekfingret ska klara ett års omställning, men utan det på många sätt onödiga målet med 12 nettomånadslöner stående på ett bankkonto. Som jag kommer visa senare, så är det på många sätt inte ens optimalt om man har de pengarna.

En parentes: vad är oförutsedda utgifter?

En tanke som slog mig när jag skrev den här artikeln var följande. Vilka är de oförutsedda utgifterna som man ska ta höjd för? Jag och Caroline fick en insikt för många år sedan. Vi upplevde att vi varje månad hade extraordinära och oförutsedda kostnader. Ena månaden var det service på bilen, en annan månad var det halvårsbetalning på hemförsäkringen och en tredje var det julklappar.

En dag slog det mig – det är inte oförutsedda kostnader. Det är bara dålig planering från min sida…

Egenupplevd jobbig insikt…

Om man räknar som jag gjorde förr att det är oförutsedda utgifter som bufferten ska användas till. Då behöver man verkligen skruva upp volymen på sitt buffertkonto. För det handlar helt enkelt om dålig planering och periodisering av kostnader som man egentligen borde ha koll på. Det är ju inte som att det är oväntat att en bil behöver service. Det kommer lite på köpet med ägandet av en bil tänker jag.

Det som jag skulle klassa som riktiga oförutsedda utgifter är:

  • Ofrivillig arbetslöshet
  • Skiften och omställning i livet
  • Hälsorelaterade utgifter
  • Akut och oförutsedd renovering hemma
  • Oförutsedda problem med bilen
  • Oförutsedda resor
  • Dumheter

Bufferten kan även täcka ens dumheter eller tillfällen av otur

När det gäller skiften och omställningar i livet så tänker jag t.ex. skilsmässa, karriärbyte, byte av boende, födelse av barn, starta företag eller liknande. Med dessa skiften följer ofta stora extra kostnader. När det gäller renovering hemma så tänker jag inte att periodiskt underhåll såsom behöver göras och man kan tänka ut i förväg, som att fönster eller tak behöver bytas vart X:te år.

Oförutsedda resor är t.ex. till föräldrar som insjuknar eller liknande. Exempel på det som hamnar i min kategori ”dumheter” är saker man borde haft koll på men inte har det. I mitt fall förra året så lyckades jag missa att jag hade en kvarskatt på 35 000 kr. Ett par dagar innan förfallodatum insåg jag det och fick täcka det med bufferten. Det är något jag borde vetat och haft koll på, men inte hade det. Ungefär som Carolines tankning av 95-oktanig bensin i min mors dieselbil. Därav behov av buffert för att täcka ens dumheter.

Hur sparar man bäst ihop till sin ekonomiska buffert?

En annan ganska vanlig fråga är hur man bäst kommer igång med att bygga sin buffert. Jag tänker egentligen inte att det skiljer sig nämnvärt från annat sparande. Det enklaste är att:

Sätt ett sparmål
Precis som allt annat så blir vägen tydligare när man vet vart man ska. Bestäm ett sparmål framåt i tiden och följ sedan upp hur det går för dig. Jag brukar följa upp på månadsbasis.
Öppna ett nytt konto på annan bank
Jag tror ju mycket på att ”lura sig själv” och använda mental bokföring till sin egen fördel. Ett sådant sätt är att öppna ett sparkonto för sin buffert i en annan bank. Då syns inte pengarna i appen eller på Internetbanken och tröskeln för att använda dem ökar. De blir helt enkelt inte lika mental synliga.
Automatisera sparandet
Jag tror mycket på att saker ska skötas automatiskt eftersom det ökar sannolikheten betydligt att det verkligen blir av. Genom att sätta en automatisk överföring samma dag som lönen kommer, ökar chansen enormt för att sparandet blir av.
Mikrospara och autospara med t.ex. Nowo- eller Dreams-apparna
Som jag skrev i artikeln ”Bästa kreditkorten 2018” så är jag ett stort fan av mikrosparande. Det kombinerar nämligen både den mentala bokföringen och det automatiska sparandet. Läs mer i kreditkorts-artikeln.
Lev på mindre än dina inkomster
Det är ju den absolut enklaste regeln som det egentligen handlar om. Ta en period och lek som t.ex. Caroline gör med ”fattig-vecka” eller ”shop-stopp” så kommer du se hur mycket du faktiskt kan spara.
Identifiera (och undvik) dina stresskostnader
Något ni läsare har påtalat för mig är vikten av att identifiera de kostnader som uppstår till följd av stress. Man är sen på morgonen och hinner inte ta matlåda. Man är sen från jobbet, ska hämta på dagis, hinner/orkar inte laga mat och beställer hämtmat. Det vill säga kostnader som vi inte skulle haft om vi var lugna, harmoniska och hade tid och ork för bättre planering.
Öka inkomsterna, ta t.ex. ett extra-jobb under en period
Ofta pratar man om att spara som att minska utgifterna. Men om man fokuserar på resultatet – mer pengar på buffertkontot. Då kan man lika gärna jobba med att öka intäkterna. Det finns en del extra-jobb man kan ta t.ex. allt från Yepster för yngre människor, Upwork för dem med digitala färdigheter, Tipptapp eller helt enkelt ett klassiskt extrajobb. Eller, jobba övertid om möjligheten finns på jobbet.
Sälj saker på Blocket
Jag fick ett mejl från Blocket häromdagen som sa att i genomsnitt har varje hem oanvända saker för 18 915 kronor. En del av dessa kan säkert säljas.
Köp begagnat istället för nytt
Att köpa begagnat på Blocket är också ett bra sätt att spara pengar. Vi sparade t.ex. 90 % på barnvagnskostnad för någon vecka sedan. Dessutom är det mer hållbart och bättre för miljön än slit-och-släng-grejen som vi kör i samhället idag.
Kommentera gärna fler tips!
Om du har fler tips som jag har missat, skriv gärna dessa i kommentarerna för det kan hjälpa fler läsare.

Spara mer imorgon om du inte har råd idag

I stora drag tror jag att det handlar om att undvika den så kallade Parkinsons lag inom privatekonomi. Du känner säkert igen varianten som säger att en arbetsuppgift tar exakt den tid som finns tillgänglig för ändamålet. Varianten för privatekonomi lyder:

Dina utgifter växer i exakt samma takt som dina inkomster.

Parkinsons lag för privatekonomi

Jag fascineras alltid hur jag och Caroline levde gott som studenter på 7 500 kr var i CSN. Idag behöver vi nästan det tredubbla för att dra runt vår ekonomi. Visst är livskvaliteten högre. Men frågan är om den relativa är det också?

Slutligen vill jag tipsa om följande fina TED-föreläsning som handlar om hur man kan spara när man verkligen inte har råd att dra ner på något, eller energin att öka intäkterna. Det handlar helt enkelt om att spara mer imorgon om man inte har råd idag.

Det vill säga att spara mer av framtida inkomster, t.ex. löneförhöjning, extra-bidrag, skatteåterbäring och så vidare. Jag tycker det är sevärt även om man har råd att spara idag.

Hur ska man placera sin buffert?

Den näst vanligaste frågan efter hur stor buffert man ska ha är hur man ska placera den. Min och de flestas reflexsvar är sparkonto med insättningsgaranti. Pengarna ska inte vara utsatta för någon risk och vara lättillgängliga. Annars går ju lite halva poängen förlorad.

Den naturliga, och helt korrekta, invändningen blir då ofta. Men, vänta nu. Du brukar ju säga att bankkontot är ungefär det sämsta stället man kan ha sina pengar på. I avsnittet med Claudia Galli, sa du till och med att pengarna har så tråkigt på bankkontot, att de dör av tristess. Ja, det stämmer också utifrån perspektivet att investera sina pengar för att tjäna mer pengar. Men utifrån perspektivet buffert, så är målet och kraven annorlunda – de ska ha låg risk och de ska vara lätt tillgängliga.

Jag kommer in om ca en månad återkomma med ett avsnitt kring den bästa sparräntan för 2018/2019. Jag har just nu en del av mina buffertpengar på Nordnet (annonslänk) även om räntan där är noll (ja, jag vet att det inte är optimalt, men jag återkommer).

Bufferten på ett låst bankkonto med lite högre ränta? Nej.

Nästa naturliga alternativ blir då ett låst bankkonto. Du vet ett sådant där man låser pengarna i t.ex. sex månader mot en högre ränta. Jag rekommenderar generellt inte dessa eftersom jag upplever att de få kronorna man får i extra ränta inte motiverar stöket utifrån ett energi och tidsperspektiv. Nicklas ”Investeraren” Andersson är inne på samma linje:

Mina 50 000 kr skulle givet 1% avkastning kunna ge mig 500 kr i avkastning under ett år, efter skatt handlar det om 350 kr eller 29 kr i månaden.
Om jag kan betala närmare 100 kr per månad för Spotify eller Netflix så kan jag ”betala” 29 kr per månad genom att gå miste om maximerad ränta på ett bundet sparkonto

Nicklas ”Investeraren” Andersson, på Avanza Bloggen, 25 april 2018

Jag tänker att jag inte skulle kunna säga det bättre själv. Ett liknande resonemang kan man även applicera på räntefonder. Undantaget är väl korta räntefonder såsom likviditets- och penningmarknadsfonder som skulle kunna vara ett alternativ.

Undantaget till regeln är om man har problemet att man nallar på sin buffert. Då kan ett låst bankkonto på t.ex. 3 månader var ett bra alternativ.

Buffert på ett konto utan inställningsgaranti? Absolut Nej.

Ett annan vanlig fråga i sammanhanget blir då dessa sparkonton som t.ex. 4Spar som ger en hög ränta på sparkonto. Jag skulle faktiskt direkt avråda från dessa eftersom de i min värld inte är sparkonton i den vanliga bemärkelsen. De saknar insättningsgaranti och är egentligen högrisk produkter där du kan förlora hela det insatta kapitalet.

Du som har följt mig i flera år vet att jag/vi lärde oss det den hårda vägen via Trustbuddy. Det vr en sådan aktör som erbjöd P2P-lån och sedan gick i konkurs. En ”säker” investering blev helt plötsligt värd noll.

Jag säger inte att man ska undvika dessa investeringsalternativ alltid. Jag själv är t.ex. positiv till P2P och har pengar i t.ex. Savelend (annonslänk) som jag gillar. Dessa tjänsterna har således sin plats. Men den är som högrisk obligationer – det vill säga högre risk än räntefonder men lägre risk än aktier. Men de är definitivt olämpliga för en buffert som ska vara en ekonomisk livlina i svåra situationer.

Investera sin buffert i indexfonder och aktier? Njae.

Nu kommer vi till artikelns första motsägelse. Mitt och de flesta andras svar till frågan vad sägs om ”att placera sin buffert i aktier och fonder?” är nej. Absolut inte. Aktier och fonder har nämligen en för hög risk och har du otur så kommer Murphy göra att du behöver din buffert precis när marknaden har kraschat och du gör en dubbelförlust.

Men, som du kommer att kunna läsa i slutet av artikeln så kan man inte svara så definitivt som jag gör. Det finns nämligen situationer då sparkonto är olämpligt eftersom alternativkostnaden är för hög. Det vill säga man måste jämföra vad man skulle kunna få för samma pengar om man investerade dem i aktier istället för att ha dem på sparkontot. Mer om det längre ned i artikeln.

Buffert samtidigt som man har skulder? Nej.

En spaning som jag har gjort är att det är en hel del nya sparare som börjar med att spara till en buffert, eller än värre börjar investera samtidigt som de har skulder på sitt kreditkort eller konsumtionslån med en hög ränta (över 4 procent i dagsläget).

Mitt generella råd är att först och främst alltid fokusera på att betala av sina lån med höga räntor. Man kan nämligen se en amortering på ett sådant lån som en ”garanterad avkastning”. Har du en obetald kreditkortsskuld på 15 % så betyder en amortering på 100 kr att du nästa år slipper betala 15 kr i ränta. Det är mer eller mindre en garanterad avkastning, i form av pengar som inte behöver ut, på 15 procent. Det kommer du inte i närheten av om du ska investera långsiktigt.

Det enda undantaget som jag kan tänka mig till den här regeln är den som vi tar upp i avsnitt #43 om ”Den rikaste mannen i Babylon”. Där är tesen att om du har skulder, då ska du spara 30 procent av din lön. 10 procent fördelar du till dig själv och sparandet till din buffert. De resterande 20 procenten använder du för att amortera på dina skulder.

Överkurs: Vad säger forskningen om buffert?

Det som jag nästan tyckte var roligaste när jag förberedde den här artikeln var att titta på den forskning som finns på ämnet buffert. I stora drag gick den ut på exakt det som jag har skrivit ovan. Det vill säga det som de flesta håller med om och som verkar sunt.

Men av en händelse hittade jag en artikel från 2000 av Charles B. Hatcher med titeln: ”Should households establish emergency funds?”. Artikeln var väldigt intressant för den berörde inte A) hur lite buffert de flesta har och B) det är den enda artikeln som jag hittade, som faktiskt ifrågasatte det allmänt vedertagna rådet om att ha bufferten på ett sparkonto.

Han väger nämligen samman flera faktorer kring buffert och tar en helhetsansats som inkluderar inte minst sannolikheten och frekvensen för de oförutsedda utgifterna. På det sättet kan han nämligen räkna fram det man förlorar i avkastning gentemot om man hade investerat pengarna och sannolikheterna för det.

Jag fick läsa artikeln flera gånger för att förstå exakt vad han menade, men det är faktiskt briljant i sin enkelhet. Jag vill varna känsliga läsare för att nu hoppar vi ner i kaninhålet och nördar på riktigt. Det här är verkligen så mycket överkurs det blir. Även om du inte hänger med på matten, läs gärna slutsatsen, för den är högst sannolikt intressant för dig med.

Antagandet för vidare resonemang kring bufferten

För det första vill jag understryka att det inte handlar om huruvida det är bra att ha en buffert eller inte. Det är bra. Punkt. Däremot kan man diskutera huruvida den ska investeras i t.ex. fonder eller om man ska ha kvar den på ett vanligt sparkonto med en nollränta. Likviditetspremien – dvs. kostnaden för att ha en buffert lättillgänlig och utan risk

Han börjar sitt resonemang med att definiera de olika faktorerna som påverkar en buffert och beslutet hur vi ska göra med vårt buffert. Han utgår från att:

M – totala buffertbeloppet
Det första vi behöver definiera är storleken på den totala bufferten. Det vill säga hur mycket pengar vill vi ha i buffert.
rsparkonto
avkastningen som vi får i form av ränta av att ha buffertpengarna på ett sparkonto.
ralternativ
avkastningen som vi får i form av ränta av att ha buffertpengarna investerade i ett alternativ. T.ex. den globala barnportföljen.

Det första vi kan konstatera är att det är rimligt att r alternativ bör vara större än r sparkonto. Skillnaden mellan dessa två blir ju den högre avkastningen som jag skulle kunna få med globala barnportföljen istället för att ha pengarna på sparkontot. Den här skillnaden ( r alternativ – r sparkonto) definierar vi som likviditetspremien. Det vill säga den premie (=extrakostnad) som vi betalar för att ha pengarna lätt tillgängliga och utan risk på ett sparkonto.

Vad är kostnaden för att låna till bufferten istället?

Samtidigt så finns det ju också en kostnad för att inte ha en buffert. Framförallt den dagen som den behövs. Om vi utgår från att man har möjlighet att låna pengar i en sådan situation, då blir ju kostnaden för att ha buffert samma som räntan för lånet man tar.

Den totala kostnaden per år beror ju också på när på året den oförutsedda utgiften inträffar. Säg att man har buffertpengarna ”låsta” på 12 månader och inte kommer åt dem förrän den 31 december. Om man då behöver pengarna dagen innan och därmed lånar upp motsvarande det låsta beloppet, då betalar man i princip ingen ränta (=1/365 * räntan). Det vill säga kostnaden för att inte ha en likvid buffert är i princip noll.

Om däremot händelsen inträffar den 2 januari, då behöver man låna pengarna under i princip hela året (=364/365 * räntan). Då blir kostnaden för att inte ha en likvid och tillgänglig buffert, hela räntan för lånet. Låt oss anta att den inträffar mellan de två extremlägena, det vill säga efter 6 månader.

Då kan vi definiera värdet av att ha en likvid och tillgänglig buffert som som M * r lån där vi definierar r lån som:

rlån = (1 + (rårsränta för lån/12)^6 – 1
Det vill säga att den årliga kostnaden för lånet blir årsräntan under 6 månader.

Det är egentligen inget konstigt, utan formeln för beräkningen av en kostnadsränta för ett lån som löper i 6 månader utifrån en kostnadsränta som räknas på årsbasis.

Sannolikheten för att en olycka, där bufferten behövs, ska inträffa

Nu har vi ju räknat ut kostnaden för att ta ett lån under ett halvår om det är så att vi har våra buffertpengar låsta i en investering. Vi har också räknat på skillnaden i avkastning om man investerar sina buffertpengar eller har dem på sparkontot i form av likviditetspremien.

Nästa sak att ta hänsyn till blir följdaktligen – hur ofta kommer du att behöva låna pengarna för att täcka en inträffad oförutsedd utgift? Då kan man fortsätta på formeln enligt ovan definiera P som sannolikheten för att bufferten behövs ett enskilt år.

Då kan vi räkna på värdet med att ha en tillgänglig, likvid och riskfri buffert som:

Värdet med likvid buffert = M * P * rlån
Det vill säga buffertbeloppet, multiplicerat med sannolikheten för att den behövs ett enskilt år som multipliceras med kostnaden för lånet under perioden den behövs.

Anledningen till att man definierar det som värdet med en likvid buffert, är ju att det är en kostnad som du slipper om du har den tillgänglig.

Jämförelse av värdet med kostnaden

Logiken och rationalen säger då att det smarta borde vara att ha buffert tillgängligt och likvid när fördelarna är större än kostnaderna för den samma. Det vill säga när:

M * P * rlån > M * (ralternativ – rsparkonto)
Det vill säga när värdet med en likvid buffert är större än det som du tjänar på att ha pengarna investerade i ett alternativ jämfört med ett sparkonto.

Det mer intressanta är ju om man löser ut sannolikheten P och stryker beloppet M på båda sidorna. Då får man nämligen följande formel:

P > (ralternativ – rsparkonto) / rlån
Det vill säga att sannolikheten för den oförutsedda händelsen behöver vara större än likviditetspremien dividerat med kostnaden för ett buffertlån.

Det vill säga att vi kan sätta kostnaden eller vinsten i relation till en sannolikhet att den oförutsedda händelsen som bufferten behövs till inträffar.

Rimligt räkneexempel på behovet av buffert

Låt oss använda formeln ovan med ett par högst rimliga antaganden. Låt oss anta att:

ralternativ = 7 procent per år
Det är inte orimligt att över tid räkna på en årsmedelavkastning om 7 procent på en portfölj med aktiefonder.
rsparkonto = 0.5 procent per år
Anstränger man sig lite så kan man idag hitta ett sparkonto med insättningsgaranti och fria uttag där man kan få 0.5 procent per år.
rårsränta för lån = 15 procent per år
Här utgår jag från att man inte kan få ett normalt lån, utan man får låna pengarna till den oförutsedda utgiften på ett kreditkort med tillhörande skitränta på 15 procent per år.
rlån = (1+0.15/12)^6-1) = 7,7 procent
Det vill säga att räntekostnaden för att låna buffertbeloppet M i sex månader kommer kosta M * rlån.

Sätter vi in ovanstående antaganden och härledda värden i den förra formeln får vi:

*P > (ralternativ – rsparkonto) / rlån = ( 7 % – 0.5 %) / 7,7 % = 0,84
Det vill säga att sannolikheten P behöver i det här fallet vara större än 84 % för att det ska vara värt att ha pengarna på ett sparkonto istälelt för att ha dem investerade och låna upp beloppet.

Tolkningen ovan är alltså att en oförutsedd utgift behöver inträffa fler än 8 år av 10 för att det ska vara motiverat att ha pengarna på ett sparkonto med 0.5 % ränta istället för att investera dem över 10 års perioden i t.ex. globala barnportföljen och ta kostnaden på 15 % för upplåningen(!).

Noteras kan också att en sannolikhet (P) över 1 innebär att den olyckan behöver vara framme fler än en gång per år.

Hur ofta behöver en olycka inträffa för att sparkontot ska vara bättre?

Eftersom formeln ovan bara består av räntesatser, så kan man faktiskt modellera många olika scenario och redovisa det i en tabell. Det innebär att du slipper räkna och kan hoppa till att direkt dra slutsatser från tabellen nedan. Tabellen visar sannolikheten per år som behöver finnas för att det ska vara mer lönt med ett sparkonto än en alternativ-investering givet en årsränta för att låna pengarna.

I den första kolumnen i tabellen nedan ser du olika värden ( 1 – 8 % per år) för likviditetspremien. Det vill säga skillnaden mellan att ha pengarna på ett sparkonto och investera dem. I den andra raden ser du olika räntesatserna (0.99 % – 20 % per år) för en årsränta att låna pengar på.

