Paradoxen med högre avkastning till lägre risk | Del 2

Idag fortsätter vi förra avsnittets resonemang om teorin bakom en högre avkastning till en lägre risk. Vi går genom hur Mark Spitznagels fond Universa använde säljoptioner för att ge en avkastning på 4100 % under Corona-krisen 2020. Om vi är tillräckligt många som tycker det här är intressant så kan vi kanske nudge fondrobotarna i Sverige och t.ex. AP7 att överväga möjligheten att tänka så här.

Precis som förra avsnittet är det inte ett konkret förslag att ändra något i sitt sparande. Avsnitt #99 och #190 gäller fortfarande. Syftet med dessa två avsnitt är att väcka en diskussion och kanske påverka t.ex. LYSA, AP7 SÅFA och andra aktörer som förvaltar våra pengar att ta hänsyn till det här. Det finns nämligen ingen uppenbar nedsida för dem eller oss i ett sådant scenario.

Just bristen på nedsida gör det här till en av de mest solida investeringsidéerna jag har sett de senaste 10 åren. En idé som dessutom visat sig fungera i praktiken och verkar kunna bekräftas av utomstående aktörer som t.ex. andra fonder (t.ex. Cambria). Genom att förändra en 100 % aktier portfölj till till 97 % aktier och 3 % ”försäkring” (dvs tail-risk-hedge) har portföljen fått en bättre avkastning och lägre risk än en portfölj bestående endast 60 % aktier och 40 % räntor.

Michael Edesses gjorde en jämförelse mellan en simulerad portfölj med tail-risk-skydd, en klassisk 60/40-portfölj och en 100 % aktier-portfölj. Tabellen nedan visar hans resultat (month-to-month). För att simulera använder han två indexfonder SPX för det amerikanska indexet S&P500 och AGG som en representation av alla amerikanska räntor.

Han skriver i sin artikel:

These results support Universa’s claims. Over the period from Universa’s inception, when it claims to have achieved 11.5% to the SPX’s 7.9%, my backtest returns 11.0%. (Of course, I don’t expect to match Universa’s performance figures because the strategy I am using is only an assumed approximation to Universa’s.)

Michael Edesses

han skriver vidare:

In every period except the small drawdown of mid-2010 the tail risk strategy outperforms the 60/40 mix, and it also outperforms 100% SPX in most periods too. In the deep bear market of November 2007 through February 2009 the tail risk strategy lost only a little less than the 60/40 mix; thus, it protected the portfolio on the downside at least as well.

Michael Edesses

och gör slutligen poängen:

These results, performed over a limited period of time, lend credence to the proposition that a 100% equity portfolio combined with a tail risk strategy mitigates risk better than a constant 60/40 stock-bond mix, and performs better.

Michael Edesses

I en stigande aktiemarknad ger en större andelen aktier en högre avkastning som täcker förlusten för kostnaden för försäkringen. Win. I en nedåtgående marknad kompenserar försäkringen för förlusten i aktierna. Den ger dessutom tillgång till en stor andel kontanter att köpa aktier för, som annars inte hade varit tillgänglig (eller behövt hållas i kontanter för värdebevarande). Win. Det blir alltså win-win i både upp och nedåtgående marknad.

I andra delen av avsnittet visar enkelt i teorin hur försäkringen fungerar. I korthet handlar det om att köpa säljoptioner. Säljoptioner ger nämligen rätten att sälja en tillgång till ett förutbestämt pris vid ett specifikt tillfälle. Genom att köpa dessa optioner på ett systematiskt sätt – där konsten är att hålla kostnaden och risken så låg som möjligt – kan man skapa en försäkring för resterande delen av portföljen. Resonemanget förutsätter ett holistiskt perspektiv på sin portfölj.

Utmaningen är dock att Universa, som rekommenderar 1/30 av portföljen till försäkringsdelen har en minsta belopp på ca 500 Mkr. Implicit innebär det en total portfölj på ca 15 miljarder kr. I Sverige är det få fonder som finns i den storleken. Spontant tänker jag att det bästa sättet att göra det här vore om de svenska fondrobotarna (t.ex. LYSA) eller AP7 SÅFA undersökte frågan. Något som vi småsparare och kunder kanske kan knuffa dem till och kanske rentav få dem att lägga in lite Universa. ?

Vi vill passa på och tacka för väldigt värdefulla kommentarer och diskussioner i ämnet på bloggen. Många kommentarer i den förra artikeln kastade ljus på saker som jag själv inte ens hade tänkt på. Tack!
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Paradoxen med högre avkastning till en lägre risk

Jan: Idag är det dags för avsnitt #167 och jag tänker att det är en liten fortsättning på förra avsnittet som handlade lite om den här paradoxen att ha en högre avkastning till en lägre risk. Till skillnad från många andra avsnitt så är detta en relativt ny idé som har kommit från framför allt Nassim Taleb och Mark Spitznagel. Det handlar egentligen om ett lite annorlunda sätt att tänka kring sin portfölj och kring sitt sparande och investerande.

Caroline: Ja, väldigt spännande är det. Det här förändrar ju allt.

Jan: Nja, så vill jag inte säga.

Caroline: Om vi skulle agera på det här i våra portföljer så skulle det ha förändrat ganska mycket.

Jan: Framför allt tillåter det att ta få en högre avkastning till en lägre risk. Det skrivs i nyheter om att man borde göra si och så, som att köpa ny teknik-fonder, men en riktigt solid idé som håller både i praktiken och har stora implikationer, de kommer inte så ofta.

Jag skulle säga att det här är den första riktigt bra idén jag har sett på 10 år, som faktiskt har en substans. Problemet är själva implementationen och jag tänker att detta är lite mer, så att säga, TänkaTillsammans.

Detta är egentligen ett underlag till en diskussion och jag gör detta lika mycket för att ge dig som lyssnar ett tankespjärn och för att jag har en agenda i det att det finns vissa nyckelpersoner i Sveriges finansbransch som jag vill ska titta på de här tre avsnitten. Jag tror att det kan påverka hur t.ex. AP-fonderna sparar i pensionen och min våta dröm är att Lysa ska se detta och tycka att det är en skitbra idé och undersöka om det går.

Caroline: Det känns lite diffust det vi säger här nu. Om man är helt nybörjare på sparande och investeringar så är väl det här ett överkursavsnitt, eller?

Jan: I grunden, för dig som är ny, är det fortfarande avsnitt #99 om sparande i passiva och globala indexfonder till låg avgift som är basen. Det är där man börjar oh slutar tänkte jag också säga. Plus avsnitt #190 om de fyra hinkarna. Man kommer kunna hänga med i avsnittet och lära sig nya saker i detta och även för den som är avancerad så kommer vi att dyka ner i vissa detaljer.

Men det vi egentligen pratar om här är att gå från en 40/60-portfölj, med 40% räntor och 60% aktier, till en portfölj som kanske då har 97% aktier och 3% tail risk hedge. Alltså, en försäkring. Vi kommer egentligen prata om att ersätta den här delen med livremmen eller krockkudden i portföljen; men snarare en försäkring än en krockkudde. Det är det vi kommer att prata om.

Fortsättning på TänkaTillsammans utifrån Talebs böcker

Jan: Det finns ett antagande i finansbranschen som heter att få en högre avkastning måste du ta en hög risk. Vad Taleb och Spitznagel visar är att det inte nödvändigtvis är sant. Det visar de både teoretiskt och praktiskt med riktiga fonder, riktig avkastning och riktiga kunder. Det bygger då på resonemang kring en fond som heter Universa, som inte går att köpa i Sverige. Den går inte ens att köpa i USA.

