Tips från proffsen för att bli en bättre aktiesparare och hitta världens finaste företag
Sök:

Tips från proffsen för att bli en bättre aktiesparare och hitta världens finaste företag

RikaTillsammans #124 - Intervju med Andreas Brock och Henrik Milton som förvaltar fonden Coeli Global

Dagens artikel är ett samarbete med Andreas Brock och Henrik Milton från Coeli AB. De är professionella fondförvaltare som investerar mer än 5 000 miljoner kronor i endast 30(!) av världens alla aktier. En diametralt annorlunda strategi än vad vi har och förespråkar. Idag delar de med sig av sina bästa tips för hur man kan bli en bättre aktiesparare, hur man tar sin strategi till nästa nivå, de svarar på läsarfrågor om sin fond, de berättar hur de gör själva för att hitta världens finaste bolag och hur du kan ta rygg på dem – oavsett om du väljer spara i deras fond Coeli Global eller ej.

Vi hoppas med den här artikeln uppfylla på flera syften. För det första tänkte vi bryta av allt fokus på indexfonder, fondrobotar och passivt sparande från de senaste och kommande avsnitten. Vi vet även att många av er som följer oss är både duktiga, intresserade och engagerade investerare. Här kommer en möjlighet att bli en bättre aktiesparare, ta sin egen investeringsstrategi till nästa nivå och inte minst höra hur riktiga proffs resonerar. Särskilt sådana som både skrivit böcker på ämnet, är ute på spelplanen på riktigt och dessutom är villiga att hjälpa oss småsparare. Även om man bara sparar i indexfonder är det nyttigt att höra, i värsta fall har man bara ökat sin allmänbildning.

I intervjun tar vi upp och resonerar kring bl.a. fördelarna småsparare har, att marknaden är värdelös på att värdera bolag bortom 12 månader, att det är svårt att göra bättra analys än andra analytiker, synen på utdelningsbolag, teknisk analys, analyser i tidningar, färdiga strategier såsom magic formula, stora vs små bolag, lönsamma vs olönsamma bolag, tillväxt vs värdebolag, företag på svenska vs utländska börser, att våga ringa till VD:n, omsättningstillväxt, kassaflöde, belåning, dokumentation av sina affärer och galet mycket mer. Det vill säga i princip allt som har med en investeringsstrategi att göra. Se gärna innehållsförteckningen för att få en känsla över allt vi pratar om.

Trots att vi har väldigt (underdrift) olika strategi uppskattar jag mycket Andreas och Henriks kompetens, resonemang och ”sunt förnuft”-förhållningssätt. Många av de bolag som de anser vara världens finaste bolag känner man igen och använder i sin vardag. Exempel är Apple, Microsoft, MasterCard, Visa, Adobe, och Adidas. Att de dessutom faktiskt slagit index sedan start med dessa bolag, trots sin relativt höga avgift, är imponerande. Att de bara hittar två bolag att investera i på svenska börsen bör vara tänkvärt.

Det som jag också gillar är att de lever som de lär; de har alla sina pengar i sin egen fond och de brinner för oss småsparare. De delar t.ex. med sig av dessa aktietips om världens finaste bolag via sin hemsida och sitt nyhetsbrev. Jag själv ”fuskar” genom att från tid till annan kika på deras lista och använda den både som en inspiration och kvalitetssäkring till de enskilda aktieinnehaven i lekhinken.

Ni tittare har gett oss feedbacken att våga göra ett längre avsnitt. Vi har därför inte klippt särskilt hårt i dagens avsnitt och undrar om ni tycker att det är OK att vissa avsnitt blir lite längre. Återkom gärna med feedback i kommentarerna. Andreas och Henrik har även tackat ja till att svara på frågor i kommentarerna, så det går bra att ställa frågor till dem. De kommer även vara med i en digital FikaTillsammans i början av december för dig som är medlem i vår RikaTillsammans-community på Patreon.

Nästa vecka är vi tillbaka som vanligt på söndag med ett nytt avsnitt om – trumvirvel – sparande i indexfonder. 👍😂

Tack för den här veckan! 🙏
Jan och Caroline

PS. För tydlighetens skull: avsnittet är sponsrat, vi har egna pengar i fonden Coeli Global trots att det inte är en indexfond och fonden har en hög avgift. Jag har även hjälpt dem med tips kring digital marknadsföring som t.ex. att dela med sig av världens-finaste-bolag listan löpande via sitt nyhetsbrev. Precis som vanligt kan en investering öka eller minska i värde, historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och du kan läsa mer i de fullständiga villkoren och vår annonspolicy. DS.

Lyssna eller titta på intervjun med Andreas och Henrik från Coeli

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:07:40 – Två frågor som avslöjar hur man investerar
  • 00:09:35 – Hur många aktier är optimalt att ha i sitt sparande?
  • 00:13:40 – Måste man ha daglig koll på sina aktieinnehav?
  • 00:15:52 – Värdet på en aktie bestäms av två saker – prognosticerad vinst och multipel
  • 00:17:50 – Aktiemarknaden är bara duktig på att värdera aktier 12 månader framåt
  • 00:20:16 – Ska man investera i ett företag vars produkt/tjänst man gillar?
  • 00:22:20 – Google Trends gav ledtrådar som marknaden helt missade
  • 00:24:12 – Hur tänker ni kring utdelnings-, tillväxt eller värdebolag?
  • 00:25:30 – Mer pengar har förlorats på att jaga utdelning än folk har blivit rånade
  • 00:28:38 – Aktieåterköpens vara eller icke-vara
  • 00:32:55 – Ska man prenumerera på ekonomitidningar och nyheter?
  • 00:35:55 – En riktigt bra analys kräver att man anstränger sig lite
  • 00:38:38 – Underskatta inte det personliga mötet med VD eller Investor relations-avdelningarna
  • 00:42:12 – Branschkonferenser – ett av de bästa ställena för ocensurerad information
  • 00:44:40 – Hur mycket tid och engagemang behöver man lägga?
  • 00:46:10 – Har man som småsparare ens någon chans mot proffs som er?
  • 00:47:03 – Ska man investera i bolag som inte är lönsamma och går med förlust?
  • 00:50:30 – Vad tänker ni om teknisk analys?
  • 00:53:06 – Skillnaden mellan fundamental analys och teknisk analys
  • 00:57:13 – Ska man använda belåning i sin strategi?
  • 01:01:43 – Stora eller små bolag i sparandet?
  • 01:03:21 – Målet bör vara att skapa 15% avkastning över tid
  • 01:05:10 – Vad tänker ni om färdiga system såsom Magic Formula, F-score m.fl.?
  • 01:06:34 – Viktigt att se det som ett kontinuerligt lärande och ständig förbättring
  • 01:09:44 – En procent ned betyder 50 miljoner i förlust, hur känns det?
  • 01:11:46 – Träffar gärna småsparare och andra regelbundet
  • 01:14:54 – Underskatta inte det vanliga sunda förnuftet
  • 01:17:12 – Tips att dokumentera sin strategi och alla sina affärer
  • 01:18:53 – Får investeringarna ha några fläckar eller måste allt lysa grönt
  • 01:20:18 – Coeli Globals Champions – de absolut bästa företag i sin kategori
  • 01:22:31 – Världens finaste bolag vill man äga länge
  • 01:23:56 – De bästa företagen är också bäst på att kommunicera
  • 01:26:10 – Special Situations-företagen i Coeli Global
  • 01:27:31 – Exempel på en ”special situation”-aktie i Coeli Global just nu
  • 01:30:00 – Coeli Global – lägre risk än en vanlig passiv global indexfond
  • 01:33:24 – Läsarfråga: Coeli versus Indexfonder
  • 01:36:06 – Vadet mellan Coeli Global Selektiv och Länsförsäkringar Global
  • 01:39:18 – Finns det någon motsättning mellan hållbarhet och avkastning?
  • 01:42:16 – Varför finns det så få kvinnor i den svenska finansbranschen?
  • 01:45:18 – Ytterligare läsar-, tittar och följarfrågor om Coeli Global
  • 01:47:47 – Vitt skilda investeringsstrategier
  • 01:50:04 – Bara två bolag värda att investera i på Stockholmsbörsen
  • 01:51:44 – Boktips förutom Andreas bok ”Vägen till vinnande aktier”
  • 01:55:33 – Prenumerera på Andreas och Henriks nyhetsbrev för fler tips

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund klippningen i efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

JB: Varmt välkomna, Andreas och Henrik. Ni har lång bakgrund inom finansbranschen. Henrik, du har jobbat som fondförvaltare sedan 2001 på SEB, du har jobbat med stiftelser på Capinordic, och alla dina fonder har haft 4 eller 5 stjärnor på Morningstar. Sedan ett par år tillbaka förvaltar du tillsammans med Andreas, fonden Coeli Global Selektiv.

Andreas, du har varit på Nordea och Capital Group i London, på ABB, jobbat många olika roller inom finansbranschen. Allt från analytiker till fondförvaltare. Någonting som jag tycker är roligt är att du har skrivit boken ”Vägen till Vinnande Aktier”. Sedan har du dessutom lärt dig kinesiska, du bodde i Beijing ett tag och mycket spännande bakgrund som vi kommer komma på. Varmt välkomna.

Två frågor som avslöjar hur man investerar

JB: Det är jättekul för ni är de enda som har fått kommit tillbaka och dessutom de enda aktiva förvaltarna. Normalt sett fokuserar vi mycket på passivt sparande. Ni var med för 88 veckor sedan i avsnitt #36. Jag tänker så här att vi har lite olika syn i hur man investerar och jag läste en studie från en professor som sa att man kan sammanfatta ganska många skillnader i strategi kring hur man svarar på två frågor. Jag tänkte jag skulle testa om detta funkar på oss här. Då säger han så här att den första frågan är:

Kan jag/vi analysera/hitta bolag som är felprissatta eller undervärderade av marknaden, eller som marknaden har felprissatt?

AB: Självklart.

HM: Då skulle jag säga ja.

JB: Jätteroligt. För jag säger nej på den frågan. Den andra frågan är:

Kan jag analysera och förutsäga marknadens rörelser bättre än andra?

HM: Nej.

AB: Ibland. Ibland inte.

JB: Ja, och jag svarar också nej på den frågan. För att göra det tydligt för lyssnarna hur vi skiljer oss åt. För om man svarar nej på båda frågorna så är det ganska sunt att välja en indexfond och spara passivt. Svarar man ja på någon av de två frågorna så har man ett annat jobb.

CB: Svarar man ”Ja” och ”ja” då är man kaxig.

JB: Ja, de som är lite kritiska brukar säga att säger man ja och ja, då är man ”guru”. Så det var skönt att ni inte uttryckligen sa ”ja” och ”ja”.

AB: Det finns tillfällen när man ligger före marknaden. Som förra hösten, då visste vi att det skulle vara en börsnedgång. Sedan finns det tillfällen när man är i linje med marknaden.

CB: Men är det inte gissning då, lite, eller?

HM: Jag tror inte det. Jag tror att man kan dra slutsatser av skeenden. Alltså, det händer något och då kan jag och Andreas förutspå vad som kommer hända sedan, baserat på historik och en del parametrar.

Hur många aktier är optimalt att ha i sitt sparande?

JB: Det är det vi ska prata om. Hur blir man en framgångsrik aktiv investerare? För det är ändå det ni har gjort i 20 år. Jag gillar att titta på track record och uppenbarligen är det ändå så att folk har lagt över 5 000 miljoner kronor hos er. Det är ett ganska stort förtroende och en stor erfarenhet. Vi har många lyssnare som faktiskt gillar att få pyssla med och vara aktiva med sina investeringar. De säger:

Jan, jag fattar det som du säger, investerar i passiva globala indexfonder med låga avgifter, men det är ju skittråkigt. Jag vill ju även kunna vara aktiv med mitt sparande då aktie är kul och spännande.

Så jag tänker att vi ska försöka identifiera hur ni tänker kring olika saker. Jag har förberett ett batteri av frågor, läsare har skickat in frågor, så vi går igenom detta och så ser vi om det blir ett avsnitt eller två avsnitt. Om vi tar första frågan. Avanza publicerade statistik som sa att 25% av svenska sparare äger en aktie, ytterligare 25% äger 2–3 aktier och ytterligare 20% hade 4-6 aktier. Det vill säga att 70% av den svenska befolkningen äger mindre än 5 aktier och oftast två av de här är Ericsson och Telia.

Den första frågan är hur resonerar ni kring antalet aktier i en aktiv portfölj, hur stor vikt på aktie? Hur tänker ni?

AB: För det första var det inga bra aktier de hade.

HM: 15 aktier bör man väl ha. Om man tittar på den här diversifieringseffekten så bör den få ganska bra effekt över 15 aktier.

AB: Sedan spelar det också roll vilka 15 det är. Väljer du stora, multinationella företag, som L’Oréal eller MasterCard, då har du exponering mot hela världen. Så då kanske du bara behöver 5 – 6. Men om det är mer svenska aktier då behöver du kanske lite fler. Men de där 15 kan inte vara 15 banker.

JB: Om jag ska spela lite djävulens advokat; i er fond så har ni typ 30 och när jag läste fondfaktabladet var det att spannet var mellan 25–35. Varför 15 och sedan 25–35?

HM: Det är dels för att 15 aktier ryms inte i UCITS-direktivets spridningsregler. Alla som håller på med det här vet vad en UCITS-fond är. Det är egentligen att de fyra största innehaven får väga max 10%, de resterande 12 får väga max 5%. Men om man ska ha så få aktier så måste man ombalansera egentligen hela tiden, annars bryter man mot spridningsreglerna. Därför har vi valt i vår strategi att jobba med 25–35 aktier och vi har en bulk av större vikt i till exempel champions och i special situations har vi lite färre. Det är egentligen bara för att vi stöter på väldigt många bra aktier som vi vill investera i, så vi har ett bra uppslag på investeringsidéer.

AB: Så i vårt regelverk som vi lyder under kan vi inte ha 15. Vi måste ha minst 25.

JB: Om ni hade fått välja, hade ni helst haft 15 då?