Tabell 1. Sannolikheten för hur ofta en oförutsedd utgift behöver inträffa för att ett sparkonto ska vara motiverat. L.Premie (nedåt) Årsränta för ditt lån

kostnad för lån/avkastningpremie0.99 %2 %6 %15 %20 %
1 %2,021,000,330,130,10
2 %4,031,990,660,260,19
3 %6,052,990,990,390,29
4 %8,063,981,320,520,38
5 %10,084,981,650,650,48
6 %12,105,981,980,780,58
7 %14,116,972,300,900,67
8 %16,137,972,631,030,77

Ögonöppnaren i tolkningen

Tabellen ovan var för mig en ögonöppnare. Låt oss ta en en udda kombination i det första exemplet. Vi utgår från att jag kan få 8 procent mer per år genom att investera mina pengar än att ha dem på ett sparkonto med 0 procent ränta. Låt oss vidare utgå från att det enda och bästa alternativet för mig att låna pengar är att använda kreditkortets 15 %.

Då säger tabellen att den oförutsedda händelsen måste inträffa med 103 % sannolikhet per år. Det vill säga minst varje år och vart 33 år inträffar den två gånger. Frågan att ställa sig då – är det rimligt? Nej.

Låt oss ta ett annat och för mig mer realistiskt exempel. Låt oss utgå från en likviditetspremie på 5 %. Det vill säga att jag kan överprestera mot sparkontot med 5 % och jag kan låna pengar på huset till 2 % ränta. Då får jag en sannolikhet på 4.98. Det betyder att den oförutsedda händelsen måste inträffa fem gånger om året för att det ska vara motiverat att undvika investeringen som ger 5 % och istället ha pengarna på sparkontot. Rimligt? Tveksamt.

Ränta vid belåning av fonder

Precis som man kan använda sitt hus som säkerhet för att få en billigare ränta, så kan man använda sina fonder. Principen är exakt samma. Du ger banken ditt hus i pant, där de får rätten att konfiskera huset om du missköter dig. Precis samma möjlighet kan du ge t.ex. Nordnet med dina fonder.

Det gör att du och jag kan låna pengar väldigt billigt. Räntorna för belåning av fonder och aktier är ofta betydligt lägre än vad de är för bostäder. Anledningen är ganska enkel, en fond är en bättre säkerhet än ett hus eftersom den går sälja snabbare, den går att dela upp i mindre bitar och processen är helt automatisk.

Nordnet erbjuder för närvarande sitt så kallade Knockout-lån med en ränta på 0.99 % (annonslänk). Givet att du bara lånar upp till ca 30 procent av portföljens värde och har en god riskspridning så får du den låga räntan, annars ökar den. Men oavsett vilket så blir den inte högre än 15 procent. Sätter man då in 0.99 % i tabellen ovan så blir det ju i princip absurda siffror. Vid 5 procents likviditetspremie och en årsränta om 0.99 % så ska olyckan vara framme 10.08 gånger per år.

Vad ska man dra för slutsats av det här?

Först och främst tror jag att man behöver låta det här sjunka in. Jag behövde i alla fall ett par dagar på mig. För det här visar att rent statistiskt och sannolikhetsmässigt, givet de tidigare beskrivningarna, är bättre att skita i att ha pengarna på sparkontot och istället använda kreditkortet eller belåning av sin portfölj som buffert.

Precis som alltid med sannolikheter och statistik så kan det ett enskilt år gå hur som helst. Men för varje år du lägger på, så ökar sannolikheten för att du ska få det statistiskt korrekta utfallet. Det är ju egentligen bara att resonera logiskt själv – hur ofta har vi behövt tömma buffertkontot för att en oförutsedd olycka har varit framme?

Nu kommer i alla fall inte jag gå all-in på det här, eftersom upplevelsen av trygghet och de andra värdena fortfarande är viktiga för mig. Men det ger mig däremot en hint om att man kan flytta mer pengar från bufferthinken till mellanriskhinken. Kör man på kreditkortsscenariot, då kan man ju använda mellanriskhinken för att betala kreditkortsräkningen när olyckan väl inträffar.

Slutsats: Investera sin buffert i fonder och aktier? Ja, kanske!

Det i sin tur leder till att jag behöver omvärdera det entydiga ”Nej”:et på frågan tidigare om man ska investera och placera sin buffert. Särskilt på längre tidsperioder där likviditetspremien blir mer säker då säger ju matematiken att det är mer lönsamt.

Sedan tror jag att det är viktigt att inte bara se det rationella matematiska perspektivet. Det är som Caroline säger att om det kostar en ens nattsömn, då är det för dyrt oavsett hur logiskt det kan vara. Jag tror oavsett vilket att man kan unna sig att ta en tankeomgång till efter att ha läst det.

Jag tror att en följd för mig blir att sänka storleken på bufferten istället. Det vill säga att jag kan sluta överspara i den. Men då är vi tillbaka på att pengarna är inte lösningen utan bara en förstärkare från avsnitt #24.

Min förhoppning är att du gillade den här artikeln, kanske lärde dig något nytt men framförallt blir sugen på att göra något konkret. För vi gör ofta misstaget att tro att det har blivit någon skillnad bara för att vi har lärt oss något. Men det är först när vi gör något som vi får nya resultat.

Konkreta tips som du kan göra

Eftersom målet med RikaTillsammans är att du ska kunna ta din privatekonomi till nästa nivå och faktiskt tjäna mer pengar och bli lite rikare, så behövs det att du gör något. Jag tänkte därför börja med att i slutet av alla kommande artiklar skriva några förslag på saker som du kan testa om du vill.

Från dagens avsnitt är de mest uppenbara tipsen att göra följande:

Fundera på hur stor buffert som du behöver egentligen
Ta antingen tumreglerna till hjälp, teorin om Buffert-hinken eller utgå från det mer detaljerade sättet med frågorna och de faktiskta nödvändiga utgifterna.
Anpassa din strategi för att nå ditt buffertmål
Det kan vara så att du behöver antingen starta, öka, minska eller rentav avsluta sparandet till din buffert. Framförallt om du uppfyller kraven på att kan låna pengar billigt och har en god ekonomisk situation. Tänk om du också översparar? Om ja, se om du kan försöka hitta en ny nivå för balansen.
Om du har skulder med räntor över 4 procent, amortera!
Ett sätt att se på en amortering är att du får den avkastningen som kostnadsräntan är på. Dessutom är den 100 procent garanterad. I princip enda gången det inte är lönt att amortera är CSN-, aktie- och bostadslån med räntor under 2 procent.
Har du en depå på t.ex. Nordnet, öppna ett kreditkonto
Utifrån det sista resonemanget kring behovet att buffert om man har möjlighet att låna pengar billigt – öppna ett kreditkonto på t.ex. Nordnet då du sannolikt inte kommer att hitta något ställe med billigare och smidigare lån. Det fungerar givetvis bara om du har aktier eller fonder som kan fungera som säkerhet. Läs mer om deras Knockout-lån med 0.99 % ränta här (annonslänk).

Om du blev inspirerad av att göra något annat utifrån artikeln. Dela gärna med dig till oss andra så kan vi kanske göra samma sak.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.

Visa hela transkriberingen

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

  1. Forskningen är överens, men ett svar är det inte
  2. Läsarfrågorna som styr avsnittet
  3. En exekutiv sammanfattning för dig som har bråttom
  4. Sammanfattningens huvudpunkter
  5. Magpunchen: behöver du buffert om du kan låna billigt?
  6. Fuck you-pengar och frihetskapital
  7. Fyra skäl till varför en buffert är viktig
  8. Friheten att byta jobb, lämna en relation och starta eget
  9. Valmöjligheter och dyra nödlösningar
  10. När buffert blir dubbel förlust
  11. Reality check: så lite pengar har svenskarna
  12. Hur stor buffert bör man ha?
  13. Räkna i tid, inte i belopp
  14. Nödvändiga kostnader, inte alla kostnader
  15. Vad är egentligen en oförutsedd utgift?
  16. Det som inte är oförutsett
  17. Skatt, presenter och Ann Wibbles tumregel
  18. Hur många månadslöner? Tre, enligt de flesta
  19. Bankernas rekommendationer och Bodo Schäfers 50 000
  20. Varför kontanter fortfarande har en plats
  21. Räkna bara på de nödvändiga kostnaderna
  22. Skatten går till bra saker, och så till buffert-hinken
  23. Buffert samtidigt som skulder
  24. Babylon-regeln: amortera och spara samtidigt
  25. Sparkonto med insättningsgaranti, inget annat
  26. Konkreta tips för att spara ihop till bufferten
  27. Fattigveckan och vad den gör med hjärnan
  28. Extrajobb, Blocket och Parkinsons lag
  29. Överkurs: behöver du verkligen en buffert?
  30. Hatchers formel och slutsatsen
  31. Tabellen på bloggen och magpunchen
  32. Vad slutsatsen egentligen säger
  33. Avslutande konkreta tips
  34. Prenumerera, Patreon och en fråga till dig

Forskningen är överens, men ett svar är det inte

Jan: När det gäller buffert är forskning och erfarenhet helt överens. Man bör ha pengar för oförutsedda utgifter. Men svaret på frågan, ska man ha sina buffertpengar på sparkontot eller ska man investera dem, det är inte lika självklart. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 63 och idag ska vi prata om buffert. Och det är lite så, ett kärt barn har många namn.

Caroline: Vad tänker du mer än buffert?

Jan: Jo, jag tänker så här: konto för oförutsedda utgifter, frihetskapital. Den har inte jag hört. Ekonomisk livlina. Eller en av mina favoriter, fuck you-pengar.

Caroline: Den har jag hört.

Jan: Ja, precis. Och jag har satt det här under rubriken "allt du behöver veta". Så jag känner ändå att det här avsnittet förpliktigar lite.

Caroline: Ja, men det gör det. Men vad kommer det att vara rent konkret?

Jan: Jag tänker att vi ska prata om vikten av buffert och buffertsparande. Och sen våra bästa tips, hur man kan göra för att spara ihop till det, hur man kan tänka på det. Men också ta det från många olika perspektiv. För jag tänker att vi har fått in en hel del läsarfrågor kring det här, som är typ: hur stor buffert ska man ha?

Caroline: Ja, det är väl den vanligaste frågan.

Läsarfrågorna som styr avsnittet

Jan: Ja, precis. Ska jag spara i fonder eller ska jag spara i min buffert? Hur ser det ut i olika faser? Hur gör jag på bästa sätt? Nu har jag behövt använda halva min buffert, måste jag då börja spara ihop till den igen? Ska jag amortera?

Caroline: Det är jättebra frågor.

Jan: Ja, precis. Man önskar man hade kommit på dem själv.

Caroline: Vissa har jag inte svarat på, kan jag säga.

Jan: Nej, precis.

Caroline: Om man har gjort av med halva bufferten, ska man då spara ihop? Det känns ju som en sak.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Men vi tar det när det kommer.

