Kritik mot sparande i indexfonder

Redan för 30 år sedan kom den första kritiken mot sparande i indexfonder. Argumenten har varit många. Från att det bara är dumma och osmarta människor som investerar pengar i indexfonder till att indexfonder förstör prissättningen på aktier och företag. Sparande i indexfonder var även en fluga som skulle gå över. Kritiken mot sparande i indexfonder är verkligen inte ny eller ens originell. Nu senast uttalade sig Michael Burry, som var en av få som förutsåg finanskrisen 2008, att indexfonder är nästa stora bubbla.

Jag har i många år varit fascinerad över hur stor ”sanning” det är där ute att det går att identifiera företag, aktier och investeringar som kommer gå bättre än andra imorgon eller i framtiden. Det är extra intressant eftersom det i princip inte finns något vetenskapligt belägg för att det skulle ge bäst odds för en småsparare över tid. Flera Nobelpris, t.ex. Fama 2013, har till och med delats ut till personer som påstår motsatsen. Att förneka att indexfonder ger bäst odds över tid är i min värld lite som att förneka klimathotet. Det handlar nämligen inte om olika åsikter, det är fakta.

Jag säger inte att det är omöjligt att slå marknaden. Forskningen har visat att det går, men det är i princip bara 6 av 1 000 människor som klarar det över en längre tidsperiod. Men inte ens då kan man vara helt säker på att det var skicklighet utan det kan dessutom ha varit tur. Författaren Ron Ross skrev redan 2002:

”Wall Street’s favorite scam is pretending that luck is skill.”

Ron Ross, The Unbeatable Market, 2002

Nu senast i raden av kritiker var det Michael Burry som uttalade sig i en Bloomberg artikel med rubriken: ”The Big Short’s Michael Burry explains why index funds are like subprime CDOs”. För dig som inte känner till Michael Burry så är han av få personer som förutsåg finanskrisen 2008. Jag rekommenderar verkligen att se filmen ”The Big Short” där han spelas av Christian Bale. Filmen finns på Netflix just nu (okt, 2019). I Bloomberg-artikeln kritiserar han sparande i indexfonder framförallt utifrån följande fyra väldigt förenklade perspektiv:

• Indexfonder tar inte hänsyn till värdet gör att företag och aktier får fel pris
• När det smäller så kommer folk i indexfonder inte kunna sälja dem
• Många inser inte att deras indexfonder inte egentligen äger de underliggande aktierna
• Det är bättre att investera i japanska undervärderade småbolag

I veckans artikel bryter vi ner dessa argument i detalj. Vi tittar på dem både baserat på vad forskningen faktiskt säger och med logiska ”sunt förnuft”-resonemang. Många av Burrys argument har sina poänger även om jag tycker att det är lite för mycket teoretiska resonemang. Många, inte nödvändigtvis Burry, gillar t.ex. framföra argument av typen ”tänk om alla … då kan ju inte ….”. Jag själv är inte förtjust i den typen av argument för att ”alla” kommer aldrig göra x. Kristendomen har hållt på i 2 000 år och än är inte alla kristna. Typ.

Jag personligen oroar mig således inte för mitt sparande i indexfonder. Snarare tvärtom efter att ha läst på om kritiken. Sedan kan jag tycka att det är fascinerande att finansbranschen generellt ser indexfonder som ett existentiellt hot och att de tycker att det är fel att vi småsparare sparar i något:

• som har låga avgifter vilket ger oss mer pengar över tid
• slår majoriteten av alla andra alternativ över tid och ger oss bäst odds
• är enkelt att förstå och förklara i form av ”köp alla bolag i hela världen”
• har en solid vetenskaplig grund

Min tanke är nämligen: ”Vore det inte mycket värre om det var tvärtom?” Bara för att det finns vissa outliers som t.ex. Michael Burry som kan lägga 80 timmar i veckan på att undersöka japanska småbolag som är undervärderade, betyder inte att alla vi andra kan göra det, har intresset eller förmågan. Dessutom är det ju tyvärr så att ett rätt är inte det samma som ett track record.

Jag vilar således fortfarande tryggt i mitt sparande i indexfonder och tycker att du kan göra det samma. När någon i framtiden kritiserar indexfonder slår jag vad om att det kommer att låta på samma sätt det lät 1991 och som det låter idag 2019. Ge dem då den här artikeln och vila tryggt i att du inte kommer att missa om det – mot alla sannolikhet – skulle förändras i framtiden.

Tack för den här veckan och på återseende i nästa!
Jan och Caroline

PS. Läs gärna artikeln med förhandsinfo om kommande gäster och en möjlighet att ställa frågor till dem. DS.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 122 och idag kommer det att handla om frågor som: ”Är indexfonder överskattade?”, ”Är indexfonder i en bubbla?”, ”Är vi körda?”. Vi gillar indexfonder, vi säger alltid att vi är de största förespråkarna för indexfonder, men för 2–3 veckor sedan var det Michael Burry – geniförklarad av vissa investerare – som sa att nästa finanskris är indexfonderna.

Han porträtterades av Christian Bale i filmen ”The Big Short”. Michael Burry var han som spelade trummorna i filmen. Men jag har ändå försökt få det här avsnittet att inte handla så mycket om honom, utan att faktiskt ta upp den vanligaste kritiken mot indexfonder. Han är nämligen inte först med att komma med den här kritiken. Det är dessutom alltid samma kritik som kommer upp mot indexfonder. Så jag tänkte att vi skulle titta ordentligt på det för en gångs skull.

Precis som vanligt blir det en hel djupdykning i forskningsrapporter, till att vi pratar Netflix, så det blir lite högt och lågt, både för dig som är nybörjare så att du ska kunna hänga med, men även referat till studier för dig som är mer avancerad. Så är tanken idag.

NASDAQ – National Association of Securities Dealers Automatic Quotations

Jan: Men jag tänkte att vi ska börja med ett litet sidospår. Kommer du ihåg att vi pratade i förra avsnittet om Nasdaq och du skojade att du hade en kompis som hette Masdaq? Så var det ändå lite roligt för jag glömde faktiskt bort att vi pratade om det i avsnittet, så var det så att Elin, vår tjej som transkriberar, hon sa att hon också var också nyfiken på vad Nasdaq kommer ifrån, för Stockholmsbörsen.

Så jag har faktiskt Googlat och så tog jag fram det. Nasdaq är då ett amerikanskt företag som grundades 1971 och då bildades det av National Association of Securities Dealers, alltså aktiemäklare i USA, och deras förkortning var då NASD. Någon gång på 80-talet så införde de världens första elektroniska system för att prissätta aktier. Och det var då automatic quotations, AQ.

