Sagan om höken, ormen, draken och 100-års-portföljen

I dagens avsnitt fortsätter fondförvaltaren Eric Strand svara på era lyssnarfrågor. Samtidigt gör vi ett tankexperiment utifrån frågan: ”Hur ska man placera pengar med sparhorisont om 100 år?”. Årets insikt hittills är att svaret inte är 100 % aktier – något som både jag och majoriteten av alla andra investerare tror.

Det här avsnittet spelades in innan Corona-krisen slog till på allvar, därav berör vi inte ämnet. Vi har däremot en pågående frågor-och-svar-tråd med tips på bloggen i följande artikel:

• Corona & Börsen | Har du en fråga du har tänkt på men inte ställt? - Fem tips att komma ihåg och en möjlighet att ställa frågor... ?

Det amerikanska rådgivningsföretaget Artemis släppte i början av året en rapport som de kallade ”The Allegory of the Hawk and Serpent”. Den tog avstamp i frågan:

Givet att du skulle placera din familjs pengar i 100 år utan att få ändra tillgångsfördelningen, hur skulle du placera dem då?

De undersökte därefter hur det optimala sparandet hade sett ut de senaste 100 åren. Jag har fått läsa rapporten, som Eric skickade, flera gånger. Många av slutsatserna går rakt emot konventionell visdom och gav mig flera ”Oh, shit!”-upplevelser. För ett par dagar sedan ställde jag en liknande fråga på bloggen och nästan 80 % av oss hade placerat i 70 % aktier eller mer. Något som är mer än dubbelt gånger så mycket som studiens rekommendation på 24 %!

Konventionell visdom är ju längre sparhorisont desto mer aktier. Problemet är att den visdomen lider av misstaget av så kallad ”recency-bias”. Det vill säga att vi inte har ett tillräckligt stort perspektiv.

En av de största insikterna jag tog med mig var deras sätt att dela upp historisk avkastning i generationer. Istället för att titta på summan av all avkastning – oberoende av när den uppstod – undersökte de 25-års perioder. De konstaterade att nästan 90 % av alla avkastning i räntor och aktier har kommit de senaste två 25-års perioderna. Dessförinnan fanns det riktigt långa perioder där aktier knappt gav någon utväxling. På samma sätt säger de att många studier gör misstaget att inte titta på statistik tidigare än 1980 då man började samla bra data.

The Dragon Portfolio

Det pekar på att många av oss gör misstaget att lägga för mycket vikt på det som hänt i närtid (”recency bias”) och inom vår och våra föräldrars generation, istället för att zooma ut ännu längre. Det är också en förklaring till t.ex. gulds impopularitet och varför vi har höga aktieexponeringar. Den genomsnittlige rådgivaren är idag i 50 års åldern har sedan 80-talet i princip bara sett en exponentiellt stigande börs.

Samma sak gäller den genomsnittlige 40-åringen (som inte ens upplevt IT-bubblan) eller den genomsnittlige 30-åringen (som inte upplevt finanskrisen 2008). Tittar man på tidsperioder i början av 1900-talet var utvecklingen för t.ex. aktier eller räntor inte alls likadan.

En optimal portfölj – som de kallar för ”The Dragon Portfolio” – hade följande konstruktion:

• 24 % Aktier
• 18 % Räntor
• 19 % Guld
• 21 % Råvaror
• 18 % Lång volatilitet

Extremt intressant och ganska likt RikaTillsammans-portföljens 25 % guld, 25 % aktier, 25 % korta räntor och 25 % långa räntor. Det som var helt nytt för mig var ”Lång volatilitet”-delen som handlar om att man köper en tillgång som går upp när det är panik på marknaden. Jag tror vi får möjlighet att återkomma på ämnet. Efter mycket letande har jag och Eric hittat följande fond Lyxor S&P500 VIX Futures Enhanced Roll UCITS ETF (VOOL) som skulle kunna motsvara den delen i portföljen. Föga förvånande med en utveckling på +167 % den senaste månaden.

Nu är det verkligen inte ett tillfälle att rusa och göra förändringar i portföljen. Dock är det inte omöjligt att vi kommer göra lite förändringar i linje med insikterna från den här rapporten i RikaTillsammans-portföljen till nästa år. Just nu handlar det mest om att få ett tankespjärn, bli lite klokare och kanske ifrågasätta det som man har haft som en sanning. Lite enligt principen:

It ain’t what you don’t know that gets you into trouble. It’s what you know for sure that just ain’t so.

För det är ofta i felaktiga antaganden som vi gör våra största misstag.

Glöm inte bort att efter regn kommer sol!

Vi hoppas annars att du tar hand om dig och dina nära och kära. Det är en allvarlig situation i Sverige och runt om i världen och det kommer sannolikt bli värre innan det bli bättre. Vi kommer att fortsätta hålla en högre närvaro på bloggen och försöka komma både med lugnande ord som hittills.

Samtidigt är det också dags att börja överväga att kanske temporärt våga öka sin risk genom att balansera om från räntor till aktier, investera årets semesterkassa och om möjligt höja sitt månadssparande. Vi kan nämligen snart hamna i en situation där det är billigare att handla aktier än det har varit de senaste 5 till 10 åren. Hur mörkt det än känns just nu så kommer det komma en morgondag.

Caroline, som har doktorerat i mikrobiologi, påpekar att det aldrig har hänt så mycket som det händer nu. På mindre än 3 månader har vi gått från att sekvenserat viruset till kliniska studier. Djurförsök har påbörjats och snart påbörjas studier på människor. Det ligger en artikel för granskning till Nature sedan i torsdags där forskare har hittat den första antikroppen mot Corona-viruset och så vidare. Det bör sättas i jämförelse att det tog 2 år att ens identifiera och DNA-sekvensera HIV-viruset. Rädsla har dock en gräddfil i hjärnan vilket gör det svårt att se alla dess positiva ljusglimtar.

Nedan följer ett bonusavsnitt med Eric som vi spelade in idag (15 mars) på förmiddagen på temat.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

PS. Avsnittet är inte sponsrat (trots att vi sa det för säkerhetsskull) och innehåller inga sponsrade länkar DS.

Lyssna eller titta på avsnittet med Eric Strand

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Nedan följer en innehållsförteckning till artikeln och avsnittet. För innehållsförteckning med tidsangivelser, se gärna Youtube.

• Ska dollarn vara kopplad till guldet?
• 10 % inflation halverar skulderna på 5 år
• En ljus framtidstro med mänskliga värderingar
• JP Morgan har hållit priset på silver nere i tio år
• Storbanker kommer att skapa rörelse på börsen om de inte kan fortsätta att styra marknaden
• Spekulationer kring prisuppgång på silver
• När silver går bra så går silvergruvbolag ännu bättre
• Går det att göra en portfölj som skyddar dina pengar i hundra år?
• En berättelse om höken och ormen
• Hökens två vingar: inflation och deflation
• Inflation gör att skulder minskar på bekostnad av de som lånat ut
• Olika tillgångar går olika bra vid olika tillfällen
• Enroma uppgångar sedan 1980-talet för aktier och räntor
• Vi tittar inte tillräckligt långt bak i tiden för att göra bra förutsägelser
• Kosmisk dualitet – vi behöver tänka på flera saker samtidigt
• Vad är det vi försäkrar oss mot i våra portföljer?
• Den optimala portföljen: The Dragon Portfolio
• Volatilitetsindex (VIX)
• Hur relaterar Eric till drakportföljen?
• Om AuAg Silver bullet
• Tror du att man kan tajma marknaden?
• Vad får ökande guldpris för effekt på guldgruvbolagsaktier?
• Eric berättar mer om Greentech.
• Hur relaterar ädelmetaller till hållbarhet?
• Tre snabba avslutande frågor.

Transkribering av hela avsnittet

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Eric. Du är professionell fondförvaltare, som har förvaltat fonder och andra människors kapital i mer än 10 år. Du har också en lång bakgrund både med stort intresse för matematik och du har fäktats på landslagsnivå. Du är den mest populära gästen här – jag tror att vi är uppe i sex avsnitt nu!

Nu driver du fonder under märket AuAg, med fokus på guld, silver och Green-tech. Det är kanske, som vi också pratade om i ett tidigare avsnitt, Sveriges mest riskfyllda fond. Så varmt välkommen tillbaka. Jag tänker att vi fortsätter med frågorna! Vi har fått in så mycket frågor, så det är verkligen ett brinnande ämne det här. Vi hoppar rakt in.

Bör dollarn vara kopplad till guldet?

Pontus på Twitter undrar om kopplingen mellan guld och dollarn:

Dollarn släpptes fri från guldet 1971, efter det började skuldberget som växer till skyarna, för att hämma bergets fortsatta tillväxt, är det aktuellt att åter koppla samma guld och dollar? I så fall, hur skulle guldpriset utveckla sig?

Pontus Rosen, Twitter

Eric: Det finns ju de som tittar på de ekonomiska problem vi har i systemet, med så mycket pengar skapade och värdet på valutor. Så det finns de som tror att det sista kortet centralbankerna har att spela – eller systemet har att spela – är att återställa guldpriset och säkerställa allting. Då skulle vi få ett guldpris som kanske är 10 gånger höger än vad det är idag, för att guldreserverna ska kunna täcka skulderna och systemets bitar. Så det är väldigt intressant.

Det kommer att komma olika nyheter i de här frågorna. Vi har haft internationella valutor, med frågor som; ”hur ska de sammansättas?” och så vidare. Det är en väldigt viktig och intressant fråga. Man ser att Ryssland och Kina ogillar att det bara är dollarn världen tittar på. Man vill skapa nya bitar och guld är en del i det. Till och med USA:s sittande president har varit en förespråkare för en guldstandard, liksom den nya kvinnliga representanten för Federal Reserv är för en guldstandard.

För mig är det inte så bra med en guldstandard, för då är det inte intressant att investera i guld längre om värdena är statiska. För mig, som har fonder i guld och silver, är det faktiskt bättre att det inte är så. Men för systemet kanske det hade varit bra.

Jan: Men tror du att det kommer att hända? Jag tror inte det.

Eric: Valutamarknaden är större än både obligationsmarknaden och börsen. Det är världens största marknad. Valutor är allting och de kommer och går. Nu är det dollarn som är den globala världsvalutan. Tidigare var det pundet. Det kommer någonting nytt. Det amerikanska imperiet har problem och det handlar inte bara om valutor, utan även makt. Det är stora frågor. Kina och Ryssland är inte alls nöjda med hur de har blivit behandlade av USA. Det där är stort och man ska inte underskatta att det kommer någon form av nystart eller omstart på ett system.

Jan: Jag tycker det är ganska spännande. Det är som när man pratar om handelskrig mellan USA och Kina. Geopolitiska strateger säger att USA är ett imperium som är på väg ner och Kina är ett imperium som är på väg upp och vi är en i fas där de två snart kommer börja en maktkamp. Det behöver inte vara krig, utan det kan vara mycket ekonomiskt. Till exempel vill USA ha konflikten så tidigt som möjligt, för man är som mäktigast då och dollarn är så stark som möjligt. Samtidigt vill till exempel Kina bida sin tid och ha konflikten så långt fram som möjligt.

10 % inflation halverar skulderna på 5 år

Eric: Ja, det där är också väldigt intressant om man kopplar in börsen. Nu hör vi nyheter om att det är handelskrig men man börjar komma överens, vilket resulterar i att börsen går upp. Men det är ingen som tittar på det stora perspektivet. När man är överens om att det inte ska bli tull på kinesiska varor i USA så ska Kina lova att köpa sojabönor från USA. De flesta tänker inte på konsekvenserna i flera led.

Den överenskommelsen betyder att sojabönsproducenter i Sydamerika inte kommer få sälja sina sojabönor till Kina som de har gjort och de kommer gå under. Alltså, det är väldigt många dåliga saker som händer när Kina och USA kommer överens, men vi ser det bara som en positiv nyhet, att vad bra nu är de överens och då kan börsen gå upp. Där hoppas jag också att man kan börja se mer till helheter och se vilka som drabbas av att två parter kommer överens.

Caroline: Vad har vi egentligen för nytta av att veta det? Att det är så mycket mer som ligger bakom?

Eric: Jag tycker att det är lite tragiskt att alla blir glada när det är en massa lantbrukare i Sydamerika som går i konkurs. Men historiskt har vi alltid haft olika typer av resets eller återställningar. För 2 000 år sedan hade man väl skuldförlåtelse vart femtionde år. Det fanns sådana system för att rensa systemet. Det har man tittat på nu också.

Antingen måste vi bli av med alla skulder i systemet, men då får de som har lånat pengar inte tillbaka sina pengar, eller så måste vi få en ordentlig inflation i systemet. För om du har 10% inflation i fem år så har du halverat problemet med skulderna. Men någonstans måste vi bli av med skulderna, för vi är så skuldbelastade.

Caroline: Men vänta här nu. Är det inte att vi människor tycker att det är jobbigt med det här skuldberget och känner att vi behöver göra någonting åt det? Behöver vi det egentligen? Är det inte bara mentalt jobbigt?

Jan: Jag tänker att snart kommer ränteutgifterna för den amerikanska staten att vara större än de lägger på till exempel sociala program eller militären. Plötsligt blir det så att de inte kan betala för läkemedel och sjukvård, för att de måste betala räntor. Så det blir ett reellt problem.

Eric: Problemet är hur stora räntekostnaderna har blivit trots att räntorna är så låga. Kostnaderna ökar i dollar för att skulderna är så enorma. USA säger att de har tillväxt, men de gör ett budgetunderskott på 4%, alltså en triljon dollar. Det är enorma belopp man använder för att det ska snurra. Men det vi gör är att skuldsätta våra framtida generationer. Det är klart det är skönt för oss, men det är någon som ska ta hand om det här en dag. Det hade varit bättre om vi tog hand om det.

Jan: Precis. För nu låter vi våra barn eller barnbarn få skiten. Vi konsumerar deras resurser.

Caroline: Är det här en faktor som då kan göra att till exempel USA som världsmakt just nu, att den kommer att… Vad ska man säga? Du och jag, Jan, har ju varit väldigt intresserade av det här med civilisationer och hur de kollapsar. Det tar jättelång tid. Nu är detta utanför våra frågor och svar, men det är intressant att fundera över.

Eric: Om man tittar på Romarriket så hade de silvermynt, som i början innehöll 90% silver och i slutet var man nere på 5%. Det var därför man började ha räfflor på mynten och danskarna gjorde hål för att göra fler. Och alla kinesiska dynastier – alla dynastier – går sin resa, det blir liksom för stort, och sedan kommer något nytt. Hittills har det nya blivit något bättre. Någonstans kommer det bli bättre och jag tror på människan, även om jag är orolig för centralbankerna.

En ljus framtidstro med mänskliga värderingar

Caroline: Jo, det gäller ändå att ha någon framtidstro, för det brukar gå bättre. Världen är hela tiden på väg mot någonting bättre.

Eric: Eller rättare sagt, kanske är det så att om det blir så att vi tappar lite… Nu pratar vi om pengar, men det underbara hade varit om pengar inte blev så viktigt och att vi kunde leva och vara snälla och fredliga människor utan att hålla på och jaga varandra och pengar och göra affärer hit och dit. Alltså att vi blir bättre människor och får nya incitament att leva. Jag tror att vi kanske behöver en rejäl smäll för att vakna till och inte bara vara duktiga och ”göra jobbet” för att få ihop sina pengar blir nöjd bara man har sina pengar.

Caroline: Vänta här nu, vad är det du säger? Att vi skulle ha en annan sorts livsstil än att vi går till jobbet och jagar status och konsumerar?

Eric: Ja, precis, vi är bara ”duktiga” för någon annan. Det är inte att leva livet.

Jan: Jag älskar ju att du har den här filosofiska sidan också. Hur du ser på skuld. När vi var i Göteborg så pratade vi mycket om att man ger upp sin frihet. Hur tänker du kring de bitarna? För du är en av de få i finansbranschen som inte är ute efter att maximera sin egen avkastning och att du ska vara rikast när du dör.

Eric: Jag tänker så här:

Vad som är viktigt tycker jag är att vi som människor blir fria. Frihet är att ha tid, framför allt.

Ju mer man tar på sig kostnader och saker, så ägs man av något annat och drivs av det. Helt plötsligt så gör man saker för att man måste och så hinner man inte leva livet. Till slut är man så beroende att man måste nicka när chefen säger något, för att man inte kan stå upp och vara den man är, för då kanske man blir av med sitt jobb. Då backar man och vi slutar vara riktiga människor, utan blir bara brickor i systemet. Systemet har nytta av oss som brickor och när vi inte behövs längre så finns det nya brickor. Jag skulle vilja att vi fick vara mer människor. Kunna säga nej.

Caroline: Jag tror också att det kan vara så att man har svårt att veta vad det är som är härligt med att vara människa, när man har varit i det här spelet så länge. Då drivs man ju av andra dopaminkickar än att vara tillsammans med varandra, ha konversationer, ha ledigt och ha tid att tänka. Eller?

Eric: Ja och sedan tänker jag inte att man ska använda tiden åt att vila upp sig på soffan för att man har jobbat så hårt. Det blir fel väg. Man ska ha tid åt att vara kreativ och kunna prata med vänner. Göra saker som utvecklar en.

Jan: Är detta din yogasida som pratar nu? Att det inte är fondförvaltaren Eric, utan yogin Eric?

Eric: Ja, eller egentligen, med mina guld- & silverfonder har jag inte en övertro på att vi ska styras av systemet eller att staten är någonting ovanför oss. Det är mer att det är vi som är människan och att det är vi som ska vara staten. Det är vi som utgör staten egentligen. Det är inte den som ska rädda oss; det är vi som ska se till att staten fungerar som den ska. Men tyvärr blir vi defensiva för att vi inte vill förlora det vi har och sedan fattar vi dåliga beslut.

J.P. Morgan har hållit priset på silver nere i tio år

Jan: Det här var en kul diskussion i kommentarstråden på Facebook:

När tror Eric att silverkursen skall ta fart?

Martin Leidersdorff – FB

Har påståtts i åratal att silvret är undervärderat och SNART kommer rusningen. Hela Liberty Silvers affärsidé var just detta med silver… Det är tio år sen de startade.

Joppa Nygren som svar till Martin

Eric: Båda har rätt, höll jag på att säga. Det som är intressant i silvermarknaden – om vi inte ska gå in på alla detaljer här – är att vi nog kommer kunna se en enorm prisexplosion just för att vi håller på att få en fysisk brist på en helt oumbärlig råvara. Så prisexplosionen kommer. Sedan kan man säga så här att… Nu ska vi inte prata om Liberty Silver, men de har kanske haft rätt i sin tro om att priset ska gå upp. Men priset har tyvärr, som i många marknader om vi tittar på både räntor, valutor och elektricitet, så har storbankerna…

Jag brukar säga ”managed” på engelska istället för ”manipulated”. Det är en liten skillnad där. Men man har alltså styrt priserna och det här är väldigt intressant just nu i dagarna för i 10 år har J.P. Morgan, som är världens största affärsbank, gått kort alla uppgångar.

Jag ska försöka förklara. Priserna har gått upp. J.P. Morgan har gått kort i uppgången, så de har gått i förlust, men sedan när genomsnittspriserna börjar komma upp med uppgången – och närmar sig – då har de lagt stora säljordrar som kallas för ”spoofing” mitt i natten och då har de fått priserna att vika ner.

Då, när priserna har vikit ner, då har de dragit tillbaka sina ordrar och då har de trendföljande datastyrda systemet som inte kan tänka med mänsklig hjärna, som bara reagerar på att det har gått igenom snittet, då säljer de. Och då har J.P. Morgan köpt tillbaka sina korta positioner. Det här har J.P. Morgan gjort i 10 år och aldrig tagit en förlust.

Jan: Är detta lagligt?

Eric: Nej. Det intressanta nu är att sedan ett år har man försökt fått intresseorganisationer att utreda detta. Sedan knappt ett år så utreder Department of Justice, som är FBI, och man har då åtta handlare i J.P. Morgan som man har under förhör. Processen mot J.P. Morgan är på gång. De har tjänat enorma pengar på detta, plus att de nu har skaffat sig fysiska reserver. I slutändan kommer de vilja ta en stor prisuppgång, men det är de som har styrt priset dit de vill. Det är en intressant situation i och med att det här kanske slutar eftersom det är FBI som utreder. Sedan om man offrar handlarna och nekar bolagets ansvar, det får vi se, men J.P. Morgan kommer förmodligen inte att gå kort på det sättet i framtiden.

Storbanker kommer att skapa rörelse på börsen om de inte kan fortsätta att styra marknaden

Eric: Just nu är de sju andra kommersiella storbankerna korta guld och silver och sitter med orealiserade förluster på över 70 miljarder. Nu när de inte har med sig den största aktören så är frågan om de kommer att lyckas med det här tricket. Lyckas de inte med det här tricket, som de har gjort förut för att hålla priserna nere, då måste de köpa tillbaka sina positioner innan det här blir ännu värre. Då sticker priset upp ännu mer.

Så svaret på frågan är lite komplicerad, men man kan säga att det har aldrig varit mer intressant situation och mer spännande, för om de lyckas som de har gjort förut, då ska priserna ner. Lyckas de inte så kommer priserna gå upp väldigt, extra, extra mycket. I och med att vi har FBI inne på handlarna är J.P. Morgan inte på den sidan som hjälper till att trycka ner priset. Det har aldrig sett så bra ut för att priserna ska gå upp. Det kan nog gå ganska fort nu. FBI har redan hållit på i snart ett år.

Jan: Men din fond Silver Bullet, som vi också pratat om i ett annat avsnitt, kommer den dra nytta av det här i så fall?

Eric: Fördelen nu, för de som börjar investera idag, det är att priset är lite extra lågt. Kanske hälften än vad det borde vara. De som gick in för 5-10 år sedan har inte fått nytta av detta, så det är lite synd om dem som vi var inne på. Men det är en liten extra bonus för de som inte har hunnit in i marknaden.

Jan: Detta är spännande, vi har så insatta läsare, som Mahammed på Twitter. Han frågar:

När förväntas slutresultat från federala processen mot JP Morgan och vissa anställa avseende deras manipulation av Precious Metals marknaden?

Mahammed på Twitter

Eric: Vad som är intressant där är att om de skulle åtalas för de verkliga brott de har gjort så skulle de bli av med alla sina tillstånd och försvinna som bank. Så långt kan man inte gå, så då kommer man istället offra handlarna, som bara gjorde sitt jobb. Men för oss som investerare så är det viktigt att manipulationen/management av stora banker tar slut, för att priserna ska sättas fria. Så att vi får en fri marknad.

Caroline: Men varför har de ackumulerat så mycket fysiskt guld och silver?

Eric: Det är J.P. Morgan som har gjort det för att de ser vad som kommer att hända. Hela historien är ganska intressant. Bear Stearns började med finanskrisen som gick omkull. De gick omkull för att de hade så stora korta silverpositioner. Hela den här resan började med att J.P. Morgan tog över Bear Stearns för en dollar, tog över deras korta silverpositioner och så har de jobbat med hur de ska ta sig ur situationen. Så de har hittat olika sätt, för de tog över handlare från Bear Stearns som hade lite trick och de ville tjäna pengar.

Spekulationer kring prisuppgång på silver

Eric: Vad man ser är så kallade trendföljande fonder, som var en succé från 2000 till 2011 eller någonting, har slagit börsen. Men sedan har de börjat få problem och det är för att vissa storbanker vet precis hur de här datorerna är programmerade. När de ser att man kan lura datorerna och vet att när det bryter igenom neråt mot de här 50-dagars eller 200-dagarssnittet, då gör de en liten spoofing. De säljer lite i luften och utnyttjar det. Då har de fonderna fått problem med sin förvaltning.

Jan: Det är roligt också för nu har du svarat på Staffans fråga från Patreon:

Jag skulle gärna höra mer om hans tankar om bankernas manipulation av silverpriset och hur det påverkar eventuella investeringar.

Staffan på Patreon

Eric: Nackdelen är att det har förekommit, men fördelen är att det har förekommit just nu. För den som kommer in nu.

När silver går bra så går silvergruvbolag ännu bättre

Jan: Men om man nu vill spekulera lite i lekhinken och vill utnyttja konsekvenserna av det här som J.P Morgan och de hållit på med. Hur ska man göra?

Eric: Läget att investera, med tanke på att priserna har varit nerpressade, gör ju att du får en fjäder. Du får en extra bonus när det släpper. Men det finns många andra anledningar att vara med i silver, som vi sa. Fysisk brist, det behövs i all high-tech, det behövs i greentech som sagt och så används silver även inom sjukvård eftersom det är bakteriedödande. Sjömän kom på det av en slump när de kastade ner silvermynt i sin vattenreserv. Då blev det inga bakterier vattnet när de var ute på sjön. Som vi sa vid ett tidigare tillfälle; om man tror på guld så ska man köpa silver.

Jan: Det kan jag rekommendera. I förra avsnittet med Eric gick vi igenom detta i detalj.

Eric: Tror man på guld; köp silver. Tror man på silver så ska man egentligen gå hela vägen och köpa silvergruvbolag. För silvergruvbolag går upp mer än silver i en uppgångsfas. De har en slags inbyggd hävstång eftersom de har en produktionskostnad. Så resultatet på en prisuppgång blir mycket större för bolaget än råvarans prisuppgång. Historiskt brukar bolagen gå upp två, tre gånger mer än själva råvarupriset.

Då blir det intressant att vara i gruvbolag. Nu finns det fem stycken ädelmetallsgruvbolagsfonder i Europa som bara investerar i aktier, varav en är svensk, AuAg Silver Bullet. Men vi är den enda fonden i Europa som är fokuserade med en tvist, att försöka ha mer silver i det, jämfört med guld.

Går det att göra en portfölj som skyddar dina pengar i hundra år?

Nästa fråga! Olof skriver det här:

Hur motiverar Eric gruvbolag framför råvaran när det sett ut enligt den här grafen… ? Han brukar prata om en naturlig hävstång i gruvbolagen, men jag ser inte hur han kan backa upp det över tid.

Olof på Twitter

Eric: Det tror jag att man ser, faktiskt. Det är en automatisk funktion. Det är alltid så. Men sedan har du upp- och ned gångar i nedgångar så går det åt andra hållet. Sedan kan priset vara en sak och sedan har du en förväntansbild på priset. Det är inte en helt enkel mekanism.

Caroline: Vad är det för grafer? Tittar man på silvrets pris gentemot en silvergruvsbolagsaktie?

Jan: Det här är en av de grejerna jag tar med mig från de här två avsnitten med dig, att man ska se det som en skala. Om man väl har aktier och sedan tänker guld, så är även guld en skala från guld – som är mest safe – till gruvbolagsaktier, som är mest riskabel. Så det är en skala inne i skalan, vilket jag tycker är ganska spännande. Innan har jag bara tänkt ”Guld.”. Det är inte alltid enkelt.

Jag tänker att vi ska göra ett litet sidospår här. Vi har många fler frågor om dina fonder också, men du skickade en sjukt intressant artikel från ett amerikanskt förvaltningsbolag som heter Artemis. Det var en researchartikel. De har en massa doktorander anställda och de publicerar artiklar i sitt eget whitepaper. Den här heter ”The allegory of the hawk and the serpent”, men det coola är då hur man får sina pengar att växa och skydda dem i 100 år.

Om jag ska ta lite detaljer kring artikeln så utgår de från följande scenario:

Föreställ dig att du ska ta hand om din familjs ekonomiska framtid i 100 år. Så det är din familj, dina barns framtid hänger på dig. Men det är en liten hake och det är att du får bara välja portfölj en gång, sedan måste du ha den i 100 år utan att göra några förändringar.

Då är frågan: Hur får man sina pengar att växa på 100 år? De tog avstamp i den frågan. Varför stack denna ut för dig?

Eric: Det som är intressant är vad de kommer in på och att det är ganska få familjedynastier som har varit rika i 100-300 år. De flesta skapar pengar, förvaltar dem och sedan försvinner kapitalet av olika anledningar. Det är för att det händer saker, som ni har varit inne på, med mänskligt beteende. Vi bygger framtiden på det som har hänt de närmaste 10-30 åren. Sedan speglar vi det framåt och bygger våra investeringar på det. Om man har med sig bakåtmodellen i framtiden så kan det radera ut allt.

Det som har hänt är att under de här 100 åren så har du tillfällen när det vi ser som en normal, säker och diversifierad portfölj totalt fallerar. Allt försvinner. Då spelar det ingen roll vad man har för genomsnittsavkastning varje år, för pengarna är borta. Genomsnittsavkastning är lurigt. Det är de här stora, stora förlusterna som kan uppstå, som skapar det där problemet. Hur löser man det?

Berättelsen om Höken och Ormen

Jan: Jag tänker att vi ska bryta ner detta. Vi ska inte gå igenom hela rapporten, för den är ganska komplicerad. Jag fick själv läsa den tre gånger innan jag tog mig igenom den.

Caroline: Får jag verkligen fråga här nu, finns det verkligen inte familjedynastier där man har haft pengar i 200 år?

Eric: Det finns några engelska familjer, men det är väldigt få.

Jan: De som var superstora för 100 år sedan, som Rockefeller, Rotschild och oljebaronerna… Det är de där cyklerna. Jag såg att bara fem av USA:s 500 största bolag 1920 är kvar 2020.

Eric: Vi har en stor familj som egentligen har styrt världsekonomin. Alltså Rothschild ägde hälften av hela världens förmögenhet för ungefär 150 år sedan. J.P. Morgan och Rockefeller, alla de har fått sin support från Rothschild. Sedan drabbades den familjen. Den blev för stor och sedan kom det politiska rörelser under 1900-talet som inte gillade de här grupperingarna och slog sönder lite av det enorma imperiet. Sedan har det splittrats undan för undan. Men det går verkligen i vågor.

Jan: Det är en av de grejerna jag skrev ner i mina anteckningar i början av avsnittet, att de pratar väldigt mycket om de här cyklerna: wealth creation och wealth redistribution/destruction. Men det de gjorde i den här studien var att de gick igenom fyra olika generationers perioder, som på 20 år styck och en livstid. Så de tittade på 100 år och sedan återskapade de professionella strategier och pensionsstiftelser.

Syftet var då, precis som Eric var inne på, att lära sig av de gamla misstagen för att kunna ta bättre beslut. Resultatet är 50 sidors PDF. Det var faktiskt väldigt många saker som överraskade mig, måste jag säga. Sedan gillar han allegorier och han pratar om höken och ormen. Då pratar han om den upplysta höken, som är i den här ständiga kampen mot den primitiva ormen och att det är en evig kamp mellan de här två komplementen. Det som bygger upp och det som river ner.

Jag tänker att vi börjar med ormen och jag läser några brottstycken därifrån. Han säger:

”The serpent represents a period of secular growth fueled by the virtuous cycle of value creation and rising asset prices. The growth cycle begins naturally through some combination of favorable demographics, technology, globalization, and economic prosperity. As the secular boom matures, it is corrupted by greed, as fiat devaluation and debt expansion replace fundamentals as critical drivers of asset price gains, not unlike a Serpent devouring its tail into oblivion.”

Eric, vill du översätta till svenska? Vad är det de säger här?

Eric: De säger väl egentligen att i starten, efter en nedgång, så har man kanske börjat sanera, man börjar bygga saker från rätt grund med rätt värderingar. Ibland har man perioder när befolkningen… Alltså, det är fler människor som jobbar än som är pensionärer och det sker lite tekniska framsteg. De här sakerna kommer ihop och det går bättre och bättre för hela biten. Men när det börjar gå för bra så skapas girighet, dåliga beslut, folk börjar roffa åt sig det ena och det andra. Det blir fel prissättningar och det är en typisk cykel.

Hökens två vingar: inflation och deflation

Jan: Ja, så man har den här uppgången och som följs av en nedgång. Han fortsätter:

The hawk signifies the forces of secular change that will challenge and ultimately destroy the corrupted growth cycle of the Serpent. The left-wing of the Hawk is the deflationary path, whereby an aging population leads to low inflation, faltering growth, a financial crash, and then debt default.”

Vill du förklara?

Eric: Någon gång när vi närmar oss den här tiden när det inte orkar längre, när det bryter igenom… Och det av någon anledning är så att de här fördelarna vi hade är borta, ungefär som att vi nu börjar se att 40-50-talister går i pension och alla de bitarna. Vi har inte med oss det vi hade. Vi kan se här till exempel hur det billigt det var att producera. Vi flyttade all produktion till Asien och det blev jättebilligt.

Det har dragit ner all inflation. Men snart går det inte att flytta produktionen billigare och då försvinner det här 20-åriga perioden av momentum vi haft med sänkt inflation på grund av billigare arbetskraft. Det är slut på det nu. Det är sådana bitar som börjar hända och då börjar skulderna bli synliga. Om någon säger att nu vill de ha tillbaka sina pengar och de som sitter med skulderna tvingas betala och inte har pengar.

Jan: Då säger så här att då leder det till en finansiell krasch och sedan att man inte kan betala sina skulder. Sedan fortsätter de:

”The right-wing of the Hawk represents inflation, fiat default, and helicopter money. Neither path is mutually exclusive, and they often occur sequentially. The pattern is as old as money itself.”

De säger då att det kan gå på två sätt.

Inflation gör att skulder minskar på bekostnad av de som lånat ut

Eric: Precis, lite som vi är inne på att det blir problem på skuldsidan och att skuldsystemet imploderar. Man kan inte betala sina skulder och så blir det problem för den som har lånat ut pengar när de inte kommer in. Det blir en massa problem på det sättet. Det andra sättet att lösa det här har varit att skapa inflation. Det tar bort skulder. När du skapar mer pengar och pengar blir mindre värda då ökar tillgångarnas värde men skulderna ökar inte.

Jan: Som om staten ska betala en miljon kronor men inte har råd att göra det utan trycker en miljon kronor istället för att betala skulden. Då har man betalat skulden, men å andra sidan har man gjort pengarna mindre värde, eftersom alla som hade pengar men inga skulder blev av med sina pengar.

Eric: Nu har vi haft en fastighetsprisuppgång som varit speciell på ett sätt med låga räntor, men om man tar våra föräldrar som köpte hus på 70-talet, då var det ganska höga räntor med inflationen som också var hög. Där var det inflationen som tog bort skulden. Nu har priserna gått upp men skulderna har inte minskat. Men tillgångspriserna har ökat. Genom historien så har vi de här olika fenomenen.

Tittar vi bara på dollarn så har den förlorat 97,5% av sitt värde mot guld sedan den infördes 1913. Och varför klarade sig Sverige bra ur 2008? För kronan tog så mycket stryk. Det var det som gjorde det mjukt och skönt, men vi blev alla mycket fattigare.

Jan: Jag brukar ta ett exempel att en T-Ford 1920 kostade typ 250 dollar eller 500 gram guld. En Ford 2019 kostade 20 000 dollar men fortfarande 450 gram guld.

Eric: Nu reser jag inte alls särskilt mycket till USA, men jag hade en period för några år sedan när jag åkte mycket dit för att det var intressant och då var dollarn 6,50. Tänk vad de resorna hade kostat idag. Jag tyckte de var dyra då, men idag hade de kostat 50% mer nästan. Det är helt galet. Det hade inte gått att göra de resorna. Det är kort tid. Det är inte från början av 1900-talet, det är nutid.

Olika tillgångar går olika bra vid olika tillfällen

Jan: Carro, vad var din första kommentar när du såg den här artikeln?

Caroline: Jag tyckte att det såg lite sektigt ut med ormen som biter sig själv i svansen.

Jan: Det är helt fantastiska illustrationer. Det de pratar om är att vi har dessa olika scenarion. Vi har de här uppgångarna, secular growth, secular decline, vi kan hamna i ett deflationsscenario eller ett inflationsscenario. Skulderna måste bort på ett eller annat sätt. Då säger man att om man då har ett 100-årsperspektiv så måste man ta hänsyn till det här, alltså i 100-årsportföljen. Då börjar de titta på hur olika portföljer har klarat de senaste 100 åren.

Det som var väldigt intressant som jag hajade till på var att de konstaterade att den här klassiska portföljen som vi gillar, Nybörjarportföljen med 60% aktier och 40% räntor, så var det så att 90% av värdeökningen av den portföljen de senaste 100 åren kom bara på de senaste 22 åren. Så i 70 år var den dålig. Eller, den var inte dålig, men det hände ingenting. När vi pratar om tillväxt eller att aktier har gått upp, det har varit vissa specifika perioder.

Samma sak i en portfölj med mycket räntor. Den har legat i princip flat och sedan har den under vissa perioder, jag tror att det var 70, 80, 90-talet, ökat jättemycket. Så det som jag konstaterade var det du också var inne på att det som har funkat – det som vi upplever funkar idag… Att ha mycket aktier, ha mycket räntor, det funkade kanske inte mellan 1920 och 1940. Det var andra tillgångar som gällde

Eric: Ni är redan inne på det här spåret egentligen i och med att ni har permanent portfolio i RikaTillsammans-portföljen. Det är en slags förenkling av det här. Alltså, en permanent portfölj. Hur mycket guld är det i den?

Jan: Det är 25%.

Eric: Det är inne lite på samma spår. Dels är det att vi inte har upplevt det här när det förstörs otroligt mycket kapital. Vi har inte det i blodet, vi kan inte greppa det. Därför är det så svårt att lägga in ett tillgångsslag som inte går bra när allting annat går bra. Varför ska jag äga det? Hur tänker du? Men man behöver det där, för det är det som räddar portföljen när det dramatiska händer.

Enroma uppgångar sedan 1980-talet för aktier och räntor

Eric: Vad jag tycker att de är inne på som är bra här – förutom att visa på att vi bara kan greppa det vi själva varit med om i princip, eller kanske lite vad som hänt våra föräldrar men inte innan – det är också att de säger att de där perioderna är cykelmässiga, kanske i 15-25 år, som man delar upp här mellan upp- & nedgångarna.

Eftersom vi har varit så länge i en uppgång nu, både med nytta av ränteobligationer och aktier, så någonstans ökar sannolikheten att vi närmar oss nästa period. Då kommer vi inte ha nytta av det som var bra nu. Att få upp ögonen för det och börja förstå att man kan ha nytta i en portfölj som är sämre men rör sig annorlunda.

Jan: Detta var en ögonöppnare för mig faktiskt. Om vi tittar på den här bilden, Caroline, så visar den hur aktiemarknaden har gått för olika generationer. De har till exempel delat upp aktiemarknaden mellan 1928 och 2020 och så tittar de på den första 20-årsperioden mellan 1928 och 1944. Då kan man se att en investerad dollar 1928 var värd ungefär en dollar 1946. Under den 20-årsperioden så rörde sig inte aktiemarknaden över huvud taget. Om man då jämför en krona på aktiemarknaden mellan 1983 och 2007 – alltså 25 år – då blev en krona värd 10 kronor. Börsen har gått olika i olika generationer.

Caroline: Jag fattar inte detta. Varför går det så olika?

Eric: Det är just det som är grejen, att det går olika. Det är så lätt att vi tror att det ska gå som det har gått de här åren, men nu kanske vi kommer in i en period när en krona på börsen fortfarande är en krona om 20 år. Du får ingenting.

Jan: Detta har sjukt stor påverkan. Jag har aldrig tänkt på det på det här sättet. Någon som växte upp mellan 1920 och 1940, de som fick barn runt 1935-1940. När de sedan växte upp och var till exempel 20-25 år gamla och blev tillsagda att investera i aktier, vad tänker de då? Hur gick det för mina föräldrar som investerade i aktier?

Mellan 1928 till 1931 förlorade de 90% av sina pengar. Det gav ingenting att investera i aktier, så de skiter i att investera i aktier och så missar de uppgången. Den generationen hade det tänket. Om man tittar på den genomsnittliga finansiella rådgivaren så är den 53 år. När är de uppväxta? När började de jobba? Kanske på 70, 80 eller 90-talet när börsen gick från en krona till 10 kronor.

Vi tittar inte tillräckligt långt bak i tiden för att göra bra förutsägelser

Jan: Vi lever i en period när aktier går skitbra, vilket gör att vi inte alls har den där synen att räntor kan gå bra eller att guld kan gå bra. Vi har aldrig upplevt det. Därför vill vi ha aktier. Precis som du säger, varför ska jag äga något annat än aktier? Det är bara att titta historiskt, men man tittar aldrig innan 1980. Det där är också ett problem som många studier pekar på, för innan 1980 så finns det inte bra data och då låtsas många fondförvaltare att historik innan 1980 inte finns.

Eric: Sedan blir det väldigt stor skillnad när man tittar på genomsnittsavkastning eller ackumulerad avkastning. Om man tittar på genomsnitt så tar man bort effekten av de här dåliga åren, som vi har pratat om förut, att de här riktigt dåliga åren förstör så otroligt mycket. Det tappar man när man tittar på genomsnitt.

Jan: Det de säger i den här forskningsartikeln är – de skriver det rakt ut:

”Traditional portfolios are not excessively risky or wrong; just not optimal.”

De skriver även:

”The classic 60/40 Equity-Fixed Income or Risk Parity passively managed portfolios suffer from recency-bias and are highly reliant on assumptions derived from once-in-a-century bull market stocks and bonds.”

Det vill säga att det vi är vana vid nu och alla insikter har vi dragit från en 20-årsperiod som egentligen är ganska ovanlig de senaste 100 åren. Sedan säger vi att vi utgår från att det här undantaget är det som är normalläget. För vi vet inget annat. Och för att det är extremt svårt för någon finansiell rådgivare eller bloggare eller någon annan att säga ”placera era pengar här i den här tillgången som inte har presterat på 25 år.”

Caroline: Jag förstår allt ni säger men jag undrar var siffrorna kommer ifrån. Är det den amerikanska börsen? US Stock market.

Jan: Jag kan säga att de har – precis som vilken vetenskaplig artikel som helst – 25 sidor i artikeln och 25 sidor med referenser. Man kan kolla. Jag vet inte riktigt på rak arm vart de tar all data ifrån.

Eric: De säger att börsen går bra ibland och den går mindre bra ibland, så det är inte att börsen inte går bra, utan att det svänger väldigt mycket och att det är svårt för oss att uppfatta. Man ska göra tvärtom hela tiden, egentligen. Om man ska lyckas så ska man vara lite ”contrarian”, särskilt när det har gått lång tid i en sektor. Men det är väldigt svårt att tänka så.

Caroline: Ja, för vi lever mycket i nuet och fokuserar på hur det är nu.

Kosmisk dualitet – yin/yang, natt/dag, anfall/reträtt

Jan: Ja och då är deras poäng också – som jag gillar – att vi behöver tänka utanför de senaste 40 åren, om man ska kunna ha en portfölj som går bra över 20-40 år. De säger också att det inte handlar om att säga att skita i aktier för att de har gått upp och istället köpa räntor eller något annat, utan de pratar om det här med kosmisk dualitet. Här blir det lite flummigt, men jag tänkte att vi ska bryta ner det. De gör en massa referenser till exempelvis teologi och säger att inom buddhismen så handlar det inte om att det ska vara det ena eller andra – att konsumera eller snåla – utan att det handlar om att se att båda finns och hitta en balans mellan dem.

För att applicera detta på en krigssituation; Djingis Khan vann krig genom att anfalla och göra reträtt, samtidigt. Och bakning; Du behöver ha både choklad och bakpulver när du bakar en kladdkaka. Men om du hade gett choklad och bakpulver till ett barn, som bara smakar på bakpulvret, så hade det varit väldigt konstigt. Men kakan blir bättre med bakpulvret. De säger detta som du var inne på att även när man investerar så ska man ha den här dualiteten. Vill du säga någonting om det, Eric?

Vad är det vi försäkrar oss mot i våra portföljer?

Eric: Det är det som är det svåra, att hålla kvar i en portfölj och kanske hålla kvar i tillgångar som inte alltid går bra när det ”vanliga” går bra. Att våga hålla de positionerna för det kommer att löna sig över tid. Men man kan inte säga när, så man kan se jättedum ut. Varför går inte det här upp när allt annat går upp? Men ska man verkligen klara sig när det händer då behöver man ha ett lite annat tänk, ett lite djupare tänk. Har man bara aktier och räntor och räntor idag är företagsobligationer och företagsobligationer idag är high yield och det korrelerar med börsen när det går ner, så har man inget skydd.

Man tror att man har lite olika innehav, men alla rör sig på samma sätt. Även pensionsfonden sitter så. Alla jagar den här avkastningen nu så alla har positionerat sig så. Man har byggt upp risk i och med att alla är positionerade på samma sätt. När det vänder så blir rörelsen väldigt kraftig och det är väldigt få som har det här skyddet som gör att en portfölj klarar sig. Det är inte så roligt att säga att det är för att skydda sig, men vi har försäkring på huset, så det gäller att man tänker så i sina portföljer också.

Ett problem i finansvärlden är att man tittar mycket på det som är mest sannolikt; sådant som händer oftast. Så säger man att i 95% av fallen sker det här och det här. Men det som avgör förvaltning är ofta det som händer längst ut till vänster och längst ut till höger, den här tailen/svansen som det heter – tail risk.

Både uppåt och neråt är den så mycket viktigare, men finansindustrin har också gjort det enkelt och tittar på det som händer i mitten. Det är det vanligaste och det är det som är sannolikt. Men tittar man historiskt så är det de här ytterligheterna som påverkar portföljen extremt mycket. Det har man tappat lite.

Den optimala portföljen: The Dragon Portfolio

Jan: Det har man också sällan något skydd emot. Det de kommer fram till är att det som kommer vara optimalt för de kommande 100 åren är ointuitivt inte 100% aktier. De säger att du behöver ha en balanserad portfölj. Nu blir det lite nörderi och vi ska snart hoppa ur det här hålet, men detta är så sjukt intressant. Då säger de att den optimala portföljen sedan 1920-talet handlar om att ha aktier under de perioder då aktier går bra, men max 25% aktier. Vilket är ganska intressant, för det är precis vad RikaTillsammans-portföljen har och Risk Paritets-portföljen.

Sedan pratar de om 20% räntor och 20% fysiskt guld, vilket också är sjukt intressant, för det är alltid det Eric pratar om. Ska man ha guld, så ska man ha minst 20%. Denna artikeln kom ut nu i januari 2020. Så de säger att man ska ha 25% aktier, 20% räntor och 20% fysiskt guld och sedan kommer två andra tillgångsslag, som jag själv inte har i någon portfölj. Det ena kallar de för trend following commodities, alltså råvaror om jag förstår det rätt. Menar de då ett råvaruindex eller något annat? Det fattade jag inte riktigt.

Eric: Nu kom vi in på index, men råvaror säger de, sedan om man använder bolag eller råvaran eller hur man mixar upp det, men fokusen är på råvaror. Det som är bra med ädelmetaller när det gäller råvaror det är att de handlas till spotpris, medans vanliga råvaror när du investerar i futures och de terminer som ska rullas och när du gör det som investering så tappar du. Om guld går upp 40% så får du 40%, men om vete går upp 40% får du kanske bara 20% avkastning. Det är lite svårare när det kommer till de andra råvarorna än just ädelmetaller.

Jan: Här ska jag faktiskt erkänna min okunskap, någonting som jag aldrig har hört talas om innan jag läste den här artikeln var 20% i ”active long volatility”. Vill du förklara vad det är?

Volatilitetsindex (VIX)

Eric: Egentligen är det mer än vad jag kan också, men vad man tittar på är hela marknadens rörelse. Som det har gått nu när räntorna går ner och volatiliteten går ner och så vidare. Ingen skapar avkastning när volatiliteten stiger. Det såg vi nu i måndags när börsen gick ner 4% när volatiliteten gick upp, vilket den gör när det är oroligt. Jag kan ta ett bra exempel. Det fanns en finansiell produkt på volatilitetsindex: VIX. Så fanns det inverse VIX, som tjänade när kurvan gick neråt.

De här investerarna tjänade typ 10% om året, för volatiliteten blir lägre och lägre. Den gick ner till 8 eller 9 och så hände någonting för ungefär två år sedan, och då gick volatiliteten upp till 20. 8 till 20, det är mer än 100%. Så de förlorade 100% på en dag. De trodde att de hade tjänat 10% varje år och sedan var alla pengarna borta på en dag.

När börsen blir orolig då går volatiliteten upp – en del kallar det för skräckindex – och då är frågan här om att ha strategier som ger positiv avkastning i de lägena. Det är det det handlar om. Man tjänar pengar på allmän panik och det såg man ju att det här indexet gick upp väldigt mycket och börsen gick ner 4%. Hade du ägt någonting så hade du tjänat pengar på uppgången i det här indexet och förlorat på börsen.

Jan: Det där är fantastiskt, att man i finansbranschen kommit på ett sätt att tjäna pengar på andras panik. Jag försökte googla, för jag tycker att den här portföljen låter fantastisk, men jag tror inte att man kommer kunna sätta ihop den. Men man får ta med guldkornen. Det är inte att man behöver just denna kakan, men man kanske ska överväga hur de resonerade när de bakade kakan, varför de gjorde det och vilka ingredienser de använde. Är det fel av mig? Jag vet att du också är insatt i permanent portfolio. Är det lite samma tanke? Det är 25% guld, 25% aktier och 25% av olika räntor.

Eric: Den är väldigt likartad. När Harry Browne gjorde den så hade de en annan backspegel också. Nu har de gått ännu längre eftersom de har fler perioder än vad han jobbade med när han skapade den teorin på 80-talet, men det visade sig att det gäller att tänka efter före, som man brukar säga.

Hur relaterar Eric till drakportföljen?

Jan: Vad tar du med dig från den här artikeln?

Eric: Jag försöker väl titta lite på min fond som jag har nu och hur den harmoniserar i detta. När vi var inne på det här med guld och råvarubolag, 20% + 20%, så ser jag att min fond hamnar i den där delen lite i och med att det är mer än guld. Det är en råvara som används i industrin som silver, som behövs och som är bolag i detta.

Jan: För mig hamnar din fond någonstans mellan trend following commodities och physical gold. Kan man säga så? Att det är en liten blandning.

Eric: Ja, det är ett sätt att lösa den biten.

Jan: Vad tycker du, Caroline? Du får symbolisera lyssnarna, som har lyssnat på nördar snacka om kosmisk dualitet i investeringar.

Caroline: Jag tycker att det är jättespännande. Speciellt det vi pratade om att man inte tittar så långt bakåt. Jag vill gärna titta på de siffrorna igen när det inte hände någonting på börsen i 20 år. Det låter jättekonstigt för mig. Hur såg världen ut då?

Eric: Jag tycker att bara man ställer sig frågorna då har man kommit långt. Alltså, att det inte är självklart. Det tycker jag är en bra början.

Jan: Jag lägger ut en länk till den här artikeln och de har även gjort ett poddavsnitt kring Dragon Portfolio. Det enda som var tråkigt – vilket jag insåg när jag redan hade lyssnat i 25 minuter – är att de läser artikeln rakt upp och ner. Det var ingen hit.

Eric: När jag gick på universitet i Tyskland så hade jag en professor som hade skrivit en bok i diskret matematik och när han höll föreläsning så skrev han exakt det som stod i boken, men på tavlan i aulan. Ganska meningslöst att gå på föreläsningen.

Om Ercis fond AuAg Silver Bullet

Jan: I förra avsnittet pratade vi en del om Silver Bullet, din fond som man kan köpa på Avanza och Nordnet. Kan du förklara vad den är på en minut, för de som inte har lyssnat på förra avsnittet? Sedan tänker jag att vi ska ta fler frågor från läsarna angående dina fonder.

Eric: Först är det så att det är silver som är fokus. Silver är en oumbärlig metall i greentech, hightech och allt teknologi som behövs. Sedan är det aktier som kan ge hög avkastning och de har en hög risk. Sedan är det intressanta att korrelationen med den breda aktien är låg, det vill säga att du kan ta fonden och ta en svensk småbolagsfond som också är högrisk eller småbolagsteknikfond och få en lägre risk. Men då är det ändå lite spännande innehav i portföljen.

Jan: Realtid.se hade skrivit att den var Sveriges mest riskabla fond. Att den kan backa 80%, men den kan också gå upp 600%.

Eric: Över långa, cykliska perioder så går börsen också upp 200% och ner 60%. I en skala så svänger det mer och har lite mer bakom sig. Sedan är det en ganska enkel fond på så sätt. Det är bara långa innehav, så går den här marknaden ner så går fonden ner. Går den marknaden upp så går fonden upp. Det är inte så att jag ska förutsäga marknaden på något sätt, utan tror man på den här marknaden då är det ett bra verktyg.

Tror du att man kan tajma marknaden?

Jan: Nu ställer jag den första egna frågan: Tror du att man kan tajma marknaden?

Eric: Det beror på vad man menar med att tajma marknaden. Det var en annan artikel som jag också skickade, du gillar ju John Mauldin också, han är ganska duktig på att skriva.

Jan: Ja, förutom att han har mindre än 50% rätt, enligt en studie som gjordes på hans förutsägelser.

Eric: Men han kanske hade rätt på rätt saker. Det är det viktiga. Men det handlar om priset man betalar när man köper. Att skapa pengar bygger någonstans alltid på att man köper billigt, eller relativt billigt. Och det är inte särskilt bra att köpa dyrt. Det som gör det svårt för oss nu, i den här långa uppgången, är att vi är i en fas där risken är att det är ganska dyrt att köpa den vanliga börsen.

Jan: Då måste du ändå titta på en ganska lång tidsperiod, när du säger att det är dyrt. För när jag säger ”tajma marknaden” så är det klassiska att man bara vill vara med på uppgången men inte vara med på nedgången.

Eric: Jag tittar ganska långt och försöker se ett mönster. Jag vill helst egentligen inte heller använda backspegeln för att se framåt, utan man måste någonstans skapa sig en känsla av ”där är vi”. Jag kan fortfarande tro att börsen kan gå upp jättemycket mer. Om man ökar penningmängden tillräckligt mycket så kommer man att trycka upp börsen, även om det är galet. Det är därför jag förut har sagt att jag är mer orolig över att investera i räntor eller långa räntor. Jag tror mer på börsen än på räntesidan.

Jan: Du sa redan förra året 50% aktier och 50% guld.

Eric: Ja, det har nog gått bättre också.

Jan: Ja, den har gått bra. Jag har inte exakta siffror på det, men det är bara att titta. Guldet gjorde mycket förra året.

Vad får ökande guldpris för effekt på guldgruvbolagsaktier?

Jan: Nästa fråga vi har är från Kalle på Twitter:

Fysiskt guld vs gruvor (ej junior) vs streamingbolag. Om man tror på ökande guldpris, vad får det för effekt på dessa olika placeringar?

Kalle, Twitter

Eric: Om man säger så här, om guld/silver går upp, så kommer gruvbolagen gå upp i snitt två, tre gånger mer. Det är så det fungerar. Men det går åt andra hållet också. Så den faktorn är där. Det är kanske svar på den första delen. Tittar man då på gruvbolag så brukar man dela upp dem i tre kategorier: seniors, juniors och exploration. Senior är de stora världsbolagen, juniors är lite mindre bolag, fast de har en fungerande verksamhet. De har gruvdrift och tjänar ofta pengar, eller kanske är på väg att tjäna pengar.

Exploration, som många är inne i, de har ingen gruvdrift. Där kan du se dramatiska upp- och nedgångar. Min fond investerar inte i sådant. Fonden investerar ju enligt UCITS-reglerna just för att man ska ha en diversifiering. Att inga innehav är för stora. I USA finns det en ETF mot silver miners.

Nu är den svår att köpa i Sverige, men även om man ville köpa den så är den dåligt konstruerad, för där är det största bolaget 24%. Det är inget bra index om ett bolag är så stort. Fonden Silver Bullet följer UCITS-reglerna och då har man ett större skydd som investerare. Men det är fortfarande riskfyllt med silver och gruvbolag.

Sedan streamingbolag kom han in på där. Det är en variant jag brukar lägga mellan råvaran och gruvbolagen. De har en lite mindre risk. Anledningen är att de fungerar som en bank som bara fokuserar på gruvdrift. De lånar pengar till gruvbolagen och för det så betalar de 25% av spotpriset på råvaran och så kan de ha lite andra optioner. Men de som behöver pengar får pengar då och de köper det billigt.

De gör en portfölj där de lånar ut till många bolag och i och med att de inte gör någonting annat så är de ganska duktiga på vilka risker som finns att låna till. Bankerna kan inte den branschen. Då blir risken lite mindre på dem på ett sätt, för de har ingen drift. De har inga kostnader, inga personalkostnader som bolag. Men det gör att de heller inte går upp lika mycket.

Eric berättar mer om Greentech

Eric: Det är de tänkta, kommande fonderna som jag nu då bara har som diskretionär förvaltning. Eventuellt det vi kallar för IDM-fonder. Jag har fokuserat mycket på guld och silver men egentligen lägger jag hela mitt varumärke och tänk i det periodiska systemet. Det var lite roligt eftersom AuAg startades 2019 och det periodiska systemet firade 150 år 2019. Det roliga med periodiska systemet är att man kommer in på alla ämnen och egenskaperna i det. Alla har sett periodiska systemet i skolan och även om ingen tänker på det så kan alla koppla an till det. Det är de här egenskaperna som fascinerar mig.

Jag fick tidigare ganska mycket frågor om guld. Vad ska man med guld till, det har ingen nytta, osv. Men man behöver fundera på vad som är nyttan med saker. Om man tittar på egenskaperna som behövs för att vi ska kunna göra just greentech då är det vissa ämnen som behövs. Antingen kan man investera i bolag som sköter sig, vilket har jättebra hållbarhetsbetyg som Scandic Hotels och Deutsche Telekom. Det är jättebra att de sköter sig, men det är inte det som förändrar världen.

Eller så skapar man en fond som investerar i de bolag och de råvaror som ser till att vi kan göra en grön värld. Då blir det greentech. Då är det både bolag som ser till att det händer och de grundämnen som behövs för att skapa de sakerna. För det finns bara de ämnen vi har på jorden och just de egenskaperna de har. Det är det som är så intressant. Vad ska det vara i batterier? Ska det vara litiumbatterier där man måste ha kobolt för att de inte ska börja brinna, eller ska man ha silver- och nickelbatterier och vilka ämnen kommer få en ökad efterfråga?

Jan: Investerar du då i de gruvbolagen som har de fyndigheterna?

Eric: Precis, det är det som är tanken. Och de bolag som skapar nya lösningar, så det är även techbolag på vätgas eller andra områden. För det är också grundämnen.

Hur relaterar ädelmetaller till hållbarhet?

Fråga från Karin Blommaskog:

”Hur han ser på ädelmetaller kontra hållbart sparande?”

Elin Blommaskog

Eric: Det där är intressant, för som jag var inne på tidigare vill jag lyfta den frågan lite. Först ska man fundera på vad som behövs för att kunna göra, så att man inte bara säger att vi ska ha det grönt och hållbart – vilket vi absolut ska ha – men vi kan inte göra det utan silver. Då måste vi ta fram silver. Sedan är det viktigt att vi tar fram silver på ett bra sätt. Tittar man på hur bolagen jobbar idag så är det en helt annan värld, för alla har hängt med i det nya sättet att ta hand om vår värld och hur man återställer en plats och utnyttjar den infrastruktur med vatten och vägar som har skapats. Det finns intressanta inslag på detta och det tar jag också upp på hemsidan med hållbarhetsinformation. Och att man tänker ett steg till; vad är det som behövs?

Sedan om man börjar titta på investeringar så är det intressant också om man vill tro på en grön värld att man investerar för att man vill ha avkastning på de företag som skapar en grön värld. Inte bara att de är duktiga. Det är bra att de är duktiga, men det ändrar inte världen. Jag ser enormt många hållbarhetsfonder som bara innehåller sådana bolag, men de förändrar inte världen. Sedan har jag till och med sett hållbarhetsindex som innehåller tre oljebolag, vapenbolag… Där får man också gå lite mer på djupet, tror jag.

Tre snabba avslutningsfrågor

Fråga från Kristian Botin:

”När kommer dom gröna fonderna/fonden?”

Kristian Botin

Eric: Ja, där är vi igen. Jag hade väl egentligen tänkt att ha ett år mellan fonderna, men man vet inte. Man får ta en sak i taget. Nu går det väldigt bra med stort fokus på den nya fonden. Och silver är som sagt en ädelmetall med avkastningspotential och det används så mycket just inom greentech, hightech och även då inom sjukvård eftersom det är bakteriedödande, så det täcker ganska mycket. Men vi får se. Det beror på hur fort allting går.

Jan: Nu får du svara kort, typ ja eller nej – här får man gå tillbaka till ett gammalt avsnitt – men Kaffe på Twitter undrar:

”Har Eric ändrat sina tankar om Bitcoin?”

Kaffe, Twitter

Eric: Nej. Jag tror på blockchain, men jag tror inte på valutaspekulation, att det är en valuta. Det är det inte.

Jan: Nej, då delar vi samma åsikt. Niklas Gyllander får avsluta med den sista frågan:

Är det värt att diversifiera var man har sina pengar?

Niklas Gyllander

Och då menar han typ Avanza, Nordnet. Alltså diversifiering av leverantörer, snarare än guld och aktier.

Eric: Man kan säga så här att vanliga fonder har en fantastisk konstruktion, som är att deras tillgångar inte finns hos förvaltaren. Jag kan inte komma åt tillgångarna, utan fondens tillgångar ligger hos förvaringsinstitutet, som i vårt fall är SEB. Men det ligger separerat från SEB:s tillgångar. Alla aktörer runtomkring kan försvinna, men fondens tillgångar finns. Så ligger man i en fond så är det bra. Har man kontanter på sin depå och det är väldigt mycket kontanter, då kan man ta sig en funderare.

Jan: Det där tycker jag är intressant för det tror jag att inte att de flesta tänker på. Du, som fondförvaltare, kommer inte åt pengarna fysiskt, som de har i din fond. Det är också ett vanligt misstag att folk tror att du kan göra ett eget uttag från fonden och kundernas pengar.

Lästips från Eric

Jan: Fantastiskt, nu har vi pratat i nästan en och en halv timme, Eric. Jag tycker alltid att detta är magiskt. Vi har några återkommande sista frågor, men vi har redan frågat hur konstig du är, så det vet vi. Har du några boktips eller något annat du har läst?

Eric: Jag läser inte så mycket böcker utan tar det mesta på nätet. Det finns en kanal som heter Real Vision som jag tycker har väldigt mycket kunskap och jag tycker att man får väldigt mycket värde för pengarna och lite andra nyheter.

Jan: Real Vision, coolt. Man kan prenumerera och de gör intervjuer med en massa olika människor som har lite olika åsikter om frågan. Ett fantastiskt stort tack Erik, för att du har velat vara här och svara på över 52 frågor från läsarna. Måste säga ett stort tack till er läsare som orkar lyssna och som ställer de här frågorna. Det är engagerande frågor! Det märks också på all fantastisk feedback att du är nystartad och det redan har 3000 småsparare som har lagt pengar hos dig via Avanza och Nordnet. Jag älskar att universum belönar de som gör bra saker. Att det är orsak och verkan.

Jag gissar att det bara är några månader tills du får komma tillbaka och sedan fortsätter vi detta samtalet. Och som Carro också säger kanske vi kan ha ett avsnitt där vi inte pratar om pengar eller guld, utan pratar om filosofi och livet och en massa andra frågor. Tack igen för att du kom hit!

Eric Strand deltar i livepodd och svarar på frågor 30 mars

RikaTillsammans-communityn på Patreon är till för dig som vill ha lite mer. Vi arrangerar t.ex. varje månad en extra livepodd i form av en digital FikaTillsammans med en gäst som svarar på läsarfrågor. Vi delar med oss av tips som inte alltid kommer upp på bloggen, senast t.ex. om Train Alliance och när det inte är Corona-tider försöker vi skapa möjlighet att träffas runt om i Sverige. Om du tycker det låter spännande, läs mer på:

• RikaTillsammans-communityn på Patreon →

Det bästa av allt är att du själv väljer din engagemangsnivå. ?

Prenumerera på Nyhetsbrevet

Om du gillade den här artikeln då kan du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det kommer en gång i månaden, är kostnadsfritt och ger dig de bästa artiklarna och tipsen. Dessutom får du guldkornen från 10+ års bloggande när du anmäler dig.

Relaterade artiklar

I anslutning till den här artikeln rekommenderar vi självklart även de andra artiklarna med Eric:

• Tror du på guld? Köp då silver! | Intervju med Eric Strand - Vi ställer era läsarfrågor till fondförvaltaren Eric Strand från AuAG-Fonder
• Ett sparande med 50 % aktier och 50 % guld? - Del 2 av 2 av intervjun med experten Eric Strand | Reklam AuAg Fonder AB
• Läsarfrågor och intervju med Eric Strand - Om guld, ekonomiska läget, hans egna tankar och risker | Reklam
• Vad är pengar? | En enkel fråga utan ett enkelt svar... - En diskussion med Eric Strand, Pacific Fonder AB
• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor

I dessa tider rekommenderar vi även följande artikel:

• Corona & Börsen | Har du en fråga du har tänkt på men inte ställt? - Fem tips att komma ihåg och en möjlighet att ställa frågor... ?

Vad tog du med dig från artikeln?

Särskilt med tanke på diskussionen kring ”The Dragon Portfolio” så blir jag supernyfiken vad du tar med dig eller tänker om den? Även om RikaTillsammans-portföljen onekligen har gått bra i Corona-krisen så skulle ju den drakportföljen sannolikt gått ännu bättre. ??

Jan och Caroline Bolmeson

15 mars, 2020

Den här artikeln publicerades söndagen 15 mars 2020 klockan 18:06 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Guld och silver, Nybörjarportföljen.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.