Jan: Ja, precis. Nej, men jag känner också att det roliga där är ju att det är våra läsare. Många gånger är det du som lyssnar och tittar på YouTube eller skriver på bloggen. Jag älskar det här, för det är verkligen att hjälpas åt. Att bli rika tillsammans. Och sen brukar jag alltid ha en liten twist för våra mer avancerade sparare. Så att även du som tycker att buffert, det har jag redan, det har jag haft sedan jag var tio.

Caroline: Ja, vad är twisten nu då?

Jan: Det är frågan: behövs verkligen en buffert?

Caroline: Okej.

Jan: För att jag känner att...

Caroline: Man börjar fråga sig allt vi har gått igenom.

Jan: Ja, men precis. Det är en bra fråga. För jag känner ibland att man pratar väldigt mycket om det, men det är sällan man skrapar på ytan.

Caroline: Och ifrågasätter. Ska vi verkligen hålla på med det här?

En exekutiv sammanfattning för dig som har bråttom

Jan: Precis. Och sen tänkte jag faktiskt att från och med idag börja med någonting nytt i våra avsnitt.

Caroline: Berätta.

Jan: Det här är lite inspiration från dig. För du är ju alltid den som har hållit forskningens fana högt. Eftersom du har doktorerat. Och inte i ekonomi då, som vi vill poängtera.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Men då blir folk nyfikna.

Caroline: Ja, det är molekylärbiologi.

Jan: Ja, diabetes. Men vet du vad jag älskar med de här vetenskapliga rapporterna? Det är första sidan. Den här abstract.

Caroline: Ja, där får man ju en sammanfattning av vad artikeln har kommit fram till. Eller vad forskningsstudierna har kommit fram till.

Jan: Eller hur? Vad är huvudidéerna? Vad är huvudpunkterna? Och så är det typ en halv A4-sida.

Caroline: Det är knappt det.

Jan: Det är så himla bra. Och då tänkte jag att vi ska ha en sån här exekutiv sammanfattning i början av våra avsnitt. Så för dig som bara har åtta minuter, då har du fått 70 procent.

Caroline: Ja, det är superbra.

Jan: Så jag tänker så här. Den första tumregeln är att man ska ha tre nettomånadslöner. Alltså tre månadslöner efter skatt i buffert. Och ha det på ett sparkonto med insättningsgaranti.

Caroline: Och därmed blir det ju lite olika för olika människor.

Jan: Exakt, och lite olika faser.

Caroline: Det finns ingen sån, du ska ha så här många kronor.

Den första tumregeln är tre nettomånadslöner på ett sparkonto med insättningsgaranti. Men det blir olika för olika människor.

Sammanfattningens huvudpunkter

Jan: Nej, precis. Utan det kommer vi att prata om i detalj, hur man kan tänka och resonera. Och man vill ju prata om historien, varför det är tre. Men nu är det sammanfattning.

Caroline: Så är det sammanfattning.

Jan: Okej, jag ska gå vidare. Buffertsparande är ett av de grundläggande sparmålen. Samma som spara till pension och spara till boende, det är också grundläggande sparmål.

Caroline: Så de är viktiga?

Jan: De är viktiga, det är så att alla i livet borde göra det någon gång.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Eller hur tidigt som möjligt. För en lite mer avancerad beräkning av hur mycket man ska ha, så rekommenderar vi att läsa på om buffert-hinken eller lyssna på avsnittet om fyra-hinkar-principen eller fyra-hinkar-strategin. Som man hittar på bloggen, i ett av de tidiga avsnitten. Det handlar om att tänka, inte bara i nettomånadslöner, utan att ta bort de inkomster som man faktiskt har. Och sen kommer vi lite till den här twisten: om det är så att man kan låna pengar billigt och man har, som vi skrev på, på arbetsmarknaden eftertraktade färdigheter, det vill säga att man har lätt att få jobb, arbetslösheten är låg och man har vissa goda försäkringar, då kan man minska bufferten bortom de här tumreglerna faktiskt. Och sen till den sista riktiga gutpunchen, alltså det som slog mig i magen när jag gjorde researchen. Det är faktiskt så att om man kan få lån på en ränta på 15 procent, alltså det är ashögt, det är kreditkortsräntor.

Caroline: Ja, jag tänkte väl så, vad vill man ha av det?

Magpunchen: behöver du buffert om du kan låna billigt?

Jan: Och få 8 procent avkastning per år. Om de två, och då pratar vi indexfonder som långsiktigt ger 8 procent, kreditkort kan de flesta få. Då behöver en oförutsedd utgift inträffa varje år för att motivera kostnaden för den oförutsedda händelsen. Och det är lite crazy, så som jag tänker. Du ser väldigt frågande ut.

Caroline: Jag tänker att det är bra att vi ska gå in på den här scenen, för jag hänger inte riktigt med.

Jan: Jo, vi kommer att prata länge om det. Det är en av de bärande konversationerna i detta. Men den säger så här: om du kan ha ett kreditkort med en ränta på typ 15 procent och du kan få 8 procents avkastning över tid.

Caroline: På de pengarna som jag har lånat?

Jan: Nej, separat. Så vi pratar så här, ska jag ha bufferten på ett sparkonto? Eller ska jag ha bufferten investerad för att få 8 procent? Och då ser man sannolikheten att det är bättre att investera dem. När det blir sämre, då måste den här skiten inträffa varje år. Och om man har oförutsedda utgifter varje år, då är de kanske inte oförutsedda.

Caroline: Nej, man kan inte ha att diskmaskinen bryter ihop varje år.

Jan: Nej, precis. Så vi kommer faktiskt titta på matte. Jag har till och med satt in en varning lite längre fram i avsnittet. Varning, nu är det överkurs. Men det är faktiskt sjukt spännande.

Caroline: Man kan kolla på det ändå, fast man känner att matte är ett tryck mindre i.

Jan: Jag kan säga så här, jag har gjort en hel dags research. Det var ingenstans. Det var på en obskyr finansiell konferens för finansiella rådgivare i Australien som jag hittade den här artikeln. Och den var skitbra.

Caroline: Alltså den här bloggen ger ju dig allt.

Jan: Var hittar du det? Ja, men det är lite crazy. Men det var den exekutiva sammanfattningen som blev lång. Vi får hålla den kort. Så det kan man ta med sig?

Caroline: Ja.

Fuck you-pengar och frihetskapital

Jan: Så om vi börjar med det. Kärt barn har många namn. Vill man googla på det här kan man söka på fuck you-pengar. Länsförsäkringar har faktiskt gjort en undersökning på hur många som vet vad fuck you-pengar är.

Caroline: Okej.

Jan: Vad tror du? Tror du folk känner till det?

Caroline: Nej, det tror jag inte.

Jan: 88 procent känner inte till vad fuck you-pengar är.

Caroline: Nej, men de måste bli lite nyfikna.

Jan: Ja, precis. Vad tänker du kring det?

Caroline: Det är när man kan tacka nej till, till exempel om man har eget företag, man kan tacka nej till vissa uppdrag som man kanske egentligen inte vill ha. För att man har redan en inkomst eller man har redan lagt undan pengar. Så att man klarar sig utan de uppdragen.

Jan: Jag tänker på den där reklamen med Triss eller med Lotto som fanns för många år sedan.

Caroline: Ja, det var någon reklam.

Jan: Någon som gick in, hade vunnit, och går in till chefen. Och chefen säger: du måste göra den här rapporten. Nej, jag vill inte. Du har hela helgen på dig. Då hade han ju fuck you-pengar. Han kunde säga fuck you och gå därifrån. Men sen måste jag ändå säga att Länsförsäkringar har lanserat en kampanj som heter Frihetskapital. Och jag tycker den är skitbra. Och jag kan säga att Länsförsäkringar har inget med det här avsnittet att göra. De vet inte ens om att vi spelar in det här eller att vi har lagt ut det. Men du vet, ibland kommer folk på sådana här grejer som man själv blir lite bitter över. Fan, det där borde vi kommit på.

Caroline: En professionell copywriter som har kommit på ordet frihetskapital. Är det det du tänker? Det är ett fint ord.

Jan: Ja, jag tycker det är ett jättefint ord. Och deras privatekonom Elisabeth Hedmark definierade det så här. Du kan ju läsa det, Caroline.

Caroline: Enkelt uttryckt är frihetskapital sparade pengar som du har på kontot och kan använda för att avbryta situationer du inte vill vara i. Eller säga ja till drömmar, som att starta eget eller att ta ledigt. Pengar som ger dig frihet, helt enkelt.

Jan: Jag tycker det är jättefint. Vad tänker du?

Caroline: Avbryta situationer. Ja, det är ju faktiskt pengar, tycker vi.

Jan: Ja, precis.

Fyra skäl till varför en buffert är viktig

Jan: Så jag tänker att vi tar där, varför är en buffert viktig?

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Och jag tänker att det egentligen är fyra grejer. Det första är en ökad upplevelse av trygghet. Och då tänker jag till exempel skydd mot oförutsedda händelser. Vi kommer att prata mer i detalj om vad oförutsedda händelser är, för det är inte heller helt tydligt, tänker jag. Sen tänker jag också att slippa ekonomisk stress. För det är ju en av dina käpphästar. Mår man dåligt psykiskt så sätter ju det sig till och med i kroppen.

Caroline: Ja, men det gör det.

Jan: Över tid.

Caroline: Pengar är en sån stor grej som man bråkar om i förhållanden.

Jan: Ja, precis. Och här blir jag hänvisad till Länsförsäkringar igen. För de gjorde en undersökning 2017 med Novus, där de kom fram till att 50 procent av alla svenskar har en stress över för lite pengar. Att de upplever att de har för lite. Det är varannan person. Ibland tänker jag, när man ser sådana här siffror, 50 procent, ja men det är mycket. Men sen tänker jag också, okej, så om jag är på en fest, så betyder det att varannan person här inne är stressad över att de inte har tillräckligt med pengar.

Caroline: Ja, och de kommer inte vilja prata med dig om pengar.

Jan: Nej, precis. Du står här med din drink.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men ibland, faktiskt nu när vi var på fest hos Filip, så var det några som kom fram. Och jag tycker det är jättespännande. Folk säger så här, ja, är det okej att prata om jobbet? Men jag älskar att prata om det här.

Caroline: Ja, men bra att du bjuder in.

Friheten att byta jobb, lämna en relation och starta eget

Jan: Ja. Sen tror jag också att det handlar om att sova gott om natten. Det vet jag att du har varit inne på flera gånger när vi pratat i andra avsnitt. Du brukar säga så här, att om det påverkar din nattsömn så är det för dyrt. Så att ökad upplevelse av trygghet är definitivt en faktor. Men sen skulle jag också säga att det är en ökad upplevelse av frihet. Och då till exempel friheten att kunna byta jobb. För där var det också, när Länsförsäkringar gjorde en undersökning, att 28 procent, var tredje person, har stannat kvar på ett jobb eller inte vågat ta steget och byta på grund av sin ekonomiska situation. Friheten att kunna bryta upp en relation, också från samma undersökning. 70 procent av alla svarade att pengar eller ekonomi absolut är en bidragande orsak till att stanna kvar i en relation som man inte trivs i. Och du vet, jag kan tycka att det är jättesorgligt. Fatta att det är det som måste sätta sig på livskvaliteten.

Caroline: Ja, det är nästan så man inte har ord för.

Jan: Ja, och det där är ju jobbigt.

Caroline: Ja, det är jobbigt. I onödan.

Jan: Och sen också den sista, friheten att till exempel våga starta eget. Och där såg jag också att, jag tror det var mellan 34 och 46 år, så har nästan varannan, 46 procent, funderat på att de skulle vilja göra det.

Caroline: Göra en egen grej.

Jan: Göra en egen grej.

Caroline: Kanske vid sidan om eller som heltidssyssla.

Jan: Ja, precis. Och jag tänker att vi ska prata om det i ett annat avsnitt, att våga ta steget och starta. För det är ju vad vi gjorde. Jag gjorde det först, och sen följde du efter.

Caroline: Jag följde efter, ja, men det gjorde jag faktiskt.

Jan: Ja, men du hade ju din forskningskarriär. Det är inte direkt så att den uppmuntrar.

Caroline: Det uppmuntrar man inte att starta eget inom universitetsvärlden, faktiskt.

Valmöjligheter och dyra nödlösningar

Jan: Ja, men det är ju bra. Och sen tänker jag att det också handlar om att ge tillgång till valmöjligheter. Jag tänker till exempel att ibland råkar man ut för att det är rea. När vi köpte vårt set med globalknivar för många år sedan, då kostade det typ 10 000, 9 000.

Caroline: Helt nytt i någon fin köksbutik.

Jan: Typ något sånt. Och vi hade ju någon som kom över tio, femton sådana i någon konkursutförsäljning. Och så sa de, vill ni köpa dem för 3 000? Och det var ju en jättebra grej som vi kunde göra eftersom vi hade pengarna.

Caroline: Så att man kan spara pengar om man har pengar.

Jan: Ja, precis. Och sen kom det också att handla om att undvika dyra nödlösningar. Vad tänker du då?

Caroline: Nej, men jag tänker faktiskt att det är dyrt att inte ha buffert. Och ofta är det så att när man behöver pengar snabbt, så finns det ju lösningar. Men det blir ofta väldigt dyrt i längden.

Jan: Det är lite så att jag brukar använda uttrycket "kissa i sängen". Varmt och skönt i början, ganska äckligt, kallt och äckligt över tid. För vad de flesta gör är att man använder kreditkort. Det ser man ju ofta i till exempel Lyxfällan, att man har många kreditkort. När sen inte kreditkorten funkar, ja, då går man vidare till sms-lån eller andra korta lån. Och där har man ju sett sådana sjuka räntor, alltså 1 700 procent. Och det blir ju jättedyrt. Du lånar 200 spänn, men sen har du betalat 500 spänn för det. Sen är det också så att ibland behöver man be familj eller vänner om lån. Och de ställer ju ofta upp, men det blir ju liksom konstigt för relationen.

Caroline: Det sätter sig energi i relationen, absolut. Även om man säkert har generositet inom familjen, ja, det kan bli konstigt.

Jag brukar använda uttrycket "kissa i sängen" om dyra nödlösningar. Varmt och skönt i början, kallt och äckligt över tid.

När buffert blir dubbel förlust

Jan: Om man har slått och tagit tillbaka i tid eller något annat sånt där. Ja, precis. Och du vet, då kanske man inte vill låna ut men man känner sig tvingad. Så det blir liksom jobbigt. Sen kan det också vara så att har man fonder eller aktier, så måste man ju sälja dem. Och man löser ett kortsiktigt problem med något som egentligen var tänkt långsiktigt. Och har man då haft en börskrasch, som vi pratade om i förra avsnittet, då gör man ju dubbel förlust.

Caroline: Ja, man kanske förlorat hälften av sina pengar när man behöver ta ut dem.

Jan: Nej, men exakt. Och sen också det här att alternativkostnaden är att inte kunna utnyttja erbjudanden eller situationer som uppstår från tid till annan. Och nu har vi pratat om att det är dyrt att inte ha buffert. Men jag ska lägga handen på hjärtat och säga att, utifrån det vi kommer prata om lite längre fram i överkursen i det här avsnittet, så är det faktiskt dyrt att ha buffert också. I form av att man har pengar som inte ger någon avkastning, som inte jobbar.

Caroline: Ja, precis.

Reality check: så lite pengar har svenskarna

Jan: Men jag tänker att vi ska titta lite på det här med reality check.

Caroline: Reality check. Hur står det till där ute?

Jan: Ja, men precis. Så återigen hänvisar jag till Länsförsäkringars undersökning, eftersom det är de enda jag kunde hitta för Sverige. Sen finns det massor av undersökningar för USA. Men till exempel här hade de att 1 av 4 i Sverige har mindre än 20 000 kronor på bankkontot. 37 procent har mindre än 50 000 kronor. Och var tionde svensk saknar helt och hållet sparande. Och återigen, tänk på kontoret, på jobbet, eller tänk på en fest. Okej, var fjärde person har inte 20 000, 37 procent har mindre än 50 000 och var tionde person har inget sparande alls.

Caroline: Nej. Men fanns det inte en sån undersökning gjord i EU också?

Jan: Jo, det fanns det. Och det finns ju en sån som man gör i alla EU-länder, som är så här: har du råd med en oförutsedd utgift på typ 1 000 euro? Och det motsvarande för Sverige gjorde SEB med 12 000 kronor. Och då kom man fram till liknande siffror som Länsförsäkringar. Att 19,5 procent i Sverige, mellan 16 och 84 år, inte har råd med en oförutsedd utgift på 12 000 kronor. Hos kvinnor låg den tyvärr högre. Det här är en sorg för mig faktiskt. Kvinnor är ofta de som tar större ansvar för barnen, och har minst, 21 procent av dem. Ensamstående utan barn, då var det 28 procent som inte har 12 000 kronor. Ensamstående med barn, 46 procent. Och ensamstående kvinnor med barn, då är det alltså över 50 procent. 54 procent av alla ensamstående kvinnor med barn har inte råd med en oförutsedd utgift på 12 000 kronor. Och det är därför jag tänker att buffert är viktigt. Och är man i den situationen, då är det ju inte att spara i fonder man ska göra. Utan först och främst behöver man kunna hantera den här situationen, tänker jag.

Hur stor buffert bör man ha?

Jan: Och där hänger det ju också ihop med hur mycket buffert man bör ha. Och jag kan ibland uppleva att det är en ganska svår fråga. För det är ju lite så här, hur långt är ett snöre? För det första beror det på vilka oförutsedda utgifter som är realistiska att de inträffar för mig. Sen bör man ju titta på sig själv, på sitt eget lynne och sin personlighet. Alltså, som vi brukar prata om, den här finansiella termometern. Upplever jag att jag har tillräckligt med pengar? Upplever jag att det är enkelt att tjäna extra pengar? Kommer det in pengar i slutet av månaden? Hur stort är mitt kontrollbehov?

Caroline: Att känna sig själv lite, hur man hanterar pengar och beter sig med dem.

Jan: Precis. Jag hatar ju att åka på semester utan att ha alla hotellnätterna bokade. Men jag vet ju, vi har vänner som är precis tvärtom.

Caroline: Har alla hotellnätterna bokade? Jag tycker inte det.

Jan: Fy vad tråkigt. Jag tror att vi har hittat varandra. Det är jätteskönt.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Nej, men sen tror jag också att det handlar om vilken typ av livssituation och ekonomi man har. Är man ung behöver man ju mindre än om man har barn. Det beror också på vilken typ av ekonomi man har. Har man, som till exempel den här boken "Ett rikare liv" av Charlie Söderberg och Lennart Göthe, där pratar man om en enkel ekonomi, som man har när man är student. Alltså pengar in, pengar ut. Det finns ju inte jättemycket behov av en buffert där. Å andra sidan, har man lån på bilen och lån på huset och två barn, då kanske man behöver betydligt högre buffert. När barnen har flyttat hemifrån och man ser fram emot sin pension, då är det kanske ett annat behov.

Räkna i tid, inte i belopp

Jan: Sen skulle jag säga däremot att det som äntligen har kommit, för så här var det inte för ett par år sedan, det är att man räknar i tid.

Caroline: Hur då, tycker du? Viktigt att räkna i tid, räkna i belopp?

Jan: Förr sa man så här, 50 000 eller 100 000. Men det beror ju så mycket på. Så det är bättre att räkna som man gör med livförsäkring. Om jag dör, hur många år vill jag att du ska ha för att klara den omställningen ekonomiskt? Så att tid är mycket bättre.

Caroline: Det känns som att det är rätt mycket att tänka på, men det är inte så komplext som det låter.

Jan: Nej, men det kommer. Och sen rekommenderar jag verkligen så här, jag vet att det kan vara mycket om man lyssnar på det här, men då rekommenderar jag att gå in på rikatillsammans.se och läsa det. För då kommer det i punktform. Men jag kommer komma till rekommendationer, absolut. Jag vill bara säga att det här egentligen är frågorna att fundera på. Om man ska prata eller tänka, vad är det jag behöver ta hänsyn till? Vad är realistiskt? Bor jag i en hyresrätt, så är det inte realistiskt att jag behöver ha buffert för om frysen går sönder. För det är ju inte mitt ansvar. Äger jag inte bil, då lär jag inte behöva en buffert för bilkostnader. Så tänker jag. Känna sig själv, vad är livssituationen, hur många månader vill jag ha?

Nödvändiga kostnader, inte alla kostnader

Jan: Och sen också faktiskt att titta på det här med nödvändiga kostnader. För alla kostnader är ju inte nödvändiga, så till exempel semester.

Caroline: Nej, det är inte nödvändigt.

Jan: Nej, för det där är ju ibland, du och jag kan ju hamna i det, att när vi gör vår uppföljning på ekonomin, så är det så här, gud vad mycket pengar har vi gjort av med där, vi måste dra ner. Och så kollar du, matkontot, ja, matkontot är lite högt.

Caroline: Ja, men där vill vi ju inte. Vi vill ju äta den maten vi äter.

