Om billigt hållbart fondsparande utan sämre avkastning

Dagens artikel är en intervju och ett sponsrat samarbete med fondförvaltaren Magnus Alfredsson som förvaltar den egna och uttalat hållbara fonden Proethos. I intervjun berättar han om hur han, efter många år i finansbranschen, provocerades av; att hållbara val alltid skulle kosta mer än ohållbara val, att hållbart sparande skulle ge lägre avkastning än ohållbart sparande eller att man inte skulle kunna placera sina pengar i allas framtid och samtidigt få en rättvis avkastning. Därför skapade han den billiga fonden Proethos för att visa att det går och ge ett alternativ till oss som vill spara etiskt, hållbart och rättivst.

Hållbart, etiskt och rättvist sparande är något som ligger mig och Caroline nära om hjärtat. För mig var det ett bryskt uppvaknande när jag insåg att t.ex. mina sparpengar (ca 3 ton CO₂ per 100 000 kr) hade en betydligt större miljöpåverkan än min bilkörning (ca 1.5 ton). Trots att många av oss försöker äta ekologiskt, ta cykeln istället för bilen och göra klimatsmarta val kan det inte undgått någon att vi inte lever särskilt hållbart. En stor utmaning, i alla fall för oss, har varit att det inte finns så många bra hållbara eller etiska alternativ att investera i. I många år har man dessutom fått betala extra i form av en sämre avkastning för att man har valt hållbart sparande.

Därför var det extra roligt när vi fick tips från er läsare om Magnus Alfredsson och hans fond Proethos. Här fanns det en person som också var frustrerad över faktumet att hållbart sparande skulle vara dyrare eller sämre än ett ohållbart sparande. Till skillnad från många andra – som t.ex. de som säger att det är kört med klimatet och att det handlar om att dö med värdighet – så valde han att göra något konkret åt saken och startade sin uttalat hållbara fond Proethos. I korthet är det en global blandfond, med en fördelning om ca 80 % aktier, 20 % räntor, som investerar i företag som är verksamma i de fyra områden som krävs för klimatomställningen:

• Hållbar energiproduktion
• Hållbar energikonsumtion
• Hållbara transporter
• Hållbar livsstil

Det handlar nämligen om att aktivt både välja in och välja bort. Vi konsumenter och sparare glömmer ibland bort att vi har en mycket större makt än vad vi tror. Genom våra val och placeringar av pengar bestämmer vi faktiskt vad vi vill ha mer om av i framtiden. Som Magnus påpekar handlar det om att faktiskt ha en ångetsfri övergång till en hållbar livsstil och att det faktiskt går fortare än det ibland ser ut. För ett par år sedan höll t.ex. Wolkswagen på med dieselgate för att idag lova att miljontals bilar inom kort kommer vara fossilfria.

Den här utvecklingen sker supersnabbt i många olika områden. I avsnittet pratar vi om matindustrin som är en enorm klimatbov, men också om de nya företag som kommer med hållbara lösningar. Ett exempel är företaget Beyond Meat som är ett av fondens innehav som producerar växtbaserat ”kött”. Eftersom jag och Caroline försöker klimatväxla med små steg valde vi att testa de växtbaserade hamburgarna som de producerar. De finns nämligen att köpa på COOP här i Sverige och dessutom var det ett bra tillfälle att prata hållbarhet och aktier med dottern. De var faktiskt riktigt goda och kan varmt rekommenderas. ?

I intervjun pratar vi även om vad en begriplig syn på hållbarhet är, att studier pekar på att premien man betalade extra för hållbart sparande är borta, att risken till och med kan vara mindre i hållbart sparande än i vanligt sparande, om innehaven i fonden Proethos och om hans tankar kring hållbart, etiskt och socialt sparande samt några av era läsarfrågor.

För tydlighetens skull tycker vi att det är viktigt att påpeka att vi äger andelar i fonden, att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning samt att alla investeringar innehåller en risk som gör att värdet av ditt sparande både kan öka och minska i värde. Fonden är relativt ny och passar tills vidare utmärkt i den aktiva hinken enligt fyra hinkar principen.

För dig som är medlem i vår RikaTillsammans-community på Patreon kommer Magnus att delta i en digital FikaTillsammans i början av november. Det är ett tillfälle att ställa frågor, diskutera hållbart sparande och fungerar ungefär som en livepodd där du kan bara lyssna med eller delta i den utsträckning du vill. Läs mer på vår Patreon-sida.

Tack för den här veckan och vi hoppas att vi ses även nästa söndag!
Jan och Caroline

Kort fakta om fonden

Nedan följer lite kort fakta om fonden (tack för tipset Ulf!)

Prethos Fond – Sammanfattning

En hållbar global blandfond som investerar i hållbara företag som verkar inom områdena: energiproduktion, energikonsumtion, transporter och livsstil. Den fördelar 80 % av kapitalet i aktier och 20 % i hållbara räntefonder vilket ger en risk på 5 av 7. Avgiften är 0.65 % per år men varierar på Avanza till följd av höga inflöden i förhållande till totalt förvaltat kapital. Över tid är tanken att avgiften ska sänkas.

Finns att köpa

På de flesta ställen där fonder finns t.ex. Avanza eller Nordnet. Enklast hittar man den genom att söka på ”Proethos”. 

Hur kan man resonera kring den

Som ett hållbart alternativ i den aktiva lekhinken. Eventuellt som ett alternativ till en globalfond i en av modellportföljerna. Tänk på att i det senare fallet behöver man räkna om andelen räntor. 

Läs om Proethos istället för att se videon/poddavsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer nedan en komplett transkribering av hela avsnittet:

— START TRANSKRIBERING —

Varmt välkommen, Magnus Alfredsson, grundare och förvaltare till den hållbara och globala blandfonden Proethos. Du har arbetat med kapitalförvaltning och private banking i mer än tio år, både här i Sverige på Sparbanken i Öresund och Skåne, men även utomlands med Credit Suisse, Société Générale, Jyske bank och Handelsbanken. Nu driver du Proethos från Lund i Skåne. För oss som är från Skåne är det ett extra stort plus. Det är vi lite stolta över. Varmt välkommen!

Startade Proethos för att kunna erbjuda ett bättre alternativ

Jan: Vad som stack ut för mig när jag fick tipset om Proethos var när jag läste på er hemsida att många av oss vill leva hållbart, vi källsorterar, vi äter ekologiskt, vi tar cykel i stället för bilen, men så glömmer vi sparpengarna. För mig var det en stor insikt när någon sa till mig att pengarna har en större miljöpåverkan än bilkörande. Varför tycker du att detta är viktigt och hur kom det sig att du startade en fond?

Magnus: Allting började egentligen med att jag tittade på min egen portfölj för några år sedan. Efter att ha jobbat med kapitalförvaltning och private banking under 10–15 år så kändes det någonstans som att det saknades något. Min aktieportfölj var inte någonting som jag tyckte var särskilt intressant. Det var flygbolag, det var olja, det var slit- och slänglösningar. Då kände jag någonstans att det här måste man kunna göra bättre på något sätt. Där började egentligen allting.

Caroline: Varför tyckte du att man måste kunna göra det bättre?

Magnus: Jag tror jag är där i min personliga utveckling. Tidigare har det inte spelat så där jättestor roll över huvud taget. Men man passerar 40-strecket, man har barn och någonstans känns det ändå som att man letar efter den där uppgiften som är god nog att stå rak inför. För min del så var det den här uppgiften; att sätta ihop någonting som var bättre än det som jag har suttit på banker och sålt, som är billigare.

Planeten klarar sig oavsett, men inte vi människor

Magnus: Just hållbarhetsbiten är extremt viktig, där vi är nu. Planeten klarar sig oavsett om människorna är här eller inte, men för vår egen del så är det rätt så trevligt om vi kan göra någonting åt… Om vi inte fortsätter att pumpa ut koldioxid i atmosfären, plocka upp fossila bränslen och bränner dem ovanför. För det är egentligen det som är problemet, sedan är allting annat ett följdproblem.

