Jag brukar säga att 9 av 10 aktivt förvaltade fonder inte slår index. Därför är det för den absoluta majoriteten av sparare är bäst att regelbundet spara i en billig, bred, passiv indexfond. Det är något jag absolut vidhåller och som det finns mycket teoretiskt och empiriskt stöd för. Samtidigt är jag fascinerad av den där tioden fonden som faktiskt slår index. Hur kan den se ut? Hur ser det ut bakom kulisserna?
Ibland upplever jag att misstolkas som att det är omöjligt att slå index. Det är det inte, det är bara extremt svårt att göra det över tid. Det är så svårt att för den absoluta majoriteten – inklusive mig själv – är det inte ens lönt att försöka. Egentligen är det enda undantaget att försöka att man får ut något annat mervärde som att man lär sig, har roligt, får emotionell kickar eller att investera i något som man bryr sig extra mycket om. Utifrån ett nyttomaximerande perspektiv är det inte lönt.
Samtidigt har jag varit i den här världen tillräckligt länge för att veta att det finns ett antal investerare som är tillräckligt duktiga att de faktiskt kan mäta sig mot andra investerare och komma ut segrande. För att ta en sportmetafor (
); problemet med investeringsvärlden är att det finns inga divisioner. Alla spelar i samma liga, oavsett om det är min mamma som köper en enskild aktie eller det är en hedgefond från New York med miljarder i kapital och doktorerade handlare.
Trots att man möts på samma spelplan ser förberedelserna inför matchen extremt olika ut. Detta tycker jag är extremt intressant. Det är också en stor anledning till att jag själv har slutat att vara aktiv och försöka slå index. För jag har sett hur vissa av dessa spelare förbereder sig inför matcherna. På sätt och vis är dagens avsnitt ett ”titta bakom kulissen”-avsnitt där man mellan raderna kan utläsa vad som krävs.
Bara för att ta ett exempel – både Henrik och Andreas gör detta på heltid och har gjort det i snart 20 år var. De har dessutom ett helt team av analytiker som jobbar heltid åt dem. Varje analytiker inkl. de själva är bara inriktade på en specifik nisch i marknaden – t.ex. halvledarbolag i Asien, byggbolag i Europa eller motsvarande. De åker dessutom dit och besöker bolagen, leverantörer och kunder.
De lever och andas börsen – notera t.ex. jag frågar om något bra de läst på sistone och jag får det spontana och passionerade svaret ”Atlas Copcos senaste årsredovisning”. Eller hur på gott och ont välmåendet styrs av färgen på Bloomberg-terminalens siffror i slutet av dagen. Jag känner igen det här så väl från andra riktigt duktiga investerare som är nästan lika fanatiska (t.ex. kan börskursintervallet på nästan alla svenska börsnoterade aktier från 80-talet och framåt i huvudet).
En av sakerna som jag vill ge bort med detta avsnitt är just det här – vad är det som krävs för att spela på Champions League-nivå. Hur fånigt jag ibland kan tycka att det är på Finanstwitter eller motsvarande ställen när man inte ser att det är Henrik / Andreas eller motsvarande på andra sidan ens affär. Det är ju bara lyssna på dem och tänka – i en affär där de säljer, kommer jag på allvar känna att jag har ett mer välgrundat beslut?
På samma sätt tycker jag att det är viktigt att också belysa andra sidan. Att det faktiskt finns enstaka fonder som deras som har slagit sitt index. Att världen inte är svart eller vit, utan att det faktiskt finns en gråskala. Även om jag själv ibland tänker att mitt liv vore enklare utifrån ett argumentationsperspektiv om deras fond – trots en hög avgift – inte hade slagit index i de olika tidsperioderna.
På samma sätt blir jag själv sittandes med den obesvarade frågan – utifrån historik och fokus på avkastning vore det ju ett bättre val att äga deras fond än indexfonderna. Den där lilla historiska överavkastningen spelar ju dock en stor roll över tid med ränta-på-ränta. Men hur vet jag att det kommer att fortsätta så i framtiden?
Det jag har landat i för mig själv är: det vet jag inte. Men som så ofta när det gäller pengar så behöver man ju inte välja antingen eller. Man kan göra en variant av både och. Det är därför jag t.ex. har landat i att deras BMC Global Select-fond är typ den enda aktiva fonden i min lekportfölj även om basen fortfarande är passiv och indexbaserad.
Vi hoppas att du gillar avsnittet!
Jan, Caroline, Andreas och Henrik
Kort om: samarbetet, reklam, risk och innehav
För tydlighetens skull. Andreas och Henrik och deras bolag Brock Milton Capital AB har sponsrat det här avsnittet. Det är något som jag är väldigt tacksam för eftersom det gör det möjligt att både driva RikaTillsammans men även göra alla andra osponsrade avsnitt.
Förut hette deras fond Coeli Global Select. Tidigare i år bytte de namn på sitt bolag till Brock Milton Capital AB och därmed blev fonderna BMC Global Select. Men för oss som ägt dessa fonder från Coeli-tiden så är allt samma. Samma team, samma inriktning och allt annat samma också.
Avslutningsvis brukar jag med gott samvete tipsa om deras nyhetsbrev. De är några av få förvaltare som delar med sig av hela sin innehavslista via mejl:
Notera att det inte är en lista att handla direkt från utan snarare inspireras från. Särskilt om man gillar deras metodik kring ”världens finaste bolag”, dvs. bolag med en hög omsättnings och vinsttillväxt.
Jag har ägt deras fond sedan 2018 och det är för närvarande den enda aktivt förvaltade fonden som jag äger. Precis som alla aktiefonder har den en risk och värdet kommer både öka och minska på den. Läs mer i riskinformations-blocket nedan eller här.
Lyssna eller titta på avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna eller titta på avsnittet.
Avsnittet finns där poddar finns, leta efter avsnitt 362.
Transkribering av hela avsnittet
Visa hela transkriberingen av avsnittet
Nedanstående transkribering är gjord med hjälp av ChatGPT. Den kan innehålla fel.
Jan: Hej och välkomna tillbaka, Andreas Brock och Henrik Milton. Ni är förvaltarna för två fonder, BMC Global Select och BMC Global Small Cap Select, och har en sammanlagd fondförmögenhet på över 17 miljarder kronor.
Er strategi sedan 2014 har varit att investera i de 30 bästa bolagen i världen. Det är femte gången ni är här och jag måste säga att ni är riktiga aktienördar. Båda har ni ekonomexamen, Andreas har till och med skrivit en bok om aktieanalys. Ni har över 30 års gemensam erfarenhet inom finansvärlden. Varmt välkomna!
Henrik: Tack så mycket för den fina introduktionen!
Jan: Finns det något ni vill tillägga?
Andreas: Jag måste säga att kaffet är fantastiskt här idag. Det är en bra start!
Jan: Tidigare har ni varit här som Coeli, men idag representerar ni BMC. Vad står BMC för?
Henrik: BMC står för Brock Milton Capital, våra egna namn plus ”Capital” för att det låter bra. Vi har också en del försäljning utomlands, främst i Österrike, så vi hoppas bli en svensk exportframgång. Vi lade till ”Capital” i slutet för att markera detta.
Andreas: Även om namnet har ändrats, är allt annat detsamma. Det är fortfarande samma människor, process, filosofi och track record.
Jan: Jag var faktiskt positivt inställd till namnbytet, eftersom det visar att ni har ”skin in the game”, som Nassim Taleb brukar säga.
Henrik: Precis, det är viktigt att ha sitt namn på produkten eller tjänsten, då har man något att förlora.
Andreas: Absolut. Det finns en intressant observation att banknamn med ett landsnamn sällan går i konkurs. Deutsche Bank, Bank of America, Swedbank – namnet ger en känsla av stabilitet.
Anledningen till namnbytet
Caroline: Varför bytte ni namn?
Andreas: Vår verksamhet växte och med fler ägare behövde vi separera produkterna. Vi kände att det var dags för våra fonder att få ett eget varumärke, särskilt med tanke på den internationella expansionen. Det var egentligen inget dramatiskt beslut, bara en naturlig utveckling.
Jan: För dem som inte känner er än, kan ni ge en snabb pitch för er och era fonder?
Henrik: Vi investerar i lönsamma företag med stark tillväxt, goda marginaler och låg skuldsättning. Vårt mål är att fylla fonderna med de bästa företagen i världen, vilket leder till ökad aktievärde och fondens tillväxt.
Andreas: En annan version är att vi, två vänner med en gemensam hobby, beslutade att göra affär av det och dela med oss av vår kunskap för att hjälpa andra att växa sina pengar. Vi ser det också som ett samhällsansvar att erbjuda bättre alternativ för sparande. Vi startade detta för att vi ansåg att det fanns bristfälliga produkter på marknaden och ville göra det bättre. Alltså vi brinner för det vi gör och älskar att samarbeta med fantastiska människor som er.
Jan: Tack så mycket! Jag tycker det är fantastiskt att diskutera ett rikt liv. Ibland är kvaliteten på våra liv direkt kopplad till kvaliteten på de frågor vi ställer oss. En viktig fråga är: Hur kan jag tjäna pengar på något jag älskar så mycket att jag skulle göra det även om jag inte fick betalt? Det är den sortens passion som vanligtvis leder till långsiktiga och framgångsrika resultat.
Henrik: Dessutom är det viktigt att nämna att jag och Andreas inte är ensamma i detta. Vi har tre skickliga analytiker – Herman, Johan och Chris – samt fantastiska säljare som Max, Jessica och Christoffer, samt vår nya jurist Sara. Vi är verkligen ett fantastiskt team.
Varför är fonden populärast bland 75 plus?
Jan: Jag undrar, varför är er fond mest populär bland de som är 75 år och äldre på Avanza?
Andreas: Det är kul att höra! Jag tror att våra föräldrar har gjort kloka investeringar åt oss som företag.
Jan: Vem är fonden avsedd för? Jag antar att det inte bara är för personer över 75 år.
Andreas: På skämt åsido, vår fond gör succé under våra säljmöten. Vi har hållit på med detta i tio år nu. Vi har haft otaliga möten som företag. Vår fond fungerar exceptionellt bra för två huvudgrupper av människor. Den första gruppen är företagsledare, tidigare VD:ar eller entreprenörer som har byggt upp betydande förmögenheter.
När de ser vilka aktier vi äger blir de imponerade och förstår vårt tillvägagångssätt när vi diskuterar balansräkningar och företagsbesök. De inser att vi förstår deras affärer och har höga marginaler. Sedan fungerar fonden också utmärkt för äldre personer. De känner sig trygga med våra fonder och uppskattar vår enkla och stabila strategi. Det är glädjande att många över 75 år uppskattar vår erfarenhet och jag tar detta som en komplimang.