Jan: Exakt. Jämfört med det är det hellre så att vi drar ner med en resa om året, så kan vi handla extra mat fyra månader extra. Så att det handlar om att titta där. Men jag tänker också att vi ska titta på det här med oförutsedda utgifter. För jag kan tycka att det är ganska fascinerande också. Vad ska man använda det till?

Caroline: Det är det här jag förknippar buffert med, först och främst. Alltså att det händer någonting och jag behöver täcka den kostnaden som har dykt upp.

Vad är egentligen en oförutsedd utgift?

Jan: Och då har jag försökt sammanfatta det. Och då tänker jag så här, ofrivillig arbetslöshet. Alltså man blir uppsagd, man blir varslad, man får sparken, företaget läggs ner. Så jag blir arbetslös och jag hade inget att säga till om. Och där brukar ju A-kassan och sånt kicka in. Men det tar ju ofta ett par månader innan alla papper är klara.

Caroline: Ja, det är ju ett meck innan man får ut de pengarna.

Jan: Ja. Sen brukar jag säga så här, skiften och omställningar i livet. Och det kan vara skilsmässa, jobbyte, barn, man byter boende. När vi flyttade insåg vi att vi behöver vissa möbler. Eller nu när Elsa föddes, då var det plötsligt så här, just det, barnvagn och bilbarnstol. Just det, vi har någonting i köket hon ska sitta på också. Det var många saker.

Caroline: Ja, vi hade inte allt sedan innan, nej.

Jan: Nej. Starta företag, så där sker något skifte i livet. Sen tänker jag också att det handlar om lite hälsorelaterade utgifter. Till exempel tandläkare. Vi hade en i vår umgängeskrets som fick betala 35 000. Sjukskrivning, då är det samma typ av omställning. Akut renovering hemma, pannan går sönder, storm eller översvämning, eller också tak. Det tar tid innan försäkringar faller ut. Jag vet ju till exempel i skolan där jag sitter i styrelsen, där hade vi en brand för ett år sedan och allt är fortfarande inte klart.

Caroline: Med försäkringsbolaget?

Jan: Ja, precis.

Det som inte är oförutsett

Caroline: Men vad var det jag tänkte? Jo, men som husägare vet man ju också att om tio, tjugo år så kommer jag behöva byta fönster eller lägga om mitt tak eller något annat.

Jan: Precis, precis. Du är helt rätt på det. Det där är ju vissa kostnader som folk tycker är oförutsedda, men de är ju inte oförutsedda.

Caroline: Nej, de är ju inte det. Man vet att fönstren har kanske ett liv på 20 år.

Jan: Vet du det?

Caroline: Nej, det vet jag inte.

Jan: Jag har ingen aning heller.

Caroline: Jag kommer faktiskt inte ihåg.

Jan: Men säg nu 20 år. När man har satt in nya fönster i ett hus idag, så vet man att om 20 år behöver man byta fönster.

Caroline: Eller man behöver byta taket. Eller man behöver göra grejer.

Jan: Samma som att bilen ska på service en eller två gånger om året.

Caroline: Ja, det vet man också.

Jan: Det vet man ju också. Där handlar det lite om att planera. Det här är ju verkligen så här. Om jag tar att jag faktiskt har haft oförutsedda utgifter med bilen, där jag tänkte, ja, då tänkte jag när du tankade. När du tankade 95-bensin i en diesel.

Caroline: Och 20 000 andra i Sverige varje år, tydligen. Är det så? Jag kände mig så ensam och dum. Tills jag såg att jag inte var det.

Jan: En av 20 000.

Caroline: En av 20 000.

Jan: Och då kändes det mycket bättre, faktiskt.

Skatt, presenter och Ann Wibbles tumregel

Jan: Oförutsedda resor, alltså att man behöver åka, till exempel det har hänt någonting med en släkting, eller man behöver, sånt man inte hade planerat. Och sen har jag skrivit dumheter här, till exempel skatt.

Caroline: Men det är väl inte dumheter?

Jan: Nej, precis.

Caroline: Vi älskar ju det som vår skatt bidrar med.

Jan: Absolut. Men kommer du ihåg att förra året så hade jag glömt att betala in skatt? Och sen fick jag en sån här, du ska betala in 35 000 i skatt. Eller, om två veckor förfaller din skatt på 35 000. Och det var ju inte som att jag borde ha vetat om det.

Caroline: Det slank mellan stolarna.

Jan: Det slank, precis. Och det är därför jag sa att det är en dumhet av mig.

Caroline: Men det är tråkigt när det händer. Att man inte hade riktigt koll. För man har mycket att göra. De flesta har det.

Jan: Precis. Tack, snällt sagt. Men liksom så här, ibland gör man dumma grejer. Men det är inte sagt om att betala skatt. Vi har verkligen haft mycket glädje av det, det har vi pratat om. Presenter är inte heller en oförutsedd utgift. Det var det någon jag pratade med som sa.

Caroline: Nej. Nej, det är det ju inte. Man har ju sina relationer.

Jan: Man kan göra andra grejer.

Caroline: Det är bara det att jag har lite dålig koll på när vissa fyller år. Inte min familj.

Hur många månadslöner? Tre, enligt de flesta

Jan: Så om vi tittar på hur mycket man ska ha. Ann Wibble, hon sa tre månadslöner. "Men var försiktig."

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det är inte dumt, men det är lite för mycket. Den vanligaste rekommendationen, när jag gick igenom nu, jag kollade på alla bankers hemsidor, jag kollade många artiklar, de flesta rekommenderar tre månadslöner. Tre nettomånadslöner, det är ju när man har betalat skatt, månadslöner efter skatt. Och anledningen, jag undrade var det här kommer ifrån.

Caroline: Och så tycker jag det är lite lite ändå. Men det är klart, man kan ordna upp en situation kanske på den tiden.

Jan: Absolut. Var det kom ifrån, faktiskt, när jag hittade det till slut, så är det att den genomsnittliga arbetslöshetsperioden i USA är tre månader. Därifrån kommer det.

Caroline: I USA?

Jan: Ja. Så du vet det där, det har bara trickled down till oss.

Caroline: Allt som händer i USA händer ju här också.

Jan: Ja, tre månader. De flesta studier jag hittade refererade till att det var tre månader.

Bankernas rekommendationer och Bodo Schäfers 50 000

Jan: Men i alla fall, om man ska titta på någon slags rekommendation, vad säger Nordea? Vad säger ICA Banken? De som har bra artiklar på det här. Då säger de: ensam i hyresrätt, typ student, en månad. Ensam i bostadsrätt, två till tre månader, för man har ju ett större ansvar för sitt boende. Två i hushållet, tre till fyra månader, och då är det alltså inte tre till fyra månader per person utanför hushållet, utan för hushållet. Familj med barn, fyra till sex månader. Sen en av de första böckerna jag läste för många år sedan, det var ju så här, Bodo Schäfer, "Vägen till ekonomisk frihet". Och han var tysk.

Caroline: Varför var det det?

Jan: Nej, men man kan lita på dem.

Caroline: Tyskar, de kan.

Jan: Han sa 50 000. Att man skulle ha det. Och det var också pengar man skulle ha nästan i form av kontanter. Och grejen är, jag tycker inte det är dumt. Och jag vet att det var mitt mål jättelänge. När vi var studenter, så var det 50 000.

Caroline: Kom det från Bodo Schäfer?

Jan: Ja, det gjorde det faktiskt, från Bodo. Det är en jättebra bok. Han pratar om massa andra grejer också.

Varför kontanter fortfarande har en plats

Jan: Men i alla fall att ha pengar. Ibland finns det en sajt som heter Kontantupproret, som pratar mycket om att man vill behålla kontanterna. Sverige är det landet där vi är sämst på kontanter. Och grejen är att jag lärde mig det här också från min mentor Claes-Erik. Han hade alltid tusen kronor i bilen.

Caroline: Vi har inte tusen kronor i bilen.

Jan: Kanske, kanske inte. För han sa så här, du vet, tänk om jag blir stående någonstans och behöver hjälp eller behöver beställa taxi. Och då är det stor sannolikhet att om de står stannade någonstans, så kommer de inte vilja ha mitt kreditkort.

Caroline: Nej, nej, det är helt värdelöst för en annan privatperson.

Jan: Så att då är det alltid bra. Och sen läste jag faktiskt en annan, Jared Gillian, som skrev så här att han alltid gick omkring med mellan 500 och 1 000 dollar i plånboken. Och jag tyckte det var ganska mycket.

Caroline: Hur motiverar han det?

Jan: Jo, men han sa så här, att i USA är det lite annorlunda, där kan du få rabatt om du köper saker kontant. Men han var också så här, ja, men du vet, ibland funkar inte kortterminalerna. Och sen sa han att folks största invändning är, tänk om du blir rånad. Och då sa han så här, jo, men du vet, den risken, jag blir ju inte rånad varje år. Och skulle man bli rånad, så lär jag ändå betala mindre. Risken för att förlora pengar genom att bli rånad är mindre än vad folk betalar i kreditkortsavgifter på ett år. Så jag kan faktiskt säga att efter det började jag gå med lite mer. Innan hade jag aldrig kontanter, nu har jag lite kontanter i alla fall. Jag vet inte om det är försiktighetsgeneralen i mig. Men jag har tillräckligt för att kunna ta mig hem med taxi. Det tycker jag är rimligt.

Räkna bara på de nödvändiga kostnaderna

Jan: Sen tänker jag också att nu har vi pratat om nettomånadslön. Och det förutsätter egentligen att man använder upp hela nettomånadslönen i kostnader, och därför behöver man en buffert som motsvarar lönen. Men jag tänker att det egentligen är lite snett, för alla utgifter eller kostnader man har är ju inte nödvändiga. Så egentligen, när man räknar buffert, behöver man bara räkna med de nödvändiga kostnaderna. Det jag ibland brukar kalla för passiva utgifter. De där kostnaderna jag har även om jag bara skulle ligga i sängen en hel månad. Hyra, om man bor och hyr, mat, el. Boende, mat, läkarbesök, biltransport, försäkringar, barnrelaterade kostnader, hygien, mobiltelefon, internet och så vidare. Och där finns faktiskt Konsumentverket, de har en sån här broschyr som heter "Koll på pengarna", som faktiskt är jättebra. Vi lägger länk till den både i anslutning till avsnittet och på bloggen.

Caroline: Men du, vad står det i den, "Koll på pengarna"? Ingår det i den här reality checken nu?

Jan: Nej, nej, nej. Där står så här, genomsnittliga hushåll, vad lägger man på de olika grejerna? Så det är kanske en liten reality check. Och sen är det grundläggande grejer, alltså hur man tänker kring lån och bil. Så för den som är ny, särskilt yngre personer, rekommenderar jag den. Jag har ju läst den flera gånger.

Caroline: Jag hade läst den ändå. Jag ska kolla in det här.