Jag tror att den minsta insatsen de vill ha är 500 miljoner kronor. Så detta är inte för småspararen. Men koncepten som de applicerar är väldigt intressanta; särskilt när man tittar på att den här fonden gjorde 4 144% avkastning under januari, februari och mars 2020, när vi hade Coronakrisen och börsen föll med 30%.

I det här avsnittet kommer vi att prata om hur det gick till när de skapade den här avkastningen. Hur är teorin. Vi kommer också att titta på en artikel som repeterar resultatet. Detta har skapat ganska mycket väsen i finansbranschen.

För vissa har det skapat ganska mycket väsen för det bevisade att det funkade, men sedan tror jag att det är ganska många som aldrig har hört talas om detta. Hade jag inte läst Nassim Talebs böcker så hade jag inte tänkt på det här.

Caroline: Men varför är det inte en snackis i finanskretsar detta?

Jan: Detta går emot all konventionell visdom. Det har varit mycket debatt om det här och Taleb, som vi pratade om förra avsnittet, han är en underdog i den akademiska världen i finansbranschen. Han är en nagel i ögat på många. Men det som jag gillar med vår blogg är att vi inte har en fördefinierad grej, att detta måste vara rätt, utan jag är ganska pragmatisk.

Jag upplever att det här sättet att tänka på gör mitt sparande bättre. Problemet är att det inte finns något riktigt bra sätt att använda detta sättet i praktiken. Det jag vill lösa är hur detta skulle kunna se ut för en småsparare. Det klarar jag inte själv utan det behöver vara flera som tänker. Detta skulle kunna gå att göra tillsammans med andra.

Där vill jag uttrycka min uppskattning redan nu. Vi har en RikaTillsammans-community där mycket av den här diskussionen pågår. Den är på Patreon och där brukar vi lägga ut extramaterial, vi har extra avsnitt som vi ligger där som inte kommer ut på bloggen eller YouTube. Så det är något för dig som vill ha extra material och vill se live-podd och prata med gästerna.

Här på podden på YouTube spelar vi in ett avsnitt med gästerna och sedan är det färdigt, men där bjuder vi ofta in gästerna till ett live-avsnitt, vi har gjort investeringar tillsammans, vi kommer med fler tips på investeringar man kan göra.

• RikaTillsammans-communityn på Patreon →

För dig som är intresserad och har följt oss ett tag. Man väljer själv sin engagemangsgrad och hur mycket man vill sponsra. Vårt mål är att du ska tjäna pengar på att vara med i den communityn, men det är mycket den som gör att vi kan lägga ner sjukt mycket tid på den här researchen för att prata om någonting som skulle kunna göra allas vårt sparande bättre.

Dagens fokus ligger på Mark Spitznagel och hans fond Universa

Jan: Huvudperson i dagens avsnitt är Mark Spitznagel. Han växte upp på landsbygden och han gör inte jättemycket intervjuer, men när det sker brukar han ha en ganska dyster syn. Jag gissar att han och Taleb träffades på jobbet när de tradeade optioner på Chicago-börsen. Sedan startade de en hedgefond tillsammans som hette Empirica och sedan tror jag att Taleb gick mer åt det akademiska spåret.

Han doktorerade och skrev böckerna Black Swan, Anti-fragile, Fooled by Randomness och Skin in the game, medan Spitznagel fortsatte i finansbranschen med att förvalta andras pengar enligt de principerna. Taleb är nu senior rådgivare till dem, men det är Spitznagel som sköter fonden Universa. Du kan inte köpa den på Avanza eller Nordnet.

Du kan inte ens köpa den i USA. Du måste typ förvalta en pensionsstiftelse. AP-fonden hade kunnat köpa den i Sverige och jag tror att även Lysa skulle kunna göra det. Men som småsparare är det kört. Men bara för att det är kört betyder det inte att idén inte är valid.

Det är ganska intressant. Han har skrivit en bok som heter ”The Dao of Capital”, som jag insåg att jag hade köpt för fyra år sedan men jag läste den aldrig. Så den ligger på min Kindle. Han har gjort tre eller fyra intervjuer som jag kommer att länka till. Framför allt så kommer vi sno en av hans videor och prata om hur den här strategin fungerar.

Antagandet, som allt investerande bygger på, är att du får betalt för risken. Är det ingen risk, alltså typ sätta in pengarna på ett sparkonto med insättningsgaranti, då blir det ingen risk och ingen avkastning. För att då får en hög avkastning behöver vi aktier eller någonting som ger en hög risk. Det är den klassiska regeln och det är därför som vi införde fyra-hinkar-principen i avsnitt #190.

För att balansera den här risken. I vår webbkurs pratar vi om att man vill inte ha en bil med bara en gaspedal. Du vill ha en bil med gas och broms. Sedan vill man vid vissa tillfällen gasa och vissa tillfällen bromsa. Men om man har en bil med bara en broms eller bara en gaspedal kommer man ingenstans.

Vi brukar säga att problemet är att de flesta människor – förmodligen inklusive du, eftersom det händer oss hela tiden – är att man har fel risk i sitt sparande. Man har för mycket eller för lite risk. Om man har en för hög risk kan man hamna i en situation att portföljen exploderar och man blir av med alla pengarna och då räcker inte pengarna till det man skulle behöva i livet, t.ex. pension.

Om du har för låg risk och alla pengarna på ett bankkonto då kommer du aldrig att förlora dem, men å andra sidan kommer de kanske heller inte växa i den utsträckning du behöver för att kunna gå i pension. I båda scenariona har du en fallgrop som heter pengarna räcker inte till.

Ett alternativ till den klassiska 60/40-portföljen

Jan: Därför försöker man balansera tillgångar med hög risk – aktier kommer jag då prata om här – med tillgångar med låg risk (räntor). En klassisk fördelning är t.ex. 60/40-portföljen, det vill säga 60% aktier och 40% räntor. Det är det vi pratar om att man kan ha visa Lysa.

När vi pratar om aktier så pratar vi inte om enskilda aktier, utan global indexfond som köper aktier i hela världen. Det är det jag menar. 60/40-portföljen är klassisk. Det är Nybörjarportföljen som vi skrev om i boken ”Gör ditt barn rikt” och Norska Oljefonden använder den och ganska många andra.

Teorin lyder att sannolikheten för att både aktier och räntor ska gå åt helvete samtidigt är obefintlig.

Då är tanken att när aktier faller i värde då håller räntorna sitt värde. Finansiella rådgivare har sagt att om du vill tjäna mycket pengar så ska du använda aktier och hög risk och om du vill behålla pengarna du tjänar då behöver du räntor. Så syftet med räntor kanske inte alltid är att tjäna pengar, utan bara att få en avkastning som är högre än inflationen.

Vi ska inte dyka ner i detta, men då pratar om man om att aktier och räntor är hyffsat okorrelerade. T.ex. amerikanska och svenska börsen är högt korrelerade, d.v.s. det är en hög samvarians. Det är därför man brukar säga att om USA nyser så får Sverige förkylning. Om amerikanska börsen faller då kommer svenska börsen också falla. Kanske till och med mer. Bloggrannen Cornucopia, Lars Wilderäng som jag gillar, han brukar alltid skriva klockan tolv – för då har inte amerikanska börsen öppnat – att svenska börsen avvaktar på att husse ska vakna. Så kan man lite tänka.

Caroline: Är det så med många länder?

Jan: Ja, amerikanska börsen själv står för över 50% av världens totala börsvärde. Eftersom vi pratar om att investera i förhållande till alla aktier i hela världen så blir USA en stor del av det. Genom att t.ex. investera i global indexfond med Lysa så får du 50% USA. Därför är det viktigt. Vi kommer göra ett bonusavsnitt för jag får så mycket feedback nu om ny teknik-fonder och Avanza har lanserat en ny fond. Jag har specifika åsikter om det där.

Caroline: Vet du hur mycket en asiatiska marknaden står för i hela världen?

Jan: Det beror på vad man räknar in i den asiatiska marknaden. Men lite grov förenklat kan man säga att Nordamerika står för ungefär 66%, Europa står för ungefär 15-20% och det som blir kvar är Asien då på typ 10%. Av det kanske japan står för 5-6%, på ett ungefär.

Caroline: Det är jättesvårt att fatta att det inte är mer. Jag tror att Kinas ekonomi, som går bra för det mesta, att den skulle växa något otroligt mycket och t över mer och mer.

Traditionellt används olika tillgångsslag för att hantera och minimera risken

Jan: Man säger att vissa av de globala indexfonderna är felviktade. Det är därför t.ex. Lysa eller vi, i våra portföljer, har en slagsida mot tillväxtmarknader. Vi säger att så som börsindexet är motsvarar inte verkligheten, utan man borde ha en högre vikt mot de asiatiska börserna, eftersom t.ex. BNP-tillväxten är större i Asien.

Problemet är att alla aktier i Asien är inte reglerade och lika enkelt som det är i USA. Men om vi hoppar tillbaka, hela idén är att man sänker risken i sitt sparande genom att välja okorrelerade tillgångar. Vi gillar t.ex. att lägga till guld också.

Caroline: Och det korrelerar heller inte så mycket aktiemarknaden.

Jan: Tvärtom brukar man säga att när aktier går ner går guldet upp, vilket vi också har sett under året, förutom i Mars när allt gick ned.

Då säger man att över en lång tidsperiod stämmer dessa antaganden ganska bra. Att den här portföljen med 60% aktier och 40% räntor fungerar ganska bra över långa tidsperioder och olika investeringsklimat. Det är då man pratar om i tillväxt går aktier upp och under recessionen går aktier ner; inflation och deflation.

Vissa nöjer sig då inte med t.ex. bara aktier och räntor, utan vi har lagt till guld.

Tittar man sedan på andra kan man lägga till ytterligare råvaror, man kan lägga till fastighetsfonder, skog, olika typer av derivat, etc. Istället för att det här cirkeldiagrammet är 60% aktier och 40% räntor så kan man göra det oändligt komplicerat. Vår mest avancerade variant är RikaTillsammans-portföljen, där vi har 25% aktier, 25% guld, 25% bankkonto och 25% räntor.

Poängen här är att man vill kombinera ihop olika typer av tillgångar för att sänka risken. T.ex. RikaTillsammans-portföljen har en lägre risk, men också en lägre avkastning. Det är därför vi placerar t.ex. Nybörjarportföljen och RikaTillsammans-portföljen i mellanriskhinken. Vi säger att detta kommer inte att göra dig super rik över tid, men RikaTillsammans-portföljen har bara sedan 1970 gått ner tre gånger.

Folk tittar då på de här olika korrelationerna. Man säger att man inte kan förutse avkastning, men man kan förutse viss korrelation. Detta är t.ex. Better Wealths affärsidé. Det finns då riskparitetsstrategier, etc., olika mer eller mindre avancerade strategier. Här bygger vi upp grunden för det här resonemanget för att titta på vad Universa säger och vad Spitznagel och Taleb bygger på.

Sidospår om mikrobubblor och felprissättningar

Jan: Då säger de att problemet som uppstår är att ibland så skapas det bubblor. Det skapas bubblor i aktier, jag påstår t.ex. att vi har en mikrobubbla i Tesla. Alltså, en bubbla i ett företag. Vi kommer att prata om det i ett bonusavsnitt för jag stör mig på detta. Jag påstår att det är en bubbla i teknikfonder och framför allt Facebook, Apple, Amazon, Netflix och de där.

Så det uppstår bubblor och felprissättningar och framför allt nu pratas det väldigt mycket om att hela börsen hålls uppe av centralbankerna.

Detta gör att många av de här faktorerna, alltså hur mycket guld eller räntor man ska ha, sätts ur spel. Alltså, det funkar inte på det sättet som det har gjort innan, eftersom vi inte längre tillåter att börsen faller. T.ex. Trump mäter hela sitt egenvärde på om börsen har gått upp eller ner.

Jag läste en artikel som skrev att ironin just nu är att det verkar som att den mest kapitalistiska marknaden just nu är i Kina och inte i USA. Räntorna i Kina går upp, vilket de borde göra, medan de hålls nere i USA och Sverige. Felprissättningar skapar jättestor press och det är delvis min frustration, för det läggs på en press för den som förvaltar att man är en idiot om man inte har en ny teknik-fond.

Du är en idiot om du inte har Tesla och inte har valt de här tillgångarna som går upp. För mig är det enkelt, för jag känner mig som idioten i rummet men jag har 25 års erfarenhet och jag vet att det inte varar för evigt. Men tänk dig en fondförvaltare som blir av med sitt kapital för folk säger varför ska jag ha pengarna hos dig, du är ju en mupp. Jag kan lägga det hos ny teknik-fonderna, som har gått upp jättemycket på sistone.

Är du med? Det skapas stora problem. Det skapar den här rädslan att man missar någonting. Att jag är inte med på tåget. Alla tjänar pengar på gaming-aktier, ny teknik-fonder eller guld. Problemet är att när det blir allmänt känt så har tåget redan gått. Men vi kommer prata om det i ett speciellt avsnitt.

Försäkring istället för risk med tail-insurance eller tail-hedge

Jan: Då frågar Spitznagel och Taleb om det finns ett bättre sätt. Tänk om det finns ett bättre sätt att hantera risk på, ett bättre sätt att bygga sin portfölj, som gör att man kan få den här högre avkastningen. Men man behöver inte ta den här idiotrisken med ny teknik-fonder, t.ex.

Nu har jag tagit en massa skärmdumpar från en video som Spitznagel går igenom på fem minuter. Men jag gör det för att vi ska kunna bryta ner det och prata om det. Det finns också en länk till den videon här för den är sevärd.

Han säger att om du har en portfölj med aktier och räntor, tänk om du istället lägger dit en liten försäkringsdel, en försäkringstillgång, precis som du i det vanliga livet har levnadsomkostnader men de flesta av oss har en liten del som kallas för hemförsäkring. Syftet med den här försäkringstillgången är att när då aktier faller i värde, när den delen i mitt sparande minskar, då kommer den här försäkringsdelen att öka oproportionerligt mycket.

Detta pratade vi om i förra avsnittet om asymmetrier. Du har en liten del, kanske 1-3% av det totala sparandet, i den här hemförsäkringen. Men istället för att den skyddar om hemmet brinner ner så skyddar den dig om aktier faller i värde. Om aktierna faller i värde så kommer denna att öka oproportionerligt mycket.

Sedan utgår man då, precis som en hemförsäkring, att när jag får ut den här stora, stora avkastningen då kan jag återanvända den för att köpa tillbaka mitt hus. Eller köpa flera aktier när de har blivit mycket billigare. Vi ser få framför oss att de här två olika delarna har olika färg.

Då säger han att när jag har fått ut den här hemförsäkringen så kan jag då köpa tillbaka mitt hem eller i detta fallet med aktierna att jag kan köpa tillbaka aktierna och t.o.m. passa på att köpa dem när de är på rea. I detta fallet på bilden så visar den blåa fläcken i aktierna att du använder försäkringspengarna till att köpa mer aktier.

Detta kallas då för tail insurance eller tail hedge eller tail-försäkring. Vi pratade också om tail i förra avsnittet och det här med normalfördelningen. Att vi hade osannolika händelser. Att börsen kraschar med 30% på tre veckor är egentligen extremt osannolikt.

Det ska bara hända en gång på 1 000 år, men här hände det uppenbarligen. Sannolikheten för att de här händelserna ska ske i framtiden är högre än vad många av de här modellerna visar. Då säger man att genom att skydda sig mot denna tail risk eller tail hedge, som betyder försäkring eller ett skydd, så skapar man sig en försäkring och den nollar ut förlusten i aktierna och blir större.

Effekten av en 97/3-portfölj

Jan: Genom att du kan ta ut den här förlusten i aktierna så kan du ha en större andel aktier och eftersom den här försäkringsbiten är så liten del av din totala portfölj, alltså mellan 1-3%, så gör det inte så himla mycket om aktierna går bra. D.v.s. om huset inte brinner ner och aktierna inte faller i värde, då är den totala förlusten i portföljen ganska marginell.

Det spelar ingen roll att jag betalade 1 000 kronor i månaden för den här hemförsäkringen, för att jag har tjänat en massa andra pengar, eller i detta fallet, eftersom jag kan ha en större andel aktier i en uppgång så finansierar den med råge den kostnaden jag betalar för försäkringen, eftersom jag kan ha mer aktier än jag hade haft i en 60/40-portfölj.

Caroline: Det förstår jag, men vad är det för händelser som ska falla till för att försäkringen ska falla ut? Det är ju inte att börsen går ner litegrann bara.

Jan: De här extrema händelsen att börsen går ner kanske 11% på en vecka eller 30% på en månad.

Caroline: Men när faller den här ”försäkringen” ut? Det är inte försäkring på det viset, men en liknelse vi har. Beror det på hur försäkringen ser ut då?

Jan: Hur stort utfallet blir beror på hur mycket börsen faller. Ju mer den faller, desto mer får du ut. Går börsen upp så får du ingenting. Går börsen ner lite så får du också ingenting. Det behöver vara en ganska stor rörelse. Det var därför vi hade detta samtalet förra avsnittet med Mediocristan och Extremistan; så länge portföljen befinner sig i Mediocristan så får jag inget betalt. Men så fort vi hamnar i Extremistan kommer jag få mycket betalt. Det Taleb säger och visar, som vi pratade om i förra avsnittet, är att de här extrema händelserna är mycket vanligare än man tror.

Alltså har en sådan strategi en, vad ska man säga, en poäng. Ett egensyfte. Jag tror i någon intervju som jag såg sa Spitznagel att det räcker att det inträffar en svart svan per århundrade så har du fått tillbaka pengarna du har lagt, även om du inte kommer få det varje år.

Det är detta som också blir så ointuitivt, för det betyder att du varje år betalar pengar, du betalar pengar, du går med förlust, går med förlust, går med förlust, går med förlust, går med förlust och sedan vinner du jättemycket.

En ny modell som där Sharpekvoten är betydelselös

Caroline: Men man går väl inte så mycket i förlust? Du är medveten om att du betalar för att du vill ha den här försäkringen, men du har samtidigt 97% aktier i din portfölj, så det kommer ändå gå bra för portföljen medans du vet att du lägger en viss summa i den här försäkringen.

Jan: Exakt. Och nu gör du det där hoppet som många inte gör. Du börjar se det som en helhet. De flesta säger att den där fonden börjar gå dåligt, varför vill jag ha den skiten? Nu ska jag ha ny teknik-fonder, ungefär som att vi har räntefonder. Det är ingen som vill ha räntefonder i sin portfölj idag. Det är den vanligaste invändningen vi får, att varför ska man ha räntefonder i sin portfölj när det inte ger någon avkastning? Då håller räntefonderna ändå sitt värde.

Tänk att ha någonting som går back, går back, går back, går back, går back, går back. Det kräver ganska mycket och det kräver att man ser hela sin ekonomi som en helhet. Det är ganska svårt att förstå eftersom här försäkringsdelen bygger på asymmetrin; att du har lite nedsida men en stor uppsida.

Detta funkar oavsett om aktierna går upp, för det jag betalar för försäkringen täcks av den stora vinsten, eftersom jag kan ha mer aktier. Om aktier går ner så tjänar jag in pengarna på den här försäkringen, vilket då leder till just den här paradoxen, att jag faktiskt kan få en högre avkastning med en lägre risk.

Caroline: Jag tycker att vi är klara nu med detta. Vi har väl förklarat det, förutom vad det är för någonting i den här försäkringen. Jag tycker det låter sjukt bra detta. Så varför gör man inte så redan? Varför har man inte tänkt ut detta redan, Jan?

Jan: Det är en bra fråga. Jag vet inte.

Caroline: Man bygger på den kunskapen och erfarenheten som finns i finansbranschen. Sedan gör man sin portfölj utifrån den kunskapen, medans man kanske inte ifrågasätter det eftersom det är så många smarta människor som håller på med det här. Men så jävla smarta är vi kanske inte ändå.

Jan: Jag har inte hört någon prata om detta faktiskt. Vi har pratat sharpe-kvot, kommer du ihåg det? Riskjusterad avkastning. Det visar hur mycket risk du har tagit för att få en viss procent i avkastning. I den här modellen funkar inte sharpekvoten, vilket är vanligt nyckeltal på Morningstar. Man pratar om value at risk, som är en modell för att modellera risk, men det funkar inte i den här.

Caroline: Man får väl ha ett annat nyckeltal och säga att de andra funkar inte.

Mediocristan-statistik har ingen relevans i Extremistan

Jan: Det är detta vi pratar om med angående Mediocristan och Extremistan; de flesta använder verktygen från Mediocristan i Extremistan och det är då det går åt skogen. Vi lever i båda två. Det är en metafor som Taleb använder för att beskriva två olika sorters sannolikheter. Då säger han att i Mediocristan är allt förutsäg bart, som när vi pratar om längd.

Om vi tar 1 000 personer i en stadion så kommer alla svenska man att vara runt 180 cm. Variationen kommer inte vara särskilt stor. Den som är kortast kommer vara 150 och de som är längst kommer vara runt 210 cm. Skulle vi hitta Sveriges absolut längsta man så kommer inte han vara långt ifrån 210 cm.

Om vi däremot flyttar till Extremistan och tar 1 000 personer och rankar dem efter förmögenhet så kan vi ranka 1 000 personer efter förmögenhet och lägga dit Ingvar Kamprad eller Fredrik Lundberg eller några av Sveriges miljardärer, då kommer de påverka snittet jättemycket. Att en enskild händelse i Extremistan kan ha stor påverkan på resultatet, medan en enskild händelse i Mediocristan inte har det. Den här strategin med försäkring bygger på att det finns ett Extremistan, medan Lysa och alla andra portföljer bygger normalt på att vi bara befinner oss i Mediocristan.

Jan: Om vi då går vidare och vi utgår från att detta funkar i Extremistan, så kan man säga att man tjänar när aktier faller och när aktier ökar i värde och vi kan dessutom köpa fler aktier när aktier är billiga eftersom vi kan utnyttja försäkringen till att omvandla det. Hur det då funkar i praktiken så handlar det om att man köper något som kallas för säljoption i den här försäkringen.

Vad är det då Universa eller Taleb pratar om? Detta kommer också från att både Spitznagel och Taleb har varit optionshandlare och en säljoption är helt enkelt ett kontrakt att jag får lov att sälja en viss vara vid ett visst tillfälle för ett specifikt pris. För att kunna få den här möjligheten så betalar jag en premie. Jag betalar för att någon ska vilja köpa min vara, vid ett visst tillfälle, för ett visst pris.

Vi tar ett riktigt exempel på hur detta funkar i praktiken. Vi säger att vi har Kalle och Johan, de är två investerare, och Kalle äger 100 aktier i ett företag. ABC kallar vi det. De aktierna är just nu värda 10 000, 100 aktier för 100 kronor per styck. Dessa aktier är viktiga för honom och han vill försäkra sig mot en nedgång i de här aktierna, så han vill sälja de här 100 aktierna till ett visst pris vid ett visst tillfälle, eller ha garanti på att de har ett visst pris vid ett visst tillfälle i framtiden. Han vill då köpa den försäkringen precis som vi vill köpa försäkringen till hela vår portfölj. Det är köparen.

En illustration av hur det fungerar med säljoptioner

Jan: Då behöver man fråga sig varför någon vill sälja den möjligheten. Då kan vi ha Johan som gillar det här företaget ABC, men han tycker att 100 kronor är för dyrt. Han tycker att den aktien har stigit lite för mycket så han säger min strategi är inte att försöka förutsäga marknaden, utan jag vill köpa bra bolag till ett bra pris och han har räknat fram att 90 kronor är ett bra pris. Om aktien faller till 90 kronor då är han beredd att köpa, för då har hans modell visat att det är bra. So far so good.

Så Johan och Kalle kommer då överens om att Johan säljer en säljoption till Kalle för sex kronor per aktie, d.v.s. totalt 600 kronor. Så gå Johan med på att köpa Kalles aktier för 90 kronor per aktier när som helst Kalle vill sälja det kommande året. I detta fallet har Kalle försäkrat sig så att de kommande så har han en botten på den här aktien på 90 kronor.

Han kommer när som helst under de här kommande månaderna kunna sälja de här för 90 kronor, oavsett vad som händer med aktien. För det betalade han 600 kronor; sex kronor per aktie. Johan har ändå tänkt köpa den här aktien för 90 kronor och nu har han tjänat 600 kronor på att göra någonting som han hade tänkt göra oavsett vilket.

Låt oss nu säga att priset på den här aktien går upp till 120 kronor. Vad händer för Kalle? Vill han utnyttja optionen? Då vill han inte sälja för 90 kronor. I detta fallet kommer inte Kalle utnyttja optionen, eftersom priset är 120 kronor och optionen förfaller. Kalles vinst är inte 20%, utan den är 14%. Han har betalat 6% för den är optionen.

Så Kalle är jättenöjd och Johan är också nöjd, för han har tjänat sex kronor per aktie och optionen är förfallen – han har ingen mer skyldighet och han har tjänat pengar trots att han inte har ägt aktien. Så båda två är nöjda.

Om vi säger att priset stannar på 100 kronor. Kommer Kalle utnyttja optionen? Nej, då kan han sälja på marknaden för 100 kronor, så optionen förfaller. Men eftersom premien har kostat 6% så har han de facto förlorat 6%. Så Kalle är inte jättenöjd, för han har en förlust på 6%, men å andra sidan så har han haft tryggheten. Johan är nöjd. Han har tjänat sex kronor per aktie och kan egentligen, trots att aktien kostar 100 kronor, köpa den för 94 kronor, för att han har fått sex kronor per aktie. Så det blir som att han kan köpa den med rabatt.

Om vi säger att priset faller till 88 kronor då kommer Kalle kräva att Johan köper den här på 90 kronor. Är han nöjd? Nja, han har förlorat 16% istället för 12%. Den har gått från 100 till 88. Om han inte hade haft någon option så hade han förlorat 12%, men han har förlorat 10% för strike priset låg på 90 kronor och sedan har han betalat sex kronor. Han har förlorat 16%. Så det här var ungefär worst case för honom.

Johan är ju nöjd. Han köper på 90 kronor för han måste betala två kronor överpris, eftersom han hade lovat att köpa den på 90, men den är på 88. Men han har ändå fyra kronor kvar i vinst, så han köper de facto på 86 kronor. I detta fall är Johan ganska nöjd.

Om vi har det sista scenariot, att priset faller till 60 kronor, då vill Kalle sälja till 90. Då har han begränsat sin förlust till 16% istället för -40%. Johan behöver täcka den här optionen till en kostnad på 84 kronor och gör 24 kronor förlust, men han köper fortfarande billigare än om han hade köpt till 100 kronor. Då hade han haft hela förlusten. Så optionen skapar möjligheter för båda två. Det finns ett incitament för både en köpare och en säljare på en säljoption.

Säljoptioner på enskilda företag kontra hela marknader

Jan: Nu har vi pratat om en säljoption på ett enskilt företag. Universa och de köper på hela marknaden i många olika tillgångsslag.

Caroline: Ja, så det är det som finns i den här försäkringen. Säljoptioner. Kan du då bara berätta hur det går till när hela marknaden går ner?

Jan: Då är Universa ”Kalle”. Då har de köpt de här optionerna. De kan sälja, för då har de krävt att Johan köper på 90, men värdet är 60, så det är vinst på de här 30 kronorna per aktie. De skulle egentligen kunna köpa aktierna på 60 och sälja dem på 90, då har de gjort 30 kronor vinst.

Caroline: Ok, så säljoptioner är det som ligger i försäkringen. Var det någon som blev förbannad? Någon måste betala Universa och säkert många olika aktörer, eftersom de hade köpt många olika sorters säljoptioner.

Jan: Här är det en massa risker också. Det som kan hända är att Johan har gett ut så mycket optioner och han måste köpa alla de här – tänk om han inte har råd? Då blir Kalle jävligt förbannad.

Caroline: Då måste Kalle ändå – Universa – vindlägga sig om att köpa från många olika aktörer så det inte slår tillbaka mot honom. Men har de något annat än säljoptioner? Kan man ha någon annan grej i den här försäkringen också? Jag kan tänka mig att om detta blir lite mer välkänt att man kan göra så här, då måste det utvecklas en hel del instrument som man kan lägga i den här försäkringen.

Jan: Skulle alla gjort detta så skulle det inte funka. Då skulle de här säljoptionerna bli så pass dyra.

Caroline: Men varför måste Universa ha så mycket pengar i sin fond? Varför vill de inte ta in mindre än 500 miljoner kronor?

Jan: Ingen aning. Det kan vara allt från tillstånd till att de bara vill ha professionella investerare och så vidare. Det kan vara precis vad som helst.

Komplex verklighet med både köp- & säljoptioner

Jan: Jag har undvikt optioner eller derivat, för avkastningen är ofta noll eller flera hundra procent. Det var flera gånger här du såg att Kalles option inte faller ut.

Caroline: Jag vet inte vad det är för personer som sysslar med sådana här säljoptioner i vanliga fall? Det är Taleb, Spitznagel och deras kollegor. Män och kvinnor som tror att de kan förutsäga marknaden, är det så det funkar? För här gör de det systematiskt och tänker att de inte kan förutsäga marknaden. Den kommer gå som den går.

När man är i finansmarknaden och jobbar som en säljoptions-trader, är inte det ganska så farligt jobb? Med tanke på att man kan vinna ingenting, men man kan förlora jättemycket. Jag pratar inte om Universa, utan om de som inte gör det på det här sättet som Universa gör det.

Jan: Jag fattar nog inte vad du menar.

Caroline: Det är för att jag inte kan finansmarknaden. Kan man jobba som säljoptions-trader? Att det är det enda man gör?

Jan: Det finns köpoption också. Det är det som gör det komplext. Det finns motsatsen också, att jag vill köpa en viss grej till ett visst pris vid ett visst tillfälle. Då tjänar jag pengar på uppgången. Jag säger att jag vill kunna köpa den här aktien för 100 kronor om 12 månader.

Om den har stigit till 120 kronor då har jag gjort en stor vinst. Då kan jag köpa den för 100 kronor trots att den är på 120 kronor. För att jag ska kunna köpa en köpoption så måste det vara någon som säljer en köpoption.

Du kan köpa och sälja köpoptioner och du kan köpa och sälja säljoptioner.

Caroline: Det känns som att det kan vara sjukt komplicerat. Jag förstår att jag är lite dum i huvudet nu, men hur kan det vara så att hela marknaden inte redan har kollapsat av all denna komplexitet?

Jan: Man har hört talas om många spektakulära explosioner, typ Barings Bank. Då har det gått åt helvete. Derivaten har exploderat. De har riskberäkningar och det Taleb säger är att de riskberäkningarna är åt helvete. De funkar i Mediocristan, men så fort det händer en grej i Extremistan, då slutar det funka.

Det är liksom ”too big to fail”. Detta hände med Lehman Brothers. De andra bankerna räddade man, för detta kan ju spridas. Säg att jag har den här försäkringen och så har du försäkring någon annanstans. Så kan ingen betala och då blir det som dominobrickor.

Är optioner ”weapons of financial massdestruction”?

Jan: Om vi tittar på optioner så är det vissa som kallar de för weapons of financial massdestruction. Detta kan verkligen gå åt helvete. Detta är inte som en aktie som ökar lite och minskar lite. Vi brukar prata om globala indexfonder och sannolikheten för att den ska bli värd noll är obefintlig. För det skulle innebära att flera tusen av världens alla bolag skulle gå i konkurs samtidigt.

Att en sälj- eller köpoption blir värdelös, det är mer regel än undantag. Du behöver veta vad du gör när du håller på med de här optionerna. Detta är bland det svåraste du kan göra, för när du köper en aktie eller indexfond så behöver du egentligen bara ha rätt om riktningen. Kommer börsen gå upp eller ner? Vi kan veta att med stor sannolikhet kommer det över tid gå upp. Ett enskilt år vet man inte, men över tid.

Caroline: Men säljoptioner är ett år i taget eller kan man ha jättelånga?

Jan: Du kan ha jättelånga, men du vill ju hitta att någon vill ställa ut den. Ju längre tidsperiod desto större risk. Precis som med ett bolån. Om jag lånar på tre månader så kan jag få en bra ränta. Lånar jag på 10 år så vill banken ha en försäkring för att de tar en risk i 10 år.

Ju kortare option, desto billigare, och ju längre tidsperiod, desto dyrare. Det blir också så att de faller i värde ju kortare tiden blir.

När du håller på med optioner så räcker det inte att du har rätt om riktningen, utan du måste dessutom ha rätt om prisnivån. Och du måste ha rätt om tidpunkten och svängningarna. Det kan svänga under eller över den här nivån vid en stor krasch eller stor uppgång.

På det sättet är det också riggat. Man tar ofta en risk när man säljer en option. Man brukar säga att sannolikheten är nästan tre fjärdedelar, alltså 75/25 eller 70/30 till fördel till den som säljer optionerna. Du har oddsen emot dig att köpa optioner och det är ofta banker som säljer optioner.

Vad är det då som Spitznagel och Taleb gör? Jo, de köper de här stora säljoptionerna och väntar på de här stora nedåtgående rörelserna – som under Coronakrisen – och de skiter i om säljoptionerna faller helt och hållet i värde. De kan bli av med hela kapitalet eftersom vi relaterar till det som en försäkring i vår portfölj. Som en premie i de flesta år. Därför kan de ta de här positionerna i optionerna och säga nej, det blev inget i år. Vi förlorade alla pengarna i den premien. En vanlig fond hade aldrig kunnat göra det.

0%, 0%, 0%, 0%, 0%, 4 000%, 0%, 0%…

Jan: Spitznagel och Taleb har inget emot att förlora hela innehavet i sin fond. Medan jag som investerar mina pengar bara investerar 3% av mitt kapital i deras fond. Eftersom jag vill ha den här försäkringen varje år så är modellen att säg att t.ex. 1:a januari varje år så ger jag dem 3% av min portfölj.

Sedan räknar jag med att under det kommande året – de flesta åren – så kommer de förlora de 3% av mitt totala kapital, som är 100% av deras kapital. De kan vara Kalle och förlora allt varje gång.

Caroline: Då ser det på pappret ut som att fonden går jättedåligt varje år.

Jan: Ja, och den kommer gå jättedåligt varje år, förutom när något extremt inträffar, som Corona. Då gör fonden 4 000%.

Caroline: Kan det bli så här, när man nu förlorar 3% av sin portfölj varje år, att man tar mer risk i den övriga delen, för man tänker att jag kommer garanterat förlora 3%? Hur känner du kring det? Vill du inte köpa mer riskfyllda grejer? Eller sådant som kan gå upp?

Jan: Detta är de fula bilderna som du pratar om igen. Det är det som händer ju, för det gör ju att jag kan gå från en 60/40-portfölj 60% aktier och 40% räntor , till en portfölj med 97% aktier och 3% tail risk, Universa. Det betyder att jag har 37% mer aktier och det kommer ge mig en högre avkastning än de 3% som jag betalar till dem.

Caroline: Ja, absolut, men i min hjärna blir det som att jag tänker att jag kommer förlora 3% av min portfölj. Jag vill gärna ha en ordentlig avkastning på resten. Känner inte du så? För du har ju sagt att den stora sanningen är att om jag tar mer risk så kan jag också vinna mer.

Jan: Det är detta som gör det så kontroversiellt, för du har fel, för du sänker ju risken. Den totala risken är lägre. Risken du tar med aktier är att de kan falla i värde, men om de här 97% faller i värde så kommer den här försäkringen att täcka upp det.

Caroline: Inte om det inte faller mycket. Det kan vara så att det faller lite hela tiden.

Jan: Ja, men om det faller lite över tid så har det till slut ackumulerats till mycket. Då funkar försäkringen. Det värsta du kan råka ut för är en sidledes gående marknad. Men det är inte så det brukar vara. Går marknaden upp så kommer du tjäna pengar på aktierna och förlora på försäkringen.

Caroline: Jo, men du talar inte om för mig hur mycket de måste gå ner. Det kan också vara så att de bara drar sig så mycket fram och tillbaka. Det går inte upp ens.

Meb Fabers Cambria Tail Risk

Jan: Om vi tar ett exempel från Universa, från verkligheten. Nu när börsen gjorde -30% då fick du 4 000%. 2015 eller 2016 när börsen gick -11% så gjorde den +20%. Men det är asymmetriskt, så det är inte linjärt. Sådana fonder finns också och den kommer vi att prata om nu – Cambria. Om börsen går -10% så kommer den gå +10%. Om börsen går -20% så kommer den gå +20%. Sådana produkter finns också. Men detta är asymmetriskt, som ränta-på-ränta över lång tid. Att en skillnad mellan -10% och -20% kan vara skillnad på Universa mellan +100 och +1 000. Det är asymmetriskt och det är det som är hela grejen i det här.

Universa går inte riktigt ut med hur de jobbar men det finns en annan fond som heter Cambria Tail Risk. Det är en light version, men den bygger på samma teknik med säljoptioner. Det är Meb Fabers fond och han bloggar och har Twitter-konto, så han ger ut lite mer information. Men hans fond har då typ 85-90% räntefonder och sedan 10% tail risk hedge. Så den kommer aldrig göra 4 000% eftersom det är 90% räntefonder och en liten extragrej, medan Universa är mer eller mindre bara säljoptioner. Så här skriver han i sin beskrivning av fonden:

”The TAIL ETF targets a long exposure of approximately 80% to 95% in U.S. Government bonds, typically of approximately 10-year maturity. The TAIL ETF pairs the bond exposure with a ladder of puts purchased on the S&P 500, which range from 1 to 16 months to expiration.”

Jan: Då säger han att de kombinerar den här bond exposure, alltså räntefonderna. Vi lånar ut till den amerikanska staten med låg risk och låg avkastning. Genom att köpa ”puts”, som är det amerikanska namnet för en säljoption, som vi köper på det amerikanska indexet –- alltså USA:s 500 största bolag. Sedan förfaller de mellan 1 till 16 månader. Så man vet inte när det kommer inträffa och man vill ha olika pris. Det handlar inte bara om att köpa i januari till december, då blir det väldigt dyrt, så du vill köpa i olika löptider till olika pris.

”The strike prices of the puts are typically 5% to 15% out of the money.”

Jan: Ja, så jämfört med Kalle och Johan exemplet. Då hade vi en säljoption som är 10% lägre än vad dagskursen är idag. Kalle köpte en försäkring på 90% av marknadsvärdet. Då säger han att vi köper säljoptioner som ligger mellan 5-15% lägre än nivån idag. T.ex. Universa kan då köpa kanske säljoptioner som ligger på kanske -30% eller -50% under dagsvärdet.

”The puts are not held to expiration in order to avoid the accelerated time decay that usually occurs during the final few months of an option’s life.”

Jan: Ja, vi pratade om tidsfaktorn, att ju längre tidsperiod, desto dyrare. Och när tidsperioden är kort faller de i värde, eftersom då vet vi förmodligen vad utfallet kommer att bli. Det här är egentligen strategin. Man ska köpa säljoptioner som är i en stege på hela indexet och ha den här samlingen mellan ett och 16 månader gamla under ett visst värde för dagen. Det är det som är försäkringen. Så görs det konkret.

Universas rekommendation

Om jag skulle gissa vad Universa gör, då skiter de i government bonds och köper istället säljoptioner för hela paketet och så litar de på att du själv är den andra änden av den barbellen. Tittar vi så ser vi 4 144%, så det funkar uppenbarligen. Det var en artikel från nätet där de skrevs om black swan-fonden som gjorde 4 000%, att den här strategin funkar i verkligheten.

Caroline: Om det inte hade varit en Coronapandemi detta året, hade du hittat detta då, tror du?

Jan: Jag tror jag hittade det för att jag var sjuk i somras och läste Nassim Talebs böcker, som jag har haft på min lista väldigt länge. Det var snarare det. Sedan blev det mer intressant eftersom det var enklare att hitta framför allt den här artikeln vi ska avsluta detta avsnitt med, som har utvärderat hur detta funkar. Men visst är det så att det har ökat intresset.

Om vi då tittar på Universa så är deras rekommendation att man har en 1/30 del av sin portfölj hos dem, vilket är 3,3%. Man utgår från att de här 3,3% kommer bli värda 0 varje år. Det är det som man förlorar. Cambria, t.ex., som hade strategin med 90% räntefonder – och de får en avkastning – de förlorar 1% i månaden av sitt totala kapital. Det är kostnaden för de här optionerna. Nu är jag lite trött här så jag vet inte om jag har otur när jag tänker, men om den har gjort 4 000%, det är 40 gånger pengarna, så om du då har 3% av din portfölj gånger 40 så är det 120% uppgång. Det innebär att det täcker egentligen 40 års riskpremier. Således blir frågan hur ofta de här nedgångarna inträffar så att jag kan betala den här premien och få den här vinsten.

Michael Edesess empiriska bevisning

Jan: Jag tror att utifrån det vi såg i avsnitt #166 så sker det betydligt oftare än vad vi tror. Jag tänkte att vi ska ta det sista här. Det var en amerikansk finansiell rådgivare som heter Michael Edesess. Han skrev en artikel i Advisor Perspectives artikel som heter ”Empirical support for Tail Risk Strategies”. Han säger att det finns empirisk bevisning för att det här funkar. Han tittade på priset på säljoptioner mellan 2006-2020. Om han hade byggt den strategin bakåt i tiden, hade han då tjänat pengar på den? Då utgick han från att han placerar 3% i de här säljoptionerna eller Universa och 97% av sitt kapital i den amerikanska börsen, alltså S&P500.

Då visade han att en portfölj med 3% Universa hade sedan start 11,5% per år, jämfört med 7,9% om man bara ha det i 100% aktier. Genom att lägga de här 3% i Universa får då 2-3,5% bättre avkastning per år i genomsnitt. 3,5% bättre avkastning per år är enormt mycket när man pratar om ränta-på-ränta. T.ex. i mars 2020, en portfölj som hade 97% aktier och 3% Universa gick plus 0,4%, medan om du hade haft 100% aktier då hade det gått -12%. Sedan jämför han detta från start till slut med en 60/40-portfölj och konstaterar att en tail risk strategi blir bättre i väldigt många fall. Den blir inte det i vissa specifika nedgångar.

Han tar t.ex. mellan maj och juni 2010, då gick amerikanska börsen ner -14% medan Universa plus börsen gick ner 8,7%, men en 60/40-portfölj gick bara ner 7,5%. Då var inte nedgången tillräckligt stor. Men om du tar mellan februari och mars 2020 då hade 100% aktier gått -20%, 60/40-portfölj gick -12% – vilket stämmer ganska väl överens med våra siffror i våra portföljer – men om jag hade haft 97% aktier och 3% Universa så hade jag gått plus 13,5%. Jag hade gått 35% bättre på hela portföljen.

Caroline: Jag förstår, men jag tycker också att det är intressant när du säger att det inte alltid går så. Man vill gärna veta vilka fall det är i så fall och hur ofta de inträffar.

Jan: Det är så svårt att säga eftersom det är asymmetriskt. Det är en exponentialfunktion.

Caroline: Jag förstår, men jag vill inte sätta mina pengar och tro att det kommer nog lösa sig om det går ner, för det gör det kanske inte alltid.

Jan: Men det ser du ju här att det gör, men du kan inte säga i förväg hur mycket det är. Det är som att räkna någonting upphöjt i två.

Caroline: Men tycker du inte att det är lite jobbigt att man inte kan räkna ut det?

Asymmetrins exponentiella effekter

Jan: Nej, för det är bättre än alternativet. Eftersom det är bättre än alternativet så behöver jag inte veta hur mycket bättre än alternativet det är. Det är stor skillnad på att multiplicera tre gånger tre – det är nio – men tio upphöjt i två det är 100. Det är bara sju stegs skillnad, men det är över 91 i summan. Skillnaden mellan tre och tio i faktorn är sju, men skillnaden mellan nio och 100 är 91. Det är dessa som blir asymmetrin, att det blir exponentiellt. Det är därför nedgången här på -20% kunde ge +13%. Eftersom den är mycket större än nedgången på -14%.

Caroline: Jag förstår det, Jan, men det låter för bra för att vara sant, egentligen ju. Det måste finnas tillfällen när jag inte kommer få utdelning på den här försäkringen.

Jan: Det är väl det som är paradoxen i det, att det inte är någon nedsida. Men i en sidledes nedgående marknad får du inte utdelning på den. Försäkringen gör din portfölj bättre, men den är inte nödvändigtvis bättre än en 60/40-portfölj. 97/3 är alltid bättre än 100/0. Men en 97/3 är inte alltid bättre än 60/40-portfölj, särskilt i en nedgång. Men det är orättvist att jämföra dem. Det är lite som att jämföra äpplen med päron.

Caroline: Men man måste ändå jämföra dem för att kunna välja vilken strategi man vill ha.

Jan: Ja, eller så säger du att jag bor i en villa eller en bostadsrätt. D.v.s., jag har en 100% aktieportfölj eller en 60/40-portfölj och så lägger vi till en försäkring. Genom att göra det så blir båda portföljerna bättre. Det är det som är poängen. Hur mycket bättre går inte att säga, för det beror på vad som händer.

Jan: Tittar man då på problem med strategin så är det så att Universa verkar ha en gräns på 50 miljoner amerikanska dollar. Räknar man 1/30 så motsvarar det alltså 1 500 miljoner amerikanska dollar eller 13 miljarder kronor. Realistiskt sätt innebär det typ Sjunde AP-fonden i Sverige som kan göra detta, Lysa skulle kunna göra det när de är dubbelt så stora. Jag tror Lysa har sex miljarder i förvaltat kapital i dagsläget. Hade jag suttit på Lysa så är detta en no-brainer, särskilt för människor med en högre aktieexponering. Jag ser liksom inte nedsidan.

Oscar på Lysa har sagt att det är intressant. Jag tror att han har kontaktat Universa och försökt få kontakt med Spitznagel, men sedan har det varit svårt för oss att prata eftersom vi inte har haft samma grund att stå på. Han är en av de som jag mer eller mindre tvingar att sitta igenom de här tre timmarna med både förra och detta avsnittet. Så detta är dedicated to You, Oscar. Jag hade också varit sjukt nyfiken på att höra vad Ingrid Albinsson från Sjunde AP-fonden tänker om detta, som vi intervjuade i avsnitt #149.

Alternativ till Universa

Jan: Sedan tänker jag att det andra alternativet är att det finns tail risk-fonder, som Cambria. Men då är det inte den här 3%-grejen. Då får jag plötsligt med en massa räntefonder som jag kanske inte vill ha. Jag vill ha det här rena. Då kommer vi egentligen till det sista alternativet – går detta att göra själv? Det går att köpa säljoptioner på svenska börsen.

Caroline: Jag har inte ens umgåtts med tanken på att göra det själv. No way. Det finns säkert ni lyssnare och tittare där ute som tänker att det kan man göra.

Jan: Ja, detta är TänkaTillsammans och jag undrar om man hade kunnat göra detta själv. Men det gäller att man är sjukt duktig så att man inte köper fel och bara går runt och tror att man har en försäkring.

Caroline: Ja, för Taleb och Spitznagel har ändå jobbat med detta i över 30 år, så de kan det.

Jan: Ja, jag hade hellre lagt pengarna hos dem så klart, men nu verkar inte det vara ett alternativ. Men det hade varit sjukt spännande. Det finns några som är duktiga på optioner i Sverige. Det finns en optionsblogg, så jag har faktiskt tänkt att jag ska ta kontakt med några som är riktigt duktiga på optioner och fråga om de hade kunnat konstruera sådana portföljer, vad det hade kostat och vad hade man kunnat få ut av det. Sedan hade man väl i så fall tittat på om det är värt att göra så som vi har gjort i Patreon, att vi går ihop t.ex. Eller om det är någon av er som tittar eller lyssnar på det här som har jobbat med optioner och kan det här.

Jag känner inte att jag har den kompetensen. Jag kan förklara det, jag fattar det, men jag kan inte göra det rent praktiskt. Så min poäng här var att förklara hur det funkar, varför det funkar och poängerna med det. Tycker du att vi har lyckats? Vad tar du med dig?

Strategins nedsidor

Caroline: Nu var det ett tag sedan jag var i akademiska sammanhang, men jag känner att takterna sitter i, att man är intresserad av den där gången då det inte funkar. Det kritiska och att man går in och vill veta risken med det och när det inte fungerar som det är tänkt. Dit vill jag, för det har att göra med att det är jobbigt att vara lite naiv och tro att allting kommer bli jättebra om man bara gör så här. Vad är haken?

Jan: Ja, det är det som är helt grejen. Det är därför jag säger att det här är den bästa idén jag har hört på 10 år inom sparande. Den andra bästa idén jag har hört de senaste 10 åren är globala indexfonder och fondrobot, men det är inget nytt. Detta är relativt nytt; hur gör du sparandet bättre utan några uppenbara nedsidor?

Den uppenbara nedsidan här är att om man ska göra det själv så måste man veta att man köper rätt optioner, gör det på rätt sätt, att man inte tar motpartrisken att om jag köper de här av Avanza och så är vi så jävla många som köper de av Avanza och då tänker de att detta kommer aldrig hända och plötsligt sitter vi på krav på Avanza och om de inte kan betala så går de i konkurs och då faller optionerna.

Caroline: Kan det hända? Avanza kan väl inte ha ett oändligt antal sådana? De har ett visst antal säljoptioner? De kan väl inte ha hur många som helst?

Jan: Har du sett ”The Big Short”?

Caroline: Jag får se den igen, den ligger i min lista på Netflix.

Jan: De gjorde ju det. Det är för att de säger att det är helt osannolikt att börsen kommer falla med 50% de kommande 12 månaderna, t.ex., eller 70%.

Caroline: Just nu är det så färskt för att vi fick en svart svan i början på året.

Kommande avsnitt om Hypoteket och Ny Teknik-fonder

Jan: Jag hade gärna kunnat köpa en säljoption på Ny Teknik-fonder. Jag tror att det kommer falla i värde, men alla tror att det kommer gå upp. Det är många som tycker att jag är en idiot. Jag har blankat Tesla. Där tycker många att jag är en idiot. Det kommer ett nytt avsnitt om det här med ny teknik-fonder, men jag tycker att det har varit jätteroligt att höra era kommentarer till det här. Vad tänker ni? Verkar det logiskt? Verkar det förståeligt? Är det någonting ni hade varit sugna på?

När vi hade Oscar från Lysa här så sa han att ni lyssnare och tittare kan maila förslag till deras kundtjänst. Om du tycker att detta verkar vara någonting som du hade velat ha i ditt Lysa-sparande så kan du lägga ett mail till Lysas kundtjänst och säga att ni skulle vilja ha tail risk-försäkring eller tal risk-edge om vi har höga aktieandelar. Så får vi se om vi kan nudga Lysa i den riktningen. Jag hade tyckt det varit sjukt coolt. Stort tack för denna veckan.

Nästa vecka kommer det antingen att handla om ny teknik-fonderna eller så kommer det vara en intervju med Hypoteket, som är ett bolåneinstitut som lånar ut pengar till bolån, där vi intervjuade en av grundarna . Vi pratade om bland annat det här att banker inte skapar pengar, utan det är en skillnad på säkerställda obligationer och bolånefonder. Jag hoppas du kommer tycka att det är intressant. Vi ses, tack så mycket för idag!

Relaterade artiklar

• Högre avkastning till lägre risk | Låt oss TänkaTillsammans - Del 1 - Diskussion utifrån Nassim Talebs böcker Antifragile, The Black Swan m.fl.
• Sagan om höken, ormen, draken och 100-års-portföljen - Intervju med fondförvaltaren Eric Strand som svarar på era läsarfrågor - Del 2 av 2
• Standarder som komplement till mål för ett rikare liv - Ett samtal med coachen Moa Diseborn och tankar om turist vs flanör

Prenumerera vårt nyhetsbrev

En gång i månaden skickar vi ut ett nyhetsbrev med månadens artiklar. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och i våra välkomstbrev får du dessutom de bästa tipsen från 10 års bloggande. ?

Jan och Caroline Bolmeson

23 augusti, 2020

Den här artikeln publicerades söndagen 23 augusti 2020 klockan 21:27 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Akademisk forskning om sparande, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.