Jan: Jag tyckte det var intressant att fonden är populär bland personer i åldern 0 till 18 år. Jag antar att det beror på att deras föräldrar är engagerade. Sedan minskar populariteten bland personer i åldern 18 till 25 år, för att sedan öka med åldern. Det är precis så det brukar vara när man får lite erfarenhet själv. Man lär sig vad som fungerar och vad som inte gör det, speciellt med sådana som meme-aktier. Man återvänder till kvalitet, stabilitet och långsiktighet, även om det kan kännas lite tråkigt.
Henrik: Vi håller många kvällsträffar med hundratals deltagare, och de flesta är äldre. Det finns ett stort intresse bland äldre för investeringar. De har kanske själva investerat i vår fond och är nöjda med det. Men jag önskar att fler i åldern 25 till 40 år skulle vara mer aktiva. Om man börjar spara tidigt blir det fantastiskt när man är äldre.
Jan: Tiden gör verkligen skillnad.
Caroline: Jag tror att de äldre har sparat ihop pengar som de nu vill investera. Precis som Henrik sa, har man inte mycket pengar att göra av med när man är 22 eller 25 år gammal.
Går det att tajma marknaden?
Jan: När det finns ett uppenbart problem brukar jag ta upp det direkt. Jag ser att vi har olika åsikter om investeringar. Jag brukar förenkla det till två frågor: Kan jag slå marknaden i tidsspannet? Och kan jag göra bättre analyser än andra företag på lång sikt? Mitt svar är nej på båda, så jag väljer vanligtvis indexfonder. Vad säger ni för att jämföra?
Andreas: Att tajma marknaden fungerar ibland, men det är inte avgörande på lång sikt. Det handlar mer om att förstå företag och deras värde. Att inte förstå detta kan leda till stora förluster. Jag har sett det hända många gånger.
Henrik: Tänk om du valde de bästa företagen i ett index och fokuserade på dem. Skulle det inte vara bättre?
Jan: Det är en intressant tanke, men jag har inte tillräckligt med självförtroende eller erfarenhet för det. Det är också svårt att göra det framgångsrikt.
Andreas: Du har en poäng. Men det finns undantag, som att förstå en viss bransch.
Jan: Jag tycker det är fascinerande att många tror att de kan handla aktier som en hobby, trots att det kräver mycket kunskap och tid. Ni har ju tillgång till alla resurser och ändå är det en utmaning.
Andreas: Det är sant. Vi har mycket att göra varje dag. Folk borde kanske lita på våra kunskaper istället för att försöka göra allt själva.
Henrik: Man behöver inte satsa alla sina pengar i aktier. Det kan vara en hobby och man kan alltid investera i fonder för säkerhetens skull.
De största lärdomarna
Jan: Jag tycker det är intressant att ni är några av de få aktiva förvaltarna vi någonsin bjudit in. Ni har faktiskt slagit index både före och efter avgifter under flera år. Det är imponerande. JayR undrade:
Om ni tittar tillbaka på de här tio åren, vad är de största insikterna eller lärdomarna har ni fått?
Andreas: Bra fråga! Vi är definitivt bättre investerare idag än för några år sedan. Erfarenhet spelar en stor roll här. Vi lär oss hela tiden. Erfarenhet är ovärderlig i vår bransch. Vi har gjort misstag, som min investering i kenyanska banken, men vi växer och lär oss av dem.
Henrik: Jag har också märkt att jag blivit bättre på att lyssna. Tidigare kanske jag ignorerade marknadens signaler, men nu är jag mer uppmärksam. Det har hjälpt oss undvika vissa dåliga affärer de senaste åren och gjort det lättare att tjäna pengar.
Caroline: Vad menar du med att lyssna på marknaden?
Henrik: Jag menar att om jag tror att ett företag blir billigare ju mer det sjunker, så kanske jag borde sälja en del tidigare för att undvika misstag. Vi har blivit bättre på att göra färre misstag.
Jan: Jag brukar säga att marknaden kan göra en ödmjuk. Håller ni med?
Andreas: Absolut, men samtidigt måste man vara lite arrogant ibland. Vi köpte till exempel Balder när alla var pessimistiska. Det visade sig vara en bra affär när vi sålde den senare. Vi måste vara ödmjuka men också våga gå emot strömmen. Man får inte bli bekväma, särskilt nu när vi har fått in fler analytiker och fler idéer. Vi måste fortsätta att vara på topp och ha ett ständigt flöde av nya idéer.
Henrik: Vi har mer än fördubblat antalet företagsmöten varje år. Vi har ett möte varje dag där vi delar med oss av vår kunskap och erfarenhet.
Att spela i Champions League
Jan: Jag tycker det är otroligt intressant eftersom att, utan att gå för djupt in i teorin, att slå index är i princip ett nollsummespel. Det handlar om att antingen slå index eller underprestera. Det man tjänar pengar på är den relativa skickligheten.
Så, jag menar att de flesta av oss småsparare inte har den skickligheten, så vi borde inte försöka spela det spelet själva. Istället borde vi låta någon annan göra det åt oss. Hur lyckas ni hålla er skarpa? Hur fortsätter ni att utvecklas?
Henrik: Vi har haft otaliga möten, gjort massor av analyser och finjusterat vår strategi genom åren. Vi har ”nötat” vår process kontinuerligt. När vi närmar oss marknaden kan vi identifiera kvalitetsbolag. När vi träffar VD:n kan vi se att personen har koll på läget, vilket gör dem till en potentiell investering för oss.
Andreas: Våra interna processer har blivit bättre, men jag kan inte gå in på detaljer. Vi fortsätter att förbättra vår dataanalys och andra interna rutiner för att vara så effektiva som möjligt.
Jan: Ibland känner jag att det är som att börja i division sex och sedan klättra uppåt. Om ni jämför er med andra, vilken liga spelar ni i?
Henrik: Vi spelar i Champions League.
Andreas: Champions League inom våra sektorer. Vi har ingen kunskap om telekom, stål, flygbolag eller Japan. Vi har medvetet valt att fokusera på vissa områden där vi känner oss starka.
Caroline: Ni har alltså valt att specialisera er?
Andreas: Precis, vi har valt att fokusera på några specifika sektorer där vi tror att vi kan göra bra ifrån oss. Vi behöver inte göra det svårare än det är. Istället för att försöka täcka allt, väljer vi att bli experter inom vissa områden.
Jan: Så ni har en analytiker som bara fokuserar på halvledare?
Andreas: Ja, och jag själv fokuserar på byggnadsmaterial globalt. Henrik har specialiserat sig på mjukvarubolag. Vi tror att det är bättre att vara bra på några få områden än medioker på många.
Halvledare och mjukvarubolag
Caroline: Vissa sektorer måste vara större än andra, eller hur? Till exempel mjukvara måste vara ganska stor?
Henrik: Ja, när vi gör våra analyser börjar vi med att titta på olika sektorer. Vi använder en fin heat map där vi ser vilka sektorer som växer starkast. Halvledare är en av dem som sticker ut. Det var inte så komplicerat, men förlåt, kan du upprepa frågan? Jag tappade tråden.
Caroline: Jag menar att vissa sektorer ni fokuserar på måste vara mycket större än andra. Jag undrar hur stor mjukvarusektorn är jämfört med andra.
Henrik: Jo, när det gäller sektorer som halvledare eller mjukvara finns det tydliga ledare inom varje område. Vi gör en screening där vi tittar på faktorer som lönsamhet och tillväxt för att identifiera de bästa aktörerna. Med Global Select-fonden kan vi investera i allt från företag med en omsättning på 2 miljarder dollar till jättar som Apple. Vi letar efter företag med stark tillväxt och produkter som är efterfrågade på marknaden. Det är viktigt att ha koll på både nyckeltal och framtidsutsikter för företagen vi investerar i.
Vem leder vårt vad?
Jan: Jag funderar också på det. En annan fråga som vi har fått är om jag inte tar upp detta kommer jag få kritik från vårt forum. Ni minns väl vadet den 18 februari 2018, ett datum som jag alltid kommer ihåg. Jag måste också säga, för den som lyssnar, att detta är helt ovetenskapligt och jämförelseindexet är till och med felaktigt. Jag använde den globala indexfonden som fanns tillgänglig då. Vill ni höra resultatet?
Andreas: Ja, berätta!
Jan: Caroline, berätta resultaten.
Caroline: Det här är från början av 2018. BMC har ökat med 143,23 % och den globala indexfonden med 142,75 %.
Jan: Grattis!
Henrik: Tack så mycket!
Jan: Jag måste också säga att när jag såg skillnaden på 1 % tänkte jag att det inte var så mycket. Men sen när jag jämförde förra årets resultat med index och ni slog indexet med 16 %, jag minns att jag fick mailet från Christoffer och jag svarade med 16 %. Det lät imponerande, men ärligt talat, jag loggade in på Avanza, jämförde och sa att det var plus 16 %, vilket är fantastiskt.
Andreas: Och det jag vill tillägga nu är att när du investerar i detta har du undvikit Ryssland, vilket är etiskt bra tycker jag. Ni har också undvikit olja och gas, vilket är etiskt försvarbart. Vi har påverkat flera företag att skriva under Un Global Compact. Dessutom fick vi ett mail från ett amerikanskt företag som tackar oss.
Vi är 100 % anledningen till att de har skrivit under UN Global Compact. Vi tror att vi har haft en positiv inverkan. Och vi har också drivit på för jämställdhet och haft möten med VD:ar där vi har påpekat bristen på kvinnor i styrelserna. Vi föreslog en kvinna som var kvalificerad och det har gett resultat. Så ni har också bidragit till att göra världen bättre och investerat på ett etiskt sätt som också ger bra avkastning.
Jan: Jag tänker på en fråga från Mattias_A90:
Vad är den teoretiska grunden för er framgång och varför tror ni att detta kommer att fortsätta fungera?
Andreas: Det är ganska enkelt. Det finns många studier på detta. Låt mig förenkla. Genomsnittsbolaget i indexet har en avkastning på 0,1 %. Vår strategi, med fokus på jämställdhet, ger 3 % i avkastning. Så oavsett vad vi siktar på har vi 300 gånger större inverkan än ett genomsnittligt bolag. Om vi då tittar på ett företag som ServiceNow, som du nyligen investerade i, vilken är deras tillväxt?
Henrik: De har haft en tillväxt på 25 % per år de senaste fem åren.
Andreas: Precis, och om vi jämför det med ett genomsnittligt bolag som växer med 5 %-6 % per år, så är det uppenbart att det är bättre att äga ett företag med hög tillväxt. Men vi kan inte garantera avkastning, vi kan bara säga att det är logiskt att investera i lönsamma företag med stark tillväxt och balansräkning. Det är vår teoretiska grund, och det fungerar i praktiken.
Caroline: Men fungerar det verkligen?
Andreas: Ja, det gör det.
Caroline: Jag tänker att en tillväxt på 25 % per år är ganska hög. Det är en betydande ökning jämfört med ett företag som växer stadigt med 5 %-6 % per år. Förstår du vad jag menar?
Andreas: Absolut, och här kommer värderingsaspekten in i bilden. Om marknaden redan har prissatt in tillväxten är det ingen bra affär. Men om tillväxten ännu inte är prissatt in i aktien, då är det intressant.
Caroline: Jag tycker också att det är andra faktorer ni tittar på som bidrar till den höga tillväxten på 25 % per år. Det är inte bara tillväxt, det är också stabilitet.
Henrik: Dessutom, när ett företag växer kontinuerligt blir tillväxten successivt lägre eftersom det blir svårare att växa från en högre omsättning. Men samtidigt ökar företagets intäkter och vinst i förhållande till sina kostnader, vilket driver upp aktiekursen.
Andreas: Och det handlar också om att bygga en diversifierad portfölj. Vi har både stabila företag och högväxande företag i vår portfölj, både i Europa och USA. Det är en kombination som vi tror är oslagbar. Vi är ingen tech-fond, eller fastighetsfond för den delen. Utan vi har minskat vår exponering mot fastigheter och valt att fokusera på andra sektorer. Vi sprider våra investeringar över 35 bolag för att minska risken. Det är en balans vi föredrar. Buffett? Ja, han kan slå index eftersom han har en betydande del av sin portfölj i Apple.
Varför misslyckas många fonder?
Jan: Om jag får säga min åsikt lite tufft, Buffet och Charlie Munger var fantastiska, men deras överavkastning var främst före 2000. Sedan har de inte slagit index på tio år. Charlie Munger sa i en intervju att marknaden innan 2000 var ”idiotisk”. Varför gör inte alla så här? Varför misslyckas så många fonder?
Henrik: Vi har hållit på länge med detta. Massor av möten, massor av analyser. Vi är duktiga och har erfarenhet. Vi kan inte analysera ett företag på en kväll och ändå göra det bra. Det tar tid och kräver fokus.
Andreas: Vi är oberoende och kan säga nej till investeringar, som Japan där många har 7 %. Det är skönt att ha den friheten.
Jan: Ni har ett friare mandat än stora bankfonder, som ofta är begränsade i sina val.
Henrik: Vi bestämmer själva vad som ska in i fonden. Det är ett stort förtroende.
Jan: Jag läste om en amerikansk förvaltare på en storbank som föreslog en bra idé, men det tog veckor att godkänna en minimal allokeringsförändring.
Andreas: Att besluta via kommitté tar bort individuell stress, men det tar också bort snabbhet och flexibilitet.
Jan: Investeringar handlar också om psykologi och att undvika misstag.
Andreas: Ja, man kan sitta vid havet och tänka på alla missade möjligheter.
Att sätta både namn och pengar i fondbolaget
Jan: Jag såg en meme på nätet som beskrev det så bra – dina framgångsrika aktier var som en sandstrand, där vågorna var de som inte gick som du ville. Det visar verkligen hur hjärnan hanterar det. Ni har ju inte bara satt era namn på fondbolaget och fonderna, utan också investerat era egna pengar.
Henrik: Idag har vi mycket mer av våra egna pengar investerade.
Jan: Kan ni säga hur stor del?
Henrik: Vi kan inte ge en procentsats, men det är en betydande del av fondens kapital. Det är en stor del av vårt incitament att lyckas. När aktierna går upp känns det fantastiskt, men det är jobbigt när det går sämre. Vi strävar alltid efter att få bra resultat. Att se gröna siffror på Bloomberg en fredag ger en fantastisk känsla av framgång.
Andreas: Vi deltog i ett event där vi diskuterade vad som driver oss. För mig är lyckliga dagar när börsen går upp. Jag bryr mig inte om vädret då, bara hur aktierna presterar.
Henrik: Precis, det handlar om att bemästra spelet. Vi fortsätter att spela även när det inte är lika enkelt att vinna, för att vi älskar utmaningen.
Andreas: Börsen förändras hela tiden, vilket är det roliga med det. För tio år sedan talade ingen om AI, men nu är det en stor del av sektorn. Vi älskar att lära oss om nya bolag, sektorer och länder.
Henrik: Varje dag är en ny utmaning. Vi vet aldrig om börsen kommer att stiga eller falla, men vi litar på vår process för långsiktig framgång, även om det kan vara osäkert dag för dag.
Hur hanterar ni stressen som förvaltare?
Jan: Två frågor. Först, hur hanterar ni stressen?
Henrik: När en aktie går dåligt försöker jag återvända till analysen. Jag granskar företaget igen och påminner mig om varför det är en bra investering. Det lugnar mig och tar bort stressen.
Andreas: Vi båda simmar regelbundet för att hantera stressen. Det är avkopplande att simma fram och tillbaka.
Caroline: Det är nästan meditativt.
Jan: Nästa fråga. Hur utvärderar ni om ett beslut är bra? Många bedömer ett beslut utifrån om aktien gick upp eller ner. Men bör man inte bedöma det utifrån processen? Hur ser ni på det?
Andreas: Bra fråga! För oss handlar det om att företaget ökar sin vinst som förväntat, och att vår analys stämmer överens med hur företaget agerar. Kortsiktiga svängningar påverkar oss mindre, vi fokuserar på caset.
Jan: Så processen att komma fram till beslutet är viktigare än själva aktiekursen som är mer extern. Ni nämnde att finjustera processen är centralt.
Henrik: Vanligtvis stiger aktierna fram till rapportperioden när företagen presterar som förväntat. Efter rapporten får vi bekräftelse på vår analys, men reaktionen kan variera.
Jan: Jag minns ni talade om L’Oreal tidigare. Det verkar som ni inte stressar över att vara rätt hela tiden.
Andreas: Precis. Vissa bolag, som Microsoft, behåller vi i portföljen under lång tid om de fortsätter att prestera enligt våra förväntningar. Vi fokuserar på långsiktig framgång snarare än kortsiktiga svängningar.
Jan: Er investeringsstrategi verkar mycket mer än att bara fokusera på tillväxt. Ni har även Champions och special situations. Kan ni förklara kort vad dessa innebär?
Andreas: Absolut. Champions är ledande företag som vi vill äga under lång tid utan att sätta ett exakt exitpris. De har en stark historik och vi är tålmodiga med deras prestation. Special situations, som Balder, innebär att vi identifierar tillfällen när aktier handlas långt under sitt bokförda värde. Det ger oss chans att ta risker och vi är inte rädda för att gå mot strömmen.
Henrik: Vi får ofta kritik för att köpa aktier i speciella situationer, som när vi investerade i Balder. Men vi följer vår analys och litar på vår värdering av företagen, även när andra inte förstår vår strategi.
Tilliten kommer från processen
Jan: Så tilliten kommer från er process, eller hur?
Andreas: Ja, det handlar om matematik. Vi analyserar kassaflöden noggrant och tar risker med aktier som har stor potential. Ibland gör vi fel, så vi håller lägre vikter på dem.
Henrik: Absolut. Vi utnyttjar marknadens otålighet. Ta Balder till exempel, ett av Sveriges största bostadsbolag. Hyresintäkterna ökar gradvis över tid, och med fallande räntor får vi en bra hävstång.
Andreas: Dessutom är det alltid spännande att diskutera våra case, speciellt när det går bra.
Caroline: Har ni inte kortare tidsperspektiv också?
Andreas: Ja, vanligtvis 6-12 månader. Vi sätter en målkurs och säljer när aktien når den. Det är ”time to move on”.
Henrik: Att köpa Balder till 45 kr innebär liten nedsiderisk eftersom aktien redan har fallit mycket. Vår special situations-del har därför låg prisrisk.
Andreas: Precis. Warren Buffett och andra ledande investerare jobbar på liknande sätt, med långsiktiga innehav och special situations. Det passar vår strategi och vi trivs med det.
Henrik: Ja, vi borde prata mer om Peter Lynch, han är så humoristisk. Han sa en gång ”Spend 12 minutes on macro economy is twelve minutes waste of time”. Det är rätt roligt.
Hur många affärer tackar ni nej till?
Jan: Hur mycket av det ni tittar på väljer ni att investera i och hur mycket tackar ni nej till?
Andreas: I början tackade vi nej till mycket, särskilt inom telekom. Nu är vi inte ens intresserade av det. Vi har lärt oss att gå djupare ner i värdekedjan och så vidare, så nu tackar vi inte nej lika mycket. En gång var vi intresserade av att investera i Turkiet, men efter att ha besökt landet och sett deras ekonomiska utmaningar ändrade vi oss.
Henrik: Det är fördelen med egna analytiker. Efter två år hos oss känner de vår investeringsprocess och filosofi väl. De föreslår idéer som passar våra kriterier, vilket gör våra val mer precisa. Vi har också en stor pool av potentiella investeringar. Varje år byter vi kanske ut fem företag i Global Select, men vi har ungefär 30 idéer som kan komma in i fonden.
Champions vs Special situations
Jan: Det är så fint att tänka på. För 20 år sedan hade jag en mentor, Klas-Erik, som sa något liknande till mig. Han sa: ”Jan, du är 20 år och springer mycket fortare än jag gör. Men vi kommer att komma fram samtidigt. För när jag är 40 vet jag vilken väg jag ska ta direkt från början.” Det låter lite så på er också, med åldern och erfarenheten på elitnivå vet ni vad som fungerar bäst och ger mest effekt för den energi ni lägger ner.
Fråga från JFB:
Hur mycket av överavkastningen kommer från Champions jämfört med special situations?
Henrik: Vi har vanligtvis mellan 15 % till 20 % av överavkastningen från special situations. Vissa år, som 2020, kan en större del komma från special situations, men vanligtvis är det omkring 80 % som kommer från Champions.
Andreas: Det är där vår process verkligen gör skillnad.
Henrik: Ja, precis.
Kontrast: Småbolag vs Storbolag
Jan: Jag tänkte att vi skulle prata lite om småbolagsfonden eftersom den är ny sedan förra gången. Kan ni förklara skillnaden gentemot storbolagsfonden? Sen såg jag att du mejlade om att det är ett bra läge att köpa småbolag nu. Så varsågoda, börja med kontrasten.
Henrik: Vi använder samma personer, process, och filosofi. Det som skiljer sig är att vi investerar i företag med ett börsvärde mellan 200 miljoner och 6 miljarder dollar. Vi kan äga bolag som är större, men inte köpa mer av dem. Vi behåller bolag med starkt momentum. Jag tror att lägre räntor kommer att förbättra sentimentet för småbolag då mer riskkapital söker sig dit. Vi har färre bolag än genomsnittet i vår småbolagsfond, vilket ger oss en fördel.
Jan: Vad är dina tankar?
Andreas: Småbolag kräver mer arbete och resor än stora bolag. Ibland behöver man resa till Italien för att träffa VD:n. De är också mer beroende av nyckelpersoner, vilket kräver personlig analys. Styrelsen och ägarnas sammansättning är viktig. Det är därför vi fokuserat på rekryteringar. Det är en väldigt spännande sektor, men också mer volatil. Standardavvikelsen är högre jämfört med storbolag, där många är bra men några är dåliga. Här kan skillnaderna vara större, med både misslyckanden och stora framgångar. Det är en jätterolig sektor!
Henrik: Vi kallar det världens finaste entreprenörer. Vi gillar entreprenörsdrivna företag, likt våra egna, som kräver hårt arbete och passion för att lyckas. Småbolag kan snabbt växa genom nya affärsområden, vilket driver både omsättning och vinst. Det är därför vi ser sådana stora uppgångar här.
Mer kvalité och mer tillväxt
Jan: När vi ändå pratar om småbolag, forskning visar att småbolag ofta överträffar index, som small cap value. Har ni en särskild inriktning mot valuebolag i er småbolagsfond?
Henrik: Tvärtom faktiskt. Vi letar efter lönsamma småbolag med tillväxtpotential. De har ibland mer skuld än stora företag, eftersom de är yngre. Vi fokuserar på både kvalitet och tillväxt.
Jan: Så ni letar efter både kvalitet och tillväxt, inte bara det ena eller det andra?
Andreas: Exakt. Värdering är också viktigt för oss. Ett företag som Ferrari med PE 40 är rimligt värderat för oss. Stellantis, också ägt av samma familj, har PE 3, ännu billigare. Vi bedömer att både en pizzeria med PE 5 och Atlas Copco med PE 25 är rimligt värderade beroende på ägarstrukturen och tillväxtmöjligheterna. Diversifiering är också viktigt för oss.
Caroline: Så ni bedömer inte enbart utifrån värdering?
Andreas: Nej, kvalitet och tillväxt är nyckeln. En värdering är meningslös om man inte förstår kvaliteten och tillväxtpotentialen. Ibland kan PE 7 vara billigt beroende på omständigheterna.
Henrik: Värdering och kvalitet går hand i hand. Bara för att något är billigt betyder det inte att det är bra. På aktiemarknaden, om ett företag har en hög värdering, tycker många att det är bra. Det är där kvaliteten kommer in.
Jan: Är det något annat om småbolagsfond som jag borde fråga om?
Andreas: Vår fond presterade starkt jämfört med index förra året och hittills i år. Vi rekommenderar att prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få insyn i hela vår portfölj.
Henrik: Vår portfölj skiljer sig väsentligt från andra fonders, med lite överlapp i vissa innehav som Fortnox. Men i grunden är det två olika investeringar med samma filosofi. Det ger flexibilitet för investerare att äga båda.
Sektorrotation 2022-2024
Jan: JayR frågade:
Blev det någon sektorrotation under 2022-2024? Fokuserar ni på Champions eller special situations. Vad är er strategi?
Andreas: Bra fråga av JR. Vid stigande räntor gynnas tillväxtbolag mindre matematiskt. Räntehöjningar kan få tillväxtaktier att sjunka mer. Vi föredrar dock kvalitetsbolag som inte påverkas så mycket av ränteförändringar, som vissa banker med låg PE-värdering. Rotationen fanns där, men vår investeringsfilosofi är konstant. Vi betonade detta i våra månadsbrev. Vinsterna kan öka obegränsat, till skillnad från PE-värderingar som har en tak. Vi fokuserar på asymmetrisk potential med obegränsad uppsida.
Jan: Precis som i privatekonomi där man kan dra ner kostnader med 100 %, men det finns ingen begränsning på inkomstsidan. Det handlar om att hitta asymmetrier och hävstång.
Andreas: Våra andelsägare stannade lojala under 2022 med nästan inga nettoutflöden. Vi gjorde en positiv avkastning på 34 % 2023, belöningen för tålamodet.
Jan: Ni överträffade indexet med 16 %, inte genom hög risk utan långsiktig konsistens.
Andreas: Vi har över 60-70 % överavkastning jämfört med index sedan starten för nio år sedan.
Henrik: Under andra halvåret 2023 gjorde vi få portföljförändringar, fokuserade på att skörda resultatet av våra tidigare val. Bra bolag växer över tid.
Ferrari – mer än en bilmärke
Caroline: Andreas och Henrik, är ni generellt intresserade av bilbranschen? Ni har ju Ferrari, ett starkt bilmärke. Vad är er syn på det?
Andreas: Ferrari för oss representerar mer än bara en bil. Det symboliserar framgång och status.
Caroline: Henrik, du nämnde att det är ett livsstilsmärke?
Henrik: Absolut, att äga en Ferrari är en livsstil. Det är en investering som ofta ökar i värde över tiden. Enzo Ferrari sa en gång att de alltid tillverkar en bil mindre än efterfrågan, vilket skapar en känsla av exklusivitet och knapphet, kallat ”scarcity”. Det är briljant.
Andreas: Besöket på deras fabrik visade oss att varje Ferrari är ett konstverk. Mycket av tillverkningen görs för hand, vilket gör varje bil otroligt vacker och unik.
Hur motiverar ni avgiften?
Jan: Vi har två läsarfrågor kvar att ta upp innan vi avslutar. Jag kommer bli jagad med högafflar, vesuvio och fotbollsgräs om jag inte ställer den här frågan. Personen undrar:
Hur man bör tänka kring fondavgifter, speciellt med tanke på att er avgift är högre än 0,4 % som man ofta rekommenderar. Hur motiverar ni den?
Henrik: Jo, vi svarar tillsammans. Jag börjar. Vår retail-klass har en avgift på 1,4 %. Men det är viktigt att se det i ljuset av den möjliga avkastningen. Vi strävar efter en vinsttillväxt på cirka 15 % och om multipeln förblir stabil och vinsten ökar, så ökar också aktiekursen.
Du får alltså en avkastning på 17 % under ett år, medan avgiften är 1,4 %. Om du istället investerar i en svensk indexfond kan avgiften vara lägre eller till och med gratis någonstans, men du kanske bara får 10 % vinst i goda tider, och det med viss cyklisk risk. Så det handlar om att värdera vad du får för avgiften.
Jan: Och det är viktigt att poängtera att vi pratar om avkastningen efter avgifter.
Hur ser ni på tillväxtmarknader idag?
Jan: Sista frågan kommer från JayR.
Hur ser ni på tillväxtmarknader idag?
Andreas: Det är en mycket bra fråga. Vi är något mer positiva nu jämfört med när vi startade fonden. Vi lärde oss mycket från tidigare misstag, även om vi inte behöver gå in på dem igen. Men det har också varit perioder då många länder gått åt fel håll politiskt. I dag ser vi dock att politiska förhållanden stabiliseras, särskilt i länder som Indien. När politiken fungerar bra tenderar också aktiemarknader att prestera väl, vilket är positivt för investerare som oss. En tumregel som jag tycker är viktig är att om du inte känner dig bekväm med att resa till ett land, bör du kanske inte investera där heller. Det är en enkel men effektiv princip.
Det som gör mig något mer positiv nu är att många av dessa länder har kämpat när räntorna har stigit, men om räntorna börjar sjunka kan vissa marknader få det lättare. Vi fokuserar särskilt på Indien, som är vår favorit bland tillväxtländerna. Vi har en 8 % exponering mot Indien och äger några av landets finaste banker. Faktiskt, besökte vi nyligen landet och såg själva hur väl kapitalbristen hanteras trots den starka tillväxten. Det ger oss tillväxtpotential samtidigt som politisk risken är hanterbar.
Det är viktigt att förstå att investeringar i tillväxtländer innebär en högre grad av specifika risker. Till skillnad från globala bolag som Atlas Copco, som är spridda över världen, är våra investeringar i tillväxtländer mer koncentrerade. Det innebär att vi måste vara beredda att agera snabbt om något går fel i ett av de länder vi investerar i, även om det är långt fram i tiden. Därför är vår strategi att välja noga och fokusera på ett fåtal länder där vi kan göra en noggrann uppföljning och bedömning av risker och möjligheter.
Vad ska lyssnarna ta med sig?
Jan: Vilka tre saker skulle ni vilja att lyssnaren tar med sig?
Andreas: Över tid är det viktigt att hålla koll på hur mycket av dina tillgångar som är investerade i aktiemarknaden. Att ha en balans som passar din riskprofil är avgörande. För det andra, se noggrant över vad du äger. Om du inte känner igen namnen på de största innehaven i dina fonder, kan det vara en varningssignal. För det tredje, lyssna på Jan Bolmeson!
Henrik: Jag skulle vilja tillägga en fjärde punkt. Många investerare lockas av aktier som ständigt går upp. Men att vara tålmodig och överväga även de aktier som inte rört sig på ett tag kan ofta leda till de bästa affärerna. Att ha tålamod och inte handla för ofta är också viktigt.
Jan: Absolut, att ha en långsiktig inställning och inte låta sig påverkas av kortsiktiga svängningar. Jag undrar, var kan man hitta er fond?
Andreas: Vår fond finns tillgänglig på nästan alla större plattformar. Besök vår hemsida, bmcapital.se, där kan du också mejla oss. Vi har dedikerade produktspecialister som svarar på alla frågor. Vi vill vara tillgängliga för våra investerare. Under kritiska perioder som under coronapandemin och under Rysslands invasion av Ukraina skickade vi ut extra månadsbrev för att hålla våra investerare informerade om våra strategier och tankar.
Henrik: På vår hemsida hittar du också vår blogg där jag delar med mig av våra bolagsmöten och andra intressanta observationer. Vi har också en app som du kan ladda ner för att följa våra nyheter och uppdateringar.
Jan: Det är fantastiskt att höra hur engagerade ni är i att kommunicera med era investerare. Ni erbjuder verkligen mer än många andra fonder. Jag måste säga, jag minns när ni började med bloggen för några år sedan, Henrik, du var lite tveksam till det. Nu är det en sådan succé!
Andreas: Ja, jag var nog lite motvillig till att skriva, men det är kul att se hur det har utvecklats. Vi har också börjat utforska podcast-världen mer, som Nicolai Tangens podd där han intervjuar företagsledare. Det ger oss nya perspektiv som vi delar med oss av.
Henrik: Och för den mer traditionellt intresserade, jag rekommenderar att läsa årsredovisningen för ditt favoritföretag. Det är en fantastisk källa till information och lärdomar.
Jan: Tack så mycket, Andreas och Henrik, för att ni delade med er av era insikter och tankar idag. Ser fram emot att ses igen om några månader eller ett år!
Henrik: Tack så mycket!
