Därför kommer LYSA aldrig vinna men alltid vara i toppen

För dig som har följt oss ett tag är det ingen hemlighet att vi är LYSA-fans och att vi har placerat en stor del av våra egna pengar hos dem. Och nej, det beror inte på att LYSA ger bäst ersättning (snarare tvärtom, deras jakt på låga avgifter gäller även ersättningar för samarbeten) utan för att LYSA är de som ligger närmast vår egen och forskningens investeringsfilosofi. Det vill säga att spara långsiktigt, regelbundet och billigt i alla bolag i hela världen i alla branscher och i alla storlekar. Det närmsta ett one-stop-shop-sparande vi känner till.

Dagens besök är det första av Patrik på över två år och eftersom vi har fått in många frågor från er har vi delat upp det i två delar. Den här första delen är en mer generell introduktion och samtal kring indexfonder och fondrobotar i allmänhet och LYSA i synnerhet. Nästa del är i princip bara svar på era frågor. Vi tar upp allt från den relativt smala Sverige-fonden, pratar om Lysas lösning med att göra en egen Sverige-indexfond, vi pratar om guld, hävstång, naturlig avkastning och mycket mer.

Jag personligen tyckte även att avsnittet var lite roligt eftersom vi upptäckte att Patrik svarade lite annorlunda på vissa av frågorna än vad jag själv brukar göra när jag får dem. Inte helt olika, men ändå tillräckligt för att vi skulle kunna skratta lite åt det. Vi kom även fram till en del metaforer där våra olika svar byggde på varandra.

Jag brukar ju t.ex. jämföra LYSA med en cyklist i Tour de France. LYSA är cyklisten som aldrig kommer att vinna någon enskild etapp. Det kommer aldrig bli någon ledartröja, bergsetapp- eller sprintetapp tröja. Däremot kommer cyklisten jämt komma placerad på ett genomsnittligt resultat.

Patrik byggde vidare på metaforen att över tid borde cyklisten komma i den översta tredjedelen till följd av att det över tid sällan är samma cyklister som handlar i den övre halvan. Snarare tvärtom, i alla fall för varje år som man lägger till handlingarna.

Det som vi däremot inte fick med var Pensionsmyndighetens rapport som publicerades häromdagen som var, minst sagt skeptisk till fondrobotar. Det är en diskussion vi har i forumet i dagsläget och som jag tror vi får anledning att återkomma till.

Jag hoppas att du uppskattar avsnittet och för dig som vill ha än mer, hittar du del två med frågor och svar här. Samtidigt får vi passa på och önska god fortsättning. Planen framåt i närtid är att nästa vecka hälsar Eric Strand på och därefter blir det dags för de vanliga artiklarna: ”Bästa fonderna 2022”, ”Ombalansering 2022” och ”Hur gick 2021”. Precis som vanligt. Diskussionen i forumet är redan igång här.😊

Många hälsningar,
Jan Bolmeson

PS. Vill du prova LYSA så får du gärna använda vår sponsrade länk till LYSA → (annonslänk)

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen tillbaka Patrik Adamson, du är VD och medgrundare till fondroboten Lysa. Du har en spännande bakgrund kring finansbranschen du har varit i London och jobbat på Merrill Lynch, och bland annat jobbat med private equity.

I Stockholm har du jobbat för Nordstjernan och sen blev det Lysa för ett par år sedan. Du var med i avsnitt 46 och avsnitt 125. Varmt välkommen tillbaka.

Patrik: Tack så mycket, jättekul att vara här.

Jan: När var det ni började med Lysa?

Patrik: Vi gick live med tjänsten 2017.

Jan: Jag tror inte att det är någon som har missat att vi är stora fans av er tjänst, vi har mycket pengar hos er och vi har samarbetat sedan ni öppnade dörren. I 10 år hade vi bloggat om hur man gör fondportföljer och hur man matchar forskningen.

Sen kom ni och gör samma sak automatsikt, billigare och bättre. Jag kände bara ”scr*w you”. Sen kom jag på att jag ju inte förvaltar andras pengar, vi är inte konkurrenter utan mitt mål är ju att folk ska få ett bättre sparade och ni är enligt mig det bästa alternativet.

Jag vet ju varför jag tycker Lysa är bra, men det hade varit intressant att höra dig resonera kring det. Varför tycker du att Lysa är bra?

Patrik: Vi tyckte att finansbranschen var för dålig på att skapa enkla och billiga produkter. Då börjar man fundera på varför det inte är lätt att spara rätt? Det kom ner till så enkla grejer som incitament helt enkelt, det är rätt svårt för bankerna att både ta hänsyn till aktieägar-värde och till kundvärde.

Vi funderade på hur vi kan göra en tjänst som bara har kundens bästa i fokus och där vi får lika mycket betalat oavsett vad kunden väljer eller vad vi rekommenderar till kunden. Vi har en så låg avgift som möjligt.

Jan: Jag tror att du brukar säga att ”Så länge en rådgivare eller bank får olika betalt om du väljer A eller B så kommer den rådgivningen aldrig vara objektiv”.

Patrik: Så är det. Det finns ett bra citat av Warren Buffets vapendragare Charlie Munger som sa

Visa mig incitamenten så kan jag visa er resultaten.

Det är så det är i finansbranschen. Om en aktör tjänar mer på att rekommendera en viss typ av produkter så blir det så i slutändan att det är de som kommer rekommenderas till kunden. Detta är A och O för Lysas anledning att existera.

Det som är häftigt när man har de här incitamenten så finns det en möjlighet att automatisera den här transaktionen som gör det väldigt lätt för kunden. Man behöver inte tänka att du ska jag sätta in pengarna på det här kontot och se till att de här pengarna investeras, detta kan istället automatiseras.

Lysa är som en ”one-stop shop”

Jan: Jag brukar beskriva er som en ”one-stop shop”. Precis som du säger är det lätt att göra rätt, det är enkelt att komma igång. Det är egentligen bara två val du behöver göra, vill jag spara hållbart eller brett och det andra är vilken risk du vill ha, hur lång är min tidshorisont.

Patrik: Det finns olika typer av kunder som vill ha olika saker. Det finns bra och moderna plattformar som ger kunden verktyg att investera själv. Jag tror att de absolut flesta kunderna tycker kanske inte att man har tid att sitta sig in i det, man vill ha hjälp och att någon gör detta för dig, det är där vi passar in.

Jan: En annan rolig aspekt av tjänsten är att den är rättvis. Om man kommer in och sparar sin första tusenlapp eller om man sparar 10 miljoner så får man exakt samma grej.

Patrik: Exakt, det är samma underliggande fonder som man investerar in. I mitt tycke har många personer som är väldigt förmögna rätt dåliga portföljer.

Jan: Spännande, det är inte vad folk tror.

Patrik: Man investerar ofta mycket i hedgefonder som är väldigt dyra, saker som är låsta och inte tillgängliga. Är man förmögen kanske man har råd att köpa bättre kläder och bilar och därför tänker man att när man ska investera så ska man på grund av att man är förmögen ha tillgång till bättre produkter.

De bästa finansiella produkterna är lågprisprodukter som är tillgängliga för alla. Ju mer exklusivt och ju dyrare det är desto sämre brukar det bli för kunden.

Jan: Hur kommer det sig? Jag tänker att finans är det enda området som det är så i. I alla områden i livet är det så att den som är mest aktiv, engagerad, kan mest, gör mest, flyttar runt mest är den som vinner. I finans är det den som är lat, oengagerad, ointresserad och inte kan någonting är den som kommer vinna.

Patrik: När det kommer till finans så är det på det sättet. Det är egentligen för att den finansiella marknaden som stort är väldigt välfungerande. I snitt över tid så fungerar den rätt väl med prissättningen.

Vad gör Lysa?

Caroline: Kan du inte beskriva vad det är ni gör egentligen?

Patrik: Det vi gör är att vi hjälper våra kunder att investera i det vi tycker är världens bästa fonder. Det finns väldigt många bra anledningar och historik som säger att om man investerar i aktier så kan man förvänta sig att det över tid ökar med ungefär 7 % per år.

Vissa år kan det gå ner rätt rejält medan andra går det upp men i snitt är det 7% i avkastning. Vi vill hjälpa våra kunder att skörda den avkastningen helt enkelt. Vi vill hjälpa våra kunder att göra det till en bra kostnad.

Kostnaden spelar nämligen ganska stor roll. Om man börjar att investera när man är 20 och sparar i 50 år. Om man kan förvänta sig 7% i avkastning per år och har en krona investerat så blir det i slutändan 30 kronor.

Om man istället betalat 2% i avgift så får man bara 5 % under de 50 åren och då har man bara 10 kronor. Som investerare står du för 100% av investeringen, 100% av risken men du får 33% av uppsidan, resten försvinner i avgifter och det är rätt bisarrt.

Jan: Jag gillar din fråga Carro. Hade jag fått den hade jag svarat helt annorlunda. När jag får frågan om vad Lysa gör brukar jag säga att de ser till att dina pengar investeras i alla bolag, i hela världen, i alla branscher, i alla storlekar så att du äger typ hela marknaden.

Vissa bolag kommer gå superbra medan andra bolag kommer gå superdåligt men i helhet kommer du få snittet för hur världsekonomin går och det är ungefär 7% över tid.

Caroline: Du sa att ni investerar i de bästa fonderna, vad tänker du när du säger bästa fonderna?

Patrik: Vi är ju jättenördiga här så det är flera saker. Det är dels så att det ska vara bra avgifter, väldigt brett, att det är fysiskt replikerande aktier, att det ska vara skatteeffektivt, hur väl man följer underliggande index. Det finns många saker som man ska ta hänsyn till och det tycker vi är jätteroligt.

Inget vet hur marknaden kommer att gå

Jan: Om du säger bästa fonderna till 10 olika personer så kommer alla tänka olika.

Patrik: Vi har en speciell filosofi som skiljer sig ifrån marknaden i sin helhet. Vi tycker att den är väl underbygg med långa tidsserier, data och akademisk forskning och det är att det är jättesvårt att veta hur marknaden kommer gå framöver.

Man kan ställa sig lite frågor, tror jag att jag vet hur marknaden kommer gå närmaste året eller tre åren? Mitt svar på den frågan är nej, det tror jag inte att jag vet.

Tror jag att jag kommer kunna välja ut bolag som går särskilt bra under den här perioden? Nej det tror jag inte heller att jag kan göra.

Då landar det i att fokusera på det man kan kontrollera. Då kommer man ner till saker som mycket stor spridning, låga avgifter etc. De bästa fonderna är breda och billiga fonder som exempelvis Vanguard levererar.

Jag har full respekt för att man kan landa i en annan konklusion men det tycker jag då är fel.

Jan: Appropå det så har vi fått in en jätterolig fråga både från Maria och Mattias. Kan du läsa Carro?

”Jag skulle vilja att Patrik bemötte ”Min egen portfölj ger minsann bättre avkastning- männen” med exempel på varför Lysa går sämre eller bättre i olika situationer”.

Patrik: För det första är det väldigt roligt att det har gått bra för den som säger så. Det man ska titta på är kanske inte alltid slutresultatet utan processen som leder upp till det resultatet.

Vi räknar aldrig med att Lysa kommer ge bäst avkastning av alla fonder ett enskilt år, om det är så har vi gjort något fel faktiskt. Eftersom vi ska följa marknaden så är vårt mål att komma bland den tredjedel av fonder som har gått bäst.

Det kanske låter lite underligt att inte sikta på att vara bäst. Sättet du hade tjänat absolut mest pengar senaste 10 året är om du hade investerat väldigt tungt i Bitcoin vilket många har gjort med bra resultat. När man har satsar på att investera så brett som möjligt så pratar man om riskjusterad avkastning.

Vilken risk tar jag och vad får jag för resultat för det? Då är det rimligt att säga att vi ska ligga bland top 33% av liknande fonder som finns. Om vi ska prata om att det är processen som är det viktiga så kan man ta ett mindre svenskt fotbollslag som slår en engelsk storklubb.

Då kan man titta på resultatet och säga att det svenska laget vann med 3-1, då säger man att det svenska laget är absolut bättre än storklubben. Eller så kan man titta på att den engelska klubben hade 70% av bollinnehavet medan den svenska klubben hade lite tur.

Man måste kanske se på flera matcher efter vartannat innan man kommer till konklusionen att det svenska laget är bättre och att man ska anamma deras träningsfilosofi. Vad var processen för att komma dit? Man tar bort elementet av tur så mycket som möjligt.

Handel med aktier är ett nollsummespel

Jan: Det värsta som kan hända en ny investerare är att man tar ett riskabelt bet och lyckas med det. Plötsligt börjar man tro att det handlar om skicklighet och inte så mycket tur.

Patrik: Ja det är psykologi och beteende kring investeringar. Jag hamnar i det lite också som jag tror att alla gör. Jag började investera 2000-2001, satte rätt mycket pengar i Nokia vilket gick jättebra först men sen sa det poff.

Då hade jag väldigt mycket i en enstaka aktie och detta var en väldigt viktig lärdom. Det är svårt att kritisera den enskilda för det, det är en lärdomsprocess, det är väldigt mänskligt.

När man tittar på hur vi pratar om investeringar i samhället och media så är det väldigt mycket att man ska satsa på vinnaren. Det finns en underbyggnad hela tiden av att man ska vinna.

Caroline: Hitta rätt.

Patrik: Det man inte tänker på där är att handel med aktier är ett nollsummespel. Det finns någon som köper och någon som säljer så det finns alltid någon som har gjort en bra affär och någon som har gjort en dålig affär.

Jan: Jag tycker att det var jättebra sammanfattat.

Har du en hög avgift hamnar du efter

Caroline: Jag tänkte på Marias fråga, du slänger inte den ”forskningen visar” i ansiktet?

Patrik: Det finns ju jättemycket statistik på det här. Enligt SPIVA kan man rent matematiskt förvänta sig att hälften av alla fondförvaltare går sämre än index och hälften går bättre, tillsamman utgör de index.

Sen drar man av avgifterna och då kommer man fram till att om man inte har så höga avgifter så bör man ligga bland den bästa tredjedelen.

Över tid så är det inte samma en tredjedel som kommer gå bättre ett enstaka år, det varierar rätt mycket.

Efter 10 års tid kan man se att det är ungefär 90% som har gått sämre än index av de som förvaltar, efter 10 år är vårt mål att vara bland de bästa 10%.

Jan: Vi lägger ut en länk till SPIVA, den jämför olika index och fonder. Det är så roligt att se hur du svarar på frågor. Jag brukar tänka på er som en cyklist som är med i tour de France, den här cyklisten är ganska medelmåttig.

Cyklisten kommer inte vinna men heller inte köra i diket, den medelmåttiga cyklisten är den som går på flit och systematik. Genom att hela tiden hamna i top 30%, eftersom den här cyklisten kan köra på kommer den tillslut hamna i de 10% bästa. Inte för att cyklisten är så bra utan för att alla andra är så dåliga.

Patrik: En annan liknelse är avgifter. Om du tar en hög avgift under året är det som att du hela tiden får starta 5 minuter efter i varje etapp.

Har du aktier som intresse kommer det att kosta dig pengar

Jan: Jag får också de här ”Jag är minsann bättre-männen”. Då brukar jag säga: skitbra att du är duktig, jag tycker att vi gör en tävling.

Sätt halva din portfölj i Lysa och sen sätter du halva din portfölj där du förvaltar den själv och sen kan du tävla. Vi hade en läsare som mejlade om att han hade gjort som jag sa, han hade insett efter 6 år att index gick bäst.

Caroline: Det är dedikerat.

Patrik: Det finns ju de om tycker att det här är väldigt roligt också. Jag tycker att det är roligt att läsa på om olika bolag.

Jan: Syndar du?

Patrik: Nej jag gör inte det, jag har inte riktigt tid. Allt jag har är i Lysas förvaltning. Generellt kan man säga att den stora delen som man ska använda för att förverkliga saker i sitt liv är väldigt bra att ha i breda fonder.

Sen tycker jag att det är helt okej om man vill synda med en del av sin portfölj.

Caroline: Det tycker ju vi också.

Patrik: Om man får ett adrenalinpåslag varje gång man ska logga in på sin nätmäklare och att detta är pengar man ska använda till sitt nästa boende då är man nog lite fel ute. Det är bättre att sätta pengarna i något som är lite mer förutsägbart.

Jan: Alla fattar att om jag har ett hästintresse så kostar det mig pengar, har du aktier som intresse så är det också något som kommer kosta dig pengar.

Du kommer förmodligen över tid få mindre betalt än om du hade indexfonder men då har du fått betalt i känsla, historier, du har fått göra det tillsammans med andra, du har fått dela med dig.

Caroline: Man tänker oftast inte på att ekonomi kan vara en hobby.

Det är brett och billigt med rätt risk som gäller

Jan: Det finns ju områden där marknaden inte är lika effektiv, exempelvis småbolag eller nischade marknader. Är du fundamentalistisk kring att marknaden är effektiv? Hur är din syn i det här med marknadseffektivitet?

Patrik: När man pratar om effektiva marknader i dess renaste form så tänker man på en marknad där all prisinformation reflekteras i priset men så är det inte. Det finns absolut missprissättningar som sker, mer i mindre bolag men det är väldigt svårt att identifiera när de här inträffar.

Det kan vara så att man är väldigt duktig inom ett specifikt område där man kanske har sin karriär och kanske har möjligheten att identifiera en sådan möjlighet, då tycker jag absolut att man ska försöka fånga den möjligheten.

Sen ska man nog vara ödmjuk inför att man kan ha fel i den analysen så man ska inte gå all in på den.

Jan: Är man lite fundamentalistisk kring att marknaden är effektiv är det som att säga att man går ute och ser en tjugolapp men då säger professorn att nej det är omöjligt för hade det legat en tjugolapp där så hade någon plockat upp den.

Patrik: Absolut men jag tror inte att man ska basera sin sparfilosofi på att man ska gå och hitta tappade pengar som ligger där, man ska ha något som är lite mer genomtänk och strukturerat med en process bakom. Det är brett, billigt, rätt risk som gäller.

17 miljarder förvaltas av Lysa idagsläget

Jan: Jag tittade på våra gamla anteckningar från när du var här för nästan 200 avsnitt sedan. Då hade ni ett förvaltat kapital på 500 miljoner, får man fråga hur det har gått sedan dess?

Patrik: Det har gått bra, det är häftigt att se vilket förtroende vi har fått från kunder att förvalta pengar.

Idag har vi 17 miljarder som förvaltas och vi har ungefär 85 000 betalande kunder. Det är ungefär 1% av Sveriges vuxna befolkning.

2/3 av dessa månadssparar med autogiro hos oss, det känns jättehäftigt och roligt. Vi tycker fundamentalt att man borde spara mer pengar än vad vi gör idag generellt.

Jan: Det är lätt att tänka när man har lyssnat på vår podd och har intresse för ekonomi att alla andra också har ett intresse men Avanza har funnits i 20-25 år och de har 1 miljon kunder. Hur ser den genomsnittliga Lysakunden ut?

Patrik: Det är svårt att svara på för det finns egentligen inte en genomsnittlig typisk kund. Det finns de som vill göra det själva och de blir inte riktigt kunder hos oss.

Jan: Finanstwitter är inte er kundgrupp.

Patrik: Nej så är det. Sen finns de rätt många personer som inte har så mycket möjligheter att spara pengar, det är rätt många pengar som har blankolån, det är kunder som vi inte har möjlighet att ta för det är svårt att säga att det är lämpligt för de kunderna att börja spara med oss innan man amorterar bort sina lån.

Den vanligaste anledningen till att man tänder lampan och tänker att man ska bli Lysakund är nog att man ska bli förälder. Att spara till sina barn är en jättevanlig anledning till att man kommer igång.

Caroline: Ett väldigt långsiktigt sparande då?

Patrik: Ja precis. Vi har ungefär en jämn könsfördelning, det är jätteroligt. Vår snittålder är nog strax över 30 år.

Jan: Hur mycket är snittsparandet eller mediansparandet?

Patrik: Mediansparandet är ungefär 50 000 och snittsparandet är en bit över 150 000.

Caroline: Det man har inne på sitt Lysa konto?

Jan: Ja precis och medianen är i mitten.

Patrik: Det som är roligt är att kunder fortsätter spara.

En avgift på 0.4 % hos Lysa

Jan: Har ni mycket företag som har pengar placerade hos er?

Patrik: Rätt mycket företag. Vi har en helt digital företagstjänst med digital kapitalförsäkring. Av det totala kapitalet tror jag att det är ungefär 15% om är företag.

Jan: Jag hade gissat att det var mer.

Caroline: Varför sparar företag?

Jan: De sparar sin överskottslikviditet.

Patrik: Det kan vara lite olika anledningar men oftast är det överskottslikviditet.

Jan: Avgift har vi inte pratat om, jag brukar säga 0,4 stämmer det?

Patrik: Det vi kan göra. Nu när vi har mer kapital jämfört med när vi hade mindre är att vi kan vända oss till olika fondleverantörer och diskutera rabatter med dem.

Vi har gjort en sänkning i år med en av världens största fondaktörer som gjorde att det breda alternativet blev ungefär 2-3 baspunkter billigare.

Caroline: Hur stor skillnad gör det egentligen?

Patrik: Om man ska vara ärlig mot sig själv så gör det kanske inte jättestor skillnad i helheten. Det handlar lite mer om en filosofi, kan man göra saker idag lite bättre än vad det var igår? Kan vi hela tiden göra små förbättringar kommer det vara rätt mycket bättre om några år.

0,4 i avgift har man om vi räknar in vår avgift som är max 0,24 % och de underliggande fonderna. På ett långsiktigt sparande så blir det några procentenheter av sparkapitalet som blir vår totala avgift.

Nu ser man att över tid så är avgifterna påväg ner. Vi är rätt duktiga i Sverige även om man kan tycka att det är dyrt men prisnivåerna är rätt bra jämfört med övriga Europa.

En snittfond i Europa är i sin tur nästan dubbelt så dyr som snittfonden i USA på grund av sämre konkurrens mellan de olika länderna. Ett mål för oss framöver är att kunna ta oss till andra länder och hjälpa till att sänka avgiften och göra det lättare att spara rätt.

Vi är på gång både i Danmark och Finland med plan att nästa år också dra igång i Tyskland.

Låga avgifter och stor spridning är viktigt

Jan: Jag har faktiskt tävlat och försökt göra er portfölj billigare själv för att räkna ut vad diffen är att lägga pengarna hos er vs att göra det själv. På forumet finns det sjukt duktiga människor så vi har gjort det tillsammans.

Ska man ha en portfölj som man kan säga är identisk då hamnar jag på någonstans 0,32 – 0,29%. Jag insåg att jag kan göra detta billigare men det tog två veckors arbete och att jag sen måste hålla koll.

Är det då värt att anlita er och betala mellanskillnaden på 0.07%? Ja du får sjukt mycket värde för den där 0.07%.

Patrik: Det finns två saker att tänka på där, det ena är varför det är på det sättet? Vi har en möjlighet att poola alla våra kunders medel när vi förhandlar avgifter. Även om avgifter är viktiga så här det inte allt, det gäller också att vara väl spridd. Vi hade kunnat sänka avgiften om vi hade tagit bort småbolag, tagit bort Asien eller andra marknader.

Caroline: Jag tänkte på sin egen sammansättning som du hade gjort till 0,32 %, den kräver dessutom att du ombalanserar.

Jan: Ja. Det är mycket bättre att göra det hos er än att hålla på med det själv.

Skillnad mellan bred och hållbar portfölj

Jan: Hur tänker ni kring portföljkonstruktionen? Hur tänker ni kring skillnaden mellan bred och hållbar?

Patrik: För den breda vill man att det ska vara så brett som möjligt över hela världen för att replikera världen så som den ser ut. Det är ungefär 8000 bolag på aktiesidan, målet är att generera 7-8% avkastning över tid.

På räntesidan så vill man ha en god riskjusterad avkastning och sikta på en positiv realavkastning efter inflation och att den fungerar som krockkudde för aktiesidan.

Hur skiljer sig då hållbart och brett? På den hållbara delen av aktier är det bara 800 bolag. Vi utgår ifrån svenska kyrkans riktlinjer för att få något som är konsekvent och lätt att förklara. Vi valde att göra det tillsammans med Öhman som är duktig på hållbar förvaltning.

När det kommer till småbolag, Asien och liknande så är det svårare för det finns inte riktigt den typen av screening som det finns i Europa och USA för att bestämma om det är ett hållbart bolag så det är därför en stor del av dem försvinner.

Caroline: Vad är Öhman?

Patrik: Öhman är ett fondbolag som är specialiserade på bland annat hållbar förvaltning.

Vad ska man välja, hållbart eller brett?

Jan: Så vad ska man välja, hållbart eller brett?

Patrik: Egentligen blir det ett väldigt personligt val. Känner jag att det jag vill göra är att investera så brett som möjligt vilket man kan argumentera för ger en bättre riskjusterad avkastning. Eller känner jag att jag vill exkludera den här typen av bolag som tobak och vapen så har man det hållbara alternativet.

Jan: Vad kommer ge bäst avkastning?

Patrik: Det är jättesvårt att säga för det kräver långa tidsserier. Generellt sätt kan man säga att om man har fler bolag att tillgå, man har fler obligationer att tillgå och man tror att det är relativt väl prissatt så är det kanske så att den riskjusterade avkastningen är något högre i det breda alternativet.

Det senaste året har hållbart gått lite bättre än vad det breda alternativet har gått. På det hållbara alternativet har vi ett starkt fokus på USA och Europa som har gått väldigt bra. Det breda alternativet har 20% i Asien och Asien har bara gått upp 5 % i år.

Vi tittar på det hållbara alternativet om vi kan lägga till Asien för det är en bättre process att ha med Asien även om avkastningen historiskt har blivit något sämre det här året så tror vi att det är bättre för framtiden.

Investerar vi hållbart för att det ska uppnå en effekt eller investerar vi hållbart för att få bästa möjliga avkastning? En grön obligation har normalt sätt en lägre ränta än en obligation som ska finansiera något som inte är grönt.

Jan: Du behöver inte välja du kan ta både och. Jag gillar min strategi av att ta så få svåra beslut som möjligt.

Hur ser man på hållbara investeringar mot breda investeringar?

Caroline: Just det här valet brett eller hållbart dyker upp när man är beredd att öppna ett konto, eller hur?

Patrik: Ja.

Caroline: Kan du inte berätta lite om hur man gör det?

Patrik: Hur ser man på hållbara investeringar mot breda investeringar? Det är en sak som jag brukar bli rätt irriterad på. Generellt tycker jag att finansbranschen har varit rätt dåliga här för man har gått mot att tävla i vem som är bäst på aktiv förvaltning.

Det har varit svårt att vinna den så då har man gått över till att tävla i vem som är bäst i hållbarhet. En viktig sak för oss är att hållbart och brett ska kosta ungefär lika mycket. Det sa inte vara dyrare att investera hållbart.

Jan: Så ni har inte incitament att putta någon i en viss riktning?

Patrik: Nej precis. Vi tjänar samma oavsett, totalvgiften ska heller inte gå över 0,4%. Hur gör man det så enkelt som möjligt för någon att välja hållbart? Det ska bara vara att klicka i att man vill att det ska vara hållbart och så ändras det om på kontot.

Kommer Lysa att ha en app?

Jan: När man ska bli kund hos er så går man in på lysa.se och sen tycker man bli kund och följer processen. Frågan är om det kommer komma en app någon gång?

Patrik: Någon gång kommer det komma en app. Anledningen till att det inte finns någon app idag är att man gärna vill satsa lite gradvis. Det vi har valt att göra hittills är ett mobilt web.

Om man vill ha en app och köra det parallellt så behövs det fler duktiga utvecklare som kan jobba med det. Vi vet att en app är väldigt efterfrågad bland våra kunder.

Vi vill inte att kunden ska logga in på appen varje dag. Vi gjorde en kundundersökning och fick jättebra feedback från våra kunder och tittade på ålderskategorier, att ha en app var populärt bland både äldre och yngre kunder. Vi har en lite mer långsam tjänst för vi uppdaterar bara siffrorna en gång per dag.

51% av alla dagar så går börsen upp 49% av alla dagar så går den ner. Om man är som jag så tycker man att det är lite jobbigare när man får en förlust så i snitt gör det ondare när det går ner de här 49% av dagarna än vad man blir glad när det går upp de här 51%.

Loggar man in varje dag så slutar man året som en mer olycklig människa. För den långsiktiga investeringen ska man inte logga in och titta på det varje dag.

Caroline: Inte pilla på det heller.

Patrik: Där har vi ett jättestort ansvar, hur man ser till att man är långsiktig när det väl går ner.

Hur stor del aktier vs räntor ska man ha?

Jan: Har du hört talas om den Fidelity studien, det sägs att de gjorde en analys på sina kunder och så hade de en kundgrupp som var sjukt mycket bättre än alla andra kundgrupper. Det handlade inte om utbildning, det var viss korrelation på ålder, det var inte mängd kapital.

Caroline: Bättre hur då?

Jan: Mycket högre avkastning. Det som den kundgruppen som var mycket bättre än alla andra hade gemensamt var att de alla var döda. Så de var passiva på riktigt.

Caroline: Det låter som hittepå Jan.

Jan: Jag gillar det för det går i linje med det jag tror!

Vad ska man välja? Hur stor del aktier vs räntor ska man ha? Jag vet att man får ett förslag från er, hur tänker ni där?

Patrik: Vi gör en lämplighetsbedömning för att vi ska få en profil på kunden så att vi kan föreslå något som är lämpligt.

Jan: Jag brukar alltid säga 10% aktier per år i sparhorisont.

Patrik: Det är en bra tumregel men det är inte enbart det vi tar hänsyn till. Vi tar också hänsyn till saker som din ekonomiska situation, har du dyra lån exempelvis?

Jan: Brukar ni avråda folk från att bli kunder?

Patrik: Ja det händer titt som tätt att vi avråder. Vi kan bara ta emot kunden om vi anser att vår tjänst är lämplig för kunden, det är den inte för alla kunder.

Sparkonto på Lysa

Jan: Kommer ni ta in sparkonto så att man kan ha sitt buffertsparande hos er?

Patrik: Ja. Det är en av våra stora projekt som vi har jobbat med. Det är lite underligt när man tittar på hur det ser ut i Sverige, mer än 90% av alla pengar hos banken har ingen ränta.

Jag tror att det handlar om att man har lite för dålig information. De tjänsterna som finns kanske är lite väl krångliga. Vi har ett nytt sätt att göra det där, vi tar hand om och hjälper pengarna att få ränta med hjälp av ett konto hos oss som vi håller på att testa nu.

Vi vet inte exakt när vi kommer släppa det, vill man vara med och hjälpa att testa det så får man gärna skicka ett meddelande i inloggat läge så ser vi till att när det finns mer information så får man den.

Jan: Jag trodde att du skulle svara nej.

Patrik: Det händer rätt mycket hos oss just nu.

Jan: Det blir så att jag har ett virtuellt sparkonto hos er och sätter in pengar där. Då fördelar ni det på exempelvis 3 sparkonton med tre insättningsgarantier?

Patrik: Det är målet vi vill röra oss emot helt enkelt.

Caroline: Vad ska räntan vara ungefär då?

Patrik: Det varierar lite. Om man tittar på den som ger högst ränta nu så kanske det är någon som ger 1 % ränta. Vi kommer inte vara ränteledande men kanske på 0,4%. Målet är att få ut det här under nästa år, vi vill gärna ha personer som är med och testar, ger feedback och kommer med förslag kring det.

Jan: Jag tycker att detta är skitcoolt.

1000 kronor i minsta insättning

Jan: Det var någon som skrev att 1000 kronor var den minsta insättningen man kan göra. Ett trick är att gå via bankgiro för då kan du sätta in vilket belopp som helst.

Patrik: Det stämmer. Vi hade gärna velat sänka den men det är för att undvika att få en massa små insättningar då det innebär en kostnad för oss.

Jan: Vi har även de som har mycket pengar, som är med i FIRE rörelsen. Jag brukar rekommendera 5 årsutgifter på ett bankkonto och 25 årsutgifter på ett LYSA 50/50 konto.

Det kommer att generera en årsutgift i genomsnitt i avkastning. Som företag är detta också ett problem, har man några anställda och ska ha några månaders buffert, vart gör man av den?

Patrik: För att få fem insättningsgarantier behöver vi fem partners, där är vi inte idag. Det finns en tydlig ambition av att det borde vara mycket lättare att få ränta med insättningsgaranti än vad det är idag.

Jan: Kommer jag kunna välja att ha 100% aktier och bankkonto?

Patrik: Som det är tänkt just nu så kommer man ha ett sparkonto och sen skulle man kunna ha ett annat konto med 100% aktier. Nu tycker inte jag att det är en bra idé, jag tycker att man bör ha räntor.

Sämsta rådet i finansbranchen

Jan: Är det något som du tänker att vi borde ha tagit upp?

Patrik: Nej inget speciellt.

Jan: Då ska du få en skitjobbig fråga. Vilket är det sämsta rådet i finansbranchen?

Patrik: Jag tror att det sämsta rådet i finansbranschen är att köpa strukturerade produkter på grund av att det inte ger någon uppsida. Ingen privatperson borde någonsin köpa en strukturerat produkt enligt mig.

Jan: Jag håller med.

Caroline: Jag har svårt att förstå vad en strukturerad produkt är.

Patrik: Det tycker jag också, det är lite det som är problemet i det hela.

Jan: Det är udda finansiella rådgivare som säger att du garanterat får tillbaka denna insatsen under väldigt specifika villkor. Grejen är att du antingen får mycket längre avkastning och betalar jättehöga avgifter, det är jättesvårt att förstå villkoren.

Patrik: Strukturerade produkter är nästan alltid bra för den som utfärdar dem och dåliga för den som köper.
Får man köra på med ett dåligt tips till? Om man ska tänka på att betala avgifter ska man inte betala mer än 0.4% för det äter upp för mycket av sparandet över tid.

Jan: Jag håller med. Stort tack Patrik.

Patrik: Tack själva det var jätteroligt.

Jan: Vi kommer i samband med detta släppa ett bonusavsnitt också, det kommer vara mer frågor och svar. Det kommer handla om allt från guld till räntor. Stort tack Patrik och tack till dig som har lyssnat.

Jan och Caroline Bolmeson

26 december, 2021

Den här artikeln publicerades söndagen 26 december 2021 klockan 21:27 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Indexfonder, fonder och fondrobotar.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.