Jan: Ja, "Koll på pengarna", det är gratis på Konsumentverket.

Skatten går till bra saker, och så till buffert-hinken

Jan: Så ibland, apropå det vi sa innan om skatt, så är jag ändå ganska nöjd med att våra pengar går till bra grejer i Sverige för det mesta. För att vara kapitalist har jag faktiskt inget emot den svenska välfärden eller skattenivån. Så om vi ska börja sammanfatta den här delen, så är vårt förslag faktiskt att tänka snarare i buffert-hinken. Och det var ju så vi gjorde i den här artikeln om fyra-hinkar-strategin för ett tag sedan. Då kan man leta upp den, och vi länkar till den också. Och där säger vi så här, att en bra nivå är ett års utgifter, då nödvändiga utgifter, minus alla de inkomster man vet att man har. Så har man till exempel tre månaders uppsägning, ja, då drar man direkt ifrån tre månader. Har du sen A-kassa, ja, då räknar du vilken nivå, har du sex månaders A-kassa på 80 procent av lönen, ja, då drar du ifrån det också.

Caroline: Så man har vissa inkomster.

Jan: Ja, och de räknar man ifrån. Så man behöver inte ha tolv nettomånadslöner. Det är för mycket.

Buffert samtidigt som skulder

Jan: Ska jag ta nästa fråga också, som är buffert samtidigt som skulder?

Caroline: Vad tänker du om det då?

Jan: Jag tänker att vi får en hel del frågor kring det.

Caroline: Att man har en buffert fastän man skulle kunna betala av en skuld, tänker du?

Jan: Nej, jag tänker att man har skulder och sen har man buffert också. Det händer att jag träffar människor ibland, och så pratar man, hur ser din situation ut? Och så berättar de, jag har en konsumentkredit eller jag har en kreditkortsräkning. Och då brukar jag säga så här, börja med att betala av dem. För det är ju som att få en garanterad avkastning. Så alltid, jag brukar säga, allt annat än CSN och bolån, i princip allt som har ränta över 4 procent, ska man betala av.

Caroline: Innan man börjar mecka med buffert?

Jan: Ja, precis. Och innan man ens börjar investera, framför allt. Liksom absolut inte ha investeringar i aktier och ha sådana skulder. För har du aktier så ger det kanske 8 procent, med en ganska hög risk. Har du en kreditkortsskuld på 15 procent, så är det 15 procent garanterad avkastning. De flesta investerare skulle älska 15 procent garanterad avkastning. Du ser helt frågande ut.

Caroline: Jag vill skäta lite.

Jan: Om jag har en kreditkortsskuld som har 15 procents ränta.

Caroline: Ja, då betalar jag jättemycket.

Jan: Du betalar 15 procent varje år på den skulden. Betalar du av den, så är det som att du inte behöver betala 15 procent nästa år. Så då är det som att du har fått 15 procents avkastning.

Caroline: Jag stannar liksom kvar där och bara, men jag kommer ju betala jättemycket pengar på det där. Det är 15 procent. Var får du det ifrån att det skulle vara något positivt?

Jan: Men du hade gått steget före. Att man ville undvika det.

Caroline: Ja, precis.

Har du en kreditkortsskuld på 15 procent och betalar av den, är det som att du får 15 procents garanterad avkastning. De flesta investerare skulle älska det.

Babylon-regeln: amortera och spara samtidigt

Jan: Ett alternativ är annars, som man faktiskt kan tänka, ett sätt att tänka på, det är som i det här avsnittet om boken "Den rikaste mannen i Babylon". För där pratar han ju faktiskt om att både spara till sig själv och betala av lån samtidigt. Han säger så här, sätt av 30 procent av dina inkomster, 20 procent av dem går till att betala av skulder och 10 procent går till dig själv. Så det är ju ett sätt att faktiskt både amortera och spara till sig själv.

Caroline: Men var ska man ha sin buffert någonstans?

Jan: Jo, jag säger att en del bör man faktiskt ha i kontanter, och en del kan man ha i kontanter hemma. En mindre del, för om något oförutsett händer, strömmen går, eller det inte funkar med bank och mat. Det händer ibland att korten inte funkar, så lite kontant hemma. Det jag annars rekommenderar, det är ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti. Sen brukar vissa säga så här, de är ju ofta med 0 procents ränta, ta ett konto som har låst, som du låser pengarna tre eller sex månader. Men helst inte. Det man definitivt ska undvika, det är sparkonto utan insättningsgaranti.

Caroline: Och sånt finns.

Sparkonto med insättningsgaranti, inget annat

Jan: Ja, för ibland ser man, man googlar sparkonto och så kommer det upp typ Fyrspar eller så här, få åtta procents ränta på det här sparkontot. Grejen är att det inte är sparkonton, det är något som har högre risk än aktier. För du kan förlora alla pengarna. Så när det gäller buffert ska det vara lågrisk. Undvik allt som inte har insättningsgaranti. Alternativt skulle man kunna prata om räntefonder.

Caroline: Man sätter bufferten i det?

Jan: Ja, precis. Alltså lågrisk-räntefonder. Likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder. Men jag tänker att räntefonder ska vi prata om i nästa eller näst nästa avsnitt, då vi ska fördjupa oss i det. Så for now, sparkonto med insättningsgaranti.

Caroline: Kan man investera sina buffertpengar i aktier? Eller du pratade om det innan, att det var kanske inte något du rekommenderade?

Jan: Nej, jag skulle säga att det avråder jag direkt ifrån. Det generella rådet är nej. För har du otur, så kan du göra en stor förlust genom att behöva sälja vid fel tillfälle. Börsen har rasat, och just när börsen har rasat blir du arbetslös. Vilket tyvärr inte är helt ovanligt, för de brukar ju hänga ihop.

Caroline: Ja, precis. Och då vill man ju ha de pengarna man har sparat ihop.

Jan: Ja, precis. Så att nej, jag skulle inte räcka det. Men det finns ju undantag.

Caroline: Ja, såklart. Vad är det för undantag?

Jan: Jo, men det handlar ju om det här som vi kommer komma till, alternativkostnaden. Hur ofta inträffar den där oförutsedda utgiften i förhållande till beloppet man har? Så jag tänker att vi börjar med det här överkurspasset, så har vi en sista.

Caroline: En sista slide eller en sista grej.

Konkreta tips för att spara ihop till bufferten

Jan: Ja, precis, och det handlar ju om hur man gör bäst för att spara ihop till sin buffert. Och då handlar det om att sätta sparmål, hur mycket behöver man till sin buffert, skulle jag säga som första punkt. Nästa punkt är att öppna ett nytt konto på en annan bank. Jag påstår att buffert ska man inte ha på samma bank, då blir det lätt att ta ut därifrån. Ha den gärna på en annan bank, så att det tar en eller två dagar. Att det är meckigt och segt. Så till exempel, vi är kunder på Swedbank och vi har vår buffert på SEB. Sen skulle jag säga att automatisera överföringen mellan Swedbank och SEB. Eller Swedbank och Avanza, där har vi också en buffert.

Caroline: Så att man har ett autogiro.

Jan: Ja, precis, en automatisk överföring. Sen handlar det, alltså tyvärr är det så här, lev på mindre än dina inkomster, ha mindre utgifter än inkomster. Men sen är det också att man kan boosta det. Till exempel köpa begagnat, som vi gjorde nu när Elsa föddes, med barnvagnen. Istället för att köpa en ny Emmaljunga för 15 000, köpte vi en Brio för 1 500 på Blocket. Du har ju haft shopstopp i perioder. Du har ju också haft sådana här fattigveckor.

Fattigveckan och vad den gör med hjärnan

Caroline: Ja, det har varit väldigt intressant. Det kommer ju från Tim Ferriss, som är en annan bloggare, som också gör en fattigvecka då och då. Bara att man lever på det minsta möjliga beloppet. Man kanske lever på 350 kronor i veckan. Och kollar, vad är det jag behöver egentligen skaffa mig?

Jan: Men någonstans, jag skulle ju testa det där. Och sen sa du så här, men du får ju inte ta bilen. Så jag sa, men då tar jag bussen. Nej, men du har inte råd med bussen heller.

Caroline: Nej, man cyklar ju.

Jan: Har man råd med en cykel?

Caroline: Man kan gå ju.

Jan: Det är sjukt intressant.

Caroline: Vad som händer i hjärnan. Jag har uppskattat det jag har väldigt mycket. Vilan när det regnar.

Jan: Vi kanske borde göra en sån där shopstopp och fattigvecka.

Caroline: Vi kan göra en fattigvecka och sen kan vi rapportera.

Jan: Eller kanske till och med göra det med våra läsare. Det hade ju varit jättekul.

Extrajobb, Blocket och Parkinsons lag

Jan: Man kan ju ta ett extrajobb under en period. Allt från att dela ut tidningar till, det finns ju appar idag, till exempel TipTapp. Man kan åka och hämta folks grejer som ska till tippen. Folk vill ta 800 spänn för att få...

Caroline: För att bli av med sitt skräp. Och någon annan tar det.

Jan: Exakt. Sen sälja saker på Blocket. Jag tror Blocket hade en annonskampanj som visade att en genomsnittlig svensk hade 20 000 i sitt garage eller förråd, saker man inte använder. Undvika det här med Parkinsons lag i privatekonomin. Det är ju den som säger att en arbetsuppgift tar exakt den tid som är avsatt för ändamålet. Ska jag lämna in en rapport om en halvtimme, då tar det en halvtimme. Ska jag lämna in den om två veckor, då tar det två veckor. Och samma sak i privatekonomin. Att mina utgifter tenderar att växa i exakt samma takt som mina inkomster. Så jag börjar undvika det. Och sen faktiskt det sista tipset, det är att det finns ett TED-talk som heter...

Caroline: Save More Tomorrow. Och jag har inte sett det.

Jan: Nej, men det är jättefint. Som är så här, har du inte råd att spara idag, men spara mer imorgon. Det vill säga, när du får en löneförhöjning, när du får en skatteåterbäring, när du får en gåva, så spara mer av det.

Caroline: Så att man är inställd. Handlar det om att vara inställd på att när det kommer någonting, så ska jag spara då, och vara disciplinerad med det?

Jan: Ja, precis.

Överkurs: behöver du verkligen en buffert?

Jan: Då är det dags för den sista delen i det här avsnittet, som är det här överkurspasset kring hur man helt enkelt kan räkna ut huruvida man verkligen behöver en buffert. Är det lönsamt att ha en buffert? Och det här passet, för dig som lyssnar på det i poddform, kommer vi att förkorta, för det är rätt mycket formler där och vi tror inte riktigt att det lämpar sig.

Caroline: Att lyssna på?

Jan: Nej, det är svårt att hänga med. Så där rekommenderar jag att titta på bloggen. Så jag tänker att vi pratar kring resonemanget istället. Och i YouTube-videon går vi igenom formlerna i detalj. Men i grunden handlar det om att ställa sig frågan, behöver man verkligen en buffert? Och då var det en studie från 2000 med Charles Hatcher som ifrågasatte det här. Liksom så här, att man ska ha tre eller tolv eller sex månader.

Caroline: Hur är det med honom, Charles Hatcher?

Jan: En amerikansk forskare, så som jag förstod det. Och då sa han helt enkelt så här, man måste ju titta på skillnaden i ränta. Att ha pengarna på ett sparkonto med insättningsgaranti, det är ju typ 0 procents ränta. Men jag hade ju kunnat investera pengarna till 8 procent över tid. Så det kostar mig dessutom 8 procent varje år att inte ha mina pengar investerade. Och så jämförde han det med hur ofta en sån här oförutsedd utgift inträffar. Alltså, vad kostade det mig om jag skulle låna pengar?

Hatchers formel och slutsatsen

Jan: Så han jämför den här skillnaden mellan att man sätter in pengarna och får 8 procent, istället för att de ligger på ett nollräntekonto. Och så säger han så här, okej, men om skiten inträffar, så måste jag ju finansiera den. Men då finansierar jag det med ett lån istället. Och det här räknade han ut, och då kan man sätta upp en formel för det. Och det är ju det vi gör på bloggen och i YouTube-videon, där vi härleder den här formeln. Men vad han kom fram till var helt enkelt att man kan, om man tar till exempel att vi kan få 8 procent ränta på börsen, och så säger vi att vi kan få 0,5 procent på ett sparkonto idag, så är det ju skillnaden jag går miste om. Hänger du med? Då blir det ju 7,5 procent. Och sen säger han så här, okej, men vi utgår från att den här personen inte har något hus man kan belåna, utan behöver ta ett riktigt dåligt lån, ett lån på 16 procent. Och sen säger han så här, jo, men du har ju inte förlorat hela de här 7,5 procenten, för det kan ju hända att olyckan inträffar 31 december, då har du ju inte behövt låna pengarna alls. Eller om den inträffar 2 januari, då har du behövt låna pengar ett helt år. Och så säger han, okej, men vi utgår från att olyckan inträffar i juni. Så då räknar vi ränta på sex månader, kostnaden för att låna de här pengarna i sex månader. Och då kommer man fram till att om man räknar på börsen 8 procent, sparkonto med insättningsgaranti till 0,5 procent och en kreditkortsränta, då får man en sannolikhet på 0,9. Vilket betyder att en olycka behöver inträffa 9 av 10 år för att det ska vara värt att ha ett buffertkonto. Häng med.

Jan: Och då får man ju ta ställning till, inträffar en olycka eller en oförutsedd händelse i vårt liv nio av tio år? Det låter ju orimligt. Det låter osannolikt. Det låter för mig som dålig planering snarare än att det sker någonting. Och om man får en sannolikhet över ett, då innebär det att det behöver ske flera sådana oförutsedda utgifter varje år.

En olycka behöver inträffa nio av tio år för att det ska vara värt att ha ett buffertkonto. Det låter för mig som dålig planering snarare än otur.

Tabellen på bloggen och magpunchen

Jan: Och på bloggen har vi sammanställt en sån här tabell med avkastning och olika räntor. Så till exempel om vi räknar börsen 8 procent, 0 procent på ett sparkonto och man räknar att man kan låna pengar för 2 procent, alltså att man kan låna på huset, då ska det hända 8 oförutsedda händelser per år för att det ska vara värt att ha pengarna kontant i buffert. Och det här går ju tvärtemot allt det vi har sagt de senaste...

Caroline: Ja, det är den här magpunchen som du fick.

Jan: Ja, precis. För vi kan ju låna pengar för 2 procents ränta idag. Vi vet att börsen ger 8 procent. Så det betyder att om vi har en buffert på 100 000, för att det skulle motsvaras sannolikhetsmässigt, då skulle vi behöva göra av med de 100 000 mer än en gång. Till och med 7,9 gånger per år. Och det inträffar ju inte.

Caroline: Nej, men alltså, det här är ju fint, det här med när man verkligen räknar på någonting istället för att gå på känsla och tro. Det är ju att man ser något helt annat. Alltså, det är inte intuitivt.

Jan: Nej, det är inte intuitivt när man räknar, för vi är inte gjorda för att räkna sannolikheter på det här sättet.

Vad slutsatsen egentligen säger

Jan: Så vad det här säger är så här, har du en buffert, och valet, för det här utgår ifrån att du har pengarna och alternativet är att de ligger på sparkonto eller att du investerar dem, så säger den att under förutsättning att du kan låna pengar till en låg ränta, och låg här är upp till 15 procent, så är det mer värt att låna pengarna när skiten inträffar, snarare än att ha pengarna på ett sparkonto. Ganska intressant, tycker jag. Kolla gärna på det här på bloggen, för där står det i detalj, och där finns den här tabellen. Så slutsatsen man kan dra, jag säger det igen, har du goda inkomster, kan låna billigt eller kan låna på ett kreditkort under 15 procents ränta, då kan det vara ett alternativ att investera din buffert snarare än att ha den på sparkonto. En annan slutsats är att det kan vara värt att flytta pengar från buffert-hinken till mellanrisk-hinken. Det vill säga att man får flytta de här pengarna. Och nu har vi ändå räknat på 2 till 15 procent. Eller det här knockoutlånet som Avanza och Nordnet har.

Caroline: Är det bara för amerikanska?

Jan: Ja, men det är för alla lån. Precis, om du lånar pengar på din portfölj på 0,99 procent, alltså då blir det på många sätt en no-brainer.

Avslutande konkreta tips

Jan: Så avslutningsvis, om vi ska ta lite konkreta tips för dig som har lyssnat och tittat på det här. Så är det verkligen så här, fundera på hur stor buffert man behöver. Och sen ska jag också säga, anpassa strategin för att nå målet om bufferten. Om du har skulder på över 4 procent, då skulle jag säga amortera, betala av dem. Eller använd den här Den rikaste mannen i Babylon-regeln.

Caroline: Ja, 30 procent.

Jan: 30 procent av din inkomst, du sparar 20 procent, betalar du av... av de 30 så tar du två tredjedelar till att betala av och en tredjedel till dig själv. Har du Nordnet och buffert, en global barnportfölj och så vidare, men inte har ett kreditkonto så att du kan belåna portföljen, skicka in de papperna så att du får möjligheten. För då kan du få tillgång till sånt här lån, och kanske minska bufferten lite. Och sen att kolla verkligen på det här, fyra-hinkar-strategin.

Prenumerera, Patreon och en fråga till dig

Jan: Så med det skulle jag säga så här, gillar du det här avsnittet och vill du hänga med oss i framtiden, tryck prenumerera, antingen i din poddapp eller på YouTube.

Caroline: Och vad får man då?

Jan: Ja, då får du kommande avsnitt. Prenumerera också på nyhetsbrevet. Följ oss gärna i sociala medier, vi finns både på Twitter och Facebook. Och sen vill vi också verkligen, vi har ju börjat på Patreon. Och där är det många läsare som bjuder oss på en kopp kaffe i månaden. De säger så här, vi uppskattar det här, vi bjuder på kaffe. Alltså inte bokstavligt talat, utan de sponsrar med 25 kronor i månaden, 3 dollar, vad en kaffe kostar. Så man kan göra det om man tycker att det vi gör är bra, och det hjälper oss att göra de här avsnitten som inte är sponsrade, som är oberoende, där vi pratar om, som nu, hur kan du och jag, hur kan vi tänka kring ett sparande. Och då är det bara att gå in på patreon.com snedstreck rikatillsammans. Och där får man även lite extra material, man kan få de här studierna och powerpointen, och vi ska försöka göra sådana här Google Hangouts och sånt. Annars, nästkommande avsnitt kommer att handla antingen om olika typer av räntefonder, de bästa sparkontona eller någonstans i den häraden, för att knyta ihop säcken kring det här med kontanter och buffert. Jag ser inte så entusiastisk ut.

Caroline: Jo, men jag tänker att det låter perfekt, just när du säger knyta ihop säcken.

Jan: Ja, precis. Och du, jättegärna två frågor som vi gärna hör din åsikt om. Det är, hur gör du själv? Hur tänker du med din buffert? För många av frågorna och resonemangen här kommer ju från er läsare och lyssnare. Så vi tar gärna emot er feedback. Hur mycket buffert har du? Hur tänker du i storlek? Du behöver inte nödvändigtvis ange summa, utan tänk månader och så vidare. Så kommentera gärna, antingen på bloggen eller på YouTube eller på Soundcloud eller i appen där du hänger, helt enkelt. Så med det återstår egentligen bara att säga, tack för att du har hängt med oss idag och nördat kring buffert. Tänk att man kunde prata över en timme om buffert.

Jan: Vi kan ju prata längre. Tack för idag.

Vanliga frågor

Hur stor buffert behöver jag ha?
Ska jag bygga buffert eller betala av skulder först?
Kan jag investera min buffert i aktier eller fonder?
Var ska jag ha min buffert?
Vad räknas som oförutsedda utgifter?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Communityns kommentarer

Var först med att skriva en kommentar, en fundering eller en fråga i forumet. Vi ses där! 🙂

Till forumet →

Nästa
64. Räntefonder – en säker hamn eller långsam erosion?

Senaste nytt på RikaTillsammans

Uttag av pension: så gör du rätt38
#470
1 tim 6 min

Uttag av pension: så gör du rätt

Monica Sjödin om varför uttagsordningen är fel fråga och varför planen bör ligga klar tio år före första kronan.

Läs mer
11 timmar sedan
Jan och Caroline: pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna38
#469
1 tim 13 min

Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna

Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.

Läs mer
7 dagar sedan
Pengar, rädslor och bristtänk: en stor del av vår resa32
#468
1 tim 22 min

Pengar, rädsla och tjugo år av hårt arbete

Ett personligt avsnitt om vägen från korridoren i Lund där vi träffades 2003, till dagens RikaTillsammans. Del 1 av 2. .

Läs mer
13 dagar sedan
Kommer pensionen att räcka?30
#467
1 tim 24 min

Kommer pensionen att räcka?

Pensionsexperten Monica Sjödin från Pensionsguiden reder ut de tre valen som avgör mer än hur mycket du sparar privat.

Läs mer
20 dagar sedan
Avsnitt 466. Lagomfällan36
#466
1 tim 21 min

Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas

Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.

Läs mer
28 dagar sedan
S&P Dow Jones Indices (2026) Europe Persistence Scorecard: Year-End 2025.37

Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025

Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .

Läs mer
1 månad sedan