Jag känner väl någonstans att det hade varit trevligt att kunna lämna över en planet, en miljö, till nästa generation, där de faktiskt kan leva och bo på ett bra sätt.

Magnus Alfredsson, Proethos

Jan: Jag tänker att det är ett supermodigt steg. Jag känner mycket folk i finansbranschen, där den högsta drömmen är att jobba på de där bankerna där du har jobbat. Att flytta till och jobba i ”city” i London. Du har ju gjort allt det där som många drömmer om, sedan bara tackar du nej till det där.

Caroline: Det kanske är så att man måste göra det först då. Passera 40, få barn, se att jag vill ändå lämna efter någonting jag kan vara stolt över. Kan jag vara stolt över fonderna jag har sålt i city? Eller jag vet inte. Vad tänker du, Magnus?

Magnus: När jag började med bank så var min stora dröm det här med kapitalförvaltning. Träffa förmögna människor, flyga fram och tillbaka. Det var jätteroligt och jag har ju gjort det. Men det är inte så där jätteglamoröst och trevligt kanske på alla sätt och vis. Det är mycket i den här miljön som jag kanske inte riktigt går med på, längre.

Då känns detta väldigt mycket mer naturligt. Jag skulle säga att detta är framtiden. Det som bank var på 80-talet, det är inte framtiden. Utan det blir mer och mer transparent, mer och mer enkelt. Vi har digitaliseringen som gör att du köper saker… Det som tidigare var jätte avancerat, köper du med du med tre knapptryckningar och legitimerar dig med mobilt BankID och går vidare. Det är framtiden, tycker jag.

Alla som säger att de är gröna är inte det

Caroline: Ja, det är intressant det du säger. Men vad var det när du jobbade i finansbranschen som du inte gillade och som du kanske förändrar nu själv, när du jobbar med ditt eget?

Magnus: Jag har haft väldigt svårt för att sälja saker som jag inte riktigt tror på själv. Det är liksom en väldigt stor drivande kraft i detta. Det är att sätta ihop något som är så bra att jag själv skulle köpa det.

Jan: Det är det som jag gillar med dig. Man har stora problem med green washing. Jag följer dig i sociala medier och då var det till exempel så att du hade postat en artikel om BP, som säger att de har en grön profil, sedan var det någon att de hade lobbat för att öka metangasutsläppen. Så grön var den. Och jag tror att du också skrev att det finns alltid två sidor och frågan är vilken man tittar på. Du skrev också på bloggen på Proethos hemsida att det har inte alls visat sig vara svårt att välja bort flyget.

Magnus: Ja, för egen del har det varit hur enkelt som helst. Tidigare i mitt liv har jag flugit väldigt mycket. Jag har flugit på affärsgrejer och privat, men sedan jag startade det här företaget har jag inte flugit en enda gång. Det har var inte varit svårt alls. Det som jag skrev där det syftade till att det finns rätt så trevliga platser som man kan åka till runt omkring här. Man tar tåget eller elbilen eller vanliga bilen.

Jag har mycket möten med företag och personer i Stockholm, men jag är aldrig i Stockholm. Vi använder Skype och telefon och så vill jag ha det.

Hållbart behöver inte vara dyrare

Jan: Någonting som du också skrev om är att vissa saker verkar så här – nu bara hittar jag på här – men lite fött i en frustration. Där så har du också skrivit att du tycker att det är väldigt konstigt att det hållbara sparandet ska vara dyrare än det ohållbara. Sedan skrev du också att detta är ohållbart för spararen. Vill du utveckla hur du menar?

Magnus: Ja, det kan jag göra. För det första; om vi går mer mot en hållbar värld, så borde alla olika företag verkligen lobba för de hållbara lösningarna.

Om det finns två eller tre olika lösningar, då borde det vara den hållbara lösningen som man vill sälja mer av.

Magnus Alfredsson, Proethos

Då kan man inte – så som jag ser det – höja priset på det för att det är en liten lyxlösning. Då har vi ännu ett lager av värde här, vi har en ”hållbar” lösning.

Caroline: Ja, ok, så man höjer priset för att man tycker att vi har ännu ett värde i det? Eller är det att det kostar mer på något vis?

Magnus: Vissa produkter kostar väl kanske mer. Någon ekologisk produkt i livsmedelsbutiken eller någonting ditåt. Då kanske det kostar mer att producera det. Men det finns saker som kanske inte kostar mer och jag skulle bara gärna vilja se att man lobbar mer för de hållbara lösningarna.

Caroline: Och göra det enklare kanske för kunden att köpa det. Så det inte blir så att man själv måste… ”Åh, ja måste leta upp det här själv och det var ju dyrare.” Så att det blir svårt.

Magnus: Ja, det blir ju en tröskel. Har du två alternativ och det ena kostar 10 kronor och det andra kostar 12 kronor, då har jag full förståelse för att man drar sig inför 12 kronor och väljer den som kostar 10 kronor.

Bättre avkastning med hållbara fonder

Jan: En fråga som jag tycker är väldigt svår är ju att betalar jag med avkastning idag för att jag vill spara hållbart? Det lever ju som en sanning där ute. Vad skulle du svara på den frågan?

Magnus: Nej. Så har det varit tidigare.

Idag betalar du inte extra för att spara hållbart. Det är en bankpersonlighet i Sverige som har gått ut och sagt att investera pengar etiskt det innebär att man tar den långsamma vägen på motorvägen. Men så är det inte längre. Undersökningar har tittat på företag som lyfter hållbarhetsfrågorna… ger ju bättre avkastning, så som det är nu.

Magnus Alfredsson, Proethos

Om man tar det ett snäpp längre. Inte bara företag som tar hållbarhet på allvar, utan som faktiskt har lösningar som är A och O för att vi ska kunna leva hållbart, tror jag definitivt kommer att ge en väldigt bra avkastning de närmaste tio åren. Utan problem. Tänk vindkraft och solkraft liksom.

Det är det som privatpersoner, företag, regioner, kommuner, allting, alla olika aktörer säger: ”Ok, vi måste tar detta på allvar.” Då pekar man med hela handen. Sverige ska ju producera dubbelt så mycket solkraftel om är det sju år, som man gör nu. Då är det ingenting annat att göra annat än att man sätter upp vindkraftverk och bygger parker. Det finns ingen annan väg framåt.

Stora förändringar kommer att ske

Jan: Jag tänker att den andra aspekten är också, som du skrev på bloggen om det här med Bank of England, där de skrev:

Sudden and severe losses would be incurred by anyone holding so called stranded assets. These assets could come in the form of unburnable carbon in a climate crisis.

Bank of England

Magnus: Det innebär att om till exempel ett oljebolag har olika tillgångar som man inte har tagit upp, alltså olja i marken… Om man helt plötsligt beslutar på global nivå att nu är det slut, nu kan vi inte plocka upp mer. Vår budget är nådd. Då innebär det ju att man har tillgångar som ligger där, men man kan inte plocka upp dem någonsin, förmodligen. Då är de ”stranded”. Det är det som Bank of England har skrivit en artikel om, som vi sedan har skickat vidare, om just den biten.

Jan: Och det kan innebära att många fonder äger bolag, som i sin tur säger att vi har tillgångar värderade för 100 miljoner. Men sedan kanske 50 av de miljonerna får de inte lov att använda. Vad händer då med aktiekursen? Den lär ju dyka.

Caroline: Ja, vet man inte det då att de har tillgångar som de aldrig kommer kunna plocka upp? Kan man inte fly i tid, om man säger så?

