Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?
Sök:

Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?

RikaTillsammans #92 - En vanlig fråga med ett matematiskt och ett känslomässigt svar...

Den här vanliga läsarfrågan är klurig eftersom den har två olika svar – ett matematiskt korrekt och ett känslomässigt. Investera allt på en gång är det rationellt korrekta som ger bäst odds, men om man känslomässigt freakar ut vid en nedgång spelar matematiken ingen roll. Då är det bäst att sprida ut det över tid. Det är också viktigare med vilken portföljsammansättning som man har än hur man tajmar (uppstarten av den).

Ibland händer det att man hamnar i situationen att man står med en påse pengar som borde investeras. Det kan vara pengar från ett arv, en skilsmässa, en företagsförsäljning, en skatteåtebäring, en vinst eller något annat. Frågan som då uppstår – ska jag investera dessa pengar i en fondportfölj som t.ex. nybörjar– eller globalportföljen, direkt eller ska jag sprida ut dem över tid?

Jag själv hamnade i en sådan situation för inte så länge sedan. Trots att jag vet att det matematiskt korrekta är att investera allt på en gång så tog det emot. Rädslan för att marknaden skulle vika just när jag investerat pengarna var väldigt stor. Hur kul är det att investera en stor summa för att ett par dagar eller veckor senare var 10, 20 eller 30 procent fattigare? Trots att det är irrationellt att tro att marknaden skulle jobba emot mig (den går trots allt upp mer än den går ner) investerade jag inte pengarna.

Mitt huvudargument var ”nu är marknaden högt värderad” och jag behöll pengarna i kontanter vid sidan av marknaden. Vilket jag ganska snart insåg är precis den typ av marknadstajming som jag själv avråder från. Att försöka tajma marknaden kostar nämligen i genomsnitt 1.5 procent per år i förlorad avkastning – ungefär som att välja en jättedyr fond. Det var då jag insåg att det var dags att ta och damma av den här gamla artikeln, uppdatera den med nya siffror, ny forskning och inte minst se om det gick att dra någon slutsats kring frågan i sammanhanget av höga börsvärderingar.

Jag passade även på att prata med proffs i finansbranschen och höra deras åsikter och tankar. Alla styrkte artikelns slutsats om det matematisk korrekta svaret (”investera på en gång”). De påpekade dock också att om man ”freakar out” vid en nedgång, då spelar matematiken ingen roll och då är det bättre att sprida ut pengarna över tid. Dock var det en sak de sa, som jag inte hade tänkt på, som är väldigt viktig:

Det är mycket viktigare vilken portfölj man har än hur man tajmar (uppstarten av) den!

Det är, som vanligt, mycket viktigare att välja rätt portföljsammansättning – det vill säga andelen aktier och räntor – än något annat. Portföljsammansättningen i form av nybörjar– eller globalportföljen bestämmer nämligen mer än 80 procent av risken och avkastningen. Det har en mycket större långsiktig påverkan än om du investerar allt på en gång eller månadssparar in pengarna över tid.

Jag hoppas att du uppskattar veckans artikel och att den hjälper dig att ta klokare beslut. Precis som vanligt är det viktigt att se att resonemangen nedan bygger på simuleringar, odds och historisk statistik. Det är ingen garanti för framtida avkastning. Läs gärna villkoren om att den här artikeln är en allmän information och inte personlig finansiell rådgivning.

Tack för den här veckan, ses nästa söndag!
Jan (och Caroline)

Sammanfattning och viktiga punkter

Precis som vanligt följer nedan de viktigaste punkterna i form av en sammanfattning:

Det viktigaste är att välja rätt portföljsammansättning och respektera den
Det som kommer att ha mest påverkan på din långsiktiga avkastning och risk är den portföljsammansättning som du väljer. Med portföljsammansättning avses den kombination av olika tillgångsslag – främst aktier och räntor – som du väljer. Fördelningen av tillgångsslag kommer att avgöra mer än 80 % av din avkastning och därmed även din risk. Observera att få duktiga och oberoende finansiella rådgivare rekommenderar en  hundraprocentig exponering mot aktier. 
Eftersom sparandet är långsiktigt (minst fem år eller mer) innebär det att portföljsammansättningen är långt viktigare än frågan huruvida du ska investera allt på en gång eller sprida ut det över tid. Det är viktigare med val av portfölj än hur du tajmar den. 
Historik, sunt förnuft och matematik stödjer tesen att investera allt på en gång
Eftersom marknaden stiger ungefär 6 år av 10 säger det sunda förnuftet att ju fortare pengarna kommer in i marknaden, desto bättre. Tiden kommer helt enkelt att ge dig rätt. Det stämmer även för perioder av höga värderingar som i dagsläget med P/E-tal över 30. 
Historiskt har en strategi där allt investeras på samma gång överpresterat mot en ”sprida ut”-strategi med ca 65/35 på 12 månaders horisont. För varje år man lägger på i form av tidshorisont ökar sannolikheten för att en ”investera på en gång”-strategi överpresterar. På en fem års tidshorisont har en sådan strategi överpresterat i över 85 fall av 100. I genomsnitt ger den här strategin ca 1.5 – 2.0 procent bättre årsmedelavkastning än att sprida ut det över tid. 
Dessutom innebär alternativet att sprida ut sparandet över tid även att man bara skjuter upp risken till senare. 
På engelska kallas det här alternativet för ”lump sum investing” med förkortningen ”LCI”. 
Men! Om man freakar ut, då spelar inte matematiken någon roll!
Alla studier om investerare och beteende visar samma sak. Vi sparare är irrationella, vi gör konstiga saker i vårt sparande trots att vi är kloka och förnuftiga människor och vi är framförallt känslostyrda. Trots att vi alla rationellt vet att vi ska köpa billigt och sälja dyrt gör vi precis tvärtom. 
I perioder av uppgång köper vi på oss investeringar eftersom vi blir giriga och vill tjäna pengar. I perioder av nedgång, nu senast hösten 2018, säljer vi av och tar ut våra pengar. Med andra ord köper vi dyrt och säljer billigt. Sannolikheten är alltså stor för att vi får panik i en nedgång och då spelar det ingen roll att det bästa är att investera allt på en gång. 
Om du inte har varit med om en krasch tidigare och vet hur du kommer att känna och agera, eller är rädd för att du kommer ångra dig om marknaden viker efter din investering, då kan det vara en idé att sprida ut investeringen över tid. Eller göra en kombination såsom t.ex. investera hälften nu och sprida ut den andra hälften. Notera att även med den här strategin förlorar du pengar i nedgång, bara inte lika mycket. 
På engelska kallas det här alternativet för ”dollar cost averaging” med förkortningen ”DCA”. 
Inte ens Gud slår regelbundet sparande eller sprida ut-strategin
En spännande artikel på nätet ”Even God Couldn’t Beat Dollar-Cost Averaging” som visar att även om man är Gud och vet exakt vilken dag marknaden bottnar, så är det svårt att slå regelbundet sparande (läs: sprida ut över tid). Jag kommer återkomma med en fördjupad artikel på ämnet, men den innebär att man kan döda alternativet: ”Vänta på kraschen och investera på botten”.
Testa omformulera frågan – skulle du sälja av en befintlig investering?
Ett tips som den finansiella rådgivaren Henrik Tell kom med i avsnitt #34 var att omformulera frågan. Att istället för att utgå från scenariot ”Jag har pengar som ska investeras” så kunde man istället vända på frågan. Om du hade fått pengarna investerade redan i din målfördelning, skulle du då ha sålt investeringen till kontanter för att börja om senare?
Du behöver inte välja antingen eller!
En sak man lättar missar är att man inte nödvändigtvis behöver välja mellan det ena eller det andra alternativet. Man kan faktiskt välja att göra en kombination – investera t.ex. hälften idag och sprid ut den andra hälften över 12-24 månader. 
Regelbundet månadssparande är det bästa du kan göra om du inte har en stor oinvesterad summa
En vanlig fråga jag fick förr då jag skrev den första versionen av den här artikeln redan 2014, är om jag härmed avråder från månadssparande. Så är det naturligtvis inte. Den här artikeln behandlar engångsscenariot om man har en stor oinvesterad summa. Att månadsspara regelbundet från sin löpande ekonomi är det bästa man kan göra. Egentligen bygger det på samma resonemang – investera pengarna så fort de är tillgängliga.
Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning
Särskilt i en artikel som den här är det viktigt att påpeka att antagandena, studierna och simuleringarna bygger på historisk data. Därmed bygger resultaten på antagandet att framtiden i någon mån kommer att se ut som historien. Det finns det inga garantier för – något man behöver vara medveten om. Däremot kan man använda det som en input i sin beslutsprocess. Läs mer i villkoren för bloggen.

Om du har frågor eller funderingar kring ovan, kommentera gärna nedan!

Lyssna på avsnitt #92 i din poddspelare

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:04:53 – Sammanfattning
  • 00:12:30 – En väldigt vanlig fråga
  • 00:15:32 – Portföljsammansättning är viktigast
  • 00:20:03 – De fyra alternativen att välja mellan
  • 00:22:36 – Alt 1. Investera allt på en gång
  • 00:25:49 – Alt 2. Sprida ut över tid
  • 00:29:28 – Alt 3. Vänta på ett bättre tillfälle (läs: krasch)
  • 00:35:20 – Vad säger forskningen?
  • 00:46:06 – Vad är bäst? Svenska börsen 1870-2018 (rullande 12 mån)
  • 00:52:28 – Tabell – jämförelse svenska & amerikanska börsen (1-5 år)
  • 00:53:49 – Gäller även vid höga börsvärderingar (PE större än 30)
  • 01:00:47 – Omformulera frågan – skulle du sålt av?
  • 01:02:13 – Överkurs: Momentum DCA
  • 01:04:15 – Patreon

Som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av hårdare klippning i podden än videon.

Sparmål, tillgångsfördelning och portföljsammanställning

Jag är en varm förespråkare på att skilja på att göra ”rätt sak” och ”rätt sätt”. Många gånger upplever jag nämligen att vi gör ”fel saker” men vi gör dem på ”rätt sätt” och noterar ibland inte ens att vi gör fel. Särskilt lätt är det att trilla i fällan med just den här frågan: ”Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?”

Flera av personer som jag pratade med under researchen inför den här artikeln poängterade nämligen:

Det är mycket viktigare vilken portfölj man har än hur man tajmar den!

Portföljsammansättningen i form av ditt val av andelen aktier och räntor i ditt sparande är det viktigaste beslutet som du kommer att ta. Det bestämmer nämligen mer än 80 % av den förväntade avkastningen och därmed även risken. Risken i sin tur bör styra tidshorisonten (ju längre desto bättre) som i sin tur bestäms av målet.

Vänder vi på det blir betydelsen; ditt sparmål bestämmer tidshorisonten för sparandet (t.ex. sparande till pension om 10+ år). Tidshorisonten i sin tur bestämmer risken (ju längre tidshorisont desto högre risk). Tidshorisonten bestämmer portföljfördelningen där aktieandelen står för risken och avkastningen. Något vi pratar mycket om i avsnitt #57 med Claudia Galli. Läs gärna även mer i artiklarna om nybörjar– eller globalportföljen.

Att välja sparmål, tidshorisont för sparandet och därmed tillgångsfördelning som ger dig en portföljsammanställning är i det här sammanhanget ”rätt sak” att göra. Det kommer över sparhorisonten påverka mer än ditt beslut om att investera alla pengarna på en gång eller sprida ut dem över tid.

Givet att vi är nöjda med vårt sparmål, tidshorisont och portföljfördelning uppstår frågan: vad är bäst?

Alt 1. Investera allt på en gång

Vi kan välja att gå all-in och investera allt på en gång (eng: lump sum investering ”LCI”). Det vill säga att vi köper alla fonderna i portföljen enligt den andelen de ska ha i portföljen. Ungefär som en ombalansering. Om du använder en fondrobot som t.ex. Lysa (annonslänk) innebär det att du gör engångsinsättning av hela beloppet.

Att investera allt på en gång är fördelaktigt eftersom det är matematiskt korrekt. Tittar vi på historisk data har det här alternativet alltid gett bäst odds för högst avkastning. Ju längre sparhorisonten har varit desto bättre har oddsen varit. En annan fördel är att du får en exponering mot marknaden så fort som möjligt.

Marknaden går också upp i fler fall än den går ner. Historiskt har aktier och räntor alltid överpresterat mot kontanter som dessutom drabbas av inflation. Inflationen är dessutom en garanterad förlust i form av en värdeminskning. Det här alternativet förutsätter dock att du kan hålla nerverna och känslorna i styr och inte freakar ut vid en marknadsnedgång.

Alt 2. Sprida ut pengarna över tid

Det andra alternativet är att sprida ut pengarna över tid, ungefär som ett regelbundet månadssparande. Det vanliga är att man sprider ut pengarna med t.ex. en 1/12 per månad så att alla pengarna blir fullinvesterade under det kommande året. Det vill säga att om du har 120 000 kr i januari, så investerar du 10 000 kr i månaden fram till december.

Den viktigaste anledningen till att man vill välja det här alternativet är att man vill minska risken för att förlora. Man är helt enkelt rädd för en marknadsnedgång direkt i samband med investeringen. Resonemanget är också att det är okej med en lägre avkastning i utbyte mot den lägre risken. Så här skriver Wikipedia:

Dollar cost averaging är en investeringsstrategi för att minska volatilitetens påverkan på ett stort köp av tillgångar såsom t.ex. aktier eller fonder. Genom att dela upp summan som ska investerar i marknaden i lika stora delar och investera dessa med regelbundna intervall, minskar DCA risken för att att råka ut för en substantiell förlust genom att man investerar hela beloppet innan en nedgång på marknaden.

Wikipedia – Dollar-Cost Averaging.

Bakgrunden till namnet ”Dollar Cost Averaging (DCA)” är att vid ett fall så hjälper strategin till att minska den genomsnittliga kostnaden för den köpta tillgången. Det medför också att vid ett prisfall på marknaden så är inte hela beloppet exponerat utan bara en mindre del. Den andra fördelen blir att strategin hjälper till att du får fler fondandelar när fonderna har sjunkit i pris och du får färre när de har ökat i pris, vilket innebär just att du får ett genomsnitt.

Räkneexempel på dollar cost averaging

Du har 4.000 kr att investera. Du väljer att fördela dessa på 1.000 kr per månad i 4 månader.

  Pris/andel Månadens köp Totalt innehav Genomsnittligt pris
Månad 1:  330 kr 3 st 3 st 330 kr
Månad 2: 250 kr 4 st 7 st 281 kr
Månad 3: 200 kr 5 st 12 st 250 kr
Månad 4: 500 kr 2 st 14 st 286 kr

Det betyder att efter 4 månader äger vi 14 st aktier till ett genomsnittligt inköpspris om 286 kr (=4000/14). Hade vi köpt allting månad 1 så skulle vi bara äga 12 st aktier (=4000/330).

I tabellen kan man tydligt se hur:

  • Du får fler andelar när priset är lågt och färre när priset är högt.
  • Hur det genomsnittliga priset varierar med de olika inköpen

Vissa argumenterar även för att man genom att sprida ut det över tid sänker sitt genomsnittliga anskaffningsvärde. Jag håller dock inte med om det resonemanget. Eftersom marknaden tenderar gå mer upp än den går ner är den enda rimliga slutsatsen att det genomsnittliga priset över tid kommer att öka snarare än minska.

Primära syftet är att undvika ånger och att freaka-ut

Ett av de vanligaste misstagen som vi sparare råkar ut för är känslan av ånger. Jag tror att det är viktigt att inse att det är det som är det primära syftet med ”sprida-ut”-strategin snarare än något annat. Den här känslan av ånger i sin tur kan leda till att vi begår dumma, i betydelsen irrationella, misstag.

Eftersom jag ändå har tagit mig genom en civilingenjörs utbildning i teknisk fysik, tycker jag inte att jag är helt tappad bakom flötet. Men väldigt länge blev jag förvånad hur jag och andra smarta människor gör väldigt klantiga saker i sin privatekonomi och sitt sparande. Det har under åren varit ett återkommande ämne på bloggen i bl.a.:

Även om att ”sprida-ut”-alternativ enligt alla studier och beräkningar är sämre än att investera allt på en gång, brukar jag rekommendera det. Uppenbarligen inte för att det är bra, men för att det minskar risken för att vi får panik, freakar ut och gör dumma grejer i vårt sparande. För om vi oplanerat säljer av i en nedgång, då har vi skitit i det blå skåpet. Då spelar inga matematiska modeller någon som helst roll.

Du är kanske en av dem som är säker på att du är en av dem som kommer vara cool, rationell och inte freak ut. Utan att känna dig så skulle jag säga att oddsen tyvärr säger motsatsen. Om du inte har varit med och faktiskt upplevt en nedgång i din portfölj på -25 %, -50 %, -60 % eller mer, överväg möjligheten att du har fel. Det är nämligen ett annat extremt vanligt misstag att ha en övertro på sig och och sin risktolerans.

Många betydligt smartare och mer erfarna personer än mig freakade ut 2008. Det gäller till och med professionella förvaltare och personer som arbetar och försörjer sig i finansbranschen. Dessutom, de -20 procenten som vi upplevde hösten 2018, kan inte ens definieras som en krasch. Vi lever just nu (mars, 2019) i en period av nästan 10 års konstant uppgång. Den genomsnittlige 40-åringen har idag inte upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen har idag inte upplevt finanskrisen 2008. Just saying…

Alt 3. Vänta tills kraschen kommer…

En vanlig variant på den här frågan som jag brukar få höra är:

Ska jag investera nu eller vänta till kraschen kommer?

All forskning visar att marknadstajming är extremt svårt. Så här skriver en av många studier på ämnet:

Over 1991–2004, equity fund investor timing decisions reduce fund investor average returns by 1.56% annually.

Friesen & Sapp (2007), ”Mutual fund flows and investor returns: An empirical examination of fund investor timing ability

Det betyder att man sänker sin förväntade årsmedelavkastning med mer än 1.5 procent per år. Det låter inte som mycket men det är inte ovanligt att det i ett långsiktigt sparande kan betyda flera hundratusen lägre avkastning. Det är som att ha sina pengar i en riktigt dyr fond – helt i onödan. Jag har också skrivit om det hopplösa i att försöka förutsäga marknadens rörelser i följande artikel:

Inte ens gud slår regelbundet sparande…

Under researchen till den här artikeln fick jag tips om artikeln: ”Even God Couldn’t Beat Dollar-Cost Averaging” av Nick Maggiulli. Det är en briljant artikel som jag kommer att återkomma till och replikera med svenska siffror. I artikeln skriver han:

My point in all of this is that Buy the Dip, even with perfect information (“God mode”), typically underperforms DCA. So if you attempt to build up cash and buy at the next bottom, you will likely be worse off than if you had bought every month.
Why? Because while you wait for the next dip, the market is likely to keep rising and leave you behind. [..] Missing the bottom by just 2 months leads to underperforming DCA 97% of the time!

Nick Maggiulli

Han gjorde nämligen en undersökning där jämförde att spara pengar regelbundet (”DCA”) eller vänta ut och köpa på botten. Han simulerade Gud i form av att man köpte på den exakta botten – något som är omöjligt i praktiken – och även i de fall underpresterade den strategin mot regelbundet sparande. När han släppte taget om Gud och var en duktig investerare, som bara missade botten med två månader (=extremt bra), så underpresterade man mot ett regelbundet sparande i 97 % av fallen.

Jag vet inte om du har tänkt på det, men för mig var det verkligen en ögonöppnare. Det gör att av med stor säkerhet kan avfärda den här strategin som ett alternativ helt och hållet i min mening.

Vad säger forskningen?

Den amerikanska fondjätten Vanguard skrev 2012 en rapport på ämnet med titeln ”Dollar-cost averaging just means taking risk later”. De jämförde den amerikanska, den brittiska och den australiensiska marknaden. Deras slutsats var:

On average, we find that an LSI approach has outperformed a DCA approach approximately two-thirds of the time, even when results are adjusted for the higher volatility of a stock/bond portfolio versus cash investments. [..] 

Vanguard, ”Dollar-cost averaging just means taking risk later”, 2012

Ett par år senare, 2016, gjorde de om studien. Tabellen nedan visar att den relativa historiska sannolikheten för att en engångsinvestering kommer att slå en 12-månaders spridning vid olika portföljsammansättningar. Deras 60/40-portfölj motsvarar väl Nybörjarportföljen och 100 % aktiefonder-portföljen motsvarar väl globala barnportföljen.

  USA
1926-2015
Storbritannien
1976-2015
Australien
1984-2015
  Engångs 12-månader Engångs 12-månader Engångs 12-månader
100 % aktiefonder 67 % 33 % 70 % 30 % 65 % 35 %
60 % aktiefonder / 40 % räntefonder 68 % 32 % 70 % 30 % 69 % 31 %
100 % räntefonder 65 % 35 % 63 % 37 % 62 % 38 %

Det intressanta som jag tog med mig från tabellen ovan är hur nära sannolikheterna håller sig kring två tredjedelar även om man ändrade fördelningen av räntor och aktier. Dessa resultatet går även i linje med mina egna simuleringar för den svenska börsen som kommer längre ned i artikeln.

Vanguard tittade även på vad skillnaden blev i årsavkastning för de två olika strategierna. Det vill säga att de även svarade på frågan ”Hur mycket bättre är en engångsinvestering än att sprida ut det över tid?”.

On average, immediate investment (”LCI”) outperformed systematic implementation (”DCA”) by a high of 2.39 percentage points in the United States and a low of 1.45 percentage points in Australia. These findings are unsurprising. Stocks and bonds
have historically produced higher returns than cash, as compensation for their greater risks.

Vanguard, ”Invest now or temporarily hold your cash?”, 2016

Jag tycker således att det är rimligt att säga att skillnaden i avkastningen mellan de två alternativen ligger på ca 1.5 – 2 procent i årsmedelavkastning. Dessa är dock räknade bara på 12 månaders sikt. På längre tidsperioder blir skillnaden ännu större som du kommer att få se. Vanguards slutsats i studien blev således:

We conclude that if an investor [..] is satisfied with his or her target asset allocation, and is comfortable with the risk/return characteristics of each strategy, the prudent action is investing the lump sum immediately to gain exposure to the markets as soon as possible.

Vanguard, ”Dollar-cost averaging just means taking risk later”, 2012

Precis som jag återkommer de istället till portföljsammanställningen och att nå sin målfördelning så fort som möjligt.

Även den riskjusterade avkastningen är bättre med LCI

Vanguard undersökte även den riskjusterade avkastningen. Det vill hur stor risk tog man för att få den lite högre avkastningen. Riskjusterad avkastningen mäter man normalt via den så kallade Sharpe-kvoten som mäter förhållandet mellan den erhållna avkastningen och den riskfria räntan. Det är ett tal mellan ca -2 och +2. Ju högre talet är desto bättre är det. I avsnitt #61 gick vi genom Sharpe-kvoten och riskjusterad avkastning i detalj.

Resultatet visas i tabellen nedan:

  USA
1926-2011
Storbritannien
1976-2011
Australien
1984-2011
  Engångs 12-månader Engångs 12-månader Engångs 12-månader
100 % aktiefonder 0.77 0.68 0.63 0.60 0.52 0.47
60 % aktiefonder / 40 % räntefonder 0.81 0.72 0.62 0.59 0.54 0.50
100 % räntefonder 0.80 0.80 0.36 0.33 0.34 0.29

Sharpe-kvoterna är högre för alla länderna och alla perioderna för ”investera-allt-på-en-gång”-strategin. Matematiskt tar man inte ens en högre risk med den strategin. Jag ska dock villigt att erkänna att det verkligen inte är så det känns.

Bara i de sämsta 30 procenten av börsåren är ”sprida ut” bättre

I sin studie från 2016 redovisade Vanguard följande graf. Den visar vilken strategi som varit bäst för de olika länderna om man sorterat perioderna efter utfall i deciler. I den första decilen har man alltså valt de 10 % sämsta utfallen. I nästa decil hamnar utfallen som hamnade i intervallet 11 – 20 och så vidare.

Vinster och förluster från att sprida ut sin investering över 12 månader. I den övre delen av grafen visas den vinst då "sprida ut" är bättre än "engångsinvestering" och i den nedre delen är det tvärtom. Dvs. där visas hur mycket "sprida ut" underpresterar mot en engångsinvestering.
Vinster och förluster från att sprida ut sin investering över 12 månader. I den övre delen av grafen visas den vinst då ”sprida ut” är bättre än ”engångsinvestering” och i den nedre delen är det tvärtom. Dvs. där visas hur mycket ”sprida ut” underpresterar mot en engångsinvestering.

Grafen visar tydligt hur engångsinvesteringen är bättre i två tredjedelar av fallen. Samtidigt blir det också tydligt att underprestationen i hälften av fallen är flera procentenheter, något som är svårt att bortse från.

Hur ser det ut på den svenska börsen?

Eftersom de flesta studier som har gjorts är på den amerikanska börsen blev jag nyfiken på utfallet för den svenska börsen. Nedanstående grafer visar den svenska börsen (SIXRX) med rullande 12 månaders perioder. Det vill säga att vi har börjat på en månad och sedan tittat 12 månader framåt från den. Sedan har vi gjort samma sak för nästkommande månad.

Jag har färgat de år där ”investera-på-en-gång” varit bäst med blått. De år där ”sprida-ut” varit bäst har jag färgat med rött. En insikt som kan tyckas vara självklar, men som slog mig var att förlusterna inte är obefintliga även med ”sprida-ut”-strategin. Det syns tydligt i den mittersta grafen där ”sprida-ut”-strategin visar de lägre topparna och lägre bottnarna – men de är ändå inte obefintliga.

Följande två bilder visar skillnaderna mellan de två strategierna i siffror för både 12 månader och 5 år. Jag testade även perioder där mellan och de var liknande.

Jämförelse av den amerikanska och svenska börsen

I följande tabellform har jag jämfört den amerikanska börsen och den svenska. Den svenska datan är mina beräkningar på SIXRX-indexet från 1870 till och med december 2018. Den amerikanska datan kommer från en artikel på Seeking Alpha.

  Amerikanska börsen (S&P500, 1970-2018) Svenska börsen (SIXRX, 1870-2018)
  Genomsnitt Max Min Genomsnitt Max Min Utfall
Engång (12 mån) 9.39 % 51.80 % -40.09 % 11,71 % 133,10 % -51,70 % 71 %
Sprida ut (12 mån) 5.87 % 32.72 % -32.52 % 6,13 % 75,76 % -37,86 % 29 %
Engång (2 år) 18.58 % 75.12 % -42.58 % 25,13 % 200,07 % -58,24 % 74 %
Sprida ut (2 år) 10.51 % 44.34 % -38.36 % 12,46 % 103,72 % -44,84 % 26 %
Engång (3 år) 28.41 % 116.00 % -38.64 % 39,93 % 360,63 % -60,99 % 76 %
Sprida ut (3 år) 15.21 % 62.77 % -37.89 % 19,25 % 159,57 % -49,26 % 24 %
Engång (4 år) 39.36 % 172.02 % -33.13 % 57,70 % 430,26 % -60,73 % 81 %
Sprida ut (4 år) 20.21 % 79.60 % -36.13 % 26,99 % 212,65 % -51,09 % 19 %
Engång (5 år) 51.17 % 197.56 % -26.99 % 72,82 % 456,29 % -63,80 % 85 %
Sprida ut (5 år) 25.52 % 95.95 % -34.12 % 33,26 % 251,70 % -50,31 % 15 %

Det framgår tydligt att resultaten även för den svenska börsen går i linje med den amerikanska. Det andra som är intressant är hur utfallen går från ca 70/30 på 12 månaders sikt till 85/15 på en 5 års period. Det är ju inte särskilt förvånande eftersom det är en slutsats vi sett många gånger på bloggen. Ju längre tid, desto högre sannolikhet för en positiv avkastning.

En annan reflektion som jag gjorde var att det inte skiljde jättemycket i på de största nedgångarna (”min”). På en tolv månaders period var den största nedgången med en engångsinvestering -51,7 procent. Inte särskilt konstigt då jag brukar säga att under en 15 års period bör man räkna med en -50 % nedgång minst vid två tillfällen. Däremot blev jag förvånad att om jag spred ut pengarna över samma 12 månadersperiod, med en 1/12 per månad, så blev nedgången hela -37,9 %.

Det är lägre än -50 % men inte dramatiskt lägre faktiskt. Trenden återkommer även på de längre tidsperioderna. Däremot är skillnaderna i ”max” oproportionerligt mycket högre. Frågan som kom spontant till mig – är det verkligen värt den ”lilla” besparingen i nedsida i förhållande till den potentiellt förlorade uppsidan?

Gäller ovan även vid höga värderingar?

En fråga som jag satt med länge och väl var:

Ja, jag fattar att det är bättre med engångsinvestering. Men gäller det även nu, när vi har haft uppgång i så många år och börsen är högt värderad?

Jag inser att det är en variant på ”det är annorlunda nu”, något som det aldrig är. Helt ärligt så har jag det senaste året mått lite dåligt varje gång jag månadssparat och investerat pengar eftersom allt är dyrt nu. Vi har haft i princip 10 års uppgång och känslan säger ”snart kommer kraschen”. Jag hoppas att fler än jag känner igen sig i dessa funderingar.

Efter googlat och pratat med bekanta insåg jag att det bästa sättet var helt enkelt att testa det. Nedan följer en graf över den så kallade P/E-kvoten. Det är ett mått på priset på aktier i förhållande till bolagens intjäning. Förenklat kan man säga att den visar börsens värdering över tid. Tyvärr lyckades jag bara få tag på 10 års data för svenska börsen vilket var för kort, så simuleringen gjorde jag på den amerikanska börsen S&P500 där jag hittade mer än 120 års data.

Den första grafen visar hur P/E-talen på den amerikanska börsen idag är högre än i princip alla tillfällen tidigare bortsett från IT-bubblan och börskraschen 1929. Det är alltså ett rimligt antagande att börsen är högt värderad. I den andra grafen gjorde jag samma simulering som tidigare, jag utgick dock från att startmånaden var tvungen att ha ett P/E-tal högre eller lika med 30.

Totalt fanns det 63 månader då P/E-talet var högre än 30 som simuleringen kunde börja månadsspara då. Trots den här höga värderingen höll samma slutsatser som innan. I 62 % av utfallen var en engångsstrategi bättre än än en ”sprida-ut”-strategi. Det är lägre än för de andra 12 månaders perioderna men kvalar fortfarande in på två tredjedelar-planhalvan. Vi ser även samma skillnader i max, min och genomsnitt som innan.

Det här var faktiskt ett resultat som förvånade mig. Jag skulle nämligen spontant gissat helt tvärtom.

Göra både och eller omformulera frågan

En sak som är lätt att glömma bort i den här artikeln är att det inte behöver vara svart eller vitt. Man kan faktiskt göra både. Det är inget som hindrar att t.ex. göra en engångsinvestering med en del av beloppet och sedan månadsspara in den andra delen. Det ger ju ett bättre resultat än att bara månadsspara eftersom du en större del av beloppet kommer in direkt från från början.

En annan sak som har hjälpt mig flera gånger är att omformulera frågan eller sätta den i ett annat ljus. En av de bästa omformuleringarna fick jag från den oberoende rådgivaren Henrik Tell som har varit med i tidigare avsnitt:

Om du skulle fått pengarna redan investerade enligt din målsammansättning, t.ex. en nybörjarportfölj med en 60/40-fördelning, skulle du då ha sålt av den för att ha samma andel som idag i kontanter?

Intressant nog var svaret för mig i många fall ”nej, det skulle jag ju inte ha gjort”. Det var för mig en hint om att faktiskt investera hela beloppet på en gång. Andra frågor som man kan ta hänsyn till och som framkom i diskussioner med rådgivare var:

Sätt engångssumman i relation till ditt totala sparande
Genom att sätta beloppet som ska investeras i relation till det, förhoppningsvis större totala sparandet, kan det bli enklare att fatta beslutet. Särskilt om engångsbeloppet är 25 procent eller mindre än av totalbeloppet kan det vara ett enklare beslut att investera allt på en gång. 
Har pengarna varit investerade tidigare?
Det är en variant på frågan ovan kring om du hade sålt av en befintlig portfölj. Jag hade en sådan situation häromdagen då jag sålde av en gammal stor aktiepost. Eftersom den varit investerad tidigare blev det ett enklare beslut att investera det igen eftersom det kändes mer som en ombalansering än det kändes som en nyinvestering. 
Kommer pengarna från en engångsförsäljning (av boende, bolag, arv eller t.ex. skilsmässa)?
Om pengarna kommer från en bostadsförsäljning och ska användas för en ny bostad, då skulle jag avråda från att investera dem i aktier och fonder enligt tidigare resonemang om risk och tidshorisont. Annars brukar ett bra alternativ i den här situationen vara en kombination av att investera på en gång och sprida ut det över tid. 

En bra tumregel kan då vara att investera 40 % idag och sedan sprida ut de resterande 60 % över de kommande ett, två eller tre åren. Säg att du får en 1 000 000 kr i ett arv och ditt befintliga sparande är på 50 000 kr. Då kan du investera 400 000 kr direkt och sedan sprida ut de resterande 600 000 kr med 16 666 kr i månaden de kommande 36 månaderna. Här fungerar t.ex.  Avanzas (annonslänk), Nordnets (annonslänk) eller Lysas (annonslänk) funktioner månadssparande väldigt väl.

Om du har fler förslag på scenario, kommentera gärna nedan.

Överkurs: momentum dollar cost averaging

Överkursen i dagens artikel är en variant som det amerikanska företaget Gerstein-Fischer förespråkar. När de gjorde samma undersökning som vi, lade de till ett tredje alternativ som de kallade för ”Momentum Dollar-Cost Averaging”. Momentum DCA går i korthet ut på att man använder marknadens momentum (läs: rörelse) tillsammans med den vanliga DCA-strategin. Man investerar mer pengar en månad efter att börsen har gått upp och man investerar mindre en månad efter att börsen har gått ner.

Ökningen eller minskningen månaden efter bestämdes av en så kallad variansfaktor – en förbestämd procentsats som anpassade beloppet. I deras studie använde de 20 %. Det betyder att om vi skulle investera 12.000 kr på 12 månader med 1/12 per månad så skulle det bli 1.000 kr per månad i vanlig DCA-strategi. Med variansfaktorn skulle det istället bli:

  • Efter en månad med positiv utveckling: 1.000 + 20 % x 1.000 = 1.200 kr.
  • Efter en månad med negativ utveckling: 1.000 – 20 % x 1.000 = 800 kr

Naturligtvis innebär den här förändringen att även tidsperioden förändras – det vill säga att det är ju inte längre säkert att det tar exakt 12 månader att investera hela beloppet. Kortaste tiden för att få in hela investeringen skulle vara 10 månader (=12.000 / 1.200) och den längsta skulle vara ca 15 månader (=12.000 / 800).

När man körde den här strategin på historiska data för den amerikanska börsen (S&P 500) under rullande 20-års perioder mellan 1926 till 2010 visade det sig att momentum-DCA slog den vanliga DCA-strategin i 425 fall av 780. Det betyder att i 54 % av fallen gav strategin ett bättre utfall än en vanlig DCA. Skillnaden i genomsnitt var ungefär 2 % avkastning.

Problemet med den här strategin är i mina ögon att den är knökig. I de andra två alternativen så kan jag antingen göra engångsinvesteringen själv direkt eller ställa in ett automatiskt månadssparande. I det här fallet behöver jag både ha koll på hur den föregående månaden gick och manuellt både beräkna och göra investeringen. Men om man har kompetensen och tålamodet kan det ge en något högre avkastning än att bara sprida ut pengarna över tid i jämna delar. Däremot slog inte strategin engångsinvesteringen.

Slutord: Ta hänsyn till den känslomässiga aspekten

Oavsett hur man vänder och vrider på det så har man oddsen på sin sida om man investerar allt i form av en engångsinvestering. Ju längre tidshorisonten dessutom är, desto bättre blir oddsen. Det är i sig inget konstigt eftersom börsen tenderar att gå mer upp än ned och det leder till att den mest avgörande faktorn för avkastningen blir hur länge pengarna får vara investerade.

Problemet är att de flesta oss är notoriskt dåliga på att bara göra det som är rationellt. Trots att vi är det mest rationella folket i världen näst japanerna. Att investera handlar ju om balansen mellan rädsla och girighet. Känslan av ånger är också väsentlig då man gått in i en affär för tidigt eller för sent. Vanguard tar också hänsyn till den psykologiska aspekten när de skriver:

But if the investor is primarily concerned with minimizing downside risk and potential feelings of regret (resulting from lump-sum investing immediately before a market downturn), then DCA may be of use. Of course, any emotionally based concerns should be weighed carefully against both (1) the lower expected long-run returns of cash compared with stocks and bonds, and (2) the fact that delaying investment is itself a form of market-timing, something few investors succeed at.

Det vill säga att om man vill ”må bättre” så kan det vara bättre att sprida ut pengarna över tid eftersom den upplevda risken minskar. Det hänger ihop med den mentala bokföringen om att en vinst känns känslomässigt mindre än en förlust av samma storlek. Vi tar hellre en mindre vinst än vad vi tar en förlust eller en större vinst.

Slutsatsen är att man kan alltså sprida ut det över tid men att man då får vara medveten om att man betalar pengar för den här känslan. Det som inte Vanguard-studien tar upp är ju dessutom att om man har för avsikt att spara i flera år, minst 5-10 år som jag alltid tjatar om, så blir ju sannolikheten att en engångsinvestering är bättre ännu högre. Den rationella slutsatsen är att nå målet för sin portföljsammansättning så fort som möjligt. Men om man kommer att freaka ut i sitt sparande så spelar matematiken ingen roll.

Tjänar eller sparar du pengar på våra artiklar?

Vår förhoppning med bloggen är att de ska hjälpa dig att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå och därmed spara eller tjäna pengar. Om det är så att du har kunnat ta bättre beslut, då får du gärna stödja och sponsra oss via Patreon. Ditt och flera hundra andra läsares bidrag gör det möjligt för oss att skriva dessa artiklar varje söndag utan att behöva lägga all tid på att leta reklam och företagssponsring.

För en billig fika i månaden gör du en stor skillnad och vi kommer även under våren ge våra mest trogna patroner en del extra och exklusivt värde. Tack till dig som redan sponsrar och tack för att du överväger möjligheten:

Stöd oss via Patreon

Om du redan sponsrar eller inte önskar just nu, prenumerera gärna ändå på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, kommer ca var fjärde vecka och innehåller de bästa tipsen och uppdateringarna från bloggen.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln då kan du nog även gilla eller ha glädje av följande:

Hur har du gjort / vad tänker du?

Precis som vanligt är artikeln bara halva värdet, den andra halvan består i diskussionerna kring artikeln. Jag ser därför fram emot dina frågar, tankar, funderingar eller kommentarer nedan.

Tack för den här veckan och jag hoppas att vi ses nästa söndag igen!


Den här artikeln publicerades 2019-03-17 klockan 13:11 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Nybörjarportföljen, Rikatillsammans-podden, RikaTillsammans-portföljen, Så blir du rik.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

72 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    I podd #89, nybörjarportföljen, säger du att månadssparande ”ger ett bättre resultat” – men här säger du eg precis tvärtom? Jo, jag ser att du argumenterar att månadssparande är att föredra om man inte har en stor engångssumma, som är ett ännu bättre alternativ. Men med det argumentet skulle man ju kunna samla på sig ett års månadsbelopp och gå in med som ett större engångsbelopp?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Magnus H
  2. Vit pil

    Detta avsnitt är verkligen något att ta med sig till kommande avsnitt om hävstång. Ökar sannerligen den psykologiska faktorn men gör att man får längre tid med större summa på marknaden. Någon som har några funderingar om det? Jag väntar spänt på avsnittet om hävstång!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik T
  3. Vit pil

    Hej och tack för alla bra program ni gör!

    Ni pratar i detta avsnitt lite grann om sparande i tillväxtmarknader.

    Jonas Lindmark på Morningstar (som ni ju gillar och ibland citerar) skriver i sin senaste krönika ”5 skäl till att ifrågasätta sin globalfond” (daterad 190321):
    ”Många experter argumenterar för att de som sparar långsiktigt och tål risktagande istället borde ha en högre andel investerat i tillväxtmarknader (istället för globalfonder), med argumentet att dessa kommer växa som andel av världsekonomin”.

    Exempelvis Skagen fonder är inne på denna linje. Deras investeringsdirektör, Alexandra Morris, föreläste på Skagens senaste nyårskonferens. Hela hennes föredrag finns filmat och tillgängligt på Skagens hemsida. Länken går till flera videos från den dagen men Alexandras är den med titeln ”Six Billion Reasons Why: An investor’s perspective of emerging markets”. Om ni är intresserade så har hon också skrivit en kort artikel på ämnet som också den finns på Skagens hemsida. Även Skagen fonders portföljförvaltare, Fredrik Bjelland, har tagit upp ämnet.

    Jag är fullt medveten om att Skagen fonder står för aktiv förvaltning, medan ni tror på indexfonder. Men ni kanske ändå skulle kunna ta upp detta? Ni är så bra på att belysa ämnen från oliks håll!
    Det går ju även att spara i tillväxtmarknader via indexfonder (exempelvis ”Länsförsäkringar tillväxtmarknad”).

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Mia
  4. Vit pil

    Ytterligare ett alternativ är att börja med att investera hela summan i fonder med låg risk, och sen månad för månad ombalansera mot ökad risk, tills man hamnar på den fördelning man vill ha. I praktiken från enbart räntefonder mot en större andel aktiefonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Pär
  5. Vit pil

    Hur har ni gjort de retroaktiva simuleringar över tid ni pratar om i bloggen och hur kan man själv göra en simulering om man tex. vill testa en viss stoploss-strategi?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sven
  6. Vit pil

    Möjligt att någon har skrivit detta innan men..

    Om man har pengarna på ett isk-konto så går man väl ”ALL IN” var tredje månad? Är det inte så enkelt? Är det nånting jag missar. Vad är skillnaden?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rikard
    1. Vit pil

      ISK är bara ett skatte-skal runt dina värdepapper. Var tredje månad görs en kontroll av värdet för att beräkna skatten.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Hooloovoo
      1. Vit pil

        Ja men det var ju inte min poäng eller fråga. Kan man inte se det som att de som sparar alla sina pengar på ISK går all in varje dag (eller var tredje månad om man vill.) Man tar ju ett beslut att ha kvar alla pengar varje dag. Vad är skillnaden på att gå in med en större summa eller ha kvar en större summa egentligen? Tyckte Jan nämnde nåt om detta i podden men jag minns inte var och det var inte så tydligt.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Rikard
  7. Vit pil

    Härligt avsnitt och en klassisk fråga man ställs för som investerare. Här försöker jag sälla mig till hjältarna som månadssparar och inte försöker sig på att tajma marknaden. Tyvärr, så hycklar man ju ibland och försöker sig på just detta, vilket jag skrev om här https://10arsplanen.blogspot.com/2018/12/salt-for-300-000.html . Sedan hade jag i mitt fall också en hög belåning på portföljen, vilket naturligtvis späder på stressen i sammanhanget när man spår sämre tider på börsen.

    Men i grund och botten måste ju rådet vara att stegvis flytta in pengarna och sedan månadsspara i den aktie/fond som känns mest attraktiv just den månaden. På så sätt sparar man både ångest och energi som man vill skjuta över till mer kärleksfulla ting i livet. Viktigt att inte konsumeras helt i sitt sparande och logga in 10 ggr per dag på sitt konto i panik. Talar tyvärr av erfarenhet här :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    10årsplanen
    1. Vit pil

      Oops, blev visst dubbel publicering på kommentarerna. Tar du bort denna är du snäll?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      10årsplanen
  8. Vit pil

    Toppavsnitt och en riktig klassisk fråga som man alltid ställs inför som investerare. Själv försöker jag sälla mig till det glada gänget månadssparare som tålmodigt bara trycker in lönen i de bolag/fonder som känns attraktiva den månaden. På så sätt sparar man sig både ångest och energi. Det sistnämnda är ju något man vill hushålla med och allokera till vettigare, mer kärleksfulla ting än aktiesparande dessutom.

    Men så sniffar man dåliga marknadslägen och får lite panik. Väldigt mänskligt och det krävs isnerver för att undvika det. Jag klarade inte av det eftersom jag dessutom satt på hög belåning av min portfölj. Redogjorde för det i det här inlägget, https://10arsplanen.blogspot.com/2018/12/salt-for-300-000.html

    Men i grunden måste ju rådet vara att skjuta in pengar på börsen i etapper och att när man sedan blir fullinvesterad (sett till sin egen strategi och riskbenägenhet) att månadsspar. Månadsspar, simply clever. :)

    mvh,
    10årsplanen

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    10årsplanen
  9. Vit pil

    Hejsan, mycket intressant avsnitt, men jag tycker ändå att det haltar lite. Du var inne lite på det när du pratade om investeringar vid P/E över 30. I sak betvivlar jag inte dina siffror, men jag tycker en OTROLIGT mycket mer intressant studie vore att göra följande:

    resonemanget jag har är att för varje år som börsen går upp så ökar sannolikheten att den går ner. en uppgång har ju historiskt oftast varat under 3-7år, och en nedgång typ 1-3år. jag skulle vilja se en liknande studie med vad sannorlikheten för olika utfall är om man väljer att investera ALLT direkt, vs månadsvis under 2år (60mån är onödigt långt då en krasch på börsen sällan är så långt). detta ska då sannolikhetsberäknas om dessa investeringar görs efter 1års uppgång, 2års uppgång, 3 års uppgång osv upp till 10års uppgång.

    jag har väldigt svårt att tro att man får samma siffror som du beskriver i podden om man t.ex kollar hur ofta man får positivt utfall vid en investering efter t.ex 6års konstant uppgång.

    tittar man på varje år för sig under 100år och får ett snittår eller snitt per 5 alt 10års period, så är självklart din taktik korrekt, men vi befinner oss nu i (slutet??) en uppgång på typ 10år. vad är oddsen för att börsen går upp även 2019, baserat på historien? där tror jag verkligen man kan få fram lite intressant data.

    Sen blir jag verkligen frågande hur killen du refererat till har räknat, han som kunde agera Gud och investera allt på botten. hur kan det inte slå månadsinsättningar i 100% av fallen? alla investeringar gjorda innan botten har ju sjunkit i värde, och alla investeringar gjorda efter är köpta för ett ”överpris”. det måste varit tagit ur sitt kontext på något vis?

    Med vänlig hälsning Henrik, som förövrigt hade en mycket trevlig kväll på fika tillsammans i Göteborg.

    keep up the good work!

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Bra kommentar. Hur man bör handla i ett hypotetiskt scenario enligt en statistisk modell, och hur man bör handla våren 2019 efter 10 års uppgång är inte samma sak. Det kanske inte är en bra tid att investera alltför aggressivt i detta läge.

      Om guden som prickade botten – denne sitter på likvider under uppgångar och missar därför tillväxt. Eftersom börsen oftare går upp än ned är det bättre att köpa hela tiden, istället för att vänta på ett ras och under tiden missa avkastning. Kolla artikeln.

