Investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?

Hur ska man göra när man har en klumpsumma pengar som ska investera? Ska man investera allt på en gång eller ska man sprida ut det över tid? Det är en av de vanligaste frågorna vi får. I dagens avsnitt diskuterar vi den både från ett emotionellt, matematiskt och riskmässigt perspektiv.

Dagens avsnitt är även en uppdatering per maj 2022 av det fem år gamla avsnittet #92. Som vanligt tar vi avstamp i Nick Magiullis bok ”Just. Keep. Buying”, resonerar kring hans tankar, lägger på ett svenskt perspektiv och diskuterar de olika alternativen till scenariot:

Jag har fått ett arv, en bonus, sålt mitt företag eller något annat och nu vill jag investera mina pengar. Hur gör jag? Ska jag sätta in allt på en gång?

Ofta tillkommer det dessutom en emotionell aspekt i form av ”det känns läskigt att sätta in allt på en gång.” Kombinationen av det känslomässiga och rationella gör frågan klurig eftersom den då får flera korrekta svar:

• Det matematiskt korrekta svaret säger att man ska investera allt på en gång. Vi har en förväntning om att marknaden ska gå upp över tid, viket innebär att ju längre tid pengarna får jobba, desto mer avkastning kommer de att ske. I avsnittet visar vi att detta gäller för de flesta tidsperioder, de flesta tillgångsslag, de flesta marknader och de flesta marknadslägen (dyrt / billigt).
• Det känslomässigt korrekta svaret ger att man ska sprida ut det för att minska upplevelsen av ånger om det i framtiden kommer ett billigare läge på börsen. Vilket det ganska ofta gör – men eftersom man inte vet om och när detta läge – kommer (det kan ta mer än 10 år om det ens händer) så är det bättre att investera på en gång. Men det ger en emotionell trygghet eftersom en nedgång ger köpläge och mindre ånger eftersom vi värderar en förlust mer emotionellt än en utebliven vinst.
• Kombinationen av ovan. Istället för att sprida ut över tid – sänk risken och investera på en gång. Det vill säga att om man har tänkt sig att investera 100 % i en globalfond som slutmål och tänkt sig sprida ut det över t.ex. 12 månader. Då är det bättre att kanske ta 50 % / 50 % globalfond och räntor och sätta in det på en gång i denna fördelning med lägre risk. Sedan kan man istället öka risken över tid.

Det går således inte säga ”gör X eller gör Y” eftersom man behöver ta hänsyn till riskvillighet, tidshorisont, erfarenhet och en mängd andra saker. I artikeln försöker vi fördjupa oss i dessa olika aspekter och ge dig så mycket underlag som möjligt.

Vi hoppas att du uppskattar avsnittet och ser fram emot dina kommentarer!

Hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Det sista alternativet ”vänta med att investera till kraschen” är det sämsta alternativet av dem alla. Det kommer vi gå genom nästa vecka, i avsnitt #257. DS.

PS2. För svaret på frågan VAD man ska investera rekommenderar vi avsnitt 99 eller avsnitt 238. Det korta svaret är en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk).

Sammanfattning: ”Buy quickly, Sell slowly”

Jag gillar verkligen Nicks sammanfattning av resonemanget i att:

Gör dina köp snabbt, gör dina försäljningar långsamt.

Eftersom marknaden över tid går mer upp än den går ner (en följd av t.ex. vår önskan som människor att ha det lite bättre idag än vi hade det igår) så är det rimligt att anta att börsen i framtiden kommer vara mer värd än den är idag. Bara genom det enkla antagandet gäller att vi bör investera våra pengar så fort som möjligt.

Sannolikheten för att det här blir rätt utifrån ett statistiskt perspektiv är ca 70 – 80 % av fallen. ”Kostnaden” i form av utebliven avkastning bedöms historiskt till ca 2 – 4 % på kapitalet. Som tabellen nedan visar gäller det nästan alla tillgångsslag, i nästan alla tidsperioder, på nästan alla marknader:

Det gäller även för lägen då marknaden är högt värderad (”dyr”) och lågt värderad (”billig”) även om så klart skillnaden blir mindre ju dyrare marknaden är. Här använder man måttet CAPE, där ett högt värde symboliserar att marknaden är väldigt dyr:

Omvänt gäller samma sak för försäljningar, genom att sprida ut de över tid (eller göra dem så sent som möjligt) så bör du få ett bättre pris ju längre tiden lider.

Det finns som vanligt inga garantier…

Notera att det inte finns någon garanti att det blir bäst utfall för att man investerar hela klumpsumman på en gång. Tabellerna ovan öppnar för att det kommer finnas 2-3 tillfällen av 10 då det vore bättre att ha spridit ut det över tid. Det är typisk tillfällen då marknaden har vänt och gått neråt efter att man investerat sin klumpsumma. Dessa perioder syns tydligt t.ex. i nedanstående graf för Stockholmsbörsen.

Den blå perioden visar då en engångsinvestering av en klumpsumma är bättre och i de lika perioderna vore det bäst att ha spridit ut det över tid. Problemet med att investera allt som en klumpsumma är inte bara att man fick ”fel”. Problemet är att det ofta även leder till ”ånger” och att man slår på sig själv och i allra värsta fall tar ut sina pengar. Detta kastar forumskribeten @Nestor ljus på. Nestor har jobbat i många år på bank och skrev i forumet följande:

Oerhört få kunder är intresserade och/eller kan beräkna sannolikheter. De kan däremot i klartext se hur fonden har utvecklats. Jag kan försäkra att en förklaring till kund att en klumpsumma var bättre på grund av sannolikheten när fonden hade gått ner, inte varit lyckad.

Jag har jobbat med “gemene man”, “Medelsvensson”, “verklighetens folk” eller vad vi nu skall kalla Sveriges genomsnittsbefolkning för. Jag försäkrar att oerhört få är mottagliga för några avanserade teoretiska resonemang. Däremot har det varit oerhört lyckat att få dem att komma igång med ett månadsparande. Då finns även möjligheten att de efter några år gör en större engångsinsättning. Försöker man med detta på en gång, blir det lätt platt fall.

@Nestor i forumet.

Det vill säga att trots att det matematiskt korrekta svaret är ”investera klumpsumman på en gång”, så kan det finnas en poäng i att snarare sprida ut det över tid. Väl medveten om att det inte är optimalt utifrån ett statiskt / matematiskt / rationellt perspektiv.

Svaret till: ”När ska man investera sina pengar?” blir således ”det beror på…”

Som vanligt finns det således inte ett entydigt svar bortom ”det beror på”. Forumanvändaren @JFB fångade det riktigt bra i sitt inlägg i forumet. Han skriver:

Jag tror att många här i tråden egentligen pratar om samma sak men från olika perspektiv där jag tror man måste väga in ett antal parametrar för att besluta om DCA (=”sprida ut över tid”) eller LSI (=”allt på en gång”) är lämpligt:

1) Hur stor är summan? 10% av totala kapitalet eller 100%. Stor skillnad i hur man reagerar.
2) Hur fick man summan? Är det tex. ett arv efter en närstående så kan där vara emotionella aspekter kopplade till kapitalet, vare sig man vill eller ej.
3) Personlighet m.h.t. risk tolerans. Förenklat, är man en person som typiskt vill omvärdera sina beslut baserat på vad som händer, eller är man övertygad om vad man gör var rätt och kör.
4) Tidshorisont. Teoretiskt sett kanske den viktigaste parametern. Smäller man in pengarna på 3-5 års sikt eller på 20-30 års sikt. Grym skillnad.
5) Erfarenhet. Praktiskt sett kanske den viktigaste parametern. Har man varit med förr så är risken lägre att man reagerar fel, även om tex. personlighets profilen är mindre riskbenägen.

@JFB i forumet

Det vill säg att man kan dra ut det i extremerna enligt hans förslag:

Svar A) En erfaren person med lång tidshorisont som är ganska riskbenägen som plötsligt fått en bra summa pengar men det är ändå en mindre andel av totala kapitalet. Absolut, då bör allt köras in på börsen som en klumpsumma.

Svar B) En rookie som tänker använda pengarna om ett fåtal år, som är lite velig (som jag :), och plötsligt får ett fett arv efter en närstående som dubblar personens kapital. Då måste det vara rimligt att pytsa in kapitalet under en längre period. I ett extremt fall kanske t.o.m. flera år för att skapa just erfarenheten och inte chicken-out.

@JFB i forumet.

Jag kunde inte skrivit ovan bättre själv. Tack till @JFB som vanligt.

Två avslutande tips

De sista två tipsen som jag också vill ge till dig som läser är:

• Läs gärna artikeln: ”#191 – Tips till dig som har fått ett arv, en stor summa pengar eller sålt ditt företag.”. Det finns ingen stress och pengarna behöver inte bränna i fickan. Det finns även kanske andra alternativ för dina pengar än att investera dem.
• Ta kontakt med en finansiell rådgivare (här finns en lista). Särskilt när det gäller större summor och du känner dig osäker. Det är alltid bra att kunna hålla någon i handen och få en second opinion. Även om jag tvivar på att de kommer säga något annat än det jag skriver här.

Om du vill läsa några rapporter, så kan jag rekommendera dessa två från Vanguard.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen, idag är det dags för avsnitt 256. Temat är ”investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?”. När ska man investera om man exempelvis har fått en större summa pengar via exempelvis arv, man kanske har sålt sitt boende eller företag osv.

Caroline: Jag förstår varför vi tar detta nu, det är så ostadigt på börsen.

Jan: Detta är del 6 i vår serie ”Just keep buying”. Det är vår tolkning, försvenskning och utvikning av bloggaren Nick Maggiulli på ”OfDollarsAndData.com” bok ”Just. Keep. Buying”. Detta är en av de bättre böcker jag har läst på senare år som handlar om sparande.

Många böcker handlar om saker som inte gör så stor skillnad egentligen men i Nicks bok så får man det sammanfattat vad man behöver tänka på och det är att fortsätta investera.

Men vad ligger bakom ”Just keep buying”? Beroende på om marknaden är billig eller dyr, ska man fortsätta köpa? Vi ska gå in på frågan kring hur/när man ska investera en stor summa pengar man har fått. Detta avsnitt bygger mycket på statistik och historisk avkastning, det är inte en garanti för framtida avkastning. Detta är inte finansiell rådgivning.

Investera allt på en gång

Jan: Om man tittar på frågan kring om man ska investera allt på en gång eller om man ska sprida ut det så finns det två eller tre rätta svar.

Det matematiskt korrekta svaret är investera allt på en gång. Problemet med det matematiskt korrekta svaret är att det kan vara emotionellt jobbigt.

Det emotionellt korrekta svaret är att sprida ut det över tid. Det finns inget som är så surt som att investera allt på en gång och sen faller marknaden. I värsta fall får man panik och tar ut alla sina pengar och då har man förlorat dem för att man missar uppgången. Man kan göra en kombination av ovan, man kan sätta in hälften direkt och andra hälften över en 12 månaders period.

Nick skriver att man hellre ska ta lägre risk och sätta in allt med en gång. Känns det emotionellt jobbigt att sätta in allt med en gång så kanske du ligger fel i risk.

Vi är inte mottagliga för avancerade resonemang

Jan: Vi har RikaTillsammans forumet, jag älskar forumet och människorna, man får så mycket mervärde.

Caroline: I forumet finns också människor som uppskattar allt extrajobb och material som inte kommer med i podden.

Jan: Exakt. Det blev en diskussion kring detta ämne och en läsare som heter Nestor skrev en kommentar som vi ska unna oss att läsa upp.

Caroline: Jag läser hans kommentar då.

” Nu kan jag bara i och för sig relatera till verkligheten Så här fungerade det för mig när jag var privatrådgivare för väldigt många år sedan, och detta har knappast ändrats. Många privatpersoner är livrädda för aktiemarknaden och att de ska förlora pengar.Körde man varianten med månadssparande blev kunderna oerhört mycket lugnare och många hoppade på tåget.

Gick fonden ner i värde var de nöjda med förklaringen att nu köper du billigare och billigareHade jag förmått dem att sätta in en större summa på en gång och börsen hade gått ner markant hade de blivit oerhört oroliga. Jag är fullkomligt övertygad att många hade bytt bank. Oerhört få kunder är intresserade och/eller kan beräkna sannolikheter.

De kan däremot i klartext se hur fonden har utvecklats. Jag kan försäkra att en förklaring till kund att en klumpsumma var bättre på grund av sannolikheten när fonden hade gått ner, inte varit lyckad. Jag har jobbat med ”gemene man/medelsvensson” eller vad man nu ska kalla Sveriges genomsnittsbefolkning för.

Jag försäkrar att oerhört få är mottagliga för några avancerade teoretiska resonemang. Däremot har det varit lyckat att få dem att komma i gång med månadssparande. Då finns även möjligheten att de efter några år för en större engångsinsättning. Försöker man med detta på en gång blir det lätt platt fall”.

Jan: Jag tycker att det är en superfin sammanfattning.

Caroline: Jag tycker också att det är bra att Nestor har sett hur det går till i verkligheten och kan berätta det. Vi är inte mottagliga för avancerade resonemang, vi vill inte förlora pengar på kuppen.

Hur reagerade du under börskraschen 2008?

Jan: JFB på forumet skrev att han tror att andra aspekter på den här frågan är exempelvis hur stor summan är. Det är en stor skillnad om jag ska investera 10 000 kronor eller 2 miljoner. Han skriver också att det är en skillnad beroende på hur du fick summan, får du det som en engångssumma eller är det en bonus du kommer få varje år?

Personlighet och risktolerans påverkar också, har man upplevt en börskrasch innan? Man kan ställa sig frågan hur man reagerade under börskraschen 2008.

Caroline: Kommer man ihåg det ens? Jag har nog aldrig varit i kontakt med mitt 2008 för jag investerade inte aktivt då. Man vet inte sin risktolerans.

Jan: Det handlar också om tidshorisont. Det är stor skillnad om man ska investera pengarna 3–5 år eller om det är pension på 20-30 år sikt. JFB sammanfattar det så här:

”En erfaren person med lång tidshorisont som är ganska riskbenägen som plötsligt fått en bra summa pengar men det ändå är en mindre andel av det totala kapitalet bör köra in allt på börsen som en klumpsumma”.

Han skriver vidare så här:

” För en rookie som tänker använda pengarna om ett fåtal år, som är lite velig och som plötsligt får ett fett arv som kanske dubblar personens kapital så är det rimligt att pysa in kapitalet under en längre period. I Extremt fall kanske under flera år för att skapa just erfarenheten och inte chicken-out”.

RikaTillsammans communityn på Patreon

Jan: Jag vill säga tack till er som är i vår RikaTillsammans Community i Patreon som gör detta möjligt.

Caroline: Ja det gör det möjligt att lägga tid på avsnitten.

Jan: Ja att vi kan göra avsnitt om just dessa ämnen. Vi har mycket digitala träffar på Patreon, vi har Investmentbolag som kommer och hälsar på, vi kommer ha en kurs i vad som händer som krisen kommer.

Vi har pratat om observations glapp, vi har pratat om skam osv. det finns så mycket kunskap och möjligheter i vår Community. Tack till dig som är Patreon medlem, till dig som inte är med jag hoppas att vi ses där.

”Buy quickly, sell slowly”

Jan: Kapitlet i Nicks bok som vi tar avstamp från idag är kapitel 13 ”Buy quickly, sell slow”. Han själv sammanfattar kapitlet så här:

“Since most markets are expected to rise over time, buying quickly and selling slowly is the optimal way to maximize your wealth. If you don’t feel comfortable with this, then what you are buying/selling might be too risky for you.”

Jan: Allt bygger på att vi har en förväntan på att marknaden ska gå upp över tid. Då vill vi köpa så fort som möjligt, ska jag sälja så vill jag sälja över så lång tidsperiod som jag kan.

Nick refererar till Hans Rosling, han säger att vi vissa områden så kan man nörda ner och ha 100 mätpunkter eller så kan man istället förenkla det. Hans Rosling kollade på barndödlighet, just det med barndödlighet säger väldigt mycket.

Caroline: Ja, han skriver:

” So, this number 14 tells us that most families in Malaysia have enough food, their sewage systems don’t leak into their drinking water, they have good access to primary health care, and mothers can read and write. It doesn’t just tell us about the health of children. It measures the quality of the whole society.”

Jan: Med ett nyckeltal kan man dra väldigt många slutsatser. För investeringar så är motsvarigheten:

“The one piece of information that can guide your investing decisions is: Most stock markets go up most of the time.”

Caroline: Ja varför ska man hålla på, det går upp ändå.

Vad händer vid kriser?

Jan: Warren Buffett är inne på liknande tema.

Caroline: Han skriver:

“In the 20th century, the United States endured two world wars and other traumatic and expensive military conflicts; the Depression; a dozen or so recessions and financial panics; oil shocks; a flu epidemic; and the resignation of a disgraced president. Yet the Dow rose from 66 to 11,497”.

Jan: Nu kommer jag visa en graf från 1950–2013 på amerikanska börsen där man har lagt in alla kriserna. Trots alla de här kriserna ser man tydligt att börsen går upp.

Caroline: Det blir egentligen inte ett så stort drama för en även om det är ett drama i samtiden.

Jan: Man behöver inte oroa sig så himla mycket. Det är viktigare med vilken portfölj du väljer, hur du investerar är viktigare än hur du väljer att starta upp den. Om du får en stor summa pengar ska du först dubbelkolla om det är rätt sak att investera.

Den enskilt viktigaste datapunkten för hur jag väljer att investera mina pengar är tidshorisonten. Är tidshorisonten kort 0–3 år då ska det inte investeras på börsen. Är tidshorisonten lång +10 år då ska det 100% in i en fondrobot med 100% aktieexponering eller en global indexfond.

Om man inte vet exakt tidshorisont men man vet att det är längre än 3 år, då kan man ta 50% på ett bankkonto och 50% i en fondrobot med 100% aktier.

Caroline: Vad har man den tidshorisonten där man inte vet exakt tid till egentligen?

Jan: Man kanske ska gå i pension om 5 år, det kan vara möjlighetspengar. Det korta svaret på vad du ska spara till i ditt liv är buffert, boende och pension. Ju längre sparhorisont desto jämnare avkastning, lägre risk och högre sannolikhet för att gå plus.

Ett tankeexperiment

Jan: Nick börjar boken med ett tankeexperiment. Föreställ dig att du ska investera en miljon kronor, du får antingen investera allt med en gång eller sprida ut det med 1% per år de kommande 100 åren. Vad skulle du valt?

Caroline: Alternativ 2 låter inte bra för mig. Jag pallar inte sprida ut över de kommande 100 åren

Jan: Det finns också om ett tredje alternativ som är skitkasst, det är att vänta tills marknaden faller.

Caroline: Är det ett reellt alternativ?

Jan: Nej det är skitkasst. Det är så vanligt att folk sitter på pengarna och väntar på att börsen ska krascha. Nick skriver så här angående detta tankeexperiment:

”If we assume that the assets you are investing in will increase in value over time (otherwise, why would you be investing?), then it should be clear that buying now will be better than buying over the course of 100 years. Waiting a century to get invested means buying at ever higher prices while your uninvested cash also loses value to inflation”.

Caroline: Man kanske inte ens lever längre efter 100 år.

Jan: Precis. När man tar exempel till det extrema så blir de tydliga, att sprida ut över 100 år är ingen bra idé. Han skriver vidare:

“We can take this same logic and generalize it downward to periods much smaller than 100 years. Because if you wouldn’t wait 100 years to get invested, then you shouldn’t wait 100 months or 100 weeks either. It’s as the old saying goes: “The best time to start was yesterday. The next best time is today.”

Jan: Jag upplever att det blir tydligt när man säger det på detta sätt.

Inte ens Gud kan tajma marknaden

Jan: Problemet är att det inte känns så självklart och tydligt. Nick skriver så här:

” Of course, this never feels like the right decision because you are left wondering whether you could get a better price in the future. And guess what? That feeling is accurate because it is very likely that a better price will appear at some point in the future. However, the data suggests that the best thing to do is ignore that feeling altogether”.

Jan: Vi är rädda för känslan av ånger, att man framstår som en idiot. Nick säger att ja visst det finns en ganska stor sannolikhet för att det i framtiden kommer ett tillfälle då priset kommer vara lägre.

Caroline: Det skulle lika gärna kunna vara dyrare precis som det kan vara billigare.

Jan: Om man tar en slumpmässig börsdag mellan 1930–2020 på den amerikanska börsen (Dow Jones), är sannolikheten 95 % att någon dag i framtiden kommer din investering ha en bättre kurs. Ungefär 1 av 20 börsdagar (dvs. en gång per månad, 12 gånger per år) kommer du hitta möjligheten att göra ett kap.

De andra 19 dagarna kommer du ha möjligheten för ett besök i ångerns tempel någon dag i framtiden. Det är oerhört svårt att sitta och vänta på den här dagen. Medianen innan man hittar en bättre kurs än dagens kurs är 2 dagar, men snittet är 30 dagar.

Det kan hända att det billigare priset aldrig inträffar, det kan också ta extremt lång tid innan det priset kommer.

När finanskrisen bottnade 9 mars 2009 så var det senaste tillfället börsen var på samma nivå 14 april 1997. Om man köpt aktier 15 april 1997 hade man fått vänta i 12 år innan man kunde köpa billigare, det är i princip omöjligt för en investerare. Det här är en av anledningarna till att försöka tajma marknaden är så attraktivt i teorin men jättesvårt i praktiken. Nick Maggiulli skriver så här:

“As a result, the best market timing approach is to invest your money as soon as you can. This isn’t just an opinion of mine either. It is backed by historical data across multiple asset classes and multiple time periods”.

Jan: I nästa avsnitt kommer vi prata om en av Nicks mest kända artiklar, den heter ”Inte ens Gud kan tajma marknaden” Han har ett resonemang kring att det är extremt svårt att tajma marknaden även om man skulle vara Gud.

Risk för underprestation

Jan: Så alternativen man har är att investera allt på en gång eller att man sprider ut det på 12 månader.

“If you invested into the S&P 500 using these two approaches across history, you would find that the Average-In strategy generally underperforms Buy Now most of the time. To be more precise, Average-In underperforms Buy Now by 4% in each rolling 12-month period, on average, and in 76% of all rolling 12-month periods from 1997–2020.

Jan: ”Sprida ut över tid” strategin underpresterar med ungefär 4% på 12 månader i genomsnitt och i ungefär 3/4 gånger kommer en gångs investeringen vara bättre om du sätter in allt med en gång än att sprida ut det över tid.

Caroline: Vidare står det:

“While 4% might not seem like much in a year, this is only on average. If we look at the level of underperformance over time, we would see that it can get far worse.”

Jan: Ibland så tror vi sänker risken genom att inte sätta in allt med en gång. Det stämmer inte för den matematiska risken, det jag sänker är den emotionella risken/kostnaden.

Oftast mer lönsamt att investera allt med en gång

Jan: Den som tittar på avsnittet kan pausa och titta på grafen, för dig som lyssnar, vi har plottat 1997–2020 och man kan se när under perioden var det mer lönsamt att lägga in allt på en gång och när var det inte lönsamt.

I majoriteten av gångerna är det mer lönsamt att gå in med allt på en gång. Detta stämmer även för perioden 1920–2020.

Det jag upplevde var nytt i Nick Maggiulli´s bok var att jag tidigare bara har applicerat detta på aktier men han undersökte detta även för andra tillgångar så som Bitcoin, guld eller tillväxtmarknadsaktier osv.

I alla tillgångsslag så återfanns detta fenomen. Jag dubbelkollade även detta med Vanguard, de säger tydligt att sprida ut över tid bara är bättre i de 20% sämsta börsperioderna.

Det stämmer även för svenska börsen mellan 1870-2021.

Caroline: Vad gör Vanguard?

Jan: De är fondförvaltare och rådgivare. Jag gillar deras forskning, de släpper intressanta rapporter.

Caroline: Det är intressant om det skulle vara någonstans som denna teori inte skulle stämma, då blir man intresserad.

Jan: Ja precis.

Gör rätt sak på rätt sätt

Jan: Det handlar om tid, ju mer tid desto bättre och jämnare avkastning. Vanguards slutsats är följande:

“We conclude that if an investor expects such trends to continue, is satisfied with his or her target asset allocation, and is comfortable with the risk/return characteristics of each strategy, the prudent action is investing the lump sum immediately to gain exposure to the markets as soon as possible”.

Jan: Givet att du har gjort rätt sak, att du ska investera dina pengar och du ska starta upp så ska man investera allt omedelbart. Är tidshorisonten 1 år för dina pengar så spelar det ingen roll hur de investeras för de ska inte investeras, de ska vara på ett bankkonto. Det viktiga är att man gör rätt sak på rätt sätt.

Caroline: Nick skriver så här:

” However, if you are worried about risk, then maybe you should consider following the Buy Now strategy and investing into a more conservative portfolio instead”.

Jan: Mindre aktieexponering helt enkelt. Han skriver vidare:

” For example, if originally you were going to Average-In to a 100% U.S. stock portfolio, you could follow the Buy Now strategy into a 60/40 U.S. stock/bond portfolio to have slightly better returns for the same level of risk”.

Jan: Detta är ett mycket smartare sätt att tänka på, överväg att ändra på rätt sak i stället för rätt sätt. Vi har pratat om att pengar på bankkonto försvinner i inflation. Vi har tidigare konstaterat att om du ska spara någonstans runt 3 år så blir det mer lönsamt med räntefonder än bankkonto.

Utgår man i från att pengarna är i kontanter med 0 % ränta så finns det en variant att investera i räntor under tiden. Detta förbättrar siffror kring underprestationen från 2–4 % till 1–3 % och man går från 70–80 % underprestation i perioder till ca 60–70 %. Detta är en nyans som skapar mycket extra jobb men som bara marginellt förbättrar siffrorna.

Rekordnivåer på börsen

Jan: Vanguard skriver så här:

” If the investor is primarily concerned with minimizing downside risk and potential feelings of regret (resulting from lump-sum investing immediately before a market downturn), then DCA may be of use. Of course, any emotionally based concerns should be weighed carefully against both (1) the lower expected long-run returns of cash compared with stocks and bonds, and (2) the fact that delaying investment is itself a form of market-timing, something few investors succeed at”.

Jan: Det är ganska tydligt. Den vanligaste invändningen till det här är att det fungerar bra i normala tider, men nu, nu när börsen är på rekordnivåer, så är det annorlunda.
Det är naturligt för börsen att vara på rekordnivåer, det ingår i att vara en börs och att något ska stiga över tid.

Normalt för börsen att vara på topp

Nu visar jag en graf på den amerikanska börsen mellan 1900–2016 där man har markerat de olika topparna. Ett rekord följs i genomsnitt av 42 nya rekord, det är inte intuitivt.

Caroline: Jag upplever det som att när man läser finanstidningar och media så är det jämt att något är extremt.

Jan: Det är normalt för börsen att vara på topp. Det finns ett mått som heter CAPE, det är ett tal mellan 0–45. Det är ett mått på hur mycket du betalar för en krona vinst i en aktie. Om CAPE är 10 betyder det att du betalar 10 kronor för att få 1 krona i vinst.

Det är ett mått på hur länge man behöver vänta på att få tillbaka sin investerade peng. En normal snittnivå är någonstans mellan 15–20. Man kan innan tidigare krascher se att börsen är ganska högt värderad.

Det ger ett mått på om marknaden är billig som helhet eller är den dyr. Det som är spännande är att Nick hade räknat på det här och delat upp det i fyra perioder. Vilken metod är bäst, sprida ut över tid eller köp på en gång?

När CAPE är under 15, mellan 15–20, mellan 20–25 och över 25? Han tittar på underprestationen, det som var intressant var att det var en underprestation på att sprida ut över tid i alla fyra perioder oavsett vilken värdering det var på marknaden. Är marknaden billig får du en högre underprestation.

Vi är inte rationella

Jan: När vi intervjuade den finansiella rådgivaren Henrik Tell, sa han att man kan omformulera frågan. Lek med tanken att du har fått det här arvet, i stället för att du har fått 100 000 kronor på ett bankkonto som du nu ska investera. Lek med tanken att du ärvde dem i investerat skick.

Hade du då tagit ut alla pengarna till ett bankkonto för att sedan sprida ut dem som investeringar under 12 månader? Hade du sålt av aktierna för att sprida ut det över tid?

Caroline: Pengarna är redan inne.

Jan: Precis så man hade inte gjort det.

Caroline: Nej det hade man inte gjort.

Jan: Det är detta som är ironin. Vi är inte rationella, vi gör skillnad på vägen dit.

Caroline: Det spelar heller ingen roll hur länge de har varit inne.

Jan: Vill man ha någon att bolla med kan man prata med Henrik Tell eller Småspararguiden.

2% bättre avkastning

Jan: Gerstein Fisher (2017) undersökte momentum DCA, man sprider ut det över tid men pimpar upp det under tiden. Man investerade 20 % mer efter en uppgångsmånad och man investerade 20 % mindre efter en nedgångsmånad.

Caroline: Berätta mer, jag känner redan nu att det verkar konstigt.

Jan: Man sprider ut det över tid men skruvar upp volymen om marknaden har gått bra och skruvar ner volymen och marknaden har gått dåligt.

Man utnyttjar trenden eller momentum.

Caroline: Detta är överkurs, jag hade aldrig gjort detta men det är säkert smart.

Jan: När de tittade på det så visade det sig att det gav ungefär 2% bättre avkastning än att bara sprida ut det över tid på ett vanligt sätt.

Caroline: Det är ändå bra ju.

Jan: Detta var ett försök att kombinera det rationella sparandet med det irrationella beteendet. Det vi tog upp som JFB hade skrivit hade avgjort det mer för mig om jag hade fått en stor summa pengar.

Förutsättningen är att du inte får panik och tar ut dina pengar

Jan: Sammanfattar vi så är det bättre att investera allt på en gång och det gäller för i princip alla tillgångsslag, alla marknadslägen, alla tidsperioder, alla värderingar. Detta förutsätter att man inte får panik och tar ut sina pengar.

Den enda gången det inte är lämpligt att lägga in allt med en gång är i en nedåtgående marknad.

Tvivlar man så tycker jag att man ska överväga att sänka risken på sitt slutläge snarare än att man sprider ut det över tid. Man ger sig själv tid att lära sig för att sedan öka risken något längre fram. Vad tar du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Hur mycket människor har jobbat med denna fråga hos sig själva. Det är spännande och svårt att ta beslut. Vad tar du med dig?

Jan: Det är inte ofta man läser något helt nytt som revolutionerar ens sätt att investera. Däremot är det nyanserna och de små detaljerna. Det som stack ut är att det gäller för alla tillgångsslag och Nicks resonemang kring att sänka risken.

Jag gillar också Nestors kommentar som vi läste upp. Vi avslutar där, tack till dig som har lyssnat och tittat. Har du någon fråga så ställ den i forumet. Tack till dig i Patreon som gör dessa avsnitt möjliga.

Jan och Caroline Bolmeson

29 maj, 2022

Den här artikeln publicerades söndagen 29 maj 2022 klockan 15:46 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Akademisk forskning om sparande.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.