Magnus: Detta är storpolitik. Det är enormt. Det är sådana värden att det är helt otroliga nivåer på det här. Men det är väldigt intressant också att se vad som händer. Helt plötsligt kommer man väl till en tipping point, när man får ta det på allvar. Då kanske det blir så att man kompenserar och säger att ok, låt det ligga, men ni får betalt för detta och detta. Jag kan tänka mig att det blir vägen framåt. Jag ser ingen annan väg, egentligen.

Svårt att spekulera i framtiden

Jan: Det är så svårt att spekulera i framtiden, men tror du att detta ligger i närtid eller behöver det bli kaos och blixtar från himlen innan det där händer?

Magnus: Vi är inte så bra på att anpassa oss till förändringar. Det är lite mer den där fiskskålsvarianten. Man sitter och blir det lite varmare så blir man inte så påverkad. Det är någonting som måste hända. Så det är möjligt att det blir så. Kanske en ny president i USA, det hade säkert kunna göra stora förändringar.

Jan: Det är många som pratar om det här, men det känns inte som att man har börjat ta hänsyn till det. Vi pratar om stranded assets då. Jag upplever att vi pratar om det, du pratar om det, men om du skulle ta en generell storbanksfond, så upplever jag att de skiter i vilket.

Magnus: Jag tror inte att de skiter i vilket, men de har väldigt mycket olika intressen. Ett fondbolag som ägs till 100% av en bank; fondbolaget kanske har sin åsikt och man vill justera sin portfölj på ett särskilt sätt, men då ägs man av en bank som kanske gör jättemycket affärer med de här bolagen redan.

Det är säkert inte lätt för dem. Jag kan mycket väl tänka mig att det är en knivig fråga. Men energibolagen och oljebolagen tar ju detta på allvar. Detta är en seriös risk, så som de ser det. Man lyfter fram det i årsredovisningar, det gör man.

De yngre generationerna är mer medvetna

Läsarfråga från Sebastian:

Hur får vi hållbart sparande att gå mainstream? Så länge fondrobotar och Sjunde AP-fonden och så vidare inte investerar hållbart är det ju mest småpengar.

Läsarfråga från Sebastian

Magnus: Jag tror det går sakta men säkert och jag tror den här förändringen sedan blir en multiplikatoreffekt. Det är bara en väg att gå. Jag tror att det kommer ta ett tag, men sedan helt plötsligt så trillar ploppen ur, och då helt plötsligt sker det.

Jan: Det där kan fascinera mig ibland. Det är ju bara en riktning, men det är många som inte tycker det här. Om vi hade haft en sådan person här, vad hade de argumenterat mot oss? Vad hade de sagt?

Magnus: Förmodligen så hade de väl lyft den där gamla sanningen att man får inte så bra avkastning. Det brukar vara det som man hör. Men för att slå an frågan så tror jag inte att det är ett jättestort problem. När jag träffar folk som är mellan 18 och 25 så är de med på detta, 9,5 av 10 personer. Det är när man kommer ut och träffar folk som är 50, 60, 65, som säger att den där Greta hon ska hålla sig i skolan. Ungefär den nivån. Men naturen har sin gång, så det kommer att rätta till sig.

Jan: Det är roligt att du säger det, för vi köpte en elcykel efter att vi hade haft Sören Andersson här. Då tänkte vi att tusan, vi måste köra mindre bil, vilket vi har gjort. Det var så roligt, för jag var lite stressad och så tog jag bilen och hämtade vår dotter Freja, och jag fick en utskällning framför hela fritids på skolgården.

Pappa! Detta är sista gången du hämtar mig med bilen! Du vet att det inte är miljövänligt och jag vill att du cyklar, annars vill jag inte följa med. Jag går hem.

Och jag bara ok, jag lovar jag ska aldrig mer hämta dig med bilen. Så jag tror nog, som du säger, att det är på riktigt på en helt annan nivå för de yngre generationerna.

Caroline: De har fått det så tidigt i livet att man skräpar inte ner, man tar helst inte bilen, att flyga är dåligt också. De har fått det så tidigt. Vi har ju fått det nu när vi är 30 plus eller 40 plus, det här med att klimatet är viktigt.

Begriplig hållbarhet med ett unikt urval av aktier och fonder

Jan: Du pratar också mycket om att hållbarhet ska vara begripligt. Du är den första som pratar om begriplig hållbarhet. Kan du inte utveckla hur du tänker då?

Magnus: När vi satte oss ner för 2,5 år sedan och började titta på detta och var runt och pratade med olika professorer och så där… Det finns ju hållbara och etiska lösningar. Ofta så följer de ett väldigt enkelt mönster. Ett index eller något liknande. Och det är någonstans det som jag har sett under tiden som jag har jobbat i den här industrin och som jag inte har varit nöjd med.

Så frågan var där någonstans, att det måste finnas någonting mellan det här som finns – som väldigt många gör – och det som är min uppfattning om vad som är hållbart. Så vi vände blickarna istället mot sidor som Världsnaturfondens sida och liknande för att hitta lösningar på hur vi ska agera för att leva mer hållbart. Allting från att cykla mer, flyga mindre, äta mindre kött, spara hållbart, LED-lampor, geotermisk värme och vad är det för energi vi har över huvud taget. Och allt det här som jag har sagt nu, det är egentligen som vi har växlat över till. Det är företag som vi har köpt i vår fond, som håller på med alla de här grejerna som jag har sagt.

Jag upplever någonstans att det är bättre att tänka så än att ha ett Excel-ark och man sätter poäng på något företag, en sjua eller sexa. Min upplevelse var att vilket bolag som helst som har en hållbarhetschef och som har en pimpad hemsida som är lite grön med vindmöllor kan någonstans i slutändan få en certifiering och så helt plötsligt är man hållbar.

Men det var inte så jag kände, utan då vill jag hellre investera i ett företag som kanske bygger vindkraftverk eller tillverkar cyklar, istället för att investera i ett oljebolag som fokuserar lite på att bygga vindparker någonstans.

Magnus Alfredsson, Proethos

Ångestfri övergång till en hållbar livsstil

Jan: Men hur gör man då, om man är intresserad av hållbarhet? Vad är dina bästa tips? Vad kan man göra i livet? För du har ju verkligen funderat på det och tar digitala möten istället för att resa, och så vidare.

Magnus: Bra fråga.

För det första ska jag säga att man ska inte må dåligt över detta. Det är ingen ångestvariant, utan gör det som känns rätt. Ligg inte vaken på nätterna för de valen du har gjort tidigare.

Magnus Alfredsson, Proethos

Det är smågrejer. Jag äter vegetariskt oftare än vad jag gjorde innan och det tycker jag funkar hur bra som helst. Nu kör jag omkring med en elbil, men innan gjorde jag inte det. Jag har inte jättedåligt samvete för det. I de val som jag gör nu försöker jag ta in den aspekten. Men ibland så kan man, ibland så kan man inte och ibland så är det en prisfråga.

Caroline: Jag gillar det du säger. Men jag tänker också så där att det är jättelätt att ha klimatångest, men om man istället funderar över vilken vegetarisk mat man gillar, för det kan ju vara så att man tycker att det är jättetrist. Det har ju du och jag pratat om. Vi har gjort vegetarisk mat som har varit trist. Men vi gillar indiskt vegetariskt, då kör vi på det. Så det blir lustfyllt, tänker jag. Så resonerar Elon Musk också med Tesla, att det ska vara roligt att köra en miljöbil. Rent av sexigt.

Jan: Precis. Och när man tittar på företag, vad är din erfarenhet? Jag har pratat med någon som sa ett tips att om man ska ta första sortering, de som åtminstone pratar om hållbarhet är åtminstone mer intresserade än de som inte pratar om hållbarhet. Vad tittar du efter?

Magnus: Vi har ju ett regelverk som är rätt så begränsat.

Det är inte som så att vi omsätter jättemycket aktier utan vi letar upp företag som är noterade, hyggligt stabila, som håller inom de olika områdena där vi tittar. Sedan köper vi på lång sikt. Det är inget nu köper vi den här månaden och så säljer vi det om tre månader, för att vi tror på case eller något liknande.

Magnus Alfredsson, Proethos

Vi försöker vara långsiktiga på riktigt.

Samarbete med Internationella Miljöinstitutet på Lunds Universitet

Jan: På hemsidan har du en lista med alla bolagen och du har till och med skrivit vilken bransch och vad de gör. Men när du tittar på det – för jag blev lite nyfiken – för det handlar också om att lära sig själv. Vad tittar du efter, när du tittar på de här bolagen?

Magnus: Jag har väldigt mycket hjälp när det gäller den biten. Jag har ett advisory board som hjälper mig med tips när det gäller olika företag. Jag har ett samarbete med Internationella Miljöinstitutet på Lunds Universitet och en grupp som heter Leap Strategy Team, som är studenter och doktorander, som träffas var sjätte månad och då burkar de komma med en lista. Jag har en kort lista som vi går efter och den fylls på hela tiden. Det är folk som brinner för detta och har hittat olika företag som är intressanta.

Jan: Vi har många läsare som också har eget, inte bara fonder. Vad ska de titta på? Är det viktigt att de är miljöcertifierade? Eller är det att de har en CSR-profil? Förstår du vad jag menar? Hur vet man att någon… som den här BP-grejen, det låter jättefint på hemsidan, men sedan sitter de och lobbar för metangas.

Magnus: Jag skulle säga att rent generellt är det inte en förutsättning att de är certifierade på något sätt. De företag som har en affärsidé som är hållbar – en produkt som är hållbar – behöver kanske inte hålla på med detta på det sättet, som ett företag som känner kanske att man inte riktigt är där. Så nej, inga certifieringar.

Rättvis avkastning och transparens

Jan: Sedan är det också så att på hemsidan har du skrivit så här, att många som vill förvalta pengar vill gärna ge intrycket av att det är svårare än vad det är. Kan du inte utveckla det?

Magnus: Ja, man kan väl säga så här att om du kan få någonting som framstå som mer komplicerat, så kan du ta bättre betalt. Så enkelt är det ju. Då känner kunden att oj, är det så många sidor där. Det är 40 analytiker som sitter i Zürich och de har alla kammat sig med en kotlett. Det är någonstans så att om du gör det verkligen, verkligen avancerat, så får folk en känsla av att det här, det är ett privilegium. Får jag detta då kan jag betala 1,7% för fonden. Men det är inte riktigt det jag tror på. Det är enkla lösningar.

Jan: Sedan pratar du också om rättvis avkastning. Vad tänker du om det?

Magnus: Det är ju så här att du får den avkastning som motsvarar risken över tid. Det är det som teorin säger. Om man betalar 2% per år – säg att man har en portfölj som över tid ger 6–7% och du betalar 2% i avgift kanske – då är det inte mer än 4–5% kvar. Då har du tagit en risk som egentligen skulle ge dig 6–7%, men det får du inte. Så någonstans, om du betalar för hög avgift så uppfattar jag det inte riktigt som rättvist.

Jan: Det har ju varit en av dina grejer också, från början, att det ska vara billigt. Där har du uttalat att ni ligger på 0,65 i avgift, vilket är billigt, skulle jag säga.

Magnus: Om man tänker på att den genomsnittliga svenska fonden kostar just nu 1,4% så är det mer än halva priset.

Jan: Där hade du refererat till en studie över alla fonder. Tittar man bara på aktiefonderna så var det till och med över 2%. För mig är det helt sjukt. Sedan kan jag tycka att 0,65 är… Hade det inte varit hållbart hade det varit lite för mycket, men sedan inser jag också att det är en nystartad fond. Min förhoppning är att över tid kanske vi kan få se en rörelse neråt.

Magnus: Och jag kan säga att tanken är så här… Det finns mycket stordriftsfördelar som man kan få i den här branschen. Efter hand som vår fond kommer växa – vi kommer ha flera sparare – så kommer vi att justera ner avgiften. Det innebär enkelt uttryckt att desto fler sparare, desto mer pengar, desto billigare blir det för alla.

Vi har stor makt som konsumenter

Jan: Jag vill också lägga till att:

Det vi lägger pengar på, det blir det mer av i framtiden. Det var någon som sa till mig att om man lägger mer pengar i oljebolag, då blir det mer oljeverksamhet. Lägger man mer pengar i elbilsbolag, då blir det flera elbilar. Jag tror inte att man ska glömma bort att våra pengar påverkar mycket mer än vad vi tror.

Jan Bolmeson

Magnus: Så är det definitivt. Det är svårt att tänka sig att det skulle vara så på individnivå, men det är ett ”movement”. Vi måste vara många och det måste finnas en vilja och folk måste höra av sig till de som säljer produkten eller tjänsten. Och inte bara sitta och sura, utan logga in på sin bank, så att man är en person och sedan skickar man frågor, önskemål, eller säg att man vill ha Proethos fond, eller vad som helst.

Jan: Precis. Jag tror många gånger att vi underskattar den makten vi har. Vi har uppmanat läsarna att mejla och det har gjort att företag har ändrat i sina prioriteringslistor. De märker att detta verkar kunderna vilja ha. Sedan är det faktiskt ett trick som jag ska avslöja här.

Jag har drivit företag och suttit i kundtjänst, och det kan vara så att man har 1000 kunder, men om det är så att 20 av de hör av sig samtidigt, om samma fråga, då upplever man det i en kundtjänst som en folkstorm. Det behöver inte ens vara 20. Vi människor är inte gjorda för statistik, så det är ingen som tänker att det är bara 2% av alla våra kunder, utan man upplever det som att det är jättemånga som att 90% av ärendena handlar om hållbarhet. Så man kan använda det.

Proethos på Avanza och Nordnet

Läsarfråga från Hans Eriksson:

Avanza visar 0,94 trots att Proethos har 0,65 i avsnitt. Hur kommer det sig? Kommer transaktionsavgiften kunna gå ner? Och i så fall varför och när?

Läsarfråga från Hans Eriksson

Magnus: Det är så här att när man startar en fond och inte har så mycket förvaltat kapital, så under den tiden som det ökar, speciellt om det ökar rätt så kraftigt, så blir det en missvisande siffra. Det är för att man tar de faktiska transaktionskostnaderna, som fonden har haft i form av courtage när man köpte aktier, sedan delar man det med förvaltat kapital. Då tittar man nu och sedan tittar man ett genomsnitt kanske ett år bakåt.

Då helt plötsligt blir det snittet väldigt mycket lägre om förvaltat kapital i fonden ökar. Speciellt om du ökar kraftigt. Man kan säga att siffran blir mer rättvisande om förvaltat kapital inte ändras över tiden. Då stämmer det helt och hållet, från månad till månad.

Men när man har en fond som ökar förvaltat kapital ordentligt – procentuellt väldigt mycket från månad till månad – så hamnar man i det här dilemmat. Alla nystartade fonder som har ordentliga inflöden drabbas av detta.

Blandfond med 80% aktier och 20% räntor

Jan: Jag tänker att det viktigaste är att titta på den årliga avgiften, för det är den som är konstant. På Avanza kan man se både nuvarande avgift och årlig avgift. Så kan man titta i fond-faktabladen. Du har ju faktiskt valt att det är en blandfond. Kan du berätta om det?

Magnus: En blandfond i vårt fall är att vi har en del räntebärande papper och en del aktier. Vi har 80% aktier och 20% räntor. Anledningen till att det blev så är för att om vi hade haft 100% aktier hade detta varit en risk 7 av 7. Nu är det inte det för att vi har 20% räntefonder. När det risk 5 av 7. Vilket innebär att en fond som har risk 7 av 7 är en nischfond, som du har som en krydda i portföljen. Är det däremot risk 5 av 7 kan du ha ett väldigt mycket större block av din portfölj i vår fond. Tanken när vi satte ihop detta är en fond som passar i stort sätt alla. Och det tycker jag att vi har uppnått.

Jan: En av de vanligaste kritikerna som jag får är att jag alltid pratar om räntefonder och räntefonder förlorar man bara pengar på. Särskilt nu när räntan är låg. Den kan bara gå upp. Kontentan är alltid att jag är lite dum i huvudet och att jag borde ha 100% aktier. Vad tänker du om det? Jag kan ibland tvivla på mig själv, att ha de här räntefonderna i sparandet.

Magnus: Ränteplaceringar nu får man inte mycket betalt för, men det är för att vi är i den situationen vi är i. När jag pluggade så gav femårsräntan 5%. Det var kostnaden för pengar över tiden. Men nu har vi inte haft någon ränta i stort sätt sedan 2008 och då tänker jag internationellt, oavsett vilken marknad man tittar på.

Jan: Ja, det är väl bara USA som har en ränta. Jag tror det är 17 länder i Europa nu som har en negativ ränta. Sverige ligger väl på -0,8.

Magnus: Det ska bli väldigt intressant att titta tillbaka på detta om 10 år. När man utvärderar detta och undersökte var som hände. Nu får man se någonstans till syftet, varför har man räntefonderna i sparandet? Förmodligen är det för att stabilisera.

Proethos räntedel med gröna obligationer

Magnus: En gång i tiden sa man att det var negativ korrelation mellan aktier och obligationer. Det kanske inte är så längre. Men det har en stabiliserande effekt. Speciellt om man har en portfölj och sparar långsiktigt, så skulle jag säga definitivt säga att man ska ha en liten del i alla fall i räntebärande.

Jan: Om vi håller oss kvar där. När jag tittade på innehaven i räntedelen så var det mycket gröna obligationer. Varför det?

Magnus: För att när vi startade fonden så tittade vi på vilken rent praktisk lösning vi kunde göra. Just nu har vi för litet förvaltat kapital för att leta upp enskilda obligationer. Vi har två räntefonder: SEB Green Bond och SPP Grön Obligationsfond.

Caroline: Vad är problemet här egentligen? Du sa att när ni bestämde er för de här så var ni mycket mindre. Men hade ni kunnat göra något annorlunda, eller?

Magnus: Nej, det hade vi inte och jag upplever att genom att ha de här två fonderna så har vi hyggligt diversifierade obligationsportföljer. Jag är helnöjd med det. Jag ser ingen anledning till att ändra det. Det fyller sitt syfte, vilket är att ta ner risken i portföljen till 5 av 7. Sedan har vi givetvis lite rörelse i det, men just nu är det inte jättespännande.

Jan: Ja, vi brukar säga att sparande ska vara lika kul att se på som att se målarfärg torka eller se gräs växa. Så jag är helt inne på det. Men kan du säga något mer om gröna obligationer? För det finns mycket åsikter om det också.

Magnus: Det är någonting som har växt väldigt mycket de senaste åren. Jag tror att man fortfarande håller på att försöka hitta en bra modell. Men det kan vara om en kommun ska investera i någonting grönt, som en vindpark eller liknande. Då kan det hamna i gröna obligationer.

Jan: Precis. Jag har faktiskt kontakt med Helena, som förvaltar SPP fonden. Jag jobbar på att få in henne till podden för att just prata om det här. Till exempel Göteborgs Stad har jag hört ska vara väldigt duktiga på att just ge ut gröna obligationer. De säger att de ska bygga någonting och då ska väl de ta in pengar, men så har de en hållbarhetsaspekt på det.

Så kan de göra en grön obligation, så att man bidrar genom att låna ut pengar till någon. Som privatperson ska man då ha många miljoner för att kunna köpa en grön obligation från Göteborgs Kommun. Men det är mycket bättre att göra det via en fond, annars är pengarna låsta.

Magnus: Då får lite riskspridning och så. Nu tror jag inte att Göteborgs Stad skulle hoppa över att betala tillbaka, men det är en klok idé att sprida riskerna. Som alltid när det gäller finansiering.

Hållbarhetsområden: energiproduktion, energikonsumtion, transporter och livsstil

Jan: Sedan är det också så att du har valt att definiera det så som att det är fyra olika områden som du har fokus på. Det är hållbar energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter och hållbar livsstil. Kan du walk oss through it?

Magnus: Det är de fyra övergripande områdena. Om man tänker att det första är förnybar energi, så är det vind, sol och vatten som vi investerar inom. Energieffektivitet: LED-teknologi och geotermisk värme bland annat. Hållbara transporter, vi kommer inte sluta att transportera saker och ting i framtiden, utan folk kommer transportera både sig själva och varor. Då investerar vi i cyklar, elfordon och kollektivtrafik. Sist där, hållbar livsstil, det är hur vi bor, vad vi äter och vad vi gör. Där investerar vi inom energilagring, cirkulär ekonomi, smarta hem och alternativ till kött.

Jan: Nu gick det väldigt fort här. Någonting som stack ut för mig var ”hållbar energikonsumtion”. Vad tänker du där?

Magnus: Till exempel LED-lampor. Vi kommer inte ändra vår livsstil jättemycket, utan vi kommer ändå behöva uppvärmning, ljus i våra hem och så vidare. De teknikerna som gör att vi kan åtnjuta värme och ljus på ett effektivare sätt är väldigt intressant, med exempelvis LED-teknologi och geotermisk värme. Vi tittar hela tiden på olika intressanta företag inom de områdena.

Kärnkraft – ja eller nej?

Jan: Nu är detta en högst personlig fråga… För att i detta nämnde du inte kärnkraft och jag såg faktiskt att det var dessutom en av grejerna som ni aktivt väljer bort. Vi ska prata om det också sedan. Jag som inte är så insatt, jag kan tycka att kärnkraft är en ganska bra grej. Särskilt när man pratar om att vi måste ersätta kolkraft. Jag har mycket hellre kärnkraftverk än kolkraftverk.

Magnus: Jag är jättemycket för kärnkraft. Det har jag inga problem med. Problemet är avfallet och det är det som jag lämnar till mina barn.

Jan: Men är det inte bättre att vi tar kärnkraft och så tar vi det där avfallet, än att vi kör kolkraft?

Magnus: Vi har ju teknik till vind, vatten och sol. Är det inte bättre att fokusera på det? Sedan har jag ingenting emot… Kör kärnkraft… Jag menar, vi har investerat för att bygga dem. Kör de så länge de funkar, men håll inte på och ersätt det.

Caroline: Vem var det som sa det, Jan? Som pratade om att i vissa delar av världen är det inte lönsamt längre att bygga kärnkraftverk, för då är det mycket mer lönsamt till exempel i Marocko att köra sol i öknen där, än att hålla på med kärnkraftverk. För att det var inte lönsamt ekonomiskt. Att man hade räkna på det. Synd att jag inte kommer ihåg detaljerna, men de hade stoppat bygget.

Jan: Gud vad jag känner mig som en dinosaurie här. Vi byter samtalsämne.

Magnus: Jag såg en rolig bild här för några sedan.

Det var någonstans i mellanöstern där man hade oljepumpar som stod och de drevs av sol. Ok, för att driva de här pumparna så har man då köpt in den billigaste elen, och den kommer från solen.

Magnus Alfredsson

Men det är tillbaka på det här att de har gjort investeringar; kör det då så länge investeringen är ekonomiskt hållbar. Men håll inte på och byta ut det till nya.

Några av Proethos utvalda företag

Jan: Bra, så energiproduktion är sol, vind och vatten. Konsumtionen handlar om hur vi använder det. Sedan sa du också något angående hållbar livsstil. Där såg jag att du hade något bolag, vad hette det, Beyond Meat?

Caroline: Ja, det har vi pratat om, Jan. Det är de här hamburgarna i USA som inte är kött, men som smakar kött. Det har blivit jättestort. Det finns på Burger King, i USA.

Magnus: Det finns att köpa i någon av livsmedelskedjorna (COOP) här i Sverige. Det var någon som skickade det till mig. Men jag tror att detta är ett väldigt, väldigt intressant steg. Alla som är i vår ålder, som inte riktigt kan ta steget till något vegetariskt… Det smakar som kött, ser ut som kött, och då är det ok.

Tillägg: Efter avsnittet så köpte jag dem på COOP (som har en lista över vilka butiker som har dem) och de smakade riktigt bra. Rekommenderas!

Men sedan tror jag att nästa steg är att man plockar bort den där mittemellan. Istället för en hamburgare så har man en rotsaksbiff i hamburgaren, så kan man slänga bort sina pommes frittes, till exempel, och krydda det på något häftigt sätt. Varför ska vi ta den omvägen? Ta växter och försöka göra om dem så att de är som kött.Men jag tror att det kommer fler sådana här bolag.

Det är olika amerikanska bolag som håller på med sådant här som säkert har sneglat på Beyond Meat. Det har gått upp med flera hundra procent sedan det noterades. Det ligger ju i tiden, så jag tror definitivt att vi kommer se fler sådana här företag.

Magnus Alfredsson, Proethos

Jan: Får man fråga en fondförvaltare vilka som är dina favoriter, eller är det som att fråga en förälder vilka som är dina favoritbarn?

Magnus: Ja, det får man väl göra. Jag kan nämna tre favoriter. Jag tycker om Vestas, det är fantastiskt. Ett danskt vindkraftsbolag, som är stora, stabila, de hade svenskar i ledningen tidigare, ger bra avkastning och håller på med någonting som känns väldigt vettigt. Det är helt rätt ur ett hållbart perspektiv. Sedan Scatec Solar, som jobbar med solkraft. Det är ett norskt bolag som sätter upp solparker runt omkring i hela världen. Det är också ett moget bolag, som ger bra direktavkastning. NIBE Industrier – ett svenskt bolag – gör olika effektiva lösningar för att vi ska få värme i våra hem. Det var tre.

Lista över alla 35 bolag på Proethos hemsida

Magnus: Jag kan rekommendera läsarna att gå in och kolla på listan som ligger på hemsidan. Det är 35 olika bolag och det är i 12 olika länder. Så det är väldigt utspritt. De senaste månaderna har vi tittat rätt så mycket på bolag i Nya Zeeland och Australien, som har kommit rätt så långt med vattenkraft och vindkraft och solkraft. Så väldigt intressanta bolag där. Vi uppdaterar vår lista var tredje månad.

Jan: Det där är också ganska coolt. För det är oftast inga problem för oss att köpa aktier på amerikanska börsen. Men jag gissar att för att komma åt en aktie på Nyazeeländska börsen, det går typ inte. Det är ett argument för fonden.

Magnus: Det är möjligt, men jag tror att om man kontaktar sin bank… Så de gör inte det, men de i sin tur sitter fast i olika nätverk, så att de kan lägga en order genom någon annan. Men då ska man givetvis hålla koll på courtaget, så att det inte helt plötsligt sticker iväg.

Caroline: Ja, men vi måste prata om fladdermössen också. När jag läser om vindkraftverk så tänker jag gud vad bra, men så kommer det någon rapport om att fladdermössen flyger in i vindkraftvingarna, eller att örnar hittas döda under. Att de inte kan se när de kommer flygande.

Så är det så typiskt att det alltid ska vara något jäkla problem med våra ”smarta” lösningar, när man har kommit på något. Men nu så tror jag att vindkraftverken verkligen jobbar tillsammans med forskare på det här att lösa det problemet. Jag tänkte säga att man kan bli lite matt, för man försöker göra något bra, så blir det skit. Men vi får ändå ha tilltro till människan, att vi löser de problemen som uppkommer. Jag tror inte att jag är den enda som blir matt av de nya problemen som uppstår.

Magnus: Man kan säga så här att alla bolag som man tittar på, eller köper, har någon form av problem. När det gäller vindkraft så har man den här problematiken, när man tänker på elbilar så är det alla dessa batterier som består av material som förmodligen grävs upp under omständigheter som vi knappt vill veta om.

Men, alternativet är att sitta kvar och tänka att vi har det precis så som det är och det kommer nog att lösa sig. Men det är inte så det funkar. Människor vill ju ha utveckling och dessutom en hållbar utveckling. Detta är det naturliga steget, sedan får man lösa resten sedan. Vi är så pass intelligenta att vi kommer att lösa det. Jag är helt övertygad om att batterier om 10 år består av helt andra beståndsdelar. Då plötsligt har vi kommit runt det.

Hållbar livsstil med alternativ energilagring och cirkulär ekonomi

Jan: Du skrev på hemsidan att helt konkret så investerar ni i LED-teknik, geotermisk värme, och cirkulär ekonomi. För någon som inte vet vad cirkulär ekonomi är, hur skulle du beskriva det?

Magnus: Jag skulle säga att alla saker som vi har som vi inte plockar upp ur jorden och som vi inte kastar och gör oss av med… som hamnar i en landfill, utan att det faktiskt cirkuleras. Oavsett om det är papper eller metaller eller vad det nu må vara. Så får man förädla det och snygga till det någonstans i cirkeln.

När jag satt i bilen här på vägen hit så tänkte jag att det hade varit helt fantastiskt om den här elbilen hade varit återvunnet material allting. Jag tror att väldigt mycket mer av de sakerna som vi har runtomkring oss hade kunnat vara helt återvunnet. Men det är säkert en prisfråga.

Jan: Jag vet inte om jag läste detta hos dig, men energilagring, hade det med salt att göra?

Magnus: Det finns ett svenskt bolag som heter SaltX Technology, som håller på och tittar på olika lösningar där man kan lagra energi i salt. Jag tror det är så här att man värmer upp det, sedan lagras energin där och då har man en process för att plocka ut det när man behöver det.

Jan: Det där är sjukt coolt. Jag hade en kompis som köpte nerlagda gruvor och sedan vattenfyllde han de gruvorna. När elen var billig då pumpade han upp allt vatten. När elen var dyr så hade han turbiner och då vattenfyllde han hela gruvan igen. Då utvanns energin i de här turbinerna. Är ni med? Så gruvan och vattnet var som ett stort batteri. Samma sak med salt, det hade jag inte heller tänkt på.

De bolag som Proethos exkluderar

Jan: Om vi hoppar tillbaka, så brukar man också prata om inkludering och exkludering, både när man jobbar med etiskt och hållbart. Du skriver att ni exkluderar vapen, alkohol, tobak, kommersiell spelverksamhet, pornografi, fossila bränslen, kärnkraft och företag som har sin juridiska hemvist i länder med hög korruption. Hur kom du fram till denna listan?

Magnus: De första sex punkterna där använder de flesta. Sedan lade vi till kärnkraft och kärnkraftsavfall, vilket innebär att de stora energibolagen trillar bort. Och då den sista som du säger, företag som har sin juridiska hemvist i länder med hög korruption. Då har vi ett index som vi följer. Företag i de europeiska länderna, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och så där, som vi investerar i.

Vi plockar bort BRIC-länderna (=Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) till exempel. Det är inte för att jag tycker jätteilla om dem på något sätt, utan det är för att man har inte den transparensen. Det är alltid en politisk risk att investera i Ryssland, till exempel. Man har inte journalistiken, man har kanske inte den redovisningstraditionen som vi har i Sverige.

Så det var väldigt enkelt att plocka bort det. Sedan fick vi formulera det på ett lite speciellt sätt, men jag är väldigt nöjd med det. Det innebär att man plockar bort väldigt mycket risk, istället för att bara säga att detta är en global fond, så vi investerar i allt.

Caroline: Magnus, du har ju aktivt valt att inte arbeta med påverkan. Hur kommer det sig?

Magnus: För att det är en stor maskin att göra det. Det tar rätt så mycket resurser och de resurserna kostar pengar och då helt plötsligt får man ta betalt för det. Sedan är jag inte helt övertygad om att det ger så där jättemycket resultat. Det kan säkert ge resultat när det gäller vissa företag, men det är svårt att kvantifiera det också. Man kan inte säga att just det där beslutet skedde på grund av att vi har påverkat här och här.

Jan: Man brukar ju prata om ESG, alltså miljö, social och governance. Governance är när man påverkar styrelsen. Vi är aktiva ägare. Och det är precis som du säger, att studier är väl också väldigt oklara på huruvida det funkar eller inte.

Magnus: Det går lite hand i hand med det hela, för att det är inte helt transparent. Man kanske vill påverka… Man hittar en väg fram till någon som kan lyssna, kanske som sitter i styrelsen, och då kanske man har en liten lobbyorganisation och liknande. Det sker säkert mer än vad de får kredit för. Men i vårt fall så köper vi företag som håller på med någonting som vi tror på. Vi känner inte att vi måste förändra jättemycket.

Etik och fondens världsspridning

Jan: En annan grej man ofta pratar om i samband med hållbarhet är etik. Men du pratar nästan ingenting om etiskt. Är det någon speciell anledning? Är det inte lika viktigt?

Magnus: Jag tror det ligger latent någonstans som ett krav. Vad man än tittar på, så känns det inte rätt – har man en konstig magkänsla – så skulle jag nog inte titta på företaget överhuvudtaget. Kanske där etiken kommer in i så fall. Det var någon som frågade mig varför vi inte investerar i bankbranschen.

Jag har ingenting emot bankbranschen – det känns väl jättebra – men vi skulle inte investera i ett företag som håller på med utlåning till folk som kanske inte borde ha utlåning. Det är en sådan begränsning som inte står med någonstans, men den är där.

Magnus Alfredsson

Jan: Ja, vissa saker är så basala, att man tänker inte ens på att säga det. Som till exempel, casinoreklam? Aldrig. Trots att jag varje vecka får frågor om vi kan göra annons för en bettingsajt. Nej. Vi hade en fråga från Evelina. Det är en globalfond med 80% i aktier och 20% i räntefonder. Men hur är procenten Sverige-Världen?

Magnus: Just nu är procenten mellan 20–25% Sverige, ungefär samma andel USA och sedan är de resterande 50% resten av världen. Vi pratar bara aktiedelen nu. Det är där det kommer att ligga förmodligen framöver. Vi har känt efter och det känns rätt så bra, med tanke på att fonden är i svenska kronor, spararna konsumerar och lever i svenska kronor, så det känns som att det är klokt att ha en högre del svenska kronor.

Jan: Det är inget som är unikt för dig, men det är en valutarisk som medföljer. Vill du säga någonting om det?

Magnus: Definitivt. Jag ser valutan som något väldigt positivt. Vi hedgar inte, vi skyddar oss inte mot valutasvängningar. Går dollarn upp så ger det extra pengar i svenska kronor. Det är jättepositivt. Men, genom att inte skydda sig mot valutasvängningar så får vi en adderad diversifiering och det är bara så vi har valt att göra. Vi har varit väldigt tydliga med att vi tar inga bet, utan man kör på det så långsiktigt.

Jan: Ett sidospår; vissa säger att på lång sikt spelar inte valuta någon roll. Håller du med om det eller tänker du att det är en riskspridning?

Magnus: Ja, men då blir det ju en riskspridning. Och om det är ett nollsummespel så blir det automatiskt en riskspridning.

Valde att hoppa över certifiering

Jan: Ja, jag hade otur när jag tänkte, så nu fortsätter vi med Evelinas fråga. En tuffing.

Hur ser du till exempel på Marocko? Som är ett av de länderna som är närmast att nå alla de här målen med enorma mängder sol- och vindinvesteringar, men som samtidigt ockuperar Västsahara, vilket fördöms av FN.

Läsarfråga från Evelina

Magnus: Men Marocko som land, vi skulle inte köpa obligationer där, så då antar jag att vi pratar om ett företag som drivs från Marocko. Jag tror inte att det kommer med på listan på grund av korruption.

Jan: Sedan för mig blir det lite som fladdermusexemplet, att vissa saker… Att det är väldigt svårt att hitta något som är 100% bra. Det är alltid utmaningar. En annan grej som vissa pratar om är svanmärkta fonder. Där har du också aktivt valt att inte certifiera.

Magnus: Ja, det har jag. Det var så här att för två och ett halvt år sedan, när vi höll på att dra upp riktlinjer för hur detta skulle se ut, så funderade vi fram och tillbaka om man skulle certifiera. Då finns det en hiskelig massa olika certifieringar. Då tittade vi på en internationell certifiering och så gick vi in och läste på lite. Vi går inte in på vilken det var, men då var det så här att man kunde mycket väl betala en avgift och få använda den certifieringen.

Då gick man med på att man skulle göra så gott man kunde. Då tittade vi på andra bolag runt omkring som hade anslutit sig till detta, och då kändes det som att vi inte ville vara med i den kategorin. Jag är helt övertygad om att det finns många olika certifieringar – bättre och sämre – men någonstans satt det ribban. Då kändes det som ”glöm det”.

Vi är helt transparenta istället och så håller vi inte på med några certifieringar. Det kostar ju extra också. Det blir svårare att hitta oss på Avanza. Det finns olika sökfilter man kan använda och vi finns inte med i någon av dem. Men det är ett beslut vi har tagit och det är jag helnöjd med.

Jan: Jag är precis på din sida. För mig spelar inte certifieringar… jag är lite bränd av certifieringar och sedan betalar jag, precis som du säger, hellre mindre i avgift. Det är så långt mycket viktigare för oss småsparare än att det är svanmärkt eller någonting annat.

Är riskerna annorlunda i ett hållbart sparande i en lågkonjunktur?

Magnus: Man kan väl säga så här att om man ska investera och man har en horisont som är en månad, eller två, eller ett år, så ska man inte hoppa på den här fonden. Då finns det bättre alternativ. Detta är om man ska pensionsspara, spara till sina barn eller barnbarn. Längre sikt. I fonddokumentationen står det 5+ år, så man ska ha det med sig.

Om man då till på köpet månadssparar så helt plötsligt har det jämnat ut sig. Då är det bara positivt med en lågkonjunktur, för då kan du köpa billigt under hela lågkonjunkturen. Jag tror att man får titta på vad syftet med sparandet är. Sedan får man känna efter där. Tror man att det blir billigare och bättre att vänta en månad eller två eller sex månader, så får man göra det.

Jan: Det är skitbra, men du svarade på en annan fråga som vi inte har ställt.

Det jag tänker att Mattias undrar är mer om riskerna är annorlunda i en hållbar portfölj. Om jag väljer Proethos, som är en hållbar global blandfond, eller om jag väljer en vanlig.

Magnus: Om vi bryter ner det istället och vi tar ett företag som håller på med vindkraftverk, till exempel, tror vi att efterfrågan minskar avsevärt för att vi går in i en lågkonjunktur? Det finns två sidor på det. Det är någonting som säger att genom att vi har ett globalt mål som vi måste uppnå, så borde efterfrågan fortsätta, oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur.

Beslutet är förmodligen taget på helt andra premisser än de rent ekonomiska. Man har förmodligen tagit beslutet utifrån att nu ska vi dubbla vindkraftuttaget till ett visst år. Ur det perspektivet kan jag tänka mig att det är lägre risk inom vissa hållbara områden. Men, det är svårt att säga.

Jan: Jag gillar det resonemanget; it makes sense. Att när det är mer värderingsstyrt så är risken lägre, för då är det inte att nu drar vi undan pengarna för nu har vi inte råd att vara hållbara. Hållbarhetsproblem kvarstår.

Magnus: Man brukar säga samma sak om läkemedel. Oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur så behöver man läkemedel och sjukvård. Det är möjligt att detta är en sådan vinkling. Att oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur så kommer man fortsätta bygga vindkraftverk, cykelleder och elbilar och så vidare, enligt plan.

Caroline: Ja, vad fint det blev faktiskt. Om vi nu har förstått Mattias fråga rätt så undrar han om det finns en högre risk, men nu kom vi fram till att det kanske till och med är lägre risk. Skulle kunna vara, i alla fall.

Hur ser du på framtidens investeringar?

Jan: Det är en ganska otydlig fråga, men om vi tar både Proethos framtid och vart världen är på väg. Du skrev på bloggen att för 10 sedan höll Volkswagen på med diesel gate och nu säger de att de ska ha 50% elbilsproduktion. Vad tänker du, om du ska spåna framåt?

Magnus: Jag tror att den här omställningen kommer att ske. Jag skulle sätta att detta är en rätt så trevlig omställning. Det är en ren, snygg omställning. Jag tror att det kommer gå fortare än vad vi har räknat med. Jag tror det kommer vara exponentiellt, vilket innebär att vi går och snackar om det och det skrivs i tidningarna, mer och mer.

Sedan helt plötsligt exploderar det och då är det krigsrubriker överallt. Så är det bara så. Så att alla beslut… man har med sig den hållbara aspekten i allt. Där känner jag inte att vi kanske är nu. I alla fall inte på enskilda företagsnivå. Men det ska bli väldigt intressant. Det är ju en tid framöver där det kommer hända väldigt, väldigt mycket. Det är väldigt mycket förändringar och gemene man är inte positiva till förändringar. Man vill inte ändra någonting.

Caroline: Om jag får fråga, Indien till exempel finns nog inte med på listan över länder där ni… men där jobbar man ju mycket med den här hållbara utvecklingen, för att man behöver göra det. Folk har inte tillräckligt med toaletter och så. Då måste man göra tillräckligt med toaletter, men som inte ser ut som västvärldens, utan smarta på något vis.

Där finns ju jättemycket spännande teknologi. Men skulle ni kunna gå in i ett sådant land och säga att det här är framtiden; detta företaget gör något som kommer spridas. Förstår du vad jag menar?

Intressanta utvecklingar världen runt

Magnus: Inte under de här premisserna. Så som regelverket är nu kommer vi inte att göra det. Men visst, det är ju så att många av de här länderna är i en intressant situation, för de hoppar över en del av utvecklingsstegen och går direkt på nästa.

Läste om något drönarföretag som håller på i Afrika och jag tänkte wow vad smart, varför kan man inte göra det här i Sverige? Nej, det kan man inte göra här för att vi har helt andra regelverk, som reglerar vad man får lov att flyga omkring med. Då är klart, det kanske man inte har på samma sätt i Afrika.

Jan: Jag har ju varit med om det där med ett annat företag som vi gillar. Då frågade vi hur betalar ni de här människorna som jobbar ute på landsbygden? Detta var 2008. Kör ni ut en lastbil med pengar? Nej, vi betalar via SMS.

Fem år senare i Sverige lanserar storbankerna Swish. ”Nu kan du via telefonen skicka pengar”, och min tanke var att landsbygden i Kenya hade detta för fem år sedan. De gör de här generationshoppen och det är väldigt coolt. Du skriver på hemsidan så här: ”Proethos fond förvaltas långsiktigt. Inte helt passivt, men nästan.”

Magnus: Passivt är ju en indexfond, så det blir inte passivt, med tanke på att det inte är en indexfond. Men vi är hyggligt nära.

Jan: Det gillar jag också. Det är inte som att du säger att detta företaget har de kommande sex månaderna turn around case. Utan detta är bra bolag, långsiktigt och de är bra för världen. Bra. Vi har några frågor vi alltid brukar ställa. Har du ditt bästa ekonomiska citat eller mantra?

Magnus: Det är i så fall tillbaka till det som jag sa innan, att man söker efter en uppgift god nog att stå rak inför, faktiskt. Det är mer en livsfilosofi som man i så fall kan tillämpa på det mesta. Om det duger.

Bidra till en bättre värld – Få bättre avkastning

Jan: Är det någon missuppfattning som du har stött på, angående dig eller Proethos?

Magnus: Det är i så fall det man har varit inne på tidigare, att man tror att man ger upp avkastning, för att man investerar hållbart eller etiskt. Det är ju väldigt vanligt.

De studierna man har tittat på på senare tid har egentligen kommit fram till att de företagen som tar hållbarhet på allvar – som har hållbara program och så där – ger minst sagt samma, men ofta bättre. Och det handlar inte om att dubblera, utan om att man får lite extra.

Magnus Alfredsson, Proethos

Jan: För mig handlar det inte ens om att jag behöver ha det där extra. För mig är det viktigaste att det inte är någon motsättning mellan att göra gott och tjäna pengar. Om jag då har valet att jag ska placera min pension, jag ska placera mina sparpengar, då kan jag väl för bövelen placera dem på ett sådant sätt så att det bidrar till bra grejer.

Att det blir bra för planeten och barnen. För mig är det nästan viktigast. Sedan att det ger dessutom bättre och att risken blir lägre, det hade jag inte ens tänkt på. För mig blir det en bonus.

Caroline: Vart kan man hitta fonden? Var kan jag köpa den?

Magnus: Då finns den på Länsförsäkringar, Avanza (annonslänk), Nordnet (annonslänk), Danske Bank och Handelsbanken. Sedan är det tre, fyra andra i pipelinen. Vi kommer att uppdatera den listan, som finns på hemsidan. Sedan finns vi på Instagram, Facebook och LinkedIn.

Jan: Hur kom ni på namnet?

Magnus: Det är lite leka med ord här. Pro är pronomen och betyder för, ethos betyder att vara moralisk, så det är inte svårare än så. Och liten grekisk latinsk touch på det. Jag är väldigt glad att vi hittade det där namnet.

Jan: Detta är ett ämne som jag tycker är så himla viktigt, så himla spännande, och jag känner att det finns fler resonemang att ha. Särskilt kring det här att tänka på att ens pengar gör faktiskt väldigt stor skillnad. Jag blir så glad att du säger att det är ingen motsättning, utan vi kan göra gott. Så fantastiskt stort tack, Magnus, och jag hoppas att du vill komma tillbaka i framtiden. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kommer du nog även uppskatta följande artiklar:

• Din och min klimatbudget är ca 38 ton koldioxid. Totalt. - Intervju om klimathotet med bloggaren och hållbarhetsexperten Sören Andersson
• Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande - Dina sparpengar har en större miljöpåverkan än din bilkörning
• Låt dina pengar göra skillnad i världen - Krönika i Svenska Dagbladet om at spara etiskt, hållbart och långsiktigt...

Frågor till Magnus eller om Proethos?

Du får gärna följa Proethos i sociala medier ( Instagram, Facebook och LinkedIn) men Magnus kommer även i mån om tid svara på frågor i kommentarerna nedan. Dessutom har han generöst tackat ja till att delta i digital Fikatillsammans i början av november för dig som är med i vår RikaTillsammans-community på Patreon.com.

Jan och Caroline Bolmeson

15 september, 2019

Den här artikeln publicerades söndagen 15 september 2019 klockan 19:33 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Hållbart & etiskt sparande, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.