      För övrigt får jag en känsla att det finns alldeles för kort historik över finansmarknaderna. Svårt att få en bra bild med bara 100-150 års historik. Ingen skulle ju göra en klinisk studie med bara 150 patienter för ett nytt läkemedel…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Harry
      1. Vit pil

        Hej Henrik! Jag tycker jämförelsen mot p/e var ytterst riktigt, den bästa jag kan tänka mig! Det visar vad folk betalar gentemot det faktiska värdet. Att mäta hur länge marknaden gått upp säger inte mig mycket. Om marknaden har gått upp i 20 år men har ett p/e på 10 skulle jag absolut köpa.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Henrik T
  10. Vit pil

    Jättespännande avsnitt. Har funderat lite på detta då min 7 åriga son fick en ersättning på runt 220 000 som vi fick hjälp med att investera i en av folksams fonder. Dessa är pengar han kommer få när han fyller 18.

    Men har varit orolig över att vi gjorde ett dåligt val att sätta in allt direkt.

    Sen är det kanske fel att låta folksam investera men var försäkringspengar så allt blev enklast att låta de sköta allt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christoffer Hedgren
    1. Vit pil

      Jag skulle inte tänka så mycket över att investera allt på en gång när det är så lång tidshorisont.
      Det lär ha mer påverkan vad det var för fonder folksam placerade det i så jag hade.

      Ett räkneexempel på
      220 000 / 8% avkastning / 1,4% avgift vs 0,1% avgift (Avanza global) / 11 år

      Så får du 68 078 kr mer på 0,1%. Kan vara värt att kolla upp

      https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-for-fondavgifter/

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      O
      1. Vit pil

        Ja jag kände också att det var fel att låta folksam sköta det. Men då pengarna är överförmyndarspärrade så vet jag inte om jag kan sätta dom på ett ställe som enbart indexinvesterar.

        Men jag ska absolut kolla upp detta och hur det blir med flyttavgifter osv. Har för mig de prata på 5% avgift.

        Tack för tipset :)

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Christoffer Hedgren
  11. Vit pil

    Jag har en fråga kring det här med,

    ”om du skulle fått pengarna redan investerande – skulle du ha sålt av dem för att sedan ha återinvesterat dem över tid”

    Kopplat till att jag har fått en större summa av en släkting. Dock är denna summa i en fond på ett AF-konto.

    Här har man ju hört olika bland annat, ”ryck av plåstret” och återinvestera det på ett ISK-konto med fonder som har lägre avgifter osv osv. Precis enligt er praxis om fonder med låga avgifter och att man sen äger dem länge.

    Blir det inte lite motsägelsefullt att då precis göra det? Sälja av dem och återinvestera dem? Om det nu går och har gått väldigt bra i många år.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anton Eriksson
  12. Vit pil

    Jag satt i den sitsen i somras då jag dels hade fonder investerat på en depå och också en stor klumpsumma liggandes på ett vanligt konto.

    Jag valde att göra allt på ett bräde mer eller mindre för jag var otålig och ville få det gjort. Lite dra plåstret-mentalitet.

    Efter nedgången i höstas så kändes det ju klart lite surt men samtidigt hade jag din tidigare artikel i ämnet i ryggen och fortsatt månadssparande.

    Nu 7-8 månader senare så är dippen över för denna gången och jag ligger på plus igen och jag känner mig nöjd att jag ändå drog av plåstret för hade summan legat kvar på sparkontot hade jag inte haft något mer idag.

    Så tack för inspirationen som fick mig att ta tag i det

    0
    Gravatar ikon för användaren
    O
  13. Vit pil

    Han belånade ju genom optioner och fick margin call. Det är olika saker. Belåningen var dessutom konstant (hävstång).

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    CL
  14. Vit pil

    Mycket intressant artikel. Om man vrider tankarna ett varv till så ser man en annan möjlighet än månadssparande. Om man ska månadsspara 1000kr per månad, då är det bättre att låna 60000, investera dessa och betala av lånet på 5år
    Då skulle man i genomsnitt ha 104000 jämfört med 80000 med månadssparande. Häpnadsväckande!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hooloovoo
      1. Vit pil

        Jag läste de två första sidorna av 30. De pratar om att låna 2-10 miljoner och dessutom låna upp pengarna via bland annat kreditkort, iofs till låg ränta.
        Det är lån de inte kan betala tillbaka på en vanlig lön, inte konstigt att de förlorade allt.

        Jag pratar om att ersätta månadssparandet med ett lån (bolån) på 5 eller 10 år med en annuitet motsvarande månadssparandet. Till exempel 60.000 på ca 5 år eller 120.000 på ca 10 år. Det motsvarar ca 1000kr/mån

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Hooloovoo
  15. Vit pil

    Följde avsnittet väldigt noga men precis då när jag gick ut i köket för att hämta mjölk till kaffet tog Jan upp det där med att månadsspara, så visst finns det med ändå. Nå, ibland kan man ha lite otur med timingen. Som hen som fick två stora arv åren 2000 och 2008.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tale
  16. Vit pil

    Tack för en väldigt bra artikel! Det är precis sådana här tankar jag går kring. Jag flyttade utomlands och sålde min bostad för snart ett år sedan och parkerade pengarna på ett sparkonto tills jag flyttar hem igen om ett par år, så fråga 3 var väldigt påpasslig i sammanhanget.

    Något som som borde påpekas oftare: om man är i investerartagen men tycker att börsen är för högt värderad, då är det fel på din tillgångsallokering sett till risktolerans, och inte börsens värdering som sådan. Hade jag varit hemma i Sverige hade det varit en smal sak att dumpa in allt på Lysa och reglera fördelningen aktier/räntor.

    Från samma författare till artikeln du länkade in så är den här också bra: https://ofdollarsanddata.com/how-to-invest-a-lump-sum/

    I dagsläget så investerar jag hälften av mitt månadssparande i aktiefonder, andra hälften bygger på bostadskontot som beräknas vara på exakt rätt nivå när jag flyttar hem.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Frivillige Emigranten
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar, ditt länktips och inte minst formuleringen:

      om man är i investerartagen men tycker att börsen är för högt värderad, då är det fel på din tillgångsallokering sett till risktolerans, och inte börsens värdering som sådan.

      Jag har en känsla av att jag kommer att få möjlighet att återkomma till det fler gånger i framtiden. 👍

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Låter alldeles utmärkt!

        Om man får komma med önskemål – i dessa tider när vi är långt in i en konjunkturcykel, kan du simulera max-drawdowns för olika portföljer som skapas precis innan kraftiga nedgångar a la dotcom-kraschen och finanskrisen?

        Exempelvis: Om man investerar 100k SEK i en 90/10, 80/20 eller 60/40-portfölj ett par månader innan finanskrisen briserade, hur gick det då?

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Frivillige Emigranten
  17. Vit pil

    Sannolikheten att det lönar sig att investera alla pengar på en gång, ökar med ökad tidsperiod.

    Men hur ser det då ut vid kortare tid än 12 månader? Det blir för mig väldigt intressant. Finns det en brytpunkt.
    Hur ser det ut med en uppdelning på 6 månader? Och 3 månader? Fyra veckor?
    Blev nyfiken!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Maria
  18. Vit pil

    Risken finns ju ändå att man tajmar helt fel. Jag har en förmåga att träffa de där röda områdena där det hade varit mer lönsamt att investera över tid.

    Jag satte alla mina sparkontopengar i fonder vid börskrascherna runt 1990 och 2000, och det har kostat mig kan man säga. Sedan fattade jag lite mer hur det funkade, och när jag sålde en dyrare veteranbil strax innan börskraschen vid 2008, så väntade jag tills det verkade riktigt mörkt på börsen, och då satte jag in allt i aktiefonder. Jag tajmade kanske inte botten (hade inte exakt koll, följde bara lite på ekonyheterna), men var långt ifrån att tajma en topp ännu en gång.

    Att jag läser här just idag, beror på att jag har fått en större summa. Hade det varit i början av 2016 så hade jag glatt satt in hur som helst, men just nu känns det osäkert. Jag vill inte tajma ännu en börskrasch.

    För mig är det inte 100 % slump, utan har börsen legat på toppen eller rasat ett längre tag, så ökar sannolikheten för det ena eller det andra. Jag tror faktiskt att jag tillfälligt ska öka innehavet i räntefonderna, och stegvis föra över till aktiefonderna.

    Jag ska erkänna att jag lusläste inte ditt inlägg eftersom det finns begrepp jag inte känner till. Har du några tankegångar eller input till det jag skrev, så får du gärna svara. :)

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Fattiglappen
  19. Vit pil

    Intressant!
    Jag ser vad du skriver och accepterar det men tycker ändå att ”med statistik kan man visa allt”. Det blir lite fyrkantigt och man behöver fundera på varför man sparar och detta behöver vävas in i ditt resonemang. Var i livet befinner du dig behöver man också ta hänsyn till. Varje sparare har sin agenda därför tycker jag ditt resonemang blir lite för svart eller vitt. Tänk om alla människor kunde lägga 1 timma i månaden på sin ekonomi, detta hade betalat sig med givande investeringar utan att överarbeta sitt sparande.
    //Nils

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nils
    1. Vit pil

      Haha, ja, jag håller med. Man kan visa precis vad man vill med statistik. Min poäng är nog mest att få andra att tänka till hur man vill ha det och inte ta saker för givna. Ungefär som att regeln är att man alltid ska maximera vinsten, ta hög risk och ha allt investerat i aktier. Jag ska försöka vara mer tydlig med det i kommande artiklar, så jag uppskattar feedbacken. Tack.