AB: Jag tycker att 30 är en jättebra siffra. Vi märker ju det.

CB: Vi kommer också in på det att ni kanske gör på ett annorlunda sätt än en småsparare som är aktiv.

Måste man ha daglig koll på sina aktieinnehav?

HM: Jag skulle vilja tillägga att av de här aktierna vi har, om man tänker att det är tävlingshästar, så drar inte alla hästar samtidigt. Vissa springer lite långsammare och då kanske vi har mindre vikt i dem. Och de som drar snabbt har vi mer vikt i.

JB: Ska man säga någon andel då, hur man ska tänka kring viktningen?

AB: 30 fungerar jättebra för oss. Är du småsparare så kanske det är svårt att hålla koll på 30 aktier dagligen. Då kanske du får ha ett mindre antal.

JB: Då kommer nästa fråga. Du säger ändå ”daglig koll”. Måste man ha daglig koll och vad är det man har koll på då?

AB: Det beror på ens ambitionsnivå. Om din ambitionsnivå är att du ska vara bland de bästa i världen på det du gör och så vidare, då är det daglig koll. För en halv procent här och en procent där…

JB: Handlar det om att byta, att satsa och sadla om de där hästarna?

AB: Det kan vara ja på båda två. Om vi tar förra hösten, för ett år sedan, när vi då förutspådde att det skulle bli en kraftig konjunkturnedgång inom cykliska aktier. Då viktade vi om hela portföljen. Genom det lyckades vi slå marknaden i en fallande trend, vilket adderade värde till våra andelsägare. Så där gäller det att byta hästar. Det gäller att hoppa bort från de cykliska till något mer stabilt. Sedan i januari gick vi tvärtom igen, när vi kände att börsen var för billig.

Däremot om vi pratar om daglig basis så kan det vara något väldigt spännande som händer i ett företag. De annonserar ett uppköp, marknaden hinner inte reagera, och då ser jag att det är kanske en 15% rörelse över de kommande två, tre dagarna. Då lägger vi lite extra pengar i den och tar hem lite vinst. Över tid så adderas det ihop, både små och stora saker. Effekten av att slå marknaden med 2–4% per år över tid är jättestort. Skillnaden är väl att vi lever med det här och ser vi möjligheter så tar vi dem.

Värdet på en aktie bestäms av två saker – prognosticerad vinst och multipel

JB: Jag vet inte om du har skrivit det i boken eller sagt det… Jag tror du skrev det i boken:

Det är svårt att göra en bättre analys än andra analytiker eller proffs. Stämmer det?

AB: Jag har sysslat med finansiell modellering sedan 2004. Jag har modellerat företag, jag har jobbat som aktieanalytiker på Nordea. Saken är den att även om jag lägger en vecka eller två veckor på att räkna ut vad Volvos vinst är nästa år; när jag har lagt en hel vecka på det så kommer du i din förväntade vinstprognos förmodligen komma fram till exakt samma siffra som står på skärmen. Det är de stora börsnoterade företagen som många följer. För egentligen ligger det väldigt mycket information där. Däremot, och det är det boken handlar om då, så är en aktiekurs uppdelad i två delar. Dels så är det prognoserad vinst men sedan är det också en multipel då.

Den här multipeln är det väldigt få som pratar om och funderar runt. Min poäng i boken är att om man då funderar på den här multipeln mycket mer, så är det mycket enklare att tjäna pengar. Så frågan är till exempel då ska skånska BRF handlas på 15 eller 30 gånger vinsten? Det är en skillnad på 100%.

Däremot, vad de gör detta kvartalet, där är kanske vår syn så mycket annorlunda i marknaden. Men vi har en syn om att de är kanske snarare värda P/E 30 än P/E 20 som de var för ett par år sedan. Det är den där långsiktigheten som gör att man kan tjäna mycket pengar.

JB: Jag vet att du tar upp en massa exempel med exempelvis HM. Det var många som sa att HM är fullvärderat, sedan gick den ytterligare upp hur mycket som helst. Vad är det man ska titta på?

Aktiemarknaden är bara duktig på att värdera aktier 12 månader framåt

AB: Det som är det härliga med börsen är att den är väldigt, väldigt bra på att prissätta 12 månader och framåt. Fantastiskt gjort. Inte på alla företag, man kan inte prissätta 50 000 företag varje minut korrekt, men rent generellt är den väldigt bra på att prissätta.

Däremot, om man tittar på börsen med en tidshorisont på 24–36 månader framåt så är marknaden ofta helt clueless.

Andreas Brock, fondförvaltare av fonden Coeli Global

När du då kan ta den här långsiktigheten i våra champions och säga att vi vill äga Estée Lauder inte bara i 12 månader, utan 24–36, det är då man kan tjäna väldigt mycket pengar. Så, titta längre än 12 månader.

HM: Det är där jag och Andreas kommit till rätta. Vi lär oss affärsmodellerna, vi ser vad de har för produkter, vi kan nyckeltalen, vi ser vinsttillväxten och vi har förmågan att se att det här kan fortsätta även om marknaden kanske är pessimistisk eller negativ. Det ligger lite i det här värdet med den aktiva förvaltningen, att bulla upp mer i de här aktierna som faktiskt växer framåt.

Sedan kan man faktiskt dra ut horisonten om man nu ska dra ett tips. Dra ut horisonten till fem år och så frågar man: ”Kommer det här företaget finnas om fem år? Kommer deras produkter vara bra om fem år? Kommer affärsmodellen vara intakt i fem år?” Där har man nyckelsvaret.

Henrik Milton, fondförvaltare av fonden Coeli Global

CB: Kan det inte vara rätt svårt att veta ändå? Man kan ju veta att ett företag ska finnas, men tänk om det är så att de har någon dålig ledning, så gör de inte bra grejer längre.

HM: Då har man möjlighet att sälja, å andra sidan, eller hur? Om det är någonting dåligt som händer så kan man alltid sälja en aktie och köpa en annan.

AB: Carro, minns du när iPhonen kom? Då skulle man trycka på karta och så kunde man få se vart man fanns på en karta. Det var ju helt fantastiskt. Den korrekta tanken är att tänka det här är häftigt. Det här kommer bli jättestort, och så går du och köper Apple. Just det där liksom att – jag vet inte vad de rapporterar nästa kvartal, men det här kommer bli jättestort. När du hittar de här företagen som får dig att känna att shit, det här kommer bli gigantiskt.

CB: Så det är ändå en viss känsla man ska gå på där? Att man märker att detta är en game changer.

AB: Du kan också sätta dig ner och räkna på det.

Ska man investera i ett företag om man gillar deras tjänster?

JB: Men det där är också en fråga som jag har lite… Nu hoppar vi rakt in bara, för så tänkte jag till exempel kring Tesla, men jag har aldrig riktigt vågat agera på de känslorna. Ibland går Carros och vår dotters portfölj mycket bättre än mina. Men så här, om vi tar till exempel Spotify. Det är många som älskar Spotify, men de har aldrig gått med vinst och jag tror aldrig att de kommer gå med vinst.

Bara för att jag gillar tjänsten eller produkten som ett företag gör, så betyder inte det att jag borde köpa det. Eller?

AB: Frågan är hela tiden… Spotify eller en iPhone, det genererar enormt värde till dig som konsument. Den andra frågan är ju då kommer en del av det här värdet att tillföra bolaget? Det vill säga, är det lönsamt för bolaget. I Teslas fall har svaret hittills varit nej. Nu börjar de visa lite vinst och så vidare, men när det gäller en iPhone då så har svaret varit otroligt ja. Du som konsument tjänar mycket, men företaget tjänar också. Den första analysen är om det kan bli stort, det andra är kommer de här vinsterna tillhöra företaget, eller kommer det att tillhöra någon annan i den här värdekedjan?

CB: Jag tycker det är så svårt att se med Spotify vart pengarna går någonstans.

HM: Vi har inte detaljstuderat Spotify, men jag kan tycka att affärsmodellen är väldigt smal, för de har väl egentligen bara streamingtjänster med musik och så har de börjat med podcast, som inte ens är deras material. Om du tar Apple då som i det här sammanhanget kanske är lite mer vertikalt integrerade, det vill säga att de äger allt. De har telefonen, App Store, molntjänst, de har länge haft musik och filmer och nu börjar de med streaming-tjänsten. De kapslar in användaren på ett helt annat sätt.

Google Trends gav ledtrådar som marknaden helt missade

JB: Pratade vi vid något tillfälle om att ni Googlade Nike-skor? Om jag inte minns fel så var det så att de skulle göra någon prognos och alla var helt negativa och ni undersökte hur många som Googlade Nike-skor.

AB: Om vi tar Nike då, fantastiskt företag, Nike, Adidas, det här är företag du vill äga långsiktigt. Sedan går vi i rapportsäsongen, Nike ska rapportera, det är tre veckor kvar till rapporten, aktien går jättedåligt, man försöker förstå vad folk är oroliga för och då dök det upp att folk var oroliga över Kina. Det finns många sätt man kan analysera det på, hur det går för Nike i Kina. Vi kan ringa upp folk i Kina och gud vet allt, men ett väldigt enkelt sätt som vi har använt är att gå in på Google Trends.

Går man bara in på Google så kan man titta på sökord och då kan man kolla hur många söker på Nike i Kina och går trenden upp eller ner. Den analysen gjorde vi och jämförde vi det historiskt med vad Nike rapporterar i Kina och det visade sig att korrelationen var fantastisk. Om det var många som sökte på Nike i Kina så var deras försäljning väldigt hög.

Det senaste kvartalet hade Nike-ordet gått exponentiellt uppåt, så då var vår enkla analys att aktien är billig, vi vill äga det här långsiktigt och då ökar vi upp positionen. Rapporten kommer in, aktien stiger på jag tror det var 6%, och så fortsatte den gå och då hämtade vi hem lite vinst. Så det finns många sätt att tjäna pengar på.

Hur tänker ni kring utdelnings-, tillväxt eller värdebolag?

JB: Idag finns det många trender bland småsparare, att man ska ha utdelningsaktier eller investmentbolag eller tillväxtbolag eller värdebolag. Hur tänker ni kring det? Finns det något som är bättre än något annat?

HM: Ja, det tror jag. Det du ska titta på är två saker. Det ena är att omsättningen växer för företaget. Det är det vi pratade om tidigare här. Titta några år fram i tiden och fråga om det här bolaget kommer kunna växa sin omsättning. Är svaret ja, så kan man titta vidare och nästa steg blir att titta på kassaflödet. Det vill säga att företaget har ett kassaflöde. Då pratar man om fritt kassaflöde då, som man kan använda till att exempelvis investera i nya maskiner, man köpa andra företag, man kan betala ner skuld, man kan ge aktieutdelning, man kan använda pengar till aktieåterköp, som är jättevanligt i USA.

Det är det här som är det fina då, att du har ett företag med mycket kassaflöde. Kassaflödet bestämmer sedan om man kan ha en hög direktavkastning. Aktier med hög direktavkastning är speciellt attraktivt för mig, för att man måste alltid koppla det till någonting. Är det värdering, eller omsättningstillväxt, eller något sådant.

Mer pengar har förlorats på att jaga utdelning än folk har blivit rånade

AB: Det finns ett talesätt som jag nämner i boken och det är:

Mer pengar har förlorats på att jaga utdelning än folk har blivit rånade. Det är ett otroligt lätt sätt att förlora pengar på, att jaga den här extra utdelningen.

Andreas Brock

Det är egentligen enklare att fokusera på om företaget växer.

JB: Det där är jättespännande, för det är super kontroversiellt.

AB: I Sverige är det kontroversiellt.

HM: Tänk så här. Om vi tar Apple, Amazon, Microsoft. Vi pratar ju miljarder i fritt kassaflöde. Och vad använder de pengarna till? Jo, de investerar. Hur ska du kunna konkurrera med Amazon när du har 170 miljarder i fritt kassaflöde? Då kan de investera. Företaget själva känner bäst vad de behöver investera i, hur de behöver växa, vad som är hett nu. De ligger steget före alla andra eftersom de har insiderinformation kan man säga då. Sedan utvecklar de det och då kan de bli ännu starkare.

AB: Jag och Henrik har diskuterat det här mycket med utredningar och nu när jag tänker efter – jag vet inte om det var i första eller andra versionen av boken som jag skrev det där – men vi är ganska kritiska till det. Utdelningsaktier är ett väldigt svenskt fenomen. Det har fungerat jättebra när den svenska ekonomin och de svenska bolagen var i en miljö som var väldigt stabil. Jag tänker den miljön som vi hade i början av 2000-talet. Problemet är att den miljön har ändrats väldigt mycket av svenskt börsvärde.

Bankernas affärsmodell är utsatt för enorm stress, på alla sätt och vis. Telecom-bolagen, deras affärsmodeller är utsatta för stress, och du har även verkstadsföretagen som kämpar med ny konkurrens. Summa summarum är att väldigt många svenska bolag hade behövt investera brutalt under de senaste tio åren för att motstå de hoten som nu dyker upp. Det har de inte gjort, utan de skulle dela ut pengar och så vidare.

Nu blir de då omkörda till höger och vänster av utmanare. Det beror på vilken makromiljö du är i. Australien är ett land som har haft en väldigt stabil makromiljö. Där har utdelningsstrategin också fungerat väldigt bra, medan USA som är ett väldigt dynamiskt land där de hela tiden letar efter nya möjligheter, där fungerar utdelningsstrategin sisådär.

CB: Får jag bara fråga också, de här siffrorna ni pratar om som man ska titta på när man tittar på företag, var hittar man dem?

HM: Kassaflödesanalysen är med i varje kvartalsrapport. Det är den tredje ekonomiska rapporten. Den är väldigt lättillgänglig.

