Hur rik är svensken egentligen?

Hur rik är svensken egentligen?

Mina tankar om ekonomisk uthållighet och en sammanställning av olika undersökningar...

Sverige är ett rikt land med en fattig befolkning om vi skulle bortse från våra pensioner och värden i bostäder. Den här artikeln ger dig möjlighet att jämföra dig med andra, den sammanställer undersökningarna om hushållens förmögenhet och resonerar kring konceptet ekonomisk uthållighet.

Sedan vi slutade beskatta förmögenheter 2007 för ett antal år sedan slutade vi även ha tillförlitlig statistik kring förmögenhetsfördelning och hur mycket pengar folk har i allmänhet. Samtidigt som jag själv både är intresserad av fakta och statistik, så ska jag inte sticka under stol med att jag även gillar jämföra min egen situation med andras för att se hur man ligger till. Jag gissar att det är tävlingsmänniskan i mig som får komma fram.

Men jag är även intresserad av anledningen att jag bryr mig om mina medmänniskor och min känsla från att ha föreläst mycket i Balansekonomi och varit i kontakt med många läsare, att väldigt många kämpar på i sin ekonomi. Det är ju en stor anledningen till att jag skriver på bloggen – jag önskar att hjälpa människor att minska stressen och öka marginalerna i sin ekonomi.

Det är skillnad på median och genomsnitt

Så här i början av året har det kommit in flera undersökningar som pekar åt olika håll. SBAB var först ut i sin rapport där de påstår att:

En majoritet uppger att de har mer än 100 000 kronor i kontosaldo. Och en av tio har minst en miljon på banken. [..] Hushållens kontosaldon är nu uppe i 162 000 kronor per person. [..]  Inlåning och Sparande, nr 2, 2017, SBAB Analys

Jag har i många artiklar tjatat på att man inte kan titta på genomsnitt när det gäller förmögenhetsfördelning då den är oerhört skev i Sverige. Vi är som land ganska jämlika i inkomstfördelning, men hur förmögenheten är fördelad är vi i paritet med de flesta andra länder1. SBAB har äntligen börjat ta hänsyn till det och visar medianen:

Den offentliga statistiken säger tyvärr ingenting om hur hushållens kontosparande är fördelat. Bakom genomsnittet döljer sig förmodligen stora skillnader mellan olika hushåll. Den genomsnittliga personen (medianen) hamnar i nedersta delen av intervallet 100 000 – 200 000 kr i kontosaldo.

Om vi däremot skulle försöka räkna ett genomsnitt per person (medelvärde) så skulle det landa över 400 000 kronor för denna urvalsgrupp. Det antyder att en liten del som har stora besparingar höjer upp genomsnittet rätt rejält.

Så här ser deras resultat ut i ett diagram:

Ungefär hur mycket har du insatt på konton (totalt på sparkonton, lönekonton och andra konton)?

Min egen reflektion när jag läser det här både att mer än var fjärde svensk (26 %) har mindre än 50 000 kr totalt på sina sparkonton. Det andra som jag noterar är att det är förvånansvärt att fler än var tionde person inte vet hur mycket pengar de har. Gissningsvis borde många av dessa hamna i det första intervallet då också. Jag tror att det är en kvalificerad gissning, utifrån siffrorna ovan, att mer än var tredje person hamnar i ett totalt sparande under 50 000 kr. Motsatsen att 9 % av befolkningen har 1 miljon på sina konton finner jag inte förvånande heller.

De svenska hushållens median förmögenhet

Jag vet att bloggrannen Cornucopia hade en diskussion kring hur frågan var ställd och om folk i ovan inkluderade t.ex. sina kapitalförsäkringar, investeringssparkonto och aktie- och fonddepåer. Jag skulle påstå att ja, det skulle jag nog utgå från. Den gemene svenskan har inga större belopp på sina investeringssparkonton heller. Det visar inte minst följande graf över medianförmögenheten från Avanza häromveckan:

Medianförmögenhet fördelad per ålder hos Avanza

Då ska man dessutom komma ihåg att kunderna på Avanza verkligen inte är representativa som ett tvärsnitt av den svenska befolkningen. Om man tittar på SCB:s senaste sammanställning av aktieägande i Sverige så skriver de:

Svenskars genomsnittliga portfölj av direktägda aktier uppgick till 517 000 kronor. Medianen, den mittersta portföljen, låg betydlig lägre på 30 000 kronor. Den stora skillnaden förklaras av ett skevt ägande där några få äger betydligt större portfölj än genomsnittet. Vid utgången av 2016 ägde de fem procenten med störst innehav omkring 79 procent av aktieförmögenheten.

Kvinnor ägde en tredjedel och män två tredjedelar av de direktägda aktierna. Personer över 64 år ägde mer än hälften av tillgångarna medan de under 35 år ägde mindre än 20 procent. Samman-ställningen omfattar samtliga svenska individer som kunnat urskiljas som kontoinnehavare. Däremot ingår inte förvaltarregistrerade innehav där uppgift om den slutliga ägaren saknas. Dessa innehav utgör cirka 9 procent av hushållens totala ägande.

Har ditt hushåll en sparbudget?

Man kan även sätta det i relation till en annan av SBABs undersökningar där de ställde frågan: ”Har ditt hushåll en sparbudget? Det vill säga, har du pengar som du enkelt och snabbt kan komma åt och använda till en oväntad utgift?”:

Har ditt hushåll en sparbudget? Det vill säga, har du pengar som du enkelt och snabbt kan komma åt och använda till en oväntad utgift?

Utgår man från ett en medianinkomst efter skatt i Sverige ligger på ca 20 000 kr (ca 26 000 kr innan skatt och jämkning) så går siffrorna ganska väl ihop. Lägger vi till Länsförsäkringars studie ”Medelklass utan medel” från 22 januari i år så skriver de:

Ungefär 15 procent, av de tillfrågade uppskattar att de saknar sparbuffert för att klara mer än en månad utan lön. Av dessa svarar 7 procent att de inte har sparkapital nog att ens klara sig en månad utan inkomst och drygt 22 procent skulle klara sig max två månader. Nästan var sjätte person lever alltså med ett så begränsat sparkapital att endast en månad av utebliven lön skulle få konsekvenser.

Det som jag också alltid blir fascinerad av, men tyvärr inte längre överraskad av, är att det här är nästan oavsett vad man tjänar. Som Länsförsäkringar skriver vidare:

Dåliga marginaler vid utebliven inkomst är inget som enbart karaktäriserar hushåll med låga inkomster. Om man ser till hur stor andel av varje inkomstgrupp som skulle klara sig högst en månad på sitt sparkapital så är det höga siffror även i de övre inkomstgrupperna. Exempelvis är det hela 17 procent av de hushåll som per månad tjänar 45 000 – 49 999 kronor innan skatt, som inte skulle klara mer än en månad utan inkomst.

Det här har jag skrivit om som ”Parkinsons lag” applicerad på privatekonomi:

Dina utgifter tenderar att växa i exakt samma takt som dina inkomster.

Jag är personligen inget undantag. Jag har fler än en gång varit fascinerad över hur jag för 10 år sedan klarade mig på CSN på 8 000 kr i månaden och idag när jag tjänar 5 gånger mer i månaden fortfarande bara har några hundralappar över om jag skulle bortse från mina extrainkomster som jag gör en grej av att inte spendera.

Ekonomisk uthållighet hos de svenska hushållen

När Ann Wibble fick den berömda frågan kring hur mycket hon tyckte att man behövde i en sparbuffert svarade hon med det numer berömda beloppet en årslön. Något som för de flesta svenskar är väldigt svårt att uppnå. Du får själv bestämma om du håller med henne eller ej, men jag tänker att det är intressant att fundera utifrån resonemanget om ekonomisk uthållighet och frågan:

Hur många månader skulle du eller ditt hushåll klara utan en lön?

Jag gillar att tänka i form av tid istället för belopp eftersom det ger en bättre bild av verkligheten. Ett belopp på banken säger ju ingenting om man inte jämför det med något annat. 100 000 kr är hur mycket som helst för en student som lever på 9 000 kr i månaden, men för en familj där båda är höginkomstagare med löner på 50 000 kr per person, så är det inte särskilt mycket. När Länsförsäkringar ställde frågan i sin undersökning fick de följande svar:

Hur länge skulle du klara dig på ditt sparkapital om du skulle förlora din inkomst?

Jag rekommenderar faktiskt att tänka på fler saker i form av tid snarare än belopp. Resonemanget går utan problem att applicera på t.ex.:

  • Livförsäkring – hur många månader vill du att dina efterlevande ska klara sig på det livförsäkringsbeloppet som betalas ut?
  • Ekonomisk frihet – hur många månadsutgifter kan du täcka med de pengar som kommer in passivt (utan att du behöver lägga mängder av tid och energi på att införskaffa dem)

Man kan även göra varianter på ovan i andra områden såsom t.ex. pension. Sedan kan jag handen på hjärtat tycka att resonemanget är lite trubbigt eftersom man blir i Sverige aldrig helt inkomstlös. Det kan absolut ta tid med både försäkringskassa, a-kassa och en mängd andra saker men de kommer ju förr eller senare. En variant skulle således snarare kunna vara:

Hur många månader klarar du nuvarande livsstil med endast en ersättning på lägsta nivån i form av a-kassa eller stöd från socialförvaltningen?

Jag brukar räkna på en schablon i min egen ekonomi på cirka 10 500 kr samtidigt som man får ha en plan för vad och hur mycket man skulle kunna dra ner på om en sådan situation inträffade. Problemet är dock att precis som ett företag så är där en viss släpning innan förändringar man gör i sin ekonomi slår genom. Man har kanske liggande avtal, uppsägningstider och motsvarande. Det är därför jag alltid brukar rekommendera att först ha en buffert innan man börjar investera pengar. Minst på en till tre månader, då det ofta är den brygga som behövs innan man t.ex. har kommit från ett jobb till ett annat eller fått ersättning från myndigheterna.

Uppdatering 170418 om hushållens förmögenhet

Bloggrannen Lars Wilderäng har skrivit en intressant reflektion på den senaste sparbarometern. Han konstaterar att svensken inte har något sparande om man bortser från bostadsmarknaden, pensioner och periodiseringar:

Uppdatering 171225 om hushållens förmögenhet

Credit Suisse släppte nyligen sin rapport ”Global Wealth Databook 2017” där man kan läsa följande:

  • 335 000 svenskar är dollarmiljonärer (inkl. bostäder)
  • Den estimerade medianförmögenheten per vuxen svensk är 45 235 USD.
  • Den estimerade genomsnittsförmögenheten per vuxen är 260 667 USD.
  • 293 567 personer i intervallet 1 – 5 miljoner USD
  • 24 480 personer i intervallet 5 – 10 miljoner USD
  • 14 555 personer i intervallet 10 – 50 miljoner USD
  • 1 223 personer i intervallet 50 – 100 miljoner USD
  • 750 personer i intervallet 100 – 500 miljoner USD
  • 65 personer i intervallet 500 – 1 000 miljoner USD
  • 45 personer i intervallet mer än 1 miljard USD

Ovan visar också hur snedvriden den svenska förmögenhetsfördelningen är.

Hushållens förmögenhet utifrån ett globalt perspektiv

Ett intressant perspektiv tycker att den globala förmögenhetspyramiden som också ges av Credit Suisses rapport, den visar nämligen att:

  • 70 procent av jordens befolkning har en förmögenhet under 10 000 USD och står för 2.7 % av världens förmögenhet
  • 21 procent av jordens befolkning har en förmögenhet mellan 10 000 – 100 000 USD och står för 11,6 % av världens förmögenhet
  • 7,9 procent av jordens befolkning har en förmögenhet mellan 100 000 – 1 000 000 USD och står för 39,7 % av världens förmögenhet
  • 0,7 procent av jordens befolkning har en förmögenhet över 1 000 000 USD och står för 45,9 % av världens förmögenhet

I en illustration ser det ut som följer:

Globala förmögenhetspyramiden 2017

Man kan även bryta ut toppen på pyramiden i följande bild:

Globala förmögenhetspyramiden - toppen 2017

 

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

aktier, avanza, Balansekonomi, buffert, cornucopia, SCB, sparande, statistik

Kommentera

19 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Svenskar är sannerligen rika då, man måste se historisk och globalt istället om man vill känna sig rik och sluta jämföra sig med grannen.

    Det står hushållen men det står också per person. Inkluderas detta även barn då? I sådana fall blir det ännu mer. Meningen, ”Hushållens kontosaldon är nu uppe i 162 000 kronor per person”. innebär i sådana fall att en familj med 3 barn har totalt 810 000? Ändå bråkar folk ständigt över några få kronor.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Erik
  2. Vit pil

    Jag blir förvånad över hur högt sparande medelsvensson ändå har. För några år sedan såg situationen mycket värre ut. Nu har alltså de flesta svenskar ändå över 100k på sina konton. Vill man ligga i 90e percentilen (vilket man ju vill) så behöver man i alla fall uppåt en miljon på kontot.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Christian
  3. Vit pil

    Bra artikel.
    Jag tillhörde för några år sen dem som med en ok lön inte sparade särskilt mycket. Jag reflekterade aldrig över vad saker kostade och när jag väl byggt upp nån form av buffert så använde jag det för konsumption av roliga elektronikprodukter. Jag hade nog runt 20000 för endast mig i utgifter varje månad. Jag levde väl inte direkt utanför min ekonomi efterssom jag inte heller hade några lån men jag jobbade inte heller med den på ett konstruktivt sätt. Jag började läsa diverse bloggar kring privatekonomi och fick upp ögonen för hur man genom att reducera sina kostnader kunde minska sin sårbarhet ekonomiskt. Nu några år senare ligger jag på runt 7000 kr i månaden i kostnader vilket motsvarar en 4% avkastning på det kapital jag sparat ihop. Gjort mig av med bil och sl kort till förmån för en billig cyckel. gått över till vegetarisk kost. sagt upp samtliga abonemang på tjäster förutom el, bredband tandvård akassa och hemförsäkring där jag har också förhandlat till mig bra villkor. Genom kreativt utnyttjande av olika erbjudanden och kreditkort åker jag utomlands minst 2 ggr om året. Äter gott. Lever hälsosamt. Min poäng är att det i de flestas ekonomi finns stora möjligheter att optimera för både glädje och ekonomisk vinning. Det som stoppade mig var framförallt okunskapen om kostnader och myten om att mitt liv kommer bli bättre om jag köper x produkt. Enkelt räkneexempel: vad skulle det kosta att ersätta produkt x varje år med passiv inkomst. Anta att avkastningen är 4% och att kostnaden är 100 kr. 100/0.04 = 2500.
    Alltså behöver du runt 2500 kronor i kapital med en avkastning på runt 4% för att finansiera en 100kronorsprodukt som du byter ut varje år. Om du äter lunch ute på jobbet 5 dar i veckan blir det runt en halv miljon i passivt kapital som krävs bara för att glufsa ute. Lägg ihop det med övriga kostnader och du börjar snart se möster. Behöver man verkligen alla grejer i sitt liv som man konsumerar eller konsumerar man bara för någon annans vinning? :)

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    HuffFluff
    1. Vit pil

      Jag köper in mig i din syn på hur minskade fasta utgifter leder till en reell monetär avkastning på kapital. Man kan se på amortering av lån och skulder på samma sätt.

      Säg att man har möjligheten att välja två placeringsalternativ:

      1. ett lån (eller en skuld, i e inkasso) med årlig effektiv ränta (”avkastning”) på 20%.
      2. en utdelningsaktie som ger 5% i årlig realavkastning (d v s justerat mot inflation och skattebörda).

      Vilken placering ger bäst avkastning? Givetvis amortering av lånet/skulden. Den ger en högre realavkastning än utdelningsaktien.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias funderar
  4. Vit pil

    Jag tänker att det står för dåligt till, men att gemene man inte ser ett behov av att spara. Det är synd, för det gör att många fattar rätt korkade beslut – som att köpa en tv på avbetalning med ränta. Det gör även att vårt lands ekonomi fungerar dåligt då det finns få som kan investera och få som kan starta välkapitaliserade företag. Onödiga konkurser till följd.Dessutom skulle nog många vara mindre oroliga med en årslön på banken. Ja, tack.

    Folk gör det som har varit nyttigt för dem, sparande är inte nyttigt om det enda det leder till är mer skatt. För 30 % avkastningsskatt, den tidigare förmögenhetsskatten osv har gjort att sparande missgynnats och det var så illa att det var påväg att sluta i diket. Sparande borde gynnas. Skulle inte lånande, överkonsumtion och en ohälsa istället straffas ? Låt räntebetalningar/låneavgifter beläggas med moms och beskatta socker, cigaretter och (fossil-)bilar istället. Sluta sedan ge företag bidrag, för det har vi inte råd med. Arma folk.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Hr Huffenpuff
  5. Vit pil

    Den där grafen med förmögenhet vs ålder är intressant och överraskande. Jag tänker mig att den skulle avspegla hur man bygger upp kapitalet under livet.

    Här ser man att den stiger med ett par platåer (eller till och med minskning). Dessa överraskar lite:

    Först så sparar man som barn, fast det givetvis är någon annan som sätter in pengarna. Men det verkar vara en kraftig platå – tröttnar folk på att spara till sina barn eller de kanske är lite dyrare under dessa år så det inte blir något över.

    Sen som vuxen är där en platå vid 50. Jag hade förväntat mig den skulle uppträda tidigare då man ju ofta har barn som kostar. Det brukar ju sägas att när barnen är utflugna som är den ekonomiskt bästa tiden – bra inkomst, bolån amortera de och inga barn att försörja.

    Sen fortsätter bara förmögenheten att växa för pensionister. Tänker att man ju inte har några inkomster då och att de ändå lyckas stoppa undrar pengar är intressant. Eller det kanske är avkastningen som får den att växa.

    Kanske är det Parkinsons lag som spökar här? Det kan ju vara så att i själva verket gäller super-Parkingsson: att utgifterna växer snabbare än inkomsterna, att det är när det blir knapert så hittar man sätt att lägga undan lite?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Skyking
  6. Vit pil

    Den andra sidan av myntet är förmågan att leva på lite. Med små omkostnader blir behovet av buffert mindre. Räknar jag på min och min mans totala kapital, och vilken månadskostnad vi skulle klara oss på om vi var i en krissituation, så skulle vi klara mer än 2 år utan någon inkomst alls. Det är en enorm trygghet att veta. Då har vi ändå ingen enorm förmögenhet och gnetar inte precis med vår ekonomi, så det är lättare än många tror. För bara 4 år sedan var situationen helt annorlunda, vi pensionssparade väl 500 kr var och hade en liten buffert på några tusen till julklappar och så, och hade ett litet målsparande till resor. Nu har vi byggt upp buffert, startat ”pengamaskin”, amorterat ner bolånet till 65% belåning, och sänkt våra utgifter till att snart motsvara en av våra löner.
    Hur?
    Vi bor centralt så vi gjorde oss av med bilen och använder Sunfleet när vi behöver bil.
    Gjort oss av med onödiga försäkringar och abonnemang vi inte använder. Signar t ex bara upp på Netflix eller andra streamingtjänster när vi följer en specifik serie, när vi är klara avslutar vi.
    Bytt/förhandlat avtal på försäkringar, kabel-TV, el, mobiltelefoni.
    Går på restaurang mer sällan men njuter desto mer när vi gör det.
    Nästan alltid matlåda istället för utelunch.
    Blivit bättre på att utnyttja matbutikens erbjudanden.
    Det är nog det. Hjälper till att vi tjänar hyfsat och bor relativt billigt, men vi har samtidigt en hel del lyx vi hade kunnat skära ner på om det hade behövts/vi hade velat.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Kristin
  7. Vit pil

    Jätteintressant fråga och något jag har funderat mycket på själv. Av olika anledningar så har jag bara haft en riktigt stabil ekonomi i två år och jag är snart 40, vilket gör mig väldigt stressad. Samtidigt vill jag inte bli för spargalen heller.. jag arbetar inom vården och vet alltför väl hur snabbt hela livet kan förändras. Just nu sparar jag dels i fonder och aktier för någongång sen (typ pensionen), dels på ett vanligt konto för typ när bilen behöver bytas och liknande. Lättillgänglig buffert på en månadslön finns. Ibland tänker jag att det räcker med att spara 10-15% långsiktigt och att jag ska ha roligt för resten. Andra gånger inser jag hur snabbt allt jag har sparat ihop kan försvinna, allt som kan hända och allt jag kanske vill göra om 10 år och då känns det absolut för lite.

    Men ja, jag klarar i nuläget ungefär 5 månader utan inkomst om jag lever som jag gör idag (inkl sparande). Tänker jag att jag bara ska klara räkningarna och mat på bordet så blir det 10 månader. Absolut inte någon summa som jag känner mig trygg med.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Lill
  8. Vit pil

    Hej,
    En lite orelaterad fråga till inlägget ovan: Jag har ett par hundratusen SEK efter en lägenhetsförsäljning som jag vill placera i ett långsiktigt sparande. Jag har läst dina tidigare inlägg (tack för toppenläsning och tips!) gällande hur man ska resonera när om man ska investera en större summa och som jag förstår det anses det vara klokt att investera hela summan samtidigt.
    Jag har även läst om hur man ska resonera kring vilka marknader och börser som man placerar pengarna i, där den amerikanska börsen anses vara den säkraste. Nu till frågan! Hur hade du resonerat om du skulle investera en större summa på pengar idag men tanke på den osäkra amerikanska administrationen? Bör man vikta mindre mot USA i nuläget?
    Tack på förhand!

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Saki
  9. Vit pil

    Ska man diskutera ”rikedom” vore det intressantare med statistik över tillgångar minus skulder. Dvs. totala sparandet minus skulder. Har du både skulder (på boende, studielån) och samtidigt sparar i aktier/fonder så kan man säga att man indirekt lånar för själva sparandet. Det är iallafall en intressant fråga eftersom rikedom är ett relativt begrepp.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
  10. Vit pil

    Dom där 49% som inte vet kan man fundera över. Vadå inte vet?

    Räknade själv på detta idag och räknade med ett års a-kassa. Ca 6år om mina utgifter blir likt 2016.
    Antar att a-kassan går att dra ut på i tre år så då klarar jag mig upp till åtta.

    För tio år sedan klarade jag mig ett halvår kanske.

    Svenska folket: spara för i h*lvete. Alla kan åtminstone spara lite o ränta på ränta gör dig ekonomiskt stark.

    Hade jag gjort det själv från jobb1 lön1 hade jag varit oslagbar nu. Och jag har haft löner från medel och nedåt..

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Jag började arbeta 1975 när jag var 17 år.
      Pappa sa till mig att sätta 100 kronor varje månad på en allemansfond.
      Jag hade ingen hög lön, men hade egen bostadsrätt, bil och jag kunde äta och dricka vad jag ville 1981 när jag hade gjort ”lumpen” och flyttade hemifrån.
      Jag har haft tur att jag satte mig i en bostadsrätt direkt.
      Sen bytte jag upp mig 1989 när jag köpte en större bostadsrätt med hjälp av ett lån på 100.000 kronor.
      Dom 100.000 hade jag betalt tillbaka 1999 och under alla år sparade jag fortfarande i fonder.
      2009 lämnade jag storstan, sålde lägenheten och flyttade till egenköpt hus på landet.
      Jag köpte huset kontant, har inga skulder och bor nästan gratis.
      Nu har jag sparat i fonder 42 år och har skaffat mig en bra buffert.
      Det är inte höga löner som gör en rik, det är små utgifter.
      Jag har vänner som har skyhöga löner, men knappt något sparande.
      Nästa år fyller jag 60 år, då skall jag sluta att arbeta och njuta av dom pengar jag
      har lyckats skrapa ihop.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Roland Persson
  11. Vit pil

    Grym artikel!

    I Sverige har vi ju ett väldigt bra skyddsnät, så tycker nästan att en årsinkomst som buffert är lite för mycket. 100k tycker jag är en rimlig summa och då har jag ingen bostadsrätt utan bor i en hyresrätt. så den summan är endast för oförutsedda händelser. Spenderar hellre resten av pengarna på min pengamaskin.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Jeff
  12. Vit pil

    Bra artikel! Folk borde läsa ”The Richest Man in Babylon” för lite grundläggande tips om hur de skulle kunna tänka för att spara en buffert :)

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Alex