Tjäna pengar på börsnoteringar och emissioner
Sök:

Tjäna pengar på börsnoteringar och emissioner

RikaTillsammans #121 - Tips, råd och fakta från forskningen och vår erfarenhet

Första dagen vid en börsnotering är ofta väldigt speciell. I nästan 8 fall av 10 slutar den på plus med i genomsnitt 5 – 15 procent. Haken är dock att få en tillräckligt stor tilldelning på de bra introduktionerna så att det ska bli värt något. Det finns tips och trick för att öka sina chanser.

Från tid till annan brukar vi rekommendera att delta i vissa börsintroduktioner och emissioner. Därför tänkte vi unna oss att gå genom hur det fungerar, vad en börsintroduktion är, samt teorin och forskningen bakom dessa tips, när det fungerar och hur man kan tänka. Majoriteten av alla studier pekar nämligen på att majoriteten av börsintroduktioner slutar på plus första dagen. Däremot är forskningen också tydlig med att långsiktigt underpresterar börsintroducerade bolag mot index. Det är handlar alltså inte om någon ny strategi eller en magisk kula, utan att från tid till annan utnyttja situationen att man har oddsen på sin sida. Något som är ovanligt när det gäller direktinvesteringar i aktier.

I artikeln går vi genom de olika incitamenten till att bolagen och bankerna ger rabatt men också hur man kan försöka lösa det stora problemet som är tilldelningen av aktier. Problemet är nämligen att samtidigt som vi vill ha en stor efterfrågan – eftersom det driver priset – vill vi ju få en tillräckligt stor tilldelning för att utnyttja möjligheten. I de bra börsintroduktionerna får man sällan ens en tiondel av det som man önskar och i vissa fall får man ingenting. Tyvärr visar ju forskningen att det från tid till annan dessutom är lite fulspel bakom.

Jag vidhåller fortfarande att:

Smart sparande är inte spännande!

Det vill säga att basen i ens sparande ska vara en bra balans mellan billiga globala passiva indexfonder och billiga, bra och kompletterande räntefonder. Det vill säga allt det som vi pratar om i avsnitt #99 kring att komma igång med sitt sparande och avsnitt #47 att hitta en rätt balans i sitt sparande med de fyra hinkarna. Men när väl det är gjort, man har en aktiv hink och man vill ha lite spänning, tjäna lite extra pengar och ha något att prata om – då kan vissa börsnoteringar absolut vara ett alternativ. Särskilt i början av ens sparkarriär då summorna faktiskt kan vara en inte oväsentlig andel i ens sparande.

Det är bara en kula i en påse med många kulor

Dock ska man komma ihåg att det är stor skillnad på börsintroduktion och börsintroduktion. Som en källa uttryckte det till mig. Vissa börsintroduktioner i de stora företagen på de stora listorna på den riktiga Stockholmsbörsen kan man blunda och hänga med och det blir bra. Vissa andra emissioner och introduktioner på de mindre listorna ska man springa och gömma sig och inte ta i med tång. Därför kan man inte generellt säga ”köp alltid på börsintroduktion”, det finns absolut inga garantier och man kan förlora pengar. Nu senast i fredags på Akelius D där jag hade fel i mitt antagande och förlorade pengar (om än marginellt på ca – 3 % vilket mer än väl täcktes av EQT-vinsten på +20 %).

Att investera handlar enligt mig om sannolikheter och odds. När man har oddsen på sin sida så ska man satsa. Det innebär inte att man inte kommer att förlora. Men det innebär att på tillräckligt många försök kommer man vinna i längden. För många år sedan fick jag ett råd av en fondförvaltare som använde en metafor med en kulpåse med återläggning.

Ponera att du har en påse med 100 kulor. 80 kulor av 100 ger en vinst. 20 kulor kommer ge en förlust. Om du gör tillräckligt många drag över tid och har koll på förlusterna och inte kärar ner dig en specifik kul eller ett specifikt drag så kommer du gå med vinst.

Det är ett resonemang som jag verkligen tagit till mig. I varje affär som jag gör så är inte den specifika affären särskilt viktig. Det är ”bara” en kula av många. Tricket är att fortsätta spela för i längden kommer jag gå med vinst. Det spelar ingen roll att den ena kul råkade heta EQT, en annan Akelius D, en tredje Ambea, Internationella Engelska skolan och så vidare.

Man behöver inte bli kär i dem och man behöver inte behålla dem när man har fel. Det är t.ex. därför jag är ganska snabb (numer) på att ta en förlust. Det är nämligen väldigt vanligt att man hittar på man ska få revansch i aktien/fonden som man förlorat sina pengar i. Något som är dumt på så många plan. Det var först när jag fick den uppenbara frågan ”Varför måste man tjäna tillbaka pengar i aktien som man förlorade? Är det inte bättre att en annan bättre aktie gör det?” som jag lyckades sluta med den dumheten. 👍😎

Vi hoppas att du uppskattar dagens artikel som var lite en ögonöppnare även för oss. I slutet av artikeln finns hänvisning till alla studierna som vi hänvisar till i artikeln. Samtidigt vill vi även passa på och tacka för all feedback och diskussion i artikeln om reklam och samarbeten på bloggen.

Ha en fantastisk vecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på den här artikeln om börsintroduktioner

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:00:24 – Tjäna pengar på börsnoteringar
  • 00:03:13 – Tack för all feedback
  • 00:05:18 – Ansvarsbegräsningar och villkor
  • 00:07:23 – Vad är en börsnotering?
  • 00:09:20 – En börs är en marknadsplats
  • 00:11:47 – Skäl till varför bolag börsnoteras
  • 00:14:54 – Börsnotering som en form av exitstrategi
  • 00:18:23 – Stor skillnad mellan de olika börserna
  • 00:19:54 – Genomsnittlig vinst på 15% första börsnoteringsdagen
  • 00:22:59 – Begränsat antal aktier tillgängliga vid börsnotering
  • 00:25:27 – Orättvis fördelning av aktier
  • 00:28:47 – Varför är första dagen speciell vid en börsintroduktion?
  • 00:32:46 – Undvik fiasko-fällan
  • 00:36:11 – Stor efterfrågan och liten tillgång driver upp priset
  • 00:39:00 – Fokus på bolag som går med vinst
  • 00:42:00 – Kommer någon skämmas om det misslyckas?
  • 00:45:59 – Notera vilken lista företaget noteras på och vilka villkor som gäller
  • 00:49:21 – En sammanfattning
  • 00:53:45 – Överkurstips: Var ombytt till matchen
  • 00:58:17 – 80% sannolikhet till vinst
  • 01:01:01 – Kom ihåg att det inte finns några garantier
  • 01:02:58 – Egna anekdotiska observationer
  • 01:07:28 – Observationer från studier
  • 01:12:52 – Var försiktig i början och använd bara lekhinken till detta
  • 01:15:39 – Bli gärna en del av vårt community

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 121 och idag så tänkte jag att vi skulle prata om hur man kan tjäna pengar på börsnoteringar och krydda till sparandet lite. Jag misstänker redan nu att detta kommer bli ett lite längre avsnitt. Men det är ju så här att de senaste veckorna har vi pratat om börsintroduktioner väldigt ofta. Vi har pratat både om EQT och till våra Patreon-medlemmar så tipsar vi även om Akelius och jag hintade om det i nyhetsbrevet också.

Sedan är det så att nu när vi spelar in detta så vet vi att EQT gick superbra och alla som anmälde sig tjänade från 2 000 kr och uppåt. Akelius vet vi ännu inte, så det ska bli spännande att få reda på i slutet av veckan. (Det slutade på -3 procent så vi hade fel).

CB: Men hur är detta avsnitt tidlöst? För nu pratar vi om aktier som har börsintroducerats. Hur blir detta avsnitt tidlöst?

JB: För att från tid till annan så tipsar vi om att delta i de här börsintroduktionerna. Jag tänkte att vi framförallt ska fokusera på den här första dagens felprissättning, eller rabatten som alltid ges. Eller, inte alltid, men i de flesta fall. Och jag tänker att vi ska framför allt titta på vad forskningen säger om börsintroduktioner. Jag tror att jag har läst ett tiotal studier om börsintroduktioner och IPO:s som det heter på engelska. Initial Public Offering. Så vi kommer titta på vad studierna säger. De är ganska entydiga, även i detta fallet, faktiskt.

Och det kommer vara lite högt och lågt i dagens avsnitt. Det kommer vara lite egna empiriska observationer och vi kommer hamna långt ner i kaninhålet i forskningen också. Jag gillar du säger, att detta ska vara tidlöst. Tanken är att det som vi går igenom i detta avsnittet ska kunna användas konkret för att tjäna pengar i börsintroduktioner och få ganska höga procentuella avkastningar på de affärer man gör.

Men sedan finns det nackdelar också. Detta är ingen strategi för att bygga basen i sitt sparande, utan detta är som sagt en krydda. Det finns vissa problem med dessa börsintroduktioner, som vi kommer prata om och som forskningen också är ganska tydlig med.

Tack för all feedback

JB: Vi kommer också prata om tips för att öka sannolikheten för att få tilldelning eller tjäna pengar, för det är ofta det som är problemet. Man får inte tillräckligt många aktier för att det ska bli en stor summa pengar. Sedan kommer vi också titta på vad vi själva har gjort för observationer och vad säger studierna om det här.

Men en sista grej innan vi kör igång med själva avsnittet, så måste jag säga att jag uppskattar all feedback som vi får från er tittare och läsare och lyssnare. Det är allt möjligt. Vi fick tips på företagskort som var kopplat till Fortnox, så det ska vi testa, men jag fick också feedback från en som sa: ”att jag älskar er blogg och er podd och jag har lyssnat på många. Men jag tycker att på sistone har det varit mycket reklam, så jag har inte ens lyssnat på det här betalkortsavsnittet, för det kändes som bara reklam”.

Och jag fattar det och för oss är det en balans, mellan att ha reklam och inte. Men sedan kan jag också säga att jag skrev till Robert att, ”Du kan vila tryggt i att ni läsare och lyssnare är brutala i er feedback om det är så att vi skulle posta någonting i stil med att detta tjänar vi pengar på, men detta är inte det bästa kortet.” Jag har gjort det en gång för ett par år sedan, och jag tror vi fick in 200 kommentarer. Så ni kan vara säkra på att om jag skriver att något är till exempel det bästa betalkortet, så har jag testat och det är en jättestor kvalitetssäkring som vi gör tillsammans. Det finns artikel på bloggen om det sedan i fredags.

Jag vill verkligen, verkligen tacka er lyssnare och tittare och följare för det där, för det hade inte varit möjligt utan er. Så bara fortsätt komma med feedbacken. Det är det som gör att vi kan göra det bättre. Så, tack för det.

Ansvarsbegräsningar och villkor

JB: Innan vi kör igång så behöver vi ta ansvarsbegräsningar och villkor. Det är Erik, vår jurist, som tycker att vi ska säga detta och det är viktigt. Detta avsnittet är inte sponsrat, men vi kommer nämna två sponsrade länkar till Avanza och Nordnet, eftersom det är där då som man deltar i börsintroduktioner så klart. Sedan är det också viktigt att säga att detta är inte finansiell rådgivning, utan allmän information. Vi nämner vad studier säger om börsintroduktioner, vad vi själva har lärt oss under åren, vad vi själva har fått reda på när vi har pratat med folk i finansbranschen. Och som vanligt, alla studier bygger på historisk avkastning.

Bara för att det har funkat historiskt betyder inte att det kommer funka framgent, även om sannolikheterna är på vår sida, skulle jag säga. De här börsintroduktionerna och alla investeringar kan både öka och minska i värde och man kan i värsta fall förlora sitt insatta kapital. Och sedan kommer vi referera till Dagens Industri i detta, men jag har inte kollat upp deras källa. Men jag bedömer Dagens Industri och deras studier som tillförlitliga. Vill man veta mer så finns våra kompletta villkor här.

CB: Och om man själv vill kolla referenserna så kommer man kunna göra det i själva blogginlägget. Då kan man gå vidare därifrån.

Vad är en börsnotering?

CB: Det är främst du som sköter de här börsnoteringsaffärerna i vår familj. Det får man väl säga, till 100%. Någon som jag då, som skulle kanske ge mig på det, jag behöver veta från grunden egentligen vad det handlar om. Det behöver inte bli långrandigt, men ändå vi kan börja med frågan: Vad är en börsnotering?

JB: Jag vill också säga att vi tipsar om börsnoteringar en eller två gånger om och då är det som en straffspark, som i fotboll. Man har sannolikheten på sin sida och då kan man delta. Så om vi börjar med att förklara vad en börsnotering är så är det att de allra flesta bolagen är inte börsnoterade. De är privata och ägs av ett fåtal personer. För att få en känsla av det här så i Sverige finns det ungefär 590 000 aktiebolag, varav ungefär 1000 är börsnoterade. Så vi pratar om mindre än en halv procent av alla bolag.

Jag pratade med Freja här om dagen för det var månadsskifte och vi skulle ha månadens aktie. Då ville hon ha aktier i ”NikGlass”. En av våra kompisar som gör glass och hon undrade om man kunde köpa en aktie i ”NikGlass”. Och då fick jag förklara att det inte var ett noterat bolag. Och det är så att de flesta bolag kan man inte köpa aktier i på ett enkelt sätt.

En börs är en marknadsplats

JB: Att handla med onoterade aktier som inte finns på en börs, det är som att handla med begagnade grejer, fast du har inte Tradera eller Blocket. Det är inte så lätt att genomföra. Du vet inte vem som säljer, de som säljer vet inte att du är en köpare och det är väldigt knökigt. Det funkar inte särskilt bra. Därför har vissa företag insett att det finns en möjlighet för oss att tjäna pengar genom att sammanföra de som vill sälja saker med de som vill köpa saker.

Blocket har det som affärsidé, Tradera har det som affärsidé och ett företag som heter Nasdaq, som sammankopplar folk som har aktier med folk som vill köpa aktier. Så en börs är egentligen bara en marknadsplats, i det grundläggande. När man börsnoterar då gör man sitt bolag tillgängligt på den här börsen, så att det blir enkelt för alla som äger aktier i bolaget att handla med aktierna. För att man då ska få handla, alltså bli börsnoterad, så behöver man uppfylla på vissa kvalitetskrav och regelverk.

Man skulle kunna jämföra det med – om jag ska göra en dålig jämförelse – som till exempel på Amazon eller Tradera, där säger man att du får inte vara på den här listan förrän du har fem stjärnor från tusen personer. Att man har fått bra betyg. Det är bara det att när vi pratar om börsnoteringar så handlar det till exempel om att det måste vara en spridning på bolagets aktier. Det kan inte vara en person som äger alla aktier, utan det måste vara olika många, exempelvis 500 eller 1 000 eller 300. Det är lite olika.

Man behöver genomgå en legal granskning, man behöver ha en erfaren styrelse, man behöver lämna rapporter med jämna mellanrum, man måste ha en flik på sin hemsida som heter Investerare eller Investor Relations, man måste informera om vissa krav. Man får inte som ledande person utnyttja information själv, det som kallas för insiderhandel, och så vidare. Så det finns en massa krav för att kunna få börsnoteras.

Skäl till varför bolag börsnoteras

CB: Behöver man ha ett stort bolag? Det känns som att vissa bolag når en viss punkt i omsättning. Och varför börsnoteras man egentligen?

JB: Ja, eller börsvärde brukar man prata om. Det måste finnas ett värde på bolaget. Nu är jag inte expert, för jag är inte så intresserad av de här frågorna, men jag tror att det är från 25 miljoner kronor.

Det finns många olika anledningar till varför man börsnoteras. En vanlig anledning är att man vill få tillgång till nytt kapital. Bolaget kan exempelvis behöva hjälp med att utveckla någonting eller köpa upp ett annat bolag. Man behöver pengar och då är det ett enkelt sätt för en massa andra personer att bidra med kapital. Problemet… För detta är alltid det ”rätta” svaret , att få tillgång till kapitalmarknaden, med nya aktieägare och nytt kapital.

Men tittar man på studier så fanns där till exempel många studier som visar att företag kan få finansiering på annat håll, som via private equity, alltså onoterade, att gå till en liten grupp investerare. Man kan få finansiering genom att gå till räntefonder och ställa ut obligationer. Så det finns en massa andra sätt att finansiering på. Sedan var det en studie där man intervjuade 336 finanschefer på bolag som hade börsnoterats och det visade sig att det var inte behovet av kapital som de rankade som viktigast.

CB: Vad var det? För jag har en fördom här. Att man vill att bolaget ska visa upp sig som ett ”riktigt” bolag.

JB: Absolut. Det har jag faktiskt som en punkt sedan; kvalitetssäkring och marknadsföring. Och att sitta i en börsbolagsstyrelse. Det är klart det är status. Sedan var det en annan studie som tittade på vad man använde pengarna till som man faktiskt fick in. Då var det mer än 50% av pengarna som bara lades i kassan. Det kanske vara bra men det är ett ganska dåligt sätt för ett företag att få avkastning på sitt eget kapital.

Om jag som investerare investerar i ett bolag, så vill jag att det ska få en högre avkastning eftersom jag har tagit en risk. Jag vill inte bara att de ska lägga pengarna på ett bankkonto, för det kan jag göra själv. Så det är ett ganska okreativt sätt. Jag skulle säga att det är ofta ett tecken på inte alltid en dålig ledning, men det är en okreativ ledning. Så skulle jag säga.

Börsnotering som en form av exitstrategi

JB: När man tittar på studierna och min erfarenhet så varför börsnoterar man och det är mycket som pekar på att man börsnoterar för att man kan och inte för att man behöver. Man börsnoterar för att man kan, det vill säga när man upplever att man får mer betalt än vad något är värt. Är du med? Så man säger att nu blir värdet 100 kronor men marknaden bedömer det som 110. Då är det lika bra att utnyttja det. Och det är också ofta en möjlighet.

Jag skulle säga att detta är nästan den viktigaste anledningen till att man börsnoterar. Säg att man vill ge tidigare ägaren möjlighet att kliva av. Att man har haft personer som har jobbat i tio år och så vill man ge dem i en möjlighet att casha ut. Åtminstone en del av sina pengar.

CB: Ja, när jag har pratat med människor i finanssammanhang så har det varit som en exit. När bolaget börsnoteras då är det en exit för mig och jag har varit med sedan starten.

JB: Precis. Då diversifierar man. Man har haft den stora uppgången. Så det behöver man också vara medveten om. De stora uppgångarna i företagsvärlden uppstår nästan alltid innan bolaget kommer till börsen. De som är kritiska till börsen brukar ibland säga att börsen är en begagnad marknad, på sätt och vis. Men det har ju vissa fördelar att det är en begagnad marknad, för då vet man att det funkar. Många grejer innan börsen funkar inte. De flesta bolag läggs ju ner.

Så man anser att man har fullvärderat bolaget. Till exempel många gånger är det riskkapitalister som säger vi köper in oss i detta bolaget. Vi kommer kunna effektivisera det, konsolidera det, köpa upp andra bolag, och så säger man att our work is done. Nu kan vi inte göra mer utan vi lämnar över till andra som är duktiga i nästa fas. För bolag går igenom olika faser och då kan man säga att en fas är färdig.

Att konsolidera kan handla om att köpa upp liknande bolag och slå ihop dem till ett. Securitas har ju varit ett sådant bolag, där man har varit väldigt duktig på att köpa upp andra bolag och slå ihop dem. Sedan kanske det är svårt att köpa upp bolag själv, men det är ganska vanligt att man köper ett bolag och ger betalt i aktier i det nya bolaget. Om jag till exempel är Securitas och du har ett litet vaktbolag och så säger jag att jag köper ditt bolag, men istället för att betala kontant så får du aktier i Securitas, för du kommer kunna sälja dem på börsen.

Vi var inne på det med kvalitetsstämpel, marknadsföring, etc. Och om jag ska vara lite cynisk – ibland så börsnoterar man för att dumpa skiten. Alla börsnoteringar är inte bra. Ibland använder man nyemission eller börsnotering för att lura småsparare. Sedan säljer man själv. Det händer tyvärr.

Stor skillnad mellan de olika börserna

JB: Sedan finns det mycket mer att prata om. Det finns till exempel olika börser. I Sverige har vi två stora börser. Det som vi normalt kallar för Stockholmsbörsen, som är Nasdaq OMX Stockholm. Det finns Nordic Growth Market. För att göra det ännu struligare finns det dessutom på de olika börserna olika listor. Att man noteras på den stora listan eller den lilla listan. Large, mid eller small cap.

Large cap då ska det vara över en miljard Euro i värdering av bolaget. Det finns också olika handelsplattformar. Det är en stor skillnad på en aktie som noteras på Stockholmsbörsen på large cap eller någon som noteras på Aktietorget. Det är väldigt, väldigt olika. Det ena skulle jag inte röra i med tång och det andra kan man i princip blunda och teckna och det kommer bli bra.

CB: Men du, jag måste säga en sak i en parentes. Nasdaq. Första gången jag hörde det var jag liten och jag tänkte vilket konstigt namn. För vi hade någon som hette Masdaq… Anyway! Men ibland undrar man hur den fick det namnet, men det är väl kanske två ord som har slagits ihop. Skulle jag gissa.

Genomsnittlig vinst på 15% första börsnoteringsdagen

JB: Om vi ska prata om det som egentligen är lite poängen i dagens avsnitt så är det att första dagen ett bolag noteras är väldigt speciell. Ofta ser man stora kursrörelser i aktien. Vi kommer prata om varför och hur det ser ut. Om vi börjar med att kolla på en studie som gjordes av Lowry 2017.

CB: Ja, han skriver så här:

It is well-known that IPO:s are on average underpriced. With average first day returns of approximately 15%.

Lowry et al 2017

JB: Ofta har man en rörelse på nästan 15% första dagen. IPO står då för Initial Public Offering. Det är då börsnotering. Tittar man på flera studier så var det en annan studie som gjordes av professor Ritter. Det är ganska coolt. Han har en databas på alla börsnoteringar sedan 1980 i USA. Då sa han att mellan 1980 och 2018 så var genomsnittlig ökning den första dagen på 17,9%. Det är ganska stor ökning. Sedan tittar vi i Dagens Industri. De hade gjort en undersökning nu den 23:e september, där de skrev att för perioden 2013 till 2019 så ökade nyintroduktioner i genomsnitt med 9% i värde den första dagen.

Tittar vi på de tre senaste tipsen som vi har gett under det senaste halvåret… EQT gjorde +18% på öppning, sedan stängde den på 32%, men det var en onaturligt hög rörelse. John Mattson +15%. Internationella Engelska Skolan +15%. Innan jag läste studierna så brukade jag säga mellan 5–15%. Och jag brukar inte ta i, så jag kommer nog att säga 10–20% framgent. Det finns faktiskt graf där an kan se då antalet börsnoteringar och den genomsnittliga första rörelsen. Detta är en graf på Ritters data mellan 1980 och 2018.

Antalet börsnoteringar per år 1980-2018 samt den genomsnittliga första-dags-rörelsen. Källa: Professor Ritter, Warrington University.
Antalet börsnoteringar per år 1980-2018 samt den genomsnittliga första-dags-rörelsen. Källa: Professor Ritter, Warrington University.

Man kan se att det har legat mellan 10–20% i snart tre decennier. Det enda undantaget var under It-bubblan, 2001, då man kunde se att det fördubblades i värde första dagen. Genomsnittet 99 var 70% rörelse första dagen. Det var därför det blev en bubbla. Jag vet att vissa amerikanska tidskrifter brukar skriva om att aktierna ”pops”, att det är som att öppna en läsk och så poppar det ut.

Begränsat antal aktier tillgängliga vid börsnotering

JB: Men det är ett stort problem, vilket är att det är väldigt svårt att komma åt de här aktierna i någon större utsträckning i de bra börsintroduktionerna. Av de dåliga börsintroduktionerna får du ofta så många aktier du vill ha. Men i de bra emissionerna eller börsintroduktionerna så får man sällan mer än kanske 10% av det man har sökt. Det har ofta varit diskussioner på bloggen eller på Facebook där folk har skrivit att de sökte 1 000 och fick 100.

Om vi tar till exempel EQT nu, som vi pratade om i förra avsnittet, då var det schysst att Investor EQT gav minimi-tilldelning till alla. Så alla fick 150 aktier, oavsett om du hade tecknat för 10 000 eller en miljon. Du fick fortfarande 150 aktier. Så de som tecknade för en miljon fick i princip ingenting. Det är då för att antalet är begränsat. Detta bekräftas också i en studie av Reuter 2006. Du kan läsa vad de skrev.

Over all, the evidence suggests that business relationships will lead underwriters increase investor access to under-priced IPOs.”

Jonathan Ritter, 2006

JB: Alltså, varför är det så svårt att få tilldelning? Jo, för att till exempel de bankerna som hjälper till i emissionerna ger till exempel då större tillgång till sina mest lönsamma kunder. Så det är väldigt svårt för oss småsparare att få tilldelning. Därför ibland så lottar man till och med tilldelning. Vi kommer också prata om sannolikhet. Hur gör man för att öka sannolikheten? För det finns trick för att komma runt det också. Kan du läsa nästa citat, från Jenkins, 2018?

