Så här bör du investera 2022 enligt forskningen och forumet
Årets version av portföljerna, ombalanseringsmallen och tesen "tillräckligt bra"
Här får du vår, forskningens och RikaTillsammans-forumets syn på hur man kan och bör investera 2022 (eller vilket år som helst). I årets uppdatering har vi förenklat och förtydligat – så att både du som är helt ny eller proffs – får glädje av förslagen. Som en bonus får du även ett par viktiga stickspår om t.ex. principen ”tillräckligt bra”.
Först och främst måste vi säga ett stort tack till communityn på RikaTillsammans-forumet som har samskapat dagens förslag. Det är hundratals kommentarer och många trådar som lett fram till detta förslag. Det är inget som jag hade kunnat göra på egen hand. Tack. På riktigt.
Dagens artikel är på många sätt en sammanfattning av väldigt många tidigare artiklar. Vi tar avstamp i forskningen som förenklat säger att det bästa sättet och investera är:
Investera i alla bolag, i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher så billigt, långsiktigt och regelbundet som möjligt. Rör inte investeringen om inte dina förutsättningar eller mål har förändrats.
Konsensus inom forskningen sedan ett par år tillbaka
Motiveringen till varför ovan är det bästa sättet att investera kan förenklas till följande:
Om du äger alla bolag, då äger du hela höstacken. Då kommer vissa bolag gå bra, andra kommer att gå dåligt, men som helhet kommer du få marknadens genomsnittliga avkastning. Genom att få marknadens avkastning kommer du över tid få en bättre avkastning än majoriteten av andra investerare som letar efter nålar. Majoriteten av investerare som letar efter nålar underpresterar nämligen mot marknadens genomsnittliga avkastning över tid.
Forskningens motivering till varför köpa höstack-strategin är bättre än leta-nålar-strategin.
Om man gillar forskning och göra saker som är evidensbaserade så handlar det om att ”översätta” ovan till något konkret. Det vill säga hur går man från något som låter bra till något som man de facto kan lägga sina pengar i. Min bästa översättning av forskningen till något konkret lyder:
Investera och månadsspara så långsiktigt och regelbundet som möjligt i en kombination av billiga globala indexfonder.
Min översättning av konsensus inom forskningen
En globalfond är nämligen en fond som för vår räkning köper nästan alla aktier, i nästan alla länder, i nästan alla storlekar och i nästan alla branscher. Det är inte en perfekt översättning, men den är tillräckligt bra. Eller så här, det finns inget bättre förslag.
Primära rekommendationen för såväl nybörjare som proffs
Om vi då konkretiserar det i ytterligare ett steg, då blir det:
Spara i en fondrobot som LYSA eller OPTI. De hjälper dig att kombinera ihop de bästa och billigaste indexfonderna så att du äger hela höstacken. De hjälper dig med allt runtomkring med rätt skattelösning (”ISK”), månadssparande, välja hyfsad rätt risk och sparhorisont. De gör det enkelt att göra rätt och du kan komma igång på några minuter.
Vår primära rekommendation – både till nybörjare och proffs.
Vi själva gillar och använder fondroboten LYSA (annonslänk), trots att vi anses vara experter. LYSA ger oss en bred och stor höstack som är billig (ca 0.4 %) som man dessutom kan göra hållbar med ett klick. LYSA är dessutom störst i Sverige, har en sund filosofi och bra ägare. De har dock ingen app så de är inte lika lättillgängliga, särskilt om man är yngre och gillar ha sitt liv på telefonen. LYSA har besökt podden flera gånger, nu senast i december.
I de fall att man använder telefonen till allt och är ”mobile-first” rekommenderar vi istället fondroboten OPTI (annonslänk). De är också breda och hållbara samt har en riktigt bra app. De är dock något dyrare än LYSA (ca 0.8 %) i standardutförande, men de ger ofta rabatter som gör att man kommer ner i acceptabla 0.4 %.
Jämförelsen av fondrobotar från förra året är fortfarande aktuell. I princip är den enda skillnaden att Avanza Auto har spottat upp sig och numer faktiskt är acceptabel. Framförallt efter sin avgiftssänkning. Nu ligger de i paritet med ovan på ca 0.3 %. Det är dock fortfarande något mer komplext att komma igång med än LYSA / Opti, så det får bli en variation på ovan.
För den som vill göra själv eller inte kan använda en fondrobot
För den som vill göra själv, inte kan använda en fondrobot (t.ex. i tjänstepension) eller tycker att sparande är kul, då är rekommendationen:
Spara i en billig och bred global indexfond som Länsförsäkringar Global Indexnära eller motsvarande. Balansera risken genom att kombinera fonden med ett bankkonto med insättningsgaranti och en så hög ränta som möjligt. I dagsläget är det Lunar Bank (annonslänk) med 1.05 %.
Vår rekommendation till den som vill göra själv
Denna lösning är inte perfekt, men den är tillräckligt bra för den stora majoriteten. Det finns många variationer på den globala indexfonden då t.ex. inte alla storbanker (läs: Swedbank, Handelsbanken, Nordea, SEB, Danske Bank m.fl.) inte ger möjligheten att investera i den fonden. Av den anledningen och för att det finns en mental fördel i att separera sitt sparande från sin huvudbank, så brukar vi rekommendera att öppna ett konto på Nordnet (annonslänk) eller Avanza (annonslänk).
På forumet hittar du även variationer i de fall att du inte kan välja Avanza / Nordnet eller om du inte kan välja bankkonto, utan är tvingad till räntefonder. För att förebygga frågor; ja, fonder såsom Avanza Global, Nordnet Global, Swedbank Robur Access Global m.fl är också bra och kan med fördel anses vara variationer. Kan du dock välja Länsförsäkringar fonden så är den bäst både enligt oss, forumet och Småspararguiden.
En lite bättre lösning än en indexfond och ett bankkonto
Även om lösningen ovan med en billig och bred global indexfond är tillräckligt bra, kommer ge majoriteten av alla sparare än bättre lösning än de har idag, så har den vissa inneboende problem. Forskningen säger tydligt att ju bredare desto bättre. De flesta globala indexfonder inkluderar, av historiska skäl, inte tillväxtmarknader. De utgår från en värld som ser ut enligt nedanstående världskarta där varje lands storlek representeras av storleken på dess aktiemarknad.

Det betyder att de exkluderar Kina, Taiwan, Korea, Indien, hela Afrika och Sydamerika. Dessutom exkluderar de småbolag. Därför har vi i forumet vaskat fram något som vi kallar för en basportfölj som korrigerar för dessa ”fel”. Basportföljen kommer närmare forskningens ”äg alla bolag, i alla länder, i alla storlekar och i alla branscher” än vad lösningen en globalfond gör på egen hand. Basportföljen för 2022 ser ut enligt följande:

Det är exakt samma fördelning som förra året. Ingen förändring har skett, då ingen förändring gör den bättre. I tabellform ser den ut som följer:
Andel | Typ | Fond | Avgift |
---|---|---|---|
70 % | Globala storbolag | Länsförsäkringar Global Indexnära | 0.2 % |
10 % | Globala småbolag | Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK | 0.6 % |
10 % | Tillväxtmrkd storbolag | Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära | 0.4 % |
10 % | Sverige alla bolag | PLUS Allabolag Sverige | 0.2 % |
Längre ned i artikeln finns en variation som är extra hållbar. Jag måste personligen säga att jag är väldigt nöjd med att vi inte behövde göra någon förändring. På ett sätt pratar vi om att spara långsiktigt i 10 år och att man ska kunna ha samma portfölj, men ändå har vi historiskt varje år uppdaterat dem. I år behövdes inte det och det känns som en liten seger. 😊
Precis som tidigare finns det variationer på ovanstående basportfölj. En variation är att t.ex. välja Avanza Emerging Markets istället för Länsförsäkringar Tillväxtmarknad om man använder Avanza. På forumet har användaren @Alec gjort ett jättejobb genom att gå genom varje storbank och göra en liknande portfölj där. Det innebär att man inte behöver en extra bank i form av Avanza/Nordnet, vilket för någon kan vara en fördel.
Notera att även den här basportföljen kan du under 2022 kombinera med bankkonto för att balansera risken. Mer om det nedan.
Ingen avrådan, men inte heller en rekommendation av modellportföljerna
Redan 2014 startade vi vår första modellportfölj. Sedan dess har vi i flera år pratar om Nybörjarportföljen, Globala barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen. Det är portföljer som är variationer på ovanstående basportfölj baserat på sparhorisont.
När fondrobotarna lanserades 2017 hade vi en liten existentiell kris. Plötsligt fanns det en tjänst som gjorde jobbet vi historiskt gjort både billigare, bättre och mer tillgängligt. Sedan dessa har betydelsen av dessa portföljer på bloggen minskat av naturliga skäl. I år tar vi ytterligare ett steg genom att inte rekommendera dem. Vi avråder inte heller, men rekommenderar hellre någon av varianterna ovan.
Det betyder inte att du måste sälja av om du sparar i en sådan portfölj idag. Det går bra att behålla dem, det gör vi och det är bra portföljer. Men det finns ingen garanti att den ökade komplexiteten i dessa portföljer (t.ex. guld) gör att portföljerna kommer gå bättre än de tidigare nämnda lösningarna.
Precis som med basportföljen kommer det i år inte ske någon förändring i portföljerna. Inte för att de spelar mindre roll (vi själva har fortfarande stora belopp investerade i dem), men för att ingen ändring vi hade kunnat göra, skulle göra dem bättre. Jag upplever att de har mognat och ska nu verkligen få puttra på i flera år, precis som det är tänkt.
Det finns många variationer
Självklart är inte konsensus i forumet 100 procentigt. Särskilt inte när många i forumet är väldigt duktiga och har egna portföljer. Det syns i trådar som t.ex. ”hur ser din portfölj ut 2022?”. Det finns alltid bank-specifika fonder som man kan välja, särskilt hos Avanza / Nordnet, det finns olika åsikter om man vill köra en fondrobot eller inte också vidare.
Målet med dagens artikel är inte att ge den perfekta lösningen. Det är att ge en tillräckligt bra lösning. Att sikta på att göra en perfekt lösning när man har många problem att balansera kan till och med vara suboptimalt. Särskilt om en lösning tar alla resurser i anspråk som leder till att andra problem förblir på en nivå som inte är tillräckligt bra.
Därför har vi valt att dela upp det i förslag som är tillräckligt bra och i variationer på dessa. Det är därför också forumet är så fantastiskt där vi kan diskutera, inspireras och få förslag på variationer. Då kan man försöka göra det perfekt för sig, även om jag avråder från det då de oftast spelar en marginell roll i förhållande till andra beslut – t.ex. det som sparhorisont.
Just det här med principen ”tillräckligt bra” är något som kommer att återkomma under året här på bloggen. Det är en del i det nya RikaTillsammans-ramverket. Ramverket är en pågående diskussion inspirerad av Jonathan Stolzenberg och hans arbete med principer som alltid ska vara sanna och hjälpsamma. Principer som fungerar lika bra i andra områden i livet som inom ekonomi.
En förenkling av resonemanget av sparhorisont
Jag anser att beslutet om vilken sparhorisont man siktar på är väsentligt mycket viktigare än vilken fond, fondrobot eller portfölj man väljer. Som vi pratade om i förra avsnittet (och denna nördiga analys av Stockholmsbörsens data och historik) så är tidshorisonten för sparandet superviktigt.