Detta hjälpte till att minska spreaden. När du köper en aktie så är det vissa som vill ha 100 kronor betalt om jag ska sälja denna och då vill köparen bara betala 90. Då har du en spread på 10 kronor mellan bid and ask, alltså, vad erbjuds den för och vad vill folk ha den för. Så detta var en bra grej, att spreaden minskade. Plötsligt blev det 99/98.

Detta ogillades naturligtvis av banker och aktiemäklare, som då tjänade mindre pengar, eftersom de tjänade pengar på en stor spread. Sedan var det så att NASDAQ ändå vann till slut. Det står alltså för National Association of Securities Dealers Automatic Quotations. De äger då Stockholmsbörsen. När vi pratar om Stockholmsbörsen så är det marknadsplatsen som då ägs av det amerikanska företaget Nasdaq. Det är som vi sa i förra avsnittet, att det är som Blocket. En börs är en marknadsplats, precis som Blocket, som ägs av Blocket AB.

Caroline: För dig är det inte konstigt, men för mig känns det jättekonstigt att ett företag kan äga Stockholmsbörsen. Jag trodde att det var typ statligt nästan, för att det ska vara fullkomligt reglerat och inget fuffens ska få pågå. Men så är det alltså inte.

Jan: Innan vi kör igång, så precis som vanligt så är det viktigt att säga att det som vi pratar om idag är inte finansiell rådgivning, utan det är allmän information. Återigen kommer vi att prata om historisk avkastning och historiska studier är ingen garanti för framtiden. Naturligtvis kan investeringar öka och minska i värde, man kan förlora allt, och kanske extra viktigt idag…

Detta är ett avsnitt som bygger egentligen på en massa andra källor. Detta är ingenting som jag har hittat på själv, utan det är en massa tredjepartskällor som jag har bedömt vara tillförlitliga. Även om det är en studie av ett företag som säljer indexfonder, så är de ändå tillförlitliga. Alla källor finns naturligtvis. Vi kommer prata rätt mycket om sunt förnuft idag. Jag har blivit mycket mer noggrann med det här med referenser. Vill man läsa mer så finns all information på rikatillsammans.se/villkor.

Ignorera bruset där ute

Jan: I många tidigare avsnitt har vi nämnt att vi inte följer nyheterna. Innan tittade jag på Rapport och Aktuellt och jag läste SvD, men sedan efter jag var på kurs i våras så insåg jag att det där gör inte mitt liv rikare. Vi följer inte nyheter och vi avråder lite från att göra det; särskilt när det gäller ekonominyheter.

En av anledningarna till att jag inte följer ekonominyheter är för att många av de som uttalar är så kallade experter – något som även vi har blivit kallade. Men det man måste komma ihåg är att en expert som uttalar sig i media har egentligen bara betalt för en enda grej och det är att få uppmärksamhet. Man får betalt för att säga saker och för att få uppmärksamhet, inte för att ha rätt.

Det tror jag är väldigt viktigt att komma ihåg. Ju mer kontroversiellt uttalande, desto mer uppmärksamhet får man dessutom.

Om vi tittar nu på Michael Burry, så gjorde han ett kontroversiellt uttalande, när han sa att indexfonder kommer gå åt helvete den fjärde september i en intervju med Bloomberg, som blev jättestor. Till och med vi pratar om det i en liten podd i norra Europa, så det har ju uppenbarligen fungerat för att skapa mängder av uppmärksamhet. Ingen kommer få något medieutrymme på att säga det som vi säger, att börsen kommer göra så som den alltid gör; med 95% sannolikhet kommer den hamna mellan -32 och +40 procent. Det är ju trist icke-nyhet.

Caroline: Ja, det finns en dramatisering där ute i media. Jag läser boken ”Factfulness” just nu och om hur vi gärna vill se gap mellan rika och fattiga, i-länder och u-länder, mellan kvinnor och män. Ibland finns det inget gap, medans media då gärna vill påtala att det gör det ändå. Eller, det kanske var otydligt vad jag menar med gap, men vi kan återkomma till det.

Jan: Ja, ”Factfulness” är en fantastisk bok. Jag tänker också att det är bara att titta på Trump. Även om vi inte följer nyheter så lyckas han sippra in, mer eller mindre – nu senast med riksrättsprocessen och Turkiet. Han har ju gjort det till en konstform att uttala sig så kontroversiellt som möjligt. Jag tänker ofta att nyheter skapar en stress och det skapar en stress i områden man inte kan påverka.

Caroline: Ja, plus att det är en distraktion från det som man ursprungligen tänker själv eller det spår man är inne på med sitt sparande, till exempel. Distraktioner.

Jan: Ja, och det är också något vi har pratat om i tidigare avsnitt, att det handlar lite om en circle of control. Alltså, vad kan jag kontrollera? Vad kan jag påverka? Jag kan påverka hur jag placerar mina pengar, hur mycket räntor och aktier jag har, men jag kan inte påverka hur marknaden går. Varför ska jag då lägga energi på att oroa mig för hur marknaden ska gå, när jag ändå inte kan påverka det? Då skapar det onödig stress i min mening.

Bakgrundsinformation om dagens ämne

Jan: Lite som min coach säger, att ju smartare man är, desto bättre är man på att skapa negativa scenarion. Hon sa:

Worry is a creative misuse of imagination.

Men, ibland så är det så här att vår inkorg exploderar i alla fall om det är något viktigt. Då är det är många av er läsare som mejlar. Jag tänker ibland att för mig är det ganska riskfritt att inte följa nyheter, för om det är någonting som jag behöver ha koll på, så lär jag få reda på det av er. Något som jag uppskattar jättemycket. Tack!

Och då var det den här artikeln i Bloomberg, med rubriken: ”The Big Short’s Michael Burry explains why index funds are like subprime CDOs.” Det vill säga, att han jämför det med de här subprimelånen, alltså lånen utan säkerhet som orsakade hela finanskrisen 2008. Detta var då i Bloomberg den fjärde september nu 2019. Michael Burry, som vi var inne på, för dig som har sett filmen ”The Big Short”, det är han läkaren som spelar trummor och har hedgefonden ”Scion”.

För dig som inte har sett filmen; rekommenderas varmt. Den finns på Netflix just nu, så om man prenumererar på Netflix så kan man se den och den är väldigt sevärd. Vi såg den på Nyår och det blev en total överraskning för vi inte hade hört talas om den. Den handlar bland annat om Michael Burry och bara hans historia är väldigt spännande. Han är läkare och sedan hängde han mycket på aktieforum på nätet. Han var värdeinvesterare och skrev väldigt bra analyser på nätet.

Detta jag ska säga nu har jag inte kollat upp, så nu går jag på hörsägen, men han Greenblatt som har skrivit den här boken ”Magic Formula”, han gav pengar till Michael Burry så att han kunde starta sin fond. Jag tror den heter Scion Asset Management och då såg Burry att hela fastighetsmarknaden kommer att gå helt åt helvete. Så han satsade emot den och var en av de första som gjorde det. Han blev helt idiotförklarad och han stängde fonden, folk tog honom till domstol och Greenblatt var jättearg på honom.

Historien går också att de blir ovänner efteråt, trots att det hade visat sig att han hade rätt. De ägde ett antal procent i hans bolag, så de kunde bestämma. Michael Burry ville köpa tillbaka de aktierna och då skulle de förhandla om priset, och då lär han ha skrivit tillbaka ett surt mail ungefär att ”what about you keep those 500 million dollars I made you”.

En genomgång av artikelns fyra kärnpåståenden

Jan: Så, väldigt speciell person. Jag tror han stängde fonden därefter. Sedan har han hållit en ganska låg profil sedan 2008. Jag har full respekt för honom. Jag tycker att han är duktig. Han ska ha cred för att han hittade den här finansbubblan 2008 före alla andra, men jag tänker att vi ska bryta ner hans påstående i den här artikeln. Jag har läst artikeln, brutit ner den och läst mycket vad andra har svarat och sammanställt det. Detta spreds runt om i världen. Till och med här i Sverige så kom det artiklar. Jag tror det var Affärsvärlden, med rubriker som ”Big Short-profil ser bubbla i indexfonder”. Så det har spridit sig. Jag tänker att vi bryter ner hans artikel i de fyra grundläggande påståendena.

Caroline: Får jag bara fråga en sak här nu. Kände du dig arg när du såg hans påstående? Eller inte arg kanske, men lite provocerad?

Jan: Nej, först tänkte jag ”vad är nu detta?” För jag vet inte varför någon ska ge sig på indexfonder. Det finns stabil forskningsgrund för det här. Jag blir lite trött på det. Jag kan tänka ”Han har gjort sig ett namn, han har gjort bra grejer, så sitt inte här och gör bort dig”. Det var ungefär så jag tänkte när jag hade läst artikeln. Sedan tänker jag också att bara för att man har haft ett rätt så är det inte ett trackrecord. Jag försöker inte uttala mig om områden som jag inte kan och jag tänker att han borde kanske också hålla sig vid sin läst.

Burrys påstående #1: ”Indexfonder felprissätter”

Jan: Vi kommer börja ganska avancerat, för vi måste läsa vad det är han har skrivit. Då läser vi det på engelska direkt från artikeln, sedan gör vi en översättning för att se vad han egentligen säger, sedan tar vi fram argumenten för och emot och försöker resonera. Så freaka inte ut om du inte fattar vad det är han skriver, för jag fick också läsa det två, tre gånger. Den första handlar egentligen om att indexfonder felprissätter aktier.

“… this is very much like the bubble in synthetic asset-backed CDOs before the Great Financial Crisis in that price-setting in that market was not done by fundamental security-level analysis, but by massive capital flows based on Nobelapproved models of risk that proved to be untrue…”

Bloomberg, 4 sep

Jan: Förenklat och översatt till svenska så säger han att indexfonder är precis som bubblan i de här subprimelånen 2008, för ett problem där var att man inte tittade på de enskilda lånen och såg vad de var värda. Det är det filmen handlade om. Plötsligt var det en strippa i Miami som hade sju hus där ingen bodde och hade inte råd att betala. Det var det ingen som tittade på. Man gjorde någon modell och så prissatte man 10 000 lån, utan att titta på vad de var. Så är det också när du köper en indexfond. Då köper du alla aktier i hela världen. Det är ingen som bryr sig om vad aktierna är värda, utan de värderas enligt en modell som en nobelpristagare har gjort. Det är vad han säger.

Om vi då börjar bryta ner detta, så säger han att passiva investerare – när vi investerar i en fondrobot eller indexfond – inte bryr sig om priset på den underliggande aktien. Utan vi köper alla aktier till vilket pris som helst, utan att ta någon hänsyn till värdet av företaget. Han säger vidare att det kommer leda till att prissättningen slutar fungera.

Ett illustrerande exempel med Apple

Jan: Ett exempel, om vi ska exemplifiera detta, så kan man säga att Apple kan komma med en fantastisk ny telefon eller en helt ny produkt, och det kommer inte synas i att värdet på aktien ökar. För det är ingen som bryr sig om vad Apple har gjort, utan man köper en indexfond som äger en del av Apple, för att Apple råkar vara ett av tusen företag man ska köpa. Motsatsen stämmer också, till exempel att British Petroleum, BP, kan explodera en oljeplattform till, förorena halva havet, och aktien kommer inte falla i värde. För den ligger i indexet och ingen bryr sig om vad indexet består av. Det är teorin.

Jag skulle säga så här att här måste man ge honom rätt i att detta stämmer i teorin. Om alla köpte indexfonder så här så skulle detta vara sant. Men problemet är ju att detta är ett problem i praktiken, bara om alla investerade i indexfonder. Mr Money Mustache, en blogg som jag gillar, han illustrerade det absurda. Han har lite speciell humor och då skriver han att ponera att det bara finns en totalvärldsindexfond… att det inte finns några aktiva investerare, utan alla bara köper den här indexfonden, så att det blir som en jättezombiefond. Alla bara är stendumma och följer strömmen.

Då skulle detta hända. Ingen investerare tittar på det underliggande bolaget, som vi hade i det där Apple-exemplet. Så aktiekurser skulle aldrig falla. Inte ens om bolaget gick i konkurs skulle det falla, om ingen kollade på det underliggande bolaget. Det blir absurt, eller hur? Ett lönsamt företag skulle aldrig stiga heller. Om vi tar det i praktiken, så till exempel Apple, om vi fortsätter på det exemplet, så skulle den aktien handlas på 0,39 USD per aktie, alltså 39 cent per aktie, när den noterades på 80-talet.

Men den skulle ha en årlig utdelning som den har haft de senaste åren på tre dollar, vilket skulle innebära en årlig avkastning på 792%. Det är ju absurt. Plötsligt skulle någon upptäcka att vänta här nu, den kostar 0,39, men den ger 302 i utdelning. Vad skulle ha hänt då? Man skulle vilja ha mer och det kanske är så att den här aktien skulle stiga i värde, kanske till ungefär 227 USD, vilket den handlades för i förra veckan.

Vad driver Michael Burrys uttalande?

Caroline: Jag förstår. Får jag bara fråga, när folk kommenterar detta då och vill vederlägga det som Michael Burry säger, är man då ute efter blod på något vis? Eller är det så att man genuint tänker att han har inte tänkt igenom det här ordentligt.

Jan: Jag tror – om jag ska ge honom the benefit of the doubt – så det kommer i det fjärde påståendet, så vad tycker han att man ska göra istället? Då tycker han att man ska välja ut enskilda aktier och gärna i Japan, för där är de undervärderade. Då tror jag att han utgår från sin egen förmåga. Jag har sett detta så många gånger… Duktiga människor ibland är så lite verklighetsfrånvända att de fattar inte hur duktiga de är själva.

Vi har ju haft sådana exempel här i Sverige också. Det finns investerare som är så duktiga att de inte fattar hur duktiga de är själva. Så tror de att alla kan göra samma sak. Så det är den schyssta förklaringen. Den oschyssta förklaringen är att han vill ha uppmärksamhet. Han har en fond och det ger säkert en massa pengar till hans fond. Det är lockande med någon expert, som förutsåg finanskrisen och nu säger han detta, det är klart jag ska ta rygg på honom, liksom så. Vi kommer att prata om det också.

Hur stor andel av marknaden utgör indexfonder i dagsläget?

Jan: Då tänker jag att den rätta frågan att ställa sig är inte huruvida prissättningen på marknaden har slutat funka, utan då ska jag snarare fråga hur nära är vi den där jätte-zombie-indexfonden som äger allt? Det blir den relevanta frågan för att se om vi är nära detta scenario som han pratar om.

Tittar vi då på studier (här, här, här och här) så är det så att 1980, för typ 40 år sedan, då var det typ ingen som investerade i indexfonder. Det var då Jack Bogle startade bland de första indexfonderna i Vanguard. Men tittar man då på de senaste siffrorna som jag hittade från Jonas Lindmark på Morningstar, och de är från andra oktober, då är det så här att 50% av sparandet i amerikanska US-fonder är i indexfonder idag.

Om vi tittar i USA så äger indexfonderna bara 15% av det totala börsvärdet. Så 85% av det totala börsvärdet ägs av någon annan än indexfonder. Så vi pratar alltså inte ens om en sjättedel. Tittar vi globalt så är det så att aktiva fonder och institutioner äger ungefär 25% av den globala aktiemarknaden. Indexförvaltning äger ungefär 15% av det globala börsvärdet.

Resterande 50% ägs av andra företag, stater, statliga fonder, försäkringsbolag. Så vi är inte ens nära där. Om man tittar på vad Vanguards VD, Bill McNabb, så sa han så här att om vi då inte bara tittar på aktier, utan vi jämför aktier och räntor – räntemarknaden mycket större än aktiemarknaden – då äger indexfonderna idag mindre än 5% av det totala värdet av alla räntor och aktier i världen. Så vi är inte nära någon zombie-indexfond. Så man kan bortse från i alla fall halva hans resonemang.

Sedan blir det ännu mer intressant, för vem som äger det spelar egentligen inte så mycket roll när man väl äger det. Det som blir intressant är att titta på handeln, alltså transaktionsvolymen. Så hur mycket volym står indexfonderna för? Hur mycket handel är den här stendumma zombiefonden? Hur mycket köper den utan att titta? Då är det mindre än en tjugondel, alltså mindre än 5% av all handel som görs på världens börser görs av indexfonder.

En aktiv och varierad marknad med många olika strategier

Jan: Det handlas jättemycket på börserna hela tiden och den här handeln är det som man kallar för price discovery. Att marknaden enas om ett pris. Så är det i en ICA-affär också. Det är en price discovery. Vad kostar apelsinen denna veckan? Vad är marknaden, vi konsumenter, villiga att betala? Är vi inte villiga att betala då måste de sänka priset, för annars köper vi inte apelsinerna.

Så det är folk som handlar på morgonen för att de ska sälja på eftermiddagen, eller daytraders eller swingtraders. Det finns tekniska analytiker som jag inte har så mycket till övers för. De köper och säljer baserat på obskyra matematiska historiska modeller, som har motbevisats flera gånger om. Och jag vet, här kommer jag att göra mig ovän med väldigt många som pratar om MA200 över MA50, alltså glidande medelvärden och att kursen alltid historiskt har legat över denna nivån så då är det ett bra tillfälle att köpa för nu har den brutit den linjen eller nu är det ett dödskors.

Jag ska inte dissa det. Jag höll också på med teknisk analys. Det är väldigt tilltalande att man kan jobba och ta fram och statistiskt se saker, men det finns inget forskningsstöd för att det funkar över huvud taget. Dessutom så finns det ytterligare en uppsjö med olika typer av sparare. Det finns högfrekvenshandelsfirmor och mängder av tjänster som har fantastisk marknadsföring. Jag får en massa mail från folk som frågar vad jag tycker om Jitter, Stockaccess, Stockpicker m.fl.. Det finns en massa sådana tjänster och man blir alltid lockad, att tänk om jag gör som de säger, så kommer det gå bättre än för andra. Så handel pågår.

Prissättningen fungerar

Jan: Det har gjorts studier på det här också, som han säger att prissättningen har slutat fungera, att indexfonder förstör prissättningen för att de inte bryr sig om vad saker kostar utan köper allt. Tittar man då till exempel på Boeing, du vet det här med de här kraschade 737 eller 747-planen, så kom det en ny rapport här att de kommer förmodligen inte få flyga från 2020. Och vad händer då med Boeings aktiekurs? Den föll med 4% på några timmar. Så jag skulle säga att prissättningen fungerar.

Sedan kan man också titta på att även om indexfonder har ökat i värde så har antalet transaktioner som görs varje dag också ökat. För 50 år sedan så handlades totalt kanske 3 miljoner aktier under en enskild dag. Tittar man på en av de största fonderna idag, som är en amerikansk indexfond som heter SPDR S&P 500, den omsätter själv 80 miljoner aktier på en dag. Min sista poäng då, innan vi hoppar till ett sidospår, är att det amerikanska fondbolaget BlackRock gjorde en studie i april 2019. De skrev:

”There is no evidence to suggest that index investing increases asset correlations or blunts stock price signals. Index investing, and particularly ETFs, support price discovery and have demonstrated their role as ‘shock absorbers’ during market stress events.”

BlackRock, april 2019

Så jag tycker att vi kan döda det påståendet från Michael Burry. Men vi kan ta ett litet sidospår. Kommer du ihåg det här exemplet som vi tog med utdelningen från Apple? Att om de hade delat ut tre dollar och aktien hade kostat 0,39 så hade folk flockats dit. Nu är det ett väldigt uppenbart exempel, men det finns ju då folk som säger att detta pågår idag.

Ett futuristiskt perspektiv

Jan: En futurist som heter Catherine Wood och hon har skapat en fond som heter ARK-fonden, som ska investera i exponentiell tillväxt. Hon pratar mycket om singularitet, att det händer saker vi inte kan förutsäga. Till exempel att när AI inträffar så kommer inte vi människor fatta det, för vi är dåliga på att förutsäga exponentiell tillväxt. Då investerar hon bara i sådana företag eller sådana branscher som kan ha den där exponentiella tillväxten.

Hon håller mycket tal om det på YouTube och jag kommer länka till en video. Återigen, man blir sjukt inspirerad och lockad och vill sätta sina pengar i det där, men då påminner jag mig själv om att det inte finns något vetenskapligt stöd för det där. Håll dig till indexfonder.

Så för att runda av just den punkten lite, som Mr Money Mustach säger, att när aktivt förvaltade fonder aktivt börjar överprestera mot indexfonder och fondrobotar, men att det inte bara är en enskild bransch eller ett enskilt land, utan när detta sker konsekvent, ja då är det dags att byta från indexfonder till aktivt förvaltade fonder med låga avgifter. Men det har inte hänt och jag lovar att när det händer så kommer vi att säga till.

Så det är den första punkten. Jag hoppas att det är förståeligt. Jag måste ändå säga att jag är lite stolt över mig själv. Researchen har tagit över åtta timmar för att bryta ner det i sina beståndsdelar.

Burrys påstående #2: ”Trångt i dörren”

The dirty secret of passive index funds — whether open-end, closed-end, or ETF — is the distribution of daily dollar value traded among the securities within the indexes they mimic. In the Russell 2000 Index, for instance, the vast majority of stocks are lower volume, lower valuetraded stocks

Bloomberg, 4 sep

Jan: Först börjar han med att det finns en smutsig liten hemlighet med indexfonder och då säger han att oavsett vilken typ av indexfond det är, så är det så att de köper aktier, som vi har varit inne på, utan att titta på priset och de köper allihop… I vissa företag. Russell 2000 är ett index, precis som det finns S&P500 med USAs 500 största bolag, så är Russell 2000 de 2000 största småbolagen.

Då säger han att många av de här bolagen handlas inte. Det sker inte så mycket handel i de här. Och detta bygger då på resonemanget han kommer till i andra stycket, att när alla kommer vilja sälja indexfonder så kommer man inte kunna sälja dem, för det kommer inte finnas några köpare. Därav resonemanget att det kommer bli trångt i dörren. Det är det som kommer i det andra stycket.

Det är som en affär som normalt har väldigt lite kunder och så har de sålt någonting och det går bra så länge alla bara köper. Men om det kommer tillbaka en massa människor samtidigt och vill lämna tillbaka det de har köpt i affären, så kommer inte alla få plats i den här lilla affären. Och den lilla affären kommer inte kunna betala tillbaka pengarna till alla, för den klarar inte den anstormningen av människor. Artikeln fortsätter:

Yet through indexation and passive investing, hundreds of billions are linked to stocks like this. The S&P 500 is no different — the index contains the world’s largest stocks, but still, 266 stocks — over half — traded under $150 million today. That sounds like a lot, but trillions of dollars in assets globally are indexed to these stocks. The theater keeps getting more crowded, but the exit door is the same as it always was.

Bloomberg, 4 sep

Han säger samma sak här, att även om vi tittar på S&P500 med USA:s 500 största bolag, så köper en indexfond alla, urskinningslöst. Så kommer det vara så att när folk vill sälja detta, alltså teatern fylls på med fler och fler folk, men utgångarna är precis som de alltid har varit. Så när folk kommer vilja sälja, de får panik och alla ska ut, då kommer inte alla komma ut. Vissa kommer bli kvar inne i teatern, alltså fast med sina indexfondsandelar utan att kunna sälja dem.

Större oro med aktivt förvaltade fonder

Caroline: Men varför tror han att folk skulle vilja sälja dem i panik? Så är det väl alltid med alla aktier, om det blir panik.

Jan: Precis, men då säger han att det är ett problem man inte pratar om. Att det är en dirty little secret. Att du köper någonting som du inte kommer kunna bli av med. Och detta är återigen direkt citerat från artikeln. Han har helt rätt i att investerare tar ut sina pengar när börsen faller i värde. Det ser man alltid. Det såg vi förra hösten, Lysa har bekräftat detta med fondroboten också, att när det skakade till så tog folk ut sina pengar.

Detta är en av anledningarna till varför jag brukar säga så här att du är dina pengars största fiende. Det är inte marknaden som kommer förlora mest pengar åt dig, utan det är du när du freakar ut.

Precis som du säger, det spelar ingen roll om folk freakar ut över en indexfond eller vanlig fond. Här också återigen gick jag in för att titta på fakta. Jag var inne på Fondbolagens Förening, som publicerar siffror över inflöden och utflöden. Detta har man sett i USA och nu har de visat att det är så även i Sverige, att i skakiga perioder tar människor ut pengar, både från aktivt förvaltade fonder och indexfonder. Men man tar ut pengar i en högre utsträckning från aktivt förvaltade fonder än från indexfonder. Förmodligen svänger de mer, för att det är högre risk.

Så tittar vi då till exempel på siffror från Fondbolagens Förening mellan september och december 2018, alltså i den perioden det skakade till, då var uttagskvoten i de aktiva fonderna 1,15. Så man tog ut 15% mer än man satte in. Jag kollade bara på nettoskillnaden. Medans på indexfonder under samma period var 0,96, så man satte in mer pengar än man tog ut.

Så, visst var utflödena stora i båda, men som vi ser här var utflödena från de aktiva fonderna större. Att det skulle bli trångt i dörren, ja det kommer det bli, men det blir inte mer trångt i en teater med indexfondinvesterare än i en teater med aktiva investerare. Tvärtom blir det lättare att ta sig ut ur dörren på en teater med indexfondinvesterare. Så jag tycker att hans resonemang faller.

Fördom: man är mer långsiktig i en indexfond

Detta går väl egentligen i linje med en fördom som jag har, så detta har jag inte hittat någon studie eller belägg för, men jag tänker att om man investerar i en indexfond så är man nog mer långsiktig än om man investerar i en aktivt förvaltad fond.

Caroline: Så kan det vara. Jag funderar också på det om det handlar om vilken investeringsfilosofi man har. Det kanske är pensionsfonder och sådant som köper mycket indexfonder och där tar man inte ut pengarna. Det kan man inte ens i många av fallen. Gör inte han egentligen samma grej nu när han resonerar kring det här med indexfonder, som han gjorde när han förutsåg finanskrisen?

Jan: Det är kanske så att han återigen är den smartaste i rummet och jag är idioten. Så kan det vara. Återigen, detta är så svårt. Jag kan bara argumentera över det forskningen säger, statistik, och så vidare. Det är klart att alla skrattade ju åt honom då, det ser man också i The Big Short-filmen, alla skrattade åt honom när han kom med detta.

Caroline: I filmen och i verkligheten så var det ju fler än Michael Burry som förutsåg det. De blev också utskrattade, men det var ändå fler än han. Han stod inte där helt ensam.

Jan: Nej, men det är ändå fler som kritiserar indexfonder. Varenda aktiv förvaltare. När vi har haft aktiva fondförvaltare här så tycker de att en indexfond är som att köpa ett Excel-blad. Det är samma argument. Även om vi hänger upp det på Michael Burry så är det samma argument och det är därför jag sa att detta är intressant inte för att det är någon person i USA som tycker en grej, utan för att detta är de vanligaste argumenten som alltid kommer mot indexfonder.

Indexfondernas avvikelse från marknadens avkastning

Jan: En annan förklaring till varför jag tror att man tar ut pengar från en indexfond i mindre utsträckning är för att indexfonderna är på sätt och vis mer förutsägbara än aktivt förvaltade fonder. Här är en graf från en studie från Vanguard. Den visar då avvikelsen mot indexavkastningen. Om marknaden gjorde 10%, hur avviker aktivt förvaltade fonder och hur avviker indexfonder från de här 10%? Det är fonder mellan 2006 och 2016.

Vad den här grafen visar är avvikelsen med indexfonderna från marknadens avkastning är extremt förutsägbar och väldigt liten. Det är de mörkblåa staplarna här. De är egentligen marknadens avkastning minus avgiften. De varierar knappt alls mellan 2006 och 2016. Medans de aktiva fonderna har jättestor spridning. Vissa hamnar 10% efter index och vissa hamnar 10% över index. Men det varierar ju supermycket från år till år, vilket är varför folk lämnar.

Så indexfonder på det här sättet ger en större relativ förutsägbarhet. De kan inte förutsäga vad marknaden kommer göra, men du kan förutsäga din avvikelse mot marknaden. Det tror jag också är viktigt. Detta var hans resonemang ”Trångt i dörren”. Är det förståeligt?

Caroline: Jag tycker att jag förstår det. Förhoppningsvis förstår andra också det. Däremot gjorde jag bort mig nyss bara, när jag sa att det är ingen annan som säger så som Michael Burry. Så jag har rätt dålig koll på det här.

Jan: Det är inte ditt jobb att ha koll, det är mitt jobb. Jag tycker ändå att jag har koll och så har vi så himla duktiga läsare och följare och tittare, så när jag inte har koll så brukar jag få reda på det.

Burrys påstående #3: ”Motpartsrisk”

Potentially making it worse will be the impossibility of unwinding the derivatives and naked buy/sell strategies used to help so many of these funds pseudo-match flows and prices each and every day…

Bloomberg, 4 sep

Jan: Att man lyckas göra det så jäkla komplicerat, eller hur? Man undrar vad det är han skriver.

Caroline: Ja, vet du vad? Jag blir nästan förbannad. Jag tycker inte att man behöver beskriva saker så svårt. Är det att vilja göra sig svårfattad? Jag har aldrig gillat när man klär sitt språk i en svårfattlig mantel. Avsiktligt eller oavsiktligt, så har jag hatat det från att jag började första klass.

Jan: Eller så är det så att man är smart och att man inte fattar att andra inte fattar. Detta är varför finansbranschen kan ta betalt. Så det han säger är att när man ska följa index och jag har indexfond så kan man göra det på olika sätt. Det vanligaste och enklaste sättet, så som de flesta av oss tänker, det är att jag bokstavligt talat köper de här olika aktierna som ligger i det här indexet. Så om jag går på Ica och vi har bestämt att vi har en inköpslista, så är det vårt index. Då köper jag alla de grejerna, så att jag äger dem.

Men alla gör inte så. Om vi rekommenderar till exempel Lysa och Vanguard, de gör på det sättet, så de äger den underliggande tillgången. Det vill säga att de är fysiskt replikerande fonder. Men det finns också indexfonder som är med hävstång, där man vill inte vill binda upp en masskapital i de underliggande aktierna, så de bara spekulerar i skillnaden på priset. Alltså, att vi kan sälja aktien och när vi har sålt den kan vi passa på att köpa den samtidigt. Det är det som kallas för derivat, derivatan, förändringen av. Då kan man liksom handla med de här grejerna utan att behöva äga saken i grunden. Det är väl den enklaste förklaringen, sedan kan man gå in på detaljer. Dessa fonder kallas syntetiska fonder och de bör man undvika (ironin är att de dessutom är billigare).

Med Eric Strand har vi pratat mycket om det här med motpartsrisken. Alla derivat har en motpartsrisk. Då är det så att du har lovat till exempel med guld, att jag äger en massa guld och jag kommer inte sälja mitt guld. Då säger du skitbra, då använder jag ditt guld som säkerhet och så betalar jag dig en liten slant för att få använda ditt guld som säkerhet.

Fokusera på indexfonder som äger den underliggande tillgången

Caroline: Då är äger inte jag ditt guld, men jag kan använda guldet. Så det är som ett derivat?

Jan: Ja, precis. Något förenklat. Jag hade inte fått godkänt på en universitetsuppsats med den förklaringen. Men, fördelen här är att sedan kan du sälja den, för då vet en tredje person att du har det med säkerhet. Sedan kan det bli en lång kedja. I en kris, som han säger, blir det omöjligt att veta vem som sitter med Svarte-Petter, som inte kommer kunna hålla det löfte han har gett.

”Unwinding” här betyder att man kommer inte kunna lösa ut vem det är som sitter med Svarte-Petter. Om jag med guldet går i konkurs då kan inte du hålla dina löften till andra, och inte nästa person heller. Då kan det liksom skita sig. Och han pekar då på att vissa indexfonder äger inte aktierna, utan de äger bara derivaten på de här.

Caroline: Det verkar vettigt, it makes sense.

Jan: Ja, det handlar om förtroendet. Jag håller med honom och jag håller mig långt borta från de här derivaten. Certificate-trackers, optioner och sådant. Warren Buffet säger också att det är finansiella weapons of mass-destruction. Men detta rör framför allt syntetiska börshandlade indexfonder och de bör man hålla sig undan. Detta är inte ett problem för till exempel Lysa. Lysa har Vanguard-fonder, som äger de underliggande aktierna. Jag skulle säga att ja, det är ett problem, han har rätt, men det är inte ett reellt problem för de flesta av oss vanliga människor.

Burrys påstående #4: ”Bättre med stockpicking”

It is not hard in Japan to find simple extreme undervaluation — low earnings multiple, or low free cash flow multiple. In many cases, the company might have significant cash or stock holdings that make up a lot of the stock price. [..] I am 100% focused on stock-picking.

Bloomberg, 4 sep

Jan: Då säger han varför ska jag köpa indexfonder när jag kan hitta undervärderade företag i Japan, som kanske kostar 100 kronor per aktie och 90 av de kronorna är kontanter. Det är vad han säger. Då är det ett undervärderat bolag, han har köpt en hundralapp för 90 kronor. Han gör en bra affär.

Men då är jag så här, grattis till dig som kan hitta undervärderade företag i Japan. Jag kan inte göra det. Majoriteten av de som lyssnar kan inte heller göra det. Sedan kan man fråga sig hur många av de här undervärderade företagen i Japan man kan hitta. Sedan gör han detta på heltid, etc. Det är inte ett alternativ för de flesta av oss. Hans jobb är ju att vara stockpicker, alltså att välja ut de här aktierna, men då bygger det också på den där tesen att det går att tjäna pengar, att överprestera.

Sunt förnuft-resonemang

Jan: Låt oss gå tillbaka till ett sunt förnuft-resonemang. Om vi tittar på att köpa en indexfond då är det att investera som genomsnittet. Men alla kan inte vara bättre än genomsnittet, eftersom alla investerarna tillsammans är marknaden, det vill säga totalen. Om alla investerare tillsammans är marknaden. Om vi då leker att detta var i ett vakuum, då skulle hälften vara bättre än genomsnittet och hälften skulle vara sämre än snittet, annars skulle vi inte ha ett genomsnitt.

Problemet är ju att alla fondförvaltarna vill ha betalt på sitt jobb, oavsett om det går bra eller inte. Dessutom har de en mängd kostnader när de till exempel ska åka till Japan för att besöka det där lilla företaget, prata med VD:n, när de ska köpa de där aktierna och när de ska marknadsföra sig, etc. Så säger det sig självt att majoriteten av alla kommer underprestera mot det här indexet, för att ta hänsyn till kostnaderna. Det behöver inte vara ett svårare resonemang än så här.

Det finns en mängd studier, vi har gjort flera avsnitt på det här att det går inte att slå index över tid. Detta resonemanget som vi nu förde, som var ett ganska enkelt resonemang för att visa att de flesta kommer underprestera mot index.

Den här grafen visar fördelningen av antal fonder och hur de då skiljer sig mot marknadens avkastning. Då ser vi att det är fler fonder som underpresterar mot marknadens avkastning och att det är ganska normalfördelat och att indexfonderna hamnar precis i mitten. Att de ger samma avkastning som medel.

Detta är också en studie från Vanguard med en studie jag kommer publicera på bloggen. Så nej alla kan inte slå index. Nej, alla kan inte göra det som Michael Burry gör. Och i det fallet säger jag det jag säger till alla som slår index, eller som kommer till mig och säger att de slår index och behöver ingen indexfond, då säger jag alltid grattis till dig, keep on doing what you are doing.

Sedan brukar jag säga se bara till att skilja på vad som är tur och vad som är skicklighet, så att resultaten ser samma ut. De roligaste människorna är när det är skicklighet när det går upp och otur när det går ner. De tycker jag är roligast.

Vad finns det för bra alternativ till indexfonder?

Jan: För att runda av, säg då att indexfonder är en bubbla, det är skit, det är som han säger. Vad är då alternativet? Jag kan helt ärligt tycka att det är märkligt att så många tycker att det är fel att vi som sparar på det här sättet, att vi sparar i någonting som har låga avgifter, det vill säga att vi får mer pengar, att vi sparar i någonting som slår majoriteten av alla alternativ, alltså som över en 10-årsperiod har 99% sannolikhet att det kommer slå alternativen.

Det är relativt enkelt att förstå en indexfond. Jag vet inte vilka japanska småbolag som är undervärderade, så jag köper alla bolag och gör jag det så kommer några gå bättre än snittet, några kommer gå sämre än snittet, och i helhet kommer jag hamna på marknadens avkastning. Dessutom har en solid vetenskaplig grund.

Skulle det inte vara värre om det var tvärtom? Om vi rekommenderade dyra fonder, där majoriteten av pengarna hamnar hos fondförvaltarna. Något som underpresterar mot majoriteten av alla alternativ, där du har 1% sannolikhet över en 20-årsperiod att vinna, och det finns ingen vetenskaplig grund och du kan inte förklara vad det är du har köpt. Är det bättre?

Ett sådant resonemang går ju förlorat i det här.

Caroline: Jag blir så himla nyfiken. Detta kanske inte har plats här i en ekonomipodd på det viset, men jag blir väldigt intresserad av det här beteendet bakom, att kritisera indexfonder. Vilka grunder man har, om man nu tycker att det är så mycket sexigare om man nu är daytrader eller vad man nu gör. Alltså, varför känner man sådant hat mot indexfonder?

Inga nya argument

Jan: Det som alla de här undersökningarna visar, alltså vilka yrkesgrupper är sämst på att investera? Läkare, civilingenjörer, jurister, alltså högpresterande människor. Det är samma i någon artikel jag läste när jag gjorde research, att alla kommer aldrig investera i indexfonder. Det finns alldeles för många A-typ människor som ska bevisa sig själva att de är bättre än alla andra. Jag är från tid till annan en sådan person. Jag hatar ju att förlora, jag ska minsann visa folk.

Så jag tror att det där är mer ett psykologiskt behov. Man slår på det som man ser som ett hot och den här kritiken mot indexfonder är inte ny. Jag hittade ett citat från Fortune, 14 september, då citerar de Seth Klarman, en legendarisk hedgefondförvaltare. Han sa redan 1991:

When it passes, the prices of securities included in popular indexes will almost certainly decline relative to those that have been excluded. When the market trend reverses, matching the market will not seem so attractive. The selling will then adversely affect the performance of the indexers and further exacerbate the rush for the exits.

Fortune, 14 september 2019

Jan: Då säger han att det här med indexfonder är något nytt påhitt. Det är en fluga som går över. Sedan säger han så här att ”securities included in popular indexes will almost certainly decline”, det vill säga att de aktierna som ingår i index kommer garanterat att gå ner relativt till de som inte var med i indexet, för att folk är dumma i huvudet som köper alla aktier utan att bry sig om vad de kostar. Och när den här trenden går över så kommer försäljningen att trycka ner priset och folk kommer försöka springa ut genom utgången, men utgången är alltid precis som den har varit och det kommer inte att gå.

Det är Michael Burry för 30 år sedan. Det är inget nytt. Det kommer låta så här när vi kommer intervjua förvaltare här som jobbar aktivt, då kommer de säga precis samma sak. Så det är inget nytt, etcetera. Och lite som jag började i avsnittet också, att jag tycker verkligen att Michael Burry förtjänar all cred. Jag tycker det är en fantastisk film och han verkar vara en spännande person. Christian Bale som spelar Michael Burry han är jätteduktig. Han lärde sig till och med att spela trummor för filmen, läste jag i en annan artikel.

”One brilliant call isn’t a track record”

Men som Alan Roth skrev, ”One brilliant call isn’t a track record”. Bara för att du hade rätt en gång så betyder inte det att du har en historik. Till exempel Garry Schilling hade rätt i 13 förutsägelser 2008. Det var ännu bättre förutsägelser än Michael Burry. 2009 gjorde han 13 nya förutsägelser och alla var fel. Jag har inte hört talas om Garry Schilling sedan dess. Meredith Whitney gjorde en briljant förutsägelse 2007. Men sedan köpte hon varmkorv på läktaren 2010. Du vet när man spelar fotboll och handboll så köper man alltid varmkorv och då är det så att istället för att vara på planen och spela, så har du blivit så lurad att du kunde lika gärna gå och köpa en varmkorv. Så det blev helt fel.

Ben Carlson på bloggen på ”A wealth of common sense” skrev så här nyligen:

I guess you could say the traders from The Big Short had a nice run but most of them either cashed out or haven’t been able to replicate the success from their once-in-a-lifetime trades. John Paulson’s certainly hasn’t been able to sustain a successful fund following the greatest trade ever.

Ben Carlson, A wealth of common sense

Vi har pratat om Elaine Garzarelli i ett annat avsnitt. Hon förutsåg svarta måndagen på 80-talet. Blev känd, som Michael Burry. Hon fick en egen fond och hela paketet. Men hon lyckades aldrig igen att förutsäga något på samma sätt.

Samma sak med Peter Schiff, som vi brukar skoja med för att han är världens neggo. Han kommer också få rätt någon dag. Och det är det som är att vara expert eller analytiker. Gör du bara tillräckligt många förutsägelser så kommer du någon gång få rätt. Har du dessutom gjort kontroversiella uttalanden och du får rätt, då blir du en idol. Det kommer aldrig göras någon film om oss två för vi säger köp en indexfond, för det kommer vara bra över en 30-årsperiod.

Det gjordes en studie av David Dreman på 50 års finansiella förutsägelser. De hade rätt i 23% av alla fall. Sedan var det en annan studie. Jim Bianco gick genom 20 års ränteförutsägelser i Wall Street Journal. När Riksbanken har möte och ska sätta ny ränta, så tar de in nobelpristagare, professorer och så ska de säga om de kommer höja räntan, sänka räntan, eller lämna den oförändrad. Så det är ett ganska enkelt val. De hade rätt i ca 30% av fallen. Så det hade varit bättre för Wall Street Journal att skita i professorerna, ta dit en apa och låta apan kasta pil.

Caroline: Eller välja banan. Apor väljer tydligen rätt i 33% av fallen när man ger de tre olika.

Slutats med tips för din privatekonomi

Jan: Men det är statistiskt korrekt. Och vi pratar mycket om detta i avsnitt #62. Så om jag ska säga så här, slutsats, det är ingen ko på isen. Det här Michael Burry säger det är inget nytt, det är inga nya argument. Det första argumentet kom redan för 30 år sedan och det verkar som att indexfonder har funkat de senaste 30 åren. Det är rätt i teorin men det kommer inte hända i praktiken.

Så samma rekommendation som alltid, leta inte efter nålen i höstacken, köp hela höstacken istället.

Alltså, köp indexfonderna, ta de här fondrobotarna. Det bästa du kan göra, det är det vi alltid pratar om; månadsspar långsiktigt, med lång tidshorisont, kontinuerligt, regelbundet sparande. Kombinera de är billiga indexfonderna så att du får en global exponering. Ha en bra balans mellan räntorna och aktierna, alltså gas/broms grejen.

Balansera om en till två gånger om året, så som vi alltid pratar om. Inse att det är du som är den största risken för dina pengar. Marknaden kommer förlora marginellt av pengar i förhållande till hur mycket pengar vi kommer förlora på vårt beteende. Och glöm inte bort att konsumera pengar på det som ger energ. Så det var egentligen allt för idag. Kändes det förståeligt även om du zonade ut litegrann?

Caroline: Ja, alltså det ska bli jättekul att höra och läsa vad ni som lyssnar och tittar och läser har för kommentarer på detta.

FikaTillsammans på Patreon

Jan: Om du gillade detta, prenumerera på din podd eller på YouTube-kanalen eller på vårt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och kommer ut en gång i månaden. Det innehåller de bästa tipsen. På Facebook kan man också följa oss. Där brukar vi lägga ut artiklar och lite tips. Det som vi gillar jättemycket är Patreon och där kan du bli en del av vårt community. Där delar vi med oss av lite tips som inte kommer på bloggen.

Vi arrangerar digitala FikaTillsammans. Vi hade ett nu förra veckan med Patrik Adamson från Lysa, vilket var jätte uppskattat. Det var roligt för det var med folk från Nya Zeeland. Alltså, svenskar, men som satt i Nya Zeeland. De var glada att det var klockan åtta på kvällen, för det var tidig morgon där. Det var roligt för Patrik delade med sig av tips som han inte har delat med sig av förut. Så folk fick lite perks, vilket var väldigt schysst. Jag gillar det jättemycket.

Caroline: På Patreon är det ju så att man stödjer oss med någon liten summa. Vad kan man gå in med som minst?

Jan: Man väljer själv. Jag tror att det var någon som sa att jag gillar jättemycket det ni gör, men jag har inte så mycket pengar, så jag sponsrar med 1 USD. Sedan är det vissa som säger att vi gillar detta och ni är mer värdefulla än mitt Spotify-abonnemang, så jag betalar lika mycket som jag betalar till Spotify. Så de flesta betalar mellan 5 – 7 USD i månaden, som en fika. Köp oss en kaffe så lovar jag att du kommer tjäna in den kaffen många gånger om. Så det är patreon.com/rikatillsammans. Så, stort tack till dig som stödjer oss redan och tack till dig som har lyssnat och tittat. Hoppas vi ses nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln och vill få en heads-up om kommande artiklar, tips och råd då tror vi att du kan uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer ungefär en gång i månaden. Självklart kan du avprenumerera när du vill.

Relaterade artiklar

• Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst - Genomgång om huruvida det faktiskt fungerar att förutsäga framtiden

Jan och Caroline Bolmeson

13 oktober, 2019

Den här artikeln publicerades söndagen 13 oktober 2019 klockan 10:00 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Indexfonder, fonder och fondrobotar, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.