Aktieåterköpens vara eller icke-vara

JB: Det står väl ofta FCF, free cash flow. Nu kommer det en personlig åsikt här från mig som företagare. Jag är själv ganska kritisk när jag tittar på aktier, både till utdelningar och framför allt återköp. Jag ogillar återköp, för att jag tänker att det är ett sjukt okreativt sätt av ledningen att använda pengarna på. Då tänker jag så här att vi hade ingen bättre idé att köpa värde för aktieägarna, vi kunde inte köpa något bolag, vi kunde inte investera, vi kunde göra research, så vi har pengar så då gör vi åtminstone detta. Då köper vi tillbaka aktierna så att vi ökar värdet, i och med att vinsten blir utspridd på färre aktier.

HM: Om man tittar på Home Depot, ett fantastiskt amerikanskt bolag. Om man tittar på hur mycket fritt kassaflöde, hur de använder det, så gick 2/3 till återköp av aktier och 1/3 delades ut. De har 15% marknadsandel i USA och det kanske inte går att bli så mycket större. De har ungefär 4 000 butiker. Det går inte att bli speciellt mycket större. Det man kan göra är att växa i kanske Mexiko eller Kanada, men jag tror inte att man är intresserad av att gå ner till Latinamerika eller Sydamerika, på grund av logistikproblem.

AB: Det som är fördelen då är att om du hela tiden gjort utdelningar, så börjar du bygga ett utdelnings trackrecord och det blir så himla viktigt att hålla kvar den här utdelningen. Problemet är då att om Home Depot då… Säg att den industrin skulle genomgå en stor förändring om säg fem eller tio år, då kan Home Depot säga att just nu behöver vi ta en paus med våra aktieåterköp och det blir ingen stor grej. Aktien faller 4% den dagen, men det är ingen stor grej, för nu måste vi investera i vår business.

Har du väl börjat med utdelning så blir det en så stor grej när man väljer att inte göra en utdelning. Aktien går rakt ner i källan, du behöver byta ut hela aktieägarbasen, massor med fonder måste sälja…. det blir en så stor grej. När ett företag har för mycket pengar och de inte kan växa, och de inte behöver växa heller, så föredrar vi alltid aktieåterköp än att börja med utdelningar.

HM: Sedan är det ingen skatteavbränning heller för spararen. För om man får en aktieutdelning så är det skatt. I det här fallet blir det ingen skatt när företaget återköper aktien.

JB: Du var inne på makro. Jag har också ett svagt minne – ni får rätta mig om jag har fel – men har inte ni vid något svagt tillfälle sagt typ:

Fem minuter spenderade på analys av makroekonomi är fem minuter som är slösade för alltid?

HM: Jo, men räntenivåerna är viktiga. Vi tittar på BNP-tillväxt, kredit-tillväxt, vi tittar på korträntor, consumer confidence och så. Bilförsäljning är också en otroligt viktig parameter att titta på.

AB: 90% av vår investeringsidé handlar om företag och kanske 10% kommer från makro. Vi såg att Portugal höll på att vända, så tjänade vi mycket pengar i en portugisisk bank, men det hör till undantaget.

JB: Men ska man som aktiv småsparare sitta och följa jobbsiffrorna i Tyskland?

AB: Nej, du ska hitta ett fint fantastiskt tyskt företag som växer.

Ska man prenumerera på ekonomitidningar och nyheter?

JB: Att läsa ekonominyheter, som Dagens Industri och SvD Börsplus, ger det något?

HM: Jag tycker att det ger så till vida att man kan följa nyhetsflödet i världen för att det är ändå så:

Att när det står i Financial Times på onsdagen så står det i Dagens Industri på torsdagen.

Så är det. Det kommer en dag efter. Men man kan ändå få en känsla för nyhetsflödet. Vad är det som är det aktuella temat just nu, vad är det man ska behöva bry sig om. Så jag tycker att det finns ett värde i det.

AB: Framför allt, jag tycker att det är jättebra rapportering. Sverige är unikt för vi har en extremt export-orienterad ekonom med väldigt extremt export-orienterade företag. Tycker det är så himla skoj att läsa vad de företagen säger om vad som händer i världen. För många år sedan satt jag i Mönsterås bibliotek och läste om Kabe, vad Kabe:s Vd sa om svensk ekonomi och så vidare. Från det kunde jag dra en massa slutsatser kring vilka bolag jag skulle kolla på just nu. Ja, nyheter är jätteskoj.

JB: Vad tycker ni om betaltjänster, som nyhetsbrev man kan prenumerera på som ska komma med de bästa tipsen, som kostar flera tusenlappar varje år?

HM: Jag prenumererar på Affärsvärlden. Den tycker jag är väldigt bra. Där finns det både korta och långa reportage.

AB: Det är jätteskoj att läsa de här nyheterna och jag rekommenderar det. Men när vi ska göra en hardcore investering, då måste man upp med årsredovisning, kvartalsrapporter, och det vrider sig i magen för många.

Jag minns även finans-tv-kanaler som CNBC när Jim Cramer börjar prata om årsredovisningar så ser man hur de andra i studion tycker att det är jobbigt. Om man vill investera på riktigt så måste man tycka att det är skoj.

Andreas Brock

JB: Det är inte så att man köper något bara för att man har läst något i en tidning. Men så gör ändå många upplever jag.

CB: Men jag tänker att ni reser också mycket och ser er omkring och pratar med människor och så. Då får ni en annan information än det som står i tidningarna. Så undrar jag då hur väl sammanfaller den information som ni får ute i världen och det som står i tidningarna? För det är alltid filtrerat.

HM: Svaret på frågan från min sida är att jag tycker inte att den information vi plockar fram till våra bolag, man kan inte läsa det i svensk affärspress. Man kanske kan hitta det i Financial Times eller vissa lokala tidningar då i Indien eller Brasilien, men annars tycker jag inte att de skriver om det som vi hittar.

En riktigt bra analys kräver att man anstränger sig lite

AB: Nej. Sedan letar vi efter en bild av företaget.

Årsredovisning och kvartalsrapporten är en bild man ser i media. En helt annan bild är att åka till huvudkontoret.

Andreas Brock

Jag minns ett roligt besök i Brasilien där vi gick in i en försäljarfirma som heter Magasin Louisa, och så undrade man vad är det här för företag, har de verkligen koll på sin business? Så såg man att i mitten av det här enorma kontoret, som var öppet landskap och stort som en fotbollsplan, så var det en stor glaskub. Där satt huvudägaren till företaget, så att hon kunde se alla hela tiden. Och då vet man, ok, hon har stenkoll. Hon älskar sitt företag och har stenkoll. Det är en känsla då att det här känns bra, sedan börjar man gräva vidare. Det är den informationen man letar efter för att komplettera sin bild.

CB: Det blir ett pussel då. Men kan en vanlig småsparare ringa till VD:n?

HM: I mindre företag kan man ringa, han eller hon svarar nog. Men det är svårare i större företag.

AB: Men man kan gå på årsstämma, fantastiskt skoj. Här i Malmö finns jättefina företag med jättespännande årsstämmor. I Stockholm kan du springa på årsstämmor hela april, maj och juni.

JB: Det var någon som sa till mig:

Du Jan, det här är ett tips du måste dela med dig på bloggen. Du kan köpa en Kjell och Company-aktie och de delar alltid ut en skruvdragare eller att du får med dig en goody bag.

Men de flesta bolagen har en IR-avdelning, Investor Relations. Kan man ringa till dem som en småsparare eller måste man vänta tills man har 5 000 miljoner?

HM: Frågan är alltid fri. Man kan ju faktiskt ringa och försöka komma fram och ställa sina frågor. Jag tror att det är ganska ovanligt så jag tror att de tar sig tid. Det är min gissning.

AB: Jag minns när jag var student en gång i tiden så kontaktade jag IR och de svarade. Ett annat minne jag har är när jag täckte Volvo som analytiker och så släppte de en jättestor nyhet på morgonen och jag befann mig i ett annat möte, så jag kommer ut och ser den här stora nyheten, aktiekursen rörde sig, och jag slängde mig på telefonen och ringde och frågade om det var många som hade ringt. ”Nej, du är den andra”, fick jag höra. Då trodde jag att 60 personer hade ringt och pressen, men det var ingen som brydde sig. Jag lärde mig att lyfta luren och ringa då.

Underskatta inte det personliga mötet med VD eller Investor relations-avdelningarna

JB: Det är spännande. Jag har inte gjort det själv, jag är ju indexkramare, men jag har kompisar som jag pratar med som sitter och pratar med bolagschefer i en och en halv timme. Då tänker jag att vänta här nu, din portfölj är inte större än min. Har du andra tips till småsparare? Michael Burry, som vi gjorde ett avsnitt om här, han som var med i Big Short, han lär ju ha börjat i ett forum. Det finns ju lite olika investeringsforum. Kommer ni ihåg Börssnack från början av 2000-talet?

AB: Ja, det är ju jätteskoj. Vi har ett ganska, både i Stockholm och även när vi är ute och reser, så brukar vi träffa fondförvaltare där på plats. I Sao Paolo så träffade vi folk som jobbar i investeringsbusnissen där. Likaså i Stockholm och Malmö. Men inte forum.

HM: Nej, det är kanske mer att man har någon favoritfirma som man gillar deras analytiker. Det kanske är mer då att man ringer upp en analytiker och hänger med dem i så fall.

JB: Men kan man säga mer att det låter nästan som att det där är lite som att käka chips. Man kan lyssna på andra, man kan läsa de där tidningarna, för att det är en skön känsla. Men det låter inte som att ni hade fattat beslut på det, utan ska man fatta beslut, då gäller det att kavla upp ärmarna, besöka företag… Jag har också för mig att ni pratade om något företag där ni ringde till kunderna eller konkurrenterna.

AB: Vi kan ibland göra ett möte med, säg att vi vill investera i ett svenskt verkstadsföretag, så kan vi först försöka träffa en underleverantör. Kanske ett privat företag som kan berätta jättemycket för oss om hur det här stora företaget beter sig. Eller så försöker vi träffa en konkurrent och i mötet fråga dem hur ser ni på de andra och skrattar de då och säger att det går rakt utför… Så man försöker hela tiden bygga en bild.

Före detta anställda är också mycket intressant. De är jätteskojiga att prata med. Sedan är det också det att folk har ofta – det är precis som när man pratar husmarknaden – folk har enormt mycket känslor. Så när man pratar om deras tidigare bolag eller husmarknaden så blir det väldigt känslosamt, så det gäller verkligen att filtrera information.

CB: Jag blir väldigt fascinerad över att ni hittar olika sätt att bilda er en uppfattning på. Att det inte är konstigt att man pratar med någon som har jobbat på ett företag eller konkurrenter… Jag blir väldigt fascinerad.

JB: Jag gillar också det. Detta är att vara aktiv och göra sin egen bild och inte gå på det som sägs, utan att faktiskt göra ett jobb.

CB: Ja, och tänka vad vill jag veta och vem kan jag få veta det av.

Branschkonferenser – ett av de bästa ställena för ocensurerad information

HM: Det är helt fantastiskt tycker jag när man jobbar med analys och sedan har man en massa frågor och ställer dem till en analytiker på bolaget, man får svar. Vi har jobbat ganska mycket med en analys på ett brasilianskt betalningsföretag. Vi ägde ett sådant företag för många år sedan. Vi sålde det i rätt tidpunkt och sedan dess har vi varit utanför marknaden och nu har vi sett hur dåligt det har gått för det här företaget, medan det kommer två nya spännande företag som sticker upp där. Man kan ta reda på vad det var som gjorde att det går så bra dem, till exempel.

AB: Ja, så kan man göra sådana här roliga grejer. Vi har pratat med hela den branschen men så kontaktade vi en i Europa, som sa att de är i Paris på onsdag, och vi var också där då på konferens, så tog vi en paus och åt lunch med dem på andra sidan Paris, sedan åkte vi tillbaka.

JB: Det vet jag också att någon gång jag ringde till dig så sa du att du var i Las Vegas på en betalningsföretagsmässa, en branschmässa. Det tycker jag är fascinerande att ni åker på en branschmässa – inte för fondförvaltare, utan för andra branscher.

HM: Man får mycket bättre information där. Vi vill veta vad som kommer hända med företaget i framtiden och det är det de vill sälja. De vill sälja sitt bolag till kunderna som är där. De där för att de ska ragga kunder till sin business.

När du går på en aktiekonferens så är de mycket mer förtegna om framtiden, men på en branschkonferens pratar de vitt och brett om vad som kommer hända. Du får se alla coola grejerna.

Henrik Milton

JB: Så det är egentligen bättre – nu bara hittar jag på – att gå på båtmässan än på Nordnets investerarkväll.

HM: Se vilken båt som säljer bäst. Är det Bayliner eller är det någon annan liksom?

AB: Om du tänker så att aktiekursen är ett resultat av de siffrorna som presenteras och siffrorna som presenteras är resultat av deras produkter. Så vi försöker komma så långt bakåt som möjligt för att få se det. Ser man då någonting fantastiskt så kan man förutspå siffrorna och aktiekursen. Då vet vi hur vi ska göra. Du kan göra ett steg ännu längre och det är att börja titta på styrelsen och ägarbilden i företagen. Ser du att väldigt bra folk kommer in i en styrelse, ok, då är det kanske ganska troligt att de kommer tillsätta en bättre Vd och det kommer ha sina konsekvenser. Vi försöker se de här skedena så långt i förväg som vi kan.

Hur mycket tid och engagemang behöver man lägga?

JB: Hur mycket research… Sedan fattar jag också att det är skillnad för er som förvaltar tusentals miljoner och en småsparare. Men vad är arbetsinsatsen?

AB: Nej, jag tycker att det är exakt samma arbetsinsats. Vi startade fonden på 30 miljoner eller något sådant. Det är exakt lika mycket jobb som går in nu. Det är enklare på det viset att man kanske har tillgång till lite mer analyser och så vidare, men det är på marginalen. Det är samma analys som går in. Vi pratade om skånska Beijer Ref eller AAK, fantastiska företag. Det är bara att gå in där och läsa årsredovisningar. Gå in och lyssna på kvartalsrapporterna.

HM: Vi följer ett företag i veckor innan vi köper. Om du har gjort en analys för ett halvår sedan och så var aktien för dyr av någon anledning, så ser du att det här är helt fel, det här köp, och så tar vi ett snabbt samtal så kan man köpa. Det har hänt med Autoliv till exempel.

Men sedan är det också så här att även om du köper ett företag efter en lång analys, så börjar du leva med aktien och då lär du dig ännu mer. Man blir aldrig fullärd. Det är det fina med det här jobbet. Det finns alltid något att läsa.

Har man som småsparare ens någon chans mot proffs som er?

JB: Nu talar detta in i min värld, så nu får ni kritisera mig om jag har fel, men jag undrar om detta ens är rimligt för en småsparare? Där ska jag tävla mot proffs som er. Har man någon chans som småsparare?

AB: Det tycker jag. Ett; om du sitter på en viss information, om du exempelvis är i byggindustrin, då har du förmodligen ganska bra koll på om industrin går upp eller ner, då ligger du förmodligen före oss. Två; som konsument. iPhone, vad häftigt. Estée Lauder, fantastiska varumärken. Så som konsument ligger du ofta före. Du kanske inte kan sätta ihop en portfölj på 30 företag, men väldigt många. I boken beskriver jag också att det viktigaste är ju att fokusera på vad som är lönsamt och hög kvalitet. Det andra ger sig över tiden.

Ska man investera i bolag som inte är lönsamma och går med förlust?

JB: Ni har återkommit till det, omsättningstillväxt och lönsamt. När jag tittade på Avanzas 50 populäraste aktier så kan vi säga att det var vissa bolag som kanske har gått ner 80% de senaste 12–24 månaderna. Det har varit Starbreeze och Fingerprint och en massa andra. De är populära ändå, trots att de har förlorat typ 90% av sitt värde och visar ingen vinst.

Köpa ett bolag som inte går med vinst, skulle ni göra det?

AB: Nej tack. Vi har varit med ett tag. Vi minns 2001 och 2008. Jag satt i gårkväll och bara tittade på en massa amerikanska jättespännande företag, med de är på sådan värdering. De har gått upp 600% på ett och ett halvt år. Jag hade faktiskt en diskussion med min son om det. Jag sa att om det blir lågkonjunktur så kommer de här aktierna… de behöver hela tiden nytt kapital.

Om du tittar på företag som Uber, nu minns jag inte siffran exakt, men jag tror de bränner 4,5 miljarder dollar per år. Ett företag som behöver kapitaltillskott på 50 miljarder SEK per år, om marknaden blir nervös för någonting och säger att detta året så kan vi faktiskt inte ge er så mycket kapital, då överlever de inte.

HM: Exemplet är ju WeWork. Det är verkligen ett skräckexempel.

AB: Tittar du på Tesla så har de bränt ett antal hundratals miljoner dollar. Det finns alltid tillräckligt mycket folk som kan gå ihop tillsammans för att de ska överleva ett år till. Men vi är uppe i en burn rate på 5 miljarder dollar… Det är lika mycket som svenska försvaret per år.

CB: Det är otroligt mycket pengar som går åt. Man tänker hur länge kan det hålla.

JB: Jag måste ändå säga att det är jätteskönt att ni säger det, för jag känner mig som en dinosaurie när jag frågar folk om bolaget tjänar pengar. För mig är det någonstans en hygienfaktor, att är du hel och ren, liksom.

CB: Det är nog många som är ok med att det inte tjänas pengar. De tänker att det kommer bli bra.

HM: Om man nu ska ge den här professionella synen då, på om bolaget tjänar pengar, så kan man uttrycka det som har bolaget ett fritt kassaflöde. Det är egentligen det det handlar om.

Har man ett fritt kassaflöde så att man kan investera, betala utdelning, betala ner skuld, eller vad man nu gör. Om vi tittar på Amazon, de visar ingen vinst, och det är medvetet. De återinvesterar allt för att växa och dominera.

AB: Jag kan ju sätta upp en business, som till exempel Amazon då, som har enormt mycket kunder, sedan kan jag välja att inte tjäna pengar. Amazon har alltid haft den där att de kan välja vilken dag de vill. Har ett företag den flexibiliteten då, så kan du ha överseende med att de förlorar väldigt mycket pengar. Men jag tror inte att Uber kan göra det.

Vad tänker ni om teknisk analys?

JB: Nej, eller Spotify, som vi var inne på innan. Om vi hoppar helt annorlunda; teknisk analys, tajma marknaden, MA200, obskyra matematiska modeller som tittar i historien…

HM: En väldigt enkel teknisk analys kan vara ett bolag som vi redan äger, vi har kanske inte så stor position i det av värderingsskäl eller något, så faller det hejdlöst 20% av någon dålig nyhet och då inser vi att det här är ett bra läge. Då är det någon form av teknisk analys att det här har fallit ner i kurs, då kan vi köpa det.

JB: Alltså, teknisk analys är det här att man tittar psykologiskt, hur har detta betett sig historiskt. Jag har jättesvårt för teknisk analys.

AB: Vi har också svårt för det, men jag skulle inte helt sälja ut… Jag minns när jag intervjuade en gång i London på en jättefin firma som heter Fidelity. De har en heltidsanställd – i alla fall just då – som bara gav just teknisk analys. En av världens främsta investerare Anthony Bolton på Fidelity, använder mycket teknisk analys. Det är så att det finns information i det också.

Det är bara att ge några exempel då. Om en aktie är på all-time-high, det vill säga den högsta noteringen som finns, då är förmodligen alla som äger aktien jätteglada. Om det kommer en dålig nyhet då, så kommer förmodligen de som äger aktien att öka sin position. Alla har tjänat pengar och så gick det ner, då lägger man på pengar. Då får man ett självförstärkande beteende; kursen går upp. En annan sak är ett techbolag.

Om du har en aktiekurs som går upp för ett techbolag så tjänar folk pengar på sina optioner och då vill mer duktigt folk komma till ditt företag, för att där går det upp. Då får de in duktiga folk så kan de göra bättre produkter och då går kursen upp ännu mer. För ett techbolag så ökar chansen att kursen fortsätter uppåt.

JB: Ja, så är det ju. Jag såg någon siffra också att ett all-time-high, alltså ett rekord, följs i genomsnitt av 42 nya rekord. En vinnande häst fortsätter vinna. Men det som jag är så här lite fascinerad över är att det är många där ute – nu kommer jag att göra mig ovän här med folk – som tittar på sådant som glidande medelvärde. Hur har denna kursen gått de senaste 200 dagarna och när aktiekursen går under det snittet så säljer de, om det går över så är det dags att köpa.

Skillnaden mellan fundamental analys och teknisk analys

AB: Vi använder inte teknisk analys, men bara för det så behöver man inte dissa det helt.

HM: Sedan tycker jag att man kan titta på en parameter, det här om det är överköpt eller översålt. Det heter relative strength index. Den tycker jag är ganska relevant, om man vill titta på en specifik aktie. Om marknaden för tillfället inte vill äga aktien, då kan man tänka tvärtom då, och köpa istället. Det kan man se i databaser, på Avanza eller Nordnet.

AB: Jag känner mycket folk som har blivit väldigt rika på att kunna företag väldigt bra. Jag känner ingen som har blivit rik på teknisk analys. Det finns kanske folk som har blivit det, men inte vad jag vet.

CB: Jag blir inte klok på skillnaden mellan att kunna sitt företag och sedan den här tekniska analysen.

HM: Det är snabbvägen att ta teknisk analys. Då behöver du inte läsa årsredovisningen.

CB: Ok, så man går på djupet och försöker förstå ett företag, och när man gör teknisk analys så tittar man på vissa värden.

HM: Det är därför vi inte plockar upp Fingerprint eller Starbreeze eller någonting, för jag förmodar att deras affärsmodell inte är så bra. Jag var i Kina och vi träffade ett företag som gjorde fingeravtrycksläsare, de utvecklade och tog fram det på sex månader. Medan Fingerprint har hållit på hur länge som helst med det där.

AB: Låt mig göra ett försök:

Om jag gör en liknelse med en handbollsmatch, så den som använder teknisk analys, den sitter bara och tittar på poängen. Nu har det gått upp flera poäng där och det verkar som att det laget har fyra poäng över det, då köper jag den. Medan vi då som fundamentala analytiker tittar och tänker jaha, det är det laget som spelar mot det laget. Går ner och snackar med tränaren, tjena hur är det läget, har ni fått in några nya bra spelare? Pratar med ett annat lag som spelade mot dem förra veckan, och så vidare. Den tekniska analytikern sitter bara och tittar på poängen. Visst, det finns information i det också, att ett företag gör bättre ifrån sig än ett annat, men vi är där nere på planen och skakar hand.

JB: Vilken bra metafor! En sådan här grej, spelar det någon roll för er om en aktie kostar 10 000 kronor eller 100 kronor?

HM: Nej, det har ingen betydelse. Börsbolagen ser på det här och det perfekta är egentligen att en aktie kostar ungefär 100 kronor. Så har du en aktie som har gått till 500, då är det ganska vanligt att man gör en split och delar den i fem, så att aktien kostar 100 kronor igen. Det har bara blivit så att i Sverige är det ett intressant belopp.

JB: När ni pratar om nyckeltal och att välja, den här screeningen… Betala för databastjänster, gör ni det?

AB: Ja, det gör vi. Vi skulle egentligen kunna driva fonden helt utan det. Det skulle säkert fungera hur bra som helst.

JB: Här i Sverige är det väldigt poppis med Börsdata, där man ser nyckeltal, omsättningen, omsättningstillväxt, med mera.

HM: Ja, det är bra. Det sparar tid. Så är det.

Ska man använda belåning i sin strategi?

JB: Belåning, hur ser ni på det i en strategi?

HM: Vi använder inte belåning i vår strategi, utan vi äger bara aktier utan belåning och vi har inga valutasäkringar eller någonting.

AB: Vi gillar företag som har starka balansräkningar, så nej. Det beror på den personens risktoleransnivå.

JB: Hade ni sagt annorlunda till småsparare? Om ni inte hade haft en fond, och bara sparat privat, hade ni belånat?

AB: Jag kan förstå att man gör det om man kan ett företag väldigt, väldigt bra och det är pengar man har råd att förlora. Då kan jag förstå att man gör det.

HM: Det enda är väl om man har ett hus, belånar huset, får pengar, köper aktier i något tryggt och bra bolag, så att det inte är en koppling mellan lånet och aktien. För då om aktien faller väldigt mycket kan man tvingas sälja till en icke så fördelaktig kurs. Det kallas margin call. Men har man tagit lån på huset och köpt aktier, så tappar man ju den kopplingen. Hade nog hellre gjort det så. Det har vi sett i närtid, hur det här kan slå på aktiekursen. Margin calls. Kapitalet är ju gratis i princip.

AB: Det är mycket belånade pengar där ute. Vi ser det hela tiden. Dels privatinvesterare som belånar sig och när kurserna börjar falla så måste de sälja av. De kanske kan äga 1-2% av företaget och sedan blir det en självuppfyllande profetia. Kursen faller, så måste de sälja och då faller det ännu mer.

HM: Då är det banken som säljer din aktie. De ska ju bara ut med aktien till vilket pris som helst och då blir det ingen bra kurs. Det händer. Men ska man belåna så är det väl tryggare att äga en fond i så fall, för den kommer inte gå ner så mycket. Men har du en enskild aktie så kan det vara olyckligt.

AB: Jag kan berätta en historia. En person jag hörde talas om hade väldigt många miljoner, gick och belånade och dubblerade det. Gick och köpte en aktie och det var en riktig darling på Stockholmsbörsen och alla tyckte att det var jättespännande. Vad jag har hört är att han träffade företaget en gång i månaden och han räknade på det och så vidare. Sedan vaknade han upp en dag och då var aktien nere över 50%, 52%. Då ringde banken och hade sålt alltihopa. Så från att vara en av de riktiga spelarna så nästa dag var allting borta.

Skulle ni som privatpersoner köpa derivat, certifikat och sådana instrument?

JB: Det där hände under finanskrisen med Sparbankstiftelserna. Bland annat Folksam spelade ju ut Sparbankstiftelserna i Swedbank. Det var precis det som hände. Värdepapper med hävstång, alltså derivat, certifikat, trackers, optioner…

HM: Ingenting jag sysslar med och vi sysslar med i fonden.

JB: Skulle ni ta det privat om ni inte hade fond? Jag håller avstånd från det.

AB: Väldigt komplicerade produkter. Det finns något som heter CFD, contract for difference, och det var en gigantisk skandal för ett tag sedan, för det visade sig att de som låg bakom det där stal pengar. Jag tycker att ju mer exotiskt det blir, ju mer bör man nog hålla sig undan.

JB: Där måste jag säga lite som småspararnas förkämpe, så tyckte jag att… Har ni sett reklamen till de här CFD-bolagen? De måste ange hur många av deras sparare som faktiskt tjänar pengar på deras produkter. Och det står nu att ”85% av våra kunder förlorar pengar på våra produkter”. Det är som på cigarettpaket. Det är alltså bara var tionde kund som tjänar pengar hos er.

Stora eller små bolag i sparandet?

JB: Har ni någon åsikt om stora versus små bolag?

AB: Jätterolig fråga, för vi pratar mycket om det här. Vi gillar att investera i både stora och små, men vi har väl en liten annan ansats till småbolag.

Vi anser att många småbolag är små för att de är dåliga helt enkelt. De har inte den förmågan som stora företag har. Brukar tänka på HM, man klagar mycket på dem, men jämför dem med KappAhl eller MQ liksom. Så får man en känsla för hur många bra saker Hennes & Mauritz gör ändå. Så vi är alltid lite skeptiska när vi tittar på små företag.

Däremot så finns det små företag som sysslar med en liten, liten nisch. Det kan vara allt från ett småländskt litet verkstadsföretag som är väldigt duktiga i en nisch och kan bli stora på det viset. Eller Brembo som vi investerar i, som gör bromsar till Porsche och BMV. De här vackra röda och gula eller vita. Då är det Brembo liksom. De har 80–90% marknadsandel. Därför är de ganska små för att de är duktiga i den nischen. Men stora företag är ofta bättre företag.

JB: Jag gillar det jättemycket. Jag sa det här nu innan vi tog en liten paus, att det är egentligen mycket sunt förnuft. Att är man duktig, då blir man stor. Lönsamhet; tjänar man pengar så kommer det synas i aktiekursen.

CB: Man måste ju vara duktig på det man gör, men också ha en duktig ledning, som kan göra någonting med pengarna som kommer in.

Målet är att skapa 15% avkastning över tid

JB: Tittar ni mycket på ledningen, styrelserna, VD:n, etc.?

HM: Det gör vi. Vi tittar på vem som är där och vi gillar även att Vd:n och ledningen äger mycket aktier i bolaget. Det är en liten sanity check skulle jag säga. Sedan tycker vi också om att det är större storägare också i bolaget.

AB: Vi gjorde en analys för ett tag sedan och tittade på alla våra Vd:ar. I snitt så hade de suttit där 9 – 9,5 år, vilket är 50% längre än de flesta bolagen i börsindex. Så våra Vd:ar har ofta suttit väldigt, väldigt länge, och äger väldigt mycket aktier.

JB: Där måste jag också ge er cred. Ett av våra kriterier är att vi försöker alltid leva som vi lär, och där vet jag också att ni har investerat typ alla era pengar i er egen fond. Jag såg i en undersökning att det är mindre än 50% av alla fondförvaltare som gör det.

AB: Det är ju hemskt. Att gå ut och sälja en produkt som man själv inte använder. Vi har skapat fonden för att dels vill vi skapa 15% avkastning över tid och vi vill göra det på rätt sätt, genom att äga fina företag. Men också att vi vill ha ett ställe där vi kan placera våra pengar. Så fonden drivs på det viset.

JB: Det kommer vi prata om sedan också, men det finns en Morningstarstudie som visar att fonder där fondförvaltare investerar själva överpresterar mot andra fonder också.

HM: Ja.

Det finns en studie som har tittat på fondförvaltarens bil också. Det har jag hört från en kompis. Ju sämre bil man kör, desto bättre förvaltare är man. Jag kör en Volvo V70. Den är gammal.

Vad tänker ni om färdiga system såsom Magic Formula, F-score m.fl.?

JB: Om vi tittar på sådana här system. Det finns bland många småsparare typ ”magic formula” av Joel Greenblatt, och så vidare. Då har till exempel Greenblatt skrivit en bok som heter Magic Formula och så är det många småsparare som följer den.

HM: Jag tycker att det är en jättebra idé och bra inspiration, för om du screenar då så får du fram väldigt spännande företag. Men behöver inte köpa alla i topp tio, utan du kanske köper fem av de tio bästa.

JB: Så är det lite som när vi pratade om de där tidningarna innan? Man kan använda som inspiration, men det är något man behöver följa slaviskt.

HM: Precis, men det är en aktie-screening efter bra företag. Så det är ju gratis info.

JB: Bra. Hur tänker man kring transaktionskostnader? Där tror jag också att det är skillnad som småsparare och när man har 5 000 miljoner.

HM: Vi som stor fond har väldigt, väldigt små kostnader. Om man är småsparare så betalar man mer än vad vi gör.

AB: Fördelen med en fond är att folk går in med mycket kapital, så att vi kan trycka ner transaktionskostnaderna och så vidare. Det är det som är fördelen.

Viktigt att se det som ett kontinuerligt lärande och ständig förbättring

JB: Jag vet att en av era grundstenar är att ni har pratat om lärande och feedback och uppföljning. Det är rätt roligt för när man pratar om aktiespararnas gyllene regler… Eller de flesta böcker tar inte upp det där med lärande. Kan ni inte säga hur man jobbar med lärande?

HM: Det var det jag tog upp tidigare här, det vill säga att du lägger ner mycket tid på att förstå företaget.

Läs årsredovisningar, lyssna på konferenser, tala med ledningen, prata med analytiker. När du har köpt bolaget så ska du lära dig också hur bolaget fortsätter att kommunicera, hur utvecklas aktien när aktiemarknaden går upp och när den går ner, så det är konstant lärande

Man behöver vara på topp hela tiden så att säga.

AB: Jag tror också att du refererar litegrann till när man gör misstag. Vi gör också misstag. Det är en del av det här jobbet, precis som det är en del när man spelar i ett lag. Ibland förlorar man helt enkelt. Då får man ta ett steg tillbaka och fråga vad man gjorde för fel och vad man gjorde rätt. Sedan förstärker man rätten och minskar felen. Det är en process vi gör regelbundet.

JB: Det där är spännande. Jag träffar människor, och jag tycker att de är fantastiska, för det är alltid skicklighet när det går upp och så är det otur när det går ner. Så när något har exploderat på en då vill man inte ens titta på det. I värsta fall, som småsparare, så loggar man inte ens in på Avanza.

AB: Det finns bra investerare i världen. Jim Rogers är en av dem. Han skriver väldigt roliga böcker och reser runt i världen och kör motorcykel genom Afrika. Jag tycker att han beskriver det helt korrekt. Han var oljetrader och så satt han med en kort position, det vill säga att han spekulerade att oljan skulle ned, och så hände Iran-Irakkriget och oljan gick jättehögt.

Det normala sättet att reagera på är att säga det kunde ju inte du veta. Men han säger istället att det måste ha funnits 10 000 människor i den Irakiska armén och beslutsfattare som visste om att detta skulle hända. Det måste finnas lika många i Iran. Mitt problem var att jag hade inte den informationen. Det är precis så som vi ser på det, att om någonting går fel, så är det vårt fel. Någonstans har vi gjort fel i analysen, det är något vi inte har tänkt på. De första tio gånger man gör fel så gör det ganska ont. Nu har det gått 20 år.

HM: Det finns ett bra uttryck som heter bryta ihop och gå vidare. Face it, det blev fel, sedan tar man nya tag. Det ingår i jobbet.

En procent ned betyder 50 miljoner i förlust, hur hanterar ni det?

JB: Nu kommer en av mina personliga frågor. Ibland skickar jag ut ett aktietips, som till exempel EQT, men jag känner mig ändå sjukt nervös. Och så tänker jag på er, där 1% motsvarar 50 miljoner. Det är inte ovanligt att det händer 2,5% ner på börsen. Hur sover man när man har förlorat 100 miljoner?

HM: Vi är väldigt seriösa med andelsägarnas pengar. Det är deras pengar vi förvaltar, det är inte våra, vi är väldigt noggranna med det. Men någonstans för att överleva det här jobbet så måste man koppla bort det. Det får bara bli procent upp och procent ner. Börjar vi översätta det till miljoner då blir det jobbigt.

AB: Ja, självklar reflekterar vi ibland över att shit, nu förlorade vi mycket pengar. Men samtidigt måste man… Jag är gammal kampsportare. Man tar många smällar, det är bara upp igen och slåss vidare och komma ihåg att blockera först.

HM: Vi är ju avlönade för att må dåligt, så är det ju.

AB: Det är ett underbart jobb. Men man måste också jobba tillsammans med någon som… Jag och Henrik har känt varandra i 21 år nu. Vi är snälla mot varandra. Har jag gjort fel så är Henrik snäll mot mig och tvärtom. Piskar jag mig för mycket så säger Henrik att kom igen nu Andreas, du är ju jättebra.

JB: Mitt ex är barnkirurg och hon sa också att man kan inte gå in och tänka att nu opererar jag en bebis, som med stor sannolikhet inte kommer överleva det här. Utan hon sa att detta är mekaniskt och det är väl lite det jag hör också att ni säger. Att ni har sannolikheterna på er sida, ni har gjort det bästa ni kan och ibland så är det så här och då gäller det att lära.

Träffar gärna småsparare och andra regelbundet

HM: Då kommer mitt stora ”men” då, och det är att vi träffar våra institutionella kunder regelbundet, vi träffar småsparare, etc., så vi har alltid en närkontakt med våra kunder. Jag tycker att den feedbacken är viktig. Vi får inte tappa kontakten med våra kunder. Det är deras pengar vi förvaltar.

AB: Vi inte några bankanställda som sitter i vårt Eiffeltorn, utan vi är regelbundet ute.

JB: Det blir jag förvånad över. Nu när jag har känt er i två år. Det är rätt ofta ni är ute hos kunder eller institutioner eller reser runt och träffar bolag. Innan tänkte jag mer att ni satt framför en dataskärm 24 timmar om dygnet och följer aktiekurser.

AB: September månad var vi i fem olika länder. Jag tror att jag var fyra dagar på kontoret. Folk frågar hur vi kan förvalta en global fond från Sverige, men vi är sällan i Sverige. Det är New York ena dagen och sedan är vi i Venedig nästa dag. Men man måste ha det där, jag måste kunna titta dig i ögonen och säga: ”Jan, jag har tagit dina pengar och jag har köpt en indisk bank för det, av de här och de här anledningarna, och jag tror att dina pengar kommer öka i värde.”

Kan man inte göra det då ska man kanske inte gå och köpa det företaget. Det kanske är lite svårt då att köpa Fingerprint eller Tesla eller Uber och säga att jag har tagit dina pensionspengar och satsat det i företag som kan gå i konkurs nästa år. Det är mycket möjligt, men vi provar.

JB: Jag älskar det ni säger, för jag tänker gud vilken bra grej för en småsparare. Att sitta med sin partner och säga nu har jag tagit barnens pengar och nu Carro har jag investerat detta i en kenyansk bank.

AB: Ja, jättebra. För när du går och köper ett hus, oj vad du tänker igenom det. Vad är det för område, vilka blir mina grannar, hur ser det ut, hur är köket, osv. Du lägger ner så otroligt mycket jobb på det och du ska köpa din sommarstuga och du kanske har planerat det i 15 år eller din bil Henrik, jag tror att vi har diskuterat din nya bil i snart två år. Men sedan när de flesta småsparare ska investera sitt sparkapital vilket kanske då är säg 500 000 eller 300 000, då bara skjuter man från höften liksom.

CB: Det kanske också är för att det är svårt. Att man bara går på det som känns lätt. Den lättaste vägen. Jag tänker om man är förvaltare och kör på någonting som bara känns 75% bra liksom och det är folks pensionspengar…

Underskatta inte det vanliga sunda förnuftet

HM: Jag tänker så här att en årsredovisning, det är gymnasiematte för att förstå det, men att förstå aktiemarknadens nyckel och räkna på det, då måste man har doktor i matematik eller någonting, för det är mycket, mycket svårare. Men att sätta sig ner och titta på ett företag och vad de säljer och sedan räkna procentuell utveckling och marginal, det klarar alla.

JB: Jag tror också att det handlar om det där att våga göra jobbet. Det som jag verkligen älskar med er det är sunt förnuft. Att det är inte rocket science. Jag tror att du och jag hade ett samtal om Renaissance Technologies, ett amerikanskt fondbolag som har runt 150 anställda, 140 av dem har doktorerat… Och de klarar inte att slå index. Så vad är min chans? Och så du att tävla inte med dem.

AB: Jag lyssnade på han Black Swan som var i Stockholm för 1–2 veckor sedan.

Han hade räknat på korrelationen mellan intelligens och inkomst. Nästan 0. Det ena har ingenting med det andra att göra.

JB: Jag tänker faktiskt på en annan grej nu när vi pratar. Detta kanske är en fördel med att ha fond, men det upplever jag som bloggare… Vi har våra modellportföljer och det är mycket enklare att hålla sig till en modellportfölj, för jag vet att om jag gör en förändring där så kan jag inte vakna en morgon och göra en förändring, för det är sjukt många andra som följer det och att jag har ett ansvar. Det måste vara enklare med en fond, att man har ett ansvar, så man kan inte köpa vilken skit som helst.

AB: Jag tänker på det. Jag var och träffade MasterCard här nu i September. Det är ett av världens största företag och så träffar man ledningen… Även om jag nu gjort detta jättelänge och träffat hundratals VD:ar så är man lite nervös. Jag är från Hörby, en enkel by, och nu ska jag in och träffa MasterCard. Då tog jag en paus och tänkte att det är inte jag som går in här. Det är tusentals svenska småsparare som går in och jag representerar dem. Jag ska minsann ha svar på mina frågor. Nu kör vi liksom. Jag mår bra av det ansvaret.

Tips att dokumentera sin strategi och alla sina affärer

JB: Coolt. Sista frågan kring strategi:

Ska man skriva ner sin strategi och sina affärer? Alltså har ni ett dokument över era regler?

AB: Ja och vi skriver ner alla investeringar vi gör. Varför köper vi aktien, vad är uppsidan, vad är nedsidan, hur tänker vi… Där har jag gått tillbaka till ett lärande då, för då kan vi gå tillbaka i tiden och se hur man tänkte då.

HM: Ja, vi har en mall för hur vi skriver vår analys. Den följer jag och Andreas. Så vi dokumenterar allting.

CB: Det blir ju jättesystematiskt att man kan gå tillbaka och se vad man tänkte.

JB: Säg att jag är småsparare, om ni ska ge tips, vad är det jag ska skriva ner?

HM: Om vi börjar med den stora bilden då. Det här företaget, vad är det de säljer och kommer det här företaget att vara större om fem år? Där kan man börja.

AB: Ja, jättebra. Och sedan vem är Vd:n, äger han själv aktier, hur ser styrelsen ut, verkar det vara en bra styrelse, är det människor som jag kanske känner till eller litar på. Hur ser balansräkningen ut, och då är det kanske lite svårare än gymnasiematte, men någonstans i början så kommer de beskriva balansräkningen. Står det då att de bara har kassa och inga skulder så är det ju bra. Till slut så kan man titta på vad andra människor säger. Det bästa är att försöka bilda sin egen uppfattning innan man går ut och frågar alla andra.

Får investeringarna ha några fläckar eller måste allt lysa grönt?

HM: Sedan kan man titta på om man kan hitta information ända tillbaka till 2008–2010 och titta om företaget tjänar pengar i en kris. För det vill man att företaget ska göra. Om man tittar på Volvo till exempel så hade de en fallande omsättning som sjönk så mycket att de inte kunde täcka sina kostnader. Då gick de med minus. Så titta på historiken hur det ser ut och så tänker man vad är det nu som ska få det här företaget att växa vidare. Det är det det handlar om. Tillväxt.

CB: Hur många punkter måste uppfyllas för att ni ska känna er trygga? Får man ha en finne på näsan?

AB: Både ja och nej. Grundläggande saker, som är det ett fint företag som växer och har en rimlig värdering, det måste alltid vara uppfyllt. Däremot, om balansräkningen inte är supersolid detta kvartalet, men nästa kvartal ska de sälja av en del av din division och nästa kvartal så löser sig problemet, då kan jag se tre månader framåt. Men andra grundläggande krav måste alla våra företag uppfylla. Även när det gäller ESG då. Det är stenhårt inskrivet i vårt fondprospekt att vi inte investerar i företag som sysslar med vapen, alkohol, tobak, olja och gasproduktion och så vidare.

Coeli Globals Champions – de absolut bästa företag i sin kategori

JB: En annan grej som jag gillar jättemycket mer er… Ni är kanske det enda fondbolaget som har en hemsida och ni skriver om era innehav. Ni skriver en kort beskrivning att nu har vi varit på Adidas eller Adobe hade ni en artikel om på bloggen. Och så har ni delat upp mycket. Jag vet inte om man kan kalla det för er strategi, att ni har delat upp det i Champions och Special Situations. Det känns som att det är en förädlad strategi.

HM: Jag tar Champions. Vi har pratat om Apple, men vi kan väl ta MasterCard istället. Alla känner till det här för den där lilla symbolen finns på ens betalningskort. MasterCard är ett stort företag. Efter Visa är det näststörst och de har en infrastruktur för betalningar och sedan är det då regler för att göra de här betalningarna. Det är oerhört svårt att konkurrera med MasterCard. Det går knappt.

Så det är en sak. Det är inträdesbarriären. Sedan har de ju en väldigt duktig VD och en väldigt duktig CFO som sköter det här företaget. Sedan investerar man mycket pengar i forskning och utveckling, och man lägger väldigt mycket pengar på sådant som inte har med kortet att göra. Och det tycker jag är väldigt starkt. Man ser faktiskt risken att det faktiskt kan hända någonting med det här med kortet. Därför investerar de i utveckling på annat.

JB: Det där måste jag säga, som ett helt sidospår, att vi gjorde ett avsnitt här för två, tre veckor sedan om kreditkort. På två år har det hänt sjukt mycket och det var MasterCard som ledde utvecklingen med återkomsten av betalkort med Revolut och en massa andra sådana fintech-företag. Och det fanns inte för två år sedan och jag tänkte har MasterCard kommit på det här?

HM: En annan grej som Champions står för är kommunikation med aktiemarknaden. Det är fruktansvärt duktiga att kommunicera med aktiemarknaden.

Världens finaste bolag vill man äga länge

AB: Du vill äga en portfölj av sådana här företag. Världens finaste företag: Apple, Microsoft, L’Oréal, Estée Lauder, Adobe… Du vill äga de här företagen och du vill sitta med dem väldigt länge. Vi vet inte exakt vilken aktiekurs som kommer att gå upp under de närmaste sex månaderna, men som ett aggregat, tillsammans som portfölj, så kommer de att generera högre vinster och högre avkastning. Det är det fonden är fylld med. Ungefär 80%, plus minus 5%, är investerat i det här långsiktiga.

JB: Jag som är passiv sparare, jag brukar gå in på er hemsida och snegla. Jag sneglar på vilka bolag ni tycker är bra. För jag är ett Adobe-fan. Jag betalar dem 700 spänn i månaden. Jag använder mitt MasterCard. Jag använder det som inspiration. Jag vet också att ni skickar ut en lista med ert nyhetsbrev, över Champions-företag. Riktigt coolt att ni gör det.

AB: Det är bara att gå in på vår hemsida, så kan du anmäla dig där så skickar vi listan på våra innehav till dig. Det är då framförallt Champions.

De bästa företagen är också bäst på att kommunicera

CB: Jag tänkte det ni sa att de kommunicerar väl med aktiemarknaden, vad gör de då? Hur ser man det?

HM: De vet precis vad de ska säga. Till exempel, när de sätter sin prognos, är det lite, lite under vad marknaden tror, så överträffar de marknaden så går aktiekursen upp. Så det här är en konst. Det är skicklighet. Det är ett yrke, investor relations, att ha en Vd som kan prata till aktiemarknaden, vara lugnande och så vidare.

AB: Ja, vi kan ta skånska AAK.

Fantastiskt bra ekonomichef där, Fredrik Nilsson, som är väldigt bra på att kommunicera. När man lyssnar på honom så känns det bra i magen. Han går in på detaljer, att så här många dagar har vi accounts payables, accounts receiveables, det är så härligt att lyssna. Sedan pratar de också om framtiden.

Andreas Brock

Vi investerar i AkoPlanet nu, som är de här plantbaserade möjligheterna i fetter då. Det är så bra kommunicerat. Sedan kan man ta vissa andra företag, som Hexagon då, där bara Vd – i alla fall de senaste gångerna jag har lyssnat – bara VD:n är på konferenssamtalet. Då känns det ok, men varför är det bara Vd:n? Det är ganska skönt att höra två röster, både ekonomichef och så vidare.

JB: Eller Elon Musk som säger: ”Vilken jävla dålig fråga. Ta nästa.”

AB: Man vill gärna ha en balans på konferenssamtalet. Man vill höra att det finns mer än en person bakom, att det finns en bredd i management, och så vidare. Det återspelgas i aktiekursen.

HM: Jag vill ge en rekommendation här. Jag tycker att alla ska gå in och lyssna på Apples konferenssamtal. Det hittar man om man söker på Apple investor relations, så hittar du senaste kvartalsrapporten. Gå in och lyssna på det i 20 minuter. Det är väldigt kul och härligt. Det ligger på deras hemsida. Gå in och lyssna på det och så lyssnar du på Tim Cook. Det är fantastiskt. CFO:n har väldigt speciell röst. Jag tror att han är italienare från början. Det är otroligt roligt.

Special Situations-företagen i Coeli Global-fonden

JB: Det ska jag göra. Om vi ska ta det andra. Jämte Champions har ni Special Situations.

AB: Så fonden är fylld av de här Champions, världens finaste företag, som man vill sitta med år och ut och år in. Ibland har man hög position, ibland har man en mindre position, men man sitter på dem. Sedan dyker det upp möjligheter. Minns du Jan att vi pratade om en aktie som heter GMS i början av det här året? Ett amerikanskt byggnadsmaterialföretag vars aktiekurs gick ner väldigt mycket.

Jag sa att vi kanske inte äger det här företaget för resten av vårt liv, för det är väldigt cykliskt och så vidare, men jag kan också räkna och vi köpte någonstans runt 17 och vi kom ut någonstans runt 28. Det är nästan 70% som vi gör på åtta månader på det företaget. Och kan vi då hitta ett par eller tre sådana om året, så blir det en extra avkastning.

Ibland behöver man inte göra så mycket mer. Man kan sitta och vänta på att marknaden ska bli för nervös, sälja av någonting, så kan du stå på andra sidan och plocka upp det då. Så fonden är fylld 80-85% av de här Champions, och sedan när vi hittar några extra möjligheter, så kör vi på.

Exempel på en ”special situation”-aktie i Coeli Global just nu

AB: Vi kan ta Sterling Construction som ett exempel. Det är ett amerikanskt byggbolag som vi har köpt. Väldigt enkelt case. Företaget kostar 400 miljoner dollar på börsen, de har precis gått och köpt ett annat företag för 400 miljoner dollar, så räknar man på det kommer vinsten att dubbleras nästa år. Hade detta varit ett större svenskt börsnoterat företag och de hade gått ut och sagt att vi kommer bli dubbelt så stora nästa år, så hade aktiekursen rusat. Men ingenting hände. En vecka gick, två veckor gick… ingenting hände.

Vi ringde upp VD:n och sa att vi har räknat på det själva. Om vi tar era siffror och lägger ihop det så blir vinsten över 100% upp nästa år. Och han sa ja det verkar ju rimligt. Han sa jag har själv köpt aktier för en halv miljon dollar för någon dag sedan och förstår inte heller varför inte aktiekursen rusar. Nu är väl aktiekursen upp 25–30% bara på ett par veckor. Nu har analytikerna hunnit titta på det och så var det någon som drog upp sin aktiekurs från 18 till 25. Det vill säga, han sa att värdet på företaget har ökat med 50%. Vi tror att det har ökat med 100%, men han säger 50%. Så det var inte så mycket svårare än så.

JB: Det var någon som beskrev det så att ibland handlar investera om att gå ut i skogen, hitta kantarellerna, ställa sig där och vänta tills alla andra kommer dit.

AB: Ja, lite så kan det vara, men ta dem innan de andra gör det.

JB: De här kan man då följa på er hemsida. Hur ofta roterar ni detta?

HM: Man kan väl säga så här att Champions-portföljen snurrar vi kanske i en fjärdedel eller tredjedel per år, i stora drag. När det gäller Special Situations så är det ungefär var tolfte månad som vi byter ut den delen. Om man backar bandet och tar hösten 2018, så minskade vi ner i Special Situations för att ha en väldigt låg vikt i december, och sedan i januari i år så tryckte vi på gasen. Det blev 25% i fonden, för att vi såg så mycket möjligheter. Sedan har vi hela tiden minskat det här nu då. Så vi tar lite cyklisk risk i den delen.

Coeli Global – lägre risk än en vanlig passiv global indexfond

JB: Nu blir det supernördigt, så brace yourselves. Jag var inne på Morningstar och då såg jag ni har ett betavärde på 0,8, vilket om jag har tolkat beta rätt, så betyder det i en uppgång så kommer ni att lagga 20% och i en nedgång kommer ni gå 20% bättre än marknaden. Och tittar jag på er volatilitet och standardavvikelse så tyder också på att ni är defensiva på det sättet att det kommer gå bättre när allt annat går dåligt. Då kommer er fond gå bättre än en vanliga indexfond.

AB: Både ja och nej på den.

JB: Men är det ett aktivt val att ni har, att ni verkar ha liksom en defensiv, stabil, trygg, sunt förnuft?

AB: Ja, man måste dock dela upp beta. Så beta betyder generellt, rent allmänt över en en treårsperiod tror jag att man tittar på just där, så rör sig vår fond med mindre svängningar än marknaden. Och det stämmer. Däremot så kan man också dela in beta till både uppåtgående marknader och fallande marknader.

Det gör inte Morningstar, men där har vi tittat på extern analys som visar att i en uppåtgående marknad så stiger vi ofta i linje, eller lite bättre än börsen, medan i en fallande marknad så håller vi emot mer. Över tid vill vi väldigt gärna ha en stabil årlig tillväxt, över tid på 15% gärna. Det är det som är vårt mål.

Vi vill gärna hålla ner volatiliteten. Däremot, om vi ser möjlighet, och det betyder att säg det här GMS till exempel, när vi köpte den så insåg vi också att den kommer nog svänga lite mer de närmaste sex månaderna. Men det är ok. För vi ser 80% uppsida och då är det ok att det svänger litegrann. Så man får hela tiden sätta volatiliteten… Så jag kan inte lova att vi alltid kommer hålla volatiliteten…

JB: Jag blir ganska förvånad, för om jag jämför er med till exempel en indexfond, så generellt brukar aktivt förvaltade fonder svänga mer. Men ni svänger mindre och det blev jag lite förvånad över. I like it. För jag gillar inte så mycket risk och här har man en aktiv globalfond som svänger mindre än mina globala indexfonder.

HM: Det förklaras utifrån att vi våra Champions som vi äger. Till exempel, om aktiemarknaden bestämmer sig att vi inte gillar aktier, aktier går ner, och när kapital kommer tillbaka först så går det till de här företagen som är stabila och har fina produkter och är säkra. Det är minst risk att de skulle bli dåliga.

AB: Om någon lyssnar på det här och känner att vår fond kanske passar, så är vår fond en fantastisk grundplåt i din portfölj. Jag vill ha en bred globalfond, som investerar i världens finaste företag, som växer. Jag vill ha två killar och tjejer som åker runt och tittar på de här hela tiden och ser till så att de verkligen levererar det. Sedan kan jag själv sätta lite extra spets med en aktie eller två eller om jag vill köpa en teknikfond eller någonting annat. Men vi är själva bulten.

Vi har, som vi sa tidigare, vi har investerat mycket pengar själva privat i fonden, så för oss är det inte bara bultar, utan det är det vi har. Den här globalfonden. Det är vårt barn, på sätt och vis. Det är så vi ser det.

Läsarfråga: Coeli versus Indexfonder

JB: Om jag ska ställa en tuff fråga, för det är ändå tre läsare som har kommit med en liknande fråga.

Skillnaden mellan aktivt och index, varför betala mer för liknande resultat?

Läsafråga från Tobias

samt

Varför er fond när det finns billigare indexfonder?

Läsarfråga från Erik

HM: Jag tycker att man kan dela upp den här frågan i lite olika delar. För det första då, vilket index ska man köpa? Ska du köpa ett europeiskt index, som är fullt av dåliga banker? Eller ska du köpa ett svenskt, norskt, globalt index? Första delen är att man inte vet vilket index man ska köpa. Det andra är att vi investerar i aktier som ingår i index. Vi har valt de bästa aktierna i indexet, det vill säga de med stigande omsättning och stigande vinster och fria kassaflöden.

Det är en sak. Sedan vad det handlar om här är att vi har en ESG-profil på vår fond. Vi vill inte köpa vapen, tobak, alkohol, och så vidare. Vi vill vara selektiva i vår process, för att välja de bästa företagen. Det är en sak man inte får i ett index, utan ett index kan vara ganska smutsigt så att säga.

Henrik Multon

AB: Den andra saken är då om jag läser i Affärsvärlden eller andra tidningar och så säger jag nu köper jag europeiskt småbolagsindex. Var är det du köper då? Vad är din tanke då? Har du tänkt igenom vad alla de här företagen och så ska du förväntas få 5% per år eller 10%, eller vad är din ambition? Vi har ju sagt att vi vill ha 15% per år. Kan inte lova det, men över tid är det vår ambition i alla fall. Det är vår fond. Men när du köper det där norska indexet eller svenska indexet, vad är din ambition? Är det bara att du ska köpa det eller är det att du ska 10–20%?

När du går och köper en fastighet så säger du att jag vill ha 5% i direktavkastning eller när du går och köper något annat så har du alltid specifikt mål. Men vad är målet när du köper de här indexfonderna eller index till höger och vänster. Vår ambition med vår fond… Och det är där vi är väldigt annorlunda, för att vi har en ambition om att skapa avkastning över tid. Det finns jättemånga fonder och index… Jag vill äga det här och det här ska ge en exponering, men det finns ingen djupare tanke bakom.

Vadet mellan Coeli Global Selektiv och Länsförsäkringar Global

JB: Ja, detta skulle vi kunna diskutera mer. Jag gillar er ambition och det som ändå gör att ni sitter här är att ni har slagit index sedan starten, så det är inte bara tomt snack, vilket jag gillar. Sedan kan jag tycka att det är väldigt skiftande kvalitet på fonder. Det finns mycket olika. Men jag tänker att vi ska ta en fråga från Jakob.

Slog ni inte vad i avsnitt #36 om att du Jan skulle ha Länsförsäkringar Global och Andreas och Henrik sin egen fond. Vinnaren bjöd de andra på middag?

Vadet var att jag placerade 10 000 kronor i olika globalfonder. 10 000 hos er och så 10 000 i Länsförsäkringars globalfond. Så sa vi att fem år och den som har tjänat mest bjuder den andra på middag. När jag jämför er så på rullande tolv månader så ligger Länsförsäkringar 1% plus. Jämför man i år så ligger ni före och sedan start ligger ni 10% före Länsförsäkringars globalfond. Ni började i december 2014. Men ni ska få se hur det har gått i vårt vad, för jag har skrivit ut Avanza här så ska ni få kommentera. Så Coeli Global Selektiv, 21,43% och Länsförsäkringar 28,7%. Så det ser just nu ut som att jag och Caroline leder och får bjuda er på middag.

AB: Ja, det ser ut som det. De stämmer bra de här siffrorna, men i slutet av femårsperioden så tror jag att det är vi som vinner. Jag har bokat bord på Savoy 2023.

JB: Men är det något speciellt som har hänt de senaste fem månaderna? När man tittar på tid så beror det alltid på vilken tidsperiod man väljer. Det går inte att ligga före i alla tidsperioder.

AB: Precis. Vi har slagit index sedan start. Vi har slagit det på tolv månader och så vidare. Vi har ju vänt på det där, vi har sagt att vi vill skapa 15% avkastning per år över tid. Det är där vi fortsätter ligga. Sedan vi var här så ligger vi fortsatt på den linjen och tickar hela tiden och det är för att vi har sagt att vinsttillväxten i vårt företag är ungefär 15% per år, plus minus, ibland lite längre ibland lite mer, men det är där vi ligger.

Vi tror att kan vi göra det så ett blir våra andelsägare glada, två vi har gjort det på ett bra sätt med jättefina företag och tre så kommer vi över tid att slå inte bara det där indexet, utan väldigt, väldigt många index på jorden. Så fortsätter vi leverera 15% per år tror jag att alla är jätteglada.

Finns det någon motsättning mellan hållbarhet och avkastning?

Nästa läsarfråga:

Ser ni någon motsättning mellan hållbarhet och avkastning?

Läsarfråga från Adam

HM: Nej, skulle jag säga. Det är det att, alltså vi har berättat om vår investeringsprofil här, det vill säga att vi inte investerar i olja, gas, tobak eller alkohol. Sedan är det så här att idag är det en allmänt känd grej att man pratar väldigt mycket om ESG. Om företag som har en väldigt tydlig ESG-profil går bra, så kommer det också belöna Vd:n, för han har ofta aktieoptioner, han äger aktier i företaget, så pengar strömmar till de företagen som går bra. Då kommer han bli rikare och det kommer stimulera honom att fortsätta med det här arbetet, plus att det är ju väldigt viktigt att vi tar ansvar för jordklotet. Det är därför vi har den här profilen på vår fond.

JB: Tar ni etisk hänsyn?

AB: Svar ja. Vi pratade lite om det tidigare. Bara poängtera – hållbarhet och etik – jag tror det finns lika många synsätt på hållbarhet och etik, så alla har en egen syn på det. Vi berättar hur vi gör och några saker som vi då inte har med där men som också är med i våra processer är kan vi lita på Vd:n? Ett fall ägde vi ett företag i USA där det visade sig i efterhand att han hade sålt av precis innan en dålig rapport. Vår syn var att det här företaget kommer förmodligen fortsätta gå bra och utvecklas väl, men vi förlorade förtroendet för honom och då känner vi att då säljer vi av.

Varför har ni säte i Luxemburg?

Läsarfråga från Pär

HM: Luxemburg är en stad med stor finansiell industri. Bland annat bedriver man fondbolag där. Luxemburg är ett ställe där de aldrig egentligen har haft en skandal när det gäller fonder, för det är väldigt hårt reglerat. Man är proffs på att bedriva custodiande fondverksamhet, man har en väldigt bra finansinspektion och så vidare, så det här är ett sätt för oss att skapa en trygghet för våra kunder, att vi faktiskt har den i Luxemburg. Sedan så kan man också köpa vår fond i Norge, Danmark, Tyskland, England, och så vidare. Det är mycket enklare för vår kredibilitet att ha ett säte i Luxemburg om man ska gå på export, så att säga.

AB: Det är inte bara vi som har säte i Luxemburg. SEB har en del av sina fonder där också, så det är ganska vanligt.

Varför finns det så få kvinnor i den svenska finansbranschen?

CB: En läsarfråga från Eva:

Jag var inne på Coelis hemsida och tittade. Fanns inte en enda kvinnlig fondförvaltare hos dem. Blir nyfiken på varför

Läsarfråga från Eva

Stämmer detta?

AB: Ja, det stämmer att vi inte har kvinnliga fondförvaltare, däremot har vi väldigt mycket kvinnliga personer i koncernledningen, i styrelsen för fonden och så vidare. Rent allmänt, jag och Henrik blev vänner för 21 år sedan och hade du varit Henrietta så hade det varit helt ok det också. Men rent allmänt så är det så i finansbranschen att det är inte så mycket kvinnor. Än i alla fall. Jag tycker att det är ett ganska svenskt fenomen. Jag har tillbringat stor del av min karriär utomlands då och där kan det vara betydligt vanligare med kvinnor.

Men i Sverige så kommer många fondförvaltare från bankvärlden, från aktie och analytikervärlden, där de har blivit upptränade. Det är en ganska brutal och tuff värld, väldigt spännande också, men det är tufft och hårt. Det kan nog vara svårt att kombinera mycket familjeliv med det. Man jobbar ofta 10–12 timmar per dag, ofta helger, och av någon anledning – om det är från rekryteringssidan eller utbud och efterfrågan, jag vet inte vad – så är det inte så jättemycket tjejer där. Tyvärr. Däremot så kan jag säga att jag har haft en chef som var tjej och fondförvaltare. Hon var fantastiskt duktig. Så jag tror att tjejer kanske är ofta bättre lämpade till det här jobbet, för de är ofta lugnare och fattar med långsiktiga beslut.

JB: Studier visar ju det också att kvinnor investerar ofta bättre.

CB: Jag tänker också att det måste in med tjejer på vissa arbetsplatser för att andra tjejer ska titta och se att det finns. Så blir klimatet bättre efter ett tag.

JB: Så är det faktiskt en av mina kursare som förvaltar en av de här svenska småbolagsfonderna. Hon var först ut och sedan har det kommit fler. Catrin Jansson tror jag att hon heter.

CB: Det är väl det man tänker ska ske när man kvoterar in. Att det ska bli dels bättre klimat och dels att andra kvinnor ser att det finns. Bara en parentes, jag har tänkt mycket på det här.

Ytterligare läsar-, tittar och följarfrågor om Coeli Global

CB: Ja. Nästa fråga:

Betalar ni också avgift för innehav i fonden?

Anonym

HM: Ja, det gör vi. Vi betalar exakt samma avgifter som våra kunder gör.

JB: Sedan har vi en fråga om marknadsutsikter. Nu spelar vi in i oktober 2019. Vad tänker ni framåt?

AB: Om man tittar på vår fond då, vilket reflekterar den tro som vi har framåt, så är vi ganska defensivt positionerade. Defensiv tillväxt. Vi är övertygade om att våra företag kommer att fortsätta växa. Däremot kan vi konstatera att väldigt mycket av tillväxten har redan skett, när det gäller den cykliska industrin, så vi har till exempel inte en enda biltillverkare. Vi har Brembo som har sin egen organiska tillväxt, med rent allmänt så är den industrin över. Den har toppat. Vi har inga råvaror.

HM: Vi är alltid fullt investerade, med väldigt låg kassa. Men det jag tror att man ska vara lite vaksam på det är var vi har räntorna just nu, särskilt de långa, för kapital idag är extremt billigt. När kapital blir dyrare, det vill säga när går upp, det är då man ska bli försiktig till en viss del. Man behöver inte bry sig så mycket om värdering och så vidare när kapitalet är gratis, men om kapitalet är dyrt, då blir man mer restriktiv och då hoppar man inte på vad som helst, för då kostar faktiskt kapitalet något.

Ni anger på Avanza att rekommenderad sparhorisont är mindre än fem år. Vad gör att inte rekommenderar typ 10 år, som Jan gör?

Läsarfråga från Hans

HM: För det räcker med fem år, skulle jag säga.

AB: Fem år är väldigt lång tid. Andra världskriget var ungefär fem år. Det händer mycket på fem år.

HM: Om man inte klarar av att skapa avkastning på fem år så ska man inte hålla på med det här.

Vitt skilda investeringsstrategier

JB: Vi har ju helt olika investeringsstrategi och jag är ju snarare en sannolikhetsinvesterare skulle jag säga. Jag investerar mycket på odds. Apropå det vi pratade om innan, vad har du för tanke när du köper hela marknaden? Jo, men jag investerar mycket på sannolikheter och då vet jag att sannolikheterna på en 5-årsperiod respektive en 10-årsperiod är mycket bättre. Att vi stiger kanske från 90% sannolikhet för utfall till 99% sannolikhet för utfall. Så därför gillar jag längre tidsperioder. Jag gör inte alls det jobbet.

Jag gissar att ni lägger en massa timmar per dag, medan jag lägger kanske fyra timmar per år, totalt, på min investeringsstrategi. En annan sak jag tycker är intressant är att ni har ett mål på 15%, och det är inte taget ur luften, utan ni har det för att ni säger att det är vad företag växer i omsättningstillväxt, medans mitt mål är 7%. Det är bara att mata in det i en ränta-på-ränta-räknare, så kan man se vad skillnaden på 15% och 7% gör. Jag kommer behöva investera i dubbelt så lång tidsperiod som ni för att komma till samma summa.

AB: Precis. Det viktigaste är att om du gör 7%, jätteroligt Bolmeson, och vi gör 15%, ännu roligare, men det är inte det som är den stora poängen. Den stora poängen är att väldigt många småsparare ett; är kanske inte investerade överhuvudtaget alls, för att de är oroliga för hur marknaden ska gå och så vidare, och där försöker vi säga lugna ner er, fokusera på företagen. Det är det vi gör och det är det som kommer fungera. Kan vi få in dem i aktiemarknaden? Jättebra. Två; kan de välja att investera i någonting som går upp.

Du kan titta på europeiska börsen, den har knappt rört sig på 4–5 år. Svenska börsen har inte rört sig jättemycket. Jag tror att de senaste fem åren så är den flat. Så bara för att du har valt aktier så behöver inte det betyda att det går upp. Du kan titta på väldigt många aktiemarknader och jag tror att Pakistan är ner 30 eller 40% på 12 månader. Bara för att du köper aktier så behöver inte det betyda att du tjänar pengar. Kan vi få in dem på aktier – bra. Två; kan vi få in dem i rätt typ av aktier med företag som växer så är det ännu bättre. Sedan om någon tjänar 7 eller 8 eller 9%…

Bara två bolag värda att investera i på Stockholmsbörsen

JB: Det där tycker jag är jättespännande, för nu tog du en massa olika marknader. Jag vet en sådan grej som säkert kommer provocera skiten ur många det är att ni säger att det är svårt att hitta bra bolag på Stockholmsbörsen.

HM: Av de här 300 företagen äger vi två. Det räcker bra. Många frågar om det inte är svårt att vara global fondförvaltare, men jag tycker precis att det är tvärtom. Jag tycker att det mycket enklare, för vi har strikta regler för att komma in i fonden och då behöver du ha en stor marknad att välja på.

JB: Det där är superintressant. För mig som småsparare så blir det att här är det två fullblodsproffs, ni gör detta på heltid, ni har gjort detta i 20 år. Ni har 40 års gemensam erfarenhet och ni har hittat två aktier på Stockholmsbörsen, som är upp 50% vardera i år. Jämför du med alla andra småsparare, som är fullexponerade mot Stockholmsbörsen och när vi pratar att den genomsnittliga svensken sitter på 3,8 aktier, då gissar jag att det inte är de aktierna ni sitter på.

Jag tänker att vi ska börja runda av här. Någon av er, jag vet inte vem, sa vid ett svagt ögonblick att:

Aktiemarknaden är som ångerns tempel.

AB: Ja, det stämmer. Det är från boken. Man har träffat så mycket folk som säger ”om jag bara”. Dels ångrar man kanske investeringar man har gjort, men det som slår ännu hårdare i folks själ är ”om jag bara hade köpt den där aktien”, ”om jag bara hade gjort det”. Så det är mycket ånger och ångest kopplat till börsen. Vi betalar för att ta den ångesten.

Boktips förutom Andreas bok ”Vägen till vinnande aktier”

JB: Gud vad roligt. Vi har alltid några vanliga frågor. Detta har ni varit med om tidigare – boktipset – och nu kan vi tipsa om ”Vägen till vinnande aktier”. Jag gillar den. Jag har läst hela. Sedan älskar jag att få andras åsikt och jag ska säga att den är inte som andra aktieböcker. Jag gillar dina case och det är case på lite udda aktier. Alltså, HM är inte så udda, men hade du inte något tyskt bolag?

AB: Stämmer bra. Jag skrev faktiskt två böcker. Den första då, när jag hade skrivit den och tittade på den efter ett par år, så tänkte jag att det är inte en människa som läser det här, så tryckte jag bara delete på två års arbete och bestämde mig för att skriva en bok som är lite lättsammare och roligare, och mer case-orienterad. Jag hoppas att det gick fram. Till och med min svärmor som är sjuksköterska tyckte att den var bra.

JB: Men vet du vad, jag vet inte om detta är en bugg eller en feature. Den finns på Bokus, och på Adlibris. Vad skulle du tipsa, Henrik?

HM: Jag har ju Peter Lynch bok, ”Beating the Street”, som är väldigt bra. Den är väl skriven någon gång på 90-talet och jag fick den själv efter 2000, på ett ställde där jag var anställd i Danmark. Han hade en bokhylla där han delade ut böcker till kunderna då. Den har legat och legat till sig länge, men nu har jag börjat läsa den och den är väldigt bra.

Peter Lynch är ju en sådan här sunt förnuft-investerare som du gillar, och många de här sakerna om att… Basic regler egentligen för att investera och han är väldigt humoristisk och när han skriver. Det är en rolig läsning och sedan behöver man inte gå igenom alla case, men han skriver till exempel att han tjänar massvis med pengar på Volvo. Det är ju lite kul. Han var en av de första amerikanska investerarna som åkte från USA till Europa för att leta bolag.

JB: Ja, det vet jag att det är inte jättepoppis i USA, att investera utomlands. Men du, var det inte också så att ni var inne i samma bolag som Lynch?

AB: Ja, det var jätteroligt. Det var en Special Situations-aktie, som vi tjänade en hel del pengar på. Det var ett företag långt norrut i USA och så åker vi och träffar de här då och så ställde vi en fråga till Vd:n. Han ägde väldigt mycket aktier, liksom vi, så frågade vi vem mer som var med och investerade och då sa han vi vet inte 100% säkert, men vi är ganska säkra på att det är Peter Lynch himself, som hade satt upp en miljard då eller något liknande. Det var så roligt att vår idol också hade hittat den här lilla aktien.

HM: Det roliga med Peter Lynch är att han pensionerade sig ganska ung. Han hade tjänat så mycket pengar för att han hade den här Magellan fund, som var en av de mest framgångsrika fonderna. Han tjänade så mycket pengar att han valde helt enkelt att sluta och ägna sig åt sin familj. Han refererar mycket till sin tonårsdotter, att om han ska hitta investeringsidéer så följer han med sig tonårsdotter på ett köpcentrum och så ser han vad hon är intresserad av.

CB: Jag tycker att det är fint att han pensionerade sig för att ägna sig åt sin familj.

JB: Jag brukar ta upp just Magellan också som exempel, för Fidelity som han jobbade på, för jag tror att den gjorde 28% om året i 13 år. Det var 28 gånger pengarna. Men den genomsnittliga småspararen lyckades förlora pengar i fonden.

Prenumerera på Andreas och Henriks nyhetsbrev för fler tips

AB: Precis. Det är därför vi vill komma hit och prata om vår fond, för jag tror det är jätteviktigt att man förstår vilken typ av aktier man investerar i och så vidare. Där kan man väl säga att om det var Peter Lynch eller om det var hans säljare, men där misslyckades de med att kommunicera till sina kunder var långsiktiga, håll kvar i fonden, sälj inte för att det går ner, och det är jätteviktigt. Man mår ju dåligt… Säg att det blir en dålig vecka och Dagens Industri fylls av dåliga nyheter, så märker vi att Avanza och Nordnet-spararna håller på och sälja vår fond. Då känner man aj, aj, aj, men snälla. Vi skickar ut våra nyhetsbrev.

JB: Där ska jag prata för er sak. Det där är en sådan kass grej, för Avanza berättar inte för er att jag är kund hos er. Så jag måste som kund gå in på er hemsida och anmäla mig till nyhetsbrevet, för att få era förvaltarkommentarer, er syn på marknaden, er lista med de 30 bolagen. Och det kan jag ibland undra varför det inte sker automatiskt. Men det rekommenderar jag verkligen. Ta två minuter, pausa, gå in på coeli.se/global och anmäl dig till nyhetsbrevet. Jag älskar ju Lysa, passiv investering, men även om du har världens bästa grej, så när det går ner så freakar man ut. Jag vet att där är också Lysa kassa, på att de inte kommunicerar. Där ska ni faktiskt ha en fjäder i hatten för kommunikationen.

HM: Man kan alltid ha en liten krigskassa vid sidan av. Så att man kan gå in och köpa under dåliga tider, istället för att sälja. Den kan ligga på 5–10% kanske.

JB: Nu har vi pratat i två timmar. Är det någonting som vi borde ha frågat eller sagt?

HM: Kom ihåg att aktier är kul. Det är det viktigaste.

JB: Ja, det är kul, och vad jag tar med mig idag det är att det är sunt förnuft. Det gillar jag jättemycket. Jag har en liten lekhink och jag tyckte det var roligt det du sa om dottern. Vi har ju månadens aktie med Freja och hon köper ju bara sådant som hon själv använder. Som Netflix, Investor för att det var BR innan det gick i konkurs, Google… Jag tror att hennes portfölj är 30% globalindex. Hon är tydligen på rätt spår. Ett fantastiskt stor tack för att ni kom.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Få listan med världens 30 finaste bolag

Om du vill få listan med världens 30 finaste bolag just nu så kan du prenumerera på Andreas och Henriks nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ut cirka en gång i månaden.

Relaterade artiklar

Om du gillade det här avsnittet, då kan du även uppskatta:


Den här artikeln publicerades 2019-10-27 klockan 21:09 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

23 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Halloj! Önskar att ni tar upp nya fondtorget SAVR. Där kan man ju numera köpa aktivt förvaltade fonder till rabatterade priser! Även rabatt på indexfonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lizette
    1. Vit pil

      Håller på och kollar upp det! 👍

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    ”Den prestationsbaserade avgiften är 10% av den del
    av totalavkastningen som överstiger en så kallad
    avkastningströskel definierad som MSCI All Country World
    Daily Index (NTR), och beräknas enligt “high watermark”-
    principen. ”

    Solklart och rimligt till förvaltningsavgiften eller hur(?)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tomas
  3. Vit pil

    ”Den prestationsbaserade avgiften är 10% av den del som av totalavkastningen som överstiger en så kallad avkastningströskel definierad som MSCI All Country Daily Index (NTR) och beräknas enligt ”high watermark-principen” ”

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tomas Tvivlaren
  4. Vit pil

    Jag undrar också över den prestationsbaserade avgiften. Den får ni gärna förklara hur den funkar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  5. Vit pil

    Hej,

    håller ni med dem att inte belåna sin portfölj? Gäller detta även om man har Indexfonder?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Hector
    1. Vit pil

      Jag hade ju personligen önskat den funktionaliteten, men jag hänger med på Patriks resonemang. Egentligen är det ju ingen skillnad att låna 100 000 kr på huset och sätta in dem i LYSA eller låna 100 000 kr hos LYSA och ha ett 100 000 kr mindre lån på huset. Majoriteten av alla är ju ändå belånade / har möjligheten att belåna i en annan del av sin ekonomi. Det är lite mental bokföring över det, men visst vore det smidigt tänker jag.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hur fungerar den prestationsbaserade avgiften? 10% av vad? När kickar den in?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Seb
  7. Vit pil

    Bra med längre avsnitt! Jag föredrar att välja själv när jag vill dela upp det. Ska man vänta en vecka på del två kan det ofta kännas som att jag glömt bort vad förra veckans avsnitt behandlade.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Anton
  8. Vit pil

    Härligt med ett längre avsnitt! Det tog några dagars pendling att komma igenom men det är det värt. Fortsätt gärna med fler längre avsnitt framåt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Björnen
  9. Vit pil

    Trevligt avsnitt. Blev konfunderad över ert resonemang att man kan använda magic formula och dylikt som ”inspiration”. Forksningen säger väl precis tvärt om? De som screenar med magic formula och sedan försöker göra aktiva val bland toppbolagen preserar sämre än de som bara köper utan egen värdering?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johannes Larsson
  10. Vit pil

    Det här avsnitt stärkte min tanke om index fonder. Jag kan förstå varför det kostar mer med aktivförvaltning, men jag tycker avkastningen skiljer inte sig så pass mycket mer dessutom så spara man lite på utsläppen ingen behöver vara på 5 kontinenter på 4 dagar eller vad de sa.

    Nej index fonder för mig verkar fortfarande vettig(plain old common sense)

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Tyrone
  11. Vit pil

    Jag tycker alltid era program är intressanta och gillar Carolines inlägg. Jag är också mycket nyfiken på hur man väljer aktier och tills idag hur man köper. Idag har jag nämligen för första gången aktivt köpt själv. Det var kul ;) och modigt av mig :) MEN! Varför måste det vara så omständigt – görs det så omständigt …. Jag känner ingen lust att dyka ner djupt i företagen. Jag vill kunna använda känslan och skulle älska att få några enkla checkpunkter.
    Inför mina aktieköp idag drog jag i spakarna och filtrerade aktielistan, valde ut några, kollade utvecklingen under olika långa perioder, spekulerade, kollade antalet som ville sälja jmfrt med antalet som ville köpa, följde kursändringen, upptäckte att jag kunde lägga order, och inte ta det först angivna, … nu är jag jättenyfiken på utvecklingen och ser fram emot när jag ska sälja för första gången. Jag leker och lär. Trial and error.
    Efterlyser ”proffs”punkter att gå efter när jag är inne i Avanza och ska köpa/sälja.
    Jag ser fram emot varje avsnitt/inlägg här och på patreon :)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    *blogfia*
    1. Vit pil

      Nu förstår jag att det är teknisk analys och inte fundamental analys jag testar ;)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      *blogfia*
  12. Vit pil

    Jag tycker genererellt inte tvåtimmaravsnitt är för långt, men det här avsnittet var mest två timmar av fiskehistorier med två killar som skröt om hur duktiga de är. Deras globalfond verkar ju dessutom bete sig som de flesta aktiva fonder, första året överträffade den Länsförsäkringar Global Indexnära och sedan dess har den konvergerat mot index. Tur eller skicklighet är ju frågan.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    AK
  13. Vit pil

    När ni får gäster kan ni för min del grilla dem nonstop dygnet runt, eller i alla fall så länge glöden håller. Och inte alltför många klipp, jag gillar dem hela och vill ha livekänslan kvar.

    Faktaspäckade avsnitt däremot kan gärna vara något kortare, eftersom ibland måste jag titta på dem flera gånger innan jag fattar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tale
  14. Vit pil

    Gärna två-timmars program!
    Själv lyssnar jag på podden.
    Ibland tycker jag Carro sänker tempot lite för mycket med konstiga frågor…annars är hon bra!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Willy
  15. Vit pil

    Personligen tycker jag inte att 2 timmar är för långt men jag skulle inte ha något emot 2 gånger 1,5 timme. Ibland tycker jag att ämnet inte riktigt är uttömt så det finns utrymme för med men det kan vi ju ta i digitalt fika tillsammans i december.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
  16. Vit pil

    Funkar bra med 2h. Fin söndagsunderhållning. Ser alltid fram emot avsnitten. Kul att höra hur förvaltarna jobbar men jag lämnar inte indexfonderna än.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Bugge
  17. Vit pil

    Fantastiskt trevligt och underhållande avsnitt. Coeli, hmm!! ;)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas Hedin
  18. Vit pil

    Hej 124
    Detta program var jättebra duktiga och sakliga
    Men det var mycket för långt inte många har tid att sitta nästan två timmar
    fler avsnitt och 30- 60 min om jag får önska
    VH Lasse

    14+
    Gravatar ikon för användaren
    Lasse
  19. Vit pil

    Lika intressant som vanligt , nu har jag ännu inte lyssnat på hela samtalet så kanske jag tänker om något som kommenteras i den sista halvan.
    Jag gillar Andreas och Henriks tankar att man skall investera i sunda bolag som har visat sig lönsamma över tid och har en framtid för sig. Men sedan undrar jag varför om man nu gör det så blir ändå avkastningen i fonden som ett index.
    Gjorde en snabb jämförellse med den i detta forum så populära Länsförsäkringar Global Index Nära med Coeli Global Selektiv R SEK i Avanza nu på förmiddagen. Så med reservation för eventuellla fel..

    Global Indexnära Coeli Global Selektiv R SEK

    1 Mån 1,78 2,75
    3 Mån 3,35 0,89
    i År 29,48 26,59
    1 år 20,24 19,35
    3 år 47,74 47,22

    Dessa siffror visar ju inte på någon jätteskillnad

    Tittar man dock på Nästan fem år 20150101- 2019-10-28 (eftersom Coeli i Avanza ännu inte har fem hela år) då är det en skillnad
    72,22 82,18

    Tittar man på den sura hösten förra året 2018-08-01 – 2019-01-01
    Så dippar fonderna ungefär lika mycket så det verkar ju inte i alla fall den gången att de fantastiska bolagen i Coeli motverkar i ett ras.
    -10,11% -11,76%

    Så även om jag gillar resonemanget från Andreas och Henrik. Det verkar ju inte när jag tittar i Avanza siffror
    när det gäller utveckling. Att det kommer att skilja mot en indexfond. 8 bortsett från perioden knappt fem år)

    Eller har jag som glad amatör missat något ?

    38+
    Gravatar ikon för användaren
    Roger

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.