Frågor och svar med LYSA

Intervju med Patrik Adamson, medgrundare och VD på fondroboten LYSA, del 2 av 2

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med LYSA AB och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

Det här avsnittet, som är ett samarbete med LYSA, är en fristående fortsättning på avsnitt 234. Här svarar Patrik på många av de frågor som ni läsare har skickat in. Vi valde att ta det separat som två avsnitt istället för att ha ett enskilt avsnitt som blev superlångt.

Se gärna innehållsförteckningen för en översikt över vad som diskuterades. 👍

  • Varför har Lysa home bias mot Sverige?
  • Kommer man introducera belåning på portföljen?
  • Hur väljer LYSA räntor?
  • Kommer LYSA ta in guld i sin portfölj?
  • Äga en representation av allt som finns på marknaden
  • Vad kan man förvänta sig i avkastning över en längre tidsperiod från LYSA?
  • Vad hände med tail-risk hos LYSA?
  • Kan indexfonder bli för stora?
  • Vad händer om fler vill ta ut pengar från LYSA på samma gång?
  • Är Lysa lönsamma?
  • Kommer man kunna ha fullmakt för två personer på ett konto?
  • Vad har LYSA för jämförelseindex?
  • Kommer LYSA ha en home bias även i andra länder?
  • Har Lysa planer på att sänka avgiften?
  • Hur går det för LYSA i Finland och Danmark?
  • Hur ser LYSA på sin hållbara portfölj?
  • Det är viktigt i sitt sparande att vara förberedd på olika scenarion

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen tillbaka Patrik Adamson

Patrik: Tack så mycket.

Jan: Du är VD och medgrundare till fondroboten Lysa. Du har en spännande bakgrund i finansbranschen där du har varit i London och jobbat på Merrill Lynch, du har jobbat med private equity.

I Stockholm har du jobbat för Nordstjernan och sen blev det Lysa för ett par år sedan. Detta är ett bonusavsnitt, vi har fått in så sjukt mycket frågor så vi tar ett frågor och svar avsnitt.

Patrik: Jätteroligt.

Jan: Vi börjar med den jobbigaste frågan först.

En av de mest engagerade trådarna på Rikatillsammans forumet handlar om att Lysa ska vara brett, det ska vara allt och sen har man en fond med bara 76 bolag från den svenska börsen. Hur har ni tänkt?

Patrik: Vi har ju två stycken alternativ, ett brett och ett hållbart. Inom båda alternativen om man tittar på aktieexponering så är det 80% som är global exponering och 20% är en så kallad home bias. Något vi alltid brottas mot lite är hur man ska lägga sig mot billig och väl diversifierad.

Vi vill att det ska vara så billigt som möjligt samtidigt vill vi att det ska vara så brett som möjligt. När det kommer till home bias exponeringen mot Sverige så har vi haft alternativet med en Öhman fond som är hållbart klassificerad med ungefär 80 bolag.

Det är en bra fond och ett bra sätt att investera i 80 bolag för en avgift på ungefär 0.1%. På hela svenska börsen finns det ca 950 bolag. Frågan är då kan man göra den bredare och hur bred isåfall? Ja man kan göra det bredare.

Om man tänker på OMX huvudlistan så tror jag att vi täcker 75% av marknadsvärdet med de 80 bolagen i fonden. Hur kan man täcka de andra 25%? Man kan addera fler bolag, hur gör man det utan att det blir extra kostnader?

Det vi har landat i att vi tror att vi kan göra det här lite bredare och billigare för våra kunder genom att starta en fond som är direktinvesterande och som inte har någon extra förvaltningsavgift mot våra kunder och som investerar i ungefär 200 bolag.

Vi jobbar väldigt intensivt med den just nu och hoppas kunna komma tillbaka inom kort med mer information om när den kan släppas.

Jan: Skitbra! Men det är fortfarande inte alla bolag?

Patrik: Nej om man tar in alla de 950 bolagen så kommer väldigt små bolag med. Problemet med dem är att de inte är så likvida, det kan vara svårt att handla de bolagen i större omfattning vid marknadskriser.

Hur ska man då konstruera något som är bra för kunden som har en hög likviditet, många bolag och täcka in en stor del av marknadsvärdet på börsen. Det är varken klart eller lanserat, men vi jobbar på att lösa det. Det vi har tänkt att göra är att kombinera låg avgift, många bolag men också hög likviditet och då landar man på ungefär 200 bolag.

Varför har Lysa home bias mot Sverige?

Caroline: Vad betyder direktinvestering?

Patrik: Vår tanke är att vi skapar en fond där vi inte går via en annan aktör utan vi själva gör fonden och går till marknaden. De 10 baspunkter som fonden kostar idag kan vi ta bort så att det blir billigare och bredare.

Jan: Men då blir den naturliga frågan:

Kommer man i framtiden kunna välja bort Sverige-delen? Forskningen säger att Sverige står för 1% av det globala börsvärdet och att man därför bara ska ha 1% i Sverige. Ni överviktar det.

Patrik: Även om man investerar på ett teoretiskt optimalt sätt i Sverige så kanske det finns en situation där svenska börsen går mycket bättre än den internationella börsen.

Det skulle innebära att om alla som är överviktade i Sverige har blivit relativt lite rikare än om man har investerat internationellt och då är det bättre att ha den home biasen för att helt enkelt väga upp för att andra har en större home bias.

Man tävlar om tillgångar med andra som bor i samma land. Det svåraste är hur man ska prioritera och fokusera mellan vad vi försöker göra nu, vad vi gör inom kort och längre tid. I framtiden tror jag mycket väl att man kan hjälpa kunden genom att ställa ytterligare frågor.

Det man alltid vill göra är att göra det lätt att göra rätt så man kan inte ställa frågan rakt ut om man vill ha home bias. Generellt vill man göra det lätt att göra rätt men det finns de som vill ha specialinställningarna men det får inte bli på bekostnad av att det blir komplicerat för andra.

Kommer man introducera belåning på portföljen?

Jan: Jag tänker att vi ska ta en annan populär fråga.

Kommer det att komma portföljbelåning?

Patrik: Inte inom kort. Det man ska tänka på med hävstång är att det förstärker risken. Köper jag ett hus för 1 miljon kronor och så väljer jag att belåna det till 900 000 kronor och sätter in 100 000 kronor själv.

Sen går det upp med 100 000 kronor, så bara den belåningen gör att jag har dubblerat mina pengar. Sjunker värdet på huset med 100 000 så har du inga pengar kvar längre utan bara ett lån du ska betala tillbaka.

När är det då relevant att belåna portföljen? Jo om du har väldigt lång investeringshorisont, att man vill belåna för att få lite av en extra hävstång.

Något vi brottas med är kunder som går in och har en väldigt lång investeringshorisont men sen tar ut pengar ganska snabbt när det går ner, i fallet med hävstång skulle det då ha gått ner ännu mer i det fallet. Om du har ett lån på huset så är du redan belånad i din portfölj också för du kunde ha använt de pengarna till att amortera det lånet. Vi behöver tänka rätt mycket på hur vi gör det på ett bra sätt.

Jan: Det är ett helt annat svar än vad du gav för 2 år sedan.

Patrik: Är det så? Vad gav jag för svar då?

Jan: Då sa du rakt nej.

Patrik: Det är bra, jag utvecklas lite över tid.

Jan: Du sa nej och du sa att du inte vill tjäna olika beroende på vad kunden väljer.

Patrik: Det stämmer så om vi skulle vilja göra det här så skulle vi göra det med en tredje part där inte vi får betalt för det utan det skulle bli mer som en service till kunderna.

Om vi skulle få betalt så skulle det kunna finnas en risk att man tycker att det låter bra med belåning för att då ökar vår intjäning. I pensionspar om man är ung då kan det vara relevant men i den löpande förvaltningen som vi har nu så har jag svårt att se hur det passar in.

Jan: Det finns studier som visar på att det är precis så man ska tänka.

Hur väljer LYSA räntor?

Jan: Ska vi ta en fråga här från Alek?

Det vore mycket intressant att få en djupare genomgång kring valet av fonder i räntedelen i bred portföljen

Jan: När du ändå svarar på den så tänker jag att vissa skojar om att gängse åsikt idag är att räntor är ganska dåliga.

Patrik: Det är något som jag har hört sedan vi startade Lysa. Vi har haft ränteportföljen och den har gett rätt god avkastning över tid. Det ger ungefär 1% per år.

Syftet med ränteportföljen är att matcha stat, kommun, bostadskrediter, företag och realränte-obligationer på ett ungefärligt sätt av hur marknaden ser ut. Syftet med det är att ge en god avkastning men samtidigt försöka vara en kudde när börsen i helhet går ner.

Jan: Det som är minst korrelerat med aktier är amerikanska 20-åringar. Vill du ha något som går upp när aktier går ner är det långa räntor.

Patrik: Det med korrelation är alltid vanskligt när man tittar på långa tidsserier över 10 år och kollar hur korrelationen ser ut här. Det som framförallt är relevant att titta på vid finanskriser är hur korrelationen ser ut där och hur beter sig olika räntepapper.

Det man kan se är att högrisk företagsobligationer tappar mycket värde när börsen går ner och stadspapper går upp. När vi tänker på korrelation för ränteportföljen så är det väldigt inriktad på de här extremscenariona.

Jan: Du säger att räntedelen är prognostiserad till 1%

Patrik: Vi vill gärna ha en positiv realavkastning efter inflation.

Jan: Du kan ju få ett bankkonto med insättningsgaranti på 1% i dagsläget.

Patrik: Så är det. Säg att det är 30 aktörer på marknaden som har insättningsgaranti, då är det en som ger 1 %, det är inte samma som gav det för ett halvår sedan och inte samma som gav det för ett år sedan.

Man behöver vara lite av en räntejägare och vara beredd att hoppa runt. Som vi ser det kring ränteportföljen är att den är bra tillsammans med aktiedelen för att de samverkar.

Vi tycker också att man ska ha den typen av konton med insättningsgaranti och ränta. Jag tycker inte att det ersätter att ha obligationer och räntepapper, man ska ha båda.

Jan: Nej, jag är inte negativ men försiktigt skeptisk just nu.

Patrik: Man kan ha olika åsikter med det här. Syftet med räntorna är inte att maximera avkastningen enkom.

Kommer LYSA ta in guld i sin portfölj?

Jan: Nej precis. Ska vi ta en annan populär fråga här:

När kommer guld in som alternativ i fondmixen?

Och

Har Lysa fortfarande inte har några planer på att ta in fler tillgångsslag än aktier och räntor?

Patrik: Nej. Här har vi en enkel grundfilosofi, om man tittar på råvaror och ädelmetaller, eller kryptovalutor för den delen så finns det inte det här kontinuerliga kassaflödet som kommer.

Man hoppas bara att någon i framtiden är beredd att betala mer än vad man gör idag. Det är lite mer av en spekulation än att man investerar för att få den här löpande avkastningen. Det vi vill göra är att se till att vi har en inneboende avkastning på det vi investerar våra kunders medel i.

Jan: Skulle man inte kunna argumentera för att man ju ska äga hela marknaden, alla tillgångar? Där skulle det vara inkluderat krypto, råvaror eller guld i förhållande till den andel som guld utgör av det totala finansiella värdet.

Patrik: Jag tycker att det finns en ganska stor skiljelinje mellan de tillgångar som är avkastande och där man hoppas att någon ska betala mer i framtiden. Skulle någon välja att äga 3-5% guld för att skydda mot en del scenarion så tycker jag inte att det är den dummaste idén man kan göra.

Jag föredrar de tillgångarna som avkastar. Om du skulle ta allt guld som någonsin har grävts upp i världen och göra det till en jättestor kub så skulle den vara 21x21x21 meter. Det hade varit värt ungefär 8 trillioner dollar.

Antingen kan du välja att äga den kuben eller allt som Vanguard äger och då tycker jag att det är ett lätt val.

Jan: Vi kommer intervjua Erik Strand nästa vecka jag tror att han har en annan åsikt!

Patrik: Fonder med råvaror är rätt dyra och vår totala avgift ska inte överstiga 0,4%. Att introducera råvaror och fortfarande ligga under 0,4% är svårt och då måste man se de här korrelationseffekterna, skyddar det verkligen på ett bra sätt?

När vi har tittat på det så tycker vi inte att den variationseffekten är tillräckligt positiv för att överväga den extra kostnaden det skulle medföra.

Äga en representation av allt som finns på marknaden

Caroline: Vart kommer argumentet att man ska äga en representation av allt som finns på marknaden?

Jan: Du kan inte ha en åsikt om vad som kommer gå bra i framtiden så du behöver äga allt.

Patrik: Det är svårt att säga att man ska äga allt, det finns nog olika nyanser på det där.

Jan: Jag gillar guld och tycker att det ska vara en liten del av portföljen men för mig är inte detta en dealbreaker. Det behöver inte vara antingen eller. Man kan köra 100 000 kronor hos Lysa och 5000 kronor i guld.

Patrik: En stor del av värdet på aktier kommer ifrån att det ökar i värde. Tittar man rent finansnördigt på det hela så är värdet alltid kopplat till att man tror att kassaflödena i framtiden kommer att vara högre.

Jan: Andreas och Henrik på Coeli säger ju att det handlar om vinsttillväxt och omsättningstillväxt.

Vad kan man förvänta sig i avkastning över en längre tidsperiod från LYSA?

Jan: Vi har en fråga från Rikard.

Vad kan man förvänta sig i avkastning över en längre tidsperiod från 1. Aktiedelen 2. Räntedelen?

Patrik: På aktiedelen ungefär 7-8% per år men det kan variera jättemycket. För räntedelen beror det lite mer på ränteläget men den har legat på ungefär knappt 1%. Det man vill uppnå är en positiv realavkastning.

Jan: När folk frågar mig om er brukar jag säga 7% på aktiedelen och 1% på räntedelen. Vi tar en fråga till.

Caroline: Ja från Kim Svensson undrar:

Jag undrar när det kommer bli möjligt att teckna en kapitalförsäkring med någon annan som exempelvis barn som förmånstagare?

Patrik: Det kommer nog dröja ett tag tyvärr!

Caroline: Vi tar nästa fråga

Är tjänstepensionen en produkt som Lysa överväger att addera i portföljen?

Patrik: Det är en spännande produkt någon gång i framtiden men inte i närtid. Det har att göra med att tjänstepension behöver man ha tillsammans med ett försäkringsbolag.

Jan: Varför ser vi i Sverige pension som försäkring?

Patrik: Det är rätt underligt när man tittar på det på ett övergripande plan. Om jag skulle gissa så är det att när man börjad fundera på det här med pension så var det viktigt att det finns kvar i framtiden. Vad är då den mest stabila företagskonstruktionen som fanns? Försäkringsbolag.

Jan: Jag har tänkt att det handlar om att det är en försäkring mot ålderdom.

Caroline: Tänk om det fanns.

Jan: Skönt att det inte bara är jag som tycker att det är lite konstigt.

Vad hände med tail-risk hos LYSA?

Jan: Ska vi ta en från från Malcom Sjölund?

Caroline: Han vill ha en uppdatering om tail-risk förslaget som vi hade lagt upp. Alltså det vi pratade om i avsnitt 166 och 167.

Jan: Var det inte så att ni kontaktade Universa?

Patrik: Vi vill utforska alla intressanta idéer så även om vi gillar låga avgifter, väl diversifierat och håller det så enkelt som möjligt så tittar vi på många alternativ hela tiden. Vi kontaktade Universa men fick inget svar. Vi tittar på tail-risk själva för det hade gått att göra på andra sätt.

Jan: Det vi pratar om är att skydda vid extrem nedgång, att man har en försäkring mot nedgång på börsen.

Patrik: Att man lägger 97% av portföljen i aktier och 3% i en försäkring. Det finns rätt många anledningar till varför vi inte tycker att det är en bra idé. Huvudidéerna kring det är att det rent filosofiskt är svårt att få ihop det med finansiell teori.

När det kommer till implementerbarheten som till exempel att det blir rätt dyrt, du betalar 3% per år i 20 års tid men kanske inte får någon nedgång och då har du gett bort 60% av portföljen.

Det är svårt att få de här instrumenten likvida. Det finns en motpartsrisk, finns försäkringsbolaget där som ska betala ut? Det finns rätt lite empiri på det här om man tittar på studier.

Jan: Från att ha älskat försäkringar så börjar jag bli mer och mer skeptisk. Jag såg någon studie som säger att man bara får tillbaka 30% av alla försäkringspremier man betalar.

Patrik: I snitt så kanske man är överförsäkrad i Sverige men det finns generellt en grej där man är underförsäkrad och det är livförsäkringar.

Har man hus och bolån och bor tillsammans så borde man titta på om det är relevant för en själv att ha en livförsäkring som täcker upp halva bolånet om ens partner eller en själv går bort. De är rätt billiga också.

Jan: Jag kollade på det och det ligger på under en hundralapp i månaden. Ett tips är att tänka på omställningstid och inte bara på belopp. Till alla som har särkullbarn så borde det vara obligatoriskt med livförsäkring för där blir det en arvsproblematik. Här är en länk till avsnittet där vi pratar om det.

Kan indexfonder bli för stora?

Jan: Detta är en diskussion från Rikatillsammansforumet, kan indexfonder bli för stora?

Vad händer om alla placerar i indexfond? Är det ett problem för indexfonder generellt? Är det ett problem för er?

Patrik: Det är inget problem än. Om hela världen skulle bestå av en stor indexfond då tror jag att vi skulle få problem. Det kanske inte är index som är viktigast, man tänker oftast att indexfoder är det viktigaste och det är för att de står som begrepp för väldiversifierat och låga avgifter.

Väldiversifierat och låga avgifter är det viktigaste, om det följer index eller inte är sekundärt. Vid något tillfälle blir det nog ett problem men vi är rätt långt därifrån.

Jan: Jag brukar säga att Lysa är en stor indexfond. Håller du med om det?

Patrik: Själva exponeringen är liknande på ett eller annat sätt. Om man tittar på förvaltningen och hur det har gått jämför vi oss med väldigt breda index med 8000 bolag.

Jag skulle inte säga att det är missvisande men sen finns det många andra delar också i helheten. Det kanske inte är en superbra beskrivning men det är heller inte missvisande.

Jan: Säg att vi leker med tanken att ni någon dag skulle kunna plocka bort Vanguard och direktinvestera i alla bolagen istället, skulle ni följt ett index då?

Patrik: Det blir ju rätt hypotetiskt. Generellt sett så tror jag att den dagen när vi skulle vara lika bra på att göra amerikanskt index som Vanguard är väldigt långt borta. Det är inte inom någon planeringshorisont och vi tycker att de är jätteduktiga.

Jan: Är ni indexfundamentalister eller inte?

Patrik: Nej jag tror att vi är lågprisfundamentalister men sen kommer man till frågan vad man ska mäta mot för att se om det går bra eller dåligt. Index är ett bra alternativ att gå efter.

Det viktigaste är låga avgifter, väl diversifierat. Sen för att se så man inte blir slentrianmässig utan att man verkligen levererar på en systematisk förvaltning så är det nog bra att följa ett index.

Vad händer om fler vill ta ut pengar från LYSA på samma gång?

Jan: Ska vi ta en fråga från Birgitta Vikman?

Jag är orolig om det blir dåliga tider att det kan bli svårt att få ut sina pengar. Det blir som en bostadsrättsförening där man ska få ut sin andel eller?

Patrik: Jag förstår hur man tänker men vi förvaltar nu 17 miljarder för ungefär 85 000 betalande kunder och vi har långsiktiga ägare som är beredda att stötta bolaget. Det är en fördel med att investera i någon som håller på med det vi gör.

Det som ofta händer i finanskrisen är att man har gett ut dåliga lån och sen får man inte betalat tillbaka på de lånen och sen går finansbolaget i konkurs och det drabbar sparkunderna som egentligen inte har något att göra med de här dåliga lånen, det har inte vi överhuvudtaget. Vi är skuldfria.

Jan: Jag tänker två grejer, när jag får denna frågan så brukar jag säga att ett vanligt missförstånd är att man pratar om det som att man investerar i Lysa. Man investerar inte i Lysa, pengarna hamnar inte på Lysa utan pengarna investeras i vanguard så om ni finns kvar eller inte är inte ett problem.

Patrik: Jag borde väl ha börjat där. Alla kunders medel är helt avskilda från oss så om inte vi finns kvar av någon anledning så kommer alla innehav finnas kvar.

Jan: Ofta hamnar inte ens pengarna inne på ert konto i er bank utan de hamnar hos ett förvaltade institut.

Patrik: Det finns det som kallas för ett klientmedelskonto som pengarna går igenom. Pengarna ska aldrig finnas på vår balansräkning och inte finnas på våra företagskonton utan det går genom specifika konton som är vigda till klientmedel.

Är Lysa lönsamma?

Jan: Är ni lönsamma idag?

Patrik: Nej vi är inte lönsamma idag. Det har mycket att göra med att vi har valt att satsa mot andra länder. Vi har lite fler produkter på gång, vi pratade om sparkonto tidigare. Vi omsätter rullande 35 miljoner så det går mycket väl att drifta verksamheten.

Jan: Om ni bara hade hållit er på den svenska marknaden så hade ni varit lönsamma, eller?

Patrik: Ja.

Caroline: Jag undrar vart den här frågan kommer ifrån ”Jag är orolig om det blir dåliga tider att det kan bli svårt att få ut sina pengar”.

Jan: Om jag sätter mina pengar här kan jag få ut dem? Ni är ju snabba, det tar sällan mer än två dagar att få ut pengarna.

Caroline: Min första tanke är: Ta inte ut dina pengar i dåliga tider.

Patrik: Finansmarknaden är instabil i sin natur. Det som hände vid 11:e september till exempel var att New York börsen stängde under några veckor, då går det inte att få ut sina pengar.

I Sverige hade vi en räntekris under covid där en del av systemet slutande fungera. De där situationerna behöver man lära sig av. Vi hade lite utmaningar med några fonder där också som vi sedan har sett till att minska risken för att det ska hända igen.

Det finns alltid olika händelser som skulle kunna inträffa som skulle leda till kortsiktiga störningar på finansbranschen, men generellt behöver man inte vara orolig för att få ut sina pengar.

Kommer man kunna ha fullmakt för två personer på ett konto?

Jan: En annan populär fråga från Simon och Johan Andersson.

En fråga är om det finns planer att införa fullmakt åt två personer, exempelvis att gifta personer har insyn i det gemensamma kontot?

Patrik: Ja det finns det planer på men återigen inget som man kan säga att vi kommer göra inom kort. Jag vet att vi har en produktägare som är sugen på att göra det här så den är påväg upp på prioriteringslistan.

Jan: Vi har en fråga från Danne9.

Det skulle vara intressant att höra hur det går med planerna att automatisera Lysa fonden så att man får mer räntor vid en viss ålder och utbetalningar som följer en vid pension eller så. Jag har hört tidigare att Lysa har pratat om det men har inte hört något mer.

Patrik: Det finns inte explicit den funktionen men det finns det implicit för vid varje år som man är kund hos oss så måste man gå igenom en ny lämplighetsbedömning där vi ställer frågan igen hur lång tidsperiod är det till du ska ta ut de här pengarna.

Då kan man ändra om och vi kan rekommendera en ny fördelning. Det finns många jättebra idéer som man gärna skulle implementera men det är inte långt fram i prioriteringen.

Jan: Vi har en fråga här från Emil Vikström,

Vilka är huvudägarna av LYSA?

Patrik: Största ägarna är jag och mina medgrundare Emelie och Henrik. Sen har teamet en rätt stor ägaredel också. Vi har ett antal ägare som äger lite mer.

Vad har LYSA för jämförelseindex?

Jan: Vi tar en fråga från Jonas.

Caroline: Ja han frågar

Kommer det något jämförelseindex eller liknande man kan ”benchmarka” Lysas prestation mot i appen eller någon annanstans?

Patrik: Det finns det redan, under grafen kan man trycka ut för att få lite mer information och där kan man få jämförelseindex också.

Jan: Sen har vi en fråga från Erik.

Caroline: Ja, han undrar om ni har funderat på att släppa ett koncept med färdiga nivåer som fond i fond och som kan köpas på depå, till exempel 70/30 med intern ombalansering. Jag kan säga att jag inte fattar frågan.

Jan: Att man vill ha 70/30 i en fonddepå utan ombalansering. Jag tror att detta är en direkt pensionsfråga. Kommer man kunna köpa Lysa 70/30 på Avanza?

Patrik: Det tror jag inte kommer inträffa oavsett distributör, de måste också vara intresserade av att distribuera oss.

Jan: Det finns inget incitament liksom.

Patrik: Nej. Sen är det problemet att om vi skulle ta vårt och lägga på distributionsavgifter på det så kommer vi komma över vad vi tycker är en rimlig maxavgift för kunderna.

Jan: Att ha det i en aktie-fond depå utan att få transaktionerna så att man slipper kapitalskatten?

Patrik: Jag kanske inte ska hoppa ner i det kaninhålet nu men det är en intressant tanke och skulle kunna vara intressant för framtiden.

Kommer LYSA ha en home bias även i andra länder?

Jan: Okej, då kör vi på. Vi tar en fråga från Philip Sandgren.

Caroline: Han skriver såhär

Om jag har fattat allt rätt finns en viss viktning mot den svenska marknaden i Lysas portföljer, hur tänker ni på Lysa kring viktningen då Lysa lanseras i flera nordiska länder? Förändras viktningen då mot de olika marknaderna och isåfall hur?

Patrik: Vi har planer på att starta en home-bias i Danmark också men innan vi gör det vill vi nå en större massa i Danmark. I den Danska ”Råd &Rön” kom vi ut som det bästa sparalternativet. Om man vill läsa det kan man gå till vår danska sida lysa.dk och skrolla ner och där finns en bäst i test.

Jan: Tyskarna kommer också få 20% home-bias?

Patrik: Ja i framtiden.

Caroline: Är det så att man i Tyskland har helt andra sätt att investera sina pengar än i Sverige?

Jan: Tyskar gillar väl räntor?

Patrik: Det finns rätt mycket fördomar om hur man är i olika länder men om man tittar på de kunder som vi riktar oss emot i början så tror jag att de kunderna är rätt lika över landsgränserna i vad man söker.

Det kan skilja rätt mycket inom Sverige också. Generellt sett är det mer på räntekonto i Tyskland, traditionellt samma sak i Danmark. Jag tror att den danska aktiemarknaden är rätt stor, det man kan se är att danskarna är väldigt sparintresserade.

Har Lysa planer på att sänka avgiften?

Jan: Skönt att få vifta med sina fördomar här i podden! Vi har en fråga här från André Thunberg

Caroline: Ja precis:

Har Lysa planer på att sänka avgiften på fonderna för att matcha exempelvis Fondo som nu kan erbjuda cirka halva priset på motsvarande fonder även om man inte får hjälp med ombalansering och autogiro.

Patrik: Vi har alltid planer på att sänka fondavgifterna. Jag känner inte igen att om man skulle titta på den fonduppsättningen som vi har att man skulle kunna få tag på den till halva avgiften på något annat ställe.

Jan: Ett vanligt misstag man ofta gör är att man bara jämför vissa specifika delar.

Patrik: Om man tänker på Avanza så är det ett så som jag ser det mer ett gör det själv verktyg medan Lysa är mer av ett gör det för mig. Det är två lite olika kundgrupper också.

Jan: Precis. Vi kan ta en fråga här från Daniel Karlsson.

Caroline: Ja.

Har Lysa planer på att ta bort de extra 0.2% i avgift för företagsägd kapitalförsäkring?

Patrik: Ja det hade varit trevligt. En kapitalförsäkring är något som tillhandahålls av ett försäkringsbolag som hjälper oss att tillhandahålla försäkringskal, de extra 0.2% är försäkringsbolagets avgift. Det finns en förhoppning för framtiden att kunna sänka den avgiften.

Hur går det för LYSA i Finland och Danmark?

Jan: En annan fråga från Marina som frågar om det kommer en översättning av hemsidan till Engelska?

Patrik: Den svenska är på svenska men i Danmark och Finland så är det på Engelska och i Tyskland är det på Tyska. Det finns en tanke om att man ska kunna ändra språk.

Jan: Har ni sett någon skillnad mellan Finnar och Danskar?

Patrik: Det finns väl en lite skillnad, Finnarna gör väldigt få uttag, de är extrema på långsiktighet. Rent generellt när det kommer till sparmarknaden i Danmark ser det lite mer ut som i Sverige att det finns olika alternativ så där är det lite lättare att sätta oss i en kontext.

I Finland så vitt vi kan se så finns det lite färre alternativ, där är vi lite mer ensamma som aktör vilket ger en annan informationsbörda på oss att förklara vad vi håller på med.

Jan: Ja det är svårt när man ska utbilda samtidigt.

Hur ser LYSA på sin hållbara portfölj?

Jan: Jag tänker att vi ska ta två sista frågor.

Jag skulle vilja höra lite mer om Lysas breda och hållbara inriktning, hur ser det ut framöver med pågående klimatfokus?

Patrik: Vi har ju två stycken erbjudanden, brett och hållbart. Brett har målet att vara så brett som möjligt, hållbart följer mer ramverket som utgår ifrån svenska kyrkan och som vår partner Öhman använder sig av.

När det kommer till klimatdebatten som är pågående så svarar det hållbara alternativet upp mot det man efterfrågar men vi har inte några planer för att introducera någonting specifikt riktat mot de frågeställningar som är aktuella just nu.

Jan: Det låter ju bra. En annan fråga, man pratar ofta om höga värderingar på börsen att vi har haft en superkonjunktur här med 10 års uppgång, inflation etc. Om vi tar ett steg bakåt, hur tycker du att man kan tänka?

Patrik: Jag tror att man kan tänka att vi vet att börsen kommer gå upp och ner. Det är jättesvårt att tajma de här nedgångarna, normalt när någon försöker tajma tar man ut pengarna när det går ner och sen kommer man inte in i marknaden igen. Det finns alltid jättemånga bra anledningar att sälja, tricket är att vara uthållig.

Det är viktigt i sitt sparande att vara förberedd på olika scenarion

Jan: Vi vet att inflation är ett problem, det har vi pratat om i 3 år. Vi vet att Ukraina eller elpriset är ett problem. Jag upplever att de stora krascherna kommer när det händer något vi inte har pratat om, typ corona.

Caroline: Forskarna visste att det skulle hända men inte när.

Jan: Bara grejen att vi pratar om inflation så är det inte det som kommer göra det, marknaden har prisat in det.

Patrik: Det är viktigt i sitt sparande att vara förberedd på olika scenarion, att man har en portfölj så man klarar sig i så många olika scenarion som möjligt. Det gäller att vara redo innan det inträffar.

Jan: Precis. Nu har vi pratat i nästan 3 timmar.

Patrik: Jag tycker det är jättekul att prata med er, och alltid kul att få bra frågor!

Jan: Du får komma och hälsa på i vårt Patreon community. Du brukar alltid ha spännande boktips, har du något kul?

Patrik: Oj, jag har ett roligt som ger lite insikt. Det är en bok som heter Purple cow. Jag beskrev för en person i Stockholm vad vi försökte uppnå med Lysa och så beskrev jag att vi spenderar extremt lite pengar på reklam.

Så sa han att vi försöker bygga en lila ko, jag sa va?

Jan: Det är vad man har drömt om i sitt företag.

Caroline: Det är lite fint att det man gör har ett namn som är så unikt.

Patrik: Oftast är man inte unik i det man tänker att man ska göra. Det boken handlar om egentligen är att man måste tänka annorlunda kring hur man ska sälja nya produkter nu jämfört med hur det var på typ 50-talet.

Det man gjorde då var att man gjorde en medelmåttig produkt och sen kör man extremt mycket reklam och så vinner du konsumentens hjärta med reklamen och så säljer du mycket av produkten. Så funkar inte världen längre för det finns så mycket intryck hela tiden, det går inte att bygga en medelmåttig produkt längre utan du måste försöka bygga in reklamen i produkten.

Är det något som är nytt, något folk inte har sett innan så börjar folk prata om den, det är lite så vi har tänkt. Vi hoppas att vi får förtroendet att våra kunder rekommenderar oss, ungefär 85% av våra kunder rekommenderar oss till någon annan.

Jan: Det lät spännande. Är det visionen med Lysa?

Patrik: Det vi tror mycket på är möjligheten att sätta en lite ny standard för sparande. Jag tror inte att man kommer sitta i drop down menyer och försöka välja en fond om man inte är jätteintresserad och vill ha just den fonden utan att allt det där behöver skötas automatiskt för en.

Caroline: Fin vision.

Patrik: Det är inte bara vi som kommer göra det utan det kommer finnas flera olika aktörer.

Jan: Stort tack Patrik.

Patrik: Tack för alla bra frågor.

Jan: På Facebook har ni ett Lysa community där jag vet att man kan ställa frågor och ni brukar ibland har livesändning. Något ni gör fantastiskt är kundtjänsten.

Patrik: Om ni har någon fråga, tveka inte att höra av er så ska vi göra det bästa vi kan för att hjälpa er.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

5 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Eftersom min fråga ang sänkta avgifter och att många gör misstag vid jämförelse undrar jag om du Jan kan förtydliga?

    Jag förstår Patriks svar ang att servicen är ju en klar fördel och rimligt att det kostar lite, men om vi bara ser till portföljen. Menar du att det är stor skillnad och inte går att jämföra fonderna som LYSA erbjuder (har nu hållbara alternativet för ca 0.375%avgift) med Fondos (PLUS alla bolag Sverige index för 0.15% och ex Skandia Global exponering A 0.18%).

    Säg att man kör 80:20 mellan dessa. Båda hållbara alternativ. Kan inte se någon fördel i varken hållbarhet eller antal bolag när jag jämför på morningstar. Fin favorit Länsförsäkringar global index finns ju också och kan ju kombineras med PLUS alla bolag Sverige, vilket också ger en betydligt billigare portfölj än LYSA och inte har nackdelen med fond i fond och utländsk fond osv.

    Gravatar för användaren
    André Thunberg
  2. Intressant svar på frågan om portföljbelåning, och hur LYSA märker att kunder tar ut sina pengar när marknaden går ner. Som kund hos LYSA kan jag själv tänka mig att belåna ~10-20% av min portfölj efter en stor nedgång i marknaden, men eftersom LYSA inte erbjuder det så behöver jag i så fall flytta (ta ut) mina pengar från LYSA till en annan tjänst, t.ex. Avanza.

    Gravatar för användaren
    Joel
  3. Två praktiska frågor gällande Lysa:

    1) Vilka kontotyper erbjuder Lysa? Om jag förstått saken rätt erbjuder inte Lysa kapitalförsäkring där jag som privatperson kan sätta upp mitt barn som förmånstagare. Jag är tvingad till ISK för ett eventuellt barnsparande, stämmer det?

    2) Går det att döpa sina konton hos Lysa?

    Med vänlig hälsning

    Daniel

    Gravatar för användaren
    Daniel

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök