Högre avkastning till lägre risk | Låt oss TänkaTillsammans – Del 1

Veckans avsnitt är den första delen i en serie av avsnitt som handlar om paradoxen att höja avkastningen samtidigt som man minskar risken. Detta avsnitt bygger på Nassim Talebs böcker. Det här är inte avsnitt med ett färdigt förslag eller strategi. Tanken är snarare att sätta igång nya tankar och ett samtal. Ett tillfälle för oss i RikaTillsammans-communityn att samskapa och tänka tillsammans. Det är nämligen idéer som fortfarande är kontroversiella och få i finansbranschen tagit till sig. I Sverige är det fortfarande, vad jag vet, i princip omöjligt att köpa någon fond som jobbar på det här sättet.

Vi tar avstamp i Talebs resonemang kring att de flesta av oss har en felaktig intuitiv uppfattning om sannolikheter och slump. Det börjar med att de flesta ekonomiska modeller utgår från en statistisk modell så kallad normalfördelning. Den säger t.ex. att vissa händelser (t.ex. rörelser på börsen) ska ske med en viss omfattning. Exempelvis säger den att en genomsnittlig dag ska börsen röra sig +/- 1 %.

Det stämmer i majoriteten av fall, t.ex. 95 % av fall. Problemet är i de sista 5 procent av fallen så börjar konstiga saker hända. Osannolika händelser visar sig inträffa i verkligheten långt oftare än de borde inträffa. Exempel är IT-bubblan 2001, Finanskrisen 2008 och Corona-krisen 2020. Taleb kallar dessa för Svarta svanar. Händelser med låg sannolikhet att inträffa men stor konsekvens när de händer.

Taleb beskriver det som två olika länder – Mediocristan och Extremistan. I Mediocristan är saker förutsägbara, variansen är liten och enskilda händelser har sällans någon större påverkan. Jämför det med att sortera 1 000 människor efter t.ex. vikt i en stadion. De flesta människor kommer väga runt snittet. En enskild person på plats 1001 kommer ha en liten påverkan på snittet – även om det skulle vara världens tyngsta person.

I Extremistan är det precis tvärtom. Extrema händelser och svarta svanar är vanliga. En enskild dag eller en enskild händelse kan ha massiv påverkan. Säg att man sorterar 1 000 slumpmässiga personer efter förmögenhet. Lägg till Bill Gates och snittet kommer kraftigt förändras.

De här två resonemangen kan man använda inte bara på börsen och avkastning. Det fungerar i princip i alla områden i livet. Vissa yrken, t.ex. konsult, tandläkare, lärare och liknande hör hemma i Mediocristan. En enskild dag eller ett enskilt uppdrag kommer inte ha någon större påverkan på livsinkomsten. Inom däremot idébaserade yrken, som ofta hör hemma i Extremistan, kan en enskild händelse ha en enorm påverkan. Tänk t.ex. J.K. Rowling med Harry Potter, entreprenörer med en affärsidé och en investerare med en riktigt god affär.

Tricket är som vanligt inte att avdöma det ena som mer rätt eller fel än det andra. Utan snarare att se det är två olika saker. Problem uppstår nämligen när man försöker använda strategier, riskmått och verktyg från Mediocristan i Extremistan. Tvärtom kommer många gånger den stora vinsten från både och. Det vill säga när man spela i båda världarna.

Dessa tankar sammanfattar Taleb i en investeringsfilosofi som är ointuitiv. Han säger att man borde ha investera i form av en skivstång med skev fördelning med vikterna. 90 % av pengarna borde vara i riktigt säkra tillgångar som t.ex. kontanter, bankkonto med insättningsgaranti eller säkra räntefonder. Resterande 10 procent borde man ha i extremt aggressiva investeringar med jättehög risk.

Matematiskt har han visat att det här sättet att investera kan skapa en portfölj med t.ex. 97 % aktier och 3 % tail-risk-skydd (”försäkring mot de osannolika händelserna”) som har en högre avkastning till en lägre risk än en 60/40-portfölj. Vi kommer prata mer om det här i nästa avsnitt i serien. Problemet är nämligen att de fonderna som gör det här är inte riktigt tillgänliga i dagsläget i Sverige. Därav något att diskutera och tänka kring tillsammans.

Vi ser fram emot dina tankar och kommentarer och hoppas att du uppskattar det här avsnittet.

Hälsningar,
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Försäkra portföljen mot stora nedgångar

Jan: Idag är det dags för avsnitt #166 och det blir ett TänkaTillsammans-avsnitt.

Caroline: Men vänta här nu, är detta ett nytt koncept? Vi har RikaTillsammans, FikaTillsammans och nu TänkaTillsammans. Vad är detta?

Jan: Jag tänker att i många avsnitt berättar vi hur det är eller svarar på frågor eller har en gäst, men detta är ett avsnitt där jag inte har tänkt tanken färdigt. Jag tänker snarare att vi slår våra kloka huvuden ihop med er som lyssnar och tittar.

Caroline: Som ett jättestort master mind, där man liksom kommer fram till något större tillsammans.

Jan: Som i början av året när vi sätter ihop portföljerna tillsammans, att vi samskapar och det har funkat jättebra. Idag tänkte jag att vi skulle prata om ett relativt nytt koncept, som är lite kontroversiellt inom investeringsbranschen. Men det tar upp en del av den kritiken mot den strategin som vi normalt brukar prata om, mot gängse uppfattning och konsensus i forsknings- och akademivärlden.

Det är lite kontroversiellt, men våren 2020 fick de här tankarna ny luft. Detta handlar om hur man kan försäkra sin portfölj mot nedgångar och det handlar inte om någon helig graal, utan mer att tänka som hemförsäkring för sin portfölj.

De flesta av oss betalar för en hemförsäkring som vi inte utnyttjar, men då har vi betalat pengar för att begränsa nedsidan. Om huset skulle brinna upp så får vi väldigt mycket mer pengar tillbaka. Inom finans kallas detta för tail risk eller svansrisk och vi kommer prata mer om det.

Då är det en fond som jobbar med tail risk-strategier som under kvartal ett nu under 2020 med Corona när börsen föll med 30% så gjorde den över 4 000% avkastning. Det gjorde alltså 40 gånger pengarna. Jag tänker att det skapar vissa intressanta möjligheter.

En studie vi kommer prata om i kommande avsnitt är att om man har 97% av sin portfölj av aktier och 3% av den här ”hemförsäkringen” utan några räntor, då kommer det ha en lägre risk och högre avkastning än vår NybörjarPortfölj som har 60% aktier och 40% räntor. Räntorna ska fungera som en krockkudde men är det inte bättre att köra full fart och ha en försäkring om det händer något? Typ som ett bilbälte?

Caroline: Ja, det är bra sagt, Jan. Bilbälten räddar ju verkligen liv! Jag blir väldigt nyfiken på vad detta är och speciellt nyfiken på den här fonden som har gjort 4 000%. Jag kan inte tänka ut själv vad den har gjort.

Jan: Det är väldigt tekniskt. Detta kommer förmodligen bli två, tre eller fyra avsnitt. Detta avsnitt är för att ge en introduktion, en bas så att vi alla kan diskutera från samma nivå. För detta bygger på en massa böcker och studier.

Caroline: Du har också sagt att de här tankarna som du har nu, som du presenterar, de är inte klartänkta och vi tänker tillsammans, men du blev inspirerad av böcker som du läste när du var sjuk i somras och låg på soffan och läste.

Diskussionsunderlag utifrån Nassim Talebs böcker

Jan: Ja, precis, jag var sjuk i somras. Det var inte Corona utan jag var bara trött och förkyld. Då hade jag haft författaren Nassim Taleb på min läslista länge och han har skrivit en samling som han kallar för Incerto, som är fem böcker. Jag har länge haft ett resonemang som är att det finns vissa böcker som är quake-böcker, alltså böcker som har förändrat livet.

Jag har t.ex. ”Rich Dad, Poor Dad”, som vi har pratat om i ett tidigare avsnitt, jag har ”4-hour Work Week” av Tim Ferriss, som också har förändrat livet. Jag tror att de här böckerna har den potentialen också, men jag har inte landat riktigt i det. Jag bara märker att det är vissa saker som verkligen resonerar med mig.

Jag tänker också att vikten med det här avsnittet är… För det är inte säkert vi kommer agera på det, det är inte säkert man kan skaffa sig den här hemförsäkringen och de fonderna vi kommer nämna i slutet av det här avsnittet går inte ens att köpa i Sverige.

Jag har pratat med ganska mycket folk i finansbranschen och de flesta känner inte till det här konceptet, så en halv poäng är att det finns fem, sex personer i finansbranschen som jag har pratat med som jag vill ska lyssna på den här serien för att vi ska se om man kan göra detta rent praktiskt.

Sedan har jag fått en del feedback att det har varit mycket sponsrade avsnitt på sistone, men poängen med våra sponsrade avsnitt är inte alltid att man ska agera, som när vi pratade om Switchr och vi kommer ha två avsnitt med Hypoteket här framgent. Där pratar vi om säkerställda obligationer, hur pengar trycks och bolånefonder.

Caroline: Ja, vi vill alltid att det ska vara mer värdefull information och tankespjärn i avsnitten, trots att de är sponsrade. Det är annat som gör att man får mer ut av det.

Jan: Ja, exakt. Och lite samma sak är det med detta. De här avsnitten är inte sponsrade, men introducerar ett annat sätt tänka på. Det som är så fantastiskt med Nassim Taleb är att han började som investerare. Han försörjde sig på att handla med optioner; så kallade derivat där man spekulerar i förändring i framtiden. Det är vissa som kallar derivat för weapons of financial mass destruction. Alltså, en option kan gå upp flera hundra procent, men den kan också bli helt värdelös.

När vi å andra sidan pratar om t.ex. en global indexfond så kommer den sällan öka med flera hundra procent, men den kommer heller aldrig bli värdelös. Det är mycket mer sannolikt att en option blir värdelös än en aktie. Det ligger lite i namnet också att när du köper en option så köper du en möjlighet att göra någonting, men du behöver inte göra det i framtiden.

Talebs hatkärlek till finansbranschen

Jan: Det klassiska, som Nassim Taleb beskriver, är att en av de första optionerna skapades av en filosof i Grekland, som funderade mycket på optioner och alla sa att det bara var påhitt. Då gick han till några som hade olivpressar och sa att jag betalar dig en summa nu och så har jag optionen att få hyra dina olivpressar under en viss period.

Sedan de gångerna när det blev jättemycket skörd då blir den optionen värd jättemycket, för då vill alla komma och använda olivpressarna samtidigt. Då kunde han sälja sin option till någon annan och få jättemycket betalt. Om det hade varit en dålig skörd då finns det ingen efterfrågan på olivpressarna och då blir optionen värdelös. Och detta finns då nu på börsen i form av optioner.

Han började handla med optioner och så hade han vissa idéer som var ganska kontroversiella, men ingen lyssnade på honom. Nu hittar jag på och förenklar, det här är bara min tolkning. Då doktorerade han och träffade andra som var lite outcasts inom ekonomibranschen, typ akademiker som ingen ville lyssna på, t.ex. matematikern Benoit Mandelbrot som är känd för fraktaler.

Det finns provenance även inom ekonomi, alltså vem har varit doktorand hos vem och så vidare, och Eugene Fama som fick Nobelpriset som bygger på det med indexfonder, han har varit hos Mandelbrot, som även har hjälpt Taleb.

Så Taleb doktorerade, men han är lika mycket filosof, så han har en hatkärlek till finansbranschen. Många av hans böcker är som uppgörelser med andra akademiker och vissa störs så mycket att de inte kan läsa hans böcker. Medans jag tycker att det är ganska kul.

Caroline: Det är ganska intressant när man har två områden som man är intresserad av och är duktig på, så att man kan merga. Jag tror också att det är ett framgångsrecept som man har forskat på, att det är så det funkar. Som arkitekten Calatrava som gjorde Turning Torso, han var också ingenjör och han blev ingenjör för att han ville få byggnader att se ut som att de kunde sväva. Då behövde han en annan disciplin för att kunna göra det som han ville.

Jan: Ja och Taleb har framförallt historia inom trading, alltså han har varit på golvet och tradeat och han har en massa historier. Vi hade ett exempel där Caspian vår kollega som hjälper oss att klippa de här avsnitten han sa att det märks att du hänvisar till Taleb i alla de senaste sex avsnitten.

Kommer du ihåg exemplet med Green Lumber? Det var en person som var en jätteduktig handlare och han handlade med green timber och sedan var det en annan handlare som visste allt om träd, men han var mycket sämre än den andra tradern.

Det roliga var att den första tradern inte ens visste vad green timber var – att det var virke som inte hade torkat – men han var street smart. Han kunde sin grej. Det är det som är lite roligt med Taleb, att i de här böckerna ger han sig på nobelpristagare och andra kända akademiker och bara kallar dem för bluffar och så.

Det roliga är att han inte bara är en tunn tunna som skramlar mycket, utan han har de facto gett ut akademiska artiklar också som bevisar det han skriver rent matematiskt. Så han är inte jättepoppis.

En översikt av detta avsnitt

Caroline: Jag tror också att om man är lite under dog – nu vet jag inte hur Nassim Taleb har vuxit upp och sådana saker – och märker att man gillar att slå uppåt och att man är bättre på att göra det än att slå nedåt, då ska man ägna sig åt det som Nassim Taleb gör. Att ifrågasätta även nobelpristagare och det tycker jag är fräscht.

Jan: Ja och han har så mycket roliga idéer. I sina böcker kan han skriva att här skulle det vara ett kapitel, men jag tyckte det var för tråkigt och min tes är att om inte jag tycker detta är kul, då kommer ingen annan heller att tycka det är kul. Sedan stryker han bara det kapitlet. Han har också en lista över de som är ”intellectual, yet idiot”. Man måste se förbi hans mindervärdskomplex när man läser hans böcker.

Han har i alla fall skrivit fem böcker: ”Fooled by randomness”, ”The Black Swan” som han är mest känd för, som jag nästan tycker är minst bra av de här, ”The bed of procrustes”, ”Anti-fragile” och ”Skin in the game”. Vi kommer ta upp hans koncept, för egentligen är det bara en idé som han har och den idén har ett antal implementationer.

Själv skulle jag rekommendera att läsa Anti-fragile och jag kommer be dig att läsa den, Caroline. Den är jättebra. För att komma in i det så är det de här idéerna i den här samlingen böcker som vi kommer att läsa. Sedan har jag läst lite sidoböcker här, som ”(Mis)Behaviour of Markets” av Benoit Mandelbrot, som var hans mentor som skrev de första tankarna på det här.

Som sagt, detta avsnitt är ett diskussionsunderlag. Vi kommer presentera hans idéer, varför han påstår att de flesta inom finans tänker fel och har fel. Sedan ska vi även prata om det här med normalfördelning versus fat tail-fördelning och varför de här nobelpristagarna och de flesta investerarna har fel.

Han är statistiker och det är det han har gjort i 40 år, så han kan sin statistik.

Han har också en massa historier så böckerna är skitbra, men läs Anti-fragile och sedan kan man skippa de andra. Vi kommer prata om svarta svanar, hans koncept från ”Black Swan”, och asymmetri. Han introducerar även en metafor som han kallar för Extremistan och Mediocristan. Vi kommer också omvandla det till hans tankar kring hur man bör investera, som går tvärtemot vad typ alla andra säger.

I kommande avsnitt kommer vi prata om Universa-fonden, som startades av hans adept som heter Mark Spitznagel, vilken gjorde 4 100% under kvartal ett. Det är ganska intressant för det finns typ inga intervjuer, typ två eller tre olika YouTube-klipp med Mark Spitznagel. Sjukt intressanta.

Ansvarsbegränsning och villkor

Jan: Taleb och Spitznagel hade en fond tillsammans som hette Empirica, sedan gick Taleb vidare och slutade handla och blev mer filosof, medan Spitznagel startade en annan fond som gör samma sak.

Poängen här, som vi ska komma till i de kommande avsnitten, är hur kommer det sig att en 97/3-portfölj, med 97% aktier och 3% Universa presterar bättre än en 60/40-portfölj med mycket lägre risk och högre avkastning. Det är ganska intressant, för de största pensionsfonderna, Norska Oljefonden etc., de kör 60/40.

Han pratar om att många pensionsfonder i USA eller statliga fonder kommer aldrig kunna nå sina mål, för de har tänkt fel.

Det är en grej att vara småsparare, men det är en helt annat grej att förvalta miljarder. Det hade varit sjukt spännande att prata med Sjunde AP-fonden om det här, eller Lysa eller Eric Strand. Men de flesta har inte hört talas om de här strategierna och därav tänkte jag att vi ska titta på det. Bara kort, eftersom vi kommer att prata om strategier i fonder etc. så är det viktigt att säga att detta inte är någon finansiell rådgivning utan tvärtom är det en diskussion.

Detta bygger på historisk avkastning och det finns inga garantier på att historisk avkastning eller att börsen kommer återupprepa sig på samma sätt. Vill man läsa mer om det kan man gå in på RikaTillsammans.se/villkor.

Återigen, detta är min personliga tolkning av Taleb och den här statistiken, så det kan vara fel. Det är därför jag vill att vi ska TänkaTillsammans och hela det här avsnittet är typ ett prov-prat. Det är för övrigt ett fantastiskt koncept som en av våra kompisar alltid brukar använda. När man prov-pratar så säger man någonting även om man inte har tänkt igenom det och man blir inte hållen till vad man har sagt.

Grundlig genomgång av normalfördelning

Jan: Om jag plockar ut en av de poängerna som Taleb gör är att han säger att de flesta ekonomiska modellerna inom industrin eller forskningen är felaktiga. De bygger på fel antaganden. I princip alla modeller som handlar om avkastning, hur börsen beter sig, vad risken är med investeringar i aktier, vad risken är att investera i räntor och det här resonemanget där jag pratar om att räntor är en krockkudde.

Alla de här modellerna bör man enligt honom ta med en nypa salt. Eller han säger snarare att de är ”dead wrong”. Mycket av det som man pratar om inom klassisk finans är fel. Detta bygger på normalfördelningen, men verkligheten är inte normalfördelad. Då behöver vi prata om normalfördelning.

En normalfördelning berättar hur fördelar sig ett antal utfall. Man pratar t.ex. om längd. Jag såg någonstans att medellängden i Sverige var ungefär 180 cm. Det är då det mittersta. Har vi 100 pers så kommer medellängden vara 180 cm bland män.

Sedan hittar man på något som man kallar för en standardavvikelse; hur avviker då längden på män från 180 cm som är det mittersta värdet? Då har jag hittat på helt eget, det finns inga källor på det här, utan jag har gjort detta för att det är enkelt att räkna och för att det är rimligt:ish. Då har jag sagt att standardavvikelsen är 10 cm från 180 cm.

Det är här normalfördelningen hjälper till, för då säger normalfördelningen att eftersom vi har hittat på en standardavvikelse som är ett mått man kan räkna fram, så hade vi haft alla Sveriges fem miljoner män så hade vi kunnat räkna ut vad standardavvikelsen är. Det är en formel för det och då får vi en graf som då visar hur den här fördelningen ser ut.

Caroline: Och den grafen ser allt som oftast ut som en kyrkklocka, bell curve.

Jan: Ja, precis, eller gaussisk fördelning. Då säger vi så här att genom då 68% av alla mäns längd kommer vi hitta inom 180 cm +/− en standardavvikelse, alltså 10 cm, så 68% av alla män kommer ha en längd mellan 170-190 cm. Om vi då går vidare och utökar detta intervall och räknar två standardavvikelser, d.v.s. 20 cm, då säger normalfördelningen att nu kommer vi hitta 95% av alla män inom intervallet 180 cm +/− 20 cm, alltså mellan 160-200 cm, vilket är +/− två sigma.

Om vi går vidare till tre sigma, alltså tre standardavvikelser, då säger normalfördelningen att nu kommer vi hitta 99,7% av alla män inom intervallet 150-210 cm. Räknar man då inom forskningen så vet jag att man pratar om sex sigma, som det högsta statistiska måttet, för det är 99,99998%. Då är man helt säker på sin sak. I vårt fall skulle man säga att vi kommer hitta 99,99998% av alla svenska män i intervallet 120-240 cm.

Sigmanivåerna varierar kraftigare än vad finansiella modeller tar hänsyn till

Jan: Varför jag säger att detta är rimligt är att Sveriges längsta man genom tiderna enligt Wikipedia var 245 cm. Så det var en person utanför det sigmat. Detta är vad normalfördelningen säger. Den berättar för oss om sannolikheter för vissa utfall.

Då säger den att hitta en person som är 240 cm är sjukt ovanligt. Vi vet inte ens om det är någon i Sverige som är så lång. Rent intuitivt it makes sense. Träffar jag en man så kommer han sannolikt att vara runt 180 cm.

Caroline: Ja, normalfördelningen hjälper oss att förutspå vad man kommer hitta för resultat när man tittar på en specifik sak.

Jan: Precis. So far so good. Problemet uppstår nu när vi börjar titta på avkastningar enskilda dagar på börsen. Ett börsår har 250 veckodagar, börsen är öppen de flesta dagar så man brukar räkna 250 eller 252 handelsdagar per år.

Sedan tittar man på hur mycket börsen har rört sig. När de på Aktuellt säger ”Idag har börsen gått plus 0,5” då kan man hitta olika intervall, som man brukar normalfördela. Det är det alla modeller bygger på. T.ex. när Lysa eller vi beräknar risk – hur stor är risken att förlora? – då säger vi att över en 10-årsperiod kommer du med 95% sannolikhet att gå med plus. Men allt det bygger i grunden på normalfördelning.

Caroline: Absolut och det stämmer allt som oftast, men ibland hittar man en man som är 245 cm lång, är det det du ska komma till eller?

Jan: Ja, fast det kommer bli värre. Den 19:e oktober 1987 hade vi en börskrasch som kallas för Svarta Måndagen. Då föll börsen med 22,6% medan den rör sig kanske 0,2 eller 0,3 en normal dag. Att en börs faller med 22,6% är en 22 sigma-händelse.

Alltså inte sex sigma, utan 22 sigma. För att sätta det i relation så är det alltså någonting som har en sannolikhet på 0,000001. D.v.s. detta är någonting som ska hända typ en gång under hela universums livstid eller ungefär som att vi skulle träffa en person som är fyra meter lång.

Caroline: Ok, låt mig gissa här nu, du menar att de här händelserna sker mycket oftare än en gång under universums livstid?

Jan: Ja, det har ju gjort det, men vi har inte träffat en man som är fyra meter lång. Tittar vi då på en sammanställning som Seeking Alpha har gjort, som är en sajt på nätet, så har de tittat på normalfördelningarna och raknat det på sigma ett till 10. Då har de tittat på hur ofta ”borde” en händelse inträffa och hur ofta har den de facto inträffat.

Om vi då tar ett sigma, en standardavvikelse från medlet som vi kallade för 10 cm på en man, så motsvarar det att börsen ska röra sig ±0,97% och sannolikheten en enskild dag ungefär en på tre, så var tredje dag ska det inträffa och det ska inträffa ungefär 80 gånger per år.

Eller när de gjorde den här sammanställningen på Seeking Alpha då tittade de på alla börsdagar mellan 1950-2016. Då såg de att det borde inträffa 5 000 gånger och det hände ungefär 3 200 gånger. Tittar vi på två sigma så har vi en rörelse som är ungefär 2% och det bör hända ungefär 12 gånger per år. På den här perioden inträffade det 776 sånger och skulle ha inträffat 750 gånger. Så det stämmer ganska väl och det är därför normalfördelningen faktiskt används.

Tittar vi på tre sigma så är det en rörelse på ungefär 3% som ska hända en gång var åttonde månad, men då har det under den här perioden hänt 229 gånger, när det bara borde ha hänt 144 gånger. Nu börjar vi se att ju extremare rörelser desto lägre sannolikhet är det att det ska inträffa, men det inträffar ändå ganska ofta.

Tittar vi då på fyra sigma så ska det hända en gång var 62:a år och det är en rörelse på över 4% en enskild dag. Det har hänt 100 gånger på den här perioden, men det borde bara ha hänt en gång.

Vad säger Nobelpristagarna?

Caroline: Men varför har man inte räknat in det i normalfördelningen? Det känns som att man inte har gjort normalfördelningen utifrån verkligheten, utan utifrån vad man tycker och tror.

Jan: För att normalfördelningen är ganska enkel att räkna på och den är ganska standardiserad. Det är inte baserat på verkligheten, vilket är Talebs stora invändning. Om vi då hoppar till åtta sigma så ska det hända en gång per tre miljarder år enligt normalfördelningen. Det är en rörelse över 8% en dag på börsen och det har hänt åtta gånger mellan 1950-2016. I våras tror jag att det hände tre gånger.

En rörelse på över 10 sigma, som ska ske en gång vart 1 gång var 2.6 x 10 upphöjt till 21 år, alltså typ universums livstid, det har hänt tre gånger under 1950-2016. Det är en rörelse på över 10%.

Vi kan väl konstatera att om man tittar på detta och sätter en normalfördelningskurva på hur det faktiska utfallet är, så kan man se att inom ramen för tre standardavvikelser – alltså i den tjocka medelklumpen – där funkar den ganska bra. Men när vi börjar titta uti kanterna, och det är därför det kallas för ”tails”, alltså svansarna, börjar vi titta i svansarna så håller det inte. De osannolika händelserna händer mycket oftare än vad de borde inträffa enligt normalfördelningen.

Caroline: Jo, men jag tänker också att Nassim Taleb han kritiserar då olika ekonomimänniskor, inklusive nobelpristagare, för att de använder fel modell. Eller underbygger sina modeller fel. Men de är ju inte dumma i huvudet. Varför har man inte utarbetat någon helt annan statistik metod för att underbygga modellerna?

Jan: Man är inte överens om någon. Vi ska också titta på ett svar från Eugene Fama på Taleb i nästa avsnitt. Där argumenterar de att detta är så osannolika händelser över en lång tidsperiod så det spelar ingen roll, eftersom du får betalt för den risken i alla fall. Som t.ex. Coronakrisen när det föll med 30%, vilket är osannolikt, men sedan följdes det av en uppgång på 40%, så vi behöver inte bry oss om det. Argumentationen går åt det hållet.

Caroline: Om vi ska gå helt på Nassim Talebs linje och hålla med honom så är det att man försöker skyla över misstaget.

Ekonomi är inte som fysik

Jan: Han ger sig på hela ekonomskrået när han säger att ekonomer gärna vill tro att ekonomi är som fysik, men det är det inte. Och då gör man sådana modeller. Jag har en graf till här där man har ändrat skalan till en logaritmisk skala och då framstår det så mycket tydligare att de här svansarna inte ryms innanför normalfördelningen, utan att de ligger utanför.

En intressant grej är också att vi pratar om det som tail risk, men det är egentligen bara den vänstra sidan som är en risk. Vi pratade om rörelse i höjd, att en person kunde vara 170 eller 190. På börsen kan det gå plus eller minus 10, men när det går plus 10 så tycker vi inte att det är dåligt. Vi tycker bara att minus 10 är dåligt och därför pratar man om vänster och höger svans.

Detta pratade vi om med Eric Strand också när vi pratade om studien ”The allegory of the hawk and the serpent”, att skydda sig mot de här svansslagen. Det man konstaterar egentligen är att för att ha en fördelning som är mer rättvisande så bör man ha det som kallas för ”fat tail” eller fet svans, som egentligen är som normalfördelningens kyrkklocka, fast kanterna på sidorna är mycket högre, så de rymmer de här osannolika händelserna.

Då är inte de osannolika händelserna så osannolika längre. Det är det som kallas för fat tail distribution.

Det finns många förslag men man har inte kunnat enas om något som är bättre. Ni får gärna hjälpa till om ni vet något man kan lägga till för att göra detta mer förståeligt, men så här långt har jag tänkt det.

Caroline: Den här Spitznagel, har han då kommit på ett sätt att använda sig av de osannolika händelserna?

De svarta svanarna

Jan: Exakt och det är det vi kommer att komma till. Det här är inputen till nästa resonemang som Taleb har, vilket är resonemanget om svarta svanar. En svart svan är en metafor för att göra någonting som anses vara omöjligt eller att motbevisa något som har varit närmast en sanning. Många år i medeltida Europa var det sanning att alla svanar är vita.

Nu ska vi inte hamna i en diskussion om vetenskapsteori, men man kan bevisa saker på olika sätt och ett sätt är induktion: jag har inte sett motsatsen så därför är detta sant. Medan problemet med bevis genom induktion är att det räcker med en observation, att vi ser en svart svan, för att kunna säga att påståendet att alla svanar är vita är osant.

I Australien hittade man svarta svanar. Nu har jag snott från Wikipedia, så vi läser vad de har skrivit som definitionen på en svart svan:

• den oproportionerligt stora roll som sällsynta händelser med stor effekt och vilka är svåra att förutse och som är bortom de normala förväntningarna i historia, vetenskap, ekonomi och teknik, har
• att sannolikheten för de därav sällsynta händelserna inte är beräkningsbar med hjälp av vetenskapliga metoder, på grund av själva naturen av låg sannolikhet
• den psykologiska bias som gör människor individuellt och kollektivt omedvetna om den massiva roll en sällsynt händelse har haft i historiska frågor

Jan: Så svarta svanar är de här på kanterna, de här tail risk-händelserna som ska inträffa en gång under universums livstid men har hänt tre gånger sedan 1950. Det finns en massa exempel. Han har en hel bok som handlar om den svarta svanen och han blev känd för att han mer eller mindre förutsåg finanskrisen. Sedan resonerar han mycket kring det här.

Men andra svarta svanar är internets uppkomst. Det var låg sannolikhet att det skulle ske. Persondatorer, första världskriget, 11:e september, negativa räntor, Coronapandemin, osv.

Caroline: Ja, nästan. Man visste att det skulle komma pandemier, men inte när eller hur ofta de kommer. Men det finns absolut experter som säger att de förutsåg det. Det kan man säga i efterhand, men vissa förutsåg det.

Kalkonernas framtidsprognoser krossas av en svart svan

Jan: Det är rätt intressant, för då kan man skilja på vita, gråa och svarta svanar, för en svart svan är bara i förhållande till dina förväntningar. I boken har han ett fantastiskt exempel som heter ”The Turkey”.

Då illustrerar han problemet som många forskare gör och säger föreställ dig att det finns ett samhälle med kalkoner. Han har en graf och då har kalkonstyrelsen på företaget, som bor hos den här bonden, de bara drar ut kurvan till bonden tycker om oss, han matar oss bra och tillväxten ökar.

Vi blir fler och fler kalkoner och ekonomin går skitbra och så ritar de en uppåtgående kurva att så här många kommer vi vara, så här kommer utvecklingen ske och så har man en prognos som bara går uppåt.

Sedan kommer då Thanksgiving och då är det en svart svan för vad händer då? Då sker det otänkbara och bonden slaktar alla kalkonerna. Plötsligt rasar populationen och prognoserna tar tvärslut. Så man kan säga att Thanksgiving är en svart svan för kalkonerna, men inte för bonden. På samma sätt kan man tänka på pandemin.

Det var inte en svart svan för epidemiologer eller Bill Gates eller alla de, för de har pratat om det och kanske förberett sig för det, medan det kom som en överraskning för gemene man.

Detta är också det som är så viktigt med svarta svanar, att det är en händelse med låg sannolikhet, men den behöver inte vara helt oförutsägbar. Problemet är att de flesta av oss inte tänker på det. Han har t.ex. ett annat exempel i boken kring ett casino.

Han berättar att han blev tillkallad som en rådgivare för ett casino, som hade full koll på alla spelare, att ingen fuskade, man hade begränsat hur mycket man fick betta och hade oddsen på sin sida med en liten edge, för att undvika att casinot skulle gå back.

Men det visade sig att den som jobbade med skattefrågor på casinot hade glömt skicka in skattsedlar för storspelarna till amerikanska skatteverket, vilket gjorde att casinot fick flera miljarder i böter. Så de hade en jättestor förlust, men den kom i ett helt annat område än vad de hade förväntat sig. Därför blir det en svart svan för casinot.

Mediocristan och Extremistan

Jan: Detta resonemang bygger han vidare på. Nästa påbyggnad blir det här med Mediocristan och Extremistan som representerar två områden där olika saker sker. Han använder de här två för att förklara två olika typer av slump. Då säger han att Mediocristan är ganska förutsägbart och mediokert, lugnt och behagligt.

Alla val och beslut som man gör i det här området, t.ex. karriärval, är vanliga jobb som ingenjör, läkare, konsult, tandläkare osv. Man har en begränsning i tid och antal och därmed kommer inkomsten att vara förutsägbar. En enskild dag, om du är sjuk på onsdag eller inte, kommer inte att ha en jättestor inverkan på din livsinkomst eller månadsinkomst. Utan det är samlat runt mitten.

Skillnaden mellan framgång och misslyckande är inte jättestor. Han använder exemplet att om du har en stadion där och du tar människor baserat på längd eller vikt, så kommer inte den största eller tjockaste människan i världen förändra medelvikten särskilt mycket i den stadion.

För det finns begränsningar och detta har han då visat matematiskt och han säger att det finns en matematisk begränsning, att en enskild observation inte kommer förändra egenskaperna för den stora populationen.

Extremistan är å andra sidan en oförutsägbar plats där extrema händelser är väldigt vanliga och de svarta svanarna bor. Om vi tar karriärval så är det karriärval som tillåter dig att lägga till en nolla på din inkomst. Ofta idébaserade yrken, t.ex. författare, investerare, entreprenör etc. Det är en jättestor skillnad om man lyckas eller inte lyckas.

En enskild affär eller en enskild dag kan göra jättestor skillnad för din förmögenhet eller din framgång. Vi hade en läsarfråga från en person som hade investerat sina pengar i januari, i början av Coronakrisen, och när börsen hade fallit till 30% tog hon ut alla pengarna och sedan återinvesterade hon på toppen och förlorade igen.

Så på två dumma beslut förlorade hon flera årsinkomster. Det kan inte hända i Mediocristan, men det kan hända i Extremistan. Om vi då har en stadion full med människor och sorterar dem efter förmögenhet då kan vi ha 50% av jordens fattigaste befolkning och sätta dit Bill Gates och Warren Buffet, så kommer de förändra medelförmögenheten för hela den populationen.

Då säger han att misstaget som väldigt många gör är att de tar egenskaper från Extremistan men försöker använda verktyg från Mediocristan. Det är där det bli fel. Vi skiljer inte på att det är en stor skillnad på att jämföra fördelning av vikt, längd, lön i Sverige och jämföra med förmögenhet. Om man då tar det vidare kan vi läsa det i ett direkt citat från Taleb:

“Consequently, if we are in the domain of Extremistan, and we use analytical tools from Mediocristan for prediction, risk management, etc., we can face enormous surprises. Some of these surprises may be positive and some may be negative, but their impact will likely exceed what we are prepared for.”

Jan: Då säger Taleb att det är således fullt rationellt att vara paranoid kring saker som pandemi, en terroristattack, att terrorister förorenar vattenförsörjning eller sprider ut ett virus eller biologiska vapen, eftersom påverkan av en sådan enskild händelse hamnar i Extremistan.

Stora uppsidor med asymmetri

Caroline: Då är vi egentligen redan i Extremistan. Tack vare nyheterna så tror vi att allt hemskt ska hända oss hela tiden, men det gör det ju inte. Och det är en egen liten damm; nyheterna.

Jan: Absolut. Jag har hoppat över hans långa utläggningar om varför hjärnan lurar oss, varför vi har så svårt att förutse, varför vi har så svårt att acceptera svarta svanar, osv. Det är en egenskap av black svan att den ska vara förklarbar och rationell och alla borde ha fattat den i efterhand, medan den är i princip omöjlig att förutse i förväg. Han är rätt rolig att följa på Twitter också. Han t.ex. argumenterar för masker nu under pandemin.

Hade han varit i Sverige så hade han argumenterat för ansiktsmask nu i Coronatider, för han säger att det är rationellt att ta det säkra före det osäkra där det inte kostar dig särskilt mycket att ha fel, men det räcker att du har rätt en gång, d.v.s. att den svarta svanen kommer, och det räddar ditt liv eller din portfölj.

Kostnaden för att bära en ansiktsmask är väldigt låg, men den potentiella uppsidan kan vara väldigt stor. Man kan resonera utifrån ett rent statistiskt perspektiv.

Caroline: Jag ska bara lägga till en parentes; det jag har förstått kring de här maskerna är att de räddar andras liv, inte ditt. Men det var bara ett resonemang.

Jan: Ja, resonemanget är så här att om det är en liten kostnad för dig och en stor vinst, då ska du ta det. För det räcker att inträffar en gång så är det kört. Sedan bygger han vidare på detta i nästa steg med ett resonemang om asymmetrier. Det är därför jag säger att ”Anti-fragile”, som jag tror är hans sista bok, är mycket bättre än de första, för han har utvecklat sina idéer och han har också besvarat alla kritiker i de nya upplagorna av böckerna.

Asymmetri är väl det som jag har fastnat för mest. Jag har haft detta på känn intuitivt. Inte i alla områden, jag har inte haft orden för det eller haft det lika utvecklat, men när jag läste om det så bara föll det på plats med en stor smäll. Du kommer se att det makes sense. Jag fick etiketten och resonemanget och den solida basen ända bakåt.

För mig är det här att tänka i asymmetri ett nytt perspektiv att utvärdera saker på. Att tänka på huruvida uppsidan eller nedsidan är begränsad eller om de befinner sig i Extremistan eller Mediocristan. Man kan använda detta i alla områden, som t.ex. försäkring. Jag gillar ju försäkringar, varför då?

För att de är asymmetriska. Jag betalar en begränsad peng varje år i form av en försäkringspremie som jag vet i förväg vad den är och jag kan justera den utefter mina behov. Sedan vet jag att jag kommer ha en stor uppsida. Nu provpratar jag, men konsekvensen av att huset skulle brinna ner och vi inte skulle ha försäkring skulle vara katastrofal. Alltså, makes sense att ha en hemförsäkring.

Asymmetriska exempel

Jan: Om vi tittar på upp- eller nedsida; försäkring på Frejas cykel. Det känns onödigt, för att både upp- och nedsidan är begränsad. Vanligt jobb? Begränsad nedsida, eller hur? Jag får sparken, A-kassa eller inkomstförsäkring. Uppsidan är också begränsad, för det går en gräns någonstans runt 40 000-60 000. Jag tror jag såg en siffra att om du tjänar 38 000 så tjänar du mer än 90% av Sveriges befolkning.

Så vanligt jobb har liten uppsida och liten nedsida. Låt oss då lägga till ett egenstartat företag vid sidan. Vi brukar prata om storebror, lillebror och lillasyster-projekt. Olika projekt som kan ge framtida inkomster.

Kombinationen av ett vanligt jobb och starta eget företag vid sidan har liten nedsida och stor uppsida. Lyckas inte mitt företag då faller jag tillbaka på det jobbet jag har haft. Lyckas mitt företag vid sidan då kan jag leva det livet jag vill ha med mitt företag, om det är så jag vill ha det.

Lekhinken; varför har jag svårt med lekhinken? För den har alltid skvalpat. Modellen var tre hinkar, med låg-, mellan- och hög risk. Men sedan hade vi investeringar i lekhinken som inte passade in i någon av dem och därför har vi försökt hålla den begränsad. Vi brukar säga max 10% av kapitalet i lekhinken av den passiva hinken. Varför?

Jo, för att lekhinken har stor nedsida och begränsad uppsida. Ta Switchr, Trine, Lendify, Tessin och alla de här klassiska som många gillar. Om vi tar Switchr som exempel, så ger det 6% avkastning – begränsad uppsida – säg att Switchr går i konkurs då blir det 100% nedsida. Så är det med Trine också.

Caroline: Jag tänkte inte så mycket på dem. Jag tänkte på mina Tesla-aktier där i lekhinken.

Jan: För er som inte är på Patreon så är det så att jag har blankat Tesla-aktier. Jag tycker att det är orimligt att Tesla har den värderingen den har och att den har gått upp med 600% på ett eller två år och att den är mer värderad än Toyota, trots att de säljer en bråkdel av bilarna. Jag har tagit ett bet, som vi har pratat om i vår RikaTillsammans-community, att Tesla ska falla i värde och om det sker så tjänar jag pengar. Om Tesla går upp så förlorar jag pengar, men Caroline tjänar pengar.

Caroline: Det känns som att vi sitter i två olika båtar här, men grejen var att jag fattade heller inte vad du menade med att Tesla var för högt värderade. När jag senast kollade på mina Tesla-aktier så hade jag 13 000 på två aktier och då hade jag gjort 500%. När du visade mig nästa gång var det 24 000 och då tyckte jag inte att det lät rimligt. Men jag kommer ha dem kvar.

Jan: Ja, på Patreon har de frågat hur stämningen är vid middagsbordet. Det är väl också detta vi kommer att komma till. Marknaden kan vara effektiv, men med vissa felprissättningar.

Ett nytt perspektiv med asymmetri

Jan: Tittar man på vad som har hänt i t.ex. USA så delar de ut pengar till arbetslösa. Alla i USA fick 600 dollar och 1 200 dollar. RobinHood.com, amerikanska Avanza, där har de fått in 50 000 nya sparare. Alla köpte Tesla. Så jag upplever att det är en bubbla i Tesla.

Men blankning som jag gjorde är egentligen också dumt, för uppsidan är begränsad då en aktie kan max falla med 100%, så jag kan max tjäna 100%. Men nedsidan kan bli hur stor som helst, så återigen, en asymmetri.

Om vi tar räntefonder så ökar de i värde när räntan faller och vise versa, så räntefonder nu när räntan är 0 då är det begränsad uppsida för de kan gå negativt, men räntan kan stiga hur mycket som helst. Återigen asymmetri. Ha mycket pengar är också en asymmetri.

Säg att du har 20 miljoner då kan jag leva på avkastningen. Då har du en asymmetri där som är att mer pengar kommer inte göra dig jättemycket lyckligare eller göra ditt liv bättre eller annorlunda, men om du skulle förlora de pengarna så kommer det ha massiv påverkan på ditt liv.

Terrorism eller gerillakrigsföring har också en liten nedsida och en stor uppsida. En självmordsbombare kan ha begränsad nedsida för en organisation, men kan ha en jättestor påverkan för rädsla i ett samhälle. Och så vidare. Prepping, som jag gillar – förberedelse för krisen eller zombieapokalypsen – har en liten nedsida.

Om jag har fel har det kostat mig några tusen, men om jag har rätt så kan det göra massiv skillnad.

Vi behöver inte ta fler exempel, men jag gillar att man kan tänka asymmetrier i alla områden i livet. Det är ett par glasögon som jag kan ha på mig. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker att din hjärna förbereddes för detta när du var liten, förmodligen. Den mognar fram någonting som du har burit på länge, under hela ditt liv kanske.

Jan: Ja, detta har också styrt hur jag drivit företag också. Jag har alltid haft svårt för att konsulta och sälja timmar, för uppsidan är begränsad. Medan jag inte har något emot att säga till någon att vi testar detta i sex månader och vi tar inget betalt, men om det funkar då ska vi kunna tjäna hur mycket pengar som helst på detta. Jag har en genuin aversion mot symmetriska arbetsförhållanden.

Det kommer nog från av att jag – av misstag – har hamnat på rätt sida i de här asymmetrierna. Jag har märkt att shit, här tjänar jag 100 000 på två timmars jobb och så har jag kommit till dig och sagt att det här är helt oproportionerligt. Bloggen är också asymmetrisk. Vi kan lägga ner ett par timmars jobb på en artikel, men sedan ligger artikeln ute för alltid. Jag har nog tänkt på det som skalbarhet eller oproportionerligt, men egentligen är det en asymmetri.

Frustrerande affärsmodeller som har liten uppsida

Caroline: Ja, men varför har det varit så himla kul med sådant?

Jan: För att belöningen är så jävla stor när den kommer och du behöver inte så många belöningar, utan det räcker med några få.

Caroline: Har inte det också gjort att du oftast tänker utanför hur man brukar göra saker traditionellt? Hur man driver företag, t.ex. Det upplever jag i alla fall, att med Jan är det alltid lite spännande för det brukar alltid vara en twist eller att du tänker på ett annat sätt.

Jan: Ja, det är för att när förslagen kommer är de nästan alltid symmetriska, eller begränsade i uppsida. Jag gör inte ett sådant projekt i dagsläget. För mig behöver den twisten vara där för att jag ska tycka att det är kul. Eftersom jag är känslostyrd, där min viktigaste faktor är att det ska vara roligt, så måste den twisten finnas. Jag har bränt mig.

Jag drev ju ett utbildningsföretag, BalansEkonomi, där det inte fanns någon skalbarhet i väldigt många år. Vi höll utbildningar och jag hade 150 resdagar om året och när en deltagare hade gått igenom kurserna då var det färdigt och då skulle man hitta en ny. Jag började som konsult och sedan insåg jag att affärsmodellen som konsult är jävligt dålig.

Kommer du ihåg att jag försökte ta mer betalt, men när man började ta två, tre, fyra, fem tusen spänn i timmen, så började det sticka i ögonen för folk. Då tar jag hellre betalt i resultat eller i ägande eller på något annat sätt. Sedan när man då pratar om asymmetrier, om vi då hoppar till hans bok ”Skin in the game”, för problemet som uppstår med asymmetrier är att man kan vara jävligt ful med asymmetrier, som i princip hela finansbranschen är.

Hela vinsten tillfaller finansbranschen, men risken tillfaller skattebetalarna. Han har ett långt utlägg om en amerikansk bankchef som fick hur många miljoner i bonus som helst när det gick bra, men när det gick dåligt hände ingenting. Vilken asymmetri.

Det är egentligen det hela boken ”Skin in the game” handlar om. Han pekar på de här moral-etiska sidorna. I asymmetrin blir det att minoriteten härskar över majoriteten. Han säger fråga inte rådgivare vad de tror, be dem att visa sin portfölj.

Han invänder mot politiker, t.ex. Politiker fattar beslut som påverkar många människor, men de tar sällan konsekvenserna av det. Han har också en filosofi när han skriver böckerna som säger att en idé som är värd att presenteras ska ha funnits förut, alltså för 2 000 år sedan.

Det kallas för Lindy-Effect, att något som är 2 000 år gammalt kommer sannolikt att finnas i 2 000 år. Men något som bara har funnits i en vecka eller överlevt en vecka kommer sannolikt bara överleva en vecka framåt.

Att ha ”skin in the game”

Då tar han ett exempel från Hammurabi som skrev ner lagstiftning. Och det är också lite roligt för då har den här kungen… Det har skrivits på arameiska och Taleb är från Libanon och då tyckte han att en sann filosof borde läsa originalskriften så då lärde han sig arameiska.

Nu minns jag inte exakt hur det var, detta är ett sidospår, men om en arkitekt eller en byggare för 4 000 år sedan byggde ett hus och den som köpte huset dog på grund av att huset rasade ihop, då skulle arkitekten också dödas. Om då arkitekten byggde ett hus som trillade ihop och sonen till den som ägde huset dog, då skulle byggarens son dö.

Engelska arkitekter som byggde en bro då fick sova med sina familjer under bron till en början, för man ville ha skin in the game. Du ska inte fatta beslut som påverkar andra utan att ha eget skin in the game. Det här har jag haft intuitivt; vi tipsar aldrig om en investering som vi inte själva har gjort. Jag tycker det är så oetiskt att rådge om man inte har eget skin in the game.

Det är därför jag frågar alla fondförvaltare var de har sina egna pengar. Detta är obekräftade rykten, men det sägs att de första pengarna som kom till fondrobotar kom från fondförvaltare i finansbranschen. Så de förvaltar andras pengar, men sina egna pengar placerar de på ett helt annat sätt.

Det har med asymmetri att göra. Asymmetri är långt bortom det konceptet vi pratade om. Det handlar om hur riskerna och vinsterna är fördelade. Det finns asymmetrier där du tar hela vinsten och andra tar hela risken. Han avskyr detta och et är därför han ger sig på finansbranschen. Har dessutom en annan etisk regel:

”If you see fraud, but you don’t call out fraud, you’re a fraud yourself.”

Nassim Taleb

Om du ser en bluff eller ett bedrägeri utan att berätta för andra om det eller synliggöra det, då är du en bedragare själv.

Caroline: Jag fattar att han har det, men det är oftast så att man också måste fundera över om det är ett bedrägeri för mig eller för den andre. Vem är det ett bedrägeri för?

Jan: Jag tycker han är ganska skön där för han säger också att detta är mitt sätt. Varför skriver jag ut namn på folk? Jo, för att det är mitt sätt att ha skin in the game. Om jag kallar ut Eugene Fama som en bluff och jag inte har rätt, då har jag gjort bort mig. Det är mitt skin in the game. Jag tycker det är jävligt hedersamt. Och vad är värdet på ditt ord? Han tar en massa historier från romerska filosofer, att det finns kulturer där du var ditt ord.

Barbell-strategin är extremt aggressiv och extremt defensiv

Jan: Vad är du beredd att offra för ditt ord? En person som inte har skin in the game eller står för sitt ord, romarna beskrev det som en ballong med fötter. Empty bladder with feet. Det är mycket intressanta paralleller till hur det var i den romerska, grekiska eller kulturer.

Det visar sig att många av de här tankarna har vi haft förut. Det är så skönt för han skriver att när du hade folk som startade krig för 2 000 år sedan då red de först. Var det ett idiotiskt krig då sorterades de ut ur genpoolen. Om det var en jävligt dålig idé då fick du ett spjut genom bröstet.

Investerare och fondförvaltare, om de har fel och rekommenderar andra jävla skitinvesteringar då ska du sorteras ut ur finansbranschen, men problemet är att det händer inte idag. Då lägger du ner den fonden och startar en annan fond. Hela den här HSB-grejen som vi hade. Förlåt, nu blev jag helt engagerad här.

Caroline: Ja, men vi skyddas oftast från våra misstag. Vi skyddas av systemet och slipper möta konsekvenser. Jag blir också trött på det och det kanske också är därför vi inte sitter på varsitt jobb någonstans.

Jan: Visst är det sjukt spännande med asymmetri och ”Skin in the game” handlar inte ens om investeringar, utan om politik och en massa andra grejer. Men om vi översätter detta till investeringsstrategi då säger han att den bästa balansen mellan risk och förtjänst är en fördelning mellan extremt aggressiva och extremt defensiva tillgångar. Man gör det då genom att undvika medelvägen.

Han kallar detta för ”the barbell strategy”, som betyder skivstång eller hantel, och då bygger han detta på ett resonemang som säger att skivstången ska vara snedfördelad. Han säger att du ska ha en del som är trygg och inte ger någon avkastning, som skyddar dig mot de svarta svanarna, sedan kommer hela stången och den ska undvika för att det är otryggt och liten avkastning.

Den andra änden på den här skivstången är otrygg men den har en extremt hög avkastning. Så du ska ha en del som är trygg utan avkastning och en otrygg – ”Extremistan” – stor utväxling på det som händer. Då säger han att 85-100% ska vara helt tryggt och skydda dig, som kontanter, korta räntefonder, sådant som är väldigt tryggt.

Sedan ska du ha 0% i klassiska 60/40-portföljer och sådant, för han säger att den här kombinationen av aktier och räntor ger en begränsad uppsida, men en ganska stor nedsida. Ja, du tjänar dina 7% om året, men du kan förlora 30% på tre veckor. Sedan säger han att du ska ha 0-15% i aktier, derivat, onoterade bolag och optioner.

Alltså, detta som kan explodera och bara rusa iväg i avkastning. Hur man då ska implementera detta kommer vi att prata om i kommande avsnitt.

Det är framför allt två fonder som utnyttjar den här barbell-strategin och ingen av dem går att köpa i Sverige. Då hade vi haft ett helt annat avsnitt idag.

97/3 istället för 60/40

Caroline: Hade du ändrat hela vår strategi då? Vänta här nu, det här får prata vi igenom, Jan.

Jan: Ja, det är därför det heter TänkaTillsammans. Så den ena fonden heter Universa och de har världens tråkigaste hemsida. Men de riktigt bra investeringarna är sådant man inte kommer åt. Universa är Spitznagels fond som gjorde 4 000% i avkastning. Om någon i Sverige kommer åt Universa då tror jag man kommer med 100-200 miljoner. [Reds. anm: Det verkar vara 500 Miljoner som är gränsen, och det ska alltså vara 3% av din portfölj.]

Då kanske det är intressant för dem. Alltså, typ en pensionsstiftelse eller en fondrobot. Jag tycker att detta är något som t.ex. Lysa borde undersöka. Jag har pratat ganska mycket med Lysa och jag vet att Oscar som var här tyckte att det var en intressant idé som var värd att undersöka.

Det finns inte så mycket information om Universa, men grundteorin är att du placerar 3% av ditt kapital i Universa och 97% i aktier. Dessa 3% kommer du med stor sannolikhet förlora varje år, så det är kostnaden för hemförsäkringen. De här 3% kommer gå back varje år, så du måste sätta av 3% varje år – förutom om det inträffar en svart svan, för då kommer den göra typ 40 gånger pengarna.

Han på Universa säger att han behöver ha rätt ett av hundra år, men eftersom vi vet att det inträffar oftare än en på hundra så kommer det att vara en bra affär. Räknar man på detta så visar det sig att 97/3-portföljen har historiskt sätt en bättre avkastning och en lägre risk än 60/40-portföljen. Detta har ju jättestora implikationer tänker jag, för om detta stämmer hade en fondrobot som Lysa kunnat ändra på riskprofilen för väldigt många människor.

Men forskningen på detta är begränsad och det är ett ganska nytt sätt att tänka på och det är inte så många som kan bygga en sådan här försäkring. Det värsta som kan hända är att du har den här försäkringen, huset brinner ner och så får du inga pengar.

Teorin hur man bygger detta går att förstå och det kommer vi att prata om. Man köper helt enkelt säljoptioner långt i framtiden. Kommer du ihåg det här med olivpressen? Man säger att i framtiden vill jag kunna sälja mina aktier för 100 kronor och om börsen faller till 60 så har jag tjänat 40 kronor eftersom jag kan sälja dem för 100 kronor.

Men eftersom börsen över tid ökar så är börsen på 110 då är den optionen förfallen, varför skulle jag vilja sälja för 100 när jag kan sälja för 110 normalt? Jag kan inte tillräckligt om optioner för att räkna fram om detta är lönsamt och möjligt att göra som småsparare ö.h.t. Men uppenbarligen kan de göra det.

Sedan finns Meb Fabers fond Cambria Tail Risk ETF, som funkar på liknande sätt. Men här har de placerat 90% av sina pengar i räntefonder och sedan har de den här tail risk grejen. Tittar man på dem så gick de plus 30-35% i mars. Att ha en räntefond som går plus 35% i en sådan situation är asbra.

En invändning jag fått kring det här är: varför inte bara köpa en bear-produkt om jag tror att börsen kommer gå ner? Jo, för att detta kommer ge dig en bättre avkastning om du har fel. Om börsen går upp så kommer du förlora mindre på en sådan här än en bear-produkt.

Kommande avsnitt om boken ”Anti-fragile”

Jan: Så allt detta vi har pratat om – uppenbarligen finns det folk som har lyckats omsätta detta i praktiken och utnyttja de här fel-sannolikheterna och asymmetrierna. Jag tänker att i kommande avsnitt så ska vi prata mer om Cambria, Spitznagel och ha en diskussion om huruvida detta går att göra själv. Den här studien som visade att 97/3-portföljen var bättre än en 60/40-portfölj.

Det här är det nyaste jag har hört de senaste 10 åren, sedan jag började spara i indexfonder. Sedan tänker jag att vi ska ha ett avsnitt där vi pratar om Talebs bok ”Anti-fragile”, som inte handlar så mycket om investeringar, utan återigen en syn på livet. Precis som med asymmetrierna, men den är mycket svårare att ta till sig, upplever jag.

Jag gillar den boken bäst för jag har glimtat vad den handlar om, men jag har inte kunnat omsätta det i praktiken. För att ge en kort introduktion så handlar det om att vissa saker är ömtåliga och går sönder när de utsätts för press. Många tänker att motsatsen till ömtålig är robust, men problemet är att det kan bara stå emot lite till innan det går sönder.

Han hittade på ordet anti-fragile själv och det är någonting som mår bättre ju mer press du utsätter det för. Typ, hydran i legenden där du högg av ett huvud och det växte fram två. Den ville de facto att du högg av huvudet, för den blev bara bättre och bättre. Ett exempel är muskler, för de växer när vi utsätter dem för press.

Han pratar väldigt mycket om naturen, som är väldigt anti-fragile. När vi inte har ätit på en tid då blir vi inte dåsiga, utan det kommer en period då vi blir mer skärpta, vi får mer effektivitet på vår energi och sådant. Det blir helt uppochnervända världen.

Detta är något vi kommer att diskutera mycket mer på Patreon också, som är vårt RikaTillsammans community där vi har FikaTillsammans. Vi kommer ha FikaTillsammans om Nassim Talebs böcker, för det är flera som tycker att det är de bästa böckerna de någonsin har läst. Vi har extramaterial och vi har börjat lägga upp extraavsnitt på Patreon.

Vi hade t.ex. en diskussion här i somras om företag, att investera via företag, att starta företag, olika trick man kan göra. Det roliga är att det är inte bara jag som pratar, utan vi hade folk som sa att de har drivit företag i 40 år och så delar de med sig av sina tips för att få ut max pengar.

Vi har haft avsnitt där vi pratade om krediter och börsintroduktioner. Så det finns bonusavsnitt som är väldigt värdefulla för dig som vill vara med. Det coola är att du väljer själv engagemangsnivå och du kan läsa mer på Patreon.com/RikaTillsammans.

Diskussionen fortsätter på Patreon

Då återstår väl egentligen att säga tack, fast jag blir alltid så nyfiken. Eftersom du inte är inkluderad i avsnitten i förväg, vad tog du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Det med asymmetrier och varför du är så intresserad av det. Det dyker liksom upp en massa för mig där. Sedan börjar fundera på hur Nassim Talebs hjärna funkar. Vad tog du med dig själv, från ditt eget avsnitt?

Jan: Det här något som vill födas fram men jag vet inte riktigt vad. En önskedröm, att tänk om detta funkar på detta sättet. Tänk om jag kan påverka Lysa, t.ex., eller någon annan svensk fondrobot, att ta in eller göra den här tail risk-strategin tillgänglig för oss småsparare. För det finns inte. Jag hade älskat det.

Taleb är tvärtemot. Jag säger att man ska hålla en bra balans mellan gas och broms, men Taleb säger kör järnet men se sen till att ha ett jävligt bra bilbälte och bra skydd om det händer någonting. Jag hade kunnat få tillfredsställa både den här jakten på vinsten och samtidigt maxa trygghet.

Caroline: Har det varit jobbigt för dig att köra balanserat sparande?

Jan: Ja, absolut. Jag vill inte förlora de pengarna vi har sparat ihop under flera år på någon idiotgrej och då ska vi sälja huset och vi måste börja jobba på vanliga jobb.

Caroline: Jag har också tyckt att det har varit jobbigt att veta att nu har vi sparat ihop och vi får den och den avkastningen per år och den är bara 5%. Sedan kan något göra att vi tappar 70% av alltihopa. Det har varit en grej jag har lagt längst bak i hjärnan och tänkt att det finns inget att göra åt det. Här är det som att det blir någonting som ska vara till en fördel.

Jan: Eric Strand kommer komma tillbaka i höst och han är också inne på det här. Han sa att SilverBullet är den mest riskabla fonden på Stockholmsbörsen. Den kan gå upp 80% men den kan också gå ner. Alltså, att vara aggressiv där du är aggressiv och vara defensiv där du ska vara defensiv. Jag har också haft problemet att vi har ganska mycket pengar oinvesterat, alltså vi har haft ett stort buffertkonto.

Det har grämt mig, men här kan jag någonstans landa i att det är bra att ha ett stort buffertkonto. Jag behöver inte lida av det, för det är min del av den barbell:en, som skyddar mot svarta svanar. Och samma sak, vi sökte inga bidrag här nu under Coronakrisen och kunde leva vårt liv egentligen ganska mycket som vanligt. Det är tack vare den tryggheten, men vi borde komplettera med de här hyperaggressiva grejerna också.

Caroline: Ja, det får en att känna sig lite levande.

Jan: Ja, precis. Jag tänker att vi avslutar där och ett stort tack. Om du har kommentarer skriv gärna på bloggen så fortsätter vi diskussionen där. Tack så hemskt mycket.

Relaterade artiklar:

• Sagan om höken, ormen, draken och 100-års-portföljen - Intervju med fondförvaltaren Eric Strand som svarar på era läsarfrågor - Del 2 av 2
• Standarder som komplement till mål för ett rikare liv - Ett samtal med coachen Moa Diseborn och tankar om turist vs flanör

Prenumerera vårt nyhetsbrev

En gång i månaden skickar vi ut ett nyhetsbrev med månadens artiklar. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och i våra välkomstbrev får du dessutom de bästa tipsen från 10 års bloggande. ?

Jan och Caroline Bolmeson

17 augusti, 2020

Den här artikeln publicerades måndagen 17 augusti 2020 klockan 08:10 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Akademisk forskning om sparande, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.