LYSA + hållbart sparande = SANT ❤️ (äntligen!)
Sök:

LYSA + hållbart sparande = SANT ❤️ (äntligen!)

RikaTillsammans #125 - Intervju med VD:n Patrik Adamson som svarar på era frågor

Dagens artikel är ett samarbete med Lysa. Vi får ett återbesök av medgrundaren och VD:n Patrik Adamson som svarar på era läsarfrågor, introducerar det efterlängtade hållbara och etiska sparalternativet, delar med sig av vanliga misstag som kunderna gör och kommer med ett antal goda tips och råd.

För dig som har följt oss ett tag är det ingen nyhet av att vi är stora fans av fondrobotar i allmänhet och LYSA i synnerhet. Fondrobotarna gör det enkelt att spara på det, enligt forskningen, bästa sättet. Majoriteten av alla sparare får ett bättre sparande med en fondrobot än vad man klarar av att göra själv – en jämförelse vi gjorde tidigare i år. Till och med vi som anses vara experter har majoriteten av vårt sparande hos Lysa.

Vi intervjuade Patrik för lite mer än 1,5 år sedan och en av våra stora önskningar var möjligheten till ett hållbart och etiskt alternativ. Lysa erbjöd ett fantastiskt brett sparande men inte ett etiskt och hållbart sparande. Idag, 3 november, lanserar man äntligen ett sådant till vår stora förtjusning. Därav Patriks återbesök. Han berättar hur man har valt att följa Svenska Kyrkans kriterier för ett hållbart sparande – som är bland det bästa som finns – och dessutom lyckats göra sparandet lika billigt som det breda sparandet.

När han ändå var på plats passade vi på att ställa ytterligare ett 30-tal av era frågor som vi har samlat på oss över tid. Det handlar om allt från när vi kunder får möjligheten till att teckna kapitalförsäkringar hos dem, huruvida de kommer att lägga till guld och andra råvaror till portföljerna, det vanligaste misstaget som kunderna gör till deras planer för kommande funktioner.

Vi hoppas att du uppskattar veckans avsnitt och att vi ses även nästa vecka. Då kommer det med stor sannolikhet att handla om de psykologiska framgångsfaktorerna för rikedom. Tack för den här veckan! 🙏

Många hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Om du är nyfiken på att testa Lysa (annonslänk), använd gärna vår sponsrade länk. Det kostar inte dig något extra men gör det möjlighet för oss att driva bloggen relativt reklam- och kostnadsfritt. DS.

Lyssna eller titta på avsnittet med Patrik från Lysa

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:03:19 – Två frågor som i princip avgör ens investeringsstrategi
  • 00:05:37 – Vad är roboten i fondrobot och vad gör den?
  • 00:08:33 – Introduktion till Lysas hållbara alternativ
  • 00:11:34 – Olika definitioner av hållbarhet och etiskt sparande
  • 00:13:12 – Avgifter och avkastning med hållbart sparande
  • 00:16:28 – I det hållbara alternativet sållades 5 200 bolag av 6 000 bort
  • 00:19:14 – Det hållbara alternativet kommer att utvecklas ännu mer över tid
  • 00:22:30 – Svårt med kvantifieringen av klimatkompensation
  • 00:24:38 – Du kan välja hållbart på Lysa från och med idag
  • 00:27:41 – ”Smart sparande är inte spännande”
  • 00:29:43 – Kommer Lysa utveckla en app till telefonen?
  • 00:32:22 – Ju mindre du loggar in, desto större sannolikhet att du blir nöjd
  • 00:35:00 – En inloggning per kvartal räcker gott och väl
  • 00:37:41 – Det går inte att tajma marknaden
  • 00:40:30 – Ett tips är att inte ta ut pengar bara för att det går ner (om inte ditt mål har ändrats)
  • 00:43:54 – Alla får samma sparande på Lysa oavsett belopp man investerar
  • 00:46:13 – Så här ser snittkunden hos Lysa ut
  • 00:48:20 – När kommer Lysa att kunna erbjuda ett sparkonto?
  • 00:51:35 – Vad händer med mina pengar om Lysa går i konkurs?
  • 00:54:40 – Kommer Lysa att introducera guld, silver eller andra råvaror till portföljerna?
  • 00:56:53 – Vilken avkastning är rimlig att förvänta sig över tid?
  • 01:00:42 – Befinner vi oss i en indexfondsbubbla?
  • 01:04:26 – Frågor om TWR och Öhmans aktivt förvaltade Sverigefond
  • 01:07:57 – Varför är det mest svenska räntefonder när aktiefonderna är globala?
  • 01:10:45 – Kommer jag kunna välja dag i månaden för mitt månadssparande?
  • 01:13:23 – Kommer Lysa att erbjuda belåning?
  • 01:15:30 – Kommer jag kunna ha min tjänstepension hos er?
  • 01:17:24 – Kommer Lysa att sänka avgifterna ytterligare i framtiden?
  • 01:19:30 – Är det verkligen rimligt att investera 20 % i Sverige?
  • 01:21:17 – Fokus på långsiktigt sparande över tid
  • 01:22:37 – Patriks boktips
  • 01:26:51 – Lysa är ett väldigt långsiktigt projekt

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkommen, Patrik Adamson från Lysa. Du är en av få gäster som har fått göra ett återbesök. Du var med i avsnitt 46 när vi pratade om när fondrobotar var helt nya. Du har en bakgrund i finansbranschen sedan många år, från Merrill Lynch, Nordstjernan, utbildad på Handelshögskolan i Stockholm. Men det som jag älskar är ert projekt Lysa, där du är en av medgrundarna och du är dessutom VD.

PA: Tack så mycket, det är jättekul att vara här igen. Det har hänt ganska mycket på Lysa sedan vi pratades vid sist, så det ska bli kul att prata om det.

Två frågor som i princip avgör ens investeringsstrategi

JB: Ja, jag måste berätta, vi la ut att vi skulle träffa dig på Facebook för bara några timmar sedan och det bara dundrade in frågor. Så det är mycket läsarfrågor. Vi ska börja med två frågor. Det ena är något av en hygienfråga, som vi har börjat ställa på sistone, för att det är en professor som har sagt att man kan egentligen sammanfatta alla olika investeringsstrategier i två frågor. Den ena frågan är:

Kan du förutsäga marknadens rörelser imorgon bättre än andra?

PA: Då skulle jag säga nej, det kan man inte.

JB: Den andra frågan är:

Kan vi/jag analysera företag bättre än andra, och därmed hitta undervärderade bolag som kan gå bättre imorgon än andra?

PA: Nej, det tror jag inte heller.

JB: Det är ganska intressant, för några veckor sedan hade vi två professionella och aktiva fondförvaltare här, och då svarade de helt annorlunda på de här två frågorna. Beroende på om man då svarar ”ja, ja”, eller ”ja, nej” eller som du och jag ”nej, nej”, då blir det väldigt logiskt att försöka arbeta med ett passivt investerande, långsiktigt, evidensbaserat och i indexfonder.

PA: Det leder ju till helt olika filosofier och vad man lägger så att säga sin energi på. Antingen att försöka hitta de bolagen som man tror ska gå bäst, eller att försöka göra det så effektivt, billigt och brett som möjligt.

JB: Där tänker jag också att innan vi hoppar in i alla de här läsarfrågorna, så har jag upptäckt när jag har varit ute och hållit workshop – för jag är ett stort fan av er, vi har lagt majoriteten av våra pengar hos er – att det är en missuppfattning. Vi pratar ofta om att ni är en fondrobot och så tänker man att en robot, alltså bokstavligt talat någon som sitter och väljer ut de bästa fonderna beroende på senaste veckan, och då säger jag att så är det inte. Men då tänker jag att istället för att jag ska förklara vad Lysa är, kan inte du förklara?

Vad är roboten i fondrobot och vad gör den?

CB: Ja, och vad tänker du kring frågan: ”Vad är roboten i fondrobot?”

PA: Det är en jättebra fråga. Det här med fondrobot och robotrådgivning har blivit lite klatschiga rubriker för att beskriva det som vi och några andra håller på med. Det handlar egentligen om att man automatiserar investeringar. Istället för att man har ett konto där man sätter in pengar och sedan får man gå in själv i det kontot och välja ut vilka fonder man ska investera i, eller betala dyrt för att en annan ska göra det, så sker allt det där automatiskt.

Det sker helt regelstyrt efter ganska enkla så kallade algoritmer som vi människor har tagit fram. I vårt fall i enlighet med forskningen. Ofta när man hör ”robot” får man bilden av metallperson som sitter framför datorn och det brukar illustreras så även i media. Men så är det inte alls. Det handlar om att göra det så effektivt som möjligt, billigt som möjligt, automatisera där man har haft människor som har gjort det tidigare. Men hos oss är det alltså människor som väljer ut vila fonder som man investerar i.

JB: Jag brukar säga att de här reglerna väljs ut av er och en investeringskommitté, baserat på vad forskningen säger fungerar, alltså billigt, brett, globalt, långsiktigt, med en balans mellan gas- och bromsaktier och räntor.

PA: Precis så är det.

CB: När man skaffar ett konto på Lysa och ska välja vilken fördelning mellan aktier och räntor man vill ha, då är det ni som har kurerat de fonderna? Det är människor som har tagit fram vilka som är bra att välja mellan?

PA: Precis, och det finns ett utbud, kan man säga, av olika fonder som människor har sagt att det här är en bra fond. Då tittar vi på saker och ting, som hur mycket kostar det? Hur många olika bolag investerar den i? Är det så att den köper riktiga aktier och inte olika kontrakt? Men det som är det själva automatiska det är när man kommer in och svarar på lite frågor, så får man ett förslag. Det sker helt automatiskt och regelstyrt. När man väl sätter in pengarna, då känner systemet att nu kommer det in pengar och de ska investeras på det här sättet. Då vet den i vilka fonder det ska investeras i. Det blir då automatiserat och mycket billigare.

CB: Det är otroligt skönt om inte jag själv vill hålla på och välja vilka fonder det ska vara. Det är enkelt, liksom.

Introduktion till Lysas hållbara alternativ

JB: Precis, bra. Då har vi tagit den här grundgrejen. För vissa av er som lyssnar är detta trivialt, hallå det där fattar jag redan, men jag har märkt att den frågan kommer. Den vanligaste frågan som våra följare har är:

När kommer Lysa med en portfölj inriktad på hållbart sparande?

Vi har fått in samma fråga med många olika formuleringar. En av våra läsare skrev till och med: ”Hållbara fondval efterfrågas. Jag funderar till och med på att flytta mitt sparande från Lysa av just den anledningen.” Så det är onekligen viktigt.

PA: Ja, det är viktigt och det är också den vanligaste frågan som vi får själva. Det har tagit oss lite tid att komma dit, men nu är vi där, så nu lanserar vi också ett helt hållbart erbjudande som man kan välja.

Från och med idag kan man välja att investera brett eller att investera hållbart.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Jag kan säga att anledningen till att det tog oss lite längre tid, det var att vi ville göra det ordentligt från början. Det jag menar med ordentligt det är att vi inte vill att det ska kosta mer att välja hållbart än att välja brett. Normalt brukar det bli så att om man vill investera i hållbara fonder, då är de lite dyrare än de breda fonderna. Det tyckte inte vi kändes riktigt bra, så vi ville ha det på samma nivå prismässigt.

Det andra är att när man pratar om hållbart så kan man fundera på vad man egentligen menar med ”hållbart”. Det är lätt att sätta en klisterlapp och säga att nu är det här hållbart, men vad innebär det egentligen? Där ville vi ha något som var väldigt konsekvent och tydligt. Vi hade lite kriterier på hur vi tycker att det ska fungera. Det vi har gjort i det här fallet är att vi har tagit hjälp av Öhman, som hjälper oss med förvaltningen.

Då tittar vi på saker som att först vill vi att man väljer bort ett antal olika företag. Principen som används är väldigt snarlik den som Svenska Kyrkan använder. Sedan gör man ett urval och tittar på företag som är lite extra hållbara. Då kan man vilja övervikta i de fonderna eller de företagen och kanske välja bort som företag som inte först har valts bort på grund av att de är i en industri som vapen, pornografi eller tobak eller alkohol, men de är ändå inte bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Då väljer man bort dem.

Den tredje nivån man kan arbeta på det är påverkan då, som då Öhman arbetar på genom att rösta på stämmor och prata med bolagen. Där tycker vi att vi har fått ihop ett jättebra alternativ för hållbart sparande.

Olika definitioner av hållbarhet

CB: Jag tycker det är jättesvårt det här med hållbart, för jag tänker på klimatet. När du nämner vapen, alkohol och pornografi till exempel, då är det ett helt annat område av hållbarhet. Så det finns flera olika områden inom hållbart. Jag tror också att de människorna som lyssnar och tittar som har frågat också har sin egen uppfattning kring hållbart. Jag tycker att det är jättebra att ni har tagit tid på er för att göra det ordentligt.

JB: Men kan du inte berätta lite om Svenska Kyrkan? För man kan faktiskt ladda ner deras kriterier för hållbarhet. Vad var det som gjorde att ni landade just på Svenska Kyrkan?

PA: Jag tycker det är ett ganska genomarbetat ramverk som man kan utgå från, som är tydligt och konsekvent. Sedan Öhman, som är den förvaltaren som vi har valt att samarbeta med kring det här, de följer de riktlinjerna också, vilket var en av anledningarna att det var en bra partner att gå med. Det man kan säga där det är att det är viktigt att ha ett konsekvent tänk kring hållbarhet och följa väldigt konsekventa riktlinjer.

För en fond som är märkt hållbar kan ha helt andra inriktningar än en annan.

Om man förenklar lite kan man säga att den här fonden tycker att det är ok att investera i tobak och den här fonden tycker att det är ok att investera i vapen. Sedan om man köper båda två då har man både tobak och vapen. Till slut, om man lägger ihop tillräckligt många, då har man allt till slut. Så därför är det väldigt viktigt att följa ett ramverk.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Avgifter och avkastning med hållbart sparande

JB: För några år sedan var det en motsats mellan att investera etiskt och hållbart och att man fick betala en premie för det. Alltså, antingen väljer du hållbart och då får du betala för det, och så var det ändå många av oss som valde att betala för det för att kunna sova gott om natten. Som du var inne på innan, här var det för er också att det ska vara billigt. Ser du något skifte i branschen på det där? Eller är det så att ni är så grymma på att förhandla avgifter? Eller börjar man se ett skifte?

PA: Vi är ganska nördiga när det kommer till att förhandla, så det har vi gjort här precis som vi gör på alla andra områden för våra kunder.

Jag kan säga att det är väl någonting jag är lite irriterad på i branschen. Jag ser ingen anledning till att det ska vara signifikant dyrare att investera i hållbara fonder.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Om man tittar på ett makroperspektiv och lite hur det har blivit internationellt, då har aktiv förvaltning varit under press. Man har tävlat om att vara den bästa aktiva förvaltaren och så ser man att flöden går över till indexfonder och då har man börjat tävla om vem som är den mest etiska förvaltaren. Då skapar man olika ramverk, som du sa tidigare Caroline, att det här är en speciell version av hållbarhet som man hoppas ska appellera till en viss kundgrupp. Då får den kundgruppen betala mer för just den versionen av hållbarhet. Det tycker inte jag riktigt om och därför sa vi från början att när vi gör det här då ska det vara till en väldigt låg avgift.

JB: Du sa innan att man kommer kunna kryssa i någonstans att jag vill ha en hållbar eller en bred portfölj.

Kommer det vara någon motsättning mellan det hållbara och breda alternativet eller är den förväntade avkastningen densamma i båda? Hur tänker ni kring det?

PA: Här kan man säga att det finns lite olika skolor som tvistar. Det ena argumentet går ungefär så här att eftersom de här bolagen är hållbara, så har den framtiden för sig, och därför borde de kunna växa och bli mer värdefulla och därför borde man få en bra avkastning när man investerar hållbart. De här andra bolagen som då inte möter de här kriterierna, de kan råka ut för olika risker, som oljespill eller vad det än kan vara för någonting. Så det är det ena argumentet.

Argumentet mot det då säger man att då är de redan högre värderade de hållbara bolagen, i så fall. Den andra skolan säger att jo men eftersom det blir mer och mer fokus på hållbara bolag, så blir det fler och fler som vill ha de och därför trycker man upp priset, för det är fler och fler köper dem utan att det finns substans i det utöver just att de har den här hållbarhetsstämpeln som gör att fonder vill köpa dem. Man kan väl säga att de lärde tvistar om de här olika skolorna.

I det hållbara alternativet sållades 5 200 bolag av 6 000 bort

JB: Men om jag väljer den vanliga, ohållbara, alltså kommer den gå dubbelt så bra om jag överdriver lite?

PA: Nej, så är det inte. Det kommer vara en viss skillnad, men den stora skillnaden tror vi fortfarande är avgiften, om man betalar 1% istället som i det här fallet ungefär totalt 0,4%, som är en jätteskillnad. Det är viktigt för oss att… så vår avgift är fortfarande de här max 0.24% och sedan lägger man på avgiften för förvaltning. Den breda aktiedelen kostar ungefär 12 baspunkter och den här hållbara kostar 13 baspunkter, så 0,12% och 0,13%, så det är väldigt, väldigt likt. Det är den största effekten.

JB: När du var här för typ ett och ett halvt år sedan eller två år sedan, då var du precis i början av de här tankarna. När du tittar tillbaka nu efter allt det jobbet – för jag vet att jag har tjatat på dig varje gång vi pratat om de hållbara fonderna – vad är du mest stolt över?

PA: Jag tror att det som är roligast som sagt är att vi kan erbjuda ett hållbart alternativ som är konsekvent inom ett väldigt bra ramverk och till en låg avgift, så att man inte behöver betala extra för att göra det valet. Det känns jättebra verkligen. Sedan kan man säga att priset man betalar är inte avgift, men när man väljer hållbart blir det inte lika många bolag man blir investerad i.

Så på det breda alternativet hos oss får man på aktiesidan ungefär 6 000 bolag, men sedan när man har screenat bort, då kommer man ner till ungefär 800 bolag.

Patrik Adamson, VD på LYSA

JB: Va? Screenar ni bort 5 200 bolag?

PA: Ja, det som försvinner framför allt, är att vi har ganska många småbolag, som är inkluderade i det breda alternativet. När du kommer ner till global hållbarhet för mindre bolag då finns det inte sådana alternativ att investera i. Så det blir en stor skillnad i antalet bolag.

CB: Kan man se vilka de hållbara är?

PA: Nej, det har vi inte så att man kan se exakt det, men det kommer finnas lite information som visar vad man screenar bort. Det som händer här är att det blir en annan fond och nu investerar vi istället kundens pengar. När vi tidigare har valt ut Vanguard till exempel i stor utsträckning, men när vi då tittar på hållbarhet då kan vi tyvärr inte i dagsläget välja Vanguardfonder längre, för de har ett annat ramverk som vi inte tycker lämpar sig lika bra som det som Öhman har att erbjuda.

Det hållbara alternativet kommer att utvecklas ännu mer över tid

JB: Men det är fortfarande då passivt? Det är inte någon som sitter och väljer?

PA: Nej, det är det inte. Det finns en lite mer komponent att förvaltaren kan välja vissa bolag med ett hållbarhetsperspektiv, men den grundläggande idéen är fortfarande passiv. Men problemet är som sagt att det hållbara utbudet är fortfarande ganska kraftigt begränsat. Det är därför det tog oss ett tag att komma fram till den här produkten.

CB: Men då undrar man ju, är det vi i Sverige som är inställda på hållbarhet eller är det en global trend inom finansbranschen?

PA: Jag skulle säga att det är mer en global trend, men jag tror att vi i Sverige ligger tidigt i att vi vill ha det. Där kan jag också säga att från vårt perspektiv så gör vi inte någon bedömning eller ett omdöme att man ska välja det ena eller andra. Vi har den filosofin att vi hjälper kunden i stor utsträckning och väljer ut fonder och liknande. Det här ser vi lite mer som ett personligt beslut, att man kan välja det som man själv tycker känns bra. Lite som man väljer eko-mjölken eller den vanliga mjölken. Men vi som bolag har ingen preferens åt det ena eller andra.

JB: När vi hade en digital FikaTillsammans med medlemmarna i Patreon så sa du :

En av dina invändningar i finansbranschen var att när jag som sitter på andra sidan bordet kunden om jag tjänar olika beroende på vilket val kunden gör, så kommer det aldrig bli rent, för då har alltid en preferens.

PA: Ja, och det är jätteviktigt att säga här. För oss, intjäningsmässigt, så spelar det givetvis ingen roll om kunden väljer att gå mot hållbarhet eller det bredare utbudet.

JB: Nu kommer det en dum fråga kanske, men har ni en tanke på att om det kommer 200 nya bolag är screenade, kommer de läggas till? Alltså att det är något som utvecklas?

PA: Det här kommer absolut utvecklas över tiden, precis som det har gjort med den breda portföljen som vi har utvecklat över de senaste två åren, så kommer vi att fortsätta utvärdera och titta hela tiden på vilka alternativ som finns. Det är också viktigt att säga att vi har valt ut Öhman i det här fallet för att vi tycker att de är bäst, men som det alltid är, om det kommer något annat som är bättre för kunder, då kommer vi lägga till det. För vi arbetar för våra kunder.

JB: Sista frågan om hållbarhet, för vi har 30–40 andra frågor vi ska gå igenom. Men jag såg någon undersökning från Världsnaturfonden, den har i och för sig ett par år på nacken, men det var då att en global indexfond 100 000 kronor gav upphov till ungefär tre ton koldioxid. Investerar man i tyska börsen så var de riktiga nerskitare för där var det sex ton. Jag tror att svenska börsen låg väl också någonstans under tre ton. Har ni kvantifierat er på något sätt? Att om jag tar det hållbara jämfört med det breda då är jag så här mycket klimatsmartare, eller?

Svårt med kvantifieringen av klimatkompensation

PA: Nej, det har vi inte gjort. Jag har läst liknande rapporter och min bild, utan att vara någon expert på koldioxidutsläpp, det är att man kanske är lite för snabb med siffrorna där. Jag har hört att det ibland sägs att om du väljer hållbara fonder med låg koldioxid då kan du köra bil fortfarande. Det är också väldigt svårt att förhålla sig till de här olika måtten, så nej, vi nöjer oss med att säga att vi tar bort den här typen av bolag i den här förvaltningen som vi har valt ut. Sedan har man ett ytterligare fokus på påverkansarbete inom den här förvaltningen. Men vi har inte kvantifierat det så att säga.

JB: Detta är en fråga jag egentligen kan skicka ut till er läsare, någonting som jag har funderat mycket på. Säg att jag skulle köpa SAS-aktien. Då har jag dåligt samvete för att jag bidrar till ett företag som släpper ut mycket koldioxid. Men om jag då reser med ett SAS-plan och har dåligt samvete redan för att flyga med ett SAS-plan, behöver jag ha dåligt samvete som… Alltså, förstår du? Var någonstans räknas den gränsen. Men du ska inte behöva svara på. Det är min egen lilla fundering. Behöver jag dubbelskämmas?

PA: Det här är svårt och det går att borra ner och man kan komma fram till att det här bolaget är hållbar eller inte. Det går att gräva sig väldigt djupt ner i det. Så det vi hade som mål när vi skapade detta och är jättenöjda att vi har lyckats med, det är vi har gjort det väldigt enkelt att välja. Man behöver inte välja ut några listor, utan man kan säga att istället för att välja den breda förvaltningen så klickar jag här, så får jag den hållbara förvaltningen. Att det är i princip lika billigt. Det skiljer 0,012% mellan de olika alternativen. Och att det finns ett tydligt ramverk.

Du kan välja hållbart på Lysa från och med idag

JB: När kommer jag kunna välja detta?

PA: Redan idag så kan man gå in på sajten och när man blir kund kan man välja hållbart eller om man redan är kund kan man logga in och klicka i att jag vill ha det här kontot till ett hållbart konto. Då har man föranmält sig och nu i november kommer vi switcha över att det automatiskt byts till det nya hållbara alternativet.

Man tvistar som sagt om vilken påverkan det har när man väljer hållbart, förutom att det känns bra. Där är väl juryn också lite ute på det. Det man däremot kan konstatera är att om man vill vara väldigt hållbar då ska man kanske välja att investera i ett fåtal bolag som är med och driver den hållbara tekniken framåt. Elbilar, till exempel, eller solpaneler.

JB: Jag älskar det där men jag tänker att man aldrig vet vad det är som kommer att slå. Vi pratade om det lite i avsnitt #118 med Magnus Alfredsson från Proethos.

PA: Det är det som är problem att då är det här högriskinvesteringar och man får inte den här breda diversifieringen så det är en högre risk att du förlorar de pengar du har satt in. Den andra grejen man också kan tänka på, som jag tror man brukar säga har mest påverkanspotential, det är att om man ligger på en hög avgift idag på 1–1,5% och så betalar man en betydligt lägre avgift, då kan man ta skillnaden där emellan och skänka den till välgörenhet. Om man tittar lite vad forskningen säger så är det det som är absolut mest positiv effekt, beroende på vilken välgörenhet man väljer.

JB: Jag gillar ju det för så där brukar jag resonera kring räntor ibland, när folk frågar om man ska ha fast eller rörlig ränta. Då säger jag ta rörlig ränta, låtsas att du har en ränta på 3% och sedan amorterar du mellanskillnaden, för då klarar du en räntehöjning upp till 3% utan att det påverkar din ekonomi.

”Smart sparande är inte spännande”

JB: Så sammanfattning är så här att man kan spara hållbart hos er, vilket är skitbra. Man kan gå in och kryssa i det på sitt konto och det kommer flyttas över i november. När vi hade FikaTillsammans här för ett tag sedan, så sa du en mening som har fastnat hos mig: ”Smart sparande är inte spännande”

PA: Vi har funderat lite på vad det är som vi tycker är smart sparande egentligen. Det som vi kanske vänder oss lite mot som bolag det är att det mesta snurrar snabbare och snabbare i samhället. Man är mer och mer fokuserad på att konkurrera om uppmärksamhet och att allting ska vara spännande. Det här har blivit någon slags sanning för alla bolag. Det får vi höra också ganska mycket, att ni måste göra produkten spännande och vi ska gameifiera den och det är bra om folk loggar in ofta. Då tänker vi att nej, så är det inte.

Om du sparar smart då är det mer förutsägbart. Du kan tänka på det lite mer att du sätter undan pengar hela tiden så att du har pengarna när du behöver dem. Om det svänger väldigt mycket upp och ner, så det blir väldigt spännande varje gång man går in, då är det inte smart. Då landar vi i det här att smart sparande är inte spännande.

Patrik Adamson, VD på LYSA

CB: Vi har pratat om det att man ska inte vara inne på sitt sparkonto eller där som man har pengarna så väldigt ofta, för då börjar man ta beslut.

Kommer Lysa utveckla en app till telefonen?

JB: Angående app har det kommit en massa frågor från Nathalie, Rickard, med flera. De skriver jag t.ex.:

Jag hittar inte deras app, vilket får mig att tro att de inte har en, kommer de utveckla en?

Sedan kommer Anders och svarar och säger:

Det är jättebra att det inte finns någon app, så man glömmer bort att man har pengarna på Lysa.

PA: Vi satt och funderade kring det och det är en vanlig fråga vi får, om vi kommer lansera en app. För nej, vi har ingen app, så ni har inte missat någonting. Det vi har fokuserat på att göra är att hemsidan är väldigt mobilanpassad, och man kan sätta ett bokmärke på hemskärmen och komma åt det på det sättet. Men anledningen att vi inte har en app det har lite att göra med det här kanske att tanken är inte att man ska logga in hela tiden. Vi ser inte det som ett jättestort fokus för oss därför, att göra det mer tillgängligt för snabba inloggningar.

JB: Jag hade ett förslag till dig. Att man bara skulle få logga in en gång om året. 😂

PA: Ja, fast problemet är att man alltid ska ha tillgång till sina pengar. Man ska kunna ta ut dem snabbt. Inte på det sättet, men om man ska säga att när vi prioriterar allting vi ska göra, att göra det enkelt att sätta sig på bussen och logga in tre gånger om dagen, det är inte så högt upp på vår prioriteringsskala. Sedan förstår vi också och håller med om att de finns de som kanske bara vill använda en app och logga in då och då och då skulle vi jättegärna tillhandahålla den.

Det som är problemet lite det är ett rent kostnadsproblem och att vi är lite snåla. Nu har vi tre så kallade front-end-utvecklare som sitter och utvecklar webben som ni ser när ni går in på Lysa.se och loggar in. Om vi då har en Androidapp och en iPhoneapp och en hemsida, då vill vi att alla funktioner ska komma ut samtidigt på alla de här tre olika plattformarna, så då behöver vi tre personer på Androidappen och tre personer också på iPhoneappen, så då är det sex till personer. Och det kommer ändå vara svårt att få alla att bli klara samtidigt så att det här till exempel hållbara alternativet släpps på alla plattformar vid samma tillfälle.

Så det är lite utmaning då som bolag att hålla alla de plattformarna levande och upp till samma utvecklingsnivå. Det är bara det att vi inte har prioriterat. Om ni frågar mig kommer vi ha en app när vi fortsätter växa och om några år, ja absolut, men det ligger inte i topp på vår prioriteringslista just nu.

Ju mindre du loggar in, desto större sannolikhet att du blir nöjd

JB: Det där sa du också på FikaTillsammans när jag frågade dig vad är ett vanligt misstag och då hade du statistik över antal inloggningar.

PA: Ja, vi har ungefär 5 000 inloggningar per dag och det tycker vi är lite högt, med tanke på att det är 23 000 kunder. Då kan man säga att det där tycker nog de flesta om man ska säga internet startupbolag är jätteunderligt för det du vill göra är att maximera antalet inloggningar. Men det har en ganska enkel förklaring.

När man investerar i aktier och i obligationer, speciellt på aktiemarknaden, då vet vi att 48% av alla dagar går börsen ner och 52% av alla dagar går börsen upp. Men jag fungerar på det sättet och de flesta människor att när det gått ner 1% då tycker jag att det är mycket jobbigare än den positiva känslan jag får när det har gått upp 1%.

Så det där balanserar inte ut varandra. Så 48% av alla dagar mår jag sämre på grund av att det har gått ner när jag tittar på det. Får en liten olustkänsla, det var inte kul, nu har det gått ner, än den euforin jag känner när det har gått upp 52% av alla dagar. Där är forskningen entydig, att om man då loggar in varje dag under ett år, då blir man olyckligare på det sättet. Så det här har ingenting att göra med att… Du ska ju ha tillgång till dina pengar, det ska vara jättelätt att logga in och jättelätt att ta ut pengarna när man behöver dem. Men man vinner inte så mycket på att logga in varje dag och titta, utan man blir bara lite mer stressad över det.

JB: Ofta frågar folk visste du att Stockholmsbörsen slagit rekord? Och jag svarar nej. Men du är ju ska ju ha koll säger de då, men jag loggar inte in, av just den anledningen. Jag tänker snarare att ju längre tid det går mellan mina inloggningar, desto större är sannolikheten att det har gått plus.

PA: Ja, och så är det ju. Men sedan ska man ju hålla koll på hur det utvecklar sig. Det finns de som är extra och säger att man ska glömma bort det här och sedan blir man jätteglad när man upptäcker det. Det tycker jag nog är lite väl extremt, man ska logga in och hålla koll på det, men just det här att logga in flera gånger om dagen eller varje dag och titta på det… Då är det bättre att göra det mindre ofta.

En inloggning per kvartal räcker gott och väl

JB: Jag skulle säga att det är optimalt att logga in en gång i kvartalet.

PA: Jag håller med, något sådant.

CB: Vad ska man titta på då, när man loggar in en gång i kvartalet, egentligen?

PA: Det man ska hålla koll på hela tiden och det där är bra att fundera över det är ju att om man har tagit en risknivå som man är komfortabel med. För det vi vill undvika det är ju att kunder kanske har tagit lite mycket risk så att man mår dåligt av det. Då vet vi att om börsen faller då kanske jag tycker att det börjar kännas jobbigt och man får lite svårt att sova och liknande. Då har man tagit lite för mycket risk.

Man kan hålla koll på om man har rätt risknivå, är man komfortabel med att det svänger på det här sättet, eller känns det jobbigt att logga in i så fall. Då har man kanske för mycket risk. Då kan man ändra det.

JB: Jag gillar att prata om det som är bra, men det är ofta inte där man lär sig, utan man lär sig ofta av misstagen. Så jag brukar fråga vad som är det vanligaste misstaget. Jag har för mig att du sa något om att folk ändrar fördelningen efter en marknadskorrektion.

PA: Ja, det är jättevanligt och det ser man överallt i finansbranschen. Det är på det sättet att om börsen går ner 5%, då börjar kunderna ändra sin risknivå. Om det går ner 10% då är det fler som börjar ändra. Det man gör då, då säljer man av aktier. Om det är 15% det har gått ner, då är det ganska många som ändrar om och drar ner. Det är ju jättetråkigt att det går ner. Det kan vara en månadslön eller mer man har förlorat bara på grund av att börsen har gått ner, men det har ju redan inträffat.

Imorgon är det en ny dag och då kan börsen gå upp eller ner, men anledningen till varför man investerar i börsen det är ju för att vi tror att på lång sikt kommer den att gå upp. Så det skulle jag säga är ett vanligt misstag och någonting jag själv är skyldig till historiskt. Nu har jag inte gjort det sedan jag började med Lysa, men innan det var jag också lite marknadstajmare på det sättet.

Det går inte att tajma marknaden

JB: En annan grej som har slagit mig när jag har varit och träffat många läsare och hållit workshopparna är att även om jag har – jag gillar ju er jättemycket och säger att det är en av världens bästa tjänster – men även om jag har världens bästa tjänst så hindrar den inte mig från att göra dumma grejer.

Detta har jag inga belägg för, men jag har börjat säga att förmodligen kommer jag som sparare förlora mer pengar på mina dumma aktier än vad marknaden kommer förlora åt mig.

Förstår du vad jag menar?

PA: Så är det nog och det där är en liten balansgång. Vi har tänkt ganska mycket på det här. Om vi ska säga vad är det som vi är ute efter att göra egentligen, det är att skapa något som är väldigt enkelt och användarvänligt att använda. Ett sätt som ligger i det här enkelt det är att det ska inte gå att göra helt fel. Det menar är att det ska inte gå hos oss att man väljer att nu tror jag att Asien kommer gå jättebra eller Ryssland, så att man flyttar över mycket av sitt sparande till just den heta regionen eller ny teknik eller liknande.

Alla portföljer man kan välja eller alla kombinationer man kan välja hos Lysa har vi då optimerat. Så att man inte tar den här nationella risken eller en viss teknisk risk. Det man kan göra som kund däremot det är att ändra sin risk upp och ner och sedan kan man välja att ta ut pengarna. Där vill inte vi lägga några större begränsningar. Vi vill alltid att kunden ska kunna ta ut alla sina sparmedel hos oss, så fort som möjligt om man vill göra det. Vi vill också att kunden ska ha kontroll att kunna ändra sin risknivå. Man kan ändra det en gång i veckan och det är också för att inte ge en bild av att man kan marknadstajma med vår tjänst, för det kan man inte på något sätt.

Sedan har vi några begränsningar. En sådan begränsning vi har det är att om du har en sparhorisont kortare än tre år, då kommer vi inte att tillåta kunden att ta mer än 50% aktier, för att om man säger att jag behöver de här pengarna om tre år, då ska man inte ha jättemycket aktier. För det kan komman en finanskris nästa år och då har man inte tid under de två åren som är kvar att jobba igen de pengarna som man behöver ha.

Så där har faktiskt lagt in begräsningar.

Ett tips är att inte ta ut pengar bara för att det går ner (om inte ditt mål har ändrats)

JB: Jag fattar att ni inte kan hindra kunden från att ta ut sina pengar, det är döden för affärsmodellen, men samtidigt så tänker jag… Ni släppte en pressrelease härom veckan att ni har passerat tre miljarder och så visar ni graferna och det första jag ser är en flatline hösten 2018.

Utvecklingen för Lysas förvaltade kapital och betalande kunder.
Utvecklingen för Lysas förvaltade kapital och betalande kunder.

När allt annat var exponentiellt. Då tänkte jag så här nej, det där är garanterat vad som hände. Vi såg en skakning på 20% och folk slutade… Det enda jag kunde tolka var att folk slutade sätta in pengar. Jag kunde inte se ett uttag, men jag gissar att folk gjorde uttag också.

PA: Så var det. Det var fler uttag än normalt. Jag ska nog säga att det var inte jättemånga fler uttag. Det man också får tänka på är att grafen visar totalt förvaltat kapital, så aktiesidan föll ju där med 20% också och eftersom 66 % av alla pengar som är investerade hos oss ligger på aktiesidan, då blev det ett fall där på 12–14%, men eftersom fortsatte göra insättningar i stort, så blev det flatline istället. Men absolut var det så att vi såg färre insättningar och lite fler uttag under den perioden.

JB: Jag brukar säga så här att man ska bara ändra strategi om målet har ändrats. Om det går ner, ta inte ut pengar om du inte behöver dem. Kan man säga så?

PA: Ja, det tycker jag.

CB: Men man har ju olika uppfattningar om när man behöver pengar.

Hur ser snittkunden ut hos er?

JB: Jag tycker om att jämföra, som de flesta andra. Nu har ni 3 000 miljoner under förvaltning och 23 000 kunder. Så då gjorde jag lite snabb matte, genomsnitt 130 000. Stämmer det eller är medianen annorlunda?

PA: Ja, så är det.

Medianen är lägre, den är närmare 30 000 kr per kund, vilket är en ganska stor skillnad mot genomsnittet på ca 130 000 kr per kund.

Det är för att det är några kunder som har mer pengar och sedan har vi några kunder som precis har börjat spara som har några tusenlappar. Det vi ser också det är att väldigt många av våra kunder har månadssparande, vilket vi tycker är kanon. Så varje månad nu så är det närmare 50 miljoner som kommer in i månadssparande och det är 2/3 av våra kunder som har ett aktivt månadssparande.

JB: Nu blev jag glad. Alla andra siffror… Jag såg någon undersökning från Svea Ekonomi att var femte svensk inte har råd med en oförutsedd utgift på 3 000 kronor. Allt är så deppigt när man kollar på privatekonomiska siffror, så det där hoppfullt.

PA: Det är jättekul. Man har ju lite tankar om hur det kommer gå när man startar en tjänst. Vi tänkte väl att det borde vara väl lämpat för månadssparande. Man sätter upp det, sedan skickas pengar in, man får en bekräftelse och sedan investeras allt. Man behöver inte bry sig om det. Men det har varit större efterfrågan på månadssparande än vad vi trodde och det är jätteroligt, verkligen.

Alla får samma sparande på Lysa oavsett belopp man investerar

JB: Sedan gillar jag också det som du säger som är en effekt av det där med genomsnittet. Det sa du också bara i en bisats till mig vid ett tillfälle, som har fastnat hos mig. Du sa att det som också är schysst med en fondrobot är att du får samma fonder oavsett om du sätter in 10 miljoner eller 10 000. Att det är inte det här som alltid annars är i finansbranschen, som jag stör mig på, att det är inte rättvist. Småspararna blir alltid de som står sist i kön.

PA: Du får exakt samma förvaltning hos oss. Det är ingen skillnad, oavsett hur mycket pengar du sätter in. Det är samma fonder vi investerar i, det ombalanseras på samma sätt.

JB: Det tycker jag är schysst. Det har jag inte ens sagt till dig, men vi ska göra ett avsnitt om det där. Jag har några konkreta fall där småspararna fick köpa en aktie för 28 kronor och sedan var det andra som fick köpa den för 23 kronor samma vecka på grund av olika anledningar.

PA: Det som vi gör – även om förvaltningen är samma – om man sätter in mycket pengar, då kan man få en lite lägre förvaltningsavgift också hos oss. Det största hoppet är om man sätter in 30 miljoner, istället för 0,24 så kommer man ner till 0,15. Så är det. Vi funderar faktiskt på att ta bort det där för det är lite svårare att förklara den typen av stege i prissättningen. Men den viktiga principen där är att förvaltningen ska alltid vara densamma. Det är samma fonder.

JB: Nej, det är rättvist. Men det där är också roligt för jag känner så här… Ofta brukar man säga att man börjar vänster och ju äldre man blir blir man höger, men jag började höger och börjar luta mig mer och mer åt vänster, att det ska vara rättvist och att folk ska ha samma möjligheter. Snittkunden, hur gammal, hur mycket månadssparar man, och så vidare?

Så här ser snittkunden hos Lysa ut

PA: Det man kan säga är lite roligt är att det finns ingen typisk kund hos oss. Det är väldigt spritt över landet, mellan åldersgrupper och om man månadssparar eller inte. Vi vill vara en tjänst för alla som vill ha hjälp. Det vi säger är att det finns folk som vill absolut göra det här själva och vill välja exakt vilken fond man ska ha. För de finns det lite andra möjligheter. Vi finns här för de som vill ha hjälp. Sedan är det så att även om det är väldigt spritt, om man bara tar en kund, vad är mest sannolikt att vi får fram för en kund?

Då är det någon som är 35 år och som har ett månadssparande på någon tusenlapp. Ofta har man fler än ett konto, vilket man kan ha, så man kan ett med lite mer aktier för ett syfte och sedan ett med lite mindre, men snittkunden är 2/3 i aktier och 1/3 i räntor.

Patrik Adamson, VD på LYSA

JB: Jag kan egentligen ibland tycka att det är lite högt. Vad är din spontana tanke?

PA: Det beror lite på för det vi gör också det är att om kunden har en kortare tidshorisont än ett år då säger vi att vi är inte rätt tjänst för dig. Då borde du istället sätta in pengarna på sparkonto med en schysst ränta. Det är för att om man behöver pengarna inom ett år då kan det svänga så pass mycket ändå under ett års tid, det är lite för kort, så då är inte vår tjänst lämpad för det. Att det är 2/3 i aktier det har att göra med att kunderna och också vi ser oss själva som en lite mer långsiktig investeringstjänst. Det är inte just de pengarna du använder hela tiden så att säga.

När kommer Lysa att kunna erbjuda ett sparkonto?

För att vara en komplett sparaktör jämfört med till exempel Avanza, saknar jag ett bra sparkonto. När kommer Lysa att kunna erbjuda detta?

Läsarfråga från Ulf

PA: Vi har tänkt tanken, vi har tittat på det och hur vi kan göra det. Jag tror också att det finns en stor efterfrågan. Det som är lite utmaningen för oss här är att då krävs det partnerskap med banker eller kreditmarknadsbolag som i sin tur lånar ut pengarna. Vi vill aldrig låna ut pengar eller arbeta med skuld inom Lysa, däremot kan man så att säga ha ett partnerskap med någon som gör det.

Vi har några sådana diskussioner på gång. Vi är inte i mål med någon av dem, men jag kan bara hålla med Ulf att jag skulle jättegärna vilja ha det också. Men när vi gör det då ska det, precis som det var med hållbart sparande, vara en riktigt bra tjänst där du får riktigt bra ränta som är jättelätt att använda.

CB: Jag måste bara fundera här nu på vad skillnaden är mellan det ni har och ett sparkonto. Ni behöver väl inte låna ut pengar då?

PA: Nej, och som det funkar på ett sparkonto det är att då sätter du in pengar på det sparkontot och det du gör egentligen är att du lånar ut dina pengar. I sin tur tar banken och lånar det vidare till någon annan. Tyvärr så är det ofta så att man får 0% ränta i Sverige och det finns vissa banker som har minus över en viss nivå. Men som privatsparare ska man egentligen aldrig acceptera en ränta på 0%.

Då finns det lite andra alternativ som man kan välja istället som ger en lite bättre ränta, som till exempel SBAB eller Landshypotek. Då kan man vara lite rädd över att om man sätter in de här pengarna och den som jag sätter in det hos ger i sin tur dåliga lån, då kanske de pengarna försvinner.

Men då är det uppbyggt på det sättet att då går staten in, Riksgälden, och täcker upp de pengarna som du har lånat in till banken med insättningsgaranti upp till 950 000 kronor. Så man ska aldrig sätta in mer än 950 000 kronor på ett sådant sparkonto. Då kan man öppna flera olika. Till skillnad från när du sätter in pengarna hos oss istället då är det inte så att du lånar ut pengarna till någon, utan det är fortfarande dina pengar, som vi tar och köper fonder för.

Det som är viktigt att komma ihåg där… Då kan man säga att då spelar det egentligen ingen roll, eftersom de inte är utlånade, så är det fortfarande dina pengar om någonting skulle hända, för det är du som äger fonderna. Du behöver inte oroa dig för en utlåningsrisk eller att Riksgälden ska gå in om något skulle hända med Lysa. Då skulle du fortfarande äga fonderna.

Vad händer med mina pengar om Lysa går i konkurs?

JB: Det är också många som undrar hur många år framåt har ni finansierat… För det var den här artikeln i Dagens Industri här om veckan där det stod att fondrobotar lanseras med buller och brak men alla går back. Så vi kan ta frågan här från Joppe och Anders:

Vad kommer hända med mina pengar om det går i konkurs?

PA: Det är en jättebra fråga. Det som skulle hända då det är att alla våra kunders medel och fonder är helt skilt från Lysas ekonomi. Det är superviktigt. Det som rent tekniskt skulle hända det är att depåbanken som är förvaringsinstitut för fonderna skulle gå in och skulle kunna välja att antingen driva det vidare på samma sätt eller att skicka ut pengarna, att sälja av och skicka tillbaka pengarna till kunderna. Men då är inte det Lysas beslut i det fallet. Då finns det en process som man går igenom.

Det som är bra och skönt för oss är att vi har långsiktiga, starka ägare. Så vi är välkapitaliserade. Vi har drygt 30 miljoner på banken. Vi börjar få upp mer förvaltat kapital nu, så nu förvaltar vi 3 miljarder och då har vi en intäkt på det på ungefär 7 miljoner kronor på de tre miljarderna. Det är ganska lite om man jämför med de flesta förvaltarna som har högre avgifter, men det ligger i vår modell att vi tror på skala och låga avgifter. Men det har också hela tiden legat i planen, att om man som vi skulle ha lanserat det här och sedan gått med plus någon dag efteråt, då hade man tagit alldeles för höga avgifter av kunderna. Så det har hela tiden legat i vår plan.

JB: Joppe och Anders var ganska direkta och de undrar också hur många år framåt har ni finansiering och när går ni med vinst.

PA: Som det ser ut så är det så att om vi växer på samma sätt som vi har gjort de senaste 12 månaderna – alltså inte exponentiellt utan om det fortsätter på samma sätt – då kommer vi gå med vinst om två år. Och vi kommer klara oss med god marginal på de pengarna vi har enligt vår balansräkning. Sedan kan jag säga att de ägarna vi har som är väldigt kapitalstarka de tror på det här långsiktigt, de tror på själva fenomenet med digital förvaltning också med låga avgifter, så vi känner oss väldigt välkapitaliserade med starka ägare i ryggen.

Kommer Lysa att introducera guld, silver eller andra råvaror till portföljerna?

JB: En annan av de populäraste läsarfrågorna har kommit från Anders, Björn, Daniel, med flera. Guld. Guld- & silverfonder, kan vara en avancerad option, jag vill ha råvaror, när kommer det?

PA: Det kommer nog tyvärr inte att komma. Det ska sägas först att det skulle inte vara så svårt för oss att lägga till plattformen. Det skulle vara ganska enkelt att göra. Men vi tror inte att det vore att lägga till det, för att när man tittar på råvaror så är det ganska dyrt, det finns en synlig kostnad på fonden och på att förvara guld. Så det finns ganska många avgifter kopplat till det. Det är den ena biten.

Då kan man säga att om marknaden går ner så brukar guldet gå upp, så det funkar jättebra för att det har en låg korrelation. Det där är inte riktigt någonting som vi har sett heller i våra analyser så vi tycker inte att den fördelen med korrelation motsvarar avgiften man måste betala. Därför har vi valt att inte inkludera det.

Då kan man fundera på om det ska finnas en avancerad funktion så att man kan klicka i det, ungefär som att man klickar i att jag vill ha hållbart eller brett. Men det tycker inte vi riktigt, för då blir plattformen lite för svår. Då måste våra kunder börja göra val om man ska sitta och sätta ihop det där. Det brukar vara så att guld är mer populärt, men sedan brukar det finnas andra ädelmetaller man vill ha också. Och nej, vi tror inte att de avgifter man betalar och den kanske positiva effekten det har balanserar ut varandra, så därför inkluderar vi det inte.

JB: Jag håller med dig och jag håller inte med dig. Jag håller med dig i att jag tycker faktiskt inte att det ska vara en grej i en Lysaportfölj, men jag håller inte med dig om att man inte ska ha guld i portföljen. Men det är väl skönt att vi inte har samma åsikt i alla grejer.

Vilken avkastning är rimlig att förvänta sig över tid?

JB: Då tar vi nästa fråga:

Vad kan man förvänta sig i avkastning över en längre tidsperiod från ett: aktiedelen, två: räntedelen?

Läsarfrågor från Rickard

PA: Det är en jättebra fråga. Över en längre tidsperiod då får man prata om en snittavkastning per år och på aktiedelen ligger den på ungefär 7–8% per år och räntedelen ligger ungefär på 1% per år. Sedan vet vi att på aktiedelen kan det där svänga väldigt mycket. På det bästa året för Stockholmsbörsen gick det upp 67% och det sämsta året gick det ner 40%. Men i snitt över tid så är det ungefär 7–8% man kan förvänta sig.

JB: Sedan kommer vi till nästa populära fråga som kommit in från Tobias, Alexander, Johan, Anton, Rickard, med flera. Det gäller kapitalförsäkring för företag och kapitalförsäkring för barnsparande.

PA: Kapitalförsäkring på företag jobbar vi mycket på just nu för att få igång det på ett enkelt sätt hur man kan göra det helt digitalt. Så det hoppas jag vi ska få igång inom kort. Det är lite den utmaningen där samma som vi pratade om tidigare med sparkonto, att man är beroende då av ett försäkringsbolag, som stämplar det här kontot som en kapitalförsäkring. Så vi kan inte göra det helt själva.

Det är också ganska svårt att driva ett försäkringsbolag. Det är en lång tillståndsprocess, det är mycket regler man ska förhålla sig till. Det har ju vi som värdepappersbolag också givetvis, men då blir det ett separat bolag om ska göra det. Framför allt så krävs det ganska mycket kapital, så man vill ha ett minimumkapital om 50 miljoner i ett försäkringsbolag ungefär, för att kunna driva det. Då blir det en prioriteringsfråga och då är det nog bättre att samarbeta istället.

Om vi tittar på vad kapitalförsäkring är så är det ganska komplext kan man säga. Jag tror det är rättvist att säga att kapitalförsäkring var från början en skatteteknisk konstruktion, som jag tror uppfanns på 70-talet. Man sa att istället för att ha pengarna på en vanlig depå, så lånar man ut de här pengarna till försäkringsbolaget. Då är det försäkringsbolagets pengar, men det ligger i en försäkring, så det ska komma tillbaka till försäkringstagaren som kan ta ut det och då gäller helt andra skatteeffekter.

Då är den skatten som man betalar där ungefär samma nu som man betalar på ett mer modernt ISK-konto. Anledningen att man fortfarande vill ha en kapitalförsäkring, speciellt som företag, det är att ett företag får inte ha ett ISK-konto och om man då inte vill betala 30% i kapitalvinstskatt, då kan man istället välja att lägga in det på ett kapitalförsäkringskonto. Men det är väldigt konstigt och lite komplext.

Jag hoppas att vi kan lösa detta under det första halvåret år 2020, men här är vi beroende av en tredje part, ett försäkringsbolag, och där vill vi ha det här som en smidig digital process som man gör på vår sajt, som inte inkluderar en massa pappersarbete. Det är det vi håller på att jobba med att kunna integrera. Men eftersom vi är beroende av någon annan som ska göra jobbet också så är det svårt för mig att lova ett datum över ett annat.

Befinner vi oss i en indexfondsbubbla?

JB: Det har ju varit nu för några veckor sedan, jag vet inte om du såg det men i Bloomberg så var det Michael Burry som kritiserade sparande i indexfonder. Då var det också många som undrar vad du tycker om Michael Burrys påstående om att vi befinner oss i en indexfondsbubbla?

PA: Det tror jag är felaktigt.

Det kommer upp från tid till annan nästan lite skrämselpropaganda om indexfonder och att man skyller allt möjligt på indexfonder och att indexfonder kommer skapar den nästa finanskrisen. Det man ska tänka på först är att det finns ganska många som vinner på att driva den tesen i media, för då är man ofta själv en aktiv förvaltare som har högre avgifter som förlorar tillgångar till indexfonder, som då är billigare och kanske har bättre avkastning.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Men det man ska tänka på en indexfond gör egentligen det är att man replikerar världen så som den ser ut. Så om det är så att på svenska börsen att Telia är 5% då blir Telia 5% i indexfonden också. Om sedan aktiva förvaltare väljer att köpa mer av ett bolag för att de tror på det och värdet på det går upp, då kommer indexfonderna följa efter och göra samma sak. Så de leder inte. Det finns en kritik tycker jag mot indexfonder som är motiverad. Det är att ofta är det faktiskt inte så att den billigaste indexfonden är den bästa.

Det man kan göra för att få ner avgiften det är att man inte köper riktiga aktier och lägger in i fonden. Istället så köper man så kallade syntetiska kontrakt och man försöker syntetiskt replikera ett index. Det vill man inte riktigt ha för då vet man inte vem som är motpart i kontrakten. Det är någon som har lovat att leverera en avkastning som index, men vad händer nästa finanskris om den parten som har lovat inte finns?

Så därför ska man i så lång utsträckning som möjligt ha fysiskt replikerande, att det är riktiga aktier i fonderna. Det är ett jätteviktigt urvalskriterie för oss. Om vi skulle vilja skulle vi nog kunna hitta ännu billigare indexfonder än de vi har, men då skulle de vara syntetiska och inte fysiska.

JB: Precis. För vi gjorde ett avsnitt om det här och då kan man säga att har jag mina pengar hos er då kan man bortse från den här ena kritiken där han säger att du tar en motpartsrisk för att det är en massa derivat i indexfonder. Nej, den skiten har jag inte hos er.

PA: Det man kan säga är att det är svårt att helt och hållet undvika den typen av syntetisk replikering och kontrakt. Vi försöker undvika det i så stor utsträckning som möjligt. Vi försöker välja enbart fysiska. Ibland finns det något kontrakt, men det blir en ganska liten del av portföljen totalt.

JB: När du och jag pratade om det – för jag brukar alltid försöka dubbelkolla research – så sa du att till exempel kanske 1–2% av Vanguardfonden kan vara syntetiskt, för att man har inflöden och utflöden och annars hade det blivit för dyrt.

PA: Ja, säg att du har 6 000 aktier i en fond till exempel, eller du har ofta färre än det, men säger att du har väldigt många bolag i en fond. Sedan kommer en insättning en dag på 10 miljoner, då är det väldigt svårt att sprida ut det på så många bolag. Utan då väntar du tills du har ett antal tiotals miljoner innan du sprider ut det i den fonden. Under tiden, för att du inte ska tappa avkastning på dem, då kan det ligga ett syntetiskt kontrakt på de pengarna som är på väg in för så kallad likviditetshantering. Det är ganska vanligt.

Frågor om TWR och Öhmans aktivt förvaltade Sverigefond

JB: Nu är vi mycket på överkurs, Vi ska ta två överkursfrågor till. Detta händer inte ofta; så nu kommer kudos till Björn, för jag fattar inte ens Björns fråga. Han verkar väldigt insatt. Han skriver så här:

Berätta utförligt om TWR-modellen ni använder för att redovisa avkastning i procent. Hur bestäms perioderna? Är det varje dag/månad/kvartal? Berätta hur och varför TWR ger en annan redovisad avkastning jämfört med aktuellt värde minus insatt värde minus kapital. Berätta varför ni har valt att använda TWR.

Läsarfråga från Björn

Sedan säger han: ”Jag upplever att min 60% aktieportfölj svänger mer än…” och så jämför han med något index.

PA: Man kan säga att det finns lite olika sätt att mäta avkastning på. Det du vill undvika när du mäter avkastning det är att insättningar och uttag får någon effekt på procentsatsen som visas i avkastningsmodellen. Då har vi valt en speciell avkastningsmodell för hur vi beräknar procentavkastningen. Det där har vi lite beskrivit på hemsidan så man kan gå in och söka på det, men jag ska ta och titta på det och se om vi ska utöka det lite i så fall. TWR är väl vanligast att man använder.

JB: Men kan vi säga så här att om man har så här specifika frågor om TWR, då kan man ringa till er kundtjänst och prata med någon?

PA: Det kan man göra, så kan man gå igenom det i detalj eller söka på sidan.

Hur motiverar man bytet till Öhmans aktivt förvaltade Sverigefond samt den stora andelen av kapital som sätts i denna? Cirka 20% av aktieandelen.

Läsarfråga från David

PA: Det är ett byte som vi gjorde nu lite tidigare i höstas, där vi gick ifrån ett antal fonder, som vi hade tidigare. Den fonden – även om man skulle säga att den har 80 bolag i sig, så den är bred, skulle kanske inte kalla den för jätteaktiv – men vi fick ett väldigt bra pris när vi förhandlade den, som den är 10 baspunkter, alltså 0,1%. Det alternativet vi hade tidigare var betydligt dyrare. Så av den anledningen valde vi att byta.

Hej! Jag har börjat spara i Lysa. Har tänkt mig en 15-årsperiod. Ska man låta pengarna stå inne vad som än händer med börsen, eller finns det något man bör tänka på där det är läge att ta ut pengarna?

Läsarfråga från Caroline

PA: När man har en 15-årsperiod så ska man låta de stå inne, helt enkelt. Om det inte inträffar någonting i ens liv som gör att man behöver pengarna till någonting annat. Men annars är svaret ja, låt de stå inne.

Varför är det mest svenska räntefonder när aktiefonderna är globala?

CB: Nästa fråga från Markus:

Varför är det mest svenska räntefonder när aktiefonderna är globala?

Läsarfråga från Markus

PA: Det är också en bra fråga. Det har att göra med valutarisken, vilket innebär att om vi skulle köpa… På samma sätt som att indexfonderna är väldigt globala, att vi skulle köpa väldigt mycket amerikanska obligationer – det finns lite av det i sammansättningen – då skulle man också få den här risken på den amerikanska dollarn. Så att om amerikanska dollarn stärks några procent då får man en jätteeffekt av det när man på räntesidan bara vill ha exponering mot själva lånen, att man vill få räntan tillbaka.

På aktiesidan funkar det lite annorlunda. Man kan förenklat säga att om amerikanska dollarn sjunker, då kommer amerikanska börsen antagligen gå upp, på grund av att amerikanska bolag blir mer effektiva när det kommer till konkurrens inom export. Där finns det en effekt som tar ut det där, vilket det inte gör på räntesidan. När lånet ska betalas tillbaka, då är det 100 dollar, vilket kan ha ett helt annat värde i svenska kronor.

JB: Det hade man ett jätteproblem med nu tror jag i Östeuropa, i Polen eller något sådant, där man hade gett ut lån i euro och så bara sjönk den polska valutan så folk sitter i skiten.

PA: Det är många som har gjort det i Sverige också. Man tänker att man ska få lägre ränta genom att du köper en lägenhet i Sverige och sedan finansierar du det med ett lån i en annan valuta som har en längre ränta. Det ska man aldrig göra, för då är problemet att om du har finansierat i euro och euron stärks, då är du skyldig mycket mer och värdet på din lägenhet kommer inte att öka.

Kommer man i framtiden kunna sätta ett datum när man vill ta ut pengarna och att roboten då går in själv och ändrar risken till lägre när det börjar närma sig uttagsdatum?

Läsarfråga från Josefin, Tomas och Magdalena

PA: Ja. Det har vi tänkt att vi ska ha också. Det ligger absolut på prioriteringslistan för någonting vi vill göra. Som ett så ungt bolag som inte har funnits så länge då tänkte vi att det är dumt att börja med att bygga den funktionen för att den ska minska risken om tio år när vi har funnits i två år. Men det kommer komma.

Det jag kan slå ett litet slag för här som jag tror att kanske inte alla vet om, det är vi har redan en automatisk uttagsfunktion, som gör att om man vill ha ett uttag så att man tar ut 5 000 kronor i månaden eller 2 000 kronor i månaden eller att man vill ta ut från sitt konto över tid, då kan man gå och ställa in det. På samma sätt som man kan ha automatiska insättningar så kan man ha automatiska uttag.

Kommer jag kunna välja dag i månaden för mitt månadssparande?

CB: Ytterligare läsarfrågor:

Jag skulle vilja välja dag för månadssparande. Är detta något som ni planerat att lösa?” Nu är det så att man får insättningen i slutet av månaden efter lönen.

Läsarfråga från Christian och Seth

PA: Ja. Det är också på gång att vi ska ha lite större flexibilitet kring det. Det är en fördel nu när vi har vuxit, att varje gång som vi skickar till banken och tar emot månadsspar då måste vi betala en liten avgift för det, som vi täcker. Men nu när vi har blivit lite större och månadsspararna blir fler, då kan vi erbjuda det på fler dagar. Men det var anledningen till att vi bara hade en dag till att börja med.

Går det att ordna så att man kan se värdeutvecklingen per fond, inte bara portföljen? Har haft Lysa i ett år snart och är mycket nöjd.

Läsarfråga från Stefan

PA: Så att man går ner och tittar på varje enskild del hur de har utvecklats? Vi har funderat på det och det ligger också på hur man kan visa det på bästa möjliga sätt. Det är någonting som vi har tänkt att vi ska göra, men jämfört med några andra saker som vi har pratat om så är det lite mindre prioriterat.

Varför har ni satt 200 kronor som minsta belopp att kunna månadsspara, samt varför är 1000 kronor minsta belopp man kan Swisha?

Läsarfråga från Sami

PA: Till att börja med var det en tanke i att vi skulle kunna sprida ut den tillräckligt mycket, så att säga, att om man sätter in några kronor bara då är det svårt att få tillräckligt stor spridning på det. Vi har funderat också på att sänka de där gränserna lite eller ta bort dem nu när vi ser hur det används. Men det var ett val vi gjorde i början. Sedan kan man Swisha till sitt konto genom att välja Swish-insättning under insättningar. Då får du över pengar till ditt konto på det sättet.

Kommer Lysa att erbjuda belåning?

CB: Här kommer ytterligare en fråga.

På Avanza eller Nordnet kan man belåna portföljerna? Kommer man kunna göra det hos er? Enda anledningen till att jag inte har allt mitt sparande i Lysa är just att jag vill kunna använda värdepappersbelåning för att få en liten hävstång på mina långsiktiga investeringar.

Läsarfråga från Mikael och Johan

PA: Ja, vi har funderat lite på det. Jag tror inte att det är någonting vi kommer erbjuda. Anledningen till det är att för det första skulle vi inte ta något betalt för det, för vi vill aldrig få ett incitament att se till att folk ska belåna sina värdepapper. Men vi skulle kunna ta in någon extern aktör som skulle erbjuda den finansieringen med bra villkor. Det man kan tänka på är att de flesta av oss är redan belånade på grund av att man har ett fastighetslån eller något annat lån.

När man väljer att investera pengar samtidigt som man har lån någon annanstans i sin ekonomi, så är det lite redan som att de pengarna är belånade. För man kan använda de pengarna till att amortera. Så det är en grej man kan tänka på, att de flesta av oss är redan belånade i sitt sparande och får den hävstången. Den andra saken man kan tänka på är att det vi ser är att om man skulle belåna då skulle volatiliteten svängningen öka mer. Om man vill ha högre risk då kan man dra upp till 100% aktier, så det finns ingen anledning att belåna om man fortfarande har räntor i portföljen.

Men säg att du har 100% aktier och du ändå vill belåna och du inte har någon belåning på andra delar av din ekonomi, då skulle jag nog helst se att det kan man i sitt pensionssparande, där man vet att pengarna är inlåsta. Så att man inte får den där effekten att du belånar portföljen, du får en nedgång på 20% som vi hade för ett år sedan och sedan är det plötsligt nere 35%. Och sedan tar man ut pengarna. Så det finns absolut tillfälle när man kan använda det, främst i pensionssparande, men det är inte någonting som vi tänker på i närtid om vi inte skulle ha lanserat ett pensionssparande.

Kommer jag kunna ha min tjänstepension hos er?

JB: Det är också en fråga här.

Det är någon som undrar om man kan flytta sin tjänstepension eller om ni kommer lansera ett pensionssparande?

PA: Det kommer vi nog inte att göra. Vi hade jättegärna velat göra det, men det är lite samma sak här som vi hade tidigare med kapitalförsäkringen, att då behöver man ett samarbete med ett försäkringsbolag. För att du ska få hålla en tjänstepension hos dig så måste du ha ett försäkringsbolag. Sedan kan man tycka att det är lite underligt för de flesta fondförsäkringar som har tjänstepension så finns det inget försäkringselement. Så det är inte så att försäkringsbolaget garanterar din avkastning i en fondförsäkring. Det finns inget riskelement. Men det är så det ser ut och då behöver man det samarbetet.

JB: På sätt och vis är jag ändå glad att ni inte ska ha det, för då har jag ett existensberättigande, med mina portföljer.

Jag har Globala Barnportföljen på Nordnet, ska jag flytta den till Lysa?

Läsarfråga från Kristina

JB: Då brukar jag säga att majoriteten av alla sparare får det bättre och billigare hos er. Den jämförelsen gjorde vi ju för typ ett år sedan och kom fram till att det blir bättre och billigare hos er. Men Globala Barnportföljen, den enda anledningen det är typ om man har tjänstepension, att man inte kan flytta pengarna till er, så är de två identiska. Nu kidnappade jag frågan, men jag hoppas att det var ok.

PA: Det är ett bra svar. Det man kan säga där också, vilket vi inte erbjuder, det är ju en kapitalförsäkring för barn, vilket är ganska tekniskt, så det kanske man vill ha också då.

Kommer Lysa att sänka avgifterna ytterligare i framtiden?

CB: Fråga från Thomas:

Har ni några planer på att ytterligare sänka avgiften?

Läsarfråga från Thomas

PA: Det finns lite sådana planer på att göra det och det ligger i vår modell, att vi gillar att förhandla. Jag sa tidigare att vi var lie nördiga med vår förhandling och då menar jag mot finansbranschen. Vi har genomfört tre olika avgiftssänkningar genom att kunder för ungefär ett år sedan få ut rabatter från Vanguard, på grund av att vi börjar bli ganska stora. De går direkt till kunderna. Sedan bytte vi sättet som vi handlar på till ett ställe som heter Trade Web, när vi köper ETF:er, som gjorde att det blev mycket billigare.

Sedan den här förändringen av Sverigeexponering som vi gjorde i somras, så blir det också billigare. Det här är någonting vi tittar på kontinuerligt, så det finns lite sådana saker på gång. Vi har en investeringsansvarig som heter Oskar, som är superduktig på att förhandla. Så de här sakerna som jag beskrev nu, det är inte jag som har gjort det, utan det är Oskar.

JB: Det där är också spännande, för var det inte Charles Schwab som lanserade många gratisfonder? Var det inte så att de strök avgifterna på väldigt många av sina fonder? I USA pågår det mycket spännande.

PA: De har några och det har också Fidelity tror jag. Det de gjorde på just Charles Schwab var att de tog bort courtage. Men här är det lite –och då kanske man kan ge just Charles Schwab en liten känga så som jag förstår det – för de har också haft en robotrådgivare, men det som de tjänar mycket pengar på är inlåning och utlåning.

Då får man en liten intressekonflikt då potentiellt, så som jag förstår det, att då vill de gärna att i en robotrådgivning så finns det inlånade pengar, att den investerar inte allting utan det ligger kvar en liten kassa där också. Så det är väldigt viktigt att titta lite på de större aktörerna och hur deras intressekonflikter ser ut.

Är det verkligen rimligt att investera 20 % i Sverige?

JB: Det är säkert en massa frågor kvar, men nu har vi pratat i en och en halv timme så om det är ytterligare frågor som du som läsare har, ställ dem på bloggen, så kommer Lysa svara på dem. Men nu har jag några personliga frågor, inte till dig, men som jag undrar över.

Homebias, det är något de lärde tvistar om, ska man ha mycket pengar i Sverige bara för att man bor i Sverige? Vi hade inte placerat 20% i Holland, trots att den holländska börsen är lika stor som den svenska. Vad tänker du?

PA: I snitt har vi ett problem att de flesta svenskar har alldeles för mycket exponering mot Sverige och de skulle få ett bättre sparande om de köpte mer internationella indexfonder. Sedan finns det de riktigt renläriga som säger att även om du bor i Sverige så behöver du inte ha någon övervikt överhuvudtaget i Sverige, utan ska ha 1% i Sverige, lite mindre av det som är vår börsdel av hela världsbörsen. Det tror jag inte riktigt på.

Anledningen för det är att eftersom det är så att de absolut flesta svenskar har mycket av sin ekonomi i Sverige, om du då är renlärig och inte har investerat i svenska bolag, då får du ett problem om det är så att svenska börsen fortsätter att gå upp. Säg att svenska börsen går dubbelt så bra som utländska börser – det är osannolikt, men säg att det gör det – då har alla andra svenskar blivit dubbelt så förmögna som du har blivit, trots att du investerade teoretiskt korrekt. Så då hänger du inte mer Svensson. Allting blir dyrare, så det blir dyrare att köpa hus, så att ha en viss homebias är bra och då har vi landat på 20%.

Fokus på långsiktigt sparande över tid

JB: Något man pratar mycket om och där det har dykt upp nya aktörer är att de investerar faktorbaserat. Att värdebolag går bättre än tillväxtbolag, lönsamma bolag går bättre än olönsamma bolag, alltså de här faktorerna. Vad tänker ni? Det finns ju företag som Dimensional som konkurrerar med Vanguard. Det hade varit ganska enkelt för er att säga att vi tar in det i portföljen.

PA: Ja, så är det och då tänker jag inte på Dimensional just, men jag tycker att bra fondbolag går det att ha en bra diskussion med. Men om man säger rent generellt sätt så tycker jag att när man börjar prata om smarta fonder och smarta fondprodukter så brukar det mer vara smart marknadsföring. Det jag menar med det det är att det är klart att vi från Lysa har en liten uppförsbacke varje gång vi träffar någon och ska förklara vad vi gör. Och vi säger att vi vet inte hur marknaden kommer gå framöver, så jag har ingen aning om det blir en finanskris eller liknande nästa år, men vi vill att våra kunder ska vara beredda på det.

Så vi vill inte att någon med kort horisont ska investera mycket i aktier. Men det jag vet det är att låga avgifter är jätteviktigt. Det är jätteviktigt att sprida sina risker och att inte ta risk som man inte kan hantera. Om man istället hade sagt till kunden att jag vet hur marknaden kommer gå, det gör att om det kommer bli en finanskris nästa år, då kommer jag vikta om så att du kommer inte förlora pengar eller du kommer förlora mycket mindre pengar än du gör hos alla andra. Det är klart att det är mycket mer attraktivt ur marknadsföringssynpunkt. Problemet är att det funkar inte i verkligheten. Folk vet inte hur börsen kommer gå.

JB: Vi gjorde ett avsnitt här om veckan om Morningstarstjärnor där vi satt och blev upprörda. Det är inte så ofta vi blir upprörda. Men i kortet, för de som inte har lyssnat på avsnittet, så har Morningstars forskningschef själv gått ut och sagt att stjärnorna inte har något indikativt värde för framtiden. Utan att den mest indikativa faktorn för framtida avkastning är avgiften. Och då kan man undra varför de då har stjärnor som inte tar hänsyn till avgiften. Men det har jag redan gått och orerat över och varit arg.

Patriks boktips

JB: Vi brukar alltid fråga om boktips och vi fick ju en gåva av dig, ”Factfulness”. Så du har bra boktips. Sedan hade du den ”Against the Gods”, den har jag inte tagit mig igenom helt än. Du är nog den som ger bäst boktips. Så prestera nu ett tredje.

PA: Det är en ny bok som precis har kommit ut. Den heter ”Super Pumped”, vilket kanske låter lite underligt, men det är en exposé av det amerikanska taxibolaget Uber och lite hur det blev uppumpat och lite den galna världen man lever i med techvärderingar i Silicon Valley och hur de byggde det bolaget och hur många dåliga genvägar de tog. Det som framstår väldigt är hur osund företagskulturen var och kanske de problem som inträffar om någon kastar miljarder och miljarder dollar på ett bolag för att bara växa upp det snabbt. När det bara är tillväxt som gäller och man inte stannar upp för att bygga ett sunt företag.

JB: Vi har ett avsnitt vi måste göra här, WeWork. Som också är en spektakulär krasch. De var värderade till 50 miljarder USD, sedan gjorde de ansökan om att börsnoteras och då var de tvungna att dela med sig av alla papper till SAC. De tappade 80% av sin värdering när de hade lämnat in sina papper.

PA: Sedan är min bild att Uber har någon form av kärna som fungerar bättre än WeWork, men det är svårt att veta exakt hur det ser ut. Jag läste också att han som startade WeWork i den här omstruktureringen, när tusentals anställda fick gå, så fick han ut 180 miljoner dollar. Det är helt sjukt. Det är nog lite just de här bolagen som har fått alldeles för mycket privat kapital och bara byggt på snabbhet på det sättet. Man kommer nog titta tillbaka om tio år och definiera lite den tiden som vi har nu.

Lysa är ett väldigt långsiktigt projekt

CB: Ja, alla vill tjäna snabba pengar. Även de som har mycket pengar och som också vill kunna säga till sina kompisar att jag investerade i det och jag var först. Det ligger i tiden lite.

PA: Och man kan säga att någonting som är väldigt viktigt för oss, som vi inte har talat om det, det är lite den kulturen som man bygger på ett företag som Lysa. En sådan sak som är superviktig för oss det är att långsiktighet kräver uthållighet. Man tänker lite hela tiden vad vi säger till våra kunder, då är det att det finns ingen bli-rik-snabb-magiformel, utan det är genom att du är konsekvent och gnetar och sparar. Det är så du bygger ditt kapital.

Det är lite så vi tänker också när vi bygger bolaget, vilket är väldigt intressant. Nu måste vi vara väldigt långsiktiga och vi ser det här som ett väldigt långsiktigt projekt. Det som jag tycker är lite häftigt där det är att jag är övertygad om att det finns inte så där mycket vi skulle kunna göra för att få Lysa till att bli ett jättemycket större bolag på en eller två veckor, utan det handlar om att varje dag gneta lite och att helt enkelt vinna och förtjäna förtroende och få in ett antal kunder ganska konsekvent varje dag, helt enkelt.

JB: Fantastiskt stort tack och hoppas att det inte blir 80 veckor till nästa gång, utan att du kommer tillbaka tidigare. Ett fantastiskt stort tack för det ni gör för oss småsparare, för jag tycker att detta är det bästa som vi har sett på länge.

CB: Ja, och tack alla läsare och lyssnare som har skrivit frågor till Patrik.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du uppskattade den här artikeln, då gillar du sannolikt även de andra som vi släpper varje vecka. En gång i månaden sammanfattar vi månadens bästa artiklar, tips och råd och mejlar ut dem till dig. Självklart är det kostnadsfritt.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Följande artiklar hänger ihop med den här och rekommenderas varmt:

Något vi missade fråga? Ställ fråga till Lysa i kommentarerna

Patrik och Lysa har lovat att svara på eventuella följdfrågor och frågor vi missade att ställa i kommentarerna. Så, take it away! 👍😎

Nästa vecka är vår ambition att göra ett avsnitt om hur vårt beteende påverkar vår ekonomiska situation baserat på T. Harv Eckers böcker. Tack för den här veckan. 🙏
Jan och Caroline


Den här artikeln publicerades 2019-11-03 klockan 18:27 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Nybörjarportföljen, Rikatillsammans-podden, Spara och investera etiskt och hållbart.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

32 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej

    I tidigare avsnitt har det nämnts att man bör vara noggrann med att skilja på räntefonder och s.k. ”High-Yield”-fonder för att få den krockkudde man vill ha vid nedgång på börsen.
    Jag antar att ni tänkt på detta i Lysa Räntor med tanke på vad man kan förvänta sig för avkastning men vill försäkra mig om att jag uppfattat det korrekt.
    Så kan jag förvänta mig låg korrelation mellan räntor och aktier?

    Mvh
    Magnus

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Magnus
  2. Vit pil

    Jomen …hur svårt kan det va?

    Om du är småsparare med relativt lång spartid …sätt in dina pengar i en bred global indexfond. De pengar du vill använda inom ett par år har du såklart på ett vanligt bankkonto.

    Skippa allt som har att göra med robortar och liknande konstruktioner. De är bara till för att någon annan ska tjäna pengar på ditt sparande.

    Allt snack om balansering och avgifter mm som tas upp i avsnittet är överkurs! Du behöver inte bry dig som småsparare.

    Avsnittet är dessutom alldeles för långt för att en småsparare ska orka lyssna på det.

    6+
    Gravatar ikon för användaren
    Medelsvensson
  3. Vit pil

    Hej,

    När man öppnar ett konto hos Lysa får man svara på ett antal frågor, varav en fråga berör likvida tillgångar som bostad. Skall jag mata halva marknadsvärdet för min bostad i.o.m att min fru äger halva?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Hej Jonas;
      När det du öppnar ett Lysakonto, så är din personliga ekonomiska situation som du fyller i under
      registreringsprocessen när du blir kund. Kort och gott, äger du halva bostaden, så fyller du i
      dessa uppgifter när du blir Lysakund.

      Bästa hälsningar, Lysa

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      John
  4. Vit pil

    Här är ett tips till er som likt mig inte gillar autogiro men ändå vill ha ett månadssparande på Lysa.

    På din Lysa-sida under insättning välj bankgiro. Där får du deras bankgiro nr samt ett unikt referensnummer till varje konto du har hos Lysa.
    Sen är det bara att i din internetbank mha kontouppgifterna du nyss hittade på Lysa skapa en bankgiro-betalning på valfri summa till det Lysa konto du vill att pengarna ska. Välj även att betalningen ska upprepas varje månad och sen har du ett kontinuerligt månadssparande.
    Bonus blir att du kan välja valfritt datum då pengarna ska dras samt att ditt sparande summeras till dina andra räkningar och du får ännu bättre koll på hur mycket pengar du har kvar när sparande och räkningar är dragna.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Anders
  5. Vit pil

    Borde det inte vara: Lysa + Dina Cash = Hållbart sparande
    Eller har jag fattat fel?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  6. Vit pil

    Hej! Jag ser att Lysa Aktier har presterat sämre än världsindex i år (och sedan start). Vad beror skillnaden i avkastning på?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Billy
    1. Vit pil

      Hej Billy,
      Anledningen till att Lysa Aktiers avkastning diffar mot världsindex beror på att vår exponering skiljer sig mot ett vanligt världsindex. Exponering mot USA är ca 40 % mot 60 % i ett världsindex och Sverigeexponeringen är ca 20 % mot världsindex om ca 1 %. I Lysa Aktier får du även en stor tillgång till småbolag.
      Bästa hälsningar, John På Lysa

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      John
  7. Vit pil

    Just nu ä, ert breda utbud, är i princip 2 fond-i-fonder som man väljer hur många % man vill ha i aktier och i räntebärande.
    Kommer det nya hållbara sparandet också bestå av 2 fond-i-fonder på samma sätt? Finns det möjlighet att få reda på vilka fonder som i så fall kommer ingå i aktiedelen och den räntebärande delen?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    CB
    1. Vit pil

      Hej,

      Lysa Bred: Strukturen är fond-i-fonder där Lysas fonder investerar i de bredast och billigaste
      fonder vi kan hitta på marknaden idag.

      Lysa Hållbar: Lysas fonder investerar hela kapitalet i en mottagarfond och vi har utvärderat mottagarfondens utefter dels våra standardkriterier (se whitepaper) och dels säkerställt att de lever upp till Svenska kyrkans riktlinjer för hållbara placeringar och har en konsekvent och genomtänkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i stort.
      Läs mer här: https://lysa.se/whitepaper

      Allt gott!

      Bästa hälsningar, John på Lysa

      0
      Gravatar ikon för användaren
      John
  8. Vit pil

    Hejsan!

    Jag skulle gärna vilja se en möjlighet att flytta in kapital från ett annat ISK till Lysa utan att behöva skatta. I dagsläget tvingas man låta kapitalet studsa via ett vanligt konto. Varför finns inte den möjligheten idag? Är det något som kommer införas i framtiden?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Pelle
    1. Vit pil

      Hej Pelle,
      Idag så har vi inte den funktionen för dig, utan det kommer räknas som en helt ny insättning rent skattemässigt. Det är en funktion mot bankerna som måste upp. Det ligger i pipeline, men vågar inte ge något exakt datum när de skulle kunna vara aktuellt.
      Kommer föra vidare din önskan.
      Bästa hälsningar, John på Lysa

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      John
  9. Vit pil

    Hej! Ni talade om att kapitalförsäkring för företag var på G, men hu var det med kapitalförsäkring för barnsparande? Kommer det samtidigt?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Vincent
    1. Vit pil

      Hej Vincent,

      Stort tack för din fråga.

      Idag är det möjligt, att i sitt eget namn, spara åt sina barn i ett ISK. Du öppnar ett eller flera konton åt dina barn och kan enkelt namnge det för att särskilja det ifrån ditt egna. Fördelen med att spara i ditt namn är att du kontrollerar när du vill ge ditt barn investeringarna. Om man sparar i barnets namn blir investeringen tillgänglig när barnet blir myndigt.

      Om du vill bli informerad när vi erbjuder en barnsparslösning via kapitalförsäkringar ber jag dig att maila kontakt@lysa.se.

      Tveka inte att höra av dig igen vid ytterligare frågor eller funderingar.

      Axel på Lysa

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Axel
  10. Vit pil

    Tack @Axel för svaret nedan.

    En annan fråga. Det står i texten att man kan räkna med 1% avkastning på räntedelen. Det måste ju innebära att det är bättre att ha räntedelen i en klassisk depå än i ISK? Med ISK är nuvarande skatt 0,453% medan en depå får en skatt på 0,3% vid 1% avkastning?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Morgan
    1. Vit pil

      Hej igen Morgan,

      Stort tack för din kloka synpunkt. Vi har valt att endast arbeta med ISK-konton eftersom två olika skatteskal medför komplexitet, t.ex. skulle rebalanseringen mellan kontona utlösa skatteeffekter och transaktioner som måste deklareras. Lysa lämpar sig för sparande med en tidshorisont som är länge än 1 år, vi rekommenderar därför alltid våra kunder att ha en andel aktier på sitt ISK-konto

      Bästa hälsningar

      Axel på Lysa

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Axel
  11. Vit pil

    Det som stör mig med hållbarhetsalternativet och förändringen kring den svenska delen som nämns i artikeln är att Lysa går från att välja ”marknadens bästa fonder med lägst avgifter” till att bli en enkel rabatterad blandfond från Öhmans.

    Vad blir egentligen skillnaden mellan att välja hållbarhetsalternativet hos Lysa eller köpa en blandfond med hållbarhetsprofil och ungefär samma fördelning aktier/räntor? Är det bara att Lysa lägger på en avgift på 0,24% men i gengäld har bra rabatt hos fondförvaltaren?

    Lysa skriver i sitt whitepaper:
    ”Vi undviker normalt fonder och ETF:er som är aktivt förvaltade och föredrar att investera i indexfonder”

    Nu verkar inte det gälla längre: 20% av aktierna i defaultalternativet är helt plötsligt aktivt förvaltat och 100% i hållbarhetsalternativet är aktivt förvaltat. Två år tog det tills Lysa blev som alla andra…

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Morgan
    1. Vit pil

      Nu svarar jag mig själv:
      KPA Etisk blandfond 2 ser ut att vara ganska lika Lysa+Öhmans
      kpa.se/privatperson/kund-hos-oss/privat-pensionssparande/fonder/vara-fonder/
      Liksom SPP:s generationsfonder (SPP har etisk profil på alla fonder)
      https://petrusko.blogspot.com/2019/05/spp-generation-80-tal.html

      Båda har ungefär samma avgift som Lysa+Öhmans, så någon får gärna förklara skillnaden för mig.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Morgan
    2. Vit pil

      Hej Morgan,

      Stort tack för ditt meddelande.

      I avgiften som du betalar till Lysa säkerställer vi att våra kunder har exponering mot de indexfonder som vi anser är bäst. Vi utvärderar fonderna kontinuerligt och kan komma att byta ut någon av de underliggande fonderna om ett bättre alternativ skulle komma ut. Vi rebalanserar även våra kunders investering för deras risknivå i största möjliga mån alltid är densamma.

      Precis som du har citerat från vårt whitepaper undviker vi så långt det bara går att investera i aktivt förvaltade fonder. De hållbara aktiefonder som vi har valt från Öhman är inte aktiva utan klassificeras som indexnära. Det innebär att de gör avsteg från det breda indexet baserat på deras policy för hållbarhet (som följer svenska kyrkan riktlinjer).

      Du är alltid att hör av dig om du skulle ha ytterligare frågor eller funderingar. Du når oss på telefon 08 – 525 035 70 alternativt på kontakt@lysa.se.

      Bästa hälsningar

      Axel

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Axel
    3. Vit pil

      Jag tycker ditt kommentar låter lite för kritiskt mot Lysa. Visst har de presenterat ett litet annat upplägg som de har för icke-hållbart sparande men det är en mycket bra kompromiss.

      I dagens börsvärld går det helt enkelt inte att ha 1) ren indexsparande, 2) mycket låga kostnader och 3) en hållbar-profil som verkligen betyder något och följer vissa principer. Eftersom man inte kan ha allt har lysa bestämt sig att satsa på kostnader och en riktig hållbarhetsprofil. Tyvärr fick de då lämna rent indexsparande och satsa på aktiv förvaltning istället.

      Aktiv förvaltning på hållbara fonder ser jag själv inte som något konstigt. Jag tror att det kräver mer aktiv förvaltning bara för att det handlar om en hållbar fond och den måste hålla sig till höga standarden framöver också. Bolag kommer att åka in och ut och ska värderas jämt och dessutom inte bara på deras lönsamhet.

      Det är inte heller som att Lysa döljer eller inte är tydlig om hur de har tänkt och fått till deras nya hållbara lösning. Förklaringen är mycket transparent och valet ligger helt och hållet hos kunderna.

      Till slut tycker jag att Lysa fortfarande sticker ut i marknaden med hur enkelt och smidigt det är att spara i. Oavsett om man väljer spara bred (enligt ”de gamla principerna, med näst intill ingen aktiv förvaltning) eller hållbart hos dem.

      5+
      Gravatar ikon för användaren
      Adde
      1. Vit pil

        Jag är kritisk mot Lysa, just för att jag känner att de bryter mot en av sina grundprinciper bara två år efter att de grundades. Poängen med min flytt av kapital dit var att jag tänkte att jag skulle behöva läsa deras Whitepaper och sedan sätta in pengar och inte tänka mer på saken. Då kan de inte helt plötsligt gå ifrån tanken kring passiv förvaltning (Sverigefonden) eller lansera en helt annan typ av produkt utan att tappa i trovärdighet i min mening.

        Frågan kvarstår: Vad tillför Lysa framför en hållbar blandfond med låg avgift, typ generationsfond?

        4+
        Gravatar ikon för användaren
        Morgan
  12. Vit pil

    Jag har vid samtal med nära och kära upplevt en viss skeptism mot att spara via en såkallad fondrobot. Jobbar ni aktivt med att förbättra förtroendet för Lysa som företag? Det finns just nu många startups inom fintech och många kommer inom 10 år inte längre finnas. Jag tror det är viktigt att ni lyfter information kring externa revisionsbolag, tillstånd hos finansinspektionen, bevis på att ni är långsiktiga osv.

    PS. Jag tycker er blogg hänger lite löst ifrån er webbplats, kanske skulle göra gott med någon länk någonstans på er webbplats.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Hej Jonas,

      Stort tack för ditt meddelande!

      I grunden är det bra att folk är sunt skeptiska till nya aktörer. Det är en utmaning att vinna förtroende och förtroende är något man förtjänar över tid, och det arbetar vi aktivt med.

      Precis som du är inne på är vi ett reglerat värdepappersbolag som står under Finansinspektions tillsyn. Vi har en stark kassa och våra ägare är både långsiktiga och kapitalstarka. Lysa har idag ca 25 000 kunder och vi växer snabbt.

      Jag ska ta dina synpunkter vidare angående bloggen och även angående att lyfta fram informationen som du nämner.

      Du är varmt välkommen att svara här igen, alternativt höra av dig till oss på 08 525 035 70 eller på kontakt@lysa.se.

      Bästa hälsningar

      Axel på Lysa.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Axel
  13. Vit pil

    Finns det någon som helst chans att kunna placera sina pensionspengar typ PPM hos Lysa framöver? Ni kanske skulle kunna erbjuda fördefinerade fonder med aktie/ränte- fördelningarna 90/10, 60/40 och 80/20.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Hej Jonas,
      Kul fråga! Idag finns inte den möjligheten utan det är enbart ett Lysakonto (ISK-konto), som man får
      som kund. Sedan kan det absolut bli intressant i framtiden att titta mer på pension.
      PPM, är något vi inte vet om det blir aktuellt framöver.

      Önskar dig en bra start på veckan!

      Bästa hälsningar,
      John på Lysa

      0
      Gravatar ikon för användaren
      John
  14. Vit pil

    Kommer ni framöver erbjuda möjligheten att konvertera hållbara Lysa konton till vanliga breda Lysa konton?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Hej Jonas,
      Absolut! Den möjligheten kommer att finnas att när det hållbara alternativet har startat att kunna byta investeringsinriktning mellan bred och hållbar.
      Du ser detta som inloggad kund under > tre streckade menyn > ändra fördelning > uppdatera fördelning.

      Bästa hälsningar,
      John på Lysa

      0
      Gravatar ikon för användaren
      John
  15. Vit pil

    Kostar det mig extra att göra överföringar mellan mina Lysa konton? Jag tänker ISK beskattning eller transaktionsavgifter från Lysa.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Hej Jonas,
      Nej, det utlöser ingen skatt för dig som kund eller extra avgifter.

      Bästa hälsningar,
      John på Lysa

      0
      Gravatar ikon för användaren
      John
  16. Vit pil

    Hej!
    Kommer ni att lansera lysa i Finland?
    Eller göra det möjligt för oss utlänningar att investera i via lysa?

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Hemlis
    1. Vit pil

      Hej,
      Intressant fråga! För privatpersoner är Lysakontot ett ISK-konto. ISK-konto kan man inte ha som utlandsbosatt privatperson. Du behöver vara folkbokförd och skattskyldig i Sverige.
      Sedan tittar vi alltid på hur vi kan utveckla verksamheten, men det finns inget klart än om det kommer att bli aktuellt.

      Bästa hälsningar,
      John på Lysa

      0
      Gravatar ikon för användaren
      John

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.