Paradoxen med högre avkastning till lägre risk | Del 2
Sök:

Paradoxen med högre avkastning till lägre risk | Del 2

RikaTillsammans #167 - Diskussion utifrån Nassim Talebs böcker Antifragile, The Black Swan m.fl.

Idag fortsätter vi förra avsnittets resonemang om teorin bakom en högre avkastning till en lägre risk. Vi går genom hur Mark Spitznagels fond Universa använde säljoptioner för att ge en avkastning på 4100 % under Corona-krisen 2020. Om vi är tillräckligt många som tycker det här är intressant så kan vi kanske nudge fondrobotarna i Sverige och t.ex. AP7 att överväga möjligheten att tänka så här.

Precis som förra avsnittet är det inte ett konkret förslag att ändra något i sitt sparande. Avsnitt #99 och #133 gäller fortfarande. Syftet med dessa två avsnitt är att väcka en diskussion och kanske påverka t.ex. LYSA, AP7 SÅFA och andra aktörer som förvaltar våra pengar att ta hänsyn till det här. Det finns nämligen ingen uppenbar nedsida för dem eller oss i ett sådant scenario.

Just bristen på nedsida gör det här till en av de mest solida investeringsidéerna jag har sett de senaste 10 åren. En idé som dessutom visat sig fungera i praktiken och verkar kunna bekräftas av utomstående aktörer som t.ex. andra fonder (t.ex. Cambria). Genom att förändra en 100 % aktier portfölj till till 97 % aktier och 3 % ”försäkring” (dvs tail-risk-hedge) har portföljen fått en bättre avkastning och lägre risk än en portfölj bestående endast 60 % aktier och 40 % räntor.

Michael Edesses gjorde en jämförelse mellan en simulerad portfölj med tail-risk-skydd, en klassisk 60/40-portfölj och en 100 % aktier-portfölj. Tabellen nedan visar hans resultat (month-to-month). För att simulera använder han två indexfonder SPX för det amerikanska indexet S&P500 och AGG som en representation av alla amerikanska räntor.

Tidsperiod Portfölj med tail-risk-skydd 60/40 SPX-AGG mix 100% SPX
Topp-till-topp: 11/2007-1/2020 8.5% 7.2% 8.5%
Hela perioden mellan: 1/2006-5/2020 (22 maj) 9.4% 7.0% 8.2%
Universa sedan start till och med 7 april 
Källa: Interim Letter: 4/2008-3/2020
11.0% 6.7% 7.9%
Utan fallet 2020: 1/2006-12/2019 8.9% 7.4% 9.1%
Drawdown 1: 11/2007-2/2009 -31.8% -33.3% -52.2%
Drawdown 2: 2/2020-3/2020 13.5% -12.3% -20.9%
Drawdown 3: 5/2010-6/2010 -8.7% -7.5% -14.2%

Han skriver i sin artikel:

These results support Universa’s claims. Over the period from Universa’s inception, when it claims to have achieved 11.5% to the SPX’s 7.9%, my backtest returns 11.0%. (Of course, I don’t expect to match Universa’s performance figures because the strategy I am using is only an assumed approximation to Universa’s.)

Michael Edesses

han skriver vidare:

In every period except the small drawdown of mid-2010 the tail risk strategy outperforms the 60/40 mix, and it also outperforms 100% SPX in most periods too. In the deep bear market of November 2007 through February 2009 the tail risk strategy lost only a little less than the 60/40 mix; thus, it protected the portfolio on the downside at least as well.

Michael Edesses

och gör slutligen poängen:

These results, performed over a limited period of time, lend credence to the proposition that a 100% equity portfolio combined with a tail risk strategy mitigates risk better than a constant 60/40 stock-bond mix, and performs better.

Michael Edesses

I en stigande aktiemarknad ger en större andelen aktier en högre avkastning som täcker förlusten för kostnaden för försäkringen. Win. I en nedåtgående marknad kompenserar försäkringen för förlusten i aktierna. Den ger dessutom tillgång till en stor andel kontanter att köpa aktier för, som annars inte hade varit tillgänglig (eller behövt hållas i kontanter för värdebevarande). Win. Det blir alltså win-win i både upp och nedåtgående marknad.

I andra delen av avsnittet visar enkelt i teorin hur försäkringen fungerar. I korthet handlar det om att köpa säljoptioner. Säljoptioner ger nämligen rätten att sälja en tillgång till ett förutbestämt pris vid ett specifikt tillfälle. Genom att köpa dessa optioner på ett systematiskt sätt – där konsten är att hålla kostnaden och risken så låg som möjligt – kan man skapa en försäkring för resterande delen av portföljen. Resonemanget förutsätter ett holistiskt perspektiv på sin portfölj.

Utmaningen är dock att Universa, som rekommenderar 1/30 av portföljen till försäkringsdelen har en minsta belopp på ca 500 Mkr. Implicit innebär det en total portfölj på ca 15 miljarder kr. I Sverige är det få fonder som finns i den storleken. Spontant tänker jag att det bästa sättet att göra det här vore om de svenska fondrobotarna (t.ex. LYSA) eller AP7 SÅFA undersökte frågan. Något som vi småsparare och kunder kanske kan knuffa dem till och kanske rentav få dem att lägga in lite Universa. 😎

Vi vill passa på och tacka för väldigt värdefulla kommentarer och diskussioner i ämnet på bloggen. Många kommentarer i den förra artikeln kastade ljus på saker som jag själv inte ens hade tänkt på. Tack!
Jan och Caroline

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Nedan följder bildspelet till avsnittet:

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Paradoxen med högre avkastning till en lägre risk

Jan: Idag är det dags för avsnitt #167 och jag tänker att det är en liten fortsättning på förra avsnittet som handlade lite om den här paradoxen att ha en högre avkastning till en lägre risk. Till skillnad från många andra avsnitt så är detta en relativt ny idé som har kommit från framför allt Nassim Taleb och Mark Spitznagel. Det handlar egentligen om ett lite annorlunda sätt att tänka kring sin portfölj och kring sitt sparande och investerande.

Caroline: Ja, väldigt spännande är det. Det här förändrar ju allt.

Jan: Nja, så vill jag inte säga.

Caroline: Om vi skulle agera på det här i våra portföljer så skulle det ha förändrat ganska mycket.

Jan: Framför allt tillåter det att ta få en högre avkastning till en lägre risk. Det skrivs i nyheter om att man borde göra si och så, som att köpa ny teknik-fonder, men en riktigt solid idé som håller både i praktiken och har stora implikationer, de kommer inte så ofta.

Jag skulle säga att det här är den första riktigt bra idén jag har sett på 10 år, som faktiskt har en substans. Problemet är själva implementationen och jag tänker att detta är lite mer, så att säga, TänkaTillsammans.

Detta är egentligen ett underlag till en diskussion och jag gör detta lika mycket för att ge dig som lyssnar ett tankespjärn och för att jag har en agenda i det att det finns vissa nyckelpersoner i Sveriges finansbransch som jag vill ska titta på de här tre avsnitten. Jag tror att det kan påverka hur t.ex. AP-fonderna sparar i pensionen och min våta dröm är att Lysa ska se detta och tycka att det är en skitbra idé och undersöka om det går.

Caroline: Det känns lite diffust det vi säger här nu. Om man är helt nybörjare på sparande och investeringar så är väl det här ett överkursavsnitt, eller?

Jan: I grunden, för dig som är ny, är det fortfarande avsnitt #99 om sparande i passiva och globala indexfonder till låg avgift som är basen. Det är där man börjar oh slutar tänkte jag också säga. Plus avsnitt #133 om de fyra hinkarna. Man kommer kunna hänga med i avsnittet och lära sig nya saker i detta och även för den som är avancerad så kommer vi att dyka ner i vissa detaljer.

Men det vi egentligen pratar om här är att gå från en 40/60-portfölj, med 40% räntor och 60% aktier, till en portfölj som kanske då har 97% aktier och 3% tail risk hedge. Alltså, en försäkring. Vi kommer egentligen prata om att ersätta den här delen med livremmen eller krockkudden i portföljen; men snarare en försäkring än en krockkudde. Det är det vi kommer att prata om.

Fortsättning på TänkaTillsammans utifrån Talebs böcker

Jan: Det finns ett antagande i finansbranschen som heter att få en högre avkastning måste du ta en hög risk. Vad Taleb och Spitznagel visar är att det inte nödvändigtvis är sant. Det visar de både teoretiskt och praktiskt med riktiga fonder, riktig avkastning och riktiga kunder. Det bygger då på resonemang kring en fond som heter Universa, som inte går att köpa i Sverige. Den går inte ens att köpa i USA.

Jag tror att den minsta insatsen de vill ha är 500 miljoner kronor. Så detta är inte för småspararen. Men koncepten som de applicerar är väldigt intressanta; särskilt när man tittar på att den här fonden gjorde 4 144% avkastning under januari, februari och mars 2020, när vi hade Coronakrisen och börsen föll med 30%.

I det här avsnittet kommer vi att prata om hur det gick till när de skapade den här avkastningen. Hur är teorin. Vi kommer också att titta på en artikel som repeterar resultatet. Detta har skapat ganska mycket väsen i finansbranschen.

För vissa har det skapat ganska mycket väsen för det bevisade att det funkade, men sedan tror jag att det är ganska många som aldrig har hört talas om detta. Hade jag inte läst Nassim Talebs böcker så hade jag inte tänkt på det här.

Caroline: Men varför är det inte en snackis i finanskretsar detta?

Jan: Detta går emot all konventionell visdom. Det har varit mycket debatt om det här och Taleb, som vi pratade om förra avsnittet, han är en underdog i den akademiska världen i finansbranschen. Han är en nagel i ögat på många. Men det som jag gillar med vår blogg är att vi inte har en fördefinierad grej, att detta måste vara rätt, utan jag är ganska pragmatisk.

Jag upplever att det här sättet att tänka på gör mitt sparande bättre. Problemet är att det inte finns något riktigt bra sätt att använda detta sättet i praktiken. Det jag vill lösa är hur detta skulle kunna se ut för en småsparare. Det klarar jag inte själv utan det behöver vara flera som tänker. Detta skulle kunna gå att göra tillsammans med andra.

Där vill jag uttrycka min uppskattning redan nu. Vi har en RikaTillsammans-community där mycket av den här diskussionen pågår. Den är på Patreon och där brukar vi lägga ut extramaterial, vi har extra avsnitt som vi ligger där som inte kommer ut på bloggen eller YouTube. Så det är något för dig som vill ha extra material och vill se live-podd och prata med gästerna.

Här på podden på YouTube spelar vi in ett avsnitt med gästerna och sedan är det färdigt, men där bjuder vi ofta in gästerna till ett live-avsnitt, vi har gjort investeringar tillsammans, vi kommer med fler tips på investeringar man kan göra.

För dig som är intresserad och har följt oss ett tag. Man väljer själv sin engagemangsgrad och hur mycket man vill sponsra. Vårt mål är att du ska tjäna pengar på att vara med i den communityn, men det är mycket den som gör att vi kan lägga ner sjukt mycket tid på den här researchen för att prata om någonting som skulle kunna göra allas vårt sparande bättre.

Dagens fokus ligger på Mark Spitznagel och hans fond Universa

Jan: Huvudperson i dagens avsnitt är Mark Spitznagel. Han växte upp på landsbygden och han gör inte jättemycket intervjuer, men när det sker brukar han ha en ganska dyster syn. Jag gissar att han och Taleb träffades på jobbet när de tradeade optioner på Chicago-börsen. Sedan startade de en hedgefond tillsammans som hette Empirica och sedan tror jag att Taleb gick mer åt det akademiska spåret.

Han doktorerade och skrev böckerna Black Swan, Anti-fragile, Fooled by Randomness och Skin in the game, medan Spitznagel fortsatte i finansbranschen med att förvalta andras pengar enligt de principerna. Taleb är nu senior rådgivare till dem, men det är Spitznagel som sköter fonden Universa. Du kan inte köpa den på Avanza eller Nordnet.

Du kan inte ens köpa den i USA. Du måste typ förvalta en pensionsstiftelse. AP-fonden hade kunnat köpa den i Sverige och jag tror att även Lysa skulle kunna göra det. Men som småsparare är det kört. Men bara för att det är kört betyder det inte att idén inte är valid.

Det är ganska intressant. Han har skrivit en bok som heter ”The Dao of Capital”, som jag insåg att jag hade köpt för fyra år sedan men jag läste den aldrig. Så den ligger på min Kindle. Han har gjort tre eller fyra intervjuer som jag kommer att länka till. Framför allt så kommer vi sno en av hans videor och prata om hur den här strategin fungerar.

Antagandet, som allt investerande bygger på, är att du får betalt för risken. Är det ingen risk, alltså typ sätta in pengarna på ett sparkonto med insättningsgaranti, då blir det ingen risk och ingen avkastning. För att då får en hög avkastning behöver vi aktier eller någonting som ger en hög risk. Det är den klassiska regeln och det är därför som vi införde fyra-hinkar-principen i avsnitt #133.

För att balansera den här risken. I vår webbkurs pratar vi om att man vill inte ha en bil med bara en gaspedal. Du vill ha en bil med gas och broms. Sedan vill man vid vissa tillfällen gasa och vissa tillfällen bromsa. Men om man har en bil med bara en broms eller bara en gaspedal kommer man ingenstans.

Vi brukar säga att problemet är att de flesta människor – förmodligen inklusive du, eftersom det händer oss hela tiden – är att man har fel risk i sitt sparande. Man har för mycket eller för lite risk. Om man har en för hög risk kan man hamna i en situation att portföljen exploderar och man blir av med alla pengarna och då räcker inte pengarna till det man skulle behöva i livet, t.ex. pension.

Om du har för låg risk och alla pengarna på ett bankkonto då kommer du aldrig att förlora dem, men å andra sidan kommer de kanske heller inte växa i den utsträckning du behöver för att kunna gå i pension. I båda scenariona har du en fallgrop som heter pengarna räcker inte till.

Ett alternativ till den klassiska 60/40-portföljen

Jan: Därför försöker man balansera tillgångar med hög risk – aktier kommer jag då prata om här – med tillgångar med låg risk (räntor). En klassisk fördelning är t.ex. 60/40-portföljen, det vill säga 60% aktier och 40% räntor. Det är det vi pratar om att man kan ha visa Lysa.