We also find strong support for the existence of a quid pro quo, whereby broking revenues are a significant determinant of investors ideal allocations and profits.

Jenkinson, 2018

CB: Vad betyder det?

Orättvis fördelning av aktier

JB: Det betyder att problemet är för oss småsparare att det finns ett begränsat antal aktier och de här aktierna ska fördelas. Vad de här studierna visar är att man fördelar inte de här rättvist. Men EQT var rättvist på det sättet att alla fick 150 aktier. Du fick inte mer för att du investerade en miljon. Men grejen är att redan innan den tilldelningen sker till oss småsparare så har de här stora bankerna fått sina andelar, vilket gör mig lite upprörd.

Även om vi tittar på den här EQT-aktien, som jag tror att de flesta av oss upplever som positiv, så är det så att om man tittar på vilka banker som EQT använde för den här emissionen, då är det ofta som så att man behöver en bank. Det är tre parter i en börsintroduktion: ett företag som ska noteras, en bank som hjälper till med noteringen och marknaden. Du kan ju läsa vilka banker som var med i EQTs börsintroduktion. Det stod i deras prospekt.

CB: SEB, J P Morgan, Golden Sachs, Morgan Stanley, Nordea, UBS, Bank of America, Merrill Lynch, ABG… Ja, de har många banker.

JB: Ja, det är ”who is who” av de största bankerna, mest kända i världen. SEB hade klarat detta bra själv, eller J P Morgan. Då är detta ett sätt att hålla bra relationer i finansvärlden, eftersom EQT är ett bolag som jobbar i finansvärlden. Vilket innebär att det är inte vi småsparare som har tjänat pengarna. Alla de här bolagen har egna fonder och det visade man också i en studie från 2017, att många av de här bankerna använder IPO:s för att gynna sina egna fonder och ge dem en bättre utveckling.

Nu kan jag inte säga att det gick till så i EQT. Men som ett exempel. Man har sett detta i andra situationer. Då är det så att Nordea har fonder, eller Swedbank var inte med, så vi tar de som ett exempel. Swedbank har egna fonder och så är de med i emissionen och så ser de att vi kan ge rabatt på den här. Vi har den här rörelsen med ett genomsnitt på 15%. Om vi har fonder som har gått dåligt så kan vi tilldela en stor andel till de här fonderna. Eller det behöver inte ha gått dåligt ens, vi ger bara mycket aktier till våra fonder.

Då kommer de få en högre utveckling den dagen som inte en annan fond kan få, som inte är på den banken. För de får inte den tilldelningen. Så får de ett bättre resultat. För mig är det nepotism. Detta är inte ok, tycker jag. Forskarna skriver också att folk i finansbranschen vet ju att detta pågår. Det är ett knep och jag vet inte ens om det är lagligt. Men det händer och det finns fakta även i studierna. Så problemet med börsnoteringar är tilldelningen.

Varför är första dagen speciell vid en börsintroduktion?

JB: Ja, varför ökar det med de här 15%? Och jag skulle säga att det är en samling av olika faktorer. Den svenska banken Carnegie är till exempel väldigt duktiga på det här. Då säger de till företaget att ni ska släppa 25% av era aktier, så bolaget behåller 75% själva. Då säger de att är viktigt att vi får en bra börsstart, så det är viktigt att vi ger 10–15% rabatt. Då kommer det bli stor efterfrågan, rusning, en lyckad börsintroduktion Och då säger de att det gör inget, för det är bara 25% av aktierna som är till salu. Ni sitter ändå på 75% av aktierna.

Detta säger de då till de som sitter på aktierna i dagsläget, de befintliga ägarna. Till marknaden säger de titta vilken bra bank vi är som gav er ett schysst erbjudande. Ni köpte den här hundralappen för 95%, nu tjänar ni alla fem kronor. Titta vad duktiga vi är. Det blir win win. Win för företaget och win för investerarna. Sedan handlar det också om att banken är medveten om vilka signaler man skickar till marknaden.

Om det plötsligt skulle vara så att 90% av alla börsintroduktioner är skit, då kommer ingen vilja teckna sig i kommande börsintroduktioner. Då blir det svårt att sätta ett bolag på börsen och det blir dessutom svårt för bankerna. De tjänar jättemycket pengar i avgifter. Bolagen betalar ganska mycket pengar för att börsintroduceras. Men behöver anlita jurister, externa revisorer, gå genom regelverket, man behöver ha rådgivare. Så det finns ett incitament för de rådgivande bankerna att ge en rabatt.

Sedan när man tittar mer på forskningen, om vi hoppar ner lite i kaninhålet, då säger forskningen att det är en informationsasymmetri. Det finns tre parter i den här börsintroduktionen: det är företaget, marknaden och banken. Tricket är att ingen sitter på mest information, utan alla sitter på en del information, men ingen sitter på all information. Ledningen i bolaget de sitter på all information om bolaget. De vet hur kommande order ser ut, kunder, marginaler, utmaningar, Pelle som inte jobbar på lagret.

Alltså, de vet allt. Men den informationen vill man inte dela med sig, för du vill inte dela med dig av den informationen till marknaden, för där finns dina konkurrenter. Du vill inte berätta vad dina kunder betalar och hur ni har löst den interna utvecklingen. Så man vill inte dela med sig av all information.

Marknaden å andra sidan vet inte så mycket om bolaget, men marknaden som helhet, alltså summan av alla investerare, vet ju exakt vad efterfrågan är. Men det vet inte bolaget, eller hur? Så de har svårt att prissätta sig själva. Sedan har du banken som försöker medla den här informationen, men samtidigt ska den balansera att både företaget och investerarna ska vara nöjda. Man kan inte bara screw den ena partern. Sedan vill man balansera avgifterna och allokeringen.

Man vill undvika ett fiasko till nästan varje pris

Det är den här informationsasymmetrin som gör att det är svårt att prissätta en börsintroduktion och det är också det som gör att företagen är ok med att lämna pengar på bordet. Man fullprissätter inte, utan man ger hellre en rabatt. Om vi tittar på flera anledningar så är det så att man inte vill bli ett fiasko, som Uber och WeWork. De ligger under värderingen för börsnoteringen, de sjönk. WeWork drog ju tillbaka sin börsnotering för marknaden bara vad i helvete är detta för skit. Det har kostat jättemycket pengar och stor prestigeförlust för Vd:n och styrelsen och för SoftBank, den stora ägaren.

Vi kan göra ett kort sidospår kring WeWork. Nu är jag inte inläst för det var inte planerat vi skulle prata om det, men jag kan ju säga att WeWork gör exklusiva kontorshotell. Man har försökt branda sig i alla år som ett tech-bolag, men folk säger att ni är inte ett tech-bolag, ni är en hypad fastighetskontorshotell. Sedan verkar de ha en VD som har lite Gud-komplex. Han är kompis med SoftBank Vd:n som var den största investeraren. Det var en kinesisk fond som hade samlat ihop en miljard dollar. Och sa tänk större, du är Gud. Så det blev ju jättekonstigt.

Sedan hade både han och hans fru då sagt en massa konstiga saker, som att kvinnans uppgift är att stötta sina män. Han hade också köpt fastigheter privat och sedan hyrt ut de till bolaget och tagit överpris för det. Det var en artikel, jag tror det var i The Verge, som visade organisationsstrukturen och det var ett skämt. Det gick inte att fatta, så de drog tillbaka. De kommer inte börsnoteras inom någon snar framtid. Man vill alltså inte att det ska gå så här och att alla pratar om det som ett fiasko, med artiklar i Dagens Industri och liknande.

Det är särskilt viktigt för företag med starka ägare, som till exempel EQT, hade Investor som storägare, vilket är familjen Wallenberg. Är det någonting man kan säga om de svenska rika familjerna så är det att de håller väldigt låg profil. Man vill inte hamna i Dagens Industri eller i nätverk som att man har blås spararna på pengar. Hellre ger man rabatt och kommer upp som good guy än att försöka maximera intjäningen.

Stor efterfrågan och liten tillgång driver upp priset

JB: Sedan är det också naturligtvis tillgång och efterfrågan. Stor efterfrågan och liten tillgång driver upp priset. Till exempel EQT nu övertecknades tio gånger. Säg att det fanns 100 aktier tillgängliga och folk hade efterfrågat 1 000. Det gör också att det drivet upp priset. Sedan är det också att man ger rabatt för att locka investerare till att ta risken. Nytt bolag… om ni får rabatt så är det mer motiverat att man tar risken.

I USA är man också så himla rädd att bli stämd och skulle det felprissättas så kan man bli gruppstämd och då säger lagstiftningen att det räknas på noteringskursen. Så genom att sänka noteringskursen så minskar du risken för en stämning. Så det finns många incitament. Ett av de man inte tänker på så ofta är att i en börsnotering så har banken möjlighet till det som kallas för stabiliseringsåtgärder. Om du kan läsa citatet som är direkt taget från EQT-prospektet förra veckan.

I samband med erbjudandet kan joint global coordinators med SEB som ansvarig komma att genomföra transaktioner i syfte att hålla marknadspriset på akterna på nivå högre än den som i annat fall kanske hade varit rådande på marknaden.

Från EQT-prospektet

JB: Jag tycker detta är en sådan fin formulering. Så SEB kan alltså genomföra transaktioner, alltså köp och sälj, i syfte att hålla marknadspriset på aktierna på en nivå högre än den som i annat fall kanske hade varit rådande. Det betyder att om SEB tycker att den är felprissatt, den sjunker så kan de stödköpa aktien för att hålla ett visst pris. Då kan man kan känna sig trygg. Sedan skriver de att det är inga garantier, vi garanterar inte att vi kommer göra det, vi garanterar inte vilken utsträckning, och så vidare. Det är hundra hängslen på det här, men detta är ett sätt för man vill inte råka ut för det där fiaskot.

I EQT var det Wallenberg och så många som var inblandade, alla de där stora kända bankerna, och ingen av dem vill ta risken och då kan de göra de här stabiliseringsåtgärderna under en period. Detta var en av anledningarna till att vi gick ut och rekommenderade detta till alla. För sannolikheten att EQT-noteringen skulle bli en katastrof var obefintlig. Så det kan de göra.

En fokus på bolag som går med vinst

JB: Om vi ska försöka sammanfatta vilka faktorer jag tittar på när jag undersöker vilka jag ska rekommendera. Officiellt på bloggen och när jag skickar ut ett extra nyhetsbrev då är det bara det bästa av det bästa. På Patreon brukar vi dela upp även nivån under, så om jag skickar ut straffsparkarna, så vissa bra frisparkar brukar jag dela med mig av på Patreon. Vi själva ibland väljer också frisparkar med lite sämre läge. Men någonting som jag då tittar på är om bolaget är lönsamt, för till syvende och sist så går aktier ut på att vi tar en risk som aktieägare och i utbyte får vi ta del av bolagets vinst. Om inte bolaget går med vinst så finns det inget värde att ta del av.

För mig är det så att där är jag tråkig. Jag fattar inte alla de här börsnoteringarna med olönsamma bolag. Jag tycker att ett bolag ska gå med vinst. Till exempel Spotify är ett sådant bolag. Det var inte så länge sedan de börsnoterades men de har aldrig visat vinst. Någonsin. Så jag är väldig tveksam. Jag tittar också mycket på vad andra säger, för att spekulera om efterfrågan är större än tillgången. Alltså, vad säger Aktiespararna, Dagens Industri, SVD Börs Plus eller vad det heter. I EQT sa alla samma. Internationella Engelska Skolan, alla sa samma. Privata Affärer, etc. För då vet jag också att då kommer efterfrågan bli stor, för det är många som följer de här råden. För mig blir det en kvalitetsfaktor.

Något annat jag tittar på är om det finns institutionella investerare. Går Swedbank eller Carnegie in, till exempel? För om proffsen inte gillar det, då är det shit dumping på småsparare. Om inte proffsen går in då ska inte småspararna gå in heller, tycker jag. Det ser man oftast i media då.

Det står också i prospektet som man får ut, att till exempel 40% av de här aktierna är redan tecknade av Swedbank Robur, för det är en trygghetsstämpel. Jag vet att många läsare använder att om Jan rekommenderar det, då litar jag på Jan. Och det är trevligt men också lite vanskligt, för vi kan också ha fel.

Kommer någon skämmas om det misslyckas?

JB: Sedan kollar man om det finns en hype kring det. Nu vet jag inte hur Spotify gick, men det var hypat. Ibland kan man köpa bara på hypen. Sedan brukar jag ställa frågan finns det någon som kommer skämmas om det misslyckas? Det är inte alltid någon. Om det inte finns en stark ägare, som EQT. 25% av EQT ägs av Wallenberg, som kommer få skit om inte detta funkar. Till exempel Akelius också, att det finns en riktig person där bakom som heter Roger Akelius. Så det är olika aspekter att titta på.

Sedan tänker jag skulle jag i nödfall kunna tänka mig bli sittande med aktien. När jag pratar om börsintroduktion så är spekulationen den här första dagen. Jag vill inte äga på lång sikt, men om det värsta skulle inträffa, kan jag tänka mig att bli sittandes med den här? Alltså i nödfall. Till exempel med EQT var svaret ja och med Akelius är också svaret ja. Men vill jag bli sittande med Bluff och Båg AB, nej det vill jag kanske inte, då är jag inte ens med i den.

Sedan tänker jag är det en börsnotering eller en nyemission. Det är också stor skillnad. Börsnotering är att bolaget för första gången kommer kunna handlas på börsen. En nyemission är ofta ett bolag som redan är noterat men som behöver mer pengar. Då är det superviktigt i en sådan att titta på varför det börsnoteras eller varför de gör en nyemission. Är deras pengar slut för att de har misskött bolaget och behöver mer pengar för att kunna fortsätta missköta det framåt? Spring där ifrån och göm dig.

CB: Det här är också ganska svårt. Då måste man ändå ha rätt bra koll på hur ett bolag kan misskötas. Det är inte så att någon erkänner att vi har misskött det, utan de säger att det har inte gått precis som vi velat och framgent så tror vi på… Det är så mycket fina ord.

JB: Ja, vi ska sjösätta ett omstruktureringsprogram, heter det, eller konsolidera utgifter. Jag deltar i princip bara i nyemissioner när det är satsning framåt. Man ska köpa någonting, investera i någonting; inte för att täcka löpande utgifter. Det är därför jag inte gillar Spotify till exempel. För att de har aldrig gått med vinst. Alla pengar de tar in går för att täcka de utgifter de har. De är inte lönsamma. Jag gillar inte olönsamma bolag. Där är jag gammeldags, för tittar vi på majoriteten av noteringar så har det ökat jättemycket de senaste åren. Det finns grafer på det. För 20 år sedan kom du inte in på börsen om du inte var lönsam.

Observera vilken lista företaget noteras på och vilka villkor som gäller

JB: Pratar man om Spotify så är deras case att de kommer bli lönsamma i framtiden. Nu är det viktigaste inte att vara lönsam utan det är att växa. Det är massa människor som investerar i det. Uber är ett typiskt sådant exempel. Inte heller lönsamma. Det bara brinner pengar, men någon gång i framtiden… Då spekulerar jag. SKF, skittråkig aktie, nu vet jag inte om de har varit lönsamma men jag bara tar de som exempel för att de har varit lönsamma i många år. Men det är ett sjukt osexigt bolag. Det är därför jag gillar indexfonder, för köper du indexfonder så kommer du ha majoriteten av lönsamma bolag.

Sedan tittar man också på vilken lista det noteras på. Där är tumregeln att ju mindre lista, desto större försiktighet. Jag pratade med en kompis som sa att när det noteras på den riktiga Stockholmsbörsen till exempel på large cap, då kan man typ blunda och köpa och det kommer bli bra. Är det på något av de mindre listorna, då bör man vara väldigt försiktig, för det är vissa introduktioner eller emissioner på de mindre listorna där man bör springa och gömma sig.

Vi är nästan aldrig på de små listorna. Då ska det vara ett undantag. Det är dessutom så att vissa institutionella investerare får inte investera på de små listorna, för risken är så mycket högre. Det finns också – nu kan jag inte siffrorna i huvudet – men jag tror att det är 80% av bolagen på large cap som är lönsamma och typ mindre än hälften av bolagen som är lönsamma på den minsta listan. Ju mindre lista desto mindre lönsamhet, oftast. Är det rimligt att det kommer rabatteras är nästa fråga och hur ser villkoren ut.

CB: Men det här med hur villkoren ser ut… För nu tänker jag så att även om man är helt ny kring det här så ska man ändå kunna ta med sig mycket matnyttigt. Vad är det här med villkoren? Står det i prospektet då vilka villkor det är?

JB: Ja, men då kan problemet vara att exempelvis EQT:s prospekt låg på 240 sidor. Alltså, man pallar inte. Men det är därför jag brukar rekommendera att man läser analyserna. Till exempel Dagens Industri, Aktiespararna och Privata Affärer brukar gå igenom det. Detta är jobbet som vi gör. Innan jag rekommenderar en börsintroduktion har jag gått igenom alla de här frågorna, så för mig är detta avsnittet också lite ibland att i framtiden när det kommer ett nytt case, då kan jag hänvisa folk till detta avsnitt för att de ska veta vad en börsnotering är. För att titta på detta kan man göra men det kräver mycket jobb och då kan man fråga sig om det är värt det jobbet. Då är till exempel villkoren om det är institutionella investerare eller stabiliseringsåtgärder. Hur ser ut. Vad är riskerna, etc.

En sammanfattning

JB: Om vi börjar titta på vilka slutsatser man kan börja dra, om vi ska börja runda av. Vi har en del slides kvar så det är inte det sista, men då tänker jag så här att småsparare står som vanligt sist i kön. Det är viktigt att veta. Och kom alltid ihåg att de bästa affärerna kommer aldrig till dig som småsparare. Anledningen är ganska enkel, eftersom det krävs rätt mycket dokumentation. Om jag då ska sälja de här aktierna då går jag hellre till en person som kan köpa för 10 miljoner än en miljon småsparare som kan köpa för 10 kronor. Det blir så bökigt. Vi småsparare står alltid sist i kön och det är viktigt att komma ihåg.

Med det sagt så är det också så att i 80% av fallen, visar studierna, så stiger en aktie med 5–15%, om vi tittar på den svenska börsen. Studierna säger lite högre, men jag brukar räkna 5–15%. Problemet är nästan alltid tilldelning, att du får väldigt sällan så många som du söker. Men då kommer vi också prata om att det finns trick för att öka sannolikheten för den här tilldelningen.

Trots att vi står sist i kön, trots problemet med tilldelning, så kan jag många gånger tycka att det är värt det. Att delta i de bra, särskilt med tanke på att det är max 10 klick när man gör det på Avanza eller Nordnet. Gå in välj, konto, välj aktie, välj hur mycket pengar du vill satsa, så godkänn. Sedan sälj på första dagen. Om vi nu tar EQT så fick de flesta mellan 2 000–3 000 kronor. Sätter du det i relation till en timlön så tror jag att de flesta av oss behöver jobba både en, två och tre dagar för att tjäna 3 000 kronor efter skatt. Det är en schysst bonuskrydda i portföljen. Sedan går det inte att bygga pensionssparande på det är. Det funkar inte så.

Vi kommer också fortsätta tipsa om dessa. En till tre gånger om året kommer de här straffsparkarna. Vi säljer alltid de på första dagen, för vår tes är att man vill fånga den här rörelsen den första dagen. Då frågar folk ibland varför vi inte äger den långsiktigt, men då är det så att långsiktigt så visar alla studierna att långsiktigt underpresterar börsnoteringar mot index. Så det är bara den första dagen man har den här onaturliga rörelsen. Det är en felprissättning och den korrigeras första dagen och det är den man satsar på.

De största rörelserna på börsen sker alltid den första halvtimmen och den sista halvtimmen. Så börsen i Sverige har öppet mellan 9.00–17.30. Den stora rörelsen sker mellan 9.00–9.30 och 17.00–17.30. Inte alltid, men oftast. Tiden där emellan är ofta bara en transportsträcka. Jag är en försiktig fegis så jag brukar alltid sälja direkt i början av dagen. Men jag har börjat störa mig på det för oftast är priset högre i slutet av dagen, vid fem. Nu med EQT var det någon som dunkade in en stor order klockan 17.30. Då stack den iväg. Där hade vi kunnat göra 30% till på vinsten.

Överkurstips: Var ombytt till matchen

JB: Jag tänker att vi ska titta på lite överkurstrick och tips. Problemet som vi har varit inne på är allokeringen, att man får ofta inte så mycket tilldelning som man vill ha. Ju större tilldelning, desto mer pengar tjänar man. Det första tricket är att om du till exempel är kund på Avanza (annonslänk), öppna ett konto även på Nordnet (annonslänk), så att du är kund på flera banker. Du får jättegärna använda våra sponsrade länkar om du vill vara med och sponsra oss. Det kostar dig ingenting och naturligtvis är det kostnadsfritt. De finns i anslutning till avsnittet.

CB: Detta är vad du då kallar för att vara ombytt till matchen. Att man är redo när det kommer ett sådant här tips, så att man inte behöver sitta och fippla med det när det är stressigt.

JB: Precis. Vissa gör till och med så att de är ännu mer ombytta och öppnar konto på SEB, Handelsbanken, och så vidare. Det har inte vi gjort. Det pallar jag inte. Bolagen och banken kan själva välja, så ibland sätter de en begränsning per konto. Ibland sätter de en begräsning per personnummer. Men då är tricket istället att öppna ett konto i ett eget namn, i sin partners namn.

Vi har ju konto i både ditt och mitt namn och i våra företagsnamn också. Och även barnens. Man kan ta sin pappa och sin pappa, och så vidare. Jag vet inte om detta är kosher, men jag vet folk som gör så här. Man kan också ha olika typer av konton, som tjänstepension, ISK, aktiedepå, etc. Så man har ett smörgåsbord och kan ansöka om tilldelning på flera håll.

Sedan är problemet att man måste ha pengar för att täcka det på alla konton. Där finns det också lite olika trick. Om vi tar EQT så där gjorde vi så att vi hade ett konto där vi sökte för mycket pengar, flera hundra tusen, och vi fick 150 aktier, som alla andra. Men sedan gjorde vi också så att vi sökte på flera konton och då fick vi totalt till sju konton eller något sådant. Så då blev det inte 2 000 kronor i vinst, utan 14 000. Då är det plötsligt värt det. Då börjar vi närma oss en månadslön.

Överkurs, överkurs. Detta är inte till för alla, utan man behöver veta vad man håller på med. För att slippa ha de där pengarna på alla kontona, så kan man koppla kredit. Det kan man på Avanza och Nordnet. Får du tilldelning så dras det exakt så mycket pengar som du får tilldelning på krediten, vilket är ganska smidigt för då behöver man inte ha pengarna stående där. Så det är ett överkurstips.

Ett annat överkurstips. Detta är sjukt riskabelt så jag måste avråda från det. Men jag gör det ibland ändå och det har exploderat på mig vid något tillfälle också. Det är att överteckna. Till exempel, jag misstänker att det kommer bli övertecknat, jag misstänker att man inte kommer få så många som man vill. Säg att jag vill ha 1 000 aktier men jag misstänker att det kommer bli övertecknat, då ansöker jag om 5 000 aktier. Då vet jag att jag kanske får 2 000 istället för 250. Problemet är att om det är en dålig emission, den inte blir övertecknad, då får du full tilldelning. Så man behöver veta vad man håller på med, men det är ett ganska vanligt trick också.

80% sannolikhet till vinst

JB: När vi ändå pratar om det här så tänker jag att jag tänker mycket på investeringar och de här börsintroduktionerna som ett kulspel. Detta var ett tips jag fick av Ingmar, en fondförvaltare, för många, många år sedan. Han sa alltid att investeringar handlar om sannolikheter. Han pratade alltid om sin påse med kulor och vid ett tillfälle köpte jag en påse med kulor för att illustrera detta.

Säg att vi har en påse med 100 kulor, då säger till exempel forskningen här att vid börsintroduktion då kommer du ha 80 kulor av de här 100, som kommer ge en vinst på ungefär 15%. Sedan kommer jag ha 20 kulor som kommer ge en förlust.

Det betyder att om jag leker med att jag deltar i de här börsintroduktionerna över tid, så är det som att dra kulor ur påsen. Eftersom det är fler vinstkulor än förlustkulor och så länge som inte förlustkulorna gör att man blir av med alla sina pengar, vilket sällan händer även om det går dåligt, så kommer jag gå plus. Det är 80% sannolikhet.

Så jag tänker inte så känslomässigt på det. Jag tänker att detta är en kula jag drar, sedan råkar den ibland heta EQT, FM Mattsson eller Akelius. Det spelar ingen roll. Det är bara en ny kula. Gick det inte då drar vi en ny kula. Över tid kommer du gå i vinst. Det handlar också om att släppa taget om det här vanliga misstaget som många gör. Det är att när man förlorar pengar på en aktie så sitter man kvar i den av någon underlig anledning för att sälja den när man är plus minus noll.

Men sluta tänk att du måste få revansch i den enskilda aktien. Du kan väl för tusan få revansch i någon annan aktie. Det är mycket större sannolikhet att du får revansch i en annan aktie än att du sitter kvar i något skit.

Därför skriver jag alltid att jag säljer första dagen oavsett vilket. Oavsett om det går upp eller ner. Går det upp, grattis, jag tjänade pengar och hade rätt. Perfekt. Går det back; jag förlorar, jag hade fel. Cut your losses short. Att inte ha den där känslomässiga kopplingen till det. Återigen, tänk på det som en kula av många.

CB: Bra där, Ingmar. Jättebra, för det blir mycket lättare att hantera det här om det inte ska vara så mycket förhoppningar och förväntningar.

Kom ihåg att det inte finns några garantier!!

JB: Riskerna här är att du kan få tilldelning på hela innehavet och kursen backar. Det kan backa för att det är en dålig emission, alltså att någon har klantat sig. Men det kan också vara så att man noteras en dag då USA bestämmer sig för att invadera Iran och börserna faller. Det kunde man inte veta. Ofta om det är en sådan händelse så brukar den hämta sig ganska snabbt.

Men det kan hända att det går back. Det finns inga garantier. Även om jag kallar det för en straffspark – det är bara att titta på en VM match – så finns det en målvakt. Sedan ibland, som i EQT så har målvakten en ögonbindel och får stå med ryggen mot bollen. Men man kan ändå sparka den utanför, liksom.

I värsta fall, det är väldigt osannolikt, är att man skulle förlora hela innehavet. Så jag kan på många sätt tycka att många av de här börsnoteringarna är bättre än onoterade investeringar, där du kan bli av med allt eller bli fastlåst. Sedan naturligtvis, många av studierna vi har pratat om bygger på historisk avkastning och det är inte en garanti. Min egen regel är att bara göra börsintroduktioner och nyemissioner för pengar i lekhinken.

Jag hade workshop här för två veckor sedan i Stockholm. Då var det en kvinna som heter Rebecka som var så här vet du vad, den där fjärde hinken, vad är det den heter, den där disco-hinken? Jag gillade det. Det är avsnitt #47. Så detta ska bara vara pengar man har råd att förlora, som inte är basen i ens sparande. Så sälj inte Lysa eller indexfonder för att delta i en börsintroduktion.

Egna anekdotiska observationer

JB: Detta finns det inga belägg för med någon studie, utan detta är vad jag har märkt under de här senaste 10 åren som jag har roat mig med detta från tid till annan. Tilldelningen får man ofta inte veta förrän samma dag som börsintroduktionen sker. Och ofta får man inte veta förrän runt 8.30 – 8.45. Ibland är det till och med så att man kan bli lurad, att det är svårt att se hur stor tilldelningen är. Man måste klicka sig runt. Ibland så står det hur mycket du har sökt, men inte hur mycket du har fått. Så det är lite klurigt.

CB: Det här känns mer och mer att det inte är för en nybörjare. Men det måste det få vara. Men ok, så det är inte så lätt alltid, utan man måste tänka själv.

JB: Ja, precis. Det är därför jag brukar skicka ut instruktioner exakt hur man gör när det är nya introduktioner. Sedan är det alltid roligt, för om vi tar EQT som exempel igen, så den artikel på bloggen som handlar om det, så började det komma kommentarer 8.15 den dagen. Normalt brukar det vara väldigt lite läsare på morgonen, de flesta är på kvällen, men nu var det mycket fler läsare på förmiddagen. Då är det roligt att se. Vi hade en gemensam stund där i kommentarsfältet, vilket jag tyckte var jättekul.

Klockan 8.55 brukar ofta orderdjupet dyka upp. Att man börjar lägga in de första ordrarna. Hur många vill sälja, köpa, till vilket pris, så man får en första indikationen. Där såg man till exempel på EQT att på de första fem minuterna kom det in cirka åtta miljoner order på åtta miljoner aktier till 80 kronor när introduktionskursen var 68. Så redan där var det perfekt.

Vi har varit inne på det, att största rörelsen brukar ske första och sista halvtimmen på börsen. Ofta är det en transportsträcka. Jag har pratat mycket med Nicklas, en kompis som jobbar med detta professionellt, så har vi konstaterat att på förmiddagen är det ofta småspararna som handlar. På eftermiddagen är det ofta proffsen. Det är vår observation när vi har tittat. Småspararna är dumma. Jag är ledsen och jag är inräknad i den. Man är känslomässig. Till exempel som jag, som säljer klockan 9.00.

Proffsen sitter på läktaren och låter amatörerna springa sig trötta, sedan kommer de in och bestämmer matchen. Oftast har det varit en fördel att vänta. Klockan två öppnar den amerikanska börsen och många av proffsen sitter och avvaktar för att se hur det går i USA. Detta kan man se för det står i listan vilka banker som gör affärerna. Som vi som handlar via Avanza, så kan alla se att Avanza har handlat till en viss summa. De kan inte se vem på Avanza som har handlat, men att de har handlat.

Så där kan man kolla. Avanza och Nordnet är ofta småspararna som handlar där. Svenska banker kan man ofta säga att det är de svenska proffsen som handlar. En svensk fond handlar via en svensk bank, till exempel Carnegie eller SEB. Utländska banker är ofta utländska proffs, så då kan man ofta se tendenser.

Sedan kan det vara anonymt och då är det hedgefonder, börsrobotar, etc. Man tillåter anonym handel, vilket ofta är proffs. Så då kan man se tendenser. Jag kommer nog rekommendera i framtiden att man säljer hälften på förmiddagen och hälften på eftermiddagen. Då får man lite av båda. Jag brukar kunna tycka att bättre en fågel i handen än tio i skogen. Jag var supernöjd med mina 2 000 spänn på EQT. Visst, hade jag väntat hade jag kunnat få 2 400 spänn.

Observationer från studier

CB: Lowry et al från 2017 säger:

Since the 1990s the largest IPO:s are frequently the most underpriced.

Lowry, 2017

JB: Vilket är lite ointuitivt, men de största börsintroduktionerna av de största företagen ger oftast mest rabatt. Det har jag inte tänkt på, men makes sense. De har råd med det och det är oftast mer investerat, det är fler som har incitament att det ska gå bra, och så vidare. Kan du ta nästa?

CB: Lowry et al säger också:

Less than 20% of IPO:s has negative first day returns.

Lowry, 2017

Så det är mindre än en femtedel av alla börsintroduktioner som slutar negativt första dagen.

JB: Det är därför jag pratar om påsen. 80 kulor som ger vinst och 20 kulor som ger förlust.

CB: Lee and Wahal 2004 skriver:

We find that venture capital backed IPO:s experience larger first day returns than comparable non venture backed IPOs.

Lee and Wahal 2004

JB: Vilket också är ganska spännande. Så bolag som har ägs till stor del av riskkapitalbolag ger en större vinst. Också helt ointuitivt, för man skulle tänka att proffsen vill hämta in mer pengar. Men då är det också att de vill ha ett bra rykte, vill kunna göra bättre affärer i framtiden, så därför ger de också en rabatt. Lite ointuitivt innan jag hittade detta i studien faktiskt. Kul.

CB: Degeorge från 2017 säger:

Positive relation between the growth underwriting spread and the first day return.

Degeorge 2017

JB: Ja, för ofta ger man ett intervall när man börsintroducerar sig. Till exempel EQT var mellan 62 och 68 kronor. Ofta ju större spread, ju större rörelse. Det hänger väl också ihop med att då kan bankerna ta mer betalt och då kan man ge lite mer rabatt i slutet. Sedan har vi min egen spaning, som är att fler och fler företag börsintroduceras utan att gå med vinst. Jag tycker att det är ett otyg. Är det så att det kommer bli ännu fler bolag så tror jag att detta kommer skifta de här oddsen på 80–20, om det är så att bolagen som noteras är förlustbolag. Så det är viktigt att ha i åtanke. Vi har två eller tre studier till.

CB: Då har vi Lowry 2017 igen:

Do IPO:s underperform over the long term, measured as the three or five years following the offering? The answer is ”yes” if we compare them to a broad market index, but the answer is ”no” if we compare them firms of similar size and book to market.

Lowry, 2017

JB: Ja, vad de säger i sin studie är att han har frågat sig så här överpresterar de här börsintroduktionerna mot index över en tre- till femårsperiod och svaret är nej. De går sämre än index över en tre- till femårsperiod. Däremot går de bättre än motsvarande bolag i samma storlek. Så det lönar sig inte att investera i börsnoterade bolag långsiktigt. Du säljer första dagen, för det kommer gå sämre än index över tid. Enkelt.

CB: Dimensional 2019 säger:

Dimensional’s research team studied the first-year performance of more than six thousand US IPOs from 1991 to 2018 and found that generally under-performed industry benchmarks.

Dimensional 2019

JB: Så det är en annan studie, ett annat företag, man gick igenom 6 000 börsnoteringar mellan 1991 och 2018 och noterade att de underpresterade mot index. Det är alltså ingen tvekan om att de underpresterar mot index. En indexfond är bättre över tid än att sitta och köpa börsnoteringar och hålla dem. Och för att slå in spiken kan vi ta Financial Times också.

We analyzed all IPO:s in the US rising more than one billion since 2000 and found that the direction of first day movements was no guide to future performance.

Financial Times

JB: Ja, så det finns ingen åh, den ökade mycket första dagen, alltså kommer det gå bra. Eller att den kommer gå dåligt för att den backade. Det finns inga sådana samband som många pratar om.

Var försiktig i början och använd bara lekhinken till detta

JB: Sammanfattningsvis skulle jag säga ta i trä. Hittills under alla de här 10 åren har vi 100% track record. Sedan är det också att jag är väldigt försiktig. Jag tar bara det som jag upplever är som att målvakten står med ögonbindel och bakbundna armar. Vad detta avsnittet säger egentligen är att vi skulle kunna vara mycket mer laid back och ta kanske dubbelt så många tillfällen, eller tre gånger så mycket. Men jag vet inte hur duktig den som sitter i andra änden, som lyssnar eller tittar på det här är. Jag fick in många mail från folk som berättade att det var första gången med EQT. Då vill man ha en positiv upplevelse av det här.

Är man lite mer avancerad sparare kan man delta i fler av de här börsintroduktionerna och se det som ett kulspel. Så skulle jag säga. Sedan skulle jag säga att det finns inga garantier, men sannolikheterna är starka. Du har oddsen på din sida. Men det är ingenting att bli rik på. Det går inte att bygga en strategi på detta eller att ha en fond på det här. Men det är ett kul sätt att kunna få lite extra pengar. Är man då i början av sin sparkarriär är detta ett bra sätt att kunna bygga upp ett kapital. För ta till exempel de där 10 000, då satsade du dem och fick 2 000 kronor, plus att det är roligt. Det blir något man får prata om.

CB: Jag tror också att man kan bygga sitt ekonomiska självförtroende litegrann. Att om man har ett litet sparkapital, som du säger, om man vill få ut mer av det eller att det ska bli större snabbare, så kan det vara…

JB: Absolut, men jag håller upp ett varningsfinger. Hellre att man investerar i en fondrobot och Lysa och indexfond. Där har du sannolikhet på 90-95-99%, över 10, 20, 30 år. Jag tror att man ska se detta som en krydda. Man ska se det som lekhinken. Jag tror man ska våga. Förhoppningsvis så ger detta en trygghet, men man ska ändå inte se det som en garanti. För det finns inga garantier. Så skulle jag säga.

Bli gärna en del av vårt community

JB: Om du tycker detta var kul, häng gärna med oss även i framtiden. Om du lyssnar på detta i podd, prenumerera på podden. Ser du detta på YouTube, tryck gärna på prenumerera på kanalen och på klock-ikonen, så får du notiser när det kommer nytt avsnitt. Anmäl dig till nyhetsbrevet om du inte redan har gjort det. Där kommer tipsen. Anmäl dig till nyhetsbrevet här. Det är kostnadsfritt så klart, kommer ut en gång i månaden, förutom när det kommer ett extra avsnitt.

Sedan är det tyvärr så här att ofta är jag ganska snäv med deadlinen. Emissionen får man reda på första september, sedan kommer det en deadline den 20:e. Problemet är att jag kan inte gå ut med det förrän 17:e eller 18:e, för jag inväntar alla andras analyser. Vi satsar ändå på att det blir en överteckning, etcetera, så därför är det också bra att vara ombytt till matchen, som vi har pratat om.

Sedan brukar vi lägga ut på Facebook. Det har blivit kul igen, så jag har börjat lägga ut lite grejer på Facebook. Men det stora där vi hänger mest är såklart på Patreon. Jag tror att vi är 200 patroner nu totalt, vilket är jättekul. Det är vår lilla community där vi försöker ge extramaterial. Vi har FikaTillsammans, så det är som en live podd. Man är med och så ställer jag frågor till till exempel gästen eller så kan du ställa frågor om du vill eller andra läsare.

Då väljer man själv hur mycket man vill stödja och hur länge. De flesta brukar ligga på en fika i månaden. Det krävs inte mer än en lyckad börsnotering för att täcka allt man sätter in. Det kan man läsa mer om på Patreon. Men jag måste få tacka Oscar på Patreon, för han skrev ett sådant himla fint meddelande till oss. Kan inte du läsa vad han skrev? För jag blev helt rörd.

Detta och tidigare kommentarer idag och tidigare dagar här på Patreon och nyhetsbrevet är så jäkla bra. Gick med för att stötta er och för att ni gjort så mycket för mig och min portfölj. Men sedan när man får detta också är det en ren och skär bonus. Tack.

JB: Ibland får jag frågan från läsare som är så generösa och säger att de vill Swisha eller så. För mig känns det jättedumt att ta emot Swish. Jag fattar att det inte är tänkt som en allmosa, men det är svårt för mig att ge tillbaka någonting. Då brukar jag säga skänk hellre till en välgörenhet, men om du vill vara med och stötta kan du göra det på Patreon, för då kan vi återgälda det på något sätt. Så resonerar jag kring Patreon. Men det så återstår det väl bara att säga tack för den här veckan och så hoppas jag att vi ses nästa vecka. Tack.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln, vill få tips om kommande artiklar och börsintroduktioner prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer ungefär en gång i månaden och innehåller även de bästa tipsen, råden och artiklarna.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.


Den här artikeln publicerades 2019-10-06 klockan 20:53 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden, Så blir du rik.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

8 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej! Lyssnade på ert avsnitt om kryddan börsnoteringar häromdagen, intressant! Hur ser ni på börsnoteringar på norska börsen, något särskilt man bör tänka på om man tycker en notering där låter intressant? En sådan investeringar blir ju såklart något valutautsatt och dessutom på KF och inte ISK (vilket medför eventuell vinstskatt). Tack för kul podd!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Cecilia
  2. Vit pil

    Hej, tack för all grym info!
    En fråga, var ser jag om bolaget börsnoteras på small, -mid, large cap, first north etc?
    /karl

    0
    Gravatar ikon för användaren
    karl
  3. Vit pil

    Vill bara rätta en sak som sades i podden. SOFTBANK är från Japan och inte Kina. Lite som när Nasdaq hissade schweiz flagga när Spotify noterades 😀

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Per
  4. Vit pil

    Jag blir lite nostalgisk. Nu snackas det IPOs på fikarasten, i kompiskretsen och på släktträffar, ja nästan överallt. Kommer ni ihåg Dotcom-eran med all yra kring börsintroduktioner?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jörgen
    1. Vit pil

      Ja, eller hur? Nostalgi… 👍😂

      Fast skillnaden då var att det gick upp i genomsnitt med 70 % på introduktionen. Nu är det åtminstone företag som drar tillbaka (WeWork) och företag som får stryk Uber, Lyft m.fl. Rätt mycket spännande i engelsk press just nu om att Wall Street och Silicon Valley inte direkt är kompisar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Angående att söka med flera konton, anses varje konto vara en ny ansökan? Dvs, kan jag ha 5 ISK konton och söka ifrån och de anses vara olika eller måste det vara olika kontotyper per person? Så ett vanligt aktiekonto, en isk, en pension osv? Tack för mycket bra tips!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Kryh Öberg
    1. Vit pil

      Det brukar vara en kontotyp per bank. Till exempel så använder jag ett ISK och ett Aktiesparkonto hos Avanza. Jag skaffade ett till ISK i samband med noteringen av Akelius men blev nekad att köpa från det nya då jag redan köpt från ett annat ISK på Avanza. Så med andra ord du kan ha 5 olika ISK om dem är på olika banker, men du skulle kunna använda andra kontotyper så som Aktiesparkonto och på det sättet söka från flera konton på samma bank.

      Som Jan också nämner i avsnittet så går dem ibland på personnummer och då räknas det bara som en ansökan, oavsett hur många konton du använder såvida du inte också ansöker via ett företag eller annan person så som en fru/man eller så.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Felix Westphal

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.