      Jag håller helt och håller med dig i påstående om att lägga 1 timme på sin ekonomi. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  20. Vit pil

    Ett riktigt bra inlägg! Någonting jag har funderat över är hur du skulle agera vid en avtrappning av det investerade kapitalet? Man kanske ändrar sina prioriteringar eller får en förändrad livssituation och inser att man inom några år vill göra en större investering. Säg att sparhorisonten ändras från 10+ år till 5 år. Har du funderat på en liknande analys för avyttring av investeringarna, säg försäljning av 20 procentenheter av investerat kapital per år över 5 år mot att sälja allt på en gång för att vara ”säker”?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    OldFinn
  21. Vit pil

    Tack för en fantastisk blogg! Jag har lärt mig mycket av dig. Jag ar lite problem med hur jag ska lägga upp mitt sparande. Har du några tips på hur man ska tänka för att dela sitt sparande mellan olika portföljtyper? Hur skulle tex en lämplig fördelning för månadssparande mellan Nybörjarportföljen och den Aggressivaportföljen se ut? Jag funderar på 70% i Nybörjarportföljen och 30% i den aggressiva? Just nu går allt till Nybörjarportföljen. Har även en engångsinvestering som jag skulle vilja göra och funderar på att lägga hela den delen i Nybörjarportföljen. Har du några tips kring detta?

    Återigen tack för en bra blogg!

    Mvh

    Jonas

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonte
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer frågan i:

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  22. Vit pil

    Hej Jan,

    Tack för en bra artikel! Tack var ett arv har jag nu en klumpsumma att investera (800 000- 900 000). Jag är mer än ivrig att komma igång och trycka in allt, men samtidigt har jag hört just många trycka på fördelarna med att investera vid olika tillfällen för att just minimera risk. Samtidigt stiger börsen över tid…

    Min fråga till dig är: Är börsen kraftigt övervärderad nu och vad tror du kommer hända när reporäntan höjs? Hur hade du agerat? :)

    Tack på förhand!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Oskar
    1. Vit pil

      Jag försöker att inte tro så mycket då det ofta visar sig vara fel. Jag har därför valt en strategi med mina fonder där jag gör samma sak oavsett marknadsklimat, framtidsutsikter eller någon annan faktor. Mer pengar har nämligen förlorats i att försöka tajma marknaden än att bara följa med den. Det är min tro (som i och för sig råkar ha vetenskaplig grund). :-)

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  23. Vit pil

    Hej!
    Jag undrar om vad du tänker om att sälja av ett aktieinnehav som jag idagsläget förlorat runt 80 % av dess värd. Detta för att starta en penningmaskin enligt din modell och efter att ha läst denna artikel så verkar det ju bättre att få loss pengar och göra en så stor startinsättning från början. Aktien jag pratar om är afrikan oil och har rätt dålig koll på ifall den kan hämta sig så det är värt att sitta på den. Känns mer som att går den upp lite grann har man ändå förlorat rätt mycket när man säljer den. Jag tänkar ju så att länge man inte sålt så har man inte förlorat(kanske konstigt??). Var tänker du?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    rickiewill@gmail.com
  24. Vit pil

    Väldigt intressant artikel. Mina föräldrar har tänkt ge mig ett belopp när jag fyller 30 år som jag tänkt placera i globala barnportföljen. Tanken är att pengarna ska användas om 20+ år till pensionen eller lite innan det. Jag vill sprida köpen så mycket att jag inte riskerar 40 % nedgång men samtidigt är det ju ofördelaktigt att ha för lång spridningstid. Jag funderar på att sprida ut inköpen över 36 månader. 1.Finns det någon statistik på vad man max har kunnat förlora om man månadssparar under den tidshorisonten? 2. Har du några andra förslag eller tankar kring hur jag kan göra?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emelie
    1. Vit pil

      Jag har faktiskt inte räknat på maximala nedgångar. Men om pengarna har varit investerade initialt då kan man ju fortsätta på den inslagna vägen och investera dem direkt. Det är ju bara ägare som har bytts. Det är en klassisk fallgrop att när man byter pengar från fonder till kontanter tillbaka till fonder att det känns läskigt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag förstår inte riktigt hur du menar där. Mina föräldrar har en del pengar i fonder och en del sparat på sparkonto skulle jag tro. Vet inte riktigt hur fördelningen är där. Men nu blir ju pengarna mina. Om jag då sätter in alla på en gång och börsen går ner 40-50 % så blir jag ju av med nästan hälften av dessa pengar. Vad spelar det då för roll om mina föräldrar gått plus med dem innan? Det är alltså inte så att de sparat en viss summa i månaden till mig och att jag nu får ut dem utan detta är pengar som de nu bestämt att de vill ge till mig som en present.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Emelie
  25. Vit pil

    Tack för en riktigt bra blogg och en intressant artikel med precis det jag undrade över! Jag är lite fundersam över det du skriver under fråga 3 ovan (under ”Fyra frågor…”): ”Notera att det här INTE gäller om pengarna kommer från en bostad och ska användas för att köpa en ny bostad. Då ska inte pengarna investeras överhuvudtaget påstår jag.” Jag har precis sålt en bostad och haft turen (jag har läst din artikel om ämnet :-)) att göra en ordentlig vinst. Jag ska flytta inom landet och använda pengarna för att köpa mitt ”drömhus”, men först ska jag hyra bostad tills jag hittar just drömhuset.

    Jag månadssparar sedan ett år tillbaka med hjälp av din ”nybörjarportfölj” och hade tänkt ombalansera och fylla den. Nu blir jag osäker på om jag kanske bara ska hålla pengarna på ett sparkonto (men det är ju 0 % i ränta!) och det kanske tar 1-2 år innan jag hittar drömhuset. Alltså, vad göra med en större summa pengar som ska användas inom kortare tid än vad nybörjarportföljen syftar till, och som ska användas för att köpa ny bostad..

    Vänliga hälsningar, Sofie

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sofie
    1. Vit pil

      Sparar dem på ett bankkonto med en ränta större än 0 %. Det är min bästa rekommendation för sparande på mindre än 5 år.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  26. Vit pil

    Hej,
    Tack för intressanta och läsvärda tips! En fundering kring utspridd investering versus fördelning mellan ränte- och aktiefonder. Ifall du gjorde motsvarande analys av hur ofta det lönat sig att ha med räntefonder, skulle du inte då få ungefär samma resultat, d.v.s. att det nästan alltid ger högre förräntning att ha en portfölj med enbart aktier? (Tidshorisonten för analysen måste så klart sträckas till en relevant period för ett medellångt sparande.) Ifall det är så, varför rekommenderar du och andra ändå att ha en andel räntefonder i portföljen?

    Vänliga hälsningar,
    Jan-Ola

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Ola Olsson
    1. Vit pil

      Det vanligaste argumentet för att ha räntefonder i ett sparande är för att agera buffert i en nedgång och både hjälpa till med den mentala biten att man ligger lite bättre än index i en nedgång men också för att ha möjligheten att köpa mer vid dessa nedgångar eller kunna plocka ut lite pengar vid behov utan att behöva sälja av aktierna tänker jag.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Om man vet med sig att man klarar den mentala biten och inte heller vill spekulera återstår orsaken till att ha en buffert att man vill undvika att behöva sälja i en nedgång – och då är det väl inte en procentsats man ska fixera sig vid utan snarare det kapital man tror sig behöva vid en nedgång på det antal år man vill försäkra sig för?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jonas
  27. Vit pil

    Hej!
    Tack för en intressant artikel. Jag har en fundering, jag har länge hållit på med fondsparande (främst indexfonder) men avser nu öka risken lite och sätta ihop en aktieportfölj (aldrig gjort tidigare). Utav mitt totala sparkapital i fonder räknar jag med att använda ca 15% till portföljen. Min tanke är mellan 5-10 enskilda aktier och tidshorisont ca 5-10 år, men måste ju självfallet bevaka mina aktier. Min konkreta fråga är:
    -rent rationellt (vi undantar den psykologiska faktorn) bedömer du att jag borde per aktie utjämna anskaffningsvärdet genom att sprida inköpen eller köpa varje aktie som en klumpsumma? Ovan artikel besvarar ju delvis frågan men vad jag kan utläsa pratar den mest om fonder. Möjligt att frågan är lurig då det kanske är olika utgångspunkter för säg ett tillväxt bolag med högt P/E jämfört med ett mindre volatilt bolag osv, men är mest ute efter lite vägledning tankemässigt så att jag hitta en systematisk grundstruktur d v s hur jag kan tänka som jag sedan försöker hålla fast i.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    HJE
    1. Vit pil

      En fond är ju en samling aktier så konceptet är ju samma. Om du ska börja analysera t.ex. på P/E-tal så är det ett lite annat spel då du spekulerar i att du kan ta bättre beslut än marknaden.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  28. Vit pil

    Tack för en fantastisk blogg! Du har fått mig att äntligen ta steget från att sitta på ett sparkonto med praktiskt taget ingen ränta till att börja investera i fonder.

    Sitter på lite pengar eftersom jag inte tagit steget förut och är fortfarande väldigt mycket utav en nybörjare. Skulle vilja våga satsa mer av mina pengar i fonder, men den här artikeln tar inte upp vad man ska tänka på om hur börsen ser ut för tillfället när man satsar en klumpsumma.

    Finns det något sett att avläsa marknaden just nu för att kunna avgöra om det är påväg att vända kraftigt (tänker mer på förlust än på vinst)?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Jag önskar att jag kunde säga det, men det finns tyvärr inte. Sorry. Hemligheten i finansbranschen är att det inte finns någon hemlighet. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  29. Vit pil

    Hej.
    Tycker du att man ska tillämpa samma princip när man köper aktier, eller ska man bara köpa aktien X vid ett tillfälle och behålla den utan att köpa vid fler tillfällen , eller kan det vara bättre att sprida inköpet av aktien på tex 3-6 ggr under året ?
    Det har uppstått en liten diskussion om det, med hänvisning till detta blogginlägg i FB-gruppen Aktier, där en använder ditt inlägg som argument för att man bara ska köpa aktier vid ett tillfälle, istf att månadsspara i aktien/ aktierna.
    Jag menar att aktier köper man lämpligen vid flera tillfällen och inte vid ett, vad är din åsikt ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anders Igglund
  30. Vit pil

    Man bör väl ta en titt på hur index ser ut just nu? Jag har satt in klumpsummor vid två tillfällen. Ena gången var i början av 2000 och andra gången hade jag lärt mig något, fick pengar 2007 och väntade till man började prata om att det hade vänt. Utfallet vid dessa två tillfällen har varit extremt olika.

    Den första klumpsumman har kommit ikapp sig ungefär nu, d.v.s. 15 år senare. Det var ingen smart idé, och hade lätt kunnat undvikas om man hade tänkt. Man ska inte gå all in när börsen gått spikrakt uppåt några år. Andra gången väntade jag medvetet ut att hamna någonstans där börsen gick sämre än sin genomsnittslinje. Nu lyckades jag pricka bra och det gick väldigt bra (index upp typ 115 %), men även om jag inte prickat så bra, så hade det aldrig gått sämre än ett genomsnitt eftersom jag undvek överhettad topp.

    Men att bara räkna på sannolikhet vid en chansning blir fel, när man ganska lätt kan avgöra att börsen verkar överhettad och då satsa på småinsättningar eller vänta lite, kanske välja någon lågrisk-räntefond så länge. Man har bättre chanser än en generell sannolikhet, ifall man håller utkik efter överhettning och krascher. Inte att pricka bästa möjliga, utan bara att undvika sådant som år 2000 och KANSKE kunna pricka en dal ifall det är någon på gång.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
  31. Vit pil

    De flesta har inte en klumpsumma att sätta in, vi sparar en del av lönen varje månad (jag har en egen pengamaskin). Vad är alternativet om man inte då och då kommer över en större summa pengar? Spara motsvarande summa på bankkonto utan ränta och sen sätta in pengarna 1-2 ggr per år? Det tycker jag verkar korkat eftersom sparande i bankkonto är nästan som att slänga pengarna sjön.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Petra
    1. Vit pil

      Artikeln beskriver hur man gör när man har en klumpsumma eftersom det är lite svårt att veta hur man bäst fördelar om man får mycket på en gång, till skillnad från när man har lite hela tiden. Om du inte har det är det ju bra att sätta in hela tiden. Varför spara ihop till en jobbig klumpsumma? Pengarna jobbar bäst när de är investerade, och småsummor gör att man följer index.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Anna
  32. Vit pil

    Hej!
    Har följt dig länge och tycker alltid att dina synpunkter är riktigt vettiga och att din pedagogiska förmåga är suverän (hoppas att du nyttjar den till max). En fråga gällande fonder:

    Finns det något scenario där en fond ”konkar”. D.v.s. skulle det finnas en risk med att samlat kapital på en fond bara försvinner, precis som när man sparar i ett bolag? Vissa fonder har ju inte funnits så länga och kan tänka mig att en fonds livstid inte är oändlig.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    KronanTillMiljonen
    1. Vit pil

      Oj, vilken bra fråga. Jag har nog inte tänkt på det. Men rent teoretiskt så borde det kunna gå, men det är ju långt ifrån lagligt. Där är ju många kontroller av fonder. Jag brukar däremot hålla mig undan nyare fonder än 3-5 år.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    Intressant! Nu går detta inlägg emot det som avanza förespråkar (http://blogg.avanza.se/avanza/sprid-dina-inkop-nar-borsen-ar-osaker/) och jag tror att nordnet också förespråkar spridning av inköp (har dock ej källa). Nu ska jag vara ärlig och erkänna att jag inte har lusläst både ditt och Avanzas inlägg, men jag misstänker att båda råden är tillämpliga i vissa situationer.

    Tack för en bra blogg.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Minikapitalist
    1. Vit pil

      Njae… jag skulle säga att vi säger lite tvärtemot varandra. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Avanzas artikel handlar om att månadsspara. Det är bättre att månadsspara regelbundet än att dröja med sparandet genom att först spara ihop till större klumpsummor som man sätter in på ett ISK långt senare.

      Det som förespråkas i Avanzas artikel betyder egentligen också att ju snabbare man sätter in pengarna på kontot desto större blir chansen till en bättre en avkastning. Det är precis samma sak som det Jan säger, även om han tyvärr glömde att ta upp vikten med månadssparandet på det här avsnittet, eftersom ”allt på en gång” och månadspara kan tillsynes verka motsägelsefulla.

      Så, om du har en stor klumpsumma pengar lönar det sig i de allra flesta fall att sätta dem på ett ISK på en gång och så snabbt som möjligt. Men glöm inte att månadsspara.

      P.S. Om morfar är 75 år, har några miljoner på sparkontot och har aldrig köpt fonder tidigare kan det finnas en anledning att sprida investeringar ut över tid. Även om chansen skulle vara mindre än 10% att kursen dyker ner inom de första månaderna efter den första insättningen är det lätt att förstå varför All In kanske inte är värt den risken.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
  34. Vit pil

    Hej där…

    Har sen barnen föddes sparat dem på ett sparkonto i banken. Aldrig vågat chansa. Efter att under några kvällar läst din blogg inser jag att jag varit fel ute….

    Har nu öppnat ett konto i Avaza, ett ISK till mig och ett gemensamt KF till ungarna.

    Tänkte fördela slantarna enligt di nybörjarportfölj.

    Men är det verkligen rätt läge? Allt ser ju ut att vara på väg ned och en krasch pratar de som kan om.
    Skall jag sprida ut det eller vänta?

    Mvh
    Henrik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
  35. Vit pil

    Hmm, borde man inte väga in det absoluta utfallet, inte bara sannolikheten för att den ena är bättre än den andra? Jag menar, om det ena alternativet ger 10 % mer i 2 av 3 fall men 20 % mindre i 1 av 3 fall är väl båda alt lika bra rent statistiskt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  36. Vit pil

    Hmm, det du beskriver här är sannolikheten för att den ena metoden är bättre än den andra i ett givet antal jämförelser. Borde man inte i jämförelsen även väga in hur stora förlusterna/vinsterna är? Jag menar, vid dåligt timad all-in riskerar man ju att förlora väldigt stora belopp medan risken är lägre i det avseendet om man går in över tid. Om man i 2 av 3 fall står att tjäna 10 % mer på den ena metoden men i 1/3 fall riskerar att förlora 20 % borde väl båda modellerna vara lika bra rent statistiskt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  37. Vit pil

    Hej,
    bra och intressant sida!

    När det gäller LSI vs DCA så verkar det för mig ganska rimligt att avkastningen var högre i LSI.
    En av grundpelarna i fiansiell teori är ju risk/reward conceptet.
    Med ökad risk ökar också chansen till avkastning :).
    Jag hade förväntat mig en högre avkastning med LSI taktiken, men också till en högre risk.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Chris
  38. Vit pil

    Hej! Tack för svaret senast!! Skulle vilja använda mig av ovanstående metod men har en fråga kring det, och som sagt är jag en riktig nybörjare så ber om ursäkt för en eventuell dum fråga/or..
    Vilken börs är det man ska kolla på? Någon slags världs-börs eller kanske ett svenskt index? och var kan man se dessa?
    Utifrån att man investerar som din nybörjarportfölj då.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anton
  39. Vit pil

    I det här fallet ökar man ju insättning vid en positiv utveckling. Men det går inte det tvärs emot resonemanget i RikaTillsammans-portföljen där man vid omfördelningen där alla delar ska vara lika, tvärtemot ökar i de tillgångarna som sjunkit i värde och minskar i de tillgångar som har en positiv trend?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Paulsson
    1. Vit pil

      Njae… hur du sätter in pengarna kan du ju fördela själv. Eller missförstår jag något?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  40. Vit pil

    Tjena! Jäkligt bra läsning det här!

    Jag har precis fyllt 18 och fick i present en summa som mina föräldrar sparat ihop till mig under åren. Då jag vill investera dom har jag därför läst det som skrivits i den här serien och har bara en fråga nu. Var tycker du att pengarna ska ligga innan dom blir investerade. Har öppnat ett konto hos Avanza.
    Ledsen om jag inte skrev allt som behövdes för att svara. Jag är total nybörjare…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anton
    1. Vit pil

      Innan de blir investerade – lägg dem på ett konto med fria uttag och en ränta högre än 0. Kul att du är intresserad redan nu!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  41. Vit pil

    Hej,
    Jag har läst mycket av dina artiklar/råd/tips mm. Detta åren kanonsida för mig som är relativt ny i mitt sparande. Stort tack!!
    Min tanke är att följa portföljen ”En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin”.

    Jag har tänkt att spara 1000 kr i månaden och sprida ut det i den % det går , ev ta bort någon fond om minimum är 100 kr i månadsspar.

    Jag har i dagsläget 20000 kr i stratega 70 fond i fond. Är det klokt att fördela dessa pengar på de olika fonderna i din rekommenderade portfölj?

    MVH Rasmus

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rasmus
  42. Vit pil

    Hej!

    Kanske en dum fråga men

    -Om man vänder på det och ökar beloppet efter en månad med negativ utveckling och tvärtom när det det varit en månad av positiv utveckling, jag menar då köper man väl fonden till ett billigare pris eftersom man tänker i ett långsiktigt perpektiv?? eftersom i långa loppet menar du att portföljen ökar med ca 8% per år.

    Eller tänker jag fel?

    Tack för mycket inspirerande läsning från en som haft pengar i madrassen alldeles för länge ;-) hehe

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nybörjaren..
    1. Vit pil

      Jag hänger med på hur du tänker, men om jag minns rätt så hade de testat det i rapporten och då kommit fram till att sannolikheten att börsen sjunker efter en negativ månad är större än att den går upp. Därför tror jag att det inte var en så god idé (tyvärr).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.