Tiden är småspararens viktigaste vän. Ju längre tid vi har för sparandet, desto bättre. Tiden gör avkastningen jämnare och mer förutsägbar. Tiden minskar risken och ökar sannolikheten för att gå plus. Tiden minskar inverkan av misstag man gör och tiden är den största konkurrensfördelen vi har gentemot professionella aktörer.
En längre tidshorisont hjälper oss att bestämma hur vi ska investera och framförallt hur vi ska göra fördelningen mellan vår indexfond och bankkonto. Tidigare år har jag presenterat tumregler såsom:
Lägg 10 % av ditt sparande i globala aktieindexfonder för varje år du har i din sparhorisont. T.ex. 6 års sparhorisont betyder 60 % aktier och 40 % räntor eller bankkonto.
Klassisk tumregel.
Problemet som jag har insett – efter diskussioner i forumet – är de flesta av oss är riktigt dåliga på att tänka på framtiden på det sättet. Jag, trots att jag är proffs, tänker i princip bara i tre tidshorisonter:
- Här och nu-horisont – det vill säga det som ska hända i år och max nästa år.
- Långt fram-horisont – typ pension om 10, 20 eller år
Det vill säga att de flesta av oss har inga mål och därmed inget sparande på t.ex. 6 års sparhorisont. Vår vän Caspian beskrev det närmaste som: ”Någon gång mellan om två år till om sju år vill vi flytta ihop, gifta oss, eventuell skaffa barn och skaffa ett större boende”. Men det är ett ganska stort spann som gör tumregeln värdelös. Därmed inför vi en ny sparhorisont i form av:
- Vet-inte-horisont – det vill säga det som ligger mellan här och nu och långt fram
Det fina blir nu att vi kan koppla det till våra rekommendationer ovan:
- Här och nu- horisont (0 – 2 år) – alla pengar på bankkonto med insättningsgaranti
- Vet-inte-horisont (2 – 9 år) – pengarna i en kombination av 50 % aktier (fondrobot/indexfond) och 50 % bankkonto
- Långt fram-horisont (mer än 10 år) – då kan man unna sig en hög risk i form av 75 – 100 % aktier.
Jag hoppas att du också tycker att det blir ett enklare sätt tänka.
En ”dålig” 100%-aktier portfölj ger högre avkastning än en perfekt 50 % aktier portfölj över tid
Anledningen till att sparhorisonten är så viktig är för att den bestämmer fördelningen mellan aktie- och ränte/bankkonto-delen. Det i sin tur är viktigt eftersom en tillräckligt bra eller till och med dålig portfölj som består av 100 % aktier kommer över tid alltid ha en högre förväntad avkastning än en portfölj med bara 50% aktier. Precis som en bil som kör 100 km/h i genomsnitt alltid kommer att komma fram snabbare än en bil som bara kör 50 km/h.
Min upplevelse är att vi många gånger lägger väldigt mycket tid på att välja ”rätt” fonder, diskutera skillnaden på fondrobot och att göra själv. Vad vi däremot inte alls diskuterar lika mycket är så hur mycket av totalen investerar jag i respektive del.
Något förenklat kan man säga att ca 80 % av din avkastning kan förklaras av just din fördelning mellan aktier/bankkonto. Ytterligare 15 % kan förklaras av huruvida du valt t.ex. en globalfond, en sektorfond, branschfond eller Sverige-fond. De är bara ca 5 % av din avkastning som kan förklaras av att du har valt en bättre globalfond än en annan t.ex. Länsförsäkringar Global indexnära vs Avanza Global.
Det säger ju sig själv. Dessa fonder investerar i identiska bolag, skiljer mindre än 0,1 % i avgift och är båda väldigt bra. Diskussionen vilken av dessa två som är bäst och kommer ge mig högst avkastning är ju irrelevant om jag får fel på mängden kapital jag investerar i dem.
Det är ett komplext resonemang, men jag hoppas att det är förståeligt. Det är till och med väldigt vanligt när man träffar finansiella rådgivare eller följer media. All uppmärksamhet ges till den enskilda investeringen även den faktiskt spelar minst roll. Lite att göra fel sak på rätt sätt istället för att göra rätt sak på rätt sätt. Eller till och med göra rätt sak på fel sätt (=få rätt på fördelningen aktier/räntor och välja en lite sämre fond).
Slutord innan resten av artikeln…
Fördelen med att beskrivningar till Youtube-videos är att fältet tar slut efter 5 000 tecken. Tanken var att hålla det kort även här på bloggen, men det gick så där. Får skylla på att jag fick lite feeling så här på söndag kväll. 😂
Skämt åsido, på många sätt upplever jag att den här artikeln på sätt och vis är viktigare än många av det senaste halvårets artiklar. Kanske till och med bättre också, men det tänker jag är upp till dig att avgöra. Du får därför väldigt gärna kommentera eller skriva i forumet. Även om vi inte kan svara på allt så läser jag allt.
Sedan vill jag också återigen säga tack till dig i forumet som har läst, bidragit, kommenterar och varit med om samskapningen. Utan dig hade vi inte varit här. Jag vill också passa på att säga tack till dig dig som tipsar andra om vår artikel och använder de sponsrade länkarna. Det kan tyckas vara en liten sak, men det är det som gör det möjligt att lägga ner tiden som krävs för artiklar av den här typen. Det är en ynnest att få göra det här tillsammans med er alla.
Avslutningsvis vill jag även tipsa om den sista delen i artikeln, längst ner som är en slags källhänvisning till både andra artiklar och trådar i forumet. Där kan du fördjupa dig och läsa om allt det som inte kom med i dagens artikel. De två viktigaste och mest relevanta trådarna i forumet är dessa:
- Diskussion till avsnitt #238 – Så här sparar du 2022
- Förslag och rekommendationer på portföljerna 2022
Transkribering, bildspel och poddavsnitt hittar du som vanligt nedan. För dig som är ny kan jag även tipsa om både vårt kostnadsfria månadsbrev, vår digitala kom-igång-workshop och frågestund samt kompletterande ”Kom-igång och börja spara-artikel.”
Lycka till med ditt sparande,
Jan och Caroline
PS. Vill också som vanligt tips om RikaTillsammans-communityn på Patreon där det händer mycket spännande. Allt från exklusiva föreläsningar, extra-material och tips på korta spekulationer vi gjort tillsammans.
Överkursresonemang och sponsrade länkar
Nedan hittar du fyra överkursresonemang, som du kan skippa med gott samvete, och en sammanställning av sponsrade länkar. Dessa länkar gör det möjligt för oss att lägga ner arbetsdagarna som behövs för en artikel av det här slaget. De gör det även möjligt att hålla mängden reklam på bloggen och forumet till ett absolut minimum. Vi hoppas att det är något som du uppskattar och också ser som en fördel.
Notera att dessa inte har påverkat någonting överhuvudtaget i artikeln. Förslagen ovan är de vi kör själva med vårt eget kapital. Det är även ett resultat av över 300 kommentarer i forumet och mängder av trådar (se källor/länkar nederst i denna artikel). Om du genuint hittar en lösning som är bättre hos en annan aktör, som inte är en variation, återkom så att vi kan uppdatera artikeln. Det här är det som vi genuint anser vara bäst och investerar själva i.
Fondrobotarna vi rekommenderar:
- LYSA (annonslänk) – fondroboten som vi själva använder. Den är riktigt bred, billig, hållbar och förvaltar ca 17 miljarder. En nackdel är att den inte finns som app. Vi har nämnt dem i många avsnitt, bl.a. här, här och här.
- OPTI (annonslänk) – fondroboten jämte LYSA som vi brukar tipsa om. Den är lik LYSA men är lite dyrare men den har en jättebra app på telefonen som är enkel att komma igång med.
Om man inte vill eller kan använda en fondrobot enligt ovan, då rekommenderar vi i första hand:
- Nordnet (annonslänk) – en nätbank fokuserad på sparande.
- Avanza (annonslänk) – en nätbank som fokuserar på sparande.
- Lunar Bank (annonslänk) – bank som för närvarande erbjuder en av de högsta sparräntorn på 1 %. Disclaimer: vi är delägare i Lunar tillsammans med delar av Patreon-communityn).
I andra hand:
- SAVR (annonslänk) – en utmanare till Nordnet och Avanza som ger rabatt på framförallt aktiva fonder. Besökte bloggen här.
- Din befintliga storbank.
Tack på förhand till dig som använder länkarna ovan. Det kostar dig ingenting och gör skillnad för oss. Läs gärna mer i vår annonspolicy.
Överkurs: Fondrobot + bankkonto = ❤️
En sak som vi diskuterat i forumet och som jag tänker är en överkursvariation, men väl värd att överväga är följande. Ponera att du har 100 000 SEK att investera. Du kommer fram till att du ska ha dem på en vet-inte-sparhorisont och ska placera dem i en fondrobot med inställningen 50 % aktier och 50 % räntor.
För den vanliga spararen är det här fullt tillräckligt och bra. Men för den som vill ta det till nästa nivå, så kan man göra som följande. Istället för att lägga alla 100 000 SEK hos fondroboten i 50/50, så lägger man bara 50 000 SEK där i en 100 % aktier-inställning. Resterande 50 000 SEK lägger man på bankkontot med insättningsgaranti och 1 procents ränta.
Matematiskt blir det samma effekt med en 50/50-portfölj. Men jag anser att (alla på forumet håller inte med) det under 2022 borde ge vissa fördelar. Den förväntade avkastningen på räntedelen hos t.ex. LYSA är 1 % per år, men då tar jag en risk (t.ex. 2021 slutade räntedelen på -0,22 %). Så här får jag 1 % garanterat och utan någon som helst risk på bekostnad av en lite högre komplexitet.
Men, det kan även innebära en annan fördel som:
Jag blev överaskad av mig själv under Coronakraschen för jag blev jättestressad över att ha en 85/15 portfölj på ett ISK eftersom jag inte kunde se vilka pengar som var “säkra”. Allt rasade och det hjälpte inte mig mentalt att det föll lite mindre än index utan det kändes som att hela portföljen skulle försvinna. Efter kraschen så flyttade jag räntedelen till ett eget ISK och nu tycker jag det är jätteskönt att kunna se hur oförändrat det beloppet är när börsen och aktiedelen har haft sina korrigeringar.
Lite OT i den här tråden kanske men det kan vara värt att prova strategin att ha ränte-/kontantdelen separat, det som är mentalt lättare för någon kan vara mentalt svårare för någon annan.
Användaren @AK_N i forumet
Det vill säga att man kanske med en ovan lösning ökar sitt mentala överskott. Det i sin tur kan ge möjlighet att agera på ett smartare sätt i krascher. Därför lutar jag åt att en lösning med 100 % fondrobot i kombination med bankkonto kan vara en bättre lösning än tidigare. Du får gärna kommentera i forumet också.
Överkurs: Modellportföljerna 2022
För dig som har följt våra modellportföljer sedan tidigare så kommer de 2022 se exakt likadana ut som 2021. Vilket innebär följande. Notera min ovanstående motivering till att vi inte avråder, men inte heller rekommenderar dessa. De är variationer på basportföljen. De innebär en ökad komplexitet – t.ex. för att kunna köpa guldfonden måste man göra ett kunskapstest som inte är trivialt och många har fastnat på.
Det gör även att jag på samma sätt i den generella rekommendationen avråder från att ha guld i portföljen.
För att understryka en sista gång: det är inte säkert att nedanstående variationer / portföljer kommer ge en bättre avkastning än basportföljen / fondrobot. Krasst sagt, hade jag börjat blogga idag, hade jag inte ens ansträngt mig att göra dessa. Hårt sagt kan man säga att de är en följd av att vi bloggat sedan 2008. 😉
Nybörjarportföljen 2022 – 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld
Om vi börjar med Nybörjarportföljen så är det en variant på den klassiska 60/40-portföljen. Dock med variationen att vi kör 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Räntorna är fördelade på hälften bankkonto och hälften räntefond. Det är en portfölj som passar i ”vet-inte”-horisonten eller som variation på 50/50-portföljen.

I tabellform ser den ut som följer:
Andel | Typ | Fond | Avgift |
---|---|---|---|
35 % | Globala storbolag | Länsförsäkringar Global Indexnära | 0.2 % |
5 % | Globala småbolag | Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK | 0.6 % |
5 % | Tillväxtmrkd storbolag | Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära | 0.4 % |
5 % | Sverige alla bolag | PLUS Allabolag Sverige | 0.2 % |
10 % | Guld | Xetra-Gold (4GLD) | 0.3 % |
20 % | Räntor (kontanter) | Bankkonto med insättningsgaranti | 0.0 % |
20 % | Räntor (mix) | AMF Räntefond Mix | 0.1 % |
Du kan läsa analysen för 2021 i forumet: ”Nybörjarportföljen – uppföljning och utveckling 2021”.
Globala barnportföljen 2022 – 80 % aktier, 10 % bankkonto och 10 % guld
Globala barportföljen är modellportföljen med högst risk. Den är således en variation på basportföljen med 100 % aktier eller fondrobot med 100 % aktier. Det är en portfölj som passar i sparhorisonten ”på-lång-sikt”. Den består av 80 % aktier, 10 % bankkonto och 10 % guld. En variation är 90 % aktier och 10 % guld.

I tabellform ser den ut som följer:
Andel | Typ | Fond | Avgift |
---|---|---|---|
60 % | Globala storbolag | Länsförsäkringar Global Indexnära | 0.2 % |
5 % | Globala småbolag | Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK | 0.6 % |
5 % | Tillväxtmrkd storbolag | Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära | 0.4 % |
10 % | Sverige alla bolag | PLUS Allabolag Sverige | 0.2 % |
10 % | Guld | Xetra-Gold (4GLD) | 0.3 % |
10 % | Räntor | Bankkonto med insättningsgaranti | 0 % |
Uppföljning av 2021 går att finna i forumet: ”Globala barnportföljen – uppföljning och utveckling 2021”
RikaTillsammans-portföljen 2022 – 25 % aktier, 50 % räntor och 25 % guld
RikaTillsammans-portföljen är en variation på Harry Brownes permanent portfolio. Det är undantaget från min avrådan från de andra modellportföljerna. Det här en specialportfölj vars syfte är att alltid gå plus, oavsett nästan vad som händer på börsen. Den är konstruerad redan på 1970-talet med det här syftet och den har nått målet bra. Sedan 2014 har den gått över förväntan.
Det stora problemet med den är att den innehåller alltid en eller två delar som går riktigt dåligt. Exempelvis består den av 25 % långa räntor som är briljanta i tuffa tider. Men när aktier går upp, så kan de gå kraftigt ner. Det innebär att du kan hamna i en situation där aktier går upp med 30 % men dina långa räntor drar ner avkastningen till 5 % totalt. Det är således mest en emotionellt jobbig portfölj att äga. Mer om det i finns i forumet. Så här ser den ut:

I tabellform:
Andel | Typ | Fond | Avgift |
---|---|---|---|
15 % | Globala storbolag | SPP Aktiefond Global | 0.3 % |
5 % | Globala småbolag | iShares MSCI World Small Cap UCITS ETF (USD) – IUSN | 0.35 % |
5 % | Sverige alla bolag | PLUS Allabolag Sverige | 0.2 % |
15 % | Guld | Xetra-Gold – 4GLD | 0.3 % |
10 % | Guld | WisdomTree Physical Swiss Gold – GZUR | 0.3 % |
25 % | Räntor (kontanter) | Bankkonto med insättningsgaranti | 0.0 % |
15 % | Räntor (x-långa) | iShares $ Treasury Bond 20+yr (EUR) – IS04 | 0.07 % |
5 % | Räntor (x-långa) | iShares € Govt Bond 15-30yr (EUR) – IBCL | 0.2 % |
5 % | Räntor (x-långa) | xTrackers II Eurozone Government Bond 25+ (EUR) – DBXG | 0.05 % |
En analys och diskussion hittar du i forumet: ”Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen 2021”.
Överkurs: extra hållbar variant på basportföljen
För dig som tycker det är extra viktigt med hållbarhet, följer här ett förslag på en hållbar variant av basportföljen. Notera att även de ursprungliga fonderna har ett hållbarhetsfokus, men de har det inte som primärt argument. Man behöver således inte skämmas eller ha klimatskam om man har basportföljen. Jag själv kör inte nedan.

I tabellform:
Andel | Typ | Fond | Avgift |
---|---|---|---|
80 % | Globala storbolag | SPP Global PLUS | 0.5 % |
10 % | Tillväxtmrkd storbolag | SPP Emerging Markets PLUS | 0.5 % |
10 % | Sverige alla bolag | SPP Sverige PLUS | 0.3 % |
Läs gärna vår sammanställning om hållbart sparande här.
Överkurs: Ombalansera med vår 2022-mall
Ombalansering är ett sätt att ”start om” portföljen genom att utgå till ursprungsfördelningen. Den hjälper dig att se till att portföljen inte glider från att vara t.ex. en 50/50-portfölj till något som det inte var tänkt. T.ex. i en situation där aktier ökade med 30 % förra året, så skulle det innebär att en 50/50-portfölj rört sig till en 65/35-portfölj (förenklat).
Sedan ett par år tillbaka publicerar vi en ombalanseringsmall i Google Sheets / Excel, likaså i år. Den hjälper dig att beräkna vilka fonder som ska säljas och vilka som ska köpas. Den fungerar dessutom lika bra oavsett om du ska sätta igång eller om du redan har en portfölj och vill ombalansera. Det enda du behöver göra är att fylla i de gröna fälten.

För att använda ombalanseringsmallen, som självklart är kostnadsfri, behöver du:
- Öppna vår landningssida för mallen →
- Fyll i namn och e-postadress och klicka på knappen
- För att använda mallen i webbläsaren: Var inloggad på ditt Google-konto, klicka på ”Arkiv” => ”Kopiera”.
- Eller, spara ned mallen i Excel: tryck ”Arkiv” => ”Ladda ner” => ”Microsoft Excel”.
Var vänlig och notera mallen är skrivskyddad så att alla kan använda den. Det betyder att du MÅSTE göra en kopia eller ladda ner den till din dator för att kunna använda den. Jag kommer INTE godkänna några begäranden om redigeringsmöjlighet. Om du har några frågor, läs instruktionerna och ställ därefter en fråga i forumet.
Viktig information om risk
Denna artikel berör eller kan beröra information om att placera pengar i finansiella instrument. Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier.
Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar. I värsta fall är det inte ens säkert att du får tillbaka pengarna du satt in. Därför vill vi, för undvikande av missförstånd, påminna om att:
- investeringar kan och kommer i perioder att både öka och minska i värde,
- i värsta fall kan du förlora det hela placerade kapitalet,
- investera därför aldrig mer än du har råd att förlora,
- historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning,
- det är viktigt att själv sätter dig in i det som du investerar i och inte investerar i något du inte förstår, och
- ta kontakt med en oberoende finansiell rådgivare (lista här) om du är osäker och vill ha tips kring din egen personliga situation.
Läs gärna mer på vår sida här där vi fördjupar informationen om risk.
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Transkribering av hela avsnittet
Jan: Dagens avsnitt kommer handla om tre bra sätt att investera 2022 enligt forskningen och RikaTillsammans-forumet.
Caroline: Du menar att det finns visdom på nätet?
Jan: Ja men lite så. Jag älskar RikaTillsammans-forumet för där finns så många människor som är så duktiga och som har bra feedback och kommentarer. Det vi kommer prata om i dagens avsnitt det är en sammanfattning av de här diskussionerna på forumet.
Detta är vad vi tidigare år har kallat för ombalanserings-avsnittet, dvs modellportföljerna och uppdateringen av dem kommer i detta avsnitt. Vi kommer också prata om en princip som jag tror kommer bli temat för mig i år.
Det är en princip som jag fick från forumet från en som heter Jonathan S som skrev om principen ”tillräckligt bra”. Vi behöver inte göra saker perfekt, att göra saker perfekt kan ibland vara kontraproduktivt.
För dig som är ny kan du lyssna på det här avsnittet och få värde men vi rekommenderar att börja med avsnitt 99 för dig som är helt ny och vill komma igång med sparandet. Det som är lite nytt som vi inte har pratat om tidigare är ett nytt sätt att tänka kring sparhorisont, vi kommer ta det generella tipset för såväl nybörjare som expert.
Vi kommer prata om variationer och hur man kan anpassa de här olika sätten att investera beroende på situation. Vi kommer ha ett litet resonemang kring räntor 2022, hur ska man tänka kring räntefonder, bank konto och lite sådant.
Caroline: Det låter perfekt.
Juridik och ansvarsbegränsning
Jan: Det är viktigt att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Investeringar man gör kan öka och minska i värde och i värsta fall kan man förlora hela sitt kapital men investerar man på det här sättet som vi pratar om så är sannolikheten för det väldigt låg.
Det vi pratar om nu är inte personlig rådgivning. I forumet har vi sammanställt en lista med finansiella rådgivare som vi tycker är bra och som vi har haft relationer med. De har tillstånd från finansinspektionen att göra personlig rådgivning.
Materialet idag bygger på forskning, böcker, forumet som vi bedömer är trovärdigt även om vi inte kan garantera saker.
Detta avsnittet är inte sponsrat, däremot har vi ett antal sponsrade länkar. Vill man läsa mer kan man gå in på rikatillsammans.se/vilkor.
Sammanfattning av dagens avsnitt
Jan: Om vi tittar på en sammanfattning så är forskningens rekommendation/konsensus att man ska investera i hela höstacken istället för att leta nålar.
Köp alla bolag, i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher. Köp dem så billigt som möjligt, spara så långsiktigt i dem som möjligt och spara regelbundet och rör inte det. Hur gör jag då konkret för att följa detta?
I forumet har vi kommit fram till att man använder sig av en fondrobot.
De två fondrobotarna är Lysa som vi rekommenderar primärt. Lysa är billigast och de är störst. Den stora nackdelen som många tycker med Lysa är att de inte har en app.
Min näst bästa rekommendation brukar vara Opti, det är också en jättebra fondrobot. Den är inte lika billig som Lysa men däremot har de en jättefin app. Vi själva som har investerat i 25 år har en stor del av våra pengar i Lysa och lite i Opti.
För den som vill göra själv eller att man är i situationen att man inte kan använda en fondrobot då gäller en fond och ett bankkonto med insättningsgaranti. Då är det Länsförsäkringar Global Indexnära, det är en stor och billig höstack.
Det i kombination med ett bankkonto med ränta och insättningsgaranti.
Inga förändringar i portföljerna för 2022
Jan: Om vi tittar på sammanfattningen så är det inga förändringar i portföljerna för 2022.
Caroline: Nej.
Jan: Tanken när vi sätter upp sparandet på portföljerna så är att de ska fungera i 10 år. Historiskt har det kommit nya fonder som har varit lite bättre eller billigare men i år är det inget sådant.
2022 års modellportfölj är exakt samma som 2021 års modellportfölj. Det som är nytt är dock att jag inte kommer avråda från modellportföljerna men jag kommer inte rekommendera dem.
Anledningen till att jag inte kommer rekommendera dem är att de är variationer, de kan passa vissa och då kan man köra på dem. De är inte väsentligt bättre än en fondrobot som Lysa.
Om vi tar nybörjarportföljen 2021 så gick nybörjarportföljen upp 17.03%, Lysa hade samma risk men gjorde 17.2 %. Det är ungefär same same. Globala barnportföljen gjorde 29% avkastning och jag tror att motsvarande Lysa portfölj gjorde typ 27 eller 28%. Det är ganska mycket jobb med en modellportfölj så varför lägga tiden?
Caroline: Det är väl om man är intresserad och vill och kan själv. Jag är inte så super intresserad, för mig är det perfekt med en fondrobot.
Jan: Jag hade avrådd dig ifrån modellportföljerna, jag hade sagt lägg pengarna på en fondrobot och gå och gör något annat. Fokusera istället på hur du kan öka ditt sparande.
Skapa ett område som du håller koll på och sänker och ett område med utgifter som du håller koll på och ökar. Det blir andra saker som kommer göra ditt liv rikt än att sitta och försöka sätta ihop en modellportfölj.
Det var en existentiell kris för mig 2017 när fondrobotarna kom, jag kände vad är poängen med modellportföljerna.
Jag tänkte göra reklam, vi kommer under året ha digitala workshops. Det är en utbildning två kvällar en vecka. Jag hade en sådan igår kväll och tyckte att det var jättekul.
Det är för dig som är ny och vill komma igång och har frågor. Historiskt är vi kanske 10-15 personer med i kursen. Det är inget gratistillfälle utan kommer kosta eftersom det är live, det kostar 1200 kronor. Du kan läsa mer här →
Ta ut en del av din avkastning och fira
Jan: Jag tänkte börja med att följa upp förra avsnittet, vi fick mycket kommentarer.
Förra avsnittet handlade om hur portföljerna gick 2021 och då var en av mina huvudpoänger att 2021 var ett bra år, investerade du i hela höstacken så hade du mellan 20-30 % avkastning.
Jag sa att man skulle ta ut en del av de pengarna och fira, omsätt pengarna från siffror på en skärm till något verkligt. Här är ett citat från forumet.
Jag börjar efter avsnittet får “dumma tankar” att köpa mig en fin gitarr som jag kommer ha glädje av livet ut. Har sagt till mig själv att aldrig ta från min “pengamaskin” tills man nått målet (nuvarande mål är 10 mkr)…
och kommer säkert slå bort dessa tankar, men tankarna kring att köpa min drömgitarr (akustisk) för 40 tkr har kommit upp. Är dock relativt ung och bara sparat i ca 6 år men har nu ca 1,4 mkr på mitt isk och bara i år sparat ca 250 tkr och fått avkastning på ca 300 tkr…men man är som vanligt snål mot sig själv.
Jan: När jag läste det här tänkte jag bara ”köp gitarren för guds skull!”
Caroline: Jag tänker att det väl inte är dumma tankar om man har glädje av det livet ut. Det är inte ett skämt eller?
Jan: Nej.
Caroline: Jag tänker att det är klart att man kan köpa en gitarr när man har sparat så mycket. Jag tror att det handlar mycket om att man lägger undan allt man kan och sen när man väl har en hel del pengar så kommer de här tankarna att man trots allt skulle vilja ha den här gitarren men då är det så svårt att ta pengar man har lagt undan.
Jan: Vi hade kunnat ha ett helt avsnitt om detta, bjuda in Moa och prata om detta. Jag får så mycket empati för jag känner igen mig i detta. Det handlar om att göra något för sig själv.
Det är rätt att spara, det är rationellt och enkelt, för denna personen är det inget konstigt.
Va snäll mot dig själv, uppskatta dig själv. Det som är roligt med denna kommentaren är att de som läser den inser hur absurt det är, människan har sparat 250 000 kronor och fått en avkastning på 300 000 och tycker att det är svårt att köpa en gitarr för 40 000 kronor för att man mentalt sätter det i en annan låda.
Caroline: Det handlar nog också mycket om kontroll. Om jag hade varit i den situationen så hade det nog handlat om kontroll för mig, att man ska förlora kontrollen om jag nu släpper lite. Man gör inte det.
Jan: Det handlar inte om att döma den här personen, jag ska försöka uppmuntra den här personen att köpa gitarren. Sannolikheten är större att du som lyssnar på det här är duktig på sparande och tycker ekonomi är kul.
Förmodligen har du starkare muskler i det området än i området att vara snäll mot sig själv och att unna dig själv saker. Jag hade inte sagt detta i ett lyxfällanavsnitt.
Viktig information om risk
Denna artikel berör eller kan beröra information om att placera pengar i finansiella instrument. Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier.
Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar. I värsta fall är det inte ens säkert att du får tillbaka pengarna du satt in. Därför vill vi, för undvikande av missförstånd, påminna om att:
- investeringar kan och kommer i perioder att både öka och minska i värde,
- i värsta fall kan du förlora det hela placerade kapitalet,
- investera därför aldrig mer än du har råd att förlora,
- historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning,
- det är viktigt att själv sätter dig in i det som du investerar i och inte investerar i något du inte förstår, och
- ta kontakt med en oberoende finansiell rådgivare (lista här) om du är osäker och vill ha tips kring din egen personliga situation.
Läs gärna mer på vår sida här där vi fördjupar informationen om risk.
Modellportföljen är komplex
Jan: Sen fick jag också en kommentar om att en person har haft RikaTillsammans portföljen och trott att den är viktig för mig eftersom jag har haft den i 10 år men att jag nu avråder ifrån den.
Jag skulle inte säga att jag avråder ifrån modellportföljen men jag kan inte med gott samvete rekommendera den för det är en oerhört komplex portfölj, inte i uppbyggnaden men att äga.
Något kommer alltid vara skitdåligt, för det är så det fungerar i den portföljen, det är extremt mentalt påfrestande att se det. Det är inte att modellen är dålig eller att saker har förändrats än att jag lägger mer vikt i det emotionella i att äga en sådan portfölj.
I forumet har vi en diskussion om det här. På rikatillsammans.se/forum finns det så många diskussioner, man behöver inte vara nördig eller älska ekonomi för att gå in på forumet.
Man kan gå in där och trycka på bästa diskussionerna och då kan man få en sammanfattning av en handfull diskussioner som jag tycker alla har ett värde av att läsa. Det går sjukt bra att ställa frågor där, folk är jättesnälla.
Att vara tillräckligt bra
Jan: Om vi tar en bärande princip som jag tror kommer vara för mycket av rekommendationerna framåt, jag tror att vi kommer göra om nybörjarguiden utifrån de här.
Jonathan S från forumet kommer hålla en Patreonföreläsning, jag tyckte att det han skrev var så bra att han måste hålla en föreläsning om det.
Min tolkning från vad Jonathan skrev är att givet att vi har många problem och saker som ska göras, så är det rimligt att anse det vara fel att lägga massa resurser på att skapa en lösning som är perfekt för ett eller två av problemen på bekostnad av att de andra problemen.
Har jag 10 problem som alla behöver lösas och jag då fokuserar på att göra två perfekt och sen blir 8 ogjorda så är det en sämre strategi än att göra alla 10 good enough.
Caroline: Jag trodde aldrig jag skulle har detta från dig Jan.
Jan: Vad va det för påhopp?
Caroline: Det var inget påhopp, det är bara det att vi har jobbat så himla hårt de här 10 senaste åren så bra vi bara kan. Det har varit en fin resa men jag har nog tänkt de senaste åren sedan jag slutade jobba på universitet att det är skönt att inte sträva efter perfektionen längre.
Du är ju väldigt mycket så att det ska vara jävligt bra och du ser till att det blir jättebra och därför tycker jag att det är konstigt när du säger det här med good enough. Kan du förklara lite mer?
Jan: Detta är ett återkommande tema i hela avsnittet så jag pausar den frågan för vi kommer applicera det på portföljerna. Det är tillräckligt bra att ha Länsförsäkringar Global Indexnära än att optimera det mot Avanza Emerging Markets.
Caroline: Man ska inte tänka att man skulle ha haft den andra.
Jan: Det är tillräckligt bra, det är en låg marginalnytta. Att ha alla pengarna i en fondrobot är tillräckligt bra.
Caroline: Du tänker att man jobbar smartare och är mindre ängslig eller?
Jan: Nej, snarare att man gör rätt grej.
Fördela din energi rätt och maximera livsglädjen
Jan: Jag har 100 energipoäng, hur fördelar jag de här 100 poängen så att jag får så hög livsglädje som möjligt? Det är vissa grejer som du kommer göra som ger större bonus, mer betalt än andra.
Jag tror att ibland så hamnar jag och andra i forumet som är intresserade av ekonomi i att göra den bästa portföljen eller den billigaste portföljen.
Henrik Tell, en finansiell rådgivare sa att hellre en ofullständig plan som man följer än en perfekt plan som aldrig blir färdig som man inte följer. Det handlar om att undvika sub-optimering.
Detta finns som motsvarighet i andra områden, jag brukar säga att min Batmankarriär är programmerare, det är det jag gör på kvällar, helger och nätter. Där pratar man om ett koncept som heter mvp ”Minimum Viable Product”.
Vad är det minsta jag kan göra för att leverera en produkt som kan illustrera det vi vill eller som gör det som kunden vill ha? Sikta på att göra saker tillräckligt bra, inte på att göra det perfekt. Det är mycket viktigare att du kommer igång och börjar spara med fondrobot än vilken av portföljerna du har. Känns det förståeligt?
Caroline: Absolut, det känns som att man kan prata länge om hur man ska tillämpa det i sitt liv.
Jan: Detta är inget unikt för ekonomi och sparande. Det är en av de grejerna som jag älskar med det Jonathan sa. Han använder ett antal principer som alltid ska vara sanna oavsett situation, yrke eller område.
Caroline: Man blir nyfiken på vad det är för principer.
Jan: Det är det som kommer vara RikaTillsammans ramverket. En princip är att man ska ta informerade beslut, en annan är bäst läge leder.
Den som har bäst översyn över situationen är den som ska leda situationen, det spelar ingen roll om det är en kundtjänst medarbetare, vd eller tekniker på fältet. Det är det vi ska prata om på Patreon, jag är sjukt inspirerad och jättetacksam till Jonathan.
Jag tror att jag ska sikta på att få med Jonathan som gäst här i något av avsnitten, jag tror att det kommer vara magiskt.
Det bästa man kan spara i är en fondrobot
Jan: Inget av tipsen eller förslagen idag kommer vara perfekta, det är inte det jag siktar efter att göra. Jag kommer ge förslag på de vanligaste variationerna, vad är det för variation på detta som kanske gör det lite bättre.
Vad är nästa steg eller hur kan man tänka? För mig underlättar det att kategorisera. Detta är baslösningen, metoden, den är tillräckligt bra. Sen kan jag göra den lite bättre eller så bara nöjer jag mig.
Det är därför vi säger att för såväl nybörjaren som experten så är det bästa man kan spara i, enligt mig, en fondrobot. Fördelarna med en fondrobot är att det är enkelt att komma igång, det är enkelt att göra rätt, det är enkelt att undvika att göra misstag, du får rätt skattekonto, det är lätt att sätta upp ett månadssparande.
Även för den som är duktig eller har mycket pengar så är Lysa jättebra. Har man ett bolag som man har sålt och man har tjänat en massa pangar på kan man använda Lysa. Det är tillräckligt bra oavsett om man är expert, nybörjare eller mittemellan.
Det hjälper dig att få ihop den här höstacken som forskningen pratar om, det är billigt. Om man gör det själv och ska ha en motsvarande portfölj som i en fondrobot och vi utgår ifrån att fondroboten kostar 0.37% så kan du göra en egen portfölj för kanske 0.28%.
Vad är merkostnaden för mig att använda en fondrobot vs att göra det själv? Det är 10 baspunkter, 0.1%. Det är en hundralapp per 100 000 kronor investerade pengar.
Caroline: When you put it that way.
Jan: Är det värt att optimera en lösning där jag ska göra det själv med all den kompetens, tid och energi som det kräver vs att jag sparar en tusenlapp per år. Vill man titta på en djup genomgång av det så lyssna på avsnitt 183.
Det som har blivit bättre i år är att Avanza auto 6 vilket också ger dig höstacken, har sänkt priset. Lysa är vårt förstahandsalternativ, vårt andra alternativ är Opti.
Till dig som investerar enligt forskningen i en indexfond eller fondrobot så har jag lagt fram en bild på Tour de France, där får du olika tröjor för olika vinster i etapper. Som investerare i indexfonder eller en fondrobot så kommer du aldrig att få ledartröjan, du kommer aldrig vara bäst, eftersom du investerar i snitten av hur hela marknaden går.
Jag är mycket hellre den där cyklisten som placerar mig bra i alla etapperna än att jag har vissa enskilda etapper där jag är bäst och sen ha andra där jag är sämst. Genom att inse att genomsnittet är okej så kommer jag hamna i top 30% eller till och med högre.
Inte för att jag över tid kommer bli bättre och bättre utan för att de andra helt enkelt kommer straffa ut sig. Du kommer alltid förlora i de här jämförelserna med andra, det är ingen som tar upp ämnet vid en middag när det går dåligt.
Att investera i index är att alltid vara en looser
Jan: 2020 så var den vanligaste kommentaren som jag fick kring våra portföljer ”varför har du inte med NyTeknik fonder?” Jag fattar, 2020 gick TinNyteknik upp 70% mot index, det är asbra.
Tittar man på 2021 så gjorde de plus 7%. De vann den ena etappen 2020 men kom hopplöst efter förra året. Det som jag tycker är frustrerande att jag som investerare i höstacken alltid blir jämförd med det som har gått bäst.
Jag blir inte jämförd med den som vann för 3 år sedan och sedan har varit dålig. Man får inse att man inte tävlar i sprinten utan att man ska vinna över tid. Att investera i index är att alltid vara en looser.
Caroline: Inte alltid.
Jan: Jo.
Caroline: Det beror på hur man jämför ja.
Jan: De flesta jämför med det som har gått bra så är du alltid en looser. På stockholmsbörsen under 2021 så finns det 409 noterade bolag, 198 av dem gick back.
Caroline: Att investera och stå fast vid sin strategi är ett mind game. Att veta vem är jag och varför gör jag detta, hur länge ska jag hålla på, vem kommer säga vad?
Jan: Jag burkar säga att jag är inte tillräckligt bra jag får köra på index. Det finns en meme på nätet som heter Midwit, det är en normalfördelningskurva.
Längst till vänster har du någon som är ointelligent och dum i huvudet och därför köper indexfonder. På andra sidan har du de som är supersmarta, de köper indexfonder.
De som är dummast och smartast köper indexfonder. I mitten har du folk som tror att de vet något och försöker vara smarta.
Processen är viktigare än utfallet
Jan: Du kan inte utvärdera ett beslut baserat på utfallet av beslutet om det påverkas av slump. Det jag behöver titta på är att jag behöver värdera mitt beslut på processen. Att investera handlar om att förbättra sin process.
Under 2021 blev utfallet att tillväxtmarknaden negativ, om jag skulle fatta ett beslut baserat på utfall så hade man skitit i tillväxtmarknader.
Baserar jag beslutet på processen så säger jag istället att forskningen säger att jag ska ha en så bred exponering som möjligt, det inkluderar Sydkorea, Taiwan, Indien, Kina, Brasilien.
Det är rätt att utifrån ett forsknings perspektiv ha med tillväxtmarknader i portföljen även om de förra året presterade negativt. När du har faktorer du inte kan påverka eller där du inte har perfekt information är processen mycket viktigare.
Länsförsäkringar Global Indexnära är tillräckligt bra
Jan: Om man inte kan ha en fondrobot eller om man vill göra själv för att man är intresserad så är det inte antingen eller, du kan göra själv och ha en fondrobot. Fonden Länsförsäkringar Global Indexnära är billig och bred.
Den inkluderar inte tillväxtmarknader men den är tillräckligt bra. Jag brukar rekommendera att antingen ha den på Avanza eller Nordnet, eventuellt kan man ha den på sin egen bank om man har exempelvis SEB eller Swedbank.
Jag brukar avråda från det för jag tycker att man ska separera sparandet från sitt löpande ekonomi. Sen kombinerar man den här Länsförsäkringar Global Indexnära med ett bankkonto med insättningsgaranti.
Anledningen till kombinationen är att man vill styra risken, du vill inte ha alla pengarna i aktier.
Caroline: Är det bufferten där då?
Jan: Detta är buffert och det här. Hade du frågat mig för 10 år sedan så hade jag sagt Länsförsäkringar Global Indexnära och AMF räntefond mix.
Problemet är att räntefonder 2022 är lite som Eric Strand brukar säga ”A return free risk”, du tar risk för att gå back.
Tar vi Lysa som exempel och vi hade haft 100% i räntor vilket jag direkt avråder ifrån att ha så hade vi förra året förlorat 0.2 %. Hade vi istället haft pengarna på ett bankkonto med insättningsgaranti så hade vi fått 1% garanterat utan risk.
Jag rekommenderar Lunar bank, det är en dansk bank. Vi har en sponsrad länk och för tydlighetens skull så kan jag säga att vi är delägare i Lunar bank. De ger 1.05% ränta med insättningsgaranti, Kinnevik är ägare i det bland annat. Det finns annat också, Avanza sparkonto+ finns men då är det ofta lägre ränta.
Emerging markets
Jan: Problemet med Länsförsäkringar Global Indexnära är att tillväxtmarknaden saknas, det är heller inga globala småbolag i den här fonden. Vi bor i Sverige så det är rimligt att vi har en viss exponering mot Sverige också.
I Länsförsäkringar Global Indexnära får du bara 1 % av pengarna i Sverige, vi vill ha en större del. Vi vill göra höstacken större genom att lägga till tre fonder.
Det är 70% Länsförsäkringar Global Indexnära, 10% Handelsbanken Globala småbolag, 10% Länsförsäkringar tillväxtmarknad och 10% PlusAllaBolag Sverige.
Att bara ha Länsförsäkringar Global Indexnära och ett bankkonto är tillräckligt bra. Denna variation ger en marginell förbättring. Känns det förståeligt?
Caroline: Kommer du ihåg att man pratade om Brikländerna? Det var Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.
Jan: Det var poppis på 90-talet.
Caroline: Ja visst var det, men jag tänker att Ryssland det räknar man väl inte som tillväxtmarknad längre eller?
Jan: Jo men problemet är att Ryssland är lite knöligt att investera i.
Caroline: Vad kallar man tillväxtländerna?
Jan: Emerging markets.
Hållbarhet som en viktig faktor
Jan: Vi har en variation till där man säger att hållbarhet är jätteviktigt. Länsförsäkringar sorterar bort den värsta skiten.
Alla har en hållbarhetsprofil idag sen är det vissa andra bolag som gör en poäng i att de inte har någon hållbarhetsportfölj, vi följer forskningen och tar allt. Om man tycker att hållbarhet är superviktigt så har vi en variation på detta med tre hållbara fonder.
Det är SPP Global+ 80%, 10% SPP emerging markets+ och 10% SPP Sverige+. Det vi inte har i denna är småbolag för att det finns ingen extra hållbar fond med globala småbolag.
Man kan med Länsförsäkringar fonden och ett bankkonto skapa alla kombinationer som behövs för olika risknivåer och sparhorisonter. Vill jag ha låg risk så tar jag 20% basportföljen och 80% bankkonto, har jag en lång sparhorisont och hög risk ja då tar jag 100% basportfölj och 0% bankkonto.
Hög och låg risk får jag inte genom att följa andra fonder utan jag styr det genom att ha olika mycket i basportföljen och bankkontot. Ju mer jag har i bankkontot, desto lägre risk och desto lägre avkastning. Ju mer aktier, ju högre risk och ju högre avkastning.
Caroline: Yes.
Variationer, en optimering som det är oklart om jag kommer få betalt för.
Jan: Vi har några variationer på forumet där vi har pratat om att till exempel småspararguiden förelog att istället för PlusAllaBolag Sverige så tyckte de att man skulle ha PlusSmåbolag för de tyckte att det var överlapp som jag förstod det.
På Avanza om man är kund där så kan man byta ut Länsförsäkringar tillväxtmarknadsfonden till Avanza Emerging Markets fonden.
Caroline: I Lysa har jag räntefonder då?
Jan: Har du Lysa 80/20, då kommer du få 80% av deras 100% aktieportfölj och sen kommer du få 20% räntefonder.
Caroline: Vi har inte pratat så mycket om det på sistone.
Jan: Det kommer mer om räntor framgent!
Caroline: Okej.
Jan: Jag är inte dum i huvudet jag vet att variationer finns, jag vet att Avamza Emrging Markets finns, jag vet att man kan byta ut Länsförsäkringar mot SPP Aktiefond Global men i min värd är det variationer, det är same same. Det är en optimering som det är oklart om jag kommer få betalt för.
Vad innebär tillräckligt bra?
Jan: På forumet finns det en användare som heter Alek som tillsammans med andra på forumet har svarat på frågan om hur man gör om man vill köra motsvarande basportföljen eller Lysa fastän man är kund på Handelsbanken.
Han och andra har satt ihop en lista med exakt hur du fördelar pengarna och i vilka fonder på respektive bank för att få en så billig portfölj som möjligt som är så lik basportföljen eller Lysa som möjligt. Där har man variationer som är optimerade på leverantör.
Caroline: Hur bra blir det då?
Jan: Helt okej, det är tillräckligt bra.
Caroline: Det är diffust, vad betyder tillräckligt bra?
Jan: Vi är ovana vid tillräckligt bra.
Caroline: Det är subjektivt vad det betyder.
Jan: Charlie, en vän till oss, han och hans pappa har ett uttryck när de renoverar hus. När de sätter upp en list och den är sned så tittar de på varandra och frågar om de ska göra om den.
Om den ena säger nej och de är okej med det så säger de att den är perfekt. De tänker inte göra något åt den så de definierar den som perfekt. Jag gillar det, det är skönt.
Caroline: Det är som en helt ny människa här i studion. Det kan inte vara så att du från en vecka till en annan har kommit fram till de här sakerna med tillräckligt bra och good enough. Det måste ha varit en lång process.
Jan: Jag tror att Jonathan hjälpte mig att sätta ord på det, att sätta det i ett sammanhang. Det är som med Charlies list, den är sned och det är perfekt. För mig blir det frihet i att jag inte behöver försvara varför jag har valt tillväxtmarknadsfonden istället för Avamza Emerging Markets, det är tillräckligt bra, det är okej.
Tidshorisonten är en viktig faktor i ditt sparande
Jan: Det jag upplever spelar en större roll än huruvida jag väljer Länsförsäkringar Tillväxtmarknad eller Avanza Emerging Markets är något vi pratade om i förra avsnittet när vi pratade om hur börsen gick 2021.
Vi sa att ju längre sparhorisont desto jämnare och mer förutsägbar avkastning har du, tiden är din bästa vän. Ju längre sparhorisont ju lägre risk för nedgång och ju större sannolikhet att gå plus.
Jag påstår att den viktigaste frågan i ditt sparande är inte väljer jag Lysa eller Opti eller Länsförsäkringar Global Indexnära. Den mycket svårare frågan är hur lång är tidshorisonten på mitt sparande.
Hur lång tid jag sparar kommer påverka min avkastning, ju längre tidshorisont desto mer kan du spara i aktier. Jag har haft en tumregel som säger 10% aktier för varje år i sparhorisont.
Problemet är att när jag återigen har lyssnat på folk i forumet och pratat med folk, och träffade de här nybörjarna innan jul så inser jag att nej de flesta har inte en sparhorisont på 5 eller 6 år.
De flesta har två sparhorisonter, den ena är närtid vilket är kanske 1 år framåt. Sen har man sparhorisonten som heter ”Jag behöver inte pengarna alls”, långt fram. Om jag ska överdriva och generalisera så påstår jag att vi har två sparhorisonter, 12 månader och pension.
Caroline: Jag tror att du har rätt, jag tror att man inte har funderat över sina sparhorisonter så mycket.
Jan: Det är jättesvårt med den där mellanhorisonten. Jag har sett det på workshops, att vi har tre hinkar och ska ha tre sparhorisonter. Sätt mål på mellanlång sikt, på 5 år.
Caroline: Ingen vill det, det är ingen som gillar 5års-planer. Jag gillar inte det heller, jag tycker att det är skönt att du säger det Jan och jag håller med dig. Det har att göra med hur livet utvecklar sig, vart man vill bo och det vet man inte nu.
Sparhorisonten kan ändras
Caroline: Det känns som att du fick ut mycket av det där att träffa nybörjarna i Stockholm.
Jan: Ja det var mindblowing,
Caroline: Jag tycker att det är jättefint och bra att ha kontakt med verkligheten. Man måste ut i den och prata med en annan generation, kanske äldre och yngre. Att ha autentiska samtal om ekonomi är inte lätt men det har du haft med de här som du pratade med.
Jan: Det var en reklamkampanj som HanaPee fixade för Anyfins räkning, jag fick vara expert och prata med henne och hennes kompisar.
Caroline: Vi kommer tillbaka till sparhorisonten nu.
Jan: Ja. Ytterligare problem i praktiken är att när folk säger långt fram är det inte så långt fram som vi tror.
Ofta förändras vår livssituation och det där som var ett 10årigt sparade tar slut här och nu, man kanske träffar en partner, får barn och behöver en ny lägenhet.
Jan: Ett annat misstag med sparhorisont är att jag upplever att de flesta har missuppfattat sparhorisont på 10 år. Är den på 10 år då är den på 10 år från varje givet tillfälle.
Om jag påbörjar ett sparande 2022 och jag ska spara i 10 år till 2032 då ska jag alltså om 5 år bara ha 5 års sparhorisont och då ska jag ha en 50/50 portfölj men så gör inte de flesta heller.
Rätt risk för din ekonomi
Caroline: Kan man inte tänka att 10 år sparhorisont är långsiktigt och 10 år+, i mitt huvud är det så att det inte finns något slutdatum.
Jan: Sparhorisont påstår jag är jätteviktigt att fundera på, det påverkar vad jag kan investera i. Ska jag ha pengarna på kort sikt ska jag ha pengarna på bankkonto, har jag pengarna på lång sikt så gäller aktier.
Om jag kommer fram till att jag ska ha en 50/50 portfölj så kommer den perfekta 50/50 portföljen alltid gå sämre än en tillräckligt bra 100/0 portfölj.
100% aktier kommer alltid ge bättre avkastning än en perfekt 50/50 portfölj. Ibland upplever jag att man lägger sjukt mycket tid på vilken fond man ska ha och vilken avgift man betalar istället för att fundera på om man har rätt risk i sin ekonomi.
De flesta har fel risk, ofta har man för låg risk eller så har man för hög risk. Vad tänker du?
Caroline: Det är bra grejer du säger. Jag är i tanken om hur vi fungerar psykologiskt med våra pengar, det här med här och nu eller långt långt fram.
Det träffade mig väldigt mycket, jag tror att jag anstränger mig så mycket för att tänka rätt men så är jag inte psykologiskt byggt för det. Jag är byggt för här och nu och långt fram. Det känns som att mycket i samhället är konstruerat för en människa som inte finns.
Jan: Inom finansforskning så finns det en definierad människa som heter Econ, det är en människa som är superrationell, alltid maximerar marginalnyttan av alla beslut, maximerar alltid avkastningen, tar alltid rätt riskjusterat rationellt beslut.
Caroline: Vad heter den som är som en vanlig människa?
Jan: Den finns inte.
Caroline: Vart är det mer så? Det kanske är i skolan, på jobbet.
Jan: Skolan är en industriprocess från 1800-talet där du tar människor som råkar vara födda samma år och ska dra dem genom samma process.
Caroline: För att de ska kunna bli tjänstemän eller arbetare.
100% bankkonto för sparande på kort sikt
Jan: Mitt förslag som jag landar i är att om du har ett sparande på kort sikt då är det 100% bankkonto med insättningsgaranti som gäller, kortsikt är upp till 2 år.
Har du en ”Jag vet inte” sikt tänker jag 50% aktier 50% bankkonto, resonemanget fungerar oavsett vilket höstack du väljer.
Sen har du lång sikt och då är det hög aktieandel 75-100%, detta förutsätter att du har en buffert vid sidan av och att en förlust i denna delen inte påverkar din vardag.
När du har sparhorisonten så vet du hur du ska fördela räntor och aktier, bankkonto är för mig räntor, det är en typ av ränteplacering. Har du placeringen kan du bestämma fonden.
I förhållande till fondvalet så spelar fondvalet ingen roll i förhållande till valet på sparhorisont. Alla samtal hos en finansiell rådgivare handlar om vilken fond du ska välja, det gör igen skillnad om du får fel på sparhorisonten och din risk.
Ha räntedelen i en egen portfölj
Jan: Räntor är svårt, särskilt nu 2022 när vi har minusräntor och du inte får någon avkastning. Lösningen som är tillräckligt bra låter såhär, kör du Lysa eller Opti så tänk inte på det och kör på deras rekommendation.
Om du kör själv då kör du på Länsförsäkringar och istället för att ta en räntefond så har du pengarna på ett bankkonto precis som vi har pratat om hittills.
En variation till detta vilket är överkurs, kommer till följd av en kommentar i forumet. Den lät såhär:
Jag blev överraskad av mig själv under Coronakraschen för jag blev jättestressad över att ha en 85/15 portfölj på ett ISK eftersom jag kunde se vilka pengar som var “säkra”. Allt rasade och det hjälpte inte mig mentalt att det föll lite mindre än index utan det kändes som att hela portföljen skulle försvinna.
Efter kraschen så flyttade jag räntedelen till ett eget ISK och nu tycker jag det är jätteskönt att kunna se hur oförändrat det beloppet är när börsen och aktiedelen har haft sina korrigeringar.
Jan: Variationen här vilket är nytt för i år är att ha räntedelen i en egen portfölj. Går din portfölj ner kommer du skita i att den går ner mindre än index. AK_N i forumet mådde mycket bättre av att ha 100% aktier i sin aktieportfölj och sen ha de där 15 % räntor i en annan portfölj.
Om du har 100 000 kronor som du ska fördela på en Lysa portfölj 80/20 så kommer Lysa placera 80 000 kronor i aktier och 20 000 kronor i räntor.
Då är AK_N´s förslag och min nya rekommendation för dig som är villig att pilla lite med det att du sätter inte in 100 000 kronor på Lysa.
Du sätter in 80 000 kronor på Lysa och tar 100% aktier och sen tar du 20 000 kronor och lägger på ett bankkonto med insättningsgaranti.
Lysa eller vilken fond som helst kommer rasa i en nedgång oavsett men du kommer ha de där pengarna som är oförändrade någon annanstans plus att du kommer få möjligheten att när det rasar kunna tänka att man har en massa pengar som man kan använda och köpa mer när det är rabatt.
Mentalt tror jag att AK_N´s lösning är bättre än min även om det matematiskt är same same.
Caroline: Är detta överkurs eller kan vem som helst göra detta?
Jan: Vem som helst kan göra detta.
Caroline: Jag känner att ja det är inte svårt ju.
Jan: Det förändrar inget matematiskt.
Caroline: Man får mindre risk.
Jan: På räntedelen får du sannolikt mindre risk och mer avkastning med en sådan här lösning.
Rekommendationen vad gäller guld för 2022 är att inte välja det
Jan: Modellportföljerna som vi är har GlobalaBarnportföljen, NybörjarPortföljen och RIkaTillsammans-Portföljen, de är variationer.
Rekommendationen för en sparare är att primärt köra på det vi har pratat om tidigare, basportföljen eller Länsförsäkringar Global Indexnära och ett bankkonto eller helst en fondrobot. Det är inte en avrådan men det är inte en rekommendation, har man dem ska man ha ett specifikt syfte.
Många av mina modellportföljer innehåller guld, guld är väldigt kontroversiellt. Rekommendationen vad gäller guld för 2022 är att inte välja det, om du ändå väljer det så ha max 10%. Samma sak gäller räntor.
Mallen för dig som väntar på en ny ombalanseringsmall, jag har uppdaterat den lite men det är exakt samma fördelning och fonder som tidigare.
De tolv principerna
Jan: Är det något du tänker på?
Caroline: För mig var det ett väldigt tillgängligt avsnitt. Jag kan ibland zoona ut och försöka skärpa mig, jag kände inte att jag behövde skärpa mig så mycket.
Jan: Grymt. Har du något guldkorn?
Caroline: Det med banken, det AK_N skrev, hennes lösning. Det är en sådan enkel lösning som man inte tänker på.
Jan: Jag uppskattar det, jag älskar forumet för många tänker bättre än få.
Jag svarar och hjälper många på forumet men det finns många på forumet som gör det också, jag vet att de kommer ifrågasätta det jag skriver.
Caroline: Med kärlek.
Jan: Ja med kärlek. Vi kommer fram till bara grejer.
Caroline: Vad har du själv för guldkorn i detta avsnittet då?
Jan: AK_Ns grej är ett stort guldkorn. Det som har varit livsförändrande har varit det med principerna om tillräckligt bra.
Caroline: Ja det känns livsförändrande.
Jan: Detta är bara en av tolv principer, de andra är minst lika mindblowing.
Caroline: När får vi tillgång till de här principerna?
Jan: Det kommer vara en utveckling under året. Redan nu den 19:e januari så kommer vi ha en föreläsning på Patreon av Jonathan.
Patereon är vår RikaTillsammans community, man kan gå in på Patreon. Jag har landat denna principen och applicerat den i detta avsnittet väldigt bra tycker jag.
Sen gäller det att applicera det i de andra sammanhangen också. 4 hinkarsprincipen som vi har pratat om i avsnitt 190, skitbra i vissa situationer men dålig i andra.
Caroline: Du tycker inte den gäller i alla situationer? Du börjar fundera lite över den eller?
Jan: Vår sparresa har pågått i 25 år, väldigt tydligt nu har vi gått över från en get rich fas till en stay rich fas. Målet för oss nu är inte att ackumulera mer kapital och då märker jag att vissa resonemang som jag förde när vi var i uppbyggnadsfasen av vårt kapital skaver i denna fasen.
Vissa metoder, principer eller regler som vi har pratat om är beroende på vilken fas du är i. Det var det som Jonathan kastade ljus på första gången för han sa att jag har en snickare som är skit bra på att slå in en spik, det är mina indexfonder.
Tänk om förutsättningarna förändras, han kanske står på en stege och har ögonen förbundna, plötsligt blir det inte lika lätt. Det blir annorlunda och då måste du göra en annan metod.
Hans princip var att han i sitt jobb har insett att metoder är väldigt kontextuella. För att han ska klara sitt jobb så var han tvungen att ha principer som alltid är sanna så att han kan förlita sig och falla tillbaka på dem.
När vi började titta på det så finns det vissa grejer som är samma oavsett vilken fas du är i, exempel money management och risk. Hur man hanterar den risken är väldigt olika beroende på om du är nybörjare eller om du är där vi är, det är samma frågor men frågorna har olika svar.
Caroline: Det har inte vi riktigt diskuterat men jag tycker att det ska bli jättespännande att prata om det.
Jan: Jonathan säger att ett bättre sätt att förhålla sig till risk är farligast vs troligast. Vad är det farligaste som kan hända? Det är en princip som alltid är sann och det blev jag sjukt inspirerad av.
Caroline: Vad jag ser nu är att de här principerna gör livet enklare och jag får lov att vara den människa jag är i den fasen jag är, det är så jag ser det nu.
Jan: Vi får se vad Jonathan säger. Nu måste vi avsluta, tack för idag vi ses nästa vecka!
Källhänvisning till samskapandet i RikaTillsammans-forumet
Som jag nämner i inledningen skulle detta avsnitt inte vara möjligt eller hålla samma kvalitet utan forumet och alla de hundratals personer som har bidragit. Nedan följer några av alla de relevanta trådar som ligger till grund för dagens avsnitt.
Om detta avsnitt:
Om portföljerna:
- Förslag på rekommendationer och portföljerna 2022
- Finns det någon anledning att ändra på basportföljen inför 2022? | RikaTillsammans 100 %-aktier-portfölj
- RikaTillsammans Aktier 2021 | Låt oss samskapa och designa en 100 % aktier-portfölj för 2021
- Motsvarande LYSA-portfölj hos storbankerna
Övriga trådar
- Är det rätt att övervikta mot ens hemma marknad (s.k. Home Bias)
- Investera alla pengarna i Länsförsäkringar Global indexnära?
- Ray Dalio – Du är galen om du investerar i räntepapper”
- Vilken typ av räntefond ger bäst skydd i en 60/40-portfölj?
- Om man skippar räntefonderna 2022 gör man en marknadstajming då?
- Utkast på det nya RikaTillsammans-ramverket | Låt oss samskapa
- Hur ser din portfölj ut 2022
Det finns många fler trådar för den som är nyfiken. De relevanta artiklarna på bloggen som bygger på forskningen är bland annat:
- Min insikt: Jag är en vandrande 37-årig räntefond... - Intervju med Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan i Stockholm
- Vad säger forskningen om sparande och investerande? Del 1 - En genomgång av de viktigaste akademiska studierna om sparande och investerande....
- Singla hellre slant än lyssna på experters uttalande om framtiden! - Del 2 i serien "Vad säger forskningen faktiskt om sparande och investerande?"
- Sluta försöka tajma marknaden och börsen! - Del 3 i serien "Vad säger forskningen om sparande och investerande?"
- Går det att konsekvent slå börsindex? - Del 4 i serien: Vad säger forskningen om sparande och investerande?
Vi har även en hel forumdel som handlar om studier, rapporter och forskning.
EDIT: Nedan var egentligen input / kommentarer till Jan inför avsnittet men som av olika anledningar hamnade i avsnittstrpfen. Så en del är klart redundant efter att precis ha lyssnat
Som vanligt för du fram både nya tankar och förstärkning av sådant som lite fallit i glömska hos en del (verkar det som). Gillar att du återigen sätter mer fokus på tillgångsallokeringen aktier/räntor än bank/fondspecifika allokeringen. Jättebra! Även tanken att förenkla sparhorisont är verkligen kanon! Lång, vet inte riktigt, kort
Precis så lever man ju livet!
Utan någon specifik ordning:
Angående “Vet ej” portföljen"
Den här portföjen 50/50 (50/40/10) gillar jag verkligen. Man vet ju inte så då får det bli 50/50.
En tanke är dock om uttag tvingas fram snabbt, och det sammanfaller med en korrektion eller i värsta fall en krasch, så kanske denna helst ska vara på bankkonto/Avanza ISK, inte fondrobot . Och jag menar specifikt Avanza (se nedan).
I min erfarenhet är en samkorrelation mellan krascher och att man tvingas ta ut pengar från sparande tidigare än man tänkt. Krascher hänger ju ihop med lågkonjunkturer dvs. ökad risk för arbetslöshet, permitteringar, lägre beläggning för egna företagare.
Har man 50% av kapitalet på räntekonto så kan man ju ta upp till hälften utan att sälja aktier vid “fel tillfälle” i en korrektion/krasch. Det brukar ju vara en bra taktik, att i en krasch öka aktieandelen. Att man har 50% på räntekonto kan kanske dessutom få folk att “våga” ha en så “hög” aktieandel på dessa pengarna som man inte riktigt vet när de behövs (vilket kanske är aldrig).
Visst, kanske ökad risk för beteendemässiga misstag om man inte ser till att ha en sådan portfölj på Avanza där man kan just har räntekonto med ränta och ISK på samma ställe (lite unikt) vilket gör det mycket lättare att se de två 50% delarna tillsammans dvs. minskad freaka-ut-risk.
Nackdelen med en fondrobot i en korrektion/krasch situation är såklart att man säljer av både räntor och aktier om man tvingas till ett uttag tidigt. Det är en av de största anledningarna till att jag inte startat med fondrobot.
Räntor
Jag håller helt med att de är devlishly svåra men man kan ju tyvärr ändå inte fly från utmaningen. De allra flesta tvingas hantera problemet på grund av tjänstepensionerna . Jag tycker du missade det i denna tråden, men kanske måste vara med i avsnittet? Man kan alltså inte komma undan helt med att sätta räntorna på sparkonto tyvärr.
Tjänstepensionerna är ju en stor del av mångas totala kapital, speciellt för 55+are som är närmare pension, och även i yngre ålder för de som tänkt använda TP för att finansiera FIRE från 55 år. Dvs. för alla de som inte kan köra 100% aktiefond. Tyvärr tvingas man då ha räntefonder, som vid dessa situationer (55+ / FIRE) ändå bör ha en relativt hög andel räntefonder (20-60% eller så).
Därför tycker jag att du bör ha med en “basränteportfölj” som man kan använda att designa räntedelen när man tvingas till att använda räntefonder. Man kanske kan tänka sig en relativt grovhuggen ränteportfölj (så den går att skala vettigt ner mot 20-60% räntedel). Och kanske rätt fokuserad på att vara “säker” (= korta räntor pga kort tidshorisont) och i Sverige. Sparkontot hade ju varit 100% Sverige.
Lite tankar
Svenska korta räntor - oftast mixade med statspapper, företagspapper och bostadslånepapper.
Tex 60-70% fördelning av de 100% eller tex. SEB Likviditet (säkraste jag hittat), AMF Räntefond kort, SPP Korträntefond, SEB Korträntefond, etc. Beroende på var man har sin TP så letar man helt enkelt upp den bästa möjliga svenska korträntefond / kapitalmarknadsfond där man har TPn = den med lägst avgift och lägst risknivå .
Om man vill/kan snuttifiera (vid högre ränteandel) så det kanske man kan man ta tex. 10% in i en FRN fond om man har tillgång till sådana. Dessa är företagspapper “floating rate note” dvs räntan sätts om oftast var 3e månad. Alltså risk med företagspapper men ingen (i princip) ränterisk. Går räntan upp så sätts dessa om “snabbt”.
High yield undviker jag själv gärna eftersom denna delen ska vara så säker som möjligt.
Svenska långa räntor - obligationer i huvudsak bostadslån, kommuner, investment grade företag.
Tex. 30-40% av 100% för att ha chansen at få lite avkastning (korta räntefonder ger ju inte mycket).
Tex AMF Räntefond Lång, SPP Obligationsfond.
Om man vill/kan snuttifiera (vid högre ränteandel) så kanske man kan ta 10% av dessa in i en realräntefond. Tex Öhman Realräntefond eller någon av de andra realräntefonderna från Handelsbanken, Swedbank, Skanda, SEB etc.
Om man vill ta in globala räntor så är väl AMF Räntefond Mix det vettigaste alternativet. Man skulle kunna lägga in 10% sådan om man vill.
Guld
Jag tycker det är jättebra att du håller kvar vid det, som ett alternativ. Alltså att de som inte vill ha guld, eller inte fixar att köpa ETCer, de får själv får “flytta” det till globalfonden typ. Jag tänker också på alla oss som månadsspar och de med mindre belopp där det inte alltid är praktiskt att köpa ETC varje månad. Jag tänker några olika fall.
För att möjliggöra månadssparandet / månadsköp av en ETC så kan The Royal Mint Physical Gold ETC vara ett bättre alternativ eftersom priset per andel är lägre än XETRA Gold (16 EUR mot 50 EUR) dvs. med Royal Mint så räcker det med ett månadssparande på ca 1600 kr för att 10% ska bli de 160 kr / 16 EUR som krävs för en andel Royal Mint. Kan underlätta att pricka de 10% även vid högre månadssparande.
Men hur gör man om man inte kan köpa ETC fysiska backat guld? Detta gäller tex så gott som alla Tjänstepensioner, IPSer och även i fall där man är utskriven från Sverige (som jag upptäckt).
Här tänker jag att om man verkligen vill ha guld så tvingas man till guldaktiefonder (många TP och IPSer har dessa tillgängliga) men de har mycket högre volatilitet och är oftast sjukt dyra. Dessutom kan det vara minimibelopp på 1000 kr per köp på tex Avanza (oftast dock inga sådana begränsningar för TP).
Här är jag verkligen rådvill och kanske en diskussion för senare under året tex med @AuAgEric .
Ska man sänka guldandelen från 10% fysikt guld till tex 5% guldaktiefonder pga volatiliteten?
Ska man acceptera avgifter på 2-2.5% bara för att få guldexponering? Påverkar ju inte totala portföljkostnaden så mycket pga tex 5% allokering men ändå. Kostar det mer än det smakar?
Kanske @AuAgEric kan starta en guldfond (motsvarande deras ESGO ETF) med rimligare avgift och 100 kr/köp för att öppna för sådant månadssparande med guldfond för TP/IPS
RT portföljen
Som jag sa för ett år sedan accepterade jag motvilligt att fortsätta med denna trots långräntorna. Och det är både emotionellt och intellektuellt svårt att acceptera dem för mig. Men den levererar ju.
Det är lite som att det är både emotionellt och intellektuellt svårt att hantera hur universum verkligen fungerar men jag kan ju acceptera att solen går upp i väster och ner i öster varje dag ändå
Så är min filosofi med RT portföljen. Bara att acceptera.
Kanske det är lite farligt när du säger att du inte riktigt kan argumentera för den. Det är nog många som inte väljer att sätta upp en sådan av just det skälet. Det kanske är synd för den är ju en bra “vet inte” portfölj och dessutom med större guldallokering som kan hjälpa upp guldandelen på ens totala portfölj.
Man kan ju inte äga guld i alla sina tillgångar (bostäder, allmänpension, andra pensioner mm). Så vill man landa på 5-10% guld på totala kapitalet så kanske det krävs en RT portfölj med 25% guld för att få till det på totalen. Så är det för oss. Så jag skulle föreslå att försöka hitta argument för den - kanske direkt från Harry Browns skrifter eller någon annan tung förespråkare som har vettiga argument men än mitt “den funkar”!
EDIT : Eller kanske du gör en “re-review” på hans bok Fail-Safe investing som du la upp 2015? Där verkar vara många andra bra tankar i den boken, inkl. att vi inte kan förutsäga marknaden. Många grejer som stämmer med RT filosofin, så kanske även hans portfölj stämmer fortfarande. Sen är det ju såklart om hans tankar om 4 ekonomiska faser och vilka tillgångar som man ska hålla fortfarande stämmer eller inte. Kanske för att komma till ett avslut kring RT portföljen - kvar eller skrotas? Typ
EDIT: Här är en väldigt intressant artikel om obligations konvexitet med grafer som gör det lite lättare att förstå. High Profits at Low Rates: The Benefits of Bond Convexity – Portfolio Charts
Du får beställa en sån här nu Jan och sätta upp på lämpligt ställe https://store.behaviorgap.com/collections/mindfulness/products/always-looking-for-perfection
Jag gillar verkligen “tillräckligt bra”! Då blir det verkligen enkelt att spara. Och bra resultat.
Nu har väl avsnitt 99 hela tiden varit inne på den enkelheten, men när man tittar på alla avsnitt och läser mycket på forumet så får man griller i huvudet och börjar fundera på hur man ska optimera sparandet. Fast det behövs inte! Det är tillräckligt bra!
Det känns som man stannade och skrapade av all snö som hade klibbat fast under skidorna. Nu går det bra igen.
LF Global indexnära 100% tillräckligt bra billigast.
Spp aktiefond Global 100% utmärkt efter forskningen lite dyrare. Kommer följa breda global index utväckling till 100% långsiktigt.
Allt annat är avvika i från Global index inkl fondrobotar. Bättre eller sämre får framtiden avgöra.
Jag har uppdaterat artikeln med “Ombalanseringsmall 2022” nu även med basportföljen.
Instruktion för användning:
Så här ser den ut idag. Notera även att du MÅSTE ladda ner eller kopiera den. Jag kommer INTE godkänna några förfrågningar om att ändra den. Tillit är bra, men kontroll är bättre.
Jättebra avsnitt, ett av de bättre, kanske till och med Det bästa…tydligt enkelt och bra.
Not, det var tillräckligt bra
Två saker som kunnat sub optimera avsnittet.
Men som sagt, tillräckligt bra. Dvs ett Perfekt avsnitt!
Stort tack för ert generösa arbete och engagemang!
Om majoriteten följer dina råd portfölj 1 och 2 kommer du kuna skrota excelmallen för ombalansering till 2023
. Det borde vara guldvärd slippa det i framtiden haha 


.
Schh… det är en hemlighet att vi är på väg dit i små steg… Går i linje med min tes om att alltid göra sig själv överflödig. Bara uppsidor för alla parter.
Synd att det fattas möjligheten Spp aktiefond Global då den är mest optimala korrekta fonden långsiktigt. Dyrare men ändå lika dyrt/billigt som billigaste fondrobotar Lysa och Avanza Auto 6.
Som jag skrivit tidigare var valet mellan LF Global Index oh SPP Aktiefond Global det enskilt svåraste beslutet i avsnittet. Till slut var det följande som fällde avgörandet.
I jämförelse med SPP Aktiefond Global 0,33 %. Men som sagt, SPP-fonden är en superbra variation.
Tack! Ja, @JFB påpekade det ovan också. Jag ska vara helt ärlig att jag missade det helt och hållet. Har inte det problemet själv och blev lite för enkelspårig. Det får bli en komplettering senare.
Sant, ska fundera på det också. Tänkte dock att det blir mer aktuellt nästa år om folk gör det i år.
Tack, det värmer jättemycket OCH är definitivt forumets förstjänst.
Är det inte mer korrekt fördelning.
LF global indexnära 85%
LF Tillväx inx 15%
För att få en komplett 100% Spp aktiefond Global.
Sedan om man väljer Spp aktiefond Global behöver man inte tänka på % ombalansering. Det får man på köpet. Sköter sig själv efter marknads viktning globalt hela världen
. Fattas lite globala småbolag men inget man sover dåligt av 
.
Men den enkla bara LF Global indexnära är skön och närmast mitt hjärta

! Sedan att jag fuskar med lite annat i portföljen får jag skylla på RT forumet och blogg ägaren JB 

!
Jag måste säga, som tidigare idrottare på hyfsat hög nivå och ganska insatt i cykling; jämförelsen mellan indexfonder å elitcyklister haltar OTROLIGT mycket, så mycket att @janbolmeson inte kan använda den en enda gång till…
INGEN elitidrottare (framför allt inte cyklisterna i tour de france), är hellre medelmåttiga än att faktiskt någongång vinna något även om det skulle innebära flera dåliga tävlingar/år efteråt! Om man har den inställningen är det inte elitidrott som personen sysslar med. För elitidrottaren är resultat och berömmelse ALLT! Det som komplicerar tänkande i just cykling är att det är en individuell lagsport, där man kan ha framgång som lag men ha en plats i laget som hjälpryttare.
Ingen minns en tvåa och än mindre en medelmåtta i individuella idrotter… Jag tror du blandar ihop det med motionärer…
Alltså forumet är det bästa challenge-network man kan ha.
När jag drar PSG-metaforen så ger sig fotbollsspelarna på mig till den milda grad att jag slutar använda den, nu får jag väl cykelmaffian efter mig.

(Som tur är ni färre än fotbollsspelarna)
Riktigt bra avsnitt!
Håller 100% med om att det här med sparhorisont är extremt knepigt, och personligen nog det som kostat mig mest i form av utebliven avkastning på alldeles för stort kapital placerat till låg risk. Har under de senaste fem åren suttit på en förhållandevis stor mellanriskhink till följd av stor ambivalens när det kommer till planerna för åldern 30-40 år. Har under dessa år gått från ganska motstridiga mål och planer sett ur ett allokeringsperspektiv.
Initial plan: Husköp och familjebildning på 5-10 års sikt (stort behov av mer kapital på kort/medellång sikt = låg risk/stor mellanriskhink)
Nuvarande plan: Inget husköp på 5-10 års sikt, skjuta upp familjebildning i cirka 3-5 år och satsa på Coast/Flamingo FIRE för mer tid, pengar och energi till familj (litet behov av mer kapital på kort/medellång sikt = hög risk/liten mellanriskhink).
Osäkerheten har gjort att jag valt att ta lägre risk än optimalt under flera riktigt fina börsår. Å andra sidan var väl beslutsprocessen rätt där och då. Men jag tycker det illustrerar hur svårt det är att få “rätt” allokering på medellång sikt.
Gillade även starkt principen “tillräckligt bra”, även om jag upplever det som lättare sagt än gjort i praktiken. Det är liksom lite för mentalt ansträngande att behöva välja äggmackan utan kaviar när den med kaviar ligger där precis bredvid. Men samtidigt… Optimerade nyligen portföljen för att spara in ytterligare några baspunkter genom att flytta kapital. Såhär i efterhand kan jag konstatera att det kommer ta många år för avgiftsbesparingen att jobba in förlusten av att ha stått utanför marknaden i några dagar
. Det bästa hade bevisligen varit att skippa kaviaren. Lesson Learned: Optimering på den här nivån har en övervägande risk att kontraproduktiv.
Och razzia är bäst.
Efter att ha lyssnat två gånger så är det väl bara en sak som skaver för mig eftersom vi är i en fas där räntor/sparkonto är en nödvändig del dvs. stay rich.
Som jag förstår prioritetsordningen
Det är räntedelen mellan 1 och 3 som skaver för mig.
Jag tänker att om Lysa Räntor är “good enough”, varför är inte en räntefond med ungefär samma exponering också “good enough” … för de som vill hålla det enkelt med en (1) ISK istället för att dela upp det på två konton?
Visst, en del föredrar att ha sparkonto separat (en del av kapitalet som inte rasar i en krasch)
Men samtidigt utsätter man sig för risken att se den 100%iga aktiedelen att rasa med kraschens fulla kraft. Tidigare har det setts på RT som en ökad risk för beteendemässiga misstag dvs. sälja vid fel tidpunkt om man inte lyckas se det som en helhet inklusive sparkontot.
Dessutom blir det ju inte riktigt lika enkelt med 2 konto på olika ställen - en tex Avanza ISK med LF Global och ett sparkonto med ränta.
För mig så verkar tex. SPP Obligationsfond vara väldigt lik Lysa Räntor … och billigare:
Sammanställt från Lysa, SPP och Morningstar.
Avgift 0.21%
Ca 60% statsräntor, 13% företagsräntor (minst investment grade/BBB-), 25% bostadslån/värdepapperiserat, 2% likviditet
Duration 2-7 år
Risknivå 2
Viss valutaexponering men i huvudsak Sverige
Avgift 0.28-37%
Ca 50% statsräntor, 29% företagsräntor, 21% bostadspapper/värdepapperiserat
Duration 2-7 år
Risknivå 3
Viss valutaexponering men i huvudsak Sverige
Om den ena är “good enough” varför inte den andra?
Dessutom tvingas (som påpekats ovan) alla med tjänstepensioner, IPS etc. lösningar där man inte kan hålla cash på räntekonto ändå in i räntefondsträsket. Dvs. man måste kunna hantera det trots allt
Tankar?
12 inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: Är Lysas stora tracking error ett problem?
Vill man göra en global dito så kanske
70% Amf räntefond mix (statsobligationer och bostadsobligationer) 0,10% avgift.
30% Spp global företagsobligationer (investment grade) 0,51% avgift