Det bästa ur boken: "Rikaste mannen i Babylon"
Sök:

Det bästa ur boken: ”Rikaste mannen i Babylon”

RikaTillsammans-podden #43 - Våra tankar och reflektion från George Clasons klassiker

Boken ”Rikaste mannen i Babylon” är en av de klassiska böckerna om privatekonomi och sparande. Även om råden om att spara och tjäna pengar är identiska med många av dem i andra böcker så vinner författaren George Clason eftersom han skrev om dem först, redan för 100 år sedan. Det tillsammans med att boken gjort stor skillnad för mig och Caroline gör att den förtjänar både att läsas och plats som veckans avsnitt.

Precis som boken ”Rich Dad, Poor Dad” var ”Rikaste mannen i Babylon” (annonslänk) en av de första böckerna om privatekonomi som jag läste för 10 år sedan. Det som jag älskade med boken var framförallt att den är skriven i form av parabler, det vill säga korta historier med olika poänger, ungefär på samma sätt som i Bibeln. Handen på hjärtat så vet jag inte om historierna är sanna, men jag tänker inte att det spelar någon större roll egentligen.

Boken utspelar sig i den rika staden Babylon ca 2 000 f.Kr. Kungen återvänder och inser att stadens rikedom är väldigt snedfördelad, några är väldigt rika och de flesta kämpar med sin ekonomi eller är till och med slavar. Han går till den rikaste mannen i Babylon – Arkad – och ber honom att utbilda 100 personer i Lärdomens Tempel i hur man blir rik.

De sju kurerna mot en tom börs

Därefter får man följa Arkad och hur han utbildar i ”7 kurer mot en tom börs” och de samtal han för med sina elever.

Få din börs att gödas
Den första kuren handlar om att betala sig själv först. Minst en tiondel av allt som tjänas ska sparas. Är man skyldig andra människor pengar, så sparar man 10 procent till sig själv och betalar av de man är skyldig pengar 20 procent och lever således på 70 procent av inkomsterna. Idag skulle jag även säga att det handlar om att automatisera det här sparandet genom att göra en automatiskt överföring till t.ex. sitt Nordnet-konto. Han skriver även om effekten som de flesta upplever kring att spara 10 procent till sig själv – man märker inte ens att man gör det efter ett tag.
Kontrollera dina utgifter
Precis som i boken ”Millionaire Next Door” är en stor framgångsfaktor att se vart pengarna tar vägen. Det handlar om att göra en budget och följa den, parallellt som det handlar om att välja vilka utgifter är det som faktiskt ger mig energi. Den största tillfredsställelsen får vi när vi konsumerar i linje med våra värderingar, drivkrafter och intentioner, något som vi pratade i avsnittet med Moa Diseborn om. Även här pratas om de psykologiska effekterna om att våra utgifter tenderar att öka i exakt samma takt som våra inkomster.
Få ditt guld att mångfaldigas
Den tredje kuren handlar om att ge pengarna möjligheten att föröka sig och tjäna nya pengar. I boken används metaforen att pengarna tjänar nya pengar som är barn till de ursprungliga pengarna. Vår uppgift är att få sköta pengarna på ett sådant sätt att de kan fortsätta föröka sig och tjäna pengar åt oss i generationer. Jag har skrivit om det här i många artiklar, de två första att läsa är ”så blir du rik” och ”mina fondportföljer”.
Skydda dina skatter mot skada
Poängen i den fjärde kuren handlar om att inte spekulera med sina pengar. Det handlar inte om att undvika risk, utan tvärtom ta hjälp och ta risker som är kalkylerade och där du har olika former av säkerheter.
Låt din boning bli en lönsam investering
Här kommer väl ett råd som jag kanske inte riktigt håller med om; att äga sitt boende: ja. Att se det som en investering: njaee, inte riktigt. Sedan kan man inte ta ifrån honom att de senaste 100 åren har det varit ett fantastiskt förslag om man tittar på fastighetsprisernas utveckling. Jag vidstår, kanske med en dåres envishet, att man ska se sitt boende som en konsumtion. Däremot håller jag med om att det skapar en trygghet med låga boendekostnader på ålderns höst.
Försäkra dig om framtida inkomster
Den näst sista kuren handlar om att spara till sin pension eftersom det inte är säkert att vi kan eller har lust att arbeta på ålderns höst. Det är som jag alltid tjatar om, att pensionsspara är enkelt när man har många år kvar, men det blir svårare och svårare ju längre tiden går. Jag såg att någon skojade om att man inte behövde pensionsspara förrän man var 64 år. Då behövde man bara spara 10 gånger sin årslön och ha 25 procent avkastning…
Öka din förmåga att tjäna pengar
Precis som jag påstår att grunden till ens förmögenhet är det som man gör på dagarna. Därför finns det många vinster med att hela tiden ”vässa sågen” och bli bättre på det som man gör. Genom att öka sin kunskap och sina färdigheter kan man också öka sin ersättning, vilket gör alla de andra stegen betydligt enklare.

Jag gillade verkligen det sättet som många av de här små korta kapitlen var skrivna, inte minst språket där Rasmus Carlsson, en bekant till mig, har gjort ett fantastiskt jobb med översättningen (om man gillar lite omständigt språk).

Guldets fem lagar enligt Rikaste mannen i Babylon

De olika kurerna sammanfattas sedan i det som blir ”Guldets fem lagar”:

Guld kommer gladeligen och i stigande grad till alla som är villiga att lägga undan minst en tiondel av sin förtjänst i syfte att skapa en förmögenhet för sin framtid och sin familj.
Här sammanfattas det prioriterade sparandet till sig själv. Jag rekommenderar som lägst 10 procent, kan man spara mer så bör man ligga på uppemot 20 procent. Kan man inte ligga på 10 procent, så börja där du kan och försök öka den över tid. Där finns ett fantastiskt TED-klipp på ämnet som heter ”Save more tomorrow”.
Guld arbetar flitigt och förnöjt åt den kloka ägare som finner lönande arbete åt det samtidigt som det förökar sig lika lätt som hjordarna i hagen.
Jag tror inte jag behöver säga så mycket mer om det här än att pengar är betydligt bättre på att tjäna pengar än vad vi någonsin kommer bli om vi ska byta tid och energi mot pengar. Pengar kan jobba 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året och dessutom i generationer om våra barn tar vara på möjligheten som vi ger dem.
Guld tyr sig till skyddet hos den försiktige ägare som investerar det efter goda råd, från andra med vana av att sköta sådana affärer.
När man väl har tjänat sina pengar så handlar det om att ta väl hand om dem, inte minst när man skickar ut dem att jobba åt en. För om man förlorar pengar, inte bara kräver det en exponentiell tillväxt för att återskapa förlusten (förlust på 50 % kräver 100 % värdeökning), man förlorar dessutom all den framtida inkomst som de pengarna skulle ge. Däremot är det tyvärr idag svårt att hitta oberoende rådgivare.
Guld glider ur händerna på den som investerar det i affärer eller för syften han inte är bekant med eller som inte gillas av dem som är skickliga i dess förvaltning.
Hänger för mig väldigt mycket ihop med den föregående lagen kring att inte investera i saker man inte förstår. Frågor som jag brukar ställa mig är – Varför får jag det här erbjudandet? Varför går de inte till de som har mycket mer pengar än vad jag har? Vad är det som andra vet som inte jag vet? Här tror jag att en stor nyckel är att börja prata med andra människor om pengar så att man får en känsla kring vad som är rimligt eller ej.
Guld flyr från den som tvingar det till omöjliga förtjänster eller som följer de resterande råden från skojare och bedragare eller som anförtror det åt sin egen oerfarenhet och romantiska önskan att investera.
En av de första sakerna som jag lärde mig i min investerarkarriär var: ”När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, händer nästan alltid samma sak. Personen med pengarna får erfarenheten och personen med erfarenheten får pengarna.” Därför tror jag att det är viktigt att man börjar försiktigt och bygger upp sin bank av erfarenheter, pratar med andra, tar hjälp och verkligen tittar på vad de man tar råd av, har för erfarenhet och incitament.

Eftersom boken är skriven i historieform ges väldigt få konkreta tips kring hur man ska göra. Det är fantastiskt på ett sätt, för det gör boken fortfarande aktuell än idag, men det kan också vara väldigt klurigt. Jag upplevde att jag fick betydligt mer värde av boken idag, 10 år in i min sparkarriär än vad jag fick när jag läste den första gången. Då förstod jag de olika koncepten på en nivå, men jag kunde inte riktigt relatera dem till ”verkliga händelser” – något som jag kan nu. Särskilt tydligt blev det med kapitlen som handlade om att skydda sina pengar och investeringar, att kunna bedöma vad som är en rimlig avkastning och inte.

Lyssna på poddavsnittet om Rikaste mannen i Babylon

Precis som vanligt kan du välja att antingen se videon ovan via Youtube, lyssna på poddavsnittet via din poddspelare som t.ex Podcaster och Acast eller läsa hela transkriberingen nedan.

Transkribering av hela avsnittet

JB: Men idag så tänkte jag att vi skulle prata om den här, ”Rikaste mannen i Babylon”, som är skriven av George S. Clason, som är väl en av klassikerna, måste man väl ändå säga.

CB: Absolut.

JB: Vi har ju influerats jättemycket av den här.

CB: Ja, och det är roligaste är… Det är som en person skrev på Amazon, att ja men, boken tar upp i princip alla likadana tips som de flesta andra finansiella böcker eller rådgivare gör, men grejen var så här, att han skrev den här boken redan på tjugotalet, alltså han var först, alltså vinner han.

JB: Ja.

CB: Helt enkelt.

JB: Så detta är väl liksom en klassiker.

CB: Det är det verkligen, och klassiker därför att den ger så konkreta tips i hur man ska öka sin ekonomiska, vad ska man säga…

JB: Ja, men den finansiella folkbildningen kan man väl säga, och sedan, det som är roligt med den här boken är ju att den är skriven på typ engelska heter det parables, jag vet inte vad det heter på svenska.

CB: Jag vet inte heller.

JB: Men typ så här, som Bibeln. Alltså, så här, kan man säga, sedelärande historia?

CB: Historier.

JB: Historier i alla fall ja, där man får… Och boken bygger väl på det här temat att Babylon, eller den här staden i, alltså jag vet aldrig vad det är, Irak… Eller så här, i Tigris Eufrat. Mellanöstern, i alla fall, då är vi safe. Att den här staden för fyra tusen år sedan var superrik och de hade liksom, de hade [ohörbart] trädgårdar, de här murarna, och staden, liksom man säger ju när man tittar historiskt, att det var ju en av världens rikaste städer först. För att man bedrev handel på ett strukturerat sätt. Man styrdes av lagar, helt enkelt. Nedskrivna lagar.

CB: Ja, men det som är också… Om jag får ta en parentes, att det ligger ju ute i öknen ju nästan. Så att man hade ju väldigt stor kompetens i hur man ska sköta staden och…

JB: Ja att använda den här bördiga… Alltså, man drev ju runt den här floden, så det var extremt bördigt. Det säger grekisk… Alltså, jag minns ju aldrig vad de heter, men någon sådan här extern källa, någon grekisk…

CB: En grekisk historiker.

JB: Ja, han var ju där och skrev om den här bördiga dalen.

CB: De hade ingenjörer som visste hur man leder vatten.

Historien om Arkad och Babylon – sann eller inte?

JB: Ja, precis. Men så i alla fall, poängen blev ju att den här blev ju jätterik, och då var det några rika män och kvinnor som var superrika, så att förmögenhetsfördelningen som man så fint pratar om, eller så här, de här kvoterna, så var det att… Den var väldigt snedfördelad. Och då sägs det att den här kungen tvingade de rika männen och kvinnorna att gå till lärdomens tempel och utbilda alla som ville lyssna i hur man blir rik. Och jag tycker att detta är skitcoolt. Det är typ som bloggen för fyra tusen år sedan. Och då får man i boken följa den här Arkad och hur han lär ut.

CB: Vi vet ju inte ifall detta är sant.

JB: Men det spelar ingen roll.

CB: Nej, det spelar ingen roll, därför att det är så bra ändå.

JB: Ja, och principerna funkar.

CB: Ja.

JB: Det måste man ändå säga. Men jag tänker så här, jag är en sådan här person, jag vill ju alltid ha den stora bilden innan man börjar bryta ner detaljerna. Så att boken tar ju upp några sådana här… Sju regler för en tom börs. Så var det i alla fall så här, så den första regeln var så här, få din börs att gödas. Kontrollera dina utgifter, det är nummer två. Nummer tre, få ditt guld att mångfaldigas. Skydda dina skatter mot skada. Låt din boning bli en lönsam investering. Försäkra dig om framtida inkomster, nummer sex. Och den sista var då öka din förmåga att tjäna pengar. Och jag tänker helt enkelt, alltså denna boken är så pass bra, så jag tycker nästan att det är så här att vi kan, alltså så här, lite kronologiskt bläddra oss igenom boken.

CB: Ja, men det gör vi, och så kan vi ju prata lite mer konkret om de här sju reglerna, för att öka pengarna i din börs.

JB: Precis. Så tänker jag. Och jag har ju gjort så här som man inte får göra i böcker, men eftersom det är min bok så gör jag som jag vill, för att jag har gjort sådana här hundöron.

CB: Åh, jag älskar hundöron och understrykningar.

JB: Ja, precis, Freja kommer så här ”Pappa, får man rita i böcker?”, jag bara, ”Eh, nej”, ”Men du har ju gjort det själv”.

CB: [skratt]

JB: [skratt]. Man blir alltid satt på pottan. Men i alla fall, rätt sköna stycken i den här boken också, som är till exempel så här. Det är en dag en historia där den här Arkad pratar och så säger han till sina studenter så här ”Om ni inte har lyckats med mer än att bara överleva sedan vår ungdoms dagar, beror det på att ni antingen inte har lärt er lagarna som styr rikedom, eller att ni inte följer dem” Och jag tycker är så himla…

CB: Ja, det är enkelt.

JB: Det är enkelt, sedan måste man också säga så här att medans typ, även om jag tar min och Charlies bok som är ”Gör ditt barn rikt”, eller vi tar den här Kiyosaki boken ”Rich Dad, Poor Dad”, så är det ju ändå så att de är ganska mycket ego. Alltså, de handlar om Robert och hans uppväxt eller när vi använder exempel med Freja…

CB: …så är det era erfarenheter.

JB: Ja, precis, medans det är skönt… Han nämner inte sig själv i hela boken.

CB: Nej, det gör han inte.

JB: Jag läste någon recession också som sa att detta är finansboken med minst ego, vilket var ganska fint skrivet också.

CB: Men det som du läste upp nu med Arkad, som var så rik och som skulle dela med sig och han hade studenter som han pratade inför… En hel del av de här historierna i boken, de är ju så otroligt jordnära till hur vi har det idag. Alltså de har ju samma problem att betala för sig och hålla frun glad…

JB: Jaså? [skratt]

CB: [skratt]. Ignorera det sista, men de hade samma problem med att liksom betala sina räkningar och komma runt…

JB: Ja, precis, men å andra sidan, som du själv sa, vi vet ju inte om detta är sant för fyra tusen år sedan, men vi kan i alla fall säga att det stämde för hundra år sedan, när boken är skriven.

CB: Det kan vi absolut.

Rikedomsträdet

JB: Och för att ge ett exempel på det där, till exempel så skriver han så här:

”Det goda ödet är en illasinnad gudinna som inte bringar evig lycka till någon. Tvärtom fördärvar hon nästan alla som hon överöser med oförtjänt guld. Hon gör folk till lättsinniga slösar, som snart gjort av med allt de fått, och bara har kvar begär och önskningar som de inte på egen hand klarar av att uppfylla. Andra blir girigbukar som lägger sin rikedom på hög och inte vågar spendera det de har, därför att de vet att de inte äger förmågan att ersätta. De lider av fruktan för rån och dömer sig själva till ett liv i tomhet.”

CB: Kan du bara sammanfatta vad det…

JB: Nej, men jag tycker så här, detta så pratar hon liksom att folk som får, till exempel på engelska finns det något som heter ”sudden wealth”, du vet casinovinster, på reklam eller…

CB: Ja, men alltså casinovinster är ju sällsynta.

JB: Men det roliga var för någon vecka sedan så träffade jag en finansiell rådgivare som jobbar i Storbritannien och en av deras grej är att de blev kontaktade av brittiska lotteriet, liksom det här nationella lotteriet. De var så här du vet ni behöver ge rådgivning till våra lottovinnare, för att när de får det här ”sudden wealth”, så inom fem år, om de inte har fått finansiell rådgivning, så är de i en värre ekonomisk situation än de var innan. Och det är väl lite det som står här, väldigt fint, eller om man säger så här att du får pengar som du inte har den ekonomiska kompetensen, ja då kommer du inte våga spendera det. Du kommer vara rädd för att förlora det och kommer bara lägga pengarna på hög och leva ett liv i tomhet, och det stämmer väl också ganska bra överens med det vi pratade i något podd-avsnitt sedan, att det finns många människor som har pengar, men de lever inte ett rikt liv.

CB: Man behöver inte leva ett rikt liv för det, nej.

JB: Nej.

CB: De är rädda för att förlora sina pengar.

JB: Precis, och det är det jag menar att med ett sådant här stycke, som är liksom så här ”illasinnad gudinna som inte bringar evig lycka”, alltså om man läser mellan raderna, så är det väldigt många lager, och jag kan ju säga så här att när jag läste den boken för tio år sedan, jag uppfattade inte de här detaljerna då, utan det är nu mer att jag kan koppla det till saker i verkligheten. Och sedan en annan grej som jag gillar, nu vet jag inte återigen om detta är liksom metafor att vi i finanssvängen gillar det här, men han pratar ju också om det här med rikedomsträdet.

CB: Berätta vad du menar med rikedomsträdet.

JB: Nej, men jag har ju länge pratat så här ”pengamaskin”. Jag gillar ju det som liksom Tobias Schildfat skrev i sin bok ”Vägen till din första miljon”, men när vi läste Robert Kiyosaki, den där ”Rich Dad, Poor Dad”, så hade han metaforen med träd. Och förmodligen har han kanske tagit den här ifrån.

CB: Alltså att man planerar något.

JB: Ja, men han skriver så här

”Rikedom växer liksom trädet från ett litet frö. Det första kopparstycket du sparar är fröet från vilket ditt rikedomsträd ska växa. Ju förr du planterar det fröet, desto tidigare ska trädet börja växa, och ju trognare du vattnar det trädet med enträget sparande, desto tidigare kan du vila förnöjt i dess skugga”.

Och med de orden tog han sina tavlor och gick.

CB: Ja, det finns ju till och med en bank som har tagit fasta på det, den metaforen med rikedom och träd.

JB: Men tror du de har tänkt på det?

CB: Ingen aning. Det kan ju vara så att den reklambyrån som har hjälpt den banken kanske inte har läst ”Rikaste mannen i Babylon”.

JB: För du menar Swedbank?

CB: Ja, jag menar Swedbank.

Dina pengar kan tjäna nya pengar åt dig

JB: Men vet du vad, jag ska faktiskt göra så… Jag känner ändå Arturo lite, deras chef för privatekonomi. Jag ska skicka ett mejl till honom och fråga så här ”Vad kommer detta ifrån?”. Men sedan är det ju också de här… Och detta är väl den enda synen som tog emot lite när jag läste boken. Då var det så här ”Varje guldmynt du sparar är en slav som kan arbeta för dig”.

CB: Det är ju ålderdomligt beskrivet. Man får ju se igenom det på något vis.

JB: Ja. Varje kopparstycke du tjänar är ett barn som även det kan tjäna åt dig, och om du vill bli rik, måste du spara också…. Är det du sparar också tjäna och deras barn måste tjäna så att alla kan hjälpa dig att skaffa det överflöd du åtrår.

CB: Mmm. Det är ju ålderdomligt beskrivet, men det är som sagt…

JB: Kontentan är ju briljant. Det är ju det som vi alltid pratar om, att pengar är ju mycket bättre på att tjäna pengar än vad vi är. Att en krona jag tjänar, den kan jag ju sätta i arbete så den tjänar nya pengar. Och sedan kan de pengarna jobba åt mig tjugofyra timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året, och det kan till och med jobba i generationer. Att det är våra, liksom med Freja eller liksom de kloka sedan, så kommer de pengarna som vi tjänar kanske jobba åt henne också.

CB: Men det är någonstans lite längre bak i boken som det står så här att om du riskerar att förlora dina pengar, så riskerar du även att förlora din förtjänst som pengarna tjänar åt dig. Och det är ju liksom sådant som man nog inte tänker på att ok, om jag lägger undan si och så många hundralappar eller vad det kan vara, så är det inte bara dem jag skulle kunna bli av med, om jag nu inte la undan dem, utan det är även den förtjänsten…

JB: Även de framtida pengarna.

CB: Ja, och vi har ju pratat om detta liksom tidigare, men jag tycker att det var häftigt att det stod i denna boken, att man ska tänka så också. Att det inte bara är något litet kopparstycke nu, utan det är även vad det kan tjäna åt mig inom tio år, tjugo år.

JB: Ja, men det stämmer väldigt väl. Han skriver ju också så här att när dina besparingar är borta, då har du ryckt upp ditt rikedomsträd med rötterna.

CB: Ja, det känns lite jobbigt. Det är väldigt visuellt.

JB: Ja, så att jag gillar jättemycket den här metaforen med träden.

CB: Vet du vad jag också gillade? Det var att det här lilla kopparstycket han pratar om, som i den här första regeln för att skapa mer pengar i din börs, det är att man ska göra sin börs. Man ska lägga undan, vad är det, 10%

JB: Precis. Han pratar ju om en tiondel som lägst. Han säger så här ”En del av allt jag tjänar tillhör endast mig. Säg det om morgonen när ni stiger upp, säg det vid middagstid, säg det om kvällen. Säg det varje timme, varje dag. Säg det till er själva tills orden tecknar sig som eldskrift till himmelen.” Och det handlar ju om just det här att en del av det som man tjänar är mitt att behålla.

CB: Precis, och vad jag gillade med det, när han pratar om det här lilla kopparstycket, eller tjugan eller vad det kan vara i vår tid, är att det kan vara hur lite som helst, men att man bara sparar det kontinuerligt, då kommer det bli mycket. Och jag tror inte att man tänker på det, eller man tänker så här ”Det kanske inte är lönt att jag lägger undan den här tjugan eller den här hundralappen.” Men det är lönt.

Skydda dina pengar

JB: Det är lönt, ja. Sedan är det rätt roligt, för sedan så pratar han lite om just det här också med ”Låter det för bra för att vara sant, så är det nog sant”. Han skriver så här,

”säkra en inkomst för framtiden. Se på de åldriga och glöm inte att även ni en gång kommer att räknas bland dem. Investera därför era rikedomar med den största försiktighet, så att de inte går om intet.

Och här kommer en fantastisk mening, detta ska jag nog säga på någon föreläsning,

”Höga räntor är svekfulla sirener som sjunger för att locka in den oförsiktiga bland förlustens och efterklokhetens klippor”.

CB: Ja.

JB: Alltså, det är ju helt fantastiskt, vilket också är sant. Man blir ju klok, eller man förhoppningsvis blir klok, när man förlorat sina pengar. Så att, sedan kan jag ju i och för sig vara så här att det är lätt att man från sin egen värld avdömer saker som för bra för att vara sant, så jag brukar ju säga som Clas-Erik istället sa, han sa så här ”Låter något för bra för att vara sant, så förtjänar det närmare undersökning”.

CB: Ja, Clas-Erik din gamla mentor ja.

JB: Ja, och sedan så pratar han också en liten men säker ränta är mycket mer önskvärd än en risk, och vet du vad, här kommer ett superspännande stycke, för att då skriver han också så här ”Njut av livet medan ni är här. Överansträng er inte och försök inte spara för mycket. Om en tiondel av allt ni tjänar är allt så mycket som ni rimligen kan avvara, nöj er med att lägga undan bara det. Lev i övrigt efter era tillgångar och akta er för att bli knussliga och rädda för att spendera pengar. Livet är gott och livet är fyllt av givande saker, sådant som skänker njutning.

CB: Ja, men det är så himla lätt att det ska bli svart eller vitt. Och nu ska vi lägga undan pengar…

JB: Ja, eller att man översparar.

CB: Ja, det är ju liksom inte hållbart.

JB: Nej, så att det handlar om den här balansen, men vet du vad, jag tycker att det roligaste, att det här stycket, det var ju någon som skrev det på Amazon, att detta stycket som jag precis läste, och ett annat stycke om att man ska arbeta hårt och anstränga sig och vässa sågen, det har man tagit bort i den senaste versionen av boken.

CB: Jaha.

JB: Så på Amazon, så i de här reviewsen, så läser man, det var någon som satte en stjärna bara så här

”Jag älskar denna boken, men jag sätter en stjärna, för att denna nya versionen inte alls är lika bra som den gamla. Och varför har man tagit bort att man ska jobba hårt och att man ska njuta samtidigt?”

CB: Ja, det är ju jättemärkligt.

JB: Så det var lite såhär tidens tecken att nej man ska inte njuta och man ska inte jobba hårt.

CB: Vad ska man göra då?

JB: Ja, precis.

CB: Men du, vi skulle gå igenom de här sju kulorna ju.

JB: Ja, men vi har ju redan börjat.

CB: Vi har börjat med en, och det var den första. Att man skulle lägga undan 10% av alla sina inkomster.

Prioritera dig själv även om du har skulder till andra

JB: Ja, precis, som minst. Sedan har han i slutet av boken ännu en historia där det var en som var satt i skuld. Alltså, de hade mycket skulder, och då var det faktiskt en variant på det. Då sa han såhär ”Oavsett om du är skyldig andra pengar, så lägg undan 10% till dig själv, och sedan betala de som du är skyldig pengar betalar du 20%. Så du lever på 70% av dina inkomster under den tiden som du är skuldsatt.

CB: Ja, men jag gillar det också. Att man lägger ändå undan till sig själv, fastän man är i skuld till andra.

JB: Ja, och detta liksom hänger ihop med det här som vi också har konstaterat, och detta skriver han om i boken också, att när man har lagt undan då en av tio kronor, så efter ett tag så märker man inte ens att man lever på bara 90% av sina inkomster. Och då kan man ibland fundera vad gör de där pengarna i vanliga fall? När man inte har lagt undan dem. Och det stämmer ganska väl överens. Jag har ju pratat med massor… Alltså, varenda föreläsning jag har hållit, så har jag ställt den frågan ”Hur många av er har lagt undan 10% av era inkomster?” Och typ alla räcker upp handen. Inte alla, men många räcker upp handen. Sedan har jag ställt frågan ”Märker du att du bara lever på 90% av dina inkomster?”, och då är det typ ingen som räcker upp handen.

CB: Men du rent praktiskt, hur man lägger undan de där tio procenten? Nu när jag har mitt shopstop, så har jag ju så att jag kan lägga undan litegrann, och så tänker jag så här att jag måste bara lägga undan dem på en gång, för annars så går det åt till mat eller vad det nu kan vara.

JB: Ja, alltså så som vi har det på vårt e-sparkonto, så är det ju så att vi har en automatisk överföring direkt till Nordnet Avanza, så när lönen går in så dras liksom bolåneräntan och en massa andra saker, men samtidigt så sätts pengarna in på Avanza eller Nordnet.

CB: Ja, precis. På en gång.

JB: Ja, och sedan på Avanza eller Nordnet så har vi ju sedan ställt in månadssparandet, så då går det direkt till fonder. Tricket är här, det fanns ju kanske inte på tjugotalet, men att automatisera det. Man ska inte ens tänka på att detta sker.

CB: Nej, och det är ju så skönt ju.

JB: Ja. Och detta, för dig som har företag, detta funkar ju alldeles utmärkt att göra i företaget också. Att faktiskt ta 10% av allt det du fakturerar. Det blir ju sjukt mycket pengar för ett företag. Bra, ska vi ta… Så, den första ”Få din börs att gödas”. Lägg undan minst en tiondel. Jag ska säga så här, kan man lägga undan mer, gör det. Kan man inte göra 10%, lägg undan det du kan lägga undan. Att du gör det är viktigare än hur mycket du gör det. Automatisera det gärna med typ Avanza eller Nordnet.

Den andra kuren var ”Kontrollera dina utgifter”, och där pratar han om den här andra effekten som är ganska intressant. Och där säger han så här

Vissa av er har mycket större familj att försörja, ändå är alla börsar lika magra. Nu ska jag berätta en ovanlig sanning om människan, det som var och en av oss kallar för nödvändiga utgifter kommer alltid att växa sig lika stora som våra inkomster, så vida vi inte sätter oss emot det. För växer inte de nödvändiga utgifterna med dina önskningar? Var och en av er har tillsammans med era goda familjer fler önskningar eller vad era förtjänster kan tillfredsställa”

Och jag tycker att detta är fantastiskt. Alltså, detta är ju det jag kallar för ”Parkinsons Lag”, alltså en arbetsuppgift tar exakt den tid som jag har avsatt för ändamålet. Jag tror att de flesta känner igen det där, att om man ska lämna in en grej om en halvtimme, då är det klart om en halvtimme. Ska man lämna in ett arbete eller en rapport om två veckor, ja, då tar den två veckor. Det sjukaste exemplet jag har haft i det här, det var när jag träffade två överläkare som hade 111 750 i nettolön. Efter skatt. Och när de hade kontrollerat sina utgifter, gjort en genomsnittlig månad, periodiserat och så här semestrar och bil, etc., då hade de utgifter för 110 890 kronor. Alltså, de gick 900 kronor plus. Ganska standard. Men kvinnan var ju helt vansinnig.

CB: Varför var hon vansinnig? Alltså, hade de inte koll på att det var så pass mycket?

JB: Nej, men lite ungefär som du och jag pratade om igår, när vi tittade på våra utgifter. Alltså, för tio år sedan, när du var doktorand, eller vi var studenter, då levde vi ganska gott på CSN på 15 000 netto i månaden. Och nu hade vi ett samtal liksom där vi de senaste månaderna har legat på 60 000 ut, och vi är så här ”Ja, det var 60 000 ut de här liksom månaderna”. Nu har vi ju rest mycket.

CB: Åh, det känns jobbigt att du säger det.

JB: Jaså.

Dina utgifter växer i exakt samma takt som dina inkomster

CB: Men, ja, vi har de utgifterna.

JB: Ja, de här januari, februari hade vi 60’000 per månad i utgifter. Och det är inte så att vi kände att vårt liv som studenter var fattigt.

CB: Nej, och det roliga är ju att vi var ju på skidresa nu i februari.

JB: Ja, två veckor under sportlovet.

CB: Ja, men när vi var studenter var vi också på skidresa. Då var vi på skidresa i januari, på exakt samma ställe nästan i Åre. Och då tog vi studentveckan där i januari när det var svinkallt, minus 25 grader. Jag minns att vi betalade 1’300, eller 1’250, som vi betalade för en veckas boende och liftkort. Och så tillkom ju skidhyra och sådana saker, och nu har vi betalat så himla mycket mer. Vi hade samma temperatur, samma -25 grader. Nej, men det är ju jättespännande att så fort man har medel så kan man förbruka dem. Och om man inte har det så hittar man ändå sätt att göra det som man vill.

JB: Javisst, och han skriver då

”Liksom ogräset frodas på fältet när bönder låter deras rötter växer, lika fritt växer människans önskningar vid varje tillfälle, när det finns möjlighet för dem att uppfyllas. Dina önskningar är många och bara ett fåtal kan du tillfredsställa. Studera noggranna dina levnadsvanor. Här finns ofta vissa accepterade utgifter med klokt tänkande, som kan minskas helt eller avskaffas. Låt ditt motto vara att du ska få 100% valuta för varje mynt du spenderar. Rista därför in i lera i en [ohörbart] varje sak du vill spendera pengar på. Välj ut de som är nödvändiga och andra som är möjliga genom förbrukning av nio tiondelar av din inkomst. Stryk sedan resten och betrakta dem som en del av den mångfald av önskningar som måste bli otillfredsställda, och sörj dem inte.”

Jag tycker det är så vackert.

CB: Ok, men vad är det de säger där?

JB: Gör en budget. Följ dina utgifter, för det finns ju bra appar för det där i dagsläget.

CB: Vilka appar finns?

JB: Det finns många olika, man får hitta någon som passar en själv. Det finns ju [ohörbart] och det finns lite andra. Jag har ju lite åsikter om dem, men det sparar vi till ett annat avsnitt. Det andra som jag också läser in här, som är också en sådan här grej… Apropå, vad är det står där, men som inte är skrivet. Låt ditt motto vara att du ska få 100% valuta för varje mynt du spenderar. Alltså detta är ju det som vi i Balansekonomi pratade om hela tiden, så här med aktiva och passiva utgifter. Alltså inte inkomster, utan utgifter. Att koppla utgifterna till energi. Vad får jag energi av? För så är det ju redan nu, att vissa utgifter jag upplever att vi har, ger ingen energi.

CB: Nej, det kan ju vara så. Hyra till exempel.

JB: Ja, precis, eller så som vi pratade med Moa, när vi hade det avsnittet med Moa, där vi pratade om att spendera i linje med drivkrafter och intentioner. Det är faktiskt en anteckning för ett annat podd-avsnitt, men just att prata om det här med att spendera. Att min upplevelse när jag nu pratat med många människor, är att det handlar kanske inte nödvändigtvis om att superspara, utan att faktiskt ha råd att konsumera det man önskar konsumera.

CB: Mmm. Ska vi ta tredje kuren mot en tom börs? Och då står det så här ”Få ditt guld att mångfaldigas”. Det är den tredje kuren. Och så skriver han så här ”Detta säger jag er, mina elever, att en mans rikedom ligger inte i mynten han bär i sin börs, utan i den inkomst han bygger. Den gyllene ström som oavbrutet flödar in i hans börs och håller den ständigt fylld. Det är vad alla människor eftertraktar. En inkomst som fortsätter att flytta oavsett om ni arbetar eller är på resa.”

JB: Alltså jag gillar ju det, supermycket.

CB: Har inte det att göra lite med att man frigör tid från, eller liksom arbete från inkomst?

Kassaflödet är viktigare än en stor förmögenhet

JB: Precis, detta är ju det som många kallar för en passiv inkomst eller nästintill passiv inkomst. Det jag gillar är framför allt två grejer i det här, och det ena är att det är kassaflödet. Alltså, många tänker att det viktigaste är att du har i eget kapital. Alltså, hur mycket är din förmögenhet. Men ens förmögenhet är egentligen ganska ointressant, anser jag. För att om du har en stor förmögenhet och mycket utgifter, men inga nya inkomster, då kommer förmögenheten ta slut. Men om du har ett stort kassaflöde, som är då högre än pengarna du spenderar, så betyder det att din förmögenhet kommer att höga. Kassaflöde är ju liksom pengarna in. Egentligen är ju kassaflödet inkomster minus utgifter.

CB: Det behöver inte bara vara lön då.

JB: Nej, utan avkastning eller andra saker. Och detta är också en sådan grej som jag upplever att många missuppfattar. Det är ju till exempel många som ett arv på mycket pengar, men sedan vet de inte riktigt vad de ska göra med det här arvet, och så blir man liksom rädd att hantera… Man är rädd att investera det, för när de pengarna är investerade, så är de investerade. Och man kan inte göra mer. Medans, till exempel, du och jag har ju liksom i alla år fokuserat på kassaflödet. Vi har ju fokuserat på den årliga inkomsten från våra investeringar, och det är ju det som vi kan liksom, apropå detta som vi pratade om i något avsnitt sedan, det här med sköldpaddan eller kaninen, alltså att ta skutt i sin ekonomi. Att våga göra högrisk-investeringar, för att det spelar inte så stor roll om de inte går igenom, för att det kommer in nya pengar därefter. Men om man bara har en summa att förvalta då blir det extremt jobbigt, för den kommer ju inte ersättas om man skulle bli av med den.

CB: Nej, det är en annan trygghet med att veta att det kommer ständigt. Oavsett om jag jobbar eller inte, så kommer det ändå komma in ett kassaflöde.

JB: Javisst, men det är så här, vad vill du helst ha? Fem miljoner i handen eller fem hundra tusen om året? Jag tar ju hellre fem hundra tusen om året vilken dag som helst, för då vet jag att då kommer det in fem hundra tusen nästa år, och nästa år och nästa år. Så det var det ena om jag gillar, den här gyllene strömmen som oavbrutet flödar in i plånboken… börs. Och sedan det andra som jag också tolkar detta, som fortsätter att flyta oavsett om ni arbetar eller är på resa. Det var ju vår kompis Filip som kommer i ett av de kommande podd-avsnitten. Jag kommer ihåg att vi var i Thailand på den här båten som vi hade hyrt, och så kom jag ihåg att han vaknade såhär ”Ja, nu har jag idag tjänat mer pengar än vad jag gjort på hela semestern, eller alltså vad hela semestern har kostat mig”. Och jag bara tyckte så här…

CB: Han är så himla kaxig alltså, men han kan verkligen komma och säga sådant, och så bara blir man så nyfiken vad då, berätta…

JB: Ja, precis. Och när vi var och träffade Karl-Johan, som vi också får bjuda in till podden vid ett tillfälle, han är också här, ja men mitt mål är att jag ska vara rikare när jag kommer från semestern än när jag åkte på den. Och så är det ju inte för de flesta. Vi var ju fattiga när vi kom hem.

CB: Det var vi.

JB: Fattigare än när vi åkte dit. Inte liksom allt hade vi spenderat, men ändå. Så det gillar jag, att man behöver liksom tänka på det här kassaflödet och att investera.

CB: Är det något mer vi kan säga om det här med att investera? Just i detta lilla korta avsnittet.

JB: Ja, men rent konkret… Eller jag kan ta detta sista stycket här där han skriver

Så detta är den tredje kuren mot en tom börs; att sätta varje mynt i arbete, så att det fortplantar sig som åkerns grödor och hjälper dig få en inkomst. En ström av rikedom som ständigt ska flöda in i din börs.

Alltså, ibland längtar jag… Alltså, vad heter, heter han Ranelid?

CB: Författaren Ranelid?

JB: Ja, han som pratar så skumt.

CB: Ja, han pratar väldigt… Han har en väldigt speciell skånsk dialekt.

JB: Ja, det är väl inte dialekten, men han pratar ju så här. Men ibland önskar jag att man kunde prata så här…

CB: Lite poetiskt på något vis, har det blivit.

JB: ”Utan en ström av rikedom som ständigt ska flöda in i din börs…” Alltså, så här, man hade ju fått uppmärksamhet. Men i alla fall, så poängen här, detta handlar ju om att sätta pengarna i arbete. Att investera dem. Jag tänker, det har vi pratat om i så många avsnitt, men för dig som är nytillkommen, då är det enklast att gå in på RikaTillsammans.se och sedan tryck på ”Så här blir du rik” och ”Mina Fondportföljer”. Där har vi liksom det här konkreta att en krona ska kunna generera nya kronor.

CB: Alright, men vi går vidare.

Skydda dina skatter mot skada

JB: Japp. Fjärde kuren ”Skydda dina skatter mot skada”. Alltså det handlar väl egentligen väldigt mycket om risken. Där det också är så här ”Undersök noga innan du skiljs från din skatt. Alla försäkringar om att den säkert kan återkrävas. Undvik att fördelas av din romantiska längtan efter snabb rikedom. Skydda din rikedom från förlust genom att investera endast om ditt kapital är säkrat, om det kan återkrävas när du önskar och om du kan garanteras en skälig ränta”. Så att, det här ”skaffa råd hos de som är erfarna i att hantera guld för vinnings skull. Låt deras visdom skydda dig och din förmögenhet från osäkra investeringar.”

Denna skulle man väl också kunna prata ganska mycket om, tänker jag och det är väl liksom allt folk tar generellt alldeles för hög risk. Vi tar inte råd och de vi tar råd av, då ska vi göra det gratis.

CB: Ja, eller man kollar inte vad är det här för en person jag tar råd av? Vad har den personen att vinna på det?

JB: Jag är ju så att jag, eller vi tar ju aldrig råd av någon som inte gör det själv med sina egna pengar. Alltså, det känns ju för mig någon slags hygienfaktor. Det är ju därför jag… Där kan man ju också rekommendera att lyssna på det där avsnittet, jag tror det är 34, med Henrik Tell, som är en av Sveriges få oberoende rådgivare. Där kan man ta också jag gillade det här avsnittet där vi spelade in med Coeli, med Andreas och Henrik. För de var så här vi har alla våra pengar i vår egen fond. Vi har gjort detta i tjugo år.

CB: De har mycket att förlora.

JB: Så man sitter i samma båt. Det är väl min stora erfarenhet här.

CB: Ja, och en sak som återkommer i boken, det är ju att man inte heller ska tro att… Eller man ska inte förvänta sig att pengarna ska göra något slags mirakeljobb på kort tid.

JB: Nej, och sedan så skulle jag väl också ta det här med säkerheter. Alltså, detta är någonting som jag har tänkt på mycket på sistone, att innan, alltså för tio år sedan så var vi ju lite happy go lucky. Alltså, var det någon som sa något om ett spännande projekt, så investerade vi, och inga säkerheter. Idag, så till exempel, vi tittade i ett förtag som vi är delägare i, ett litet klädföretag, ja men jag kan säga Isbjörn, som vi gillar jättemycket. Och de behövde låna pengar för liksom köpa in nästa kollektion, och då var liksom dealen så här att lånar du ut pengar till oss, så får du säkerhet i aktier i bolaget, till exempel. Eller att när, till exempel, som vi gjorde den här intervjun med Tessin, med Jonas Björkman, att investerar du pengar ja då har du ofta borgen eller du har pant eller har du har andra liksom saker. Och det är ju det här med säkerhet, om man inte väljer då att investera i fonder, där du liksom inte har säkerhet på det sättet, men å andra sidan så är det så likvida reglerade marknader, så du har säkerhet på det sättet.

CB: Precis.

JB: Så att det är väl det som jag skulle säga, att på sistone, alltså risk, vi tittar ju på risk på ett helt annat sätt.

CB: Vi ja.

JB: Ja, men verkligen.

CB: Vi har ju lärt oss mycket genom att göra dumma grejer och att läsa sådana här böcker.

JB: Ja, men till exempel en investering som vi har gjort nu under året, som vi inte har pratat så mycket om i podden, det var ju ett litet private equitybolag, som gick in. Och det där var också roligt, för innan så hade jag så här, ja men, investera i små bolag, ja då vill man typ ha någon startup eller något techbolag eller något sexigt. Och detta bolaget, eller den här fonden, det här private equitybolaget, har uttryckligen skrivit på sin hemsida ”Vi investerar bara i tråkiga bolag, som är lönsamma. Inga förhoppningsbolag, inga liksom techbolag, inga produktionsbolag, utan bolag som redan genererar en vinst.

CB: Ingen ny teknologi.

JB: Nej, och det är jättestor skillnad mot hur vi gjorde innan, där vi investerade mycket mer på förhoppningen, och det bygger ju också på Warren Buffets regel ”make your money on the buy”, alltså köp aktier med en vallgrav.

CB: Vänta här nu, jag fattar inte vad det betyder. Jag trodde man skulle tjäna pengar när man investerar dem.

JB: Ja, precis, redan är du köper aktien så ska du ha tjänat pengar. Du ska ha gjort en bra affär idag. Det är inte så att om allt går bra, då ligger det palmblad på vägen och där sjungs Hossiana längs vägen, då tjänar du pengar, utan tjäna pengar på köpet. Make your money on the buy. Superviktigt. Det var riskgrejen.

CB: Minska risken, och det var nummer fyra. Och sedan har vi nummer fem då.

Låt din boning bli en lönsam investering

JB: Jepp, denna kan vi ju diskutera. ”Låt din boning bli en lönsam investering. Därför rekommenderar jag att alla ska äga det tak som skyddar dem.”

CB: Men det kan ju ha varit… Alltså, nu pratar vi 20-tal här, vi pratar inte om för 4000 år sedan, eftersom vi vet inte hur det var då.

JB: Nej.

CB: Men vi är lite oense om detta stämmer.

JB: Alltså så här. Jag kommer ihåg att Per Börjesson, som också skrev en fantastisk bok, så kan ”Alla svenskar bli miljonärer”, så är detta någon slags tumregel, äg ditt boende. Jag kan köpa det, jag fattar de logiska argumenten. Om du har ditt boende, det är den största kostnaden för de flesta och äger man sitt boende, så har man en ganska safe spot. Det andra är ju att äger man sitt boende, så amorterar man ju ofta på det, vilket gör att det blir ett slags tvångssparande, och den tredje faktorn är att bostäder tenderar att följa inflationen, så du skyddar ditt kapital på det sättet också. Sedan har ju vi i Sverige, sedan 90-talet, haft en extrem utveckling på bostadsmarknaden, och det är inte det man menar.

Det står inte så här ”spekulera i ditt boende”, utan ”äg ditt boende, så att du inte har andra kostnader”. Så att, jag tror att… Vad ska jag säga. Jag kommer inte argumentera emot, utan så här, äg ditt boende, det är väl en rimlig regel. Se ditt boende som en konsumtion, amortera på det så att du, liksom när vi blir äldre, kan vi bo utan att ha de stora boendekostnaderna. Det är till exempel en av de framgångsfaktorerna som min mamma har gjort, att hon kommer inte ha supermycket i pension, men eftersom hon äger sitt boende. Så vad var det hon sa här månaden, att hon hade 1900 kronor i utgifter för boendet den månaden, det var typ värme, hela kittet. Och jag sa ”1900” Gud det var nog inte ens en tredjedel av vår elräkning den månaden. Så att…

CB: Ja, så vi kan köpa det. Så, det var nummer fem. Nu ska vi ta den sjätte kuren.

JB: Mmm, försäkra dig om dina framtida inkomster. Så att, detta handlar väl egentligen om att spara till pension.

CB: Ja, men rent konkret, vad är det du har skrivit under? Jag ser att du har någonting som du vill säga.

JB: Ja, precis. Nej, men jag skrev så här att ”Men eftersom vi lever nu, inte i framtiden, måste vi fullfölja våra föresatser med de medel som står till buds. Därför rekommenderar jag att alla människorna att genom kloka och väl uttänkta metoder, försäkrar sig mot en tom börs på ålderns höst. För en tom börs hos en man som inte längre kan arbeta, eller hos en familj utan en försörjare, är en svår plåga. Detta är den sjätte kuren mot en tom börs. Sörj i god tid för ålderdomens behov och för skyddet av din familj.”

Där tänker jag väl egentligen två saker. Jag tänker spara till pension. Inte nödvändigtvis pensionsspara, i de här liksom bankernas dyra lösningar, men spara till pension. Det är viktigt. Man har det här trädet, eller den här pengamaskinen. Det är viktigt, för liksom, jag tror inte att det kommer finnas pengar liksom i systemet för oss när vi går i pension. Och det andra, det var faktiskt att när jag läste detta så tänkte jag på försäkringar.

CB: Berätta vad du menar.

JB: Nej, men jag tänker att till exempel så här att om jag skulle dö, det är väl ändå liksom, vad är det man säger för män, 10% sannolikhet att man dör innan man är 65. Att om något skulle hända med mig, så vill jag ju inte att du ska hamna i en svår ekonomisk situation, så för mig handlar ju det om ett ansvarigt sätt att ta hand om det. Och då är ju livförsäkring det enklaste, där det är så att man betalar lite pengar i månaden nu. Om jag dör så får du ut en stor summa pengar.

Och där kan vi ju faktiskt göra lite reklam för en av bloggens sponsorer, som är [ohörbart]-kassan, som är livförsäkring. De flesta livförsäkringar funkar ju som så att om det är så att du dör innan du är 65, så betalas det ut en stor summa pengar. Men om du ändå med 90% sannolikhet lever på din 65 årsdag, så får du liksom inga pengar. Men Änke- och Pupillkassan är så här att lite beroende på hur gammal du är, hur mycket du tjänar, vilket försäkringsbelopp du tecknade på, så får du tillbaka en stor del av de premier som du har betalat in, så att det blir mer ett sparande än en utgift.

CB: Jag tycker nog att det är lite orättvist att man betalar i många år till en livförsäkring, så faller den inte ut. Ja, man vill ju inte att den ska falla ut, men man får ju ingenting.

JB: Nej, man får inget för den.

CB: Men det får man i Änke- och Pupill-kassan.

JB: Ja, så då kan man gå in på deras hemsida, tar man kontakt då med Lena eller hon som sköter det, så kan man hälsa från oss. Bra, så att livförsäkring och pensionssparande, det ser jag som nummer sex.

CB: Ska vi ta den sista kuren nu?

Öka din förmåga att tjäna pengar

JB: Ja, öka din förmåga att tjäna pengar. Och, hade du någon tanke?

CB: Det låter så himla diffust.

JB: Ja, nej men jag tänker att det handlar om… Steven Covey i den här ”Att leva och verka till 100%”, den ”7 Habits of successful people”, han pratar ju om det här konceptet vässa sågen. Och jag tror ju mycket på det, alltså att hela tiden bli bättre. Öka sin intjäningsförmåga, bli bättre på det man gör, så att man skapar ett större värde för andra människor. Skapar man ett större värde för andra människor så får man mer betalt, och han skriver ju så här ”Ju mer visdom vi har, desto mer pengar kan vi tjäna. Den som försöker lära sig mer om sitt yrke ska bli rikligt belönad.” Helt enkelt.

CB: Så man kan bli duktigare på sitt jobb. Man kan bli duktigare på en hobby kanske.

JB: Ja, till exempel, följaktligen uppmanar jag alla att stå i utvecklingens främsta led och inte stå stilla, för att inte sacka efter. Och sedan så pratar han så här liksom… sunt förnuft grejer. ”Man ska betala sina skulder snarast och inte köpa det man inte kan betala. Man ska ta hand om sin familj, så att de tänker och talar väl om en. Man ska upprätta ett testamente, så att kvarlåten [ohörbart] rätteligen kan uppdelas om gudarna kallar hem en. Alltså, det är så fina formuleringar. Man ska ha förbarmande över de som har skadats eller olycka och hjälpa dem inom rimliga gränser. Man ska göra omtänksamma handlingar gentemot den som man håller av. Därför är den sjunde och sista kuren mot en tom börs detta att odla sina egna förmågor, att studera och bli visare, att bli skickliga och uppträda med respekt med sig själv. På sätt kommer du vinna självtillit och lättare uppfylla dina kloka önskningar.” Vad tänker du?

CB: Ja, alltså det känns ju som en sådan här mouthful, att smälta på något vis. Hur bidrar det till min förmåga att tjäna pengar, alltså det där med att vara snäll mot andra och se de som inte har så mycket kanske, och…

JB: Men handlar det inte om att ge för att få? Och liksom att ta hand…

CB: Ja, att vara generös först.

JB: Jag tror ju på det. Jag tror att man behöver ge.

CB: Jag håller med dig, och det har alltid varit så genom hela livet för mig, och jag kan inte liksom säga så hur de hänger ihop på något vis, exakt. Men de gör det. Det är som karma.

JB: Ja, precis. Sedan så var det väl mycket sådant här som återkommer. Vad var det Robert Kiyosaki skrev i sin bok? Det är inte de smarta som lyckas i livet, utan de som är modiga. Och då skriver han också handlingskraftiga människor vinner gunsten hos den goda lyckans gudinna. Sedan var det ju en grej som du tyckte var lite skum, som var så här att efter de här sju kurerna mot en tom börs, då kom så här guldets fem lagar.

Guldets fem lagar

CB: Ja, guldets fem lagar var ju associerade till de här sju.

JB: Ja, men vill inte du läsa. Ta en i taget så kan vi prata om dem.

CB:

Guld kommer gladeligen och i stigande grad till alla som är villiga att lägga undan minst en tiondel av sin förtjänst i syfte att skapa en förmögenhet för sin framtid och sin familj.

JB: Ja, men det har vi pratat om. Spar till dig själv först.

CB: Guldets fem lagar. Nummer två då.

”Guldet arbetar flitigt och förnöjt åt den kloka ägare som finner lönande arbete åt det, och det förökar sig lika lätt som jordarna i hagen.”

JB: Det känns ju som att detta är en sammanfattning kanske.

CB: Detta är nog en sammanfattning, ja. Vi tar nummer tre.

”Guldet tyr sig till skyddet hos den försiktiga ägaren som investerade efter goda råd från andra med vana att sköta sådana affärer.”

Man ska ta råd från rätt personer.

JB: Ja, och att skydda det. Där tänker jag, det hänger ju också ihop med Warren Buffet och världens rikaste man. Han har ju två regler; never loose money, är regel nummer ett, och nummer två är glöm aldrig regel nummer ett. Och det handlar om ju om att det tar ju liksom exponentiell… Om jag förlorar, om jag har en hundralapp och förlorar femtio kronor, då måste jag ha hundra procents avkastning för att komma tillbaka till hundra. Och det har jag också skrivit om på bloggen, den här grafen att, kommer du ihåg att vi hade det podd-avsnittet? Att om jag förlorar 90% av mina pengar, då behöver jag ju 900% avkastning för att vara tillbaka på noll. Så att, det är väl det jag tolkar in i det också.

CB: Ja. Nummer fyra av guldets fem lagar.

”Guld glider ur händerna på den som investerar i affärer eller för syften han inte är bekant med eller som inte gillas av de som är skickliga i dess förvaltning.”

JB: Ja, det är rätt intressant. Det är väl en variant på det som Clas-Erik sa till mig. När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, så händer alltid samma sak. Att den som har erfarenhet den får pengarna, och den som hade pengarna får erfarenheten.

CB: Mmm. Och den sista tycker jag är jättebra, för den får mig att tänka på risken.

JB: Men du får ju berätta den först.

CB: Jag ska berätta den nu.

JB: [skratt]

CB: Den sista av guldets fem lagar lyder så här

”Guld flyr från den som tvingar det till omöjliga förtjänster, eller som följer de frestande råden från skojare och bedragare, eller som anförtror det åt sin egen oerfarenhet och romantiska önskan att investera”.

Har vi gjort något sådant någonsin?

JB: Aldrig. [skratt]. Massor.

CB: Men innan vi förstod det här med vad en omöjlig förtjänst innebär, det vill säga att ha förhoppning och spekulera, gentemot att investera och förstå risken, så vi har ju förlorat mycket pengar på projekt som har varit omöjliga förtjänster. Lite äventyrliga grejer liksom.

JB: Lägenhet i Turkiet. Sjunkna skepp med skatter. Konstiga bankgrejer…

CB: Alltså, vi får bara skratta åt det nu liksom.

JB: Ja, det var jobbigt.

CB: Men det är fortfarande jobbigt. Alltså, jag kan erkänna, det är fortfarande jobbigt, och jag hoppas att ni som lyssnar inte behöver göra sådana här… Investera i sådana här projekt för att få…

JB: Nu kommer jag argumentera emot dig.

CB: Jag förstår att du kommer att göra det, men man vill ju inte att någon ska ha samma smärta som en själv.

Förlora pengar tidigt i din investerarkarriär

JB: Nej, precis, så skulle jag säga. Om jag tar Freja… Vi kan ta Freja som exempel. Jag vill absolut att hon förlorar pengar och bränner sig, men jag vill att hon gör det med en tusenlapp och inte med hundra tusen kronor. Så jag skulle snarare säga till dig som lyssnar eller tittar på det här, att absolut förlora pengar, men förlora dem på en rimlig nivå, alltså på ett par tusenlappar, så du kan ersätta det ganska snabbt. För läxan, insikten behöver inte vara i paritet med summan. Alltså jag menar att vissa av de insikterna vi fick när vi förlorade 150’000 hade vi lika gärna kunnat ha om vi hade förlorat

15’000 eller 1’500\. Hänger du med på vad jag menar?

CB: Jag vet inte ifall jag håller med dig riktigt, för ju mer pengar det handlar, desto mer arg blir jag ju.

JB: Ja, absolut, känslan blir ju större, och det är det jag menar, att man får ju anstränga sig mer att hitta guldkornet med 1’500 kronor än 150’000, men det är dumt att man är så oconnectad att det krävs 150’000 att dra en insikt man hade kunnat dra för 1’500.

CB: Ja, absolut.

JB: Jag tror nämligen att man ska… Som han säger, han skriver rådgör med kloka män, eller kvinnor så klart, men jag tror att det handlar om att man behöver göra vissa misstag själv. Man kan inte lära sig att cykla utan att trilla. Man kan liksom inte lära sig att gå utan att först ha krupit.

CB: Det är ju vissa historier häri där det är människor som gör dumma grejer för sina pengar, och sedan lär de sig.

JB: Ja, så jag tror inte att det går att ha en investerarkarriär, så här att du vet, köra lite som [ohörbart] i [ohörbart], det är inte sådant jag associerar mig själv med.

CB: [skratt]

JB: Och det är där jag tror att investerarkarriär kommer innebära att man förlorar pengar, men man kan ju vara uppmärksam på det.

CB: På vad man lär sig ja.

JB: Att dra insikterna, absolut.

CB: Men, vi är ju snart igenom här, känner jag. Men det fanns lite intressanta grejer som jag bara skulle vilja ta.

JB: Ta du dem, så letar jag här om jag har fler hundöron.

CB: Ja, och det är när de pratar om det här med finansiell god lycka. Och man pratar om att jaga lyckan det gör man inte på ett casino, alltså just när han Arkad har sin lektion, så frågar han vad är det för någonting, finansiell lycka? Alltså luck. Och folk tycker ju att det är när man vinner när man spelar, eller så där, och då menar han att det är det inte, utan att man är öppen för de tillfällen och affärer som dyker upp när man minst anar det. Då ska man agera snabbt, för majoriteten av oss vacklar och prokrastinerar beslut när en sådan här affär, som stämmer på alla plan, uppenbarar sig. Alltså, det har du ju sagt till mig för flera år sedan, affärer kommer inte när alla korten, eller alla stjärnorna står på rad, utan man måste vara uppmärksam på det när de kommer.

JB: Jag håller med helt och hållet. Alltså, jag kan ju bara ta exempel nu i förra veckan, då kom den här affären med Isbjörn. Där det var så här, men låna ut pengar, bra säkerhet, bra ränta, kort tidsperiod. Och jag fick mejlet och då var det så här först till kvarn gäller.

CB: Det var inte mycket pengar, egentligen, de behövde heller.

Affärer handlar om att vara förberedd till matchen och personligt ansvar

JB: Nej, och jag läste mejlet och jag läste det tjugo minuter efter att det kom. Och sedan satt jag i tjugo minuter och tvekade.

CB: Ja, du skickade till mig och…

JB: Ja, men efter fyrtiofem minuter då hade jag redan suttit och tvekat i tjugo minuter innan jag skickade det till dig, innan jag så här att vi ska göra den här affären, och sedan inom en timme så skickade vi tillbaka, alltså nej men vi är sugna på att göra den här affären, ja då var det redan kört.

CB: Ja, jag kommer ihåg att jag skickade ett mejl till dig efter att jag hade skrivit ”Ja, men vi gör det!”, sedan skickade jag ett till bara ”Men vi måste nog vara snabba”, då var det redan för sent.

JB: Så att, så är det ju, och nu var ju detta extremt, det är sällan en affär försvinner på en timme, men om jag skulle översätta det, så skulle jag säga så här att man behöver vara ombytt till matchen. Alltså, när möjligheten kommer… Alltså, det är som att vara på avbytarbänken i en fotbollsmatch. Det är ju inte som att tränaren ropar så här ”Ok, ska du in på plan?” och du bara så här ”Eh, eh, ja vänta jag ska bara byta om, och vänta hur var nu reglerna i det här spelet? Spelar vi fotboll eller handboll?”. Så att jag tror att det gäller att man har pengar tillgängligt, eller man har sina bankkontakter eller att man… Man är ombytt till matchen och kan ta möjligheten när den kommer. Har du något mer?

CB: Jo men jag har faktiskt åtminstone en till grej som jag tyckte var häftig, och det var det här, vilken inställning har du till problemet pengar?

JB: Var det verkligen med i boken?

CB: Jo, men det var det, för det fanns en liten historia här rätt långt bak, där det var en man som var slav, och han fick ju jobbet att passa upp då på sin herres fru, och de började prata med varandra och hon upplevde sig också som en slav, för att hon hade blivit bortgift, med liksom sin hemgift och allt det där, och hon frågade honom ”Är du fri eller är du slav under dina omständigheter?”, alltså, vilken inställning har du till din situation? Och så sa hon ”Den fria människans själ betraktar livet som en rad problem att lösa, och löser dem, medans slavens själ klagar ‘Vad kan jag göra som blott är en slav?'”, som inte har den och den kompetensen, eller de kontakterna, eller som inte vet hur man gör, etc. Och det finns till och med en egen sida här i boken, som där det står så här ”Finns det en vilja, så finns det en väg”, och jag tycker att det var väldigt fint, för hur du upplever ditt liv och vad du har för resultat i ditt liv, beror mycket på din inställning till de problem som dyker upp. Vad tycker du?

JB: Jag håller med. Alltså, jag brukar ju säga så här att, och detta har jag tagit från Balansekonomi, där vi mycket pratade om så här att ditt ekonomiska resultat är en följd av ditt beteende, och ens beteende det är ju det som man slarvigt brukar kalla för personlig utveckling. Och om man skulle säga en grej från personlig utvecklings världen så är det ju så här konceptet om att vara ansvarig, alltså leken att allt som händer inte händer i ditt liv. Alla resultat du har, alla resultat du inte har, har med dig att göra. Det vill säga att är du inte miljonär så handlar det om något som du har gjort, eller du inte har gjort. Är det så att ditt liv ser ut på ett visst sätt, så beror det på saker du har gjort eller inte har gjort, och då kan man ju antingen tycka att det är statens fel eller Göran Perssons fel eller liksom… Det var många som tyckte att det var Göran Perssons fel.

CB: [skratt]. Det var ju längesedan.

JB: Eller Stefan Löfvens fel, eller någon annans fel, och det kan man ju tycka och det kan mycket väl vara sant, men problemet är ju då att om Löfven är på ett visst sätt, så är det inte så mycket jag kan göra åt det, för Löfven är ju Löfven. Men om jag leker tanken med att det är mitt ansvar, så flyttar jag ju makten till mig själv.

CB: Ja, och det är grymt empowering. Man känner egentligen att man har kontroll i sitt liv när man gör det.

JB: Ja, det är ju jätte kraftfullt och jättejobbigt, faktiskt, för att det ställer ju… Som till exempel, jag upplever att jag har mycket att göra just nu och är lite stressad, eller ganska mycket stressad, och då är det ju så här, ok, vem har ställt till det i mitt liv?

CB: [skratt]. Det är Göran Persson.

JB: Nej, men det har ju bara med mig att göra, och det är ju ett synsätt som är extremt jobbigt, för man håller ju med om detta i teorin, ända tills man kommer till ett känsligt område, och då är det fan någon annans fel.

CB: Ja, man hade inte kunnat göra annorlunda, och…

JB: Och då har man ju lämnat ifrån sig hela den här makten, ja precis, och i boken så kallar han ju det för ett slavtänkande eller en fritänkande. Så det är ju ett jättestort koncept.

CB: Vi tycker om det.

JB: Ja, det talar ju smack in till hur du och jag försöker leva vårt liv, och mycket det vi har tagit coachning i och mycket av alla poängen i alla de kurserna i personlig utveckling som du och jag har gjort, så är ju detta ett bärande tema, och också det här med omständigheter, jag tror att… Alltså, vi måste bjuda hit Lennart vid ett tillfälle, för han pratar ju alltid om det här med, ok, antingen så har du resultat, eller så har du en omständighet eller en ursäkt. Och du kan inte ha båda ett resultat och en ursäkt samtidigt.

CB: Men kan vi bara ta liksom exempel. Resultat kan vara så att man har…

Du kan inte både ha ett resultat och en ursäkt så välj

JB: Nej, men så här, du kan inte både vara i tid och ha en ursäkt till att du inte är i tid. Är du med?

CB: Ja.

JB: Du kan inte både ha en miljon och ha en förklaring till varför du inte har en miljon.

CB: Nej.

JB: Det är väldigt många människor som har en förklaring till varför de inte har en miljon. Fler än de som faktiskt har en miljon, eller vilken annan grej man nu tar. Alltså, en fantastisk relation till sina föräldrar, eller så har du en förklaring till varför du inte har en fantastisk relation till dina föräldrar, och då får man ju helt enkelt välja. Vill jag ha en fantastisk ursäkt eller vill jag ha ett fantastiskt resultat? Och du kan inte ha både och, så välj. Och det är ganska tufft.

CB: Ja, det är tufft.

JB: Men det ger ju också väldigt många möjligheter, för plötsligt så blir det inte så att det är någon annans ansvar eller någon annans fel, utan vill jag ha någonting så kan jag skapa det. Och det är väl det som är poängen med den historien också, hur han liksom så här, livet går emot honom och han har otur och han blir infångad och allting, men sedan handlar det om det här beslutet, att göra ett val, fatta ett beslut och sedan att faktiskt skapa det som man önskar ha i sitt liv. Och se att det är upp till mig.

CB: Ja, precis. Jo, men jag har en till här som knyter an lite till det. Och det är ett sätta tydliga önskningar och mål. Det du vill måste du uttrycka i en tydlig önskan. Öva dig att uppfylla först små önskningar och sedan allt större.

JB: Jag tycker den är jättesvår, helt ärligt.

CB: Jag tycker den är jättebra. Jo, men vet du vad som är briljant i den, det är man först uppfyller små önskningar, för det kan vi. Men stora önskningar kan vara lite tuffare.

JB: Är det så?

CB: Och det som jag gillar så mycket med det här, det är ju att man övar sig på de små önskningarna.

JB: Men kan du ge några exempel från ditt liv då?

CB: Ett exempel från mitt liv… Jag vet inte. Jag håller nog på med det där hela tiden, tror jag. Med småönskningar, men jag håller inte på med stora önskningar, så där har jag min utmaning. Att jag kan önska mig ett hälsosammare liv och då vet jag hur jag fixar det. Måltid för måltid, inte så, ooooh, jag ska hålla på med detox i två veckor. Nej, nej, nej. Måltid för måltid är det. Små önskningar. Och så kan jag ju säga det, Jan vi behöver spenat och vi behöver det här och det här, och så hjälper du mig med de önskningarna.

JB: Till och med Freja kom igår, ”Pappa, jag vill ha det där gröna som mamma har”, jag bara ”Den där kryddan? Timjan? Basilika?” ”Nej, nej”. Till slut så sa jag spenat, ”Ja, jag vill ha spenat!” Jag var så här vad är det för fel på dig?

CB: [skratt] Ja men det är ju jättebra, men jag håller nog på med små önskningar, och där tycker jag att det är fantastiskt, men då övar jag mig. Jag vill ju komma till lite större önskningar, som jag vill ju köpa en ny säng till exempel, och då kanske det ska vara en speciell säng som är stor och som är skön och så, och så är den kanske jättedyr och då blir jag handfallen. Hur ska jag göra nu? Hur ska jag kunna skaffa mig den?

JB: Roligt, för jag är precis tvärtom. Ja, men då skaffar vi den stora sängen, men jag är ganska dålig på mål överhuvudtaget. Faktiskt. Du vet, folk pratar om smarta mål och jag har läst varenda bok på mål, men jag blir så trött på mål.

CB: Men det kanske bara inte resonerar med dig.

JB: Nej, för jag upplever den här tomheten. Att jag har satt så många mål, och jag har nått dem, och så har det inte varit det rätta.

CB: Men det kanske är som Moa säger, att du ska sätta känslomässiga mål, att jag vill känna mig glad på fredag…

JB: Ja, det är ju en annan story, jag är ju prestationsmänniska, så jag har ju lätt för prestationsmål. Det var ju samma, vi var på en utbildning i helgen och alltså så här, ge mig ett mål om att tjäna x pengar eller prestera x eller så, det är ju inga problem. Men så ställde du en fråga så här, ”Men när gör du något som inte är prestationsorienterat?” Och mitt svar var så här ”Jag har ingen aning. Jag vettefan om jag ens gjort något som inte är prestationsorienterat de senaste åren”, så jag tror att vi har utmaningar, bara på olika plan.

CB: På olika plan ja.

Det bästa som vi tog med oss

JB: Men jag tänker så här, nu har vi pratat i nästan, förmodligen mer än en timme, så jag tänker att vi rundar av. Om du ska säga så här, coolaste grejen du fick med dig från boken, eller coolaste två grejerna, vad skulle det vara?

CB: Ja men jag är ju där i mitt shopstop att nu ska jag bara lägga undan pengar ju, så att jag är där på regel nummer ett, få din börs att gödas. Där befinner jag mig.

JB: Ja, kul. Det jag tog med från boken är att jag tycker att den är fantastisk på det sättet att den håller den här kvaliteten som en bra bok ska göra. Precis som ”Rich Dad, Poor Dad”, vi läste denna för tio år sedan, och vi tyckte att den var så bra att vi köpte tjugo ex och började ge bort till våra kompisar. Därav vi hade flera ex hemma, och nu när jag läste om den så tyckte jag fortfarande att den var bra.

CB: Ja, varför ska man läsa den? För nu har vi ju gett den, vad ska man säga, en genomgång av boken.

JB: Ja, men jag tror att vissa saker sätter sig, och sedan när man sedan läser eller hör det igen så blir det på en ny nivå. Alltså att man hittar hela tiden nya distinktioner. Man hittar nya detaljer och jag tänker så här att den håller fortfarande och den är briljant och den är hundra år gammal. Alltså boken är seriöst snart hundra år gammal, det är respekt.

CB: Och den är ett nöje att läsa faktiskt.

JB: Ja.

CB: För de som gillar historia.

JB: Ja, och det är inte så att historierna går från pärm till pärm, utan historierna är ju avslutade. Så jag var till och med vid ett ställe så här vänta här nu, när jag bläddrade, vänta nu är det en helt annan person som inte ens var med i början av boken, sedan fattade jag att det var [ohörbart]. Så att om du skulle ge den, hur många sådana här stjärnor av fem får den?

CB: Den får fyra stjärnor.

JB: Fyra? Jaså, ok.

CB: Jo, men för att jag gillar den och jag liksom… Men jag är inte helt totalt blown away. Det kom inget supernytt till mig. Det kan det göra för dig som läser den.

JB: Jag ger den 4.5. Jättebra koncept. Den är på en konceptuell nivå. Sedan är det svårt tror jag, att utan erfarenhet, översätta den till rent konkret alltså, ”Vad gör jag?”, så det skulle jag väl liksom säga att jag tror att man behöver typ som vi gjorde nu, att man pratar om den med någon. Hur kan jag applicera den här boken i mitt liv, rent konkret?

CB: Ja, precis.

JB: Som vanligt, tack så mycket för att du har tålamodet och för att du har lyssnat och hittat på det här avsnittet. Som vanligt, gå gärna in på RikaTillsammans, kommentera, vi läser alla kommenterar. Numera svarar jag faktiskt på i princip alla kommenterar som går att svara på, svarar jag på. Så att det här, prenumerera gärna på YouTube eller på Soundcloud eller i din podd-spelare eller på nyhetsbrevet, så att du inte missar sådana här artiklar i framtiden. Nu vet vi inte exakt vilket avsnitt som kommer nästa söndag, men en av de kommande söndagarna här så blir det intervju med Filip, en av våra goda vänner, som försörjer sig som affärsängel, och hur hela den världen är att komma in. Inte liksom i startups, genom att man grundar dem, genom att man finansierar på dem, och det är han som har också många av de här roligaste kommentarerna som vi har så här, ”nej, men jag ska komma hem rikare från semestern”, så det ska bli fantastiskt roligt.

CB: Det ska bli jättekul.

JB: Hoppas att du kommer att gilla det också, så till nästa gång, tack så mycket.

CB: Tack.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln och avsnittet, då tror jag att du även kommer att uppskatta följande:

Om du önskar att köpa boken, så får du gärna göra det via min sponsrade länk

Tack för att du följer bloggen. Nästa veckas avsnitt är en intervju med en av Sveriges bästa affärsänglar om att investera i små onoterade bolag.

Kommentera

12 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Läs och lyssna på Jim Rohn, en av 1900-talets stora motivatörör och mentor till storheter som Les Brown, Anthony Robbins och en stor förespråkare av George Clason..
    Jan du kommer att tycka Jims four seasons eller twelve pillars

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jesper
  2. Vit pil

    Att spara pengar känns som det ligger mig naturligt, det har jag kunnat sedan jag var liten, att spendera på lyx och nöjen är inte heller svårt så länge det tas från vårt konsumtionsspar-konto. Men det här med passiva inkomster bortsett från fonder, det känns svårt.. Det vill jag lära mig mer om.

    Bra avsnitt, gillar att CB sitter och ler titt som tätt. JB är så fokuserad! Men underbart med alla citat du kan plocka upp från härochvart!

    Tack för ett bra avsnitt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias
  3. Vit pil

    Borde vara obligatorisk läsning för alla gymnasieelever!
    Har själv bara läst den på engelska och tyckte då att det hade vart bra med en modernare version. Hur är den svenska översättningen i språket?

    Hälsningar,
    msFIRE svenskafire.se

    0
    Gravatar ikon för användaren
    msFIRE
  4. Vit pil

    Jätteinspirerande avsnitt!

    En sak jag funderar på, och som är ett genomgående tema på bloggen, är pengarnas arbetsförmåga. Vad är det för drivkraft som gör att ett passivt sparande i indexfonder har en signifikant avkastning? Med min begränsade förståelse hade ett sparande i indexfonder i genomsnitt lika gärna kunnat vara i nivå med inflationen.

    Man kan väl förklara det med tillväxt, men jag försöker få en djupare förståelse.

    6+
    Gravatar ikon för användaren
    V
    1. Vit pil

      I grunden är det en fråga om att det är många som behöver mer kapital än vad de själva har själv och därför har behov av att låna det på ett eller annat sätt. För att kunna göra det måste de ge någon ersättning till den man lånar av för att han skall ha något intresse i att låna ut kapitalet. Ersättningen behöver alltså inte bara ersätta för inflation och risk utan även utöver detta skapa ett incitament för långivaren att faktiskt vara med på affären. Detta gäller oavsett om det rör sig om ett regelrätt lån eller ta in kapital genom emission.

      Detta kommer innebära att detta kommer genomsyra hela kapitalmarknaden. T.ex. om man säljer en nollkupongare (obligation där gäldenären endast betalar när den förfaller) så kommer man behöva sälja den till lägre pris än nominellt (men högre än man köpt den för) för att den nya köparen skall ha något ut av affären.

      Värt att notera att tillväxt egentligen inte är nödvändig för detta. Skillnaden är att i ett sånt scenario så är det är mindre troligt att aktier rent generellt sett ökar i värde, avkastningen får man i ett sånt scenario snarare i utdelningar. Detta är för att utan tillväxt så kan man inte förvänta sig att företag heller skall växa och då kommer inte värdet på bolaget växa med tiden – däremot kan företaget ju vara lönsamt och därmed betala ut utdelningar.

      Passivt sparande i indexfonder innebär bara att du nöjer dig med att ha den avkastning som är genomsnittlig för aktier. Anledningen till att du inte behöver vara geni för att få medelavkastning är att du ju köper på dig ett representativt urval av aktier.

      Anledningen till att genomsnittet ger avkastning är att det finns tillräckligt med aktörer på marknaden som försöker skapa värde genom att bedöma aktiernas värde och på så sätt försöka slå index. Detta gör att aktier som handlas till för högt pris dvs inte kan förväntas ge en avkastning som motsvarar snittet kommer att straffas av marknaden och sjunka i värde tills de blir prisvärda och omvänt för billiga aktier. Dessa som försöker slå index kommer alltså i sin jakt åstakomma en situation där alla aktier handlas till fair-value och det inte längre går att slå index (så lätt längre).

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.