När vi pratar om aktier så pratar vi inte om enskilda aktier, utan global indexfond som köper aktier i hela världen. Det är det jag menar. 60/40-portföljen är klassisk. Det är Nybörjarportföljen som vi skrev om i boken ”Gör ditt barn rikt” och Norska Oljefonden använder den och ganska många andra.

Teorin lyder att sannolikheten för att både aktier och räntor ska gå åt helvete samtidigt är obefintlig.

Då är tanken att när aktier faller i värde då håller räntorna sitt värde. Finansiella rådgivare har sagt att om du vill tjäna mycket pengar så ska du använda aktier och hög risk och om du vill behålla pengarna du tjänar då behöver du räntor. Så syftet med räntor kanske inte alltid är att tjäna pengar, utan bara att få en avkastning som är högre än inflationen.

Vi ska inte dyka ner i detta, men då pratar om man om att aktier och räntor är hyffsat okorrelerade. T.ex. amerikanska och svenska börsen är högt korrelerade, d.v.s. det är en hög samvarians. Det är därför man brukar säga att om USA nyser så får Sverige förkylning. Om amerikanska börsen faller då kommer svenska börsen också falla. Kanske till och med mer. Bloggrannen Cornucopia, Lars Wilderäng som jag gillar, han brukar alltid skriva klockan tolv – för då har inte amerikanska börsen öppnat – att svenska börsen avvaktar på att husse ska vakna. Så kan man lite tänka.

Caroline: Är det så med många länder?

Jan: Ja, amerikanska börsen själv står för över 50% av världens totala börsvärde. Eftersom vi pratar om att investera i förhållande till alla aktier i hela världen så blir USA en stor del av det. Genom att t.ex. investera i global indexfond med Lysa så får du 50% USA. Därför är det viktigt. Vi kommer göra ett bonusavsnitt för jag får så mycket feedback nu om ny teknik-fonder och Avanza har lanserat en ny fond. Jag har specifika åsikter om det där.

Caroline: Vet du hur mycket en asiatiska marknaden står för i hela världen?

Jan: Det beror på vad man räknar in i den asiatiska marknaden. Men lite grov förenklat kan man säga att Nordamerika står för ungefär 66%, Europa står för ungefär 15-20% och det som blir kvar är Asien då på typ 10%. Av det kanske japan står för 5-6%, på ett ungefär.

Caroline: Det är jättesvårt att fatta att det inte är mer. Jag tror att Kinas ekonomi, som går bra för det mesta, att den skulle växa något otroligt mycket och t över mer och mer.

Traditionellt används olika tillgångsslag för att hantera och minimera risken

Jan: Man säger att vissa av de globala indexfonderna är felviktade. Det är därför t.ex. Lysa eller vi, i våra portföljer, har en slagsida mot tillväxtmarknader. Vi säger att så som börsindexet är motsvarar inte verkligheten, utan man borde ha en högre vikt mot de asiatiska börserna, eftersom t.ex. BNP-tillväxten är större i Asien.

Problemet är att alla aktier i Asien är inte reglerade och lika enkelt som det är i USA. Men om vi hoppar tillbaka, hela idén är att man sänker risken i sitt sparande genom att välja okorrelerade tillgångar. Vi gillar t.ex. att lägga till guld också.

Caroline: Och det korrelerar heller inte så mycket aktiemarknaden.

Jan: Tvärtom brukar man säga att när aktier går ner går guldet upp, vilket vi också har sett under året, förutom i Mars när allt gick ned.

Då säger man att över en lång tidsperiod stämmer dessa antaganden ganska bra. Att den här portföljen med 60% aktier och 40% räntor fungerar ganska bra över långa tidsperioder och olika investeringsklimat. Det är då man pratar om i tillväxt går aktier upp och under recessionen går aktier ner; inflation och deflation.

Vissa nöjer sig då inte med t.ex. bara aktier och räntor, utan vi har lagt till guld.

Tittar man sedan på andra kan man lägga till ytterligare råvaror, man kan lägga till fastighetsfonder, skog, olika typer av derivat, etc. Istället för att det här cirkeldiagrammet är 60% aktier och 40% räntor så kan man göra det oändligt komplicerat. Vår mest avancerade variant är RikaTillsammans-portföljen, där vi har 25% aktier, 25% guld, 25% bankkonto och 25% räntor.

Poängen här är att man vill kombinera ihop olika typer av tillgångar för att sänka risken. T.ex. RikaTillsammans-portföljen har en lägre risk, men också en lägre avkastning. Det är därför vi placerar t.ex. Nybörjarportföljen och RikaTillsammans-portföljen i mellanriskhinken. Vi säger att detta kommer inte att göra dig super rik över tid, men RikaTillsammans-portföljen har bara sedan 1970 gått ner tre gånger.

Folk tittar då på de här olika korrelationerna. Man säger att man inte kan förutse avkastning, men man kan förutse viss korrelation. Detta är t.ex. Better Wealths affärsidé. Det finns då riskparitetsstrategier, etc., olika mer eller mindre avancerade strategier. Här bygger vi upp grunden för det här resonemanget för att titta på vad Universa säger och vad Spitznagel och Taleb bygger på.

Sidospår om mikrobubblor och felprissättningar

Jan: Då säger de att problemet som uppstår är att ibland så skapas det bubblor. Det skapas bubblor i aktier, jag påstår t.ex. att vi har en mikrobubbla i Tesla. Alltså, en bubbla i ett företag. Vi kommer att prata om det i ett bonusavsnitt för jag stör mig på detta. Jag påstår att det är en bubbla i teknikfonder och framför allt Facebook, Apple, Amazon, Netflix och de där.

Så det uppstår bubblor och felprissättningar och framför allt nu pratas det väldigt mycket om att hela börsen hålls uppe av centralbankerna.

Detta gör att många av de här faktorerna, alltså hur mycket guld eller räntor man ska ha, sätts ur spel. Alltså, det funkar inte på det sättet som det har gjort innan, eftersom vi inte längre tillåter att börsen faller. T.ex. Trump mäter hela sitt egenvärde på om börsen har gått upp eller ner.

Jag läste en artikel som skrev att ironin just nu är att det verkar som att den mest kapitalistiska marknaden just nu är i Kina och inte i USA. Räntorna i Kina går upp, vilket de borde göra, medan de hålls nere i USA och Sverige. Felprissättningar skapar jättestor press och det är delvis min frustration, för det läggs på en press för den som förvaltar att man är en idiot om man inte har en ny teknik-fond.

Du är en idiot om du inte har Tesla och inte har valt de här tillgångarna som går upp. För mig är det enkelt, för jag känner mig som idioten i rummet men jag har 25 års erfarenhet och jag vet att det inte varar för evigt. Men tänk dig en fondförvaltare som blir av med sitt kapital för folk säger varför ska jag ha pengarna hos dig, du är ju en mupp. Jag kan lägga det hos ny teknik-fonderna, som har gått upp jättemycket på sistone.

Är du med? Det skapas stora problem. Det skapar den här rädslan att man missar någonting. Att jag är inte med på tåget. Alla tjänar pengar på gaming-aktier, ny teknik-fonder eller guld. Problemet är att när det blir allmänt känt så har tåget redan gått. Men vi kommer prata om det i ett speciellt avsnitt.

Försäkring istället för risk med tail-insurance eller tail-hedge

Jan: Då frågar Spitznagel och Taleb om det finns ett bättre sätt. Tänk om det finns ett bättre sätt att hantera risk på, ett bättre sätt att bygga sin portfölj, som gör att man kan få den här högre avkastningen. Men man behöver inte ta den här idiotrisken med ny teknik-fonder, t.ex.

Nu har jag tagit en massa skärmdumpar från en video som Spitznagel går igenom på fem minuter. Men jag gör det för att vi ska kunna bryta ner det och prata om det. Det finns också en länk till den videon här för den är sevärd.

Han säger att om du har en portfölj med aktier och räntor, tänk om du istället lägger dit en liten försäkringsdel, en försäkringstillgång, precis som du i det vanliga livet har levnadsomkostnader men de flesta av oss har en liten del som kallas för hemförsäkring. Syftet med den här försäkringstillgången är att när då aktier faller i värde, när den delen i mitt sparande minskar, då kommer den här försäkringsdelen att öka oproportionerligt mycket.

Detta pratade vi om i förra avsnittet om asymmetrier. Du har en liten del, kanske 1-3% av det totala sparandet, i den här hemförsäkringen. Men istället för att den skyddar om hemmet brinner ner så skyddar den dig om aktier faller i värde. Om aktierna faller i värde så kommer denna att öka oproportionerligt mycket.

Sedan utgår man då, precis som en hemförsäkring, att när jag får ut den här stora, stora avkastningen då kan jag återanvända den för att köpa tillbaka mitt hus. Eller köpa flera aktier när de har blivit mycket billigare. Vi ser få framför oss att de här två olika delarna har olika färg.

Då säger han att när jag har fått ut den här hemförsäkringen så kan jag då köpa tillbaka mitt hem eller i detta fallet med aktierna att jag kan köpa tillbaka aktierna och t.o.m. passa på att köpa dem när de är på rea. I detta fallet på bilden så visar den blåa fläcken i aktierna att du använder försäkringspengarna till att köpa mer aktier.

Detta kallas då för tail insurance eller tail hedge eller tail-försäkring. Vi pratade också om tail i förra avsnittet och det här med normalfördelningen. Att vi hade osannolika händelser. Att börsen kraschar med 30% på tre veckor är egentligen extremt osannolikt.

Det ska bara hända en gång på 1 000 år, men här hände det uppenbarligen. Sannolikheten för att de här händelserna ska ske i framtiden är högre än vad många av de här modellerna visar. Då säger man att genom att skydda sig mot denna tail risk eller tail hedge, som betyder försäkring eller ett skydd, så skapar man sig en försäkring och den nollar ut förlusten i aktierna och blir större.

Effekten av en 97/3-portfölj

Jan: Genom att du kan ta ut den här förlusten i aktierna så kan du ha en större andel aktier och eftersom den här försäkringsbiten är så liten del av din totala portfölj, alltså mellan 1-3%, så gör det inte så himla mycket om aktierna går bra. D.v.s. om huset inte brinner ner och aktierna inte faller i värde, då är den totala förlusten i portföljen ganska marginell.

Det spelar ingen roll att jag betalade 1 000 kronor i månaden för den här hemförsäkringen, för att jag har tjänat en massa andra pengar, eller i detta fallet, eftersom jag kan ha en större andel aktier i en uppgång så finansierar den med råge den kostnaden jag betalar för försäkringen, eftersom jag kan ha mer aktier än jag hade haft i en 60/40-portfölj.

Caroline: Det förstår jag, men vad är det för händelser som ska falla till för att försäkringen ska falla ut? Det är ju inte att börsen går ner litegrann bara.

Jan: De här extrema händelsen att börsen går ner kanske 11% på en vecka eller 30% på en månad.

Caroline: Men när faller den här ”försäkringen” ut? Det är inte försäkring på det viset, men en liknelse vi har. Beror det på hur försäkringen ser ut då?

Jan: Hur stort utfallet blir beror på hur mycket börsen faller. Ju mer den faller, desto mer får du ut. Går börsen upp så får du ingenting. Går börsen ner lite så får du också ingenting. Det behöver vara en ganska stor rörelse. Det var därför vi hade detta samtalet förra avsnittet med Mediocristan och Extremistan; så länge portföljen befinner sig i Mediocristan så får jag inget betalt. Men så fort vi hamnar i Extremistan kommer jag få mycket betalt. Det Taleb säger och visar, som vi pratade om i förra avsnittet, är att de här extrema händelserna är mycket vanligare än man tror.

Alltså har en sådan strategi en, vad ska man säga, en poäng. Ett egensyfte. Jag tror i någon intervju som jag såg sa Spitznagel att det räcker att det inträffar en svart svan per århundrade så har du fått tillbaka pengarna du har lagt, även om du inte kommer få det varje år.

Det är detta som också blir så ointuitivt, för det betyder att du varje år betalar pengar, du betalar pengar, du går med förlust, går med förlust, går med förlust, går med förlust, går med förlust och sedan vinner du jättemycket.

En ny modell som där Sharpekvoten är betydelselös

Caroline: Men man går väl inte så mycket i förlust? Du är medveten om att du betalar för att du vill ha den här försäkringen, men du har samtidigt 97% aktier i din portfölj, så det kommer ändå gå bra för portföljen medans du vet att du lägger en viss summa i den här försäkringen.

Jan: Exakt. Och nu gör du det där hoppet som många inte gör. Du börjar se det som en helhet. De flesta säger att den där fonden börjar gå dåligt, varför vill jag ha den skiten? Nu ska jag ha ny teknik-fonder, ungefär som att vi har räntefonder. Det är ingen som vill ha räntefonder i sin portfölj idag. Det är den vanligaste invändningen vi får, att varför ska man ha räntefonder i sin portfölj när det inte ger någon avkastning? Då håller räntefonderna ändå sitt värde.

Tänk att ha någonting som går back, går back, går back, går back, går back, går back. Det kräver ganska mycket och det kräver att man ser hela sin ekonomi som en helhet. Det är ganska svårt att förstå eftersom här försäkringsdelen bygger på asymmetrin; att du har lite nedsida men en stor uppsida.

Detta funkar oavsett om aktierna går upp, för det jag betalar för försäkringen täcks av den stora vinsten, eftersom jag kan ha mer aktier. Om aktier går ner så tjänar jag in pengarna på den här försäkringen, vilket då leder till just den här paradoxen, att jag faktiskt kan få en högre avkastning med en lägre risk.

Caroline: Jag tycker att vi är klara nu med detta. Vi har väl förklarat det, förutom vad det är för någonting i den här försäkringen. Jag tycker det låter sjukt bra detta. Så varför gör man inte så redan? Varför har man inte tänkt ut detta redan, Jan?

Jan: Det är en bra fråga. Jag vet inte.

Caroline: Man bygger på den kunskapen och erfarenheten som finns i finansbranschen. Sedan gör man sin portfölj utifrån den kunskapen, medans man kanske inte ifrågasätter det eftersom det är så många smarta människor som håller på med det här. Men så jävla smarta är vi kanske inte ändå.

Jan: Jag har inte hört någon prata om detta faktiskt. Vi har pratat sharpe-kvot, kommer du ihåg det? Riskjusterad avkastning. Det visar hur mycket risk du har tagit för att få en viss procent i avkastning. I den här modellen funkar inte sharpekvoten, vilket är vanligt nyckeltal på Morningstar. Man pratar om value at risk, som är en modell för att modellera risk, men det funkar inte i den här.

Caroline: Man får väl ha ett annat nyckeltal och säga att de andra funkar inte.

Mediocristan-statistik har ingen relevans i Extremistan

Jan: Det är detta vi pratar om med angående Mediocristan och Extremistan; de flesta använder verktygen från Mediocristan i Extremistan och det är då det går åt skogen. Vi lever i båda två. Det är en metafor som Taleb använder för att beskriva två olika sorters sannolikheter. Då säger han att i Mediocristan är allt förutsäg bart, som när vi pratar om längd.

Om vi tar 1 000 personer i en stadion så kommer alla svenska man att vara runt 180 cm. Variationen kommer inte vara särskilt stor. Den som är kortast kommer vara 150 och de som är längst kommer vara runt 210 cm. Skulle vi hitta Sveriges absolut längsta man så kommer inte han vara långt ifrån 210 cm.

Om vi däremot flyttar till Extremistan och tar 1 000 personer och rankar dem efter förmögenhet så kan vi ranka 1 000 personer efter förmögenhet och lägga dit Ingvar Kamprad eller Fredrik Lundberg eller några av Sveriges miljardärer, då kommer de påverka snittet jättemycket. Att en enskild händelse i Extremistan kan ha stor påverkan på resultatet, medan en enskild händelse i Mediocristan inte har det. Den här strategin med försäkring bygger på att det finns ett Extremistan, medan Lysa och alla andra portföljer bygger normalt på att vi bara befinner oss i Mediocristan.

Jan: Om vi då går vidare och vi utgår från att detta funkar i Extremistan, så kan man säga att man tjänar när aktier faller och när aktier ökar i värde och vi kan dessutom köpa fler aktier när aktier är billiga eftersom vi kan utnyttja försäkringen till att omvandla det. Hur det då funkar i praktiken så handlar det om att man köper något som kallas för säljoption i den här försäkringen.

Vad är det då Universa eller Taleb pratar om? Detta kommer också från att både Spitznagel och Taleb har varit optionshandlare och en säljoption är helt enkelt ett kontrakt att jag får lov att sälja en viss vara vid ett visst tillfälle för ett specifikt pris. För att kunna få den här möjligheten så betalar jag en premie. Jag betalar för att någon ska vilja köpa min vara, vid ett visst tillfälle, för ett visst pris.

Vi tar ett riktigt exempel på hur detta funkar i praktiken. Vi säger att vi har Kalle och Johan, de är två investerare, och Kalle äger 100 aktier i ett företag. ABC kallar vi det. De aktierna är just nu värda 10 000, 100 aktier för 100 kronor per styck. Dessa aktier är viktiga för honom och han vill försäkra sig mot en nedgång i de här aktierna, så han vill sälja de här 100 aktierna till ett visst pris vid ett visst tillfälle, eller ha garanti på att de har ett visst pris vid ett visst tillfälle i framtiden. Han vill då köpa den försäkringen precis som vi vill köpa försäkringen till hela vår portfölj. Det är köparen.

En illustration av hur det fungerar med säljoptioner

Jan: Då behöver man fråga sig varför någon vill sälja den möjligheten. Då kan vi ha Johan som gillar det här företaget ABC, men han tycker att 100 kronor är för dyrt. Han tycker att den aktien har stigit lite för mycket så han säger min strategi är inte att försöka förutsäga marknaden, utan jag vill köpa bra bolag till ett bra pris och han har räknat fram att 90 kronor är ett bra pris. Om aktien faller till 90 kronor då är han beredd att köpa, för då har hans modell visat att det är bra. So far so good.

Så Johan och Kalle kommer då överens om att Johan säljer en säljoption till Kalle för sex kronor per aktie, d.v.s. totalt 600 kronor. Så gå Johan med på att köpa Kalles aktier för 90 kronor per aktier när som helst Kalle vill sälja det kommande året. I detta fallet har Kalle försäkrat sig så att de kommande så har han en botten på den här aktien på 90 kronor.

Han kommer när som helst under de här kommande månaderna kunna sälja de här för 90 kronor, oavsett vad som händer med aktien. För det betalade han 600 kronor; sex kronor per aktie. Johan har ändå tänkt köpa den här aktien för 90 kronor och nu har han tjänat 600 kronor på att göra någonting som han hade tänkt göra oavsett vilket.

Låt oss nu säga att priset på den här aktien går upp till 120 kronor. Vad händer för Kalle? Vill han utnyttja optionen? Då vill han inte sälja för 90 kronor. I detta fallet kommer inte Kalle utnyttja optionen, eftersom priset är 120 kronor och optionen förfaller. Kalles vinst är inte 20%, utan den är 14%. Han har betalat 6% för den är optionen.

Så Kalle är jättenöjd och Johan är också nöjd, för han har tjänat sex kronor per aktie och optionen är förfallen – han har ingen mer skyldighet och han har tjänat pengar trots att han inte har ägt aktien. Så båda två är nöjda.

Om vi säger att priset stannar på 100 kronor. Kommer Kalle utnyttja optionen? Nej, då kan han sälja på marknaden för 100 kronor, så optionen förfaller. Men eftersom premien har kostat 6% så har han de facto förlorat 6%. Så Kalle är inte jättenöjd, för han har en förlust på 6%, men å andra sidan så har han haft tryggheten. Johan är nöjd. Han har tjänat sex kronor per aktie och kan egentligen, trots att aktien kostar 100 kronor, köpa den för 94 kronor, för att han har fått sex kronor per aktie. Så det blir som att han kan köpa den med rabatt.

Om vi säger att priset faller till 88 kronor då kommer Kalle kräva att Johan köper den här på 90 kronor. Är han nöjd? Nja, han har förlorat 16% istället för 12%. Den har gått från 100 till 88. Om han inte hade haft någon option så hade han förlorat 12%, men han har förlorat 10% för strike priset låg på 90 kronor och sedan har han betalat sex kronor. Han har förlorat 16%. Så det här var ungefär worst case för honom.

Johan är ju nöjd. Han köper på 90 kronor för han måste betala två kronor överpris, eftersom han hade lovat att köpa den på 90, men den är på 88. Men han har ändå fyra kronor kvar i vinst, så han köper de facto på 86 kronor. I detta fall är Johan ganska nöjd.

Om vi har det sista scenariot, att priset faller till 60 kronor, då vill Kalle sälja till 90. Då har han begränsat sin förlust till 16% istället för -40%. Johan behöver täcka den här optionen till en kostnad på 84 kronor och gör 24 kronor förlust, men han köper fortfarande billigare än om han hade köpt till 100 kronor. Då hade han haft hela förlusten. Så optionen skapar möjligheter för båda två. Det finns ett incitament för både en köpare och en säljare på en säljoption.

Säljoptioner på enskilda företag kontra hela marknader

Jan: Nu har vi pratat om en säljoption på ett enskilt företag. Universa och de köper på hela marknaden i många olika tillgångsslag.

Caroline: Ja, så det är det som finns i den här försäkringen. Säljoptioner. Kan du då bara berätta hur det går till när hela marknaden går ner?

Jan: Då är Universa ”Kalle”. Då har de köpt de här optionerna. De kan sälja, för då har de krävt att Johan köper på 90, men värdet är 60, så det är vinst på de här 30 kronorna per aktie. De skulle egentligen kunna köpa aktierna på 60 och sälja dem på 90, då har de gjort 30 kronor vinst.

Caroline: Ok, så säljoptioner är det som ligger i försäkringen. Var det någon som blev förbannad? Någon måste betala Universa och säkert många olika aktörer, eftersom de hade köpt många olika sorters säljoptioner.

Jan: Här är det en massa risker också. Det som kan hända är att Johan har gett ut så mycket optioner och han måste köpa alla de här – tänk om han inte har råd? Då blir Kalle jävligt förbannad.

Caroline: Då måste Kalle ändå – Universa – vindlägga sig om att köpa från många olika aktörer så det inte slår tillbaka mot honom. Men har de något annat än säljoptioner? Kan man ha någon annan grej i den här försäkringen också? Jag kan tänka mig att om detta blir lite mer välkänt att man kan göra så här, då måste det utvecklas en hel del instrument som man kan lägga i den här försäkringen.

Jan: Skulle alla gjort detta så skulle det inte funka. Då skulle de här säljoptionerna bli så pass dyra.

Caroline: Men varför måste Universa ha så mycket pengar i sin fond? Varför vill de inte ta in mindre än 500 miljoner kronor?

Jan: Ingen aning. Det kan vara allt från tillstånd till att de bara vill ha professionella investerare och så vidare. Det kan vara precis vad som helst.

Komplex verklighet med både köp- & säljoptioner

Jan: Jag har undvikt optioner eller derivat, för avkastningen är ofta noll eller flera hundra procent. Det var flera gånger här du såg att Kalles option inte faller ut.

Caroline: Jag vet inte vad det är för personer som sysslar med sådana här säljoptioner i vanliga fall? Det är Taleb, Spitznagel och deras kollegor. Män och kvinnor som tror att de kan förutsäga marknaden, är det så det funkar? För här gör de det systematiskt och tänker att de inte kan förutsäga marknaden. Den kommer gå som den går.

När man är i finansmarknaden och jobbar som en säljoptions-trader, är inte det ganska så farligt jobb? Med tanke på att man kan vinna ingenting, men man kan förlora jättemycket. Jag pratar inte om Universa, utan om de som inte gör det på det här sättet som Universa gör det.

Jan: Jag fattar nog inte vad du menar.

Caroline: Det är för att jag inte kan finansmarknaden. Kan man jobba som säljoptions-trader? Att det är det enda man gör?

Jan: Det finns köpoption också. Det är det som gör det komplext. Det finns motsatsen också, att jag vill köpa en viss grej till ett visst pris vid ett visst tillfälle. Då tjänar jag pengar på uppgången. Jag säger att jag vill kunna köpa den här aktien för 100 kronor om 12 månader.

Om den har stigit till 120 kronor då har jag gjort en stor vinst. Då kan jag köpa den för 100 kronor trots att den är på 120 kronor. För att jag ska kunna köpa en köpoption så måste det vara någon som säljer en köpoption.

Du kan köpa och sälja köpoptioner och du kan köpa och sälja säljoptioner.

Caroline: Det känns som att det kan vara sjukt komplicerat. Jag förstår att jag är lite dum i huvudet nu, men hur kan det vara så att hela marknaden inte redan har kollapsat av all denna komplexitet?

Jan: Man har hört talas om många spektakulära explosioner, typ Barings Bank. Då har det gått åt helvete. Derivaten har exploderat. De har riskberäkningar och det Taleb säger är att de riskberäkningarna är åt helvete. De funkar i Mediocristan, men så fort det händer en grej i Extremistan, då slutar det funka.

Det är liksom ”too big to fail”. Detta hände med Lehman Brothers. De andra bankerna räddade man, för detta kan ju spridas. Säg att jag har den här försäkringen och så har du försäkring någon annanstans. Så kan ingen betala och då blir det som dominobrickor.

Är optioner ”weapons of financial massdestruction”?

Jan: Om vi tittar på optioner så är det vissa som kallar de för weapons of financial massdestruction. Detta kan verkligen gå åt helvete. Detta är inte som en aktie som ökar lite och minskar lite. Vi brukar prata om globala indexfonder och sannolikheten för att den ska bli värd noll är obefintlig. För det skulle innebära att flera tusen av världens alla bolag skulle gå i konkurs samtidigt.

Att en sälj- eller köpoption blir värdelös, det är mer regel än undantag. Du behöver veta vad du gör när du håller på med de här optionerna. Detta är bland det svåraste du kan göra, för när du köper en aktie eller indexfond så behöver du egentligen bara ha rätt om riktningen. Kommer börsen gå upp eller ner? Vi kan veta att med stor sannolikhet kommer det över tid gå upp. Ett enskilt år vet man inte, men över tid.

Caroline: Men säljoptioner är ett år i taget eller kan man ha jättelånga?

Jan: Du kan ha jättelånga, men du vill ju hitta att någon vill ställa ut den. Ju längre tidsperiod desto större risk. Precis som med ett bolån. Om jag lånar på tre månader så kan jag få en bra ränta. Lånar jag på 10 år så vill banken ha en försäkring för att de tar en risk i 10 år.

Ju kortare option, desto billigare, och ju längre tidsperiod, desto dyrare. Det blir också så att de faller i värde ju kortare tiden blir.

När du håller på med optioner så räcker det inte att du har rätt om riktningen, utan du måste dessutom ha rätt om prisnivån. Och du måste ha rätt om tidpunkten och svängningarna. Det kan svänga under eller över den här nivån vid en stor krasch eller stor uppgång.

På det sättet är det också riggat. Man tar ofta en risk när man säljer en option. Man brukar säga att sannolikheten är nästan tre fjärdedelar, alltså 75/25 eller 70/30 till fördel till den som säljer optionerna. Du har oddsen emot dig att köpa optioner och det är ofta banker som säljer optioner.

Vad är det då som Spitznagel och Taleb gör? Jo, de köper de här stora säljoptionerna och väntar på de här stora nedåtgående rörelserna – som under Coronakrisen – och de skiter i om säljoptionerna faller helt och hållet i värde. De kan bli av med hela kapitalet eftersom vi relaterar till det som en försäkring i vår portfölj. Som en premie i de flesta år. Därför kan de ta de här positionerna i optionerna och säga nej, det blev inget i år. Vi förlorade alla pengarna i den premien. En vanlig fond hade aldrig kunnat göra det.

0%, 0%, 0%, 0%, 0%, 4 000%, 0%, 0%…

Jan: Spitznagel och Taleb har inget emot att förlora hela innehavet i sin fond. Medan jag som investerar mina pengar bara investerar 3% av mitt kapital i deras fond. Eftersom jag vill ha den här försäkringen varje år så är modellen att säg att t.ex. 1:a januari varje år så ger jag dem 3% av min portfölj.

Sedan räknar jag med att under det kommande året – de flesta åren – så kommer de förlora de 3% av mitt totala kapital, som är 100% av deras kapital. De kan vara Kalle och förlora allt varje gång.

Caroline: Då ser det på pappret ut som att fonden går jättedåligt varje år.

Jan: Ja, och den kommer gå jättedåligt varje år, förutom när något extremt inträffar, som Corona. Då gör fonden 4 000%.

Caroline: Kan det bli så här, när man nu förlorar 3% av sin portfölj varje år, att man tar mer risk i den övriga delen, för man tänker att jag kommer garanterat förlora 3%? Hur känner du kring det? Vill du inte köpa mer riskfyllda grejer? Eller sådant som kan gå upp?

Jan: Detta är de fula bilderna som du pratar om igen. Det är det som händer ju, för det gör ju att jag kan gå från en 60/40-portfölj 60% aktier och 40% räntor , till en portfölj med 97% aktier och 3% tail risk, Universa. Det betyder att jag har 37% mer aktier och det kommer ge mig en högre avkastning än de 3% som jag betalar till dem.

Caroline: Ja, absolut, men i min hjärna blir det som att jag tänker att jag kommer förlora 3% av min portfölj. Jag vill gärna ha en ordentlig avkastning på resten. Känner inte du så? För du har ju sagt att den stora sanningen är att om jag tar mer risk så kan jag också vinna mer.

Jan: Det är detta som gör det så kontroversiellt, för du har fel, för du sänker ju risken. Den totala risken är lägre. Risken du tar med aktier är att de kan falla i värde, men om de här 97% faller i värde så kommer den här försäkringen att täcka upp det.

Caroline: Inte om det inte faller mycket. Det kan vara så att det faller lite hela tiden.

Jan: Ja, men om det faller lite över tid så har det till slut ackumulerats till mycket. Då funkar försäkringen. Det värsta du kan råka ut för är en sidledes gående marknad. Men det är inte så det brukar vara. Går marknaden upp så kommer du tjäna pengar på aktierna och förlora på försäkringen.

Caroline: Jo, men du talar inte om för mig hur mycket de måste gå ner. Det kan också vara så att de bara drar sig så mycket fram och tillbaka. Det går inte upp ens.

Meb Fabers Cambria Tail Risk

Jan: Om vi tar ett exempel från Universa, från verkligheten. Nu när börsen gjorde -30% då fick du 4 000%. 2015 eller 2016 när börsen gick -11% så gjorde den +20%. Men det är asymmetriskt, så det är inte linjärt. Sådana fonder finns också och den kommer vi att prata om nu – Cambria. Om börsen går -10% så kommer den gå +10%. Om börsen går -20% så kommer den gå +20%. Sådana produkter finns också. Men detta är asymmetriskt, som ränta-på-ränta över lång tid. Att en skillnad mellan -10% och -20% kan vara skillnad på Universa mellan +100 och +1 000. Det är asymmetriskt och det är det som är hela grejen i det här.

Universa går inte riktigt ut med hur de jobbar men det finns en annan fond som heter Cambria Tail Risk. Det är en light version, men den bygger på samma teknik med säljoptioner. Det är Meb Fabers fond och han bloggar och har Twitter-konto, så han ger ut lite mer information. Men hans fond har då typ 85-90% räntefonder och sedan 10% tail risk hedge. Så den kommer aldrig göra 4 000% eftersom det är 90% räntefonder och en liten extragrej, medan Universa är mer eller mindre bara säljoptioner. Så här skriver han i sin beskrivning av fonden:

”The TAIL ETF targets a long exposure of approximately 80% to 95% in U.S. Government bonds, typically of approximately 10-year maturity. The TAIL ETF pairs the bond exposure with a ladder of puts purchased on the S&P 500, which range from 1 to 16 months to expiration.”

Jan: Då säger han att de kombinerar den här bond exposure, alltså räntefonderna. Vi lånar ut till den amerikanska staten med låg risk och låg avkastning. Genom att köpa ”puts”, som är det amerikanska namnet för en säljoption, som vi köper på det amerikanska indexet –- alltså USA:s 500 största bolag. Sedan förfaller de mellan 1 till 16 månader. Så man vet inte när det kommer inträffa och man vill ha olika pris. Det handlar inte bara om att köpa i januari till december, då blir det väldigt dyrt, så du vill köpa i olika löptider till olika pris.

”The strike prices of the puts are typically 5% to 15% out of the money.”

Jan: Ja, så jämfört med Kalle och Johan exemplet. Då hade vi en säljoption som är 10% lägre än vad dagskursen är idag. Kalle köpte en försäkring på 90% av marknadsvärdet. Då säger han att vi köper säljoptioner som ligger mellan 5-15% lägre än nivån idag. T.ex. Universa kan då köpa kanske säljoptioner som ligger på kanske -30% eller -50% under dagsvärdet.

”The puts are not held to expiration in order to avoid the accelerated time decay that usually occurs during the final few months of an option’s life.”

Jan: Ja, vi pratade om tidsfaktorn, att ju längre tidsperiod, desto dyrare. Och när tidsperioden är kort faller de i värde, eftersom då vet vi förmodligen vad utfallet kommer att bli. Det här är egentligen strategin. Man ska köpa säljoptioner som är i en stege på hela indexet och ha den här samlingen mellan ett och 16 månader gamla under ett visst värde för dagen. Det är det som är försäkringen. Så görs det konkret.

Universas rekommendation

Om jag skulle gissa vad Universa gör, då skiter de i government bonds och köper istället säljoptioner för hela paketet och så litar de på att du själv är den andra änden av den barbellen. Tittar vi så ser vi 4 144%, så det funkar uppenbarligen. Det var en artikel från nätet där de skrevs om black swan-fonden som gjorde 4 000%, att den här strategin funkar i verkligheten.

Caroline: Om det inte hade varit en Coronapandemi detta året, hade du hittat detta då, tror du?

Jan: Jag tror jag hittade det för att jag var sjuk i somras och läste Nassim Talebs böcker, som jag har haft på min lista väldigt länge. Det var snarare det. Sedan blev det mer intressant eftersom det var enklare att hitta framför allt den här artikeln vi ska avsluta detta avsnitt med, som har utvärderat hur detta funkar. Men visst är det så att det har ökat intresset.

Om vi då tittar på Universa så är deras rekommendation att man har en 1/30 del av sin portfölj hos dem, vilket är 3,3%. Man utgår från att de här 3,3% kommer bli värda 0 varje år. Det är det som man förlorar. Cambria, t.ex., som hade strategin med 90% räntefonder – och de får en avkastning – de förlorar 1% i månaden av sitt totala kapital. Det är kostnaden för de här optionerna. Nu är jag lite trött här så jag vet inte om jag har otur när jag tänker, men om den har gjort 4 000%, det är 40 gånger pengarna, så om du då har 3% av din portfölj gånger 40 så är det 120% uppgång. Det innebär att det täcker egentligen 40 års riskpremier. Således blir frågan hur ofta de här nedgångarna inträffar så att jag kan betala den här premien och få den här vinsten.

Michael Edesess empiriska bevisning

Jan: Jag tror att utifrån det vi såg i avsnitt #166 så sker det betydligt oftare än vad vi tror. Jag tänkte att vi ska ta det sista här. Det var en amerikansk finansiell rådgivare som heter Michael Edesess. Han skrev en artikel i Advisor Perspectives artikel som heter ”Empirical support for Tail Risk Strategies”. Han säger att det finns empirisk bevisning för att det här funkar. Han tittade på priset på säljoptioner mellan 2006-2020. Om han hade byggt den strategin bakåt i tiden, hade han då tjänat pengar på den? Då utgick han från att han placerar 3% i de här säljoptionerna eller Universa och 97% av sitt kapital i den amerikanska börsen, alltså S&P500.

Då visade han att en portfölj med 3% Universa hade sedan start 11,5% per år, jämfört med 7,9% om man bara ha det i 100% aktier. Genom att lägga de här 3% i Universa får då 2-3,5% bättre avkastning per år i genomsnitt. 3,5% bättre avkastning per år är enormt mycket när man pratar om ränta-på-ränta. T.ex. i mars 2020, en portfölj som hade 97% aktier och 3% Universa gick plus 0,4%, medan om du hade haft 100% aktier då hade det gått -12%. Sedan jämför han detta från start till slut med en 60/40-portfölj och konstaterar att en tail risk strategi blir bättre i väldigt många fall. Den blir inte det i vissa specifika nedgångar.

Han tar t.ex. mellan maj och juni 2010, då gick amerikanska börsen ner -14% medan Universa plus börsen gick ner 8,7%, men en 60/40-portfölj gick bara ner 7,5%. Då var inte nedgången tillräckligt stor. Men om du tar mellan februari och mars 2020 då hade 100% aktier gått -20%, 60/40-portfölj gick -12% – vilket stämmer ganska väl överens med våra siffror i våra portföljer – men om jag hade haft 97% aktier och 3% Universa så hade jag gått plus 13,5%. Jag hade gått 35% bättre på hela portföljen.

Caroline: Jag förstår, men jag tycker också att det är intressant när du säger att det inte alltid går så. Man vill gärna veta vilka fall det är i så fall och hur ofta de inträffar.

Jan: Det är så svårt att säga eftersom det är asymmetriskt. Det är en exponentialfunktion.

Caroline: Jag förstår, men jag vill inte sätta mina pengar och tro att det kommer nog lösa sig om det går ner, för det gör det kanske inte alltid.

Jan: Men det ser du ju här att det gör, men du kan inte säga i förväg hur mycket det är. Det är som att räkna någonting upphöjt i två.

Caroline: Men tycker du inte att det är lite jobbigt att man inte kan räkna ut det?

Asymmetrins exponentiella effekter

Jan: Nej, för det är bättre än alternativet. Eftersom det är bättre än alternativet så behöver jag inte veta hur mycket bättre än alternativet det är. Det är stor skillnad på att multiplicera tre gånger tre – det är nio – men tio upphöjt i två det är 100. Det är bara sju stegs skillnad, men det är över 91 i summan. Skillnaden mellan tre och tio i faktorn är sju, men skillnaden mellan nio och 100 är 91. Det är dessa som blir asymmetrin, att det blir exponentiellt. Det är därför nedgången här på -20% kunde ge +13%. Eftersom den är mycket större än nedgången på -14%.

Caroline: Jag förstår det, Jan, men det låter för bra för att vara sant, egentligen ju. Det måste finnas tillfällen när jag inte kommer få utdelning på den här försäkringen.

Jan: Det är väl det som är paradoxen i det, att det inte är någon nedsida. Men i en sidledes nedgående marknad får du inte utdelning på den. Försäkringen gör din portfölj bättre, men den är inte nödvändigtvis bättre än en 60/40-portfölj. 97/3 är alltid bättre än 100/0. Men en 97/3 är inte alltid bättre än 60/40-portfölj, särskilt i en nedgång. Men det är orättvist att jämföra dem. Det är lite som att jämföra äpplen med päron.

Caroline: Men man måste ändå jämföra dem för att kunna välja vilken strategi man vill ha.

Jan: Ja, eller så säger du att jag bor i en villa eller en bostadsrätt. D.v.s., jag har en 100% aktieportfölj eller en 60/40-portfölj och så lägger vi till en försäkring. Genom att göra det så blir båda portföljerna bättre. Det är det som är poängen. Hur mycket bättre går inte att säga, för det beror på vad som händer.

Jan: Tittar man då på problem med strategin så är det så att Universa verkar ha en gräns på 50 miljoner amerikanska dollar. Räknar man 1/30 så motsvarar det alltså 1 500 miljoner amerikanska dollar eller 13 miljarder kronor. Realistiskt sätt innebär det typ Sjunde AP-fonden i Sverige som kan göra detta, Lysa skulle kunna göra det när de är dubbelt så stora. Jag tror Lysa har sex miljarder i förvaltat kapital i dagsläget. Hade jag suttit på Lysa så är detta en no-brainer, särskilt för människor med en högre aktieexponering. Jag ser liksom inte nedsidan.

Oscar på Lysa har sagt att det är intressant. Jag tror att han har kontaktat Universa och försökt få kontakt med Spitznagel, men sedan har det varit svårt för oss att prata eftersom vi inte har haft samma grund att stå på. Han är en av de som jag mer eller mindre tvingar att sitta igenom de här tre timmarna med både förra och detta avsnittet. Så detta är dedicated to You, Oscar. Jag hade också varit sjukt nyfiken på att höra vad Ingrid Albinsson från Sjunde AP-fonden tänker om detta, som vi intervjuade i avsnitt #149.

Alternativ till Universa

Jan: Sedan tänker jag att det andra alternativet är att det finns tail risk-fonder, som Cambria. Men då är det inte den här 3%-grejen. Då får jag plötsligt med en massa räntefonder som jag kanske inte vill ha. Jag vill ha det här rena. Då kommer vi egentligen till det sista alternativet – går detta att göra själv? Det går att köpa säljoptioner på svenska börsen.

Caroline: Jag har inte ens umgåtts med tanken på att göra det själv. No way. Det finns säkert ni lyssnare och tittare där ute som tänker att det kan man göra.

Jan: Ja, detta är TänkaTillsammans och jag undrar om man hade kunnat göra detta själv. Men det gäller att man är sjukt duktig så att man inte köper fel och bara går runt och tror att man har en försäkring.

Caroline: Ja, för Taleb och Spitznagel har ändå jobbat med detta i över 30 år, så de kan det.

Jan: Ja, jag hade hellre lagt pengarna hos dem så klart, men nu verkar inte det vara ett alternativ. Men det hade varit sjukt spännande. Det finns några som är duktiga på optioner i Sverige. Det finns en optionsblogg, så jag har faktiskt tänkt att jag ska ta kontakt med några som är riktigt duktiga på optioner och fråga om de hade kunnat konstruera sådana portföljer, vad det hade kostat och vad hade man kunnat få ut av det. Sedan hade man väl i så fall tittat på om det är värt att göra så som vi har gjort i Patreon, att vi går ihop t.ex. Eller om det är någon av er som tittar eller lyssnar på det här som har jobbat med optioner och kan det här.

Jag känner inte att jag har den kompetensen. Jag kan förklara det, jag fattar det, men jag kan inte göra det rent praktiskt. Så min poäng här var att förklara hur det funkar, varför det funkar och poängerna med det. Tycker du att vi har lyckats? Vad tar du med dig?

Strategins nedsidor

Caroline: Nu var det ett tag sedan jag var i akademiska sammanhang, men jag känner att takterna sitter i, att man är intresserad av den där gången då det inte funkar. Det kritiska och att man går in och vill veta risken med det och när det inte fungerar som det är tänkt. Dit vill jag, för det har att göra med att det är jobbigt att vara lite naiv och tro att allting kommer bli jättebra om man bara gör så här. Vad är haken?

Jan: Ja, det är det som är helt grejen. Det är därför jag säger att det här är den bästa idén jag har hört på 10 år inom sparande. Den andra bästa idén jag har hört de senaste 10 åren är globala indexfonder och fondrobot, men det är inget nytt. Detta är relativt nytt; hur gör du sparandet bättre utan några uppenbara nedsidor?

Den uppenbara nedsidan här är att om man ska göra det själv så måste man veta att man köper rätt optioner, gör det på rätt sätt, att man inte tar motpartrisken att om jag köper de här av Avanza och så är vi så jävla många som köper de av Avanza och då tänker de att detta kommer aldrig hända och plötsligt sitter vi på krav på Avanza och om de inte kan betala så går de i konkurs och då faller optionerna.

Caroline: Kan det hända? Avanza kan väl inte ha ett oändligt antal sådana? De har ett visst antal säljoptioner? De kan väl inte ha hur många som helst?

Jan: Har du sett ”The Big Short”?

Caroline: Jag får se den igen, den ligger i min lista på Netflix.

Jan: De gjorde ju det. Det är för att de säger att det är helt osannolikt att börsen kommer falla med 50% de kommande 12 månaderna, t.ex., eller 70%.

Caroline: Just nu är det så färskt för att vi fick en svart svan i början på året.

Kommande avsnitt om Hypoteket och Ny Teknik-fonder

Jan: Jag hade gärna kunnat köpa en säljoption på Ny Teknik-fonder. Jag tror att det kommer falla i värde, men alla tror att det kommer gå upp. Det är många som tycker att jag är en idiot. Jag har blankat Tesla. Där tycker många att jag är en idiot. Det kommer ett nytt avsnitt om det här med ny teknik-fonder, men jag tycker att det har varit jätteroligt att höra era kommentarer till det här. Vad tänker ni? Verkar det logiskt? Verkar det förståeligt? Är det någonting ni hade varit sugna på?

När vi hade Oscar från Lysa här så sa han att ni lyssnare och tittare kan maila förslag till deras kundtjänst. Om du tycker att detta verkar vara någonting som du hade velat ha i ditt Lysa-sparande så kan du lägga ett mail till Lysas kundtjänst och säga att ni skulle vilja ha tail risk-försäkring eller tal risk-edge om vi har höga aktieandelar. Så får vi se om vi kan nudga Lysa i den riktningen. Jag hade tyckt det varit sjukt coolt. Stort tack för denna veckan.

Nästa vecka kommer det antingen att handla om ny teknik-fonderna eller så kommer det vara en intervju med Hypoteket, som är ett bolåneinstitut som lånar ut pengar till bolån, där vi intervjuade en av grundarna . Vi pratade om bland annat det här att banker inte skapar pengar, utan det är en skillnad på säkerställda obligationer och bolånefonder. Jag hoppas du kommer tycka att det är intressant. Vi ses, tack så mycket för idag!

Relaterade artiklar

Prenumerera vårt nyhetsbrev

En gång i månaden skickar vi ut ett nyhetsbrev med månadens artiklar. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och i våra välkomstbrev får du dessutom de bästa tipsen från 10 års bloggande. 👍

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Den här artikeln publicerades 2020-08-23 klockan 21:27 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Akademisk studie, Rikatillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

58 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Har inte läst igenom alla kommentarer men verkar som de flesta tänker på S&P500 och strategin protective put, dvs köpa en säljoption. Tveksamt att detta skulle komma i närheten av 40x.

    Jag tror att det nog snarare handlar om att köpa call på VIX, alltså volatilitetsindexet som skjuter i höjden nåt enormt när SPX rasar med 3+ standardavvikelser.

    Optioner på VIX finns tillgänglig på Degiro.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Knut
  2. Vit pil

    Hej!

    Intressant avsnitt och tänkte bidraga med några kommentarer/tankar då jag jobbat med strukturerade derivat.

    Jag vet inget om deras positioner så kan inte uttala mig om deras avkastning men har hört liknande siffror från andra håll men då handlade det inte om hela portföljer utan ”mindre” investeringar med extrem hävstång och då kan avkastningarna ser abnorma ut.

    I normala marknader finns möjlighet att köpa skydd för extrema händelser väldigt billigt då de flesta anser att de ”aldrig” kommer ske, likt det Jan talade om kring statistiken kring hur långa svenskar är och sen hur ofta event X faktiskt inträffar trots att det inte borde.

    Om man vill förenkla det lite kan man vända på steken och titta på det som kallas strukturerade produkter eller historiskt ”Aktieindexobligationer” eller bara ”kapitalskyddade produkter”, något som de flesta banker ger ut/säljer. De fungerar inte riktigt på samma sätt som att köpa skydd mot tailrisk men resultatet är inte helt annorlunda och dessutom mer förutsägningsbart (formelbaserat).

    En kapitalskyddad produkt fungerar enligt följande:

    En investerare har 100kr och kan investera dem idag och få en garanti på att om 5år erhåller investeraren 100kr PLUS XX% uppgång i tex OMX30. Låt oss för enkelhets skull säga att XX är 100% av en eventuell prisuppgång (ej ink utdelning utan bara värdeförändring i index).

    Exempel 1: Marknaden är plus 20% efter 5år och då får investeraren 100(garanterat) + 20 =120kr tillbaka.

    Exempel 2: Marknaden är upp 80%, efter 5 år får investeraren 100+80=180kr tillbaka

    Exempel 3: Marknaden är NER 50%, efter 5 år får investeraren 100 + 0=100kr tillbaka!

    Magi? För bra för att vara sant???

    Nope.

    En kapitalskyddad produkt är konstruerade enligt följande (förenklat):

    90% av investerarens peng sätts i en ”obligation” i banken som ger ut den kapitalskyddan produkten och där växer den med den riskfria räntan + den bolagsspecifika räntan och om 5 år är den värd 100kr

    10% används för att köpa en köpoption (derivat) mot OMXS30 och om en option på 5år kostar precis 10% så får man 100% av värdestegringen på OMXS30 under perioden.

    Jag har förenklat, inte tagit hänsyn till avgifter etc men så fungerar en kapitalskyddad placering. Man går alltså ”miste” om den ränta på 10% som man borde fått under 5år men de pengarna används för att köpa derivat för att investeraren sen skall kunna få uppsidan mot, i vårt exempel, OMX.

    Då utbetalningen av en kapitalskyddad placering är baserad på en formel så vet man alltid vad man får i olika lägen. Det skiljer sig ganska mycket från att köpa tailrisk optioner och eventuellt ha det som rullande strategier.

    Det hade gått konstruera detta genom strukturerade derivat och göra det regelbaserat samt emittera ett värdepapper. Det är något som de flesta banker hade kunnat göra och även olika fondkommissionärer.

    Vill ni kika lite mer kring just ”Kapitalskyddade placeringar” så har kan man tex titta här: https://www.handelsbanken.se/sv/privat/spara/aktier-och-andra-vardepapper/kapitalskyddade-placeringar/sa-fungerar-det

    Men det går som sagt att få liknande resultat fast på olika sätt…begränsa nedsida via obligationer eller mycket aktier och ”crash-puts” som vi säger på fikonspråk(säljoptioner).

    Mvh, Jakob

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Jakob Palmqvist
  3. Vit pil

    Hej!

    Intressanta avsnitt, vill minnas att min bankrådgivare pratade om ungefär det här sättet att använda optioner för en massa år sedan.

    Hur skulle det fungera med ombalanseringar med en ”97/3-strategi”? Eftersom optionsdelen skulle rusa i värde i vissa lägen skulle man behöva balansera om, annars skulle 97/3 plötsligt vara 40/60 med 60 procent i de extremt riskabla optionerna, för att ta exemplet från Coronaraset.

    Om man då balanserar om en gång om året skulle man inte fått ut något av försäkringen, den hade tappat allt värde igen i takt med uppgången. Om man istället balanserar om när fördelningen blivit för skev så skulle man missa den stora uppgången och inte heller då få ut så mycket av försäkringen.

    På samma sätt vid uppgångar, hur snabbt tappar då optionerna, dvs hur ofta behöver man fylla på? Om de går ner till noll på ett år behöver man ju fylla på kontinuerligt, annars har man inte 3 % av portföljen längre och då har man inte heller skyddet. Och då förlorar man mer än 3 % per år… Kort sagt, hur går Universa under ett vanligt år?

    För att regna lite till på paraden:

    Strategin bygger på att optionerna är felprissatta och även om det skulle vara sant så är det inte säkert att de fortsätter vara det.
    Motpartrisken givetvis. Kan handla om konkurser, men även att det kan bli problem att genomföra affärer när det behövs som mest.
    Den ”historiska” datan sträcker sig inte ens 15 år. Att den aktuella fonden gjorde sitt jobb under finanskrisen 2008-09 och under Coronaraset i våras är inget bevis på att den klarar framtida kriser. Två av två är bra, men inte direkt samma som hundra av hundra.

    Varje kris är per definition orsakad av faktorer som ingen (utom någon enstaka person som blir geniförklarad – efteråt) kunnat förutse, annars hade det inte blivit någon kris. Så vad som händer nästa gång kan ingen veta.

    För övrigt: Störigt att nya kommentarer kommer högst upp medan svar på andra kommentarer kommer under dem…

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Lukas
  4. Vit pil

    Brilliant idé! Låter ”för bra för att vara sant”. Ser fram emot nästa avsnitt. Tanken är för bra för att släppa.
    /B-E

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Bo-Erik
  5. Vit pil

    Superintressant avsnitt. Blir intressant att följa.

    Håller dock med fler kommenterar om att det låter för bra för att vara sant.

    Att i ca 20 år vänta på att försäkringen ska falla ut utan att 100% veta att den verkligen fungerar i framtiden samt om det kan uppstå ett konkurs-domino känns inte riktigt stabilt. Räntefonder och guld kan man ändå följa under tiden och jämföra/säkerställa kontrasten i korrelationen mot aktier. Skulle detta bli den nya standarden så blir dessutom strategin kostsam eller rentutav meningslös.

    En fundering ändå är att om man skulle kunna tänka sig försäkra i olika ras-nivåer? Typ 1% försäkring mot 10% ras, 1% mot 20%, 1% mot 30% osv… Om man kan se att försäkringen faller ut vid 10% ras är det kanske lättare mentalt att tro att de andra även funkar :)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    PZ
  6. Vit pil

    Hej Jan och Caroline
    Grymt bra avsnitt (de två senaste). Jag tolkar detta som att man med strategin 97-3 skulle kunna göra investeringar på kortare tid än 5-10 år då nedsidan blir ytters liten. Om man har en portfölj som ni rekommenderar med en blandning av index fonder globala, småbolag och lite mer i sverige än 2 % så skulle man teoretiskt kunna få samma ”försäkring” genom att endast köpa säljoptioner på OMX, Nasdaq eller Dow jones då de i det stora hela gick ned lika mycket (Nasdaq har återhämtat sig snabbare alternativt bubbla i teknikaktier…). Så att köpa Warranter (namn på långa optioner) eller optioner varje månad som ligger under dagens värde (dvs billiga) och hålla dem till dess de förfaller bör ej kosta så mycket. Jag skall kolla upp detta och räkna lite på det.

    En anledning till att det funkar är att det idag finns en fungerande optionsmarknad med en massa spekulanter som tror sig kunna slå marknaden. Om för många börjar använda sig av denna strategi för att minska risken så kommer priset på säljoptioner att öka och strategin kommer ej att vara lika attraktiv. Så tacka gud för alla Yuppies, daytraders och optionshandlare som gör detta möjligt. Jag tror att anledningen till att detta ej är allmänt känt är att optioner ses som något dåligt i Sverige och har en stark koppling till spekulation och negativ kapitalism. Men Universa visar på den positiva sidan av optioner som knyter an till varför de uppkom från början i USA (bönder behövde kunna försäkra sig om ett bra pris på sin skörd för att kunna planera sin ekonomi).

    Mvh Niklas

    0
    Gravatar ikon för användaren
    niklas lindblom
  7. Vit pil

    Intressant idé! Det är dock ont om den här typen av värdepapper för privatsparare. Jag tänker att en kandidat för tailrisk-komponent i portföljen är hedgefonden Atlant Protect. Den använder derivatstrategier för OMXS30 och avkastade nästan 10 % under Corona-fallet (14 feb till 23 mars). Oklart hur stor del den ska vara av portföljen. Kanske 10 % Atlant Protect och 90 % aktiefonder?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kalle
  8. Vit pil

    Hej Jan & Caroline!

    Tack för ett bra avsnitt … igen :)

    Jag är dock lite kluven. Å ena sidan känns det ’kvasi’ eftersom detta ändå inte är en investeringsstrategi som vi kan börja med på en gång utan bygger på att Lysa eller någon annan ska nappa på det.

    Å andra sidan känns det sjukt relevant. Under mina 30+ år på börsen så har större ras inträffat, på rak arm, så där en 13 gånger sedan 1986 lite beroende på hur man räknar det som en och samma kris eller i två delar. Rasen jag kommer ihåg är 1986, 90, 92, 98, 2000, 02, 06, 08, 09, 11, 15, 18 och 2020. Det är mer än en gång vart 3e år! Det är precis därför jag har så svårt att hålla mig investerad eftersom jag lever enligt devisen ”never lose money”.

    Så heja Jan & Caroline – om ni lyckas få AP7 eller Lysa att nappa är ni småspararnas hjältar för alltid!

    Jag är dock helt enig med Caroline – vi MÅSTE förstå ”what if” scenariot bättre och förstå när/varför en tailrisk portfölj skulle gå sämre än tex. 60/40 och 90/10 portföljer. Det är inte gott nog, Jan, att säga att det är studerat och bevisat. Ska vi lägga 3% per år av kapitalet – år efter år – på försäkring så måste vi förstå det ordentligt. Annars är risken att en del lägger av precis före det verkligen behövs, även om det kraschar så ofta som vart 3e år.

    Jag kanske missförstår något, men jag tycker det är rörigt med vad strategin egentligen är. Universa och Cambria verkar väldigt olika tolkningar av Taleb där den enda säger 3% svanskydd / 97% aktier och den andra 10% (?) svanskydd / 90% räntepapper. Är huvudsyftet att man ska använda tailrisk fond för att tjäna pengar på krascherna, eller ska man använda tailrisk som försäkring för att tjäna pengar på den normala uppgången däremellan? Det är ju väldigt olika strategier.

    Jag tror ni menar mestadels att använda 3% försäkring / 97% aktier så det är mest den versionen jag funderat på. I det fallet kan jag se åtminstone två risker:

    1) Vad händer om en krasch inträffar precis före vi skulle göra ombalansering och återigen höja försäkringsdelen till de ca 3%en? Jag förstår det som att de 3%en eroderar över tid, och efter ett år är bara någon tiondels% kanske kvar. Fungerar försäkringen då? Vad är alternativet? Ombalansera månatligen eller kvartalsvis?

    2) Vad händer när börsen mer går i sidled i ett par år, eller om börsen är skakig upp och ner frekvent under ett par år? Har dessa tailrisk strategier tagit sig igenom sådana perioder och i så fall med vilket resultat? Sidledsscenarier känns kanske osannolikt med de senaste tio åren i minne men det har ju inte alltid varit så, och även här tenderar historien att upprepa sig.

    När det gäller Tesla är jag helt med dig Jan! Jösses vilken bubbla! Just nu värderas Tesla till (trailing) P/E på 1115 (nej det är inte en etta för mycket), 15.9 gånger försäljningen, 40.6 gånger balansräkningen, 148 gånger kassaflödet, och EV/EBITDA på 119. Sen är bara frågan hur länge det kan hålla på. Hoppas du orkar vara kort längre än marknaden orkar vara tokig :) Själv har jag gått på pumpen på sådant förr så jag ger mig inte in i den leken.

    Jag förstår också ditt resonemang med teknikfonder, MEN jag är även rädd för att vanliga indexfonder också innehåller tokigt värderade bolag som kanske inte alla småsparare tänker på. Tex. Länsförsäkringar Global Indexnära, deras 6 största innehav är Apple, Microsoft, Amazon, Facebook, Alphabet A och C. Dessa 5 bolag är 13.5% av fonden och totalt är det 20% teknologi aktier i denna indexfonden, och säkert lika mycket i alla andra indexfonder. Jag gillar teknologi men inser att jag inte behöver lägga mer pengar i teknologifonder när indexfonder redan innehåller så mycket av denna sektor.

    Tack igen! Ser fram emot nästa söndag!

    8+
    Gravatar ikon för användaren
    JFB
    1. Vit pil

      Hej JFB
      Jag tolkar det som om Jan menar att strategin är 97 % aktier och 3 % av ”universa” varianten d.v.s. Universa eller liknande ej Cambria. Man måste då givetvis ombalansera flera gånger under året och får totalt räkna med att ca 3% av portföljen är av varianten att den minskar i värde. Dock ej att det blir 0 varje kvartal.

      Ja det var lite rörigt när Jan blandade hur avkastningen hade gått mellan de två olika fonderna, men det var ju för att Cambria berättar hur fonden är upplagd. En del av hur fonden går är givetvis slump/exekvering så man kan ej garantera att fonden går upp exakt 100 % ifall börsen faller med 15% på kort tid. Caroline ville få svar på dessa detaljer som aldrig kan garanteras utan man kan endast titta på historisk avkastning för att få mellan tummen och pekfingret värden.

      Mvh Niklas

      0
      Gravatar ikon för användaren
      niklas lindblom
  9. Vit pil

    Tips! Säg inte ja ja ja ja ja hela tiden när din gäst pratar jag kunde inte lyssna på avsnittet med Moa för det var fruktansvärt jobbigt att höra ja ja ja hela tiden när hon pratar.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Catrin Olsson
    1. Vit pil

      FÖrlåt. Ska absolut tänka på det. Så blir jag när jag blir entusiastisk. Sorry!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Kan för övrigt informera om att 4100 % är en helt irrelevant siffra en journalist i jakt på klick dragit till med. 4100 % motsvarar antagligen uppgången på en utvald position, och absolut inte fondandelarnas totala värdeförändring under perioden. Volatilitetsfonder har haft problem förr med att vissa redovisat resultatet för enstaka optionspositioner istället för totalen.

    I detta fall är det väl troligtvis i journalistiken det brister, 4100 % är i vilket fall som helst inte korrekt.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Bolcjek
    1. Vit pil

      Säkert och jag hoppas att det framgår att det inte är min huvudpoäng för att rekommendera tankesättet. Det är snarare att den sedan start har levererat en bättre avkastning till en lägre risk än jämförbara portföljer. Det har dessutom återskapats empiriskt av andra aktörer. Det tycker jag är den riktiga poängen och storyn. Men det är en ganska trist rubrik för någon som försörjer sig på uppmärksamhet. :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    Jag har tyvärr för mycket sömnbrist för att kunna läsa igenom artikeln eller kommentarsfältet men vill ändå gärna lägga fram en idé som jag har för den händelse att ingen tänkt på det och det inte redan finns en diskussion kring den någonstans. För stunden kan jag tyvärr inte delta i någon diskussion. Dock känner jag att jag vill få ut min idé. Jag kanske tittar förbi senare och deltar i diskussionen.

    Varför inte kombinera en Tail-Risk Strategi med en Allvädersportfölj?

    Det finns en blogg som heter portfolicharts.com. Där kan man själv göra portföljsimuleringar med olika tillgångsslag baserat på 50 års data. Jämför gärna mina förslag där under portfolios/ My portfolio och
    Samt Charts/Portfolio matrix genom att mata in det jag matade in.

    Bloggaren Tylers egen portfölj, The Golden Butteryfly, som finns där innehåller:

    20 % Total Stock Market (USA)
    20 %Small Cap Value (USA)
    20 % 20-åriga räntor (USA)
    20 % 3-åriga räntor (USA)
    20 % Guld

    Denna utpresterar Harry Brownes All-Weather Portfoilo som Rika-Tillsammans portföljen bygger på avkastningsmässig till nästan lika låg risk.

    Jag ville se om jag kunde slå den och insåg efter en del tänkande och experimenterade lyckades jag ganska bra.

    Min portfölj (som är denominerad i kronor) innehåller
    20 % US Small Cap,
    20 % Svenska börsen
    40 % 20+ Långa Räntor (Europa)
    20 % Guld

    Enligt simuleringarna utpresterar denna portfölj den vanliga börsen inte i genomsnittlig avkastning per år men eftersom den svänger mycket mindre behålls avkastningen och ränta på ränta effekten blir större.

    Detta gör att den ger en säkrare avkastning än börsen och att det inte gör lika mycket om man investerar vid fel tidpunkt. Avkastningen i slutändan har därmed en mycket större chans att bli högre givet samma tidshorisont.

    Anledningen till att just dessa tillgångsslag är bäst tror jag beror på att USA är den mest utvecklade marknaden i världen och att Sverige också är en väldigt utvecklad marknad där an dessutom slipper valutarisken. Valutarisken mot Euron är mindre mot än mot dollarn och därför tror jag att Europeiska långa räntor är bättre än amerikanska. Guld är antikorrelerat mot både svenska och amerikanska börsen vid kriser och en del portfölj teorier säger att 20 % är det optimala.

    Då jag mejlade Jan om detta tyckte han att en Tail-Risk strategi var bättre av med 97 % Aktieindex och 3 % Tail-Risk Hedge. Jag har tyvärr inte kunnat läsa inläggen och diskussionerna efter dessa.

    Jag föreslår istället att aktieindexdelen stället vara en i portföljen Jans förslag är den portfölj jag fått fram som då ger en avkastning som slår börsen i vanliga tider och att de sista procenten istället hedgar antingen bara aktiedelen eller alla tillgångsslag i portföljen.

    Man måste dock räkna på hur mycket guld och långa räntor går ner och hur ofta för att se om det lönar sig. Även om man bara hedgar aktiedelen borde man ju få en jämn avkastning som slår börsen i vanliga fall och tjäna extra mycket vid kriser.

    Nu ska jag sova.

    Vad tror ni om detta?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Oscar F
    1. Vit pil

      Jag tycker idén är väldigt bra, att försöka hitta tillgångsslag som minskar risk och volatilitet men ändå ökar avkastningen (i teorin).

      Jag kör på en liknande portfölj idag i min mellanrisk-hink, med Aktiefonder 40%, Långa räntor 40%, Guld 20%.

      De långa räntorna är uppdelade 60% USA, 40% Europa, precis som Rikatillsammansportföljen.
      Jag skulle inte våga betta allt på Europa med tanke på hur många Europeiska ekonomier ser ut idag.

      Under Coronaraset i början av året så rasade även de Europeiska långa räntefonderna, till motsats till de amerikanska som steg kraftigt.

      Jag tackar för tipset om att dela upp aktiefonddelen på 50% USA och 50% Sverige. Jag kör idag 50% USA och 50% Global, vilket blir mycket USA och mer valutarisk.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Richard
  12. Vit pil

    Podden outsiders med syding och Svahn har gjort ett avsnitt om exakt det här. Eller de hade nån samarbetspartner som förklarade den här strategin.
    KAN ha varit vontobel men jag är osäker. Kontakta gärna syding. Jag hade velat höra det avsnittet igen. Säkert ett år sen

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Walle
  13. Vit pil

    Hej Jan och Caroline

    Tack för många intressanta avsnitt. Jag hittade er i våras då jag sökte förklaring till vad som hänt i Spiltan Räntefond. Sedan dess har jag implementerat fyra hinkar, eller egentligen tre då jag åtminstone tillsvidare valt att skippa lekhinken. Jag kör RikaTillsammans-portföljen och Lysa + guld och bankkonto vid sidan om. Har ett grundintresse för ekonomi så jag tycker det är lagom mycket arbete att en gång i månaden använda månadssparandet för att hålla de olika korgarna i rimlig balans. Berättar detta för att ni ska förstå från vilket håll jag kommer till de två senaste avsnitten.

    Jag tycker det har varit mycket intressant att få upplägget med tailrisk förklarat och hur optioner kan användas för det. Tack för det.
    Tycker att det verkar intressant och skulle antagligen ansluta mig om Lysa erbjöd detta. Däremot tycker jag det verkar kräva ganska mycket kontinuerligt arbete för att underhålla en sådan strategi genom egen optionshandel.
    Jag tycker mig också förstå att man skulle behöva ha nära nog daglig koll på de index man köpt optioner emot för att kunna lösa in dem vid rätt tillfälle vid eventuella kursfall.
    Det känns som om hela enkelheten i sparandet skulle försvinna.

    Hoppas på fortsatta fördjupningar i detta ämne.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jörgen
  14. Vit pil

    Centralbanker världen över har kollapsat riskkurvan, dvs driver ut placerare mot allt riskfullare placeringar för att få positiv realavkastning.

    Optioner och derivat är extremer. Bättre att överge exempelvis globalfonder, vilka har motvind i nuvarande utveckling emot globala värdekedjor.

    Efter ett decennium av konstanta breda uppgångar är det dags att vara mer selektiv. Exempelvis prioritera bort Europa och tillväxtmarknader. Prioritera branscher exempelvis digitalisering , eller för värdebevarande realtillgångar.

    Guld har antagligen en plats som ”utjämnare”, men att gå in i guld idag är inte en option då det är för högt värderat i nuläget.

    Det är min uppfattning. Vi privatpersoner bör hålla oss långt från optioner och derivat eller andra komplicerade finansiella instrument. Detta innefattar de vilka vill sälja in komplexa ”produkter” vilka vi inte fullt förstår.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
    1. Vit pil

      Hej Defensiv
      Tack för ett jättebra inlägg Jag har ägt många olika instrument i bland bra
      och i bland dåligt men alltid känt mig osäker Unviker detta är även
      okunnig i det PÅ 80 talet fanns det något som hette Konvertibler som
      hade både Hängsler och livrem jag ägde mycket sådana då vet
      inte om det finns nu
      När det gäller fördelning Tillväxtmarknaden och Europa håller jag med dig
      Du är duktig
      Vänliga Hälsningar
      LASSE

      20+
      Gravatar ikon för användaren
      Lars Håkansson
    2. Vit pil

      Att vara selektiv så att man väljer bort delar av den globala marknaden kan fungera men hur vet man att det inte bara är tur om man lyckas. Det finns många studier som indikerar att det är bättre att satsa brett på globala indexfonder.
      Sedan kan jag känna mig lite tveksam till påståendet att ”guld är för högt värderat i nuläget” medan man ska prioritera digitalisering som ju verkligen redan har gått upp mycket. Vad är det som säger att det ena är för högt värderat medan det andra inte är det.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
      1. Vit pil

        Att vara försiktig med guld just nu baserar jag på att tidigare topp 2012-13 tog 7 år innan värdet återkom till dessa nivåer.

        Digitalisering tror jag är en trend/förändring som tilltar. Må det vara e-handel, kommunikationstjänster för att underlätta kontakt utan resande eller nöje som spel, konsumera litteratur, musik etc.

        Realtillgångar land, naturresurser, fastigheter är ”verkliga” värden vilka långsiktigt tillförlitliga som jag ser det. Ibland är de ”out of fashion” men de kommer tillbaka.

        Regioner är svårare, just nu tror jag på Sverige och USA. Sverige för att vi har duktiga företagare och fina företag och du undviker valutarisker. USA för den dynamik som finns där. Här är indexfonder bra för du vill ha marknadsutveckling.

        Men, detta är min uppfattning. Jag delar dock inte uppfattningen att man inte kan göra en ”informed guess”. Investeringar är inte en ”happening” där tur är det avgörande. Eller tänkande är värdelöst.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Defensiv
  15. Vit pil

    Jag gillar idén och att våga tänka nytt. Däremot förstår jag inte hur Universa kan göra 4100 % när börsen endast har backat 30 %. Det känns som om det är fler mekanismer bakom än endast Kalle och Johans optioner. Hur fungerar det? Är det någon hävstång eller dylikt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Oskar Bolin
    1. Vit pil

      Exempelvis så kan de köpa en put option. Det betyder att du köper möjligheten att t.ex. sälja S&P 500 på 3300 om en månad med 10 dollar. Den går ned till 2900 tidigare så du säljer optionen och får 400 dollar, vilket är 4000%. Så nedsidan är 10 dollar till skillnad från blankning som är oändlig.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Aen
    2. Vit pil

      Ja man får en enorm hävstång på säljoptioner börsen bara går ner tillräckligt mycket. Om börsen går upp eller inte går ner så mycket förlorar man det man har satsat så det är därför man inte ska lägga mer än kanske 3% på säljoptioner.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  16. Vit pil

    Hej Jan spännande avsnitt!

    Är helt med på denna strategi och låter rimligt att den skulle kunna generera bättre resultat till en lägre risk än en vanlig portfölj. Men jag är lite fundersam hur Nassim förklarar ”the barbell strategy”.

    Å ena sidan säger ni, citat

    ”Då säger han att 85-100% ska vara helt tryggt och skydda dig, som kontanter, korta räntefonder, sådant som är väldigt tryggt….Sedan säger han att du ska ha 0-15% i aktier, derivat, onoterade bolag och optioner.”

    Men när man sedan går igenom Universa’s teori som ska byggas på Taleb’s (?) teori så låter det helt annorlunda.

    ”Det finns inte så mycket information om Universa, men grundteorin är att du placerar 3% av ditt kapital i Universa och 97% i aktier. ”

    Hur gick de 85-100% helt trygga investeringarna och blev 97% aktier? Förstår i praktiken att detta fungerar utifrån det du visat men kan man verkligen säga att det är enligt hans ”the barbell strategy” isåfall?

    Och är lite fundersam hur Cambria fonden fungerar. Eftersom Universa är asymetrisk förstår jag hur 3% skulle kunna ”rädda” de andra 97%. Men hur fungerar det med Cambria när redan 90% är i treasury bond? Eftersom de räknar med att förlora 1% av sitt totala kapital / månad och fonden bara ska kunna gå upp lika mycket som marknaden går ned förstår jag inte hur den på sikt ska kunna ge någon avkastning när man ser att historisk så går börsen uppåt.

    Säg att börsen går upp 10% i snitt under 10 år och sedan det 11e året kommer ett ras på 40%. Skulle inte denna fond då starta på 100 gå ned till ca 27.85 och sedan år 11 få hjälp av fonden och då gå upp 40% till 38.99? Var tänker jag fel och hur skulle man kunna positionerna sig i ett hypotetiskt sätt i denna för att den ska ”fungera”?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Stef
    1. Vit pil

      Ja, jag håller med. Skivstångsstrategin är något annat men jag är också mer inne på försäkringsstrategin.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  17. Vit pil

    Jag har inte helt lätt att förstå allt men tanken tycks vara att man betalar tre procent av kapitalet per år för att få en mycket stor avkastning kanske var tjugonde år eller än mer sällan. Det är en extremt dyr ”försäkring” och svår psykologisk. Att årligen skala bort 3 av 7 procents tillväxt för en stor belöning långt in i framtiden är ingen enkel psykologi. Håller man inte ut och hoppar av halvvägs mot undergången blir det en extremt dålig affär. Säkert matematiskt rätt men mycket psykologiskt krävande.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Man bör jämföra med 60-40 för då får man kanske 5% istället för 7-8%. Fördelen är att man inte freakar ut när det blir en stor nedgång och det händer definitivt oftare än vart 20;e år att man behöver denna typ av försäkring för att känna sig trygg. Vi har ju haft rejäla nedgångar 2002, 2008 och 2020 och jag tror inte att det kommer att ta 20 år till nästa rejäla nedgång.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  18. Vit pil

    Hej Jan spännande avsnitt!

    Är helt med på denna strategi och låter rimligt att den skulle kunna generera bättre resultat till en lägre risk än en vanlig portfölj. Men jag är lite fundersam hur Nassim förklarar ”the barbell strategy”.

    Å ena sidan säger ni, citat

    ”Då säger han att 85-100% ska vara helt tryggt och skydda dig, som kontanter, korta räntefonder, sådant som är väldigt tryggt….Sedan säger han att du ska ha 0-15% i aktier, derivat, onoterade bolag och optioner.”

    Men när man sedan går igenom Universa’s teori som ska byggas på Taleb’s (?) teori så låter det helt annorlunda.

    ”Det finns inte så mycket information om Universa, men grundteorin är att du placerar 3% av ditt kapital i Universa och 97% i aktier. ”

    Hur gick de 85-100% helt trygga investeringarna och blev 97% aktier? Förstår i praktiken att detta fungerar utifrån det du visat men kan man verkligen säga att det är enligt hans ”the barbell strategy” isåfall?

    Och är lite fundersam hur Cambria fonden fungerar. Eftersom Universa är asymetrisk förstår jag hur 3% skulle kunna ”rädda” de andra 97%. Men hur fungerar det med Cambria när redan 90% är i treasury bond? Eftersom de räknar med att förlora 1% av sitt totala kapital / månad och fonden bara ska kunna gå upp lika mycket som marknaden går ned förstår jag inte hur den på sikt ska kunna ge någon avkastning när man ser att historisk så går börsen uppåt.

    Säg att börsen går upp 10% i snitt under 10 år och sedan det 11e året kommer ett ras på 40%. Skulle inte denna fond då starta på 100 gå ned till ca 27.85 och sedan år 11 få hjälp av fonden och då gå upp 40% till 38.99?
    Var tänker jag fel och hur skulle man kunna positionerna sig i ett hypotetiskt sätt i denna för att den ska ”fungera”?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rudi
  19. Vit pil

    Måste säga att det här var nog ett av de mest intressanta avsnitten, och då har jag följt er ett tag.

    Att handla med optioner är lite som Jan säger, lätt att förstå i teorin men rätt svårt i praktiken för en ”passiv” småsparare då det inte är helt lätt att följa optionspriser, förstå de esoteriska benämningarna och tajma när man ska ta vilka positioner. Att sedan använda optioner som en hedge med rätt assymetrisk hävstång i förhållande till sin portfölj vid varje given tidpunkt känns i princip omöjligt, givet att man vill förbli relativt ”passiv”.

    Strategin i sig känns sund, och inget ovanligt då många hedge-fond förvaltare använder sig av just puts för att dämpa effekten av börsfall på sitt innehav. Så länge inte börsen stagnerar eller genomgår en recession utan branta fall så bör strategin skydda en mot en oväntad nedgång relativt bra till en överkomlig kostnad.

    Lyckas ni få Lysa att anamma det här så kan jag mycket väl tänka mig testa strategin.

    Dock måste jag nog också hålla med Caroline (jag är en av de som tycker hennes inlägg är underhållande och i syfte att förenkla för de oinsatta men som jag personligen inte får ut något av) att det faktiskt är lite luddigt med vad man får och var gränsen går för vad ”försäkringen” täcker. Jans luddiga svar med att det är som ”upphöjt till två” ingav inget förtroende direkt. :) stå på dig, Caroline. Det här kanske inte är så idiotsäkert som vid första anblick och vidare fördjupning kan behövas.

    Ser fram emot följetången.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Said
  20. Vit pil

    Intressant ämne.

    Komplexa derivat är inget för en småsparare, vill man nyttja strategin finns amerikanska fonder, dock svårt komma åt härifrån. CBOE Tail Risk HF Index samt Long Vol HF Index innehåller fonder med liknande tillvägagångssätt.

    Allt bygger i grunden på negativ korrelation mellan volatilitet och börs, dvs när börsen faller stiger VOL kraftigt. Skulle detta förhållande i framtiden inte uppfyllas, exempelvis genom att vi ser långdragna nedgångar där börsen under längre perioder tickar nedåt, tvingas tail-risk-innehavarna kontinuerligt rulla sina optionskontrakt för att bibehålla exponeringen utan att kunna ta vinst på fallen. Mycket av intresset för strategin grundar sig dock i teorin om att det antingen är små uppgångar eller stora nedgångar som gäller på börsen. Man bör dock inte glömma att det, precis som med allt annat, finns scenarion där tail-risk hedging i kombination med 97 % S&P ej fungerar.

    I grunden handlar allting om att maximera sin geometriska tillväxt över tid. Genom att ta två antikorrelerade tillgångar (där du trots antikorrelationen lyckas behålla ett positivt EV) och kombinera dessa optimalt minimerar du ”hålen” i portföljen samtidigt som du maximerar din avkastning över tid. Läs om ”volatility tax” och ”ergodicity”.

    Mvh,
    Bolcjek

    6+
    Gravatar ikon för användaren
    Bolcjek
  21. Vit pil

    Hejsan,

    Kul att Ni lyfter upp och belyser optionshandel. Alla som investerar på börsen borde läsa på och lära sig hur optionshandel fungerar. När man väl kommit över den första inlärningströskeln, så öppnar sig en ny värld med mängder av användbara strategier.

    Själv står jag på andra sidan och ställer ut köp optioner mot delar av mina innehav sk Covered Call, vilket innebär att jag samlar in premier månad för månad för att generera fina månatliga kassaflöden, som antingen kan återinvesteras eller förbrukas. Det är en väldigt bra strategi om man tänker att man vill leva på sina utdelningar. Med hjälp av premierna kan man minska tiden det tar för att kunna slutföra sin dröm och leva på utdelningarna + premierna.

    Ni borde kunna återskapa Er strategi om Ni köper e.g Avanza Zero som bygger på OMX30 bolagen och sen köper en säljoption för OMX30 indexet.

    Exempel när OMX30 står i 1788:
    – Köp Avanza Zero till ett värde av 178800kr.
    – Köp en säljoption för OMX30 index med löspris 1760 och lösen i Sep 2021. Premiekostnad ca 14000kr.

    Då har du skapat ett skydd för nedgång under 1760. Baksidan är att index måste gå över 1900 för att täcka din försäkringspremie.

    Ha d gott
    /Glenn

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    DividendGlenn
    1. Vit pil

      Är det verkligen så enkelt? 😅😅

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Viktor
  22. Vit pil

    Hur snabb måste nedgången vara? Tänker t.ex. den normala långsamma nedgången på 36 månader någon gång varje 10-15 år. Hur presterar fonden där? Beror det på tidshorisonten på säljoptionerna? Tänker att de kanske laddade på kortare säljoptioner på någon månad precis innan Coronakraschen. Det jag undrar är om de köper säljoption på t.ex. 8 månader, precis innan coronakraschen, förlorar de då för börsen går upp efter ett par månader, dvs återhämtar sig? Vet inte riktigt hur säljoptioner fungerar när det kommer till hur lång den är.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Aen
  23. Vit pil

    Du säger att du ser detta (och förra) avsnittet som ett tankespjärn och då passar jag på att spjärna emot lite grann, eller i alla fall att komma med en eller två reflektioner!

    Som jag har uppfattat den här strategin så bygger den till syvende och sist på att man skulle kunna få en överavkastning pga en systematisk felprissättning på marknaden. Exempelvis så skulle extrema nedgångar vara mer vanliga än vad de egentligen borde vara enligt normalfördelningskurvor, och att prissättningen på säljoptioner inte reflekterar detta faktum. Man skulle därför över tiden få högre avkastning men till lägre risk om man konsekvent implementerade en strategi med 97% aktier och 3% säljoptioner.

    Min huvudinvändning mot att detta skulle fungera är att felprissättningar inte varar för evigt. Om 97/3 strategin visar sig framgångsrik över tiden (som jag förstod det har ingen av fonderna speciellt lång track record ännu?) så kommer prissättningen att korrigeras över tiden. En 97/3 strategi kräver en lång horisont för att leverera överavkastning, så felprissättningen måste därför bestå under en lång tid för att man ska vara ’säker’ på denna överavkastning. Man kan såklart säga att nedsidan är liten, och att man i alla fall får marknadsavkastning på 97% av sin portfölj om man annars hade varit 100% i aktier (vilket kanske iofs inte är en helt korrekt jämförelse för jag tror ni sa att ni jämförde med 60/40 aktier/ räntor?).

    En annan reflektion är att det är farligt att titta på backtesting på nya idéer och säga – ”titta, den här strategin hade gett så och så mycket avkastning över de senaste 50 åren”, inte minst när det gäller såpass komplicerade strategier som denna. I detta fall torde backtestningen vara extremt svår och beroende på hur man väljer vilka löptider på optionerna, på exakt vilka instrument man testar på, ska fördelningen det vara 97/3 eller 98/2, eller 96/4, vilka geografiska marknader har det funkat på, etc, etc.

    Bara för att man har testat fram att en viss strategi har givit en överavkastning under ett antal år så säger det inte nödvändigtvis något om framtiden, speciellt inte inom ekonomi som ni ju vet bättre än många inte är en naturvetenskap. Många fonder – både aktie- och hedgefonder – visar ofta en fiktiv historisk avkastning när de startar för att visa hur bra just deras strategi hade varit historiskt sätt gentemot sina respektive jämförelseindex. När de senare väl lanseras går några bra, andra inte, och det är omöjligt att gissa vilka – precis som du brukar resonerar när du förordar globala indexfonder.

    Det är jätteintressanta diskussioner att lyssna på, men tillsvidare säger jag som Caroline – if it sounds too good to be true… Jag kommer dock att följa diskussionen och kommande avsnitt med stort intresse!

    14+
    Gravatar ikon för användaren
    Niclas Thelander
    1. Vit pil

      Tack Niclas,

      Håller med. Många strategier slutar fungera när många börjar följa dem och det är många osäkerhetsfaktorer.

      Den stora risken här blir helt enkelt att optionerna prissätts så dyrt att det inte blir värt det. Typ, om en hemförsäkring kostade 100 000 kr om året så skulle det ju inte vara lönt för någon att köpa det. Å andra sidan skulle det då komma en press från andra aktörer som kanske kan göra det lite billigare. Ungefär som att det finns en uppsida kring att sälja säljoptioner.

      Jag känner mig i alla så pass trygg med underlaget att jag nu faktiskt har kontaktat mina kontaktpersoner på både LYSA, AP7 och några andra ställen för att höra deras tankar. Jag tror nämligen det blir svårt för oss småsparare att komma längre än så här. Eventuellt bjuda in någon som är riktigt duktig på optioner och höra om det går att göra själv.

      8+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Grymt bra kommentar Niclas.

      För att testa strategin så bör man ta en mindre del av sin portfölj typ i storlek av lekhinken och dela upp den delen i 97/3, men då kanske det blir för lite pengar så att kostnaden för köpen av optionerna blir för stor del.

      När jag tittade på priserna i fredags på sälj optioner för OMX så var det massivt överprissatta. Min bedömning var att för närvarande så skulle det ej fungera. Optionsmarknaden i USA är större och där kan priserna ligga närmare ”korrekt” pris enligt Black & Scholes av Riksbanken/Nobel belönade formel.

      Exekveringen av att köpa optioner och verkligen få ett fullgott skydd/försäkring är ej helt simpel så efter lite undersökning så bedömer jag det nästintill omöjligt för gemene man om ej Lysa eller någon fondförvaltare startare en fond med en rimlig avgift. Om en fond startas så tror jag att de kommer att ta 1,5-2% i avgift per år och den dolda avgiften iform av transaktionskostnader i fonden kommer att vara mycket hög jämfört med en vanlig indexfond. Fonden riskerar att kosta för mycket så att det ej blir lönsamt även om optionerna i grunden är ”bra prissatta”.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      niklas lindblom
  24. Vit pil

    Hej, har inte lyssnat klart än och har dålig koll på optioner mm men fick en fundering.
    Om minsta insats i Mark Spitznagels fond Universa var på 500 milj, och denna insats är 3% av förvaltat kapital, måste totala kapitalet i fonden som ska förvaltas med 97/3 vara på 16,7 miljarder. Kan bli svårt för tex Lysa?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ulf
  25. Vit pil

    Ni nämner i förbifarten att en risk är att premien för säljoptionerna kan bli för hög ifall ”alla” skulle använda sig av denna strategi.
    Skulle du likställa denna risk med risken för att marknaden blir ineffektiv när för stor del av världens tillgångar ligger i indexfonder? Magkänslan säger att brytpunkten för detta ligger närmare pga lägre volymer.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    GrillJolle
  26. Vit pil

    Väldigt spännande avsnitt. Om Jan får kontakt med någon med mycket erfarenhet av att handla med säljoptioner så vore det jättekul med ett avsnitt bara om det. Det hade varit bra med någon som kan peka ut de av Avanzas produkter som är värda att kolla närmare på och vilka strategier man kan förhålla sig till, för jag vågar inte gissa mig fram på egen hand.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jacob A
  27. Vit pil

    Hej! Hela resonemanget bygger ju på att ”försäkringen” går upp opropositioneligt mycket när börsen faller. Vågar man lita på att det verkligen är så? För annars tar man ju i alla fall en större risk än tex 60/40 portföljen

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas Berglund
  28. Vit pil

    Sparpodden 326 (5/2 2020) handlade om optioner med Tomas Bernholm som gäst. Kanske värt att bjuda in honom som gäst till denna podd också?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
  29. Vit pil

    Tailrisk är vad jag använder guld till. Enkelt att förstå, fint att titta på :)

    Spännande med optioner, men jag är lite för dum för det (i dagsläget).

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Fotvårtan
  30. Vit pil

    Hej Jan
    Bra program Men tror det är rätt farligt om man inte
    är Påläst Skall berätta om mina egna bra och dåliga affärer
    i sådana affärer när jag var i 30 år åldern
    ex köpte jag George Soros fond Qvantum i slutet av 70 talet
    sålde i mitten på 80 talet mitt livs bästa affär på kort tid
    Ex min sämsta affär Köpte Baring Optionsfond Tristar på Asien
    förlorade nästan hälften när jag sålde
    När det gäller teknik fonder har jag köpt jättemycket dom sista 5 åren
    men minskat lite för dom börjar bli lite dyra men tror jättemycket på
    dom på lång sikt
    Jag brukar ha åsikter Men när jag lyssnar på Tin Fonder är det svårt
    att hitta motagument
    Samma sak gäller På Hansen och Olavi podd på Fredagar Jätteduktiga
    Har du inte tänkt på 12 mån årscyklar under långa tider
    Lycka till i alla fall
    Vänliga Hälsningar
    LASSE

    32+
    Gravatar ikon för användaren
    Lars Håkansson
  31. Vit pil

    Jan: Angående att du tror att Tesla och NyTeknik-fonderna är en bubbla, skulle du säga det är en liknande sorts bubbla som bostadsbubblan? ;)

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Rikard
    1. Vit pil

      Har man fel tillräckligt länge har man till slut rätt ;)

      Tesla kommer fortsätta stiga efter splitten, samt allting annat också sålänge centralbankerna styr börsen, vilket de gör fram tills den dag då man tvingas höja räntan p.g.a. inflation. Det som dock händer i verkligheten är tillgångslagsinflation; dvs. aktier och bostäder fortsätter att stiga in i en (riktig) bubbelfas. Där är vi inte ännu. Att korta Tesla och betta mot teknik i allmänhet är mycket oklokt. Jag vill påstå att rallyn bara precis börjat. Sedan kan det komma mindre sättningar (tjafs med Kina, etc.) men det finns enorma mängder pengar som måste ta vägen någonstans.

      Pensionsfonderna behöver dessutom sin avkastning, så det är varken politiskt eller ekonomiskt acceptabelt att börsen går ned. Do whatever it takes.

      Jag tror vi kommer få se bolag på flera hundratals P/E de kommande åren, extrema värderingar blir det nya normala. Tesla med P/E 1000? Räkna med det dubbla inom kort. Den sunda ekonomin är död och begraven. Folk får pengar i handen, politiker vill inte se dåliga ut så de pratar om att höja skatter men vågar inte göra det utan gör det bekväma och stimulerar istället.

      Man tjänar inte pengar på att ha rätt, man tjänar pengar på att utnyttja obalanser. Vi som köpte i botten under corona har minst sagt ökat vår förmögenhet.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Fotvårtan
    2. Vit pil

      Jag vågar inte spekulerar om Tesla. Men de riktigt stora amerikanska teknikbolagen har gått ovanligt bra nu under corona så det är nog rimligt att vänta sig att det kan komma en liten dipp (som kan innebära bra köptillfällen lite längre fram). Vad som gäller de lite mindre teknikbolagen skulle jag inte vara så orolig.

      STV Nyheter: Analys: Risk för börsbubbla bland stora techbolagen
      https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/analys-bubbelvarning-pa-techborsen

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
    3. Vit pil

      Precis min tanke.

      Ränta-på-räntas exponentiella utveckling som Jan (med rätta) talar sig varm om kan liknas den teknologiska exponentiella utvecklingen. Tekniksektor är en sektor med närmast oändlig uppsida som jag ser det, och det går fortare och fortare.

      /Tesla-innehavare

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tesla
    4. Vit pil

      För de som känner för att skjuta foliehatten lite på sned kan jag rekommendera att man läser Jack Rickards konspirationsteori om Teslas nuvarande handelsläge. Han har ofta ett intressant perspektiv och är synnerligen duktig på att sätta ord till vad som händer i den tekniska omvärlden.
      Ibland har han till och med rätt…

      http://evtv.me/2019/08/the-tesla-conspiracy-or-am-i-a-dead-whistleblower/

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Martin
  32. Vit pil

    Jag har tittat på Nordnets optionsevent på Youtube. Vid 1:21:55 beskriver Nikos Georgelis en köp av säljoption-lösning man önskar att man hade haft under Coronaraset. Han beskriver kostnaden för att försäkra en miljon kronor under krisens olika faser.

    https://youtu.be/dtnYO9yO5C4?t=4915

    Innan krisen började kostade det 2,1 % att försäkra portföljen, ungefär i linje med de 3 % som diskuteras här. Problemet är att efter toppens skrämmande 21 % sjönk kostnaden bara ner till 7,3 %. Hur ska man kunna hantera dessa svängningar? Det känns psykiskt påfrestande om försäkringspremien är i paritet med en förväntad årsavkastning.

    Nikos är för övrigt en av förvaltarna för fonden Atlant Protect (och en drös andra optionsbaserade Atlant-fonder), så det kanske skulle vara intressant att lobba mot honom om vi önskar en fond som passar oss småsparare. Atlant Protect liknar lite det vi är ute efter, men den är för mesig.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas A
  33. Vit pil

    Hej Jan,

    Jag gör något som är dumt nu och skriver redan innan jag har lyssnat igenom hela avsnittet, men i vilket fall.
    Jag har i många år sparat med en liknande strategi som du förordar och har med hjälp av diskussionerna av dig och dina följare fortsatt att finslipa mina strategi och de fondval jag gör.
    Jag känner dock att du ibland tappar fattningen och egentligen går emot några viktiga fundament som din strategi står på. Ett exempel är att det helt plötsligt blev väldigt bråttom att handla extra i samband med tappat i våras i samband med Corona.
    Det jag menar här är att du helt plötsligt var fullt övertygad med att just nu kunde man vara säker på att marknadstiming är något att arbeta med och således att marknaden har fel – kanske, men det diskvalificerar dock din egen strategi. Själv justerade jag ingenting, utan hade samma månadssparande. Om du lyckades med ditt drag tycker jag inte riktigt går att säkerställa än, vi kan helt klart fått se en tjurfälla av sällan skådat slag nu med en större sättning framför oss. Jag står dock kvar vid att jag inte försöker mig veta det.

    I de senaste avsnitten (reservation för att jag inte har lyssnat klart) så har du noterat en felprissättning i risk på marknaden som en fond nyttjar. Det diskvalificerar din nästa grundpelare där du nämner orimligheten i att leta felprissättningar. Nämner det igen att jag inte lyssnat klart, men det måste ju finnas en motpart i till den här försäkringen som helt enkelt gör en felaktig analys av risken. Jag säger inte att det inte är så, jag ska fortsätta lyssna.
    Med ovan sagt så vill jag påstå att du är ute och söker möjlighet till överavkastning på ett sätt som du själv vanligtvis försöker att diskvalificera hos andra som försöker, men på andra vis.

    Men jag ska fortsätta lyssna och det är intressant.

    Trevlig kväll / Ingenjör

    15+
    Gravatar ikon för användaren
    Ingenjören
  34. Vit pil

    Varför använder man inte detta upplägg. Min gissning är följande.
    Helt enkelt därför att väldigt många hävdar att man ska ha 100% aktier när man sparar på lång sikt (exempelvis Runnemo, Siegbahn och Wass i boken Mer pengar för pengarna) snarare än 90-10 eller 60-40. Om man gör så innebär ”försäkringskostnaden” en lägre avkastning lite grand som om man sparar pengar om man försäkrar sig minimalt och man hoppas att inget händer med huset/bilen etc.
    Är man sedan bank eller fondförvaltare behöver man inte heller ta fulla konsekvenserna om det går snett utan någon annan går in och räddar ens skinn.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
    1. Vit pil

      Jag har tre ytterligare gissningar till att det inte rekommenderas eller pratas om, förutom då att det är rätt komplext:

      Motpartsrisk. När det stormar som mest på marknaden så är fodringar mot andra kreditinstitut (”vi lovar att köpa tillbaka aktierna även om vi går med förlust”) det sista många vill sitta på. Det finns finns ingen garanti att ditt ”försäkringsbolag” har pengar kvar för att täcka optionerna.
      För att det ska löna sig tror jag det krävs en rätt lång sparhorisont. Detta passar bra för RikaTillsammans-portföljerna men tittar man generellt så är det nog få fondförvaltare/banker som kan övertyga sina kunder inte röra sina pengar på 20-30 år.
      Optioner är dyra, speciellt för privatsparare. Det krävs att du driver en fond med mycket kapital för att du ska kunna förhandla till dig bra priser på optionerna.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Rikard
  35. Vit pil

    Sitter faktiskt i skrivande stund och kikar lite på Avanza’s optionslista, och några grejer sticker ut för mig.

    1) Dem erbjuder sälj-optioner till ett begränsat antal svenska storbolag, samt för hela OMXS30, men
    tyvärr inga för några globala index (vad jag kan se, kanske letar på fel ställe)

    2) Det är ganska lätt att replikera lösenpris-delen, då högst upp på sidan visar dem underliggande tillgångens nuvarande pris. Så det är bara att dra av 5-15% från det, och att endast kika på optionerna inom det spannet.

    3) Det är avsevärt svårare att förstå tids-diversifieringen. Dvs, hur man bör fördela över dem olika löptiderna. Finns allt från löptid på 1 månad till några som löper ut i december 2024.

    4) Det är Europeiska Optioner, inte Amerikanska, dvs optionen kan först exerceras på slutdagen. Dvs det begränsar möjligheten att lösa in optionen mot underliggande tillgången. Men med tanke på att strategin överlag går ut på att ”rulla”, så bör man nog helt enkelt kunna sälja sin option, och sedan köpa tillgångarna.

    Har länge funderat kring att föra in en försäkring och/eller trendföljande del i min portfölj, så är lite sugen att prova mig fram, läsa på och se om det finns några riktlinjer kring löptider. Trots att Svenska börsen starkt korrelerar med den globala skulle jag dock helst vilja köpa optioner på ett globalt index, eller åtminstone på tex S&P500.

    Om jag lyckas få till det här så känner jag att jag äntligen fått ihop min drömportfölj (En kärna av billiga Globala indexfonder, med kryddning av faktorfonder, trendföljande tillgångsallokering och då äntligen en Tail Risk-del.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    André Granström
    1. Vit pil

      EDIT:
      Kikade in på Cambria’s innehav, och det ser ut som att dem lika-viktar i optioner, med löptid upp till ett år. Dvs ca 8% i optioner med löptid om 1 månad, 8% i optioner med löptid om 2 månader etc etc. upp till 12 månader.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      André Granström
    2. Vit pil

      Degiro borde väl ha ett stort utbud av optioner på olika marknader?
      Tyvärr verkar det inte gå att se optionerna om man inte har aktiverat kontot för optionshandel.

      Amerikanska optioner kostar 0,50 USD på Degiro. Rimligen borde de ha optioner mot S&P500.

      Och ett svenskt optionskontrakt på Degiro kostar 5 kr. Avanza och Nordnet tar 99 kr.
      ”Vad fan får jag för pengarna?” Är det värt att betala 20 gånger så mycket för ”närproducerat”?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Thomas A
  36. Vit pil

    Jag kan tycka att ”rantandet” mot teknikfonder skymmer budskapet.
    Det centrala är inte vilken risk som man tar i en aktiebaserad investering utan att den risk man tar behöver/bör skyddas med något försäkringsliknande. Man kan å ena sidan säga att teknikfonder borde kräva mer försäkring eftersom de är mer riskabla (möjlig teknikbubbla) men man kan också säga att indexfonder är lite förrädiska eftersom man kan tro att man är mer skyddad än man är pga diversifieringen.

    Vad gäller terminologin tycker jag att det är bra att undvika språkblandning: svansförsäkring tycker jag är bättre än tailförsäkring.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
  37. Vit pil

    Påminner lite om hur bekanta handlar balanserade kombinationer av sälj- och köpwarranter. Så länge börsen rör sig upp (likt för aktierna) eller ner (likt för säljoptionerna) så blir det bra avkastning, medan man betalar för de fall den står still. Man måste hitta tider då börsen rör sig, så som vid rapport, men man behöver inte ha koll på om det ska gå upp eller ner för att säkra avkastning. Och lyckas man är hävstången i warranterna där och ser till att återbetala många misslyckade tillfällen.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Calle

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.