Om du dör, har dina efterlevande råd att bo kvar?
Sök:

Om du dör, har dina efterlevande råd att bo kvar?

RikaTillsammans #151 - Om arvsrätt, efterlevandeskydd, livförsäkringar och annat som inträffar om man dör

I dagens artikel djupdyker i svensk arvsrätt, livförsäkringar, efterlevandeskydd och ställer oss frågor såsom 1) Vem ärver dig om du dör? 2) Om du dör, kommer dina efterlevande ha råd att bo kvar? 3) Kommer de att kunna ha samma levnadsstandard som idag? 4) Hur kan man tänka för att göra rätt och skydda sig själv och sina kära? Jätteviktiga frågor som vi ställer oss allt för sällan.

Efter förra avsnittet, som berörde det här ämnet, insåg jag att jag faktiskt inte hade koll på hur det fungerade i händelse av dödsfall. Jag trodde t.ex. att Caroline ärver mig om jag dör eftersom vi är gifta. Men det visade sig inte vara fallet, det är barnen som ärver, men Caroline har fri förfoganderätt.

Nu har vi inga särkullbarn, det vill säga barn med någon annan än varandra, men jag insåg också hur mycket det kan ställa till det eftersom dessa ärver och har rätt att få ut sitt arv direkt, till skillnad från gemensamma barn i ett gift förhållande som får vänta på sitt arv.

Ett inte helt ovanligt scenario är t.ex. ett äldre par som har ett gemensamt barn, ett gemensamt obelånat hus, värt 10 miljoner och ett särkullbarn. I händelse att den ena parten dör, då är det 5 miljoner som ska delas mellan de två barnen. Det vill säga 2.5 miljoner var. Det gemensamma barnet kommer att få vänta på sitt arv till den andra föräldern dör, men särkullbarnet har rätt att få ut pengarna direkt. Hur ska t.ex. en 70 årig pensionär har råd att köpa ut särkullbarnen för 2.5 miljoