Rich Dad, Poor Dad | Vad rika lär sina barn som andra inte gör…

Återrecension av boken av Robert Kiyosaki, 10 år senare...

Boken ”Rich Dad, Poor Dad” av Robert Kiyosaki är en av de böcker som har gjort stor skillnad i mitt och Carolines liv. På många sätt var boken starten på vår ekonomiska resa för mer än 10 år sedan. Bokens undertitel ”Vad rika föräldrar lär sina barn som medelklass- och fattiga föräldrar inte gör” beskriver boken ganska väl. Förutom att den inte riktar sig till föräldrar, utan till den som har en ambition om en annan ekonomisk framtid.

I julas kom jag och Caroline in på att prata om Robert Kiyosakis bok Rich Dad, Poor Dad, som vi läste för första gången 2008. Jag kommer ihåg den som helt och hållet mindblowing och har sedan dessa rankat den som en av mina ”quake-böcker”, det vill säga böcker som förändrat mitt och Carolines liv mest. Men när vi pratade om den så här 10 år senare, så kan jag handen på hjärtat knappt säga att jag mindes vad den handlade om, förutom känslan att den var väldigt bra och att den handlade om ”det där med att investera i fastigheter”.

Därför bestämde vi oss för att läsa om den. Vilket helt ärligt visade sig vara nyttigt. Framförallt var det roligt att se att många av de sakerna som vi såg som revolutionerande för 10 år sedan idag var mer av typen ”mmm, så är det ju, det är en självklarhet” eller ”vad roligt, det gör vi”. Men där var också ett par nya saker som jag nog inte noterade förra gången, som gav mig i alla fall en ordentlig käftsmäll. Mer om det nedan.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Introduktion till Rich Dad, Poor Dad

Boken Rich Dad, Poor Dad skrevs av den amerikanske författaren Robert Kioysaki 1997. Det är en berättelse om hur han växte upp med två pappor. Den ene var hans biologiske pappe och den andra var hans ”rika” pappa. I många år har det varit en kontrovers kring huruvida den rika pappan faktiskt ens existerat. 2016 bekräftades det dock att den rika pappan faktiskt levt och att det var Richard Kimi. Oavsett det här så tycker jag personligen inte att det faktiskt spelar någon roll, för insikterna och lärdomarna står enligt mig tillräckligt mycket på egna ben.

Grunden i ”Rich Dad, Poor Dad” är uppbyggd kring de sex lektionerna som Robert Kiyosaki och hans vän Mike fick av sin rike far under sin uppväxt:

  1. De rika arbetar inte för pengar
  2. Vikten av finansiell intelligens
  3. Sköt din egen affär
  4. Kraften i egna juridiska personer
  5. De rika skapar sina pengar
  6. Arbeta för att lära dig, inte tjäna pengar

Boken är skriver utifrån ett berättarperspektiv där man får följa lille Robert och lille Mike (som i verkligheten heter Alan). Framförallt fokuseras det på att tydliggöra kontrasterna i resonemangen mellan Roberts rika och biologiska pappa. Det handlar allt om citat såsom:

Pengar är roten till allt ont. […] Anledningen till att jag inte är rik är bl.a. för att jag inte vill ta stora risker när jag har barn och familj. […] Ta inga risker. […] Mitt boende är min största investeringar och vår största tillgång. Robert Kiyosakis biologiska pappa

eller som hans rika pappa säger till skillnad från hans ”fattiga” pappa:

Bristen på pengar är roten till allt ont. […] Anledningen till att jag måste bli rik är att för att jag har en familj att ta hand om. […] Lär dig hantera risk. […] Mitt hus beter sig som en skuld, om jag skulle tro något annat så är jag illa ute. Robert Kiyosakis rika pappa

Boken illustrerar många av lektionerna och insikterna med exempel från Roberts eget liv. Förra gången tyckte jag att de här var väldigt bra, men vid omläsningen nu så skippade jag många av dem och fokuserade på de ekonomiska principerna.

Boken utmanar många av dagens ekonomiska sanningar

Jag ska inte sticka under stol med att boken är kontroversiell. Den har många anhängare och en hel del kritiker som menar att den är mer eller mindre oseriös. Många människor blir nämligen väldigt provocerade av bokens budskap eftersom den ifrågasätter många av de sanningar som vi har i vårt samhälle i dag. Jag själv känner igen mig, för jag själv ser många gånger att kejsaren är naken i många sammanhang och fler än en gång har jag fått stryk eftersom det har inte varit uppskattat att påtala. Varken av kejsaren eller av alla de som har något investerat i att kejsaren är påklädd trots att han inte är det.

När jag gick en utbildning för många år sedan fick vi deltagare rådet:

När du blir irriterad, trött, börjar checka ut eller argumentera. Tänk om det är just då som du ska vara som mest nyfiken.

Det är därför jag sällan avfärdar påståenden, idéer eller liknande i förväg bara för att jag inte håller med om dem. För tänk om det är så att där faktiskt finns en poäng. Om vi tittar på just Rich Dad, Poor Dad specifikt så är där kontroversiella idéer som jag har testat och kan intyga har fungerar bra för mig, samtidigt som där är stycken som jag själv blir ganska provocerad av. Särskilt hans åsikter om sparande i balanserade fondportföljer. Mer om det längre ner i artikeln.

Skulle jag ge ett utlåtande om boken så skulle jag absolut rekommendera den. Den ger inga konkreta tips, gör så här i steg 1, 2 och 3 för att bli rik. Men enligt mig är det inte heller något som fungerar långsiktigt. Det handlar om att lära sig några grundläggande regler och börja applicera dem i sitt liv på en konkret nivå. Det går inte att lära sig cykla genom att läsa en bok.

Jag tycker det är ett gott betyg att boken håller även idag, 10 år senare och hela 20 år efter att den skrevs för första gången. Det är verkligen ett bevis på att den har stått emot tidens tand. Det gör den enligt mig till en av de riktigt stora böckerna för den som har en ambition att bygga sig ett rikare liv. Den ger dig ingredienserna, pekar på vad som kan gå fel men sedan är det du och jag som behöver baka kakan själv. Jag kan tala av egen erfarenhet när jag säger att om du läser den och faktiskt applicerar den, så är det lätt de bäst investerade 67 kronorna i ditt liv.

En parentes – jag visste inte att den kostade 67 kr eftersom jag köper de flesta av mina böcker via Amazons Kindle, men på den nivån är det nästan oansvarigt att inte köpa den och ge den en chans. Den här boken är en av anledningarna till att jag och Caroline har en policy att böcker köper vi alltid när vi får ett tips om dem, för få saker kan få en så stor impact eller påverkan på ens liv som en bra bok för några hundralappar och några timmars läsning. Efter att ha skrivit min egen bok, så vet jag hur mycket tid och energi det går att komprimera decennier av kunskap på 200 sidor. Det gör man inte om man inte är sjukt motiverad att hjälpa andra, för många gånger är ersättningen inte i paritet med jobbet.

Huvudpoängen i Rich Dad, Poor Dad är: skaffa dig en ekonomisk kompetens!

Jag tror det är en underdrift att säga att Robert Kiyosakis uppgift i livet är att hjälpa människor till ett bättre liv genom att lära dem om hur ekonomi fungerar egentligen. Det handlar om en grundläggande ekonomisk kompetens som idag inte lärs ut någonstans – inte i USA men inte här hemma i Sverige heller. Man får inte lära sig om privatekonomi  i grundskolan och man får inte lära sig det på högskolan. Det sättet jag själv har lärt mig är snarlikt Kiyosakis, genom äldre människor som har tagit sig tiden att förklara för mig och böcker av andra.

Jag delar helt och hållet hans uppfattning att om man bara ska ge bort ett enda råd, så är det att skaffa sig en ekonomisk kompetens. Jag skrev om det i min egen bok ”Gör ditt barn rikt” också. Det är viktigare att ge sina barn en ekonomisk kompetens än att spara pengar till dem. För att ge någon pengar utan att ge dem kunskap kommer med stora sannolikhet snarare att stjälpa än det kommer att hjälpa.

Precis som jag och Moa pratade om i poddavsnitt #24 så säger Kiyosaki att pengar är inte lösningen. Det är snarare något som förstärker ditt tidigare beteende. Så här skriver han i boken:

Money is one form of power. But what is more powerful is financial education. Money comes and goes, but if you have the education about how money works, you gain power over it and can begin building wealth.

Det genomgående temat i ”Rich Dad, Poor Dad” är att skaffa dig den ekonomiska utbildningen. För om du inte gör det, så är sannolikheten stor att vi kommer att göra precis som våra egna föräldrar. Vi kommer att arbeta hårt för våra pengar. Men det är inte vägen varken till frihet eller en ekonomisk rikedom.

Jag har föreläst och bloggat länge så jag kan, om än anekdotiskt, intyga att den finansiella intelligensen i Sverige inte är särskilt hög hos gemene man. Det syns på hur vi placerar våra pengar t.ex. när vi köper, vad vi köper (bitcoin någon?) och att var femte person i Sverige inte klarar en oförutsedd utgift på 11 000 kronor utan att ta lån eller sälja något. I USA är den siffran ännu mer skrämmande där 44 % av befolkningen inte klarar en oförutsedd utgift på 400 USD. Det är enligt mig helt galet.

Det är onekligen så att vi behöver som folk och nation höja vår kompetens. Det är verkligen en uppgift som jag också brinner för. Därför är det kanske inte så konstigt att jag också är väldigt positiv till både boken och författaren.

Lektion 1. De rika arbetar inte för pengar

Det första kapitlet inleds med påståendet:

The poor and the middle class work for money. The rich have money work for them.

Robert Kiyosaki börjar Rich Dad, Poor Dad med att beskriva det som att vi alla drivs av både rädsla och girighet. Tesen är att rädslan för att inte ha några pengar får oss att arbeta, det gör att vi får lönen insatt på kontot. När väl lönen är på kontot då kommer längtan eller girigheten och får oss att tänka på allt som vi skulle kunna köpa, göra eller ha för pengarna.

Efter ett par omgångar skapas mönstret i hjärnan som leder till det som han kallar för livet i Rat Race, eller vi i Sverige (av någon anledning?) kallar för ekorrhjulet. Det vill säga man går upp på morgonen, går till jobbet, betalar räkningarna. Får man mer pengar så ökar de flesta av oss bara hastigheten i ekorrhjulet till följd av det som jag brukar kalla för den ekonomiska varianten av Parkinsons lag:

Våra utgifter tenderar att öka i exakt samma takt som våra inkomster.

Det har fler än en gång bevisats att vi inte tänker rationellt i området pengar, bl.a. fick Daniel Kahneman nobelpriset för just den finansiella beteendeforskningen. Hans bok ”Tänka snabbt, långsamt” är väldigt bra för övrigt, om än tung. Vi styrs helt och hållet av våra känslor och vi reagerar emotionellt. ”Fara! jag har inga pengar. Bäst att jag jobbar. Skönt, faran är över jag har fått lön. Oj, nu var lönen slut. Fara! Jag har inga pengar.

Vi drivs alla av rädsla och girighet eller lust

Problemet som Kiyosaki pekar på här är att vi tror att pengarna kommer att lösa problemet men det gör de inte. När jag läste boken första gången så kan jag inte minnas det här som en av de stora insikterna för mig. Men den har definitivt kommit på senare år. Min stora drivkraft att spara pengar och bli ekonomiskt fri kommer primärt från rädslan av en ekonomisk osäkerhet, som jag för första gången förmodligen upplevde när min pappa dog när jag var 13 år gammal.

Rationellt inser jag att där finns ingenting som ekonomiskt skulle kunna slänga mig och Caroline ur sadeln just nu eller de närmsta åren – MEN – jag är fortfarande rädd. Jag tänker fortfarande ”men, tänk om…”. Det var några av dessa tankarna som gav upphov till poddavsnittet med min coach Moa Diseborn, där du kan lyssna mer på det resonemanget:

Det är nog därför följande utdrag i Rich Dad, Poor Dad fick mig att markera det idag:

In fact, the reason many rich people are rich isn’t because of desire, but because of fear. They believe that money can eliminate the fear of being poor, so they amass tons of it, only to find out the fear gets worse. Now they fear losing the money.

Jag kan ärligt erkänna att det här är en utmaning för mig idag. Även om jag t.ex. fattar att förlora pengar och till och med vara pank är en väldigt stor skillnad från att vara fattig. Att vara pank är något temporärt, att vara fattig är typ för alltid.

Förnekelsen är den osynliga glasväggen för många

Något som jag tänkte ganska många gånger när jag läste boken nu var, ”hmm, det där har jag hört andra säga” eller ”det där brukar jag säga själv”. En kommentar, från boken, som en av mina vänner ofta brukar säga är:

Så många människor säger: ”Jag är inte så himla intresserad av pengar. ” Ändå går många upp tidigt på morgonen och spenderar minst åtta timmar på jobbet.

Motargumentet brukar ofta vara; ”Jag arbetar för jag älskar mitt jobb och mina kollegor.” Det är säkert sant för en del, men jag vågar helt ärligt påstå att det bara gäller en väldigt liten del av alla som säger det. I mitt företag Balansekonomi där vi utbildar på de här frågorna, brukade vi göra en poäng av det här genom att ställa följande frågor:

  1. Älskar du ditt jobb?
  2. Om du fick in 2 000 kr mer än din lön varje månad på ditt bankkonto i utbyte mot att du aldrig mer fick träffa din familj, partner och barn. Skulle du då ta erbjudandet?
  3. Om du fick in 2 000 kr mer än din lön varje månad, på ditt bankkonto med det enda motprestations-kravet att du aldrig mer fick sätta en fot på din arbetsplats, skulle du då ta erbjudandet?

Jag vet inte hur du svarar, men jag kan säga att flera tusen personer har under åren svarat: ”Ja, Nej, Ja”. För mig är det ett tecken på självförnekelse. Man älskar sin familj men man älskar inte sitt jobb. Notera att det inte handlar om någon värdering, utan det handlar helt enkelt bara om att vara helt autentisk mot sig själv. För det är den enda personen man lurar.

Känslorna kommer alltid att vara där…

Det är inte heller något fel att ha känslorna, jag tror att jag kommer att ha mina rädslor hela livet. Men skillnaden är ju att jag inte behöver agera på dem. Som min gode vän Lennart brukar säga:

Du behöver ju inte tro på allt du känner eller tänker. Lennart Göthe

Det handlar helt enkelt att ta en paus mellan att det händer något och att man direkt agerar på det. Du hörde säkert mig prata om önskan om en ny bil i avsnitt #30 om dragen som kännetecknar en miljonär. Inte för att vår nuvarande V70 inte fungerar, men för att det skapade lustkänslor just där och då. Det behöver inte betyda att jag måste ut och köpa en ny bil just där och då. Jag kan välja en annan reaktion till den där känslan av en önskan. För mig brukar det underlätta att ställa mig frågan:

Är det här något jag behöver eller är det bara något som jag vill ha?

Ofta fångar jag mig själv i att det är något som jag vill ha, snarare än jag behöver. Då är det för mig mycket enklare att välja att tacka nej. Det handlar att inte direkt gå från stimuli till reaktion. Robert Kiyosaki skriver om det på ett liknande sätt:

A job is a really short-term solution to a long-term problem. Most people have only one problem in mind, and it’s short-term. It’s the bills at the end of the month. [..] Since money control their lives, they don’t take the time to ask the question: ”Is there another way?”

Särskilt den sista frågan tycker jag är briljant. Jag fick den själv i ett lite annat format för många år sedan.

Hur kan du tjäna pengar när du sover?

Jag har också sett den hos många av mina framgångsrika kompisar som har sina egna varianter på den. Nu senast när vi var och hälsade på ett par vänner utomlands, berättade de att en fråga som de brukade leka med var:

Hur kan vi vara rikare när vi kommer från semestern än när vi åkte till den?

Från min tid som konsult, så är min insikt att det svåra är många gånger inte svaret på en fråga, utan snarare att komma på frågan. Frågorna ovan är enligt mig två riktigt bra frågor att fundera på.

Lektion 2 & 3. Varför utbilda på ekonomisk kompetens?

Jag såg en svensk undersökning där man tittade på svenskar som hade över fem miljoner. Tidningen Connoisseur kom fram till att:

Endast 8,1 procent av de som nått en förmögenhet om 5 miljoner kronor gjort det genom en hög lön.

Siffran ovan tar inte ens hänsyn till alla som inte lyckas och enligt pekar det på att det i Sverige är extremt svårt att spara ihop en förmögenhet bara genom att lönejobba och sätta pengarna på bankkontot. De flesta som hade byggt upp en förmögenhet hade gjort det genom eget företagande eller genom att spara i aktier.

Precis som i artikeln ”Vad kännetecknar en miljonär?” handlar är en av de bärande poängerna:

Most people fail to realize in life, it’s not how much money you make. It’s how much money you keep.

Det här handlar för mig om samma poäng som i det andra poddavsnittet (#30) om miljonärerna. Det handlar om att spara en del av de pengarna som kommer in, så att ens förmögenhet ökar över tid. Här kommer Robert Kioysaki med sin första (och enda?) uttryckliga regel i boken:

  1. You must know the difference between an asset and a liability, and buy assets. 

Fritt översatt så handlar det om att inse skillnaden mellan en tillgång och en skuld och därefter köpa tillgången. Precis som med alla riktigt bra regler, så är den enkel att första på en nivå, samtidigt som den har väldigt många nivåer. Jag tyckte att jag förstod den när jag läste boken för 10 år sedan. Idag 10 år sedan så kan jag handen på hjärtat säga, att ja, det gjorde jag på nivå 1 och nu gör jag det på nivå 8 och jag lär ha en hel mängd nivåer kvar som jag ännu inte ens vet om att jag inte har förstått.

Resultat- och balansräkningen

Det som jag gillar med Rich Dad, Poor Dad är att Robert Kiyosaki förenklar det ganska mycket. Det finns entydiga definitioner och sedan finns det enkla definitioner. Jag gillar ofta de senare mer, särskilt om de ger en förståelse och fungerar i 9 av 10 fall. Han definierar en tillgång som:

  • En tillgång är något som du äger som ger dig pengar i fickan. En skuld är något som du äger som tar pengar ur din ficka.

Enligt redovisning så är det ju inte 100 procent rätt, men utifrån ett perspektiv som handlar om att bli rik och bygga en förmögenhet, så fungerar den alldeles utmärkt. Det är här som boken ”Rich Dad, Poor Dad” enligt mig gör sin största välgärning. Den spenderar en stor del av den här ”lektionen” åt att utbilda på ren resultat- och balansräkning. Förenklat så:

Resultaträkning
Består av inkomster och utgifter. Inkomsterna är pengar in i din fick, utgifter är pengar ut ur din ficka. Resultatet, eller kassaflödet, är det som blir kvar när alla utgifterna har betalats med inkomsterna.
Balansräkning
En sammanställning av tillgångar och skulder. Tillgångarna är det som du äger som lägger pengarna i din ficka i inkomstkvadranten i resultaträkningen och skulderna tar pengar ut ur din ficka genom utgifterna i resultaträkningen (läs: t.ex. ränta på lån)

Att kassaflödet visar framtiden är å ena sidan är det här inget nytt, det är så alla företag sköter sin ekonomi, men å andra sidan är det briljant för det är väldigt få privatpersoner som tänker på sin ekonomi på det sättet. Han lägger ner väldigt mycket tid på att gå genom hur ekonomin flödar hos olika typer av personer.

  • Fattig personer – pengar in, pengar ut
  • Medelklass – pengar in, upplevde tillgångar som beter sig som skulder, pengar ut
  • Rika personer – pengar in, tillgångar, pengar in, pengar ut

Jag håller helt med honom att (kassa)flödet i en ekonomi helt och hållet visar hur en person hanterar sina pengar och hur personens ekonomi kommer att se ut på sikt. I boken lägger han ner mycket tid på att illustrera det här.

EVENTUELLT FILM

Det handlar inte om pengar, det handlar om tid

Mitt vanligaste tips när det gäller att tänka t.ex. försäkringar, förmögenhet eller ekonomisk frihet är att tänka i tid istället för i absoluta kronor. Jag vet inte om det kommer från Rich Dad-boken (förmodligen!), men han hade ett citat som han tillskriver R. Buckminster Fuller:

Wealth is a person’s ability to survive so many number of days forward – or, if I stopped working today, how long could i survive?

Enligt mig är det här ett mycket mer intressant mått på frihet än själva mängden pengar. För en person kan 5 miljoner vara supermycket, något man klarar sig på i 10 år, men för en annan person med dubbla utgifterna klarar sig bara 5 år. I boken The Millionaire Mind som jag pratar om i avsnitt (#30) så hade den genomsnittlige miljonären en förmögenhet som de kunde klara sig på i mer än 10 år – oavsett om de fick in några pengar eller inte. I Sverige fick Ann Wibble mycket kritik när hon sa att de flesta borde ha en årslön på banken.

Fokusera på att bygga riktiga tillgångar

Den stora poängen i det här kapitlet handlar om att verkligen fokusera på balansräkningen. Den spelar en mycket större roll för det ekonomiska resultatet än resultaträkningen. Ändå är det som vi alltid fokuserar på. Ett bra exempel är alla dessa ekonomiappar som finns. Många är bra, men ingen av dem fokuserar på balansräkningen eller flödet – det som faktiskt spelar roll. Min sammanfattning av det här kapitlet landar i att:

  • De fattiga har i princip bara utgifter och skulder
  • Medelklassen köper skulder i tron att de är tillgångar, men tillgångarna beter sig som skulder
  • Rika människor köper riktiga tillgångar som skapar dem inkomster

Jag har skrivit om det mest klassiska exemplet på ovan – boendet i många artiklar här på bloggen innan. Kiyosaki menar – enligt mig helt korrekt – att boendet eller huset man bor inte är att anse vara en riktig tillgång. Huset genererar för de allra flesta nämligen inte några nya pengar i fickan. Tvärtom kostar huset pengar för de flesta i form av skatt, räntor, underhåll och en hel mängd andra saker. Man kan till och med säga att det beter sig som en skuld. Jag blir fortfarande förvånad över att så många protesterar mot det här.

För mig blir det ibland som ”don’t argue with reality”. Det är bara att titta på flödet i en resultat- och balansräkning så ser man tydligt att huset inte beter sig som en riktig tillgång som t.ex. en aktie som varje år gör en utdelning. Sedan är jag inte dummare än att jag fattar att boendet de senaste 20 åren har varit en fantastisk affär. Bostäderna har ju ökat med mer än 9 procent per, givet dessutom att de flesta har belånat sina bostäder har de gett tvåsiffriga avkastningar per år. Det är klart att det har varit en bra affär.

Men, precis som jag skriver i artikeln om miljonärerna i avsnitt #32, så är det enligt mig skillnad på en ”husmiljonär” och en ”riktig miljonär”. Den riktiga miljonären är inte miljonär på grund av huset, utan på grund av hur pengarna flödar i hens resultat- och balansräkning, medan husmiljonären bara är miljonär så länge som huspriserna är höga. Något som man bara i skrivande stund behöver kolla på i nyheterna, för att inse att ökande bostadspriser inte är en naturlag. Tvärtom är jag rädd för att många bostadskarriärer kommer att sluta i tårar.

Men det finns fler exempel än bara huset på tillgångar som snarare beter sig som skulder än riktiga tillgångar, t.ex. bilen, båten, fritidshuset, lägenheten utomlands och så vidare. Huset är bara det mest kontroversiella och tydligaste exemplet.

Pengar jobbar 24/7 och kan göra det i generationer

Huvudpoängen enligt mig i den tredje, relativt korta lektionen handlar om:

Think of it this way: once a dollar gets inte your asset column, it becomes your employee. The best thing about money is that it works 24 hours a day and can work for generations. Keep your day job, be a great hard-working employee, but keep building your asset column. As your cashflow grows, you can indulge in some luxuries. An important distinction is that rich people buy luxuries last, while poor and the middle class tend to buy luxuries first.

Jag gillar det här jättemycket. Det går verkligen i linje med alla de personer med mycket pengar som jag har träffat. Det går också helt i linje med artikeln till avsnitt #30, där vi pratar om den genomsnittlige miljonären. Det är sparsamma människor som sällan har den dyraste eller nyaste bilen, utan snarare många gånger tvärtom. Det handlar om uppskjuten belöning och om att prioritera sig själv och göra aktiva val.

Ett sådant uttryck som också har satt sig i mig på en djup nivå är:

Låt pengarna arbeta hårt för dig istället för att du ska jobba hårt för pengarna.

Det är också en sådan sak som är enkel att första spontant, men som har många nivåer och perspektiv. Ett perspektiv är t.ex. ränta-på-ränta, pengar ÄR mycket bättre på att tjäna pengar än vad vi människor är. Inte minst på grund av hur gärna vi än vill, så kan vi inte jobba dygnet runt. Det betyder att om vi hela tiden kopplar våra pengar till vår tid, så kommer vi aldrig tjäna hur mycket pengar som helst eftersom tiden är begränsad. Genom att låta dina pengar tjäna pengar åt dig, frikopplar du dem från begränsningen i tid. Det gör också att man kan tjäna långt mycket mer än vad man någonsin trodde var möjligt.

Ett annat perspektiv är friheten. Om man arbetar för pengar så har man lagt bestämmanderätten hos någon annan. Man säljer sina 40 timmar i veckan i utbyte mot en lön i slutet av månaden. Jag själv och flera vänner till mig har t.ex. varit med om att deras chef har nekat semester. Om pengar arbetar för dig så behåller du makten och kontrollen. Ett annat sätt att se det är t.ex. den klassiska karriärstegen som man ska klättra på. Den uppenbara frågan som dyker upp är:

Är det inte bättre att äga karriärstegen än att klättra på den?

Som sagt, det är det här som för mig blir att där finns flera perspektiv och nivåer till en insikt. Man tycker att man har fattat den på en nivå och sedan får man sin på många nya efterhand som man lär sig mer och får mer erfarenhet.

Lektion 4. Kraften i företag och juridiska personer

Det fjärde kapitlet inleds med påståendet att ”den största hemligheten rika människor har” är att de har företag. Jag är lite kluven till det här med företag och jag upplever att Kiyosaki också är det, då han tydligt skriver:

Start minding your own business. Keep your daytime job, but start buying real assets, not liabilities.

Anledningen är att driva företag är bland det svåraste man kan göra och de flesta företag misslyckas eller läggs ner inom ett par år. Men företag, eller juridiska personer såsom aktiebolag ger väldigt många fördelar. Det var en av de här fördelarna som gjorde att jag själv startade företag för ganska exakt 18 år sedan. Jag arbetade som studentkonsult bredvid studierna och jag lade majoriteten av pengarna på min dator eftersom jag var är datornörd. Jag älskade redan då att jobba, programmera och skriva.

Jag insåg plötsligt att om jag hade ett företag, istället för att vara anställd, så kunde jag köpa datorprylar utan moms. Det innebar ju en ”rabatt” rakt upp och ner på 25 procent. För mig var det verkligen ett halleluja moment. Sedan förklarade en kompis för mig, att det var ännu bättre än så. Som företag köper man sakerna dessutom med oskattade pengar. Det gjorde att datorprylen blev ännu billigare, den här gången med nästan 50 procent. Jag minns det som helt mindblowing. Det var ju som att gå på en konstant rea med halva priset överallt…

Att man sedan behövde tjäna pengar i företaget för att utnyttja avdragsrätten och momsen, det var det ingen som berättade. Men det löste jag längs vägen eftersom motivationen att köpa datorprylarna och göra en bra affär var ganska hög. Jag önskar således att jag inledde min företagskarriär för att jag hade något högt och ädelt syfte, men handen på hjärtat var knuffen över kanten, insikten om att man kunde köpa en dator för halva priset… Å andra sidan kan man väl säga att det blev bra till slut.

En juridisk person ger dig en extra spelplan att spela på

Poängen i berättelsen ovan och i boken är att där en väldigt stor skillnad på att bara vara privatperson och hantera pengar, eller vara en privatperson som också har tillgång till en juridisk person som kan hantera pengar. Att ha ett företag ger en helt ny spelplan att spela på. På den här andra spelplanen gäller något annorlunda regler, som man behöver ha koll på direkt eller indirekt, men en av de största skillnaderna ligger i:

  • Juridisk person (ett aktiebolag)  = får inkomster, betalar sina utgifter, betalar skatt på det som blir kvar
  • Fysisk person (privatperson) = får inkomster, betalar skatt, betalar sina utgifter

Det här gör en större skillnad än man tror över tid. Särskilt när dessutom skatten på företaget är lägre än på privatpersoner. Det är därför jag rekommenderar de råd som jag fick av människor förr, behåll ditt jobb, men starta ett företag vid sidan av. Gör något för att skapa värde för andra människor i ditt bolag och du kommer att tjäna pengar över tid.

Frågan ”Hur ska jag tjäna mer pengar?” är fel fråga att ställa. Den rätta frågan är: ”Hur kan jag skapa värde för andra människor (så att de känner sig nöjda med att betala mig pengar för värdet som de får)?

När väl pengarna är i bolaget så kan man resonera på precis exakt samma sätt som i föregående kapitel. Det vill säga fokusera på att köpa riktiga tillgångar som skapar nya inkomster över tid.

Lektion 5. De rika skapar pengar istället för att tjäna pengar

Det femte kapitlet bygger vidare på vikten av att skaffa sig en ekonomisk kompetens av flera anledningar – inte minst på grund av att de ger fler möjligheter och alternativ. Boken påstår:

Most people only know one solution: work hard, save and borrow. [..] The poor and middle class work for money. The rich make money. The more real you think money is, the harder you will work for it. If you can grasp the idea that money is not real, you will grow rich faster.

Det här är nog den insikten som jag skulle ranka mig själv lägst på. När jag läste det för 10 år sedan, fattade jag inte det. Jag minns nog inte ens kapitlet. Idag kan jag säga att jag har gläntat på dörren och sett konturerna på det. Med risk att jag kommer att tycka det här är pinsamt i framtiden, ungefär på samma sätt som min 10 år gamla recension är pinsam idag, så ser jag att det finns tre sätt att få ihop pengar:

  1. Jobba ihop sina pengar (där man dessutom blir av med varannan krona på grund av skatten)
  2. Spara de pengar man har jobbat ihop på ett bankkonto
  3. Investera de pengar man har sparat ihop t.ex. i aktier
  4. Skapa pengar genom att skapa värde för andra

Jag tycker det är skrämmande att många i Sverige bara gör det första och knapp kommer upp till punkt 2. Sedan finns en del som tar steget över till punkt 3 och börjar investera sina pengar i aktier och fonder. Men det är ganska få som levlar till nivå 4. Jag kan inte säga att jag är där än, men jag har sett och gjort några mindre affärer. Vinsten eller ersättningen i dessa affärer har extremt hög i förhållande till nedlagd tid, men i paritet med värdet som de har skapat. Det handlade t.ex. när jag förmedlade kontakten mellan två företag som gjorde en bra affär och jag fick ett ”mäklararvode” på 25 000 kr på faktura för mer eller mindre 2 timmars jobb. Mer än en halv månadslön för de flesta efter skatt.

Det finns en nivå till bortom lön och avkastning från aktier och fonder

Det som jag noterade också när jag läste det här kapitlet är att han var inte jättepositiv till sparande i t.ex. aktier och fonder. Något som förvånade mig. Han skriver inte att det är dåligt eller att han skulle avråda från det, tvärtom då han anser att de vore bra för de flesta, men att man behöver vara medveten om att det är en slags begagnat marknad där:

The problem with ”secure” investments is that they are often sanitized, that is, made so safe that the gains are less.

Jag håller med honom till en viss del, ta bara det senaste exemplet nu med MiFID II som ska skydda oss investerare till den milda grad att vi inte kan köpa amerikanska börshandlade fonder i Sverige om de inte presenterar dokumentation på svenska. I ett försök att göra sparandet mer säkert så har man till och med plockat bort fonderna vilket minska möjligheten. Samtidigt så kan jag säga att många av de investeringar som jag och Caroline gjorde för 10 år sedan, som vi trodde ”nu kör vi på Roberts linje” gick käpprätt åt skogen.

Det är här jag menar att jag fortfarande inte har hittat riktigt rätt balans. De erfarenheterna vi fick när vi förlorade pengar på en lägenhet i Turkiet, investerade pengar i ett företag som skulle bärga sjunkna skatter eller i en hemlig tradingalgoritm etc (jag vet hur dumt de låter) gjorde att vi istället slog över och bara började investera på börsen. Samtidigt inser jag att börsen är bra för att göra sina 8 procent om året och det kan bygga en förmögenhet, men det tar lång tid. Jag har sett många andra sätt, men jag har varit och är fortfarande i mångt och mycket rädd för dessa. Det är nog här som jag tar med mig en av de större insikterna från att ha läst om boken. Han skriver i början av kapitlet:

Often in real world, it is not the smart that get ahead, but the bold.

När jag och Caroline började för 10 år sedan, då var vi modiga. Kanske till och med så modiga att vi var dumdristiga. Vi lånade pengar och investerade dem hej vilt. Sedan gick det som det gick och vi förlorade mer eller mindre allihop. Vi lärde oss massor, men frågan är om inte vi har låtit pendeln slå över. Idag är vi 10 år klokare, har 10 års mer erfarenhet, men vi är betydligt fegare än vad vi var då. Jag tror inte att vi gjorde rätt då, men efter att ha läst om boken så tror jag inte att vi har rätt nu heller.

Lektion 6 – arbeta för att lära dig, inte för att tjäna pengar

Det här är nog den insikten som jag tog med mig mest förra gången jag läste boken. Då var jag 25 år gammal, precis utexaminerad och skulle starta mitt första företag tillsammans med min mentor Claes-Erik. Även om jag hade förmånen att få en, om än låg, lön nästan från start så var den betydligt lägre än de ingångslöner som alla mina kursare fick. Men det gjorde mig inget för jag fick lära mig sjukt mycket saker, saker som jag återkommer till även idag. Även om det i det korta loppet kostar dig i form av en lägre lön och mer jobb, så kommer du i princip garanterat tjäna in det i längden.

Poängen handlar om att skaffa dig ett jobb i förhållande till vilka kompetenser som du vill lära dig och som du kommer att ha nytt av i framtiden, inte för att ”bara” få en månadslön. Det här tilltalar mig fortfarande och något som jag anstränger mig i. De senaste 10 åren har jag jobbat för att lära mig om försäljning, driva företag, skriva och marknadsföra. Idag tränar jag mycket på ledarskap som jag tycker är klurigt. Caroline har gjort likadant, hon doktorerade, ville lära sig mer om kommunikation så hon hoppade av den utstakade karriärvägen för doktorander och tog ett instegsjobb som administratör och kommunikatör.

Jag hittade inte citatet i boken, så jag måste ha plockat upp det någonannanstans, men jag tycker det är jättebra:

Make sure that you earn while you learn.

Jag vet inte om jag är partisk, men en stor poäng i det här kapitlet handlar om att lära sig lite om många olika områden. Det var därför som Robert och hans kompis fick sitta med på många av hans rika pappas möten. Anledningen till att jag skriver att jag kanske är partisk är just för att jag är generalist själv. Jag kan lite om väldigt många saker, vilket gör att jag många gånger kan ställa ”dumma” frågor till dem som kan mer än mig själv i respektive nisch. Det gör att jag själv kan spänna över ett ganska stort område. Problemet är att det inte riktigt belönas, då skolan och arbetslivet belönar specialisering. Läkare ska specialisera sig, doktorander jobba i extremt små nischer och så vidare.

Rich dad encouraged Mike and me to know a little about a lot. He encouraged us to work with people smarter than we were and to bring smart people together to work as a team. Today it would be called a synergy of professional specialities.

Det här är något som jag tror väldigt mycket på. Ingen har blivit framgångsrik på egen hand. Människorna som vi har runt oss spelar betydligt mer roll än vad vi många gånger tror. Robert sammanfattar det i boken, som att de färdigheter man framförallt behöver utveckla för att nå framgång är:

  • Management of cash flow
  • Management of systems
  • Management of people

Jag skulle kunna prata mycket om respektive punkt, men jag tänker att det kan bli ett bra poddavsnitt i framtiden.

Min viktigaste insikt från Rich Dad, Poor Dad 2018

Ett extra kapitel som inte handlar om själva lektionerna, tar upp de vanligaste hindren som människor upplever. Han återkommer till rädsla som ett av de största hindren, det som stack ut för mig var när han skriver:

Some people are terrified of snakes. Some people are terrified about losing money. Both are phobias.

Caroline är t.ex. rädd för spindlar vilket brukar resultera i brandkårsutryckningar där jag fångar spindeln och bär ut den. Jag tycker inte rädslan är rationell för fem öre. Men å andra sidan så är jag rädd för att förlora pengar. Tänk om det är så att båda tankarna är lika irrationella? Det känns ju inte så spontant. Min invändning är ju – att förlora pengar, det är ju ”på riktigt”. Men lika ”på riktigt” är ju Carolines rädsla för spindlar. Så jag fattar att där finns människor som tycker att min rädsla att förlora pengar är jämförbar med hur jag tänker kring Caroline och spindlar. Ännu tydligare blir det om man sätter det i relation med att ”Pengar är inte verkliga, de är bara ett påhitt”.

Här blir det klurigt för mig. Jag fattar ju att en vinst ofta följer en förlust. I sitt enklaste exempel, jag och min dotter tränade cykling under förra året. Det gick inte, det gick inte ända tills det en dag gick. Att misslyckas är en förutsättning för att i längden lyckas.

People are so afraid of losing that they lose. [..] For most people, the reason they don’t win financially is because the pain of losing money is far greater than the joy of being rich.

Det känns ju som en variant av Timbuktu och hans sång ”Alla vill till himlen, men ingen vill ju dö”. Nästkommande stycke är det som stack ut för mig mest den här gången.

The main reason that over 90 percent of the American public struggles financially is because they play not to lose. They don’t play to win. They go to their financial planners or accountants or stockbrokers and buy a balanced portfolio. Most have lots of cash in CDs, low-yield bonds, mutual funds that can be traded within a mutual-fund family, and a few individual stocks. It is a safe and sensible portfolio. But it is not a winning portfolio. It is a portfolio of someone playing not to lose.

Helt ärligt så blev jag något provocerad av det. Men det är nog för att jag inser att det är sant. Jag investerar inte eller sätter ihop mina portföljer för att göra den stora vinsten, jag minimerar riskerna och ser på långsiktigheten istället. Han skriver vidare:

Don’t get me wrong. It’s probably a better portfolio than more than 70 percent of the population has, and that’s frightening. It’s a great portfolio for someone who loves safety. But playing it safe and balanced on your investment portfolio is not the way successful investors play the game. If you have little money and you want to be rich, you must first be focused, not balanced. If you look at any successful person, at the start they were not balanced. Balanced people go nowhere.

Det här var årets käftsmäll från boken. Därför känner jag inte heller att jag kan säga något superklokt om det just nu. Den spontana invändningen som dyker upp är ”Vad är alternativet?” Jag blir samtidigt lite cynisk och tänker typ ”Då är bitcoin grejen väl?”. Men handen på hjärtat så fattar jag ju att det är inte svart eller vitt. Gråskalan är ganska stor därmellan med många olika alternativ. Insikten jag tar med mig, är som jag skrev ovan att jag har nog blivit alldeles för riskavers på sistone. Jag får helt enkelt lov att återkomma.

Övriga hinder för framgång

I det sista kapitlet tar han upp andra hinder för framgång, men av någon anledning så fastnade de inte lika mycket för mig som just den med rädsla. Ett annat exempel som Robert Kiyosaki tar upp är cynism som hänger ihop med rädsla. Rädsla eller tvivel som får löpa amok skapar cyniker. Cyniker i sin tur kritiserar vilket är en ganska stor kontrast till de som lyckas eftersom de istället analyserar. Det andra hindret som han tar upp är lathet eller uppgivenheten kring att det inte är lönt.

Han har många exempel i boken, det som jag gillade mest just det här att ställa sig frågan ”Hur kan jag få råd?” istället för att konstatera ”Jag har ändå inte råd”. Att konstatera att man inte har råd, tar enligt mig död på kreativiteten. Det är t.ex. därför vi väldigt ofta försöker undvika att säga till vår dotter ”vi har inte råd”, utan istället försöka lära henne att vara kreativ i ”hur skulle jag kunna få råd?” Det har resulterat i allt från hjälp i trädgården till att jag och Caroline har fått spa hemma med gurka på ögonen. : )

Ganska intressant skriver han om hur lösningen många gånger är en balanserad girighet eller önskan. Vi skapar nya uppfinningar för att vi har en önskan om något bättre. Att autentiskt ställa sig frågorna:

  • Vad behöver jag göra för att ha råd med att aldrig gå till jobbet igen?
  • Hur skulle mitt liv se ut om jag inte behövde jobba?
  • Vad skulle jag göra om jag hade alla pengar jag behövde?

Utan lite girighet – en önskan om något bättre – sker inga framsteg. Jag brukar själv tänka på det som att antingen så utvecklar man eller så avvecklar man. Problemet för många, inklusive mig själv, är att vi har en känsla av skam associerad med girighet. Men det handlar om att hitta sin balans, och framförallt att våga gå efter det som man själv önskar – oavsett vad andra människor tycker. Han citerar den amerikanska presidentfrun Eleanor Roosevelt:

Do what you feel in your heart to be right – for you will be criticized anyway. You will be damned if you do, and damned if you don’t.

Jag har fått höra andra citat med samma andemening, såsom t.ex. ”Försöker du tillfredsställa alla, tillfredsställer du ingen”. Ytterligare några exempel som han tar upp är arrogans och dåliga vanor. Arrogans i formen i betydelsen att varje gång man har förlorat pengar så har man bedömt något viktigt som oviktigt. Ett konstaterande som jag verkligen kan hålla med om.

Slutord och reflektion

Den här artikeln och blev betydligt längre än vad jag initialt tänkte att den skulle bli. Den bevisar återigen hur dumt det är av mig att inte prioritera tiden att läsa böcker. För även när jag nu läste om boken så fick jag nya saker med mig. Jag inser att många saker som då var helt nya har lagt sig på en omedveten kompetens idag. Samtidigt inser jag också att Rich Dad, Poor Dad-boken nu gjorde mig smärtsamt medveten om att där fortfarande är saker jag inte kan och områden jag kan välja att växa i. Det är för mig mer än man kan önska av en bok – än mer när den bara kostar 67 kr på Adlibris (annonslänk).

Det som jag framförallt tycker är väldigt värdefullt är alla de frågor som man får i boken. Som jag skrev ovan, handlar det inte alltid om att få ett svar, utan man har mycket mer nytta av den intelligenta frågan. Även om jag också många gånger blir frustrerad av att få en motfråga som ett svar på en fråga man sitter fast i. Men guldet finns verkligen i processen och kreativiteten som förhoppningsvis sätter igång med frågan.

För 10 år sedan läste jag även alla hans andra böcker. De är många och även om jag tycker att många av dem är bra, så skulle jag nog inte spontant rekommendera någon annan än den som heter ”Cashflow Quadrant (annonslänk)” eller ”Inkomstkvadranten” på svenska. Den är bra och jag och Caroline berör den i nedanstående avsnitt #20:

Jag kan däremot verkligen rekommendera att testa spela hans brädspel ”Cashflow 101”. Det är ett av de bästa brädspelen som finns för att lära sig göra resan till ekonomisk frihet. Från tid till annan arrangeras sådana träffar runt om i Sverige. Vi kan säkert hjälpas i kommentarerna med tips. Det finns även som spel digitalt, men det är inte lika bra – särskilt om man inte spelar det med en erfaren coach. Då kan det verkligen vara mindblowing. Jag har spelet själv och har spelat det 100+ gånger med vänner. Eventuellt skulle det vara kul att arrangera en sådan Cashflow-spelkväll. Återkommer om det.

Nu har jag skrivit nästan 16 A4-sidor och jag hoppas att du fick ut värde av den här artikeln. Men, det jag faktiskt är mest intresserad av är om du har läst den? Om ja, kan inte du kommentera vad din största insikt kring den var? För precis som jag hoppas att du lär från mig, så lär jag mig mycket från diskussionen i kommentarerna och jag tycker att diskussionen i kommentarerna många gånger är mer värd än själva artikeln. Tack! :-)

Relaterade artiklar

Om du gillar den här artikeln så skulle jag även rekommendera:

Gillade du artikeln? Prenumerera på mitt månadsbrev

Om du gillade den här artikeln så får du gärna prenumerera på mitt månatliga nyhetsbrev. Det ger dig de bästa artiklarna och tipsen på månadsbasis och självklart är det gratis.
[mc_newsletter_form]

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

94 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Hur gick det med dina kaninskutt sen?
    Alltså det lite mer kortsiktiga riskabla.

    Gravatar för användaren
    Robert

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök