En fondrobot är en tjänst som hjälper oss sparare att på ett enkelt sätt spara enligt forskningens rekommendationer. Det i sin tur ger sannolikt de flesta en bättre avkastning över tid. En fondrobot minskar sannolikheten för att göra fel och är egentligen allt man behöver för sitt sparande.
För tydlighetens skull: detta avsnitt är reklam för LYSA. Sedan 2019, alltså långt tidigare än detta avsnitt, har vi majoriteten av vårt eget, barnens, företagets och släktingars sparande hos LYSA, på exakt samma villkor som alla andra.
Innehållet i dagens avsnitt där vi intervjuar Patrik Adamson som är en av grundarna till LYSA och tillika VD i dagsläget:
- Varför välja en fondrobot?
- Vad gör en fondrobot?
- Varför har vi valt att spara via en fondrobot?
- Vad är nackdelarna med en fondrobot?
- Om man inte vill ha en fondrobot, vad gör man då?
- Ytterligare frågor om fondrobotar
Precis som vanligt kan du titta på, lyssna på eller läsa transkriberingen från veckans avsnitt. Vi hoppas att du gillar avsnittet! 
Hälsningar,
Jan, Caroline och Patrik
PS. Om du bestämmer dig för att prova spara med LYSA, använd vår sponsrade länk till Lysa för 6 månaders rabatt på avgiften →
Varför välja en fondrobot?
Den främsta anledningen är att den ger de flesta ett bättre sparande än vad de har idag och därmed ökar sannolikheten för en bättre avkastning och mer pengar över tid.
Den andra anledningen är att det är enkelt att komma igång. Det tar mindre än 10 minuter att starta ett sparande. Dessutom gör en fondrobot det svårt att göra fel. Det är lite som att spela bowling med staket på sidorna, det är svårt att misslyckas och man får alltid poäng.
Samtidigt som den är bra för nybörjaren passar den även experten eftersom den tar avstamp i det forskningens rekommendationer kring ett klokt sparande:
Spara långsiktigt, regelbundet och automatiskt i en kombination av breda, billiga, globala och passiva aktieindexfonder. Balansera risken med hjälp av sparkonto och räntefonder baserat på din sparhorisont. Var lat, passiv, oengagerad och oinloggad.
Det spelar alltså ingen roll om du är nybörjare eller expert, har mycket eller lite pengar, har mycket eller lite erfarenhet, är ung eller gammal, så finns det fördelar med en fondrobot som LYSA.
Vad gör en fondrobot?
En fondrobot “omvandlar” forskningens rekommendation ovan till ett konkret sparande genom att:
- Välja ut en kombination av breda, billiga och passiva indexfonder
- Sätta upp ett långsiktigt, regelbundet och automatiskt månadssparande
- Hjälpa dig att balansera risken baserat på din sparhorisont, mål och ekonomisk situation.
- De gör det enkelt att vara passiv genom att begränsa antalet “anpassningar” som du kan göra.
- Hjälpa dig att ha koll på hygienfaktorer som skatteskal, ombalansering, önskemål om hållbarhet etc.
Kan man göra ovan själv utan att använda en fondrobot? Absolut. Vi har i communityn sidor med allt från modellportföljer för 100% aktier och 100% räntor till listor med de bästa fonderna för 2024/2025.
Man kan lite jämföra det som att planera en resa. Man kan göra allt själv, hitta och boka flygbiljetter, leta upp det billigaste och bästa boendet, boka aktiviteter själv eller så tar man en all-inclusive resa där någon redan har tänkt på allt.
Varför har vi valt att investera våra pengar hos LYSA?
Precis som med rese-jämförelsen ovan finns det för- och nackdelar med båda alternativen. Det ena kräver tid, kompetens och engagemang medan det andra kräver tillit till parten som arrangerar resan.
För mig kommer det i grunden ned till ett par frågor:
- Har jag kompetensen och möjligheten att välja ut bättre aktieindexfonder än fondroboten?
- Kan jag på samma sätt välja ut och investera i bättre räntefonder än fondroboten?
- Är det värt min tid och energi att göra det själv? I form av lägre avgift? I form av tvivel på om jag gjort och tänkt rätt? Hur vet jag vad jag inte har tänkt på? T.ex. intern beskattning av utdelning inom fonder
- Var är sannolikheten lägst för att jag gör beteende-misstag t.ex. i form av pill?
Trots att många anser mig vara en “expert” landade jag i att Lysa kommer att sköta vårt sparande om inte bättre, så tillräckligt bra. Mina svar på fråga 1 och 2 är att jag kan göra det nästan lika bra (Lysa har tillgång till vissa fonder som vi privatpersoner inte har).
Det avgörande för mig är snarare fråga 3 och 4. Visst, jag kan spara ca 0.1% om jag ska välja ut fonderna själv. Det är 100 kr i besparing per 100.000 kr man har investerat. Jag tycker inte att den besparingen motiverar att göra det själv, något jag skrivit om nedan:
För mig tar ett sparande hos Lysa mindre energi (och kommer sannolikt ge en bättre avkastning)
Den största anledningen för mig är snarare att efter 30 års sparande har jag lärt känna mig själv. Jag är en “pillare”. Jag är en person som kan bli inspirerad, jag får feeling och så ska jag in och bara göra en liten förändring. Jag ska välja en lite bättre fond, ändra fördelningen lite eller göra något. Hos Lysa så kan jag inte “pilla” och jag är rätt säker på att det kommer att öka min avkastning långsiktigt. Kul tråd på ämnet är:
Då har vi inte ens kommit in på energi-aspekten. Det vill säga energin det tar att konstant ifrågasätta sina beslut, ha tvivlet och tiden det tar för att hantera tvivlet. Något som t.ex. @Prosten beskriver väl (min fetstil):
För ca 3 år sedan bestämde jag mig för att börja spara på riktigt. Lysa 100% aktier + buffert på SBAB kändes bra och jag behöll det så tills början av 2024. Efter att ha läst alla möjliga trådar här på forumet om tillväxtmarknader, home bias och avgifter så flyttade jag mitt kapital till Avanza för att sätta ihop min egen portfölj.
Valet föll på 90% LF Global och 10% Plus Allabolag Sverige. Stabilt och jag har ju ändå inte pill-genen så det här blir bra…
…klippt till 10 månader senare så sitter jag här med 90% LF Global och 10% Investor. Inte den sämsta portföljen men det fick mig att inse att mina egna beteendemisstag förmodligen kommer kosta mig mer än den extra kostnaden jag betalar för Lysa.
Dessutom märkte jag att mitt ”passiva” sparade helt plötsligt involverade en hel del tid på diverse ekonomiforum/youtube med syfte att optimera min portfölj. Tid jag hellre spenderar på gymmet, framför ett bra tv-spel eller med min sambo.
Idag startade jag åter upp mitt månadssparande på Lysa och en ISK-flytt är planerad.
Detta resonemang räknar jag med att det är flera som inte kommer att hålla med. Men min upplevelse är att väldigt många underskattar energin och kompetensen det faktiskt kräver att ha ett bra sparande och våga stå kvar i det samt de beteendemisstag som man gör - även om man är duktig. Lite enligt principen att 90% av alla bilförare kör bättre än snittet.
Vad är nackdelarna? / Vem borde inte välja en fondrobot?
Min upplevelse är att de vanligaste invändningarna mot en fondrobot som Lysa är:
- Kräver tillit till en ny aktör - de flesta har haft en livslång relation till sin storbank och litar därmed mer på den än på en “ny” aktör som Lysa. Det är för många ett stort “leap of faith” att flytta sina sparpengar till en aktör de många gånger hört talas om för första gången på ett anonymt forum på internet. Fullt förståeligt.
- Brist på valfrihet - att man har en stark åsikt om att ens sparande borde innehålla eller exkludera något specifikt, t.ex. guld, krypto, aktier i tillväxtmarknader, Sverige eller motsvarande.
- Det är tråkigt - jag personligen ser “tråkigt” som en fördel eftersom det tenderar ge bättre avkastning över tid. Men ja, om syftet med ens sparande inte är nyttomaximerande eller en önskan om stora svängningar, då är inte en fondrobot rätt typ av investering.
- Det är dyrt - många gillar optimera på t.ex. avgift och man tycker inte att värdet Lysa bidrar med motsvarar skillnaden på de 0.1 - 0.2% som man kan spara på att göra det själv. Särskilt i kombinationen “valfrihet” blir detta en showstopper.
- Specifik funktion saknas - vissa upplever att någon specifik funktion saknas, exempelvis belåning av portföljen.
Jag kommer att komplettera listan ovan efterhand som ni lyfter fler invändningar.
Några vanliga frågor
1. Vad investeras mina pengar i?
När du investerar hos Lysa fårdu att svara på några frågor om din risktolerans, investeringshorisont och din acceptans för risk. Baserat på dina svar kommer vi att fördela dina pengar mellan räntor och aktier.
Om jag väljer att investera 100 kr i aktier, hur kommer dessa pengar att fördelas?
Då kommer 80 kr att investeras i globala aktier och 20 kr i svenska aktier.
Dessutom har du möjlighet att välja mellan ett hållbart investeringsfokus eller ett bredare investeringsfokus. Det påverkar även fördelningen, och du kan göra det valet baserat på dina preferenser.
De 80 kr som investeras globalt, vilka branscher, sektorer och länder ingår i det?
Det inkluderar alla branscher, sektorer och länder. Lysa investerar i 6 000 till 7 000 olika bolag, vilket ger en bred diversifiering över stora och små företag.
Om du väljer det hållbara alternativet så innehåller det cirka 1 100 globala bolag och ytterligare 100 svenska bolag med hållbart fokus.
aktie(fonderna) och ränte(fonderna) som dina pengar placeras i är samtliga indexfonder vi valt ut och i vissa fall våra egna fonder som vi skapat.
2. Vad kostar det att spara hos Lysa?
Kostnaden varierar beroende på om du väljer att investera brett eller hållbart och vilka fonder som ingår, eller om du väljer Sparkonto Auto. Generellt sett är Lysas snittavgift ungefär 0,2 %, som delas mellan Lysa och externa samarbetspartners. Utöver det tillkommer ungefär 0,15 % för exempelivs Vanguard och AMF.
Om vi inte räknar med transaktionskostnader och PRIIP-spreadkostnader, kan det totalt bli runt 0,35 %. Det varierar också beroende på vilken fond du väljer. För exakta siffror rekommenderar jag att du besöker vår hemsida och kollar på avgiftssidan.
Jan: Som en tumregel, ligger det generellt på cirka 0,4 %.
3. Vad händer om Lysa går i konkurs?
Du investerar inte i LYSA, du investerar i indexfonderna LYSA väljer ut - rätt ofta får vi frågor som: “men vad händer om LYSA går i konkurs?”. Även om det kan kännas som en stor risk, så är det inte det eftersom du och jag äger andelar i de fonder som LYSA har valt ut, som i sin tur äger andelar i världens största bolag. Så om Lysa skulle gå i konkurs, skulle det inte hända mycket mer än att vi skulle få en fråga vart vi vill flytta våra pengar. Mer info i denna tråden:
Dessutom brukar jag säga att man behöver ju inte flytta alla sina pengar till LYSA. Man kan ju börja med några hundralappar, lära känna bolaget, lyssna på detta avsnitt och se om det är något som passar. För oss passar det perfekt, för vissa andra, inte lika mycket. Men det vet man inte innan man har provat. 
4. Vad gör robot-delen i fondrobot?
“Robot”-delen består av sprida din 100-lapp effektivt på alla världens bolag - vissa tror att en fondrobot är någon slags AI-funktion för att välja ut bättre investeringar än andra. Så är det inte. Det går inte ens. Robot-delen i “fondrobot” består av att en investerad hundralapp fördelas så billigt och effektivt som möjligt på ungefär 9.000 bolag runt om i världen.
5. Vilken avkastning kan man förvänta sig?
Patrik säger följande i avsnittet:
Om man tittar över långa historiska perioder och tittar i olika länder, då kan man när det kommer till aktier räkna med ungefär 7% per år och på räntesidan ungefär 2% per år. Sen finns det vissa år där aktier kan sjunka betydligt mer. Jag tror som mest i Sverige har det under ett år sjunkit med 40% och som mest har det gått upp med ungefär 70%, så det kan finnas en väldigt stor spännvidd runt den här 7% och 2%.
Patrik pratar då om avkastning efter inflation.
6. Vad är minsta beloppet man kan börja spara?
För månadssparande är det 200 kr, och för en engångsinvestering är den minsta insättningen 1 000 kr.
7. Gäller investeringsskyddet?
Ja, Investerarskyddet gäller hos Lysa som är ett grundskydd för reglerade värdepappersbolag som har tillstånd av Finansinspektionen. Investarskyddet gäller till ett belopp upp till 250 000 kr.
Jag (Jan) har ett större belopp än 250.000 hos LYSA och oroar mig inte särskilt mycket på grund av anledningarna jag har beskrivit i följande tråd:
Även denna är läsvärd i sammanhanget:
Vet om folk som har på 8 och 9-siffriga belopp på Lysa / Avanza. 
För övrigt är den 250.000 gränsen samma för alla aktörer i Sverige. Den är inte unik för Lysa eller någon annan.
8. Gäller insättningsgarantin?
Ja, Insättningsgarantin gäller hos Lysa.
Insättningsgarantin gäller för insättningar på sparkonton hos banker och täcker upp till 1 050 000 kr. Den gäller för oinvesterade pengar och slutar att gälla när pengarna investeras. Investeringar i fonder, som du äger direkt, är inte täckta av insättningsgarantin.
Istället har vi investerarskydd, som är ett grundskydd för reglerade värdepappersbolag som har tillstånd av Finansinspektionen.
9. Är Lysa lönsamt idag?
Nej, Lysa är inte lönsamt idag.
Från tid till annan kommer det frågor relaterade till Lysa :s ekonomi, risken att ha pengarna hos en aktör, att Lysa går back etc. Därför tänkte jag att vi samlar den diskussionen i en tråd som jag ser till att hålla uppdaterad med fakta.
Frågor tenderar röra sig kring följande påståenden
- Ska jag vara orolig för att LYSA går med förlust när jag kollar på allabolag?
- Lysa vad händer vid konkurs?
- Kan LYSA ta pengarna och sticka?
- Förvaringsinstitut - säkerställer vårt intresse som fondägare
Kortfattat, jag är inte orolig över att Lysa inte går med vinst ännu. Du kan läsa mina tankar här:
10. Vem äger Lysa?
De största ägarna är grundarna av Lysa , och anställda. Externt ägs Lysa delvis av Nicklas Storåkers, tidigare VD för Avanza, som nu har investeringsbolaget Yanno. Även Karl-Johan Persson genom Phillian och Ramsbury, som är familjen Perssons investmentbolag och huvudägare i H&M. Dessutom Noid and Company, ett företag i Göteborg. Det finns också mindre ägare.
11. Kan man investera företagets pengar?
Ja, du kan öppna ett konto för ditt företag och investera företagets pengar. Lysa erbjuder kapitalförsäkring och depå för företag. Det fungerar på samma sätt som för privatpersoner. Du kan välja mellan kapitalvinstbeskattning (Aktie- och fonddepå) eller schablonbeskattning (Kapitalförsäkring), beroende på dina preferenser.
12. Är sparandet hållbart och etiskt?
Vårt mål på LYSA är att ge dig möjligheten att välja mellan det som vi tycker är det bästa hållbara eller det bästa breda sparandet.
Då får du möjligheten att välja det som du tycker passar dig bäst eftersom det finns inte något riktigt bra svar på, eller tillräckligt med data för att kunna svara på frågan vilket alternativ som är objektivt bäst, kommer ge bäst avkastning i framtiden eller som du borde välja. Läsa och hör mer om Lysas hållbara inriktning i avsnittet nedan med VD Patrik och Investment Manager Sofia.
13. Om man har pengar på kontot, ska man investera allt på en gång?
Det teoretiska svaret är att det är bäst att investera allt direkt. Men det emotionella svaret är att det kan vara klokt att göra det stegvis för att undvika oro om marknaden går ner direkt. Se t.ex. detta avsnitt: ”Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?”
Om du har pengar på ett annat ISK, kan du överföra det till Lysa . Men tänk på att du kan behöva betala mer skatt om du säljer och flyttar det.
14. Hur flyttar man sparandet till Lysa?
Du kan kontakta Lysas support via telefon eller mejl för att få hjälp med att flytta ditt ISK.
Det finns även en funktion för att flytta ditt ISK under insättningar som du kan använda. Det kan göras helt automatiskt, och Lysa hjälper dig med det. Det är en smidig process, och det finns regler för hur ISK-överföringar ska hanteras.
Lysa har under hösten även öppnat upp möjligheten att flytta tjänste- och privatpensioner till Lysa.
15. Ska jag sälja mina befintliga fonder och flytta till Lysa?
Vårt generella råd är att spara billigt och brett. Ifall ditt nuvarande sparande inte uppfyller dem två kriterierna brukar vi generellt uppmuntra att flytta pengaran till billiga bredda indexfonder med global exponering som Lysa.
Fler tankar i en kort video:
Titta, läs eller lyssna på hela avsnittet
Precis som vanligt så kan du titta på avsnittet via Youtube nedan:
Du kan även lyssna på det som avsnitt 381 där poddar finns (t.ex. Spotify eller Apple Podcaster)
Du kan även läsa en AI-skapad transkribering av avsnittet nedan. Det innebär att den kan innehålla fel och är inte ordagrann.
Visa hela transkriberingen
Introduktion till avsnittet
Jan: Välkommen till Rikatillsammans och dagens avsnitt som är reklam för fondroboten Lysa där vi har investerat och sparat våra pengar de senaste fem åren, oavsett om det är pengar till oss själva eller sparande till barnen eller sparande till pension eller min mammas sparande till barnbarnen och även företagets pengar.
Så att syftet med dagens avsnitt är att du ska få lära känna Lysa och den här fondroboten och svara på några av de här viktigaste frågorna så här. Hur investeras mina pengar? Vad är en rimlig förväntning att pengarna ska växa? Vem passar Lysa för? Vem passar Lysa inte för? Spelar det någon roll hur mycket pengar man har?
Om man har mycket pengar, finns det bättre alternativ? Och naturligtvis även frågor som vad är risken? Är det tryggt och säkert att spara hos Lysa? Kan man ta ut sina pengar när man vill? Vad kostar det? Och liknande.
Caroline: Varmt välkommen till Rikatillsammans, podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver denna podden heter Caroline och Jan Holmesson.
Jan: Varmt välkommen tillbaka Patrik Adamsson. Du har en bakgrund från Handelshögskolan i Stockholm, jobbat på Merrill Lynch i London, jobbat på Nordstjärnan. Men sedan 2017 så är det fondroboten Lysa och från pressmeddelandet den 17 maj 2017 så har ni liksom växt till 130 000 kunder, 40 miljarder i förvaltat kapital, över 40 anställda, verksamhet i flera länder.
Patrik: Tack, jätteroligt att vara här. Det har faktiskt ökat på sig lite till så nu är det 160 000 kunder.
Caroline: Är det bara svenskar?
Patrik: Primärt svenskar. Vi finns också i Danmark, Finland och Tyskland men jämfört med Sverige så är det färre kunder.
Lysas filosofi
Jan: Men du, jag tänker så här, detta är ju femte året vi gör det här och jag tror inte det är någon som har missat att vi är fans, vi har sparat hos er sedan 2019 så vi var inte med 2017 men ganska snart därefter. Men för den som lyssnar, varför tycker du att Lysa är viktigt? Varför ska man spara hos er?
Patrik: Vi brukar prata mycket om att göra det lätt att spara rätt och för oss så handlar det om att det är många beslut som behöver fattas om man ska spara och investera, och det vi vill hjälpa till med är att automatisera alla de små besluten som gör att man i slutändan får ett bättre resultat så att man får mer pengar över och kan förverkliga det man vill göra.
Caroline: Jag såg en intervju med din medgrundare Emelie där hon sa att vi gör det enkelt för alla att spara som en Nobelpristagare, och då syftar hon kanske på Eugene Farmer eller när han pratade om att man ska liksom spara i indexfonder i princip, att allt annat är liksom plotter, det här med bästa aktien detta året och så vidare.
Patrik: Precis, genom att spara i indexfonder så ger man sig själv bäst möjligheter att lyckas med sitt sparande.
Jan: Alltså jag tycker ändå att detta är ganska roligt. För att detta är ett helt annat anslag än vad som är så här typ finansbranschen vanligt. Hur får du bäst avkastning eller hur får du de bolagen som skapar framtiden. Och du är så här, hur får du automatiserade beslut så att du blir rikare över tid.
Bakgrund till Lysas grundande
Patrik: Det som jag märkte det var att jag hade ju studerat finansiell ekonomi med en inriktning mot investeringar på Handelshögskolan. Där det är rätt uppenbart hur man ska spara och investera. Man ska göra det regelbundet. Man ska ha en lämplig risknivå, det vill säga fördelning mellan aktier och räntor. Man ska göra det billigt och man ska sprida sina risker så att man inte har alla ägg i en korg när man brukar prata om diversifiering.
Men när jag och mina skolkamrater kom ut i verkligheten, då visade det sig att det var nästan ingen som investerade på det här sättet. Utan vi försökte hitta aktier att köpa som skulle gå lite bättre. Man ville slå marknaden.
Jan: Det finns till och med sådär investera-SM.
Patrik: Ja precis. Man försökte vara lite smartare. Och när vi började prata, när jag märkte själv att jag inte var så nöjd med mitt sparande några år efter att jag kommit ut i arbetslivet, började prata med mina skolkamrater. De var inte de det heller.
Och då började jag fundera på om vi som ändå har pluggat ekonomi, som har fått all den här informationen, som har förstått varför man ska spara på det här sättet - om inte vi får till det, då är det nog rätt många som har samma problem. Och det var där det började gro att kan man fokusera på att göra det så enkelt som möjligt. Gör det lätt, ja men då tror jag vi kan skapa mycket värde för kunder.
Jan: Det fina det andra sättet att säga det där på är ju så här, hur kan vi plocka bort människan från ekvationen?
Patrik: Ja, alltså vissa av de här beteendemässiga felen som vi gör, hur kan man hitta sätt som gör att inte de får så stor påverkan?
Beteendemässiga utmaningar
Jan: Men där finns ju den här klassiska Dalbar-studien som visar att den genomsnittliga investeraren får typ 30% sämre avkastning än investeringen personen investerar i. Vilket är ju så här tydligt på de här beteendemisstagen.
Patrik: Och det är inte så underligt att det är så, för att börsen kan ju svänga jättemycket. Om jag har månadssparat flera löner, så att jag har varit duktig och jag har månadssparat i två år, och sen går börsen ner 30% som den gjorde under början av covid-krisen. Eller under finanskrisen när den gick ner lite mer, 40%, eller dotcom-krisen 2001 när jag tror att som mest under ett enskilt år från toppen till botten var det ner mer än 50%. Det är rätt många månadslöner som raderas.
Jan: Det är där man tänker så här, nu har jag jobbat helt förgäves.
Patrik: Det är ju jättemänskligt. Och det är klart att jag tror att om man känner att ens sparande minskar i värde med 30% och det inte känns överhuvudtaget - det är nog få människor som har det på det sättet. Jag tycker jag har blivit lite bättre på att kontrollera mina känslor kring det. Men att få lite hjälp, det är mycket värt. Och där försöker vi hjälpa till.
Skillnad mellan forskning och praktik
Jan: Men du, jag tycker inte att detta är superspännande för att jag påstår ju att det är få branscher där det är en så stor skillnad mellan vad forskningen säger och vad som faktiskt görs. Alltså det är inte så här, om vi går till ett sjukhus så är det så här, så här gör man hjärtoperationer.
Caroline: Det går nu inte den vägen. Jag har läst att det kan vara så, att det är lag liksom från forskningen till hur man jobbar där ute. Vi har alltid gjort så här och så kan det nog också vara i finansbranschen.
Jan: Fast jag upplever ju ändå att det är större skillnad för att jag upplever inte att forskning inom finans är otydlig.
Patrik: Sen så är ju inte finansekonomi en naturvetenskap på det sättet och det finns en väldigt stor slumpfaktor, att även om man gör allting rätt i skolboken om hur man tänker i sparande så kan det ändå gå fel. Och det gör det nog inte på samma sätt om man pratar om oper
Beteendemässiga utmaningar
Jan: Men där finns ju den här klassiska Dalbar-studien som visar att den genomsnittliga investeraren får typ 30% sämre avkastning än investeringen personen investerar i. Vilket är ju så här tydligt på de här beteendemisstagen.
Patrik: Och det är inte så underligt att det är så, för att börsen kan ju svänga jättemycket. Om jag har månadssparat flera löner, så att jag har varit duktig och jag har månadssparat i två år, och sen går börsen ner 30% som den gjorde under början av covid-krisen. Eller under finanskrisen när den gick ner lite mer, 40%, eller dotcom-krisen 2001 när jag tror att som mest under ett enskilt år från toppen till botten var det ner mer än 50%. Det är rätt många månadslöner som raderas.
Jan: Det är där man tänker så här, nu har jag jobbat helt förgäves.
Patrik: Det är ju jättemänskligt. Och det är klart att jag tror att om man känner att ens sparande minskar i värde med 30% och det inte känns överhuvudtaget - det är nog få människor som har det på det sättet. Jag tycker jag har blivit lite bättre på att kontrollera mina känslor kring det. Men att få lite hjälp, det är mycket värt. Och där försöker vi hjälpa till.
Skillnad mellan forskning och praktik
Jan: Men du, jag tycker inte att detta är superspännande för att jag påstår ju att det är få branscher där det är en så stor skillnad mellan vad forskningen säger och vad som faktiskt görs. Alltså det är inte så här, om vi går till ett sjukhus så är det så här, så här gör man hjärtoperationer.
Caroline: Det går nu inte den vägen. Jag har läst att det kan vara så, att det är lag liksom från forskningen till hur man jobbar där ute. Vi har alltid gjort så här och så kan det nog också vara i finansbranschen.
Jan: Fast jag upplever ju ändå att det är större skillnad för att jag upplever inte att forskning inom finans är otydlig.
Finansbranschen och vetenskap
Patrik: Sen så är ju inte finansekonomi en naturvetenskap på det sättet och det finns en väldigt stor slumpfaktor, att även om man gör allting rätt i skolboken om hur man tänker i sparande så kan det ändå gå fel. Det finns en väldigt stor slumpfaktor.
Patrik: I finansbranschen har det varit att man tappar värde, att börsen går ner. Men man säger att vi är bekväma med vår process och även om de här senaste tio operationerna inte har lyckats så fortsätter vi på samma sätt tio operationer till. Det har man ju inte utrymme för att göra i sjukvården, och det finns också den här naturvetenskapliga kopplingen till det att om det går fel så många gånger då är det fel.
I finansbranschen så kan det vara så att börsen har gått ner, men man har ändå gjort rätt i sitt sparande. Eller vice versa.
Jan: Att det är många som har tjänat jättemycket pengar. Det är ett av vad du ska göra som jag gör. Och så var det så här, du hade bara tur. Det där är jättestor grej inom finansiell forskning. Hur skiljer jag på tur och hur skiljer jag på skicklighet?
Patrik: Man kan säga att det är rätt brett. Vi har kunder som precis har kommit igång och börjat spara, som har börjat månadsspara, kanske har satt in sina barns barnspar första gången man månadssparar i livet. Superroligt att ha de kunderna, jättekul att få vara med på början av deras sparresa.
Men sen har vi också kunder som är väldigt avancerade. Man kan verkligen prata om indexnördar som kontrollerar allting vi gör väldigt noggrant, som läser våra whitepaper, det vi skriver mer detaljerat kring fördelningar.
Vem passar inte för Lysa?
Så det är en väldigt stor spännvidd på kunderna. Det som är gemensamt för kunderna är att man letar efter en tjänst som fokuserar på enkelhet, att få se till att man sparar effektivt, att man kanske inte får de här slattarna pengarna som ligger icke-investerade, som man inte får någon ränta på.
De som inte söker sig till oss, det är de som vill välja själv vilka fonder man ska ha, som tycker att det är rätt kul att välja fonder. Eller investera i aktier, eller någon som vill ha det här fysiska nära relationen, eller rådgivningsrelation med någon.
Rimlig förväntad avkastning med Lysa?
Jan: Men vad är en rimlig förväntning om att mina pengar som jag investerar hos er ska växa?
Patrik: Om man tittar över långa historiska perioder och tittar i olika länder, då kan man när det kommer till aktier räkna med ungefär 7% per år och på räntesidan ungefär 2% per år. Sen finns det vissa år där aktier kan sjunka betydligt mer. Jag tror som mest i Sverige har det under ett år sjunkit med 40% och som mest har det gått upp med ungefär 70%, så det kan finnas en väldigt stor spännvidd runt den här 7% och 2%.
Patrik: Sen så är det kanske så att generellt eftersom fondrobotar är lite nyare så är det lite modernare att investera därför i billiga fonder. Om man ska skapa en fondrobot som investerar i dyra fonder så är det nog rätt svårt att hitta en marknad för det.
Jan: Men jag tänker också så här, för om någon kommer och säger så här, investerar du i indexfonder? Och så har någon som är ny och känner så här, jag vet inte, jag har investerat i Lysa. Skulle du säga så här att personen har investerat i indexfonder då?
Indexfonder och fondtyper
Patrik: Det har man gjort. Om man tittar… Det finns det, man pratar på aktiesidan, 100%. Alltså då är det indexföljande fonder som gäller. Räntesidan försöker vi hålla väldigt billigt men det finns inte index riktigt där på samma sätt. Så att om du har 100% i räntor, du kanske inte ska säga att du har investerat i indexfonder, utan säga att du investerat i billiga räntefonder genom den istället.
Det är rätt ovanligt att man har 100% i räntor. Och det där är lite svårt att faktiskt säga. En grej som är lite rolig är att, jag är rätt säker, då får någon rätta om jag har fel, att vi är det enda sparbolaget och det enda fondbolaget som bara har då lågprisfonder.
Nästan alla andra fondbolag, sparbolag har produkter som man vill sälja upp kunden till så man tjänar mer pengar på. Och det är väldigt bra för våra, så att säga, att vi kan hålla ner intressekonflikter.
Jan: Jag brukar säga ungefär samma sak. Det är en bra fråga som du ställer Caroline för att nu pratar vi generellt men även bland indexfonder så är det ganska stor skillnad på till exempel er som investerar både tillväxtmarknader, småbolag och Sverige versus en annan indexfond som kanske bara investerar i 10% av antalet bolag som ni investerar och dessutom har valt en speciell hållbarhetsinriktning.
Patrik: Precis och sen kan verkligen, det är också väldigt naturligt och väldigt mänskligt att den kan verkligen leda en fel när man tittar på ett resultat och så tittar man bara på resultatet och försöker replikera det. Det kan ju vara så att, vad vet jag, att en granne har vunnit på lotto och det kanske var en person i Sverige som vann väldigt stort belopp på lotto.
Patrik: Men om det är det man ser att det är resultatet, då kanske min takeaway från det är att jag ska spela mer på lotto för att jag har sett den här grannen som har vunnit. Men det kanske var så att man hade väldigt mycket tur.
Jan: Och problemet är att man aldrig ser alternativkostnaden. Man ser aldrig hur det hade kunnat gå istället. Vilket jag tycker är det kluriga. Jag tänker att du får hoppa in. En fråga som vi fick av en läsare: Men om detta är så bra, för nu har vi ändå pratat här snart en halvtimme, varför har inte alla Lysa?
Patrik: Det är rätt många som har Lysa. Så nu är vi uppe i 160 000 kunder. Om vi tittar till andel av befolkningen i Sverige, den vuxna, de som kan bli kunder, så ungefär 2%. Och om vi pratar med internationella aktörer, alltså de som sitter och tittar hur ser sparandet ut i världen - Blackrock, Vanguard, de här stora - då säger de att de har inte sett något annat land där andelen som använder den här typen av tjänst är så hög som i Sverige.
Lysas utveckling
Caroline: Mm.
Patrik: Och det växer ju hela tiden så att det är väldigt många som använder Lysa, det är otroligt roligt att det är på det sättet. Det är väldigt tillfredsställande för mig när man går till jobbet att man känner att man kan ha den påverkan och hjälpa många i Sverige att spara.
Men sen kommer det ta tid såklart också för personer att upptäcka och att börja använda. Man kanske börjar först spara några hundralappar och sen så tycker man att det funkar bra, man gillar användarupplevelsen, tycker att det är enkelt och då plussar man på lite helt enkelt.
Caroline: Jag visste faktiskt inte det, att man räknar att det är en stor, kanske inte superstor del av befolkningen men ändå många internationellt räknat liksom.
Patrik: Och det är faktiskt så att finansbranschen är rätt trögrörlig på det sättet. Om man tittar i Sverige och så tittar vi 30 år tillbaka i tiden, det är inte många nya aktörer som har kommit upp och nått detta antalet kunder. Det är Avanza som har upp som har två miljoner kunder ungefär, och Nordnet.
Jan: Jag tror de har 1,6 miljoner kunder totalt.
Patrik: Ja, det står i övriga Norden och Sverige betydligt mindre. Och vi då som börjar närma oss 200 000. Det är ovanligt att sparbolag växer på det sättet.
Kundnöjdhet och feedback
Caroline: Och ni har ju behövt ta in kapital och ni har stora bolag bakom er kan man säga.
Patrik: Det roligaste och som kanske går absolut bäst om man ska fokusera på något som jag är lite stolt över, det är när vi frågar kunderna vad är det ni gillar med Lysa? För det är ju det som är det viktigaste av allt.
Kundundersökningar och feedback
Patrik: Och där gör vi rätt stora kundundersökningar. Nu har vi så många kunder så att när vi har ett fritext-svar, vi skickar ut “vad är det du gillar med Lysa” och sen får man fylla i själv i en sån här liten ruta. Då är det ändå drygt 5000 personer som gör det.
Och där är det supertydligt att det man gillar, det är varianter på enkelhet. Det här är enkelt, det är effektivt. Jag gillar verkligen det. Så att det kanske är det mest, om man ska säga, som är personligt värmande eller skapar tillfredsställelse. Det är just att kunna vara med och göra det enklare för fler att spara.
Vad döper folk sina konto till?
Jan: Idag tänker vi ta några så här snabba frågor här. Man kan ju döpa sitt konto hos er. Har ni kollat här, vad döper folk sina konton till?
Patrik: Det har vi gjort. Det finns en jättestor spridning. Det vanligaste det är att det är ett namn på kontot. Att man har tänkt det här till ett barn. De vanligaste namnen blir nog de vanligaste barnnamnen i Sverige. Så det är inte någon sån där…
Jan: Nu ska jag bli såhär inga krösus eller ljuslande framtid?
Patrik: Det finns sådana exempel. Men jag tror att om man ska prata det vanligaste så är det såhär gemensamt. Eller barnnamn på det hela.
Vanliga sparmål
Jan: Ja men precis. Har ni frågat också såhär vad folk sparar till?
Patrik: Ja, alltså det vanligaste, och det är väldigt vanligt hos oss, det är att man har ett barnspar. Om man ska titta på ett enda syfte, ja men det är nog den vanligaste anledningen att man blir Lysakund. Det är att man blir förälder och funderar på hur ska vi spara åt barnet och sätter in då barnbidraget, eller en del av det, de som kan sätta in en del av barnbidraget, det är många som inte kan göra det, men att man börjar barnspara, och det kan man göra väldigt lite.
Sen så finns det många som sparar för pension. Det är väldigt vanligt kanske att man har en dröm om den här sommarstugan man vill köpa, det är ett väldigt vanligt sparmål också. Bil är väldigt vanligt också, så det är inga så här stora extravaganta utan det är rätt naturliga saker.
Kunders fördelning mellan aktier och räntor
Jan: Snittfördelningen aktier och räntor?
Patrik: Det brukar pendla lite upp och ner men ungefär 75-80% aktier och då 20-25% räntor. Det är många som har 100% aktier, det är många som har lite fler räntor men det finns en tyngdpunkt mot aktiesidan. Så snittet det är ungefär 70-30. 75-25.
Caroline: Jag har inte fått någon sån där mail om att tycka till om Lysa tror jag.
Patrik: Vi gör en del löpande. Och sen minst en gång per år brukar vi ha en större. Det finns en risk att det hamnar i skräpposten.
Jan: Du kan gå in på Trustpilot annars så skriver man.
Kunders fördelning mellan hållbar och bredd fördelning?
Jan: Ni har ju ett hållbart alternativ och det här breda. Hur är fördelningen mellan hållbart och brett?
Patrik: Det är kanske lite annorlunda än man kan förvänta sig att fler kunder väljer det breda än det hållbara alternativet. Det har varit så egentligen sedan start. Vi vill ju presentera, vi lägger ingen värdering direkt mellan det hållbara och det breda alternativet. Vi tycker att det är ett väldigt personligt val och sen presenterar vi ett alternativ som är så brett som möjligt, som investerar i så många länder i så många bolag som vi kan.
Ungefär två tredjedelar av alla väljer det breda alternativet och en tredjedel väljer det hållbara alternativet.
Jan: Är det någon fråga som vi borde ha ställt? Något vi…
Patrik: Nej, jag tycker det har varit heltäckande och väldigt roligt.
Är det rätt tillfälle att investera nu när XYZ har hänt?
Jan: Vi fortsätter. Är det verkligen rätt tillfälle att investera nu när någonting har hänt, någonting hänt på marknaden? Trump har blivit president?
Patrik: Och det finns egentligen, det är alltid rätt att investera på marknaden. Och man kan gå tillbaka ett år eller fem år eller tio år eller femton år och så känns det som att vi befinner oss i en situation som är helt unik. Men det finns alltid anledningar att man inte ska investera som gör att man inte kommer igång och väntar på en annan tid. Det är alltid bättre att komma igång.
Om man ska säga vad är viktigt för ett bra sparande? Första är ju att man måste komma igång. Allt det här med att vara rätt med räntor och aktier, att man ska vara diversifierad att ska ha en plan, det spelar ingen roll om man inte kommer igång. Och det är alldeles för många som inte kommer igång på grund av att man sitter och funderar på de här frågorna.
Caroline: Ja precis.
Patrik: Det som är positivt med det är ju att det aldrig är för sent att komma igång.
Jan: Ja exakt. Skönt. Det är en sidospråk jag har också. Är en fondrobot en indexfond?
Definition av fondrobotar
Patrik: Nej, det kan man inte säga. Alltså om vi säger att fondroboten, det är ju det automatiserade som vi pratade om tidigare. Men det finns inget som säger att en fondrobot ska investera just i indexfonder eller billiga fonder. Det kan finnas fondrobotar som investerar i dyra fonder.
Så det finns ingen likhetstecken däremellan. Sen så är det kanske så att generellt eftersom fondrobotar är lite nyare så är det lite modernare att investera därför i billiga fonder. Om man ska skapa en fondrobot som investerar i dyra fonder så är det nog rätt svårt att hitta en marknad för det.
Är det dumt att äga så mycket USA som Lysa gör?
Jan: Men jag tänker också så här, för om någon kommer och säger så här, USA står för mer än hälften av innehavet. Är inte det dumt?
Patrik: Det beror lite på hur man definierar dumt. Säg att vi skulle sitta här om ett halvår och sen har någonting hänt i USA, så USA har tappat jättemycket i värde. Då skulle man säga att det var dumt. Men det är för att vi inte vet vad som kommer att hända.
Nu så är USA en väldigt stor del av världsmarknaden. Och den har blivit en större del. Om vi går tillbaka väldigt lång tid så var USA dominerad. Jag har inte siffrorna exakt. Men om man tittar på 50-talet så stod USA för en väldigt stor del av den globala aktiemarknaden. Sen så gick det lite bättre för Europa och utvecklingsmarknader ett tag. Nu har USA dragit ifrån lite igen och är väl uppe mot 70% av den globala aktiemarknaden.
Och då så är det det bästa om man investerar i aktier att ändå investera enligt den här fördelningen. Investera mycket i USA. Vi har ju en liten twist på det här och tycker att man ändå ska som svensk ha lite mer pengar i Sverige. Det man kallar för homebuyers.
Men att ha mycket pengar i USA, det är inte dumt. Det är där världens största bolag finns. Det är där världens största kapitalmarknad finns. Att vi hade suttit i ett mindre land och sagt att vi ska inte investera i det landet som har varit mest framgångsrikt på att skapa stora bolag - det är nog ett dummare val.
Jan: Och så får man också tänka på, det var någon som gjorde en jämförelse. Att bara kassaflödet som Apple har är för att köpa ut typ halva svenska börsen.
Patrik: Som europeer kan man ju sitta och tycka att det är lite tråkigt och vi hade gärna sett några stora europeiska bolag. Jag tror om man tittar på världens 20 största bolag så är listan nästan helt dominerad av amerikanska bolag. Jag tror att Novo Nordisk har kommit upp högt på den där listan men det finns nästan inga europeiska bolag.
Homebias diskussion
Vi tappade tyvärr lite text i transkriberingen här - se gärna följande segment på youtube för hela diskussionen.
Patrik: Vilket är jättetråkigt och det är därför det ser ut som det gör. Och att det är tråkigt, det är ju från ett ekonomiskt och rationellt perspektiv inte en anledning att inte investera i USA.
Jan: Jag behöver ta en fråga här annars kommer jag att bli lynchad i communityn. De här 20 procenten är det mot Sverige, den här överexponeringen mot Sverige, där vissa tycker att nej det följer inte forskningen och vissa tycker att det spelar väl ingen roll var din brevlåda bor. De flesta bolagen har ju ändå internationella intäkter så det spelar ingen roll.
Home Bias och investeringsstrategi
Caroline: Varför det är home bias?
Jan: Och kommer man kunna ändå förändra det?
Patrik: Det är viktigt med home bias och det är vår övertygelse. Och varför tycker vi att när vi sitter i Sverige är det viktigt att vi som svenskar om man investerar med Lysa har en lite större del mot Sverige generellt? Jo, det är för att man kan titta på ekonomisk teori och så tittar man på om man sitter som amerikan och så säger man att man borde sprida ut sig och investera marknadsviktat.
Men om man sitter i Sverige så får man se, okej det finns dels hur borde jag investera från ett rent rationellt perspektiv, men det är också rationellt att fundera på vad ska jag göra med de här pengarna. Och när man sitter i Sverige, det vi kommer att göra när man vill köpa den här sommarstugan eller att man vill köpa en begagnad bil, då tävlar vi med andra svenskar.
Köpkraft och relativ förmögenhet
Patrik: Det viktigaste är kanske där, vad är min köpkraft jämfört med andra som vill köpa den här sommarstugan? Och i Sverige generellt sett så har man en stor övervikt mot Sverige. Om vi då inte hade haft någon övervikt mot Sverige, och det går bra för USA, då blir det väldigt bra för våra kunder relativt alla andra i Sverige. Men det du vill undvika är att du blir signifikant mindre förmögen än andra i Sverige.
Och det kan inträffa då om du är investerad internationellt, har 1% i Sverige, och sen tävlar mot många som kanske har 40, 50, 60% i Sverige och den svenska börsen går väldigt mycket bättre. För då blir alla runt omkring dig mer förmögna, även om du har varit teoretiskt rätt och spridit ut det.
Framtida flexibilitet
Patrik: Det finns anledning att se över allting som vi gör på Lysa. Det som är viktigt dock för oss är att i så fall göra det på ett sätt som vi behåller enkelhet. Som nämnts tidigare tycker 80% av alla våra kunder att det absolut viktigaste med Lysa är enkelhet.
Vi vill introducera den typen av frågor på ett sådant sätt så att det inte upplevs som komplicerat och blir en anledning att stanna upp. Så då måste vi hitta ett sätt att leverera det på ett flexibelt sätt utan att göra tjänsten krångligare.
Keeping up with the Joneses
Patrik: Man kan kalla det här, det här är inte hittepå, det finns en teori kring det här som kommer från USA som heter “Keeping up with the Joneses”, eller “hålla jämna steg med Svensson” som man väl får säga i Sverige. Du vill inte att alla andra ska bli relativt mer förmögna än dig, för det är en sämre situation att befinna sig i än att du blir lite mer förmögen än alla andra.
Framtida utveckling
Jan: Nu ser du skillnaden. Kommer ni investera i guld?
Patrik: Nej, det kommer vi inte göra. Men det jag ska försöka säga är att det gäller i så fall att göra det på rätt sätt. Och det kan finnas en anledning för om man då tittar och har en kund till exempel som säger “Men jag ska inte pensionera mig i Sverige utan jag vill pensionera mig där det är varmare” - ja, men då faller ju argumentet, alltså blir argumentet för en home bias svagare.
Caroline: Ja, absolut.
Jan: Bra. Jag tänker att vi ska ta några avslutande…
Caroline: Jag känner ändå att vi har svarat bra på den här home bias-frågan.
Patrik: Men det är väl det att den är viktig. Det finns en teori kring det här och det håller jämna steg med Svensson.
Portföljbelåning och risker
Jan: Bra. Också en sån här det blir spännande, nu får du väga dina svar här. Kommer ni erbjuda portföljbelåning?
Patrik: Nej, alltså jag skulle säga nej generellt och sen så får man kanske säga en liten kaviat varför. Om man säger portföljbelåning, det är ju när man tar lån mot de innehav man har hos Lysa. Och det jag tycker är viktigt att komma ihåg när man pratar om portföljbelåning, det är att de flesta är belånade med sina huslån.
Och man får se att det är en helhet. Det är inte så att jag har mitt hus som är belånat på det här sättet, sen har jag min aktiefull som är belånad på det här sättet. Den bilen som är belånad kanske på det här sättet, man måste se till helheten. Så att de flesta är belånade i sina portföljer till början med.
Jan: Det var typ en sån här klassisk fråga också som kommer, varför investerar ni inte i punkt, punkt punkt och där kan det du vet, någon tycker om guld någon tycker om allvärdersportfölj någon tycker om krypto. Vad är det generella svaret?
Patrik: Det generella svaret är att vi gillar aktier och räntor för att det är saker man kan göra som producerar någonting. Det vill säga att man får ett kassaflöde. Aktiebolag för att de ska ha något värde, så krävs det att man får utdelning. Räntopapper, då får man dels en räntebetalning på obligationer eller så får man tillbaka pengarna vid slutet.
Om man tittar till exempel på guld eller bitcoin eller annat så finns det ingen naturlig avkastning. Utan man köper dem för att man tror att någon annan vill betala mer i framtiden för dem. Det kanske någon gör, men när det inte finns en naturlig avkastning kopplad till dem, då tycker inte vi att det är så intressanta tillgångsslag.
Avslutande tankar
Jan: Vad är den konstigaste frågan du har fått?
Patrik: Det kanske inte är så konstiga frågor, men något som har varit… Det är rätt ovant, även om lite smickrande också, man inte förväntade sig när man pluggade ekonomi. Det händer inte särskilt ofta, jag tror ni får det här mer än jag får, men att det kommer fram någon på stan och vill ha en bild tillsammans med. Det är en selfie för att man har blivit rekommenderad av någon och sen vill man skicka en bild tillbaka. Det är jätteroligt det här.
Jan: Ja men vad bra. Och jag tänker så här, vi har ju andra avsnitt tillsammans med dig där vi pratar om pension. Vi har också där vi pratar lite mer sparkonto och sen har vi ju också ett avsnitt som jag tycker är kul, ett personporträtt där vi pratar om Patrik liksom utanför Lysa. Så men Patrik ett stort tack och tack till dig som har lyssnat och tittat så ses vi. Tack.
Innehållsförteckning
Nedan följer en grov innehållsförteckning som passar väl med videon:
- 00:00:00 - Intro
- 00:09:02 - Varför sparar inte fler enligt forskningen?
- 00:12:33 - Rimlig förväntad avkastning med Lysa?
- 00:14:01 - Vem passar Lysa bäst?
- 00:21:03 - Är Lysa säkert att spara hos?
- 00:26:10 - Hur tar Lysa betalt?
- 00:27:58 - Men Lysa är dyrare än en indexfond?
- 00:30:44 - Varför Lysa när fond X gått bättre förra året?
- 00:34:17 - Varför har inte alla Lysa?
- 00:38:42 - Vad sparar Lysakunder till?
- 00:39:37 - Hur ser fördelningen mellan aktier och räntor ut?
- 00:40:36 - Fördelningen mellan bred och hållbar inriktning?
- 00:39:42 - Median- och snittkundens kapital?
- 00:45:47 - Vad är det robotaktiga i fondrobot?
- 00:47:57 - Investera allt på en gång eller sprida ut?
- 00:51:11 - Byta från dyr fond till Lysa?
- 00:52:38 - Ska jag sälja förlustfonder nu eller vänta på plus minus noll?
- 00:53:22 - Är det rätt tillfälle att investera nu när…
- 00:55:22 - Är det dumt med så mycket USA som Lysa har?
- 00:58:44 - 20% Sverige på Lysa - kommer jag kunna ändra det?
- 01:05:32 - Kommer ni erbjuda portföljbelåning?
Relaterade länkar och trådar
Nedan hittar du ytterligare några läsvärda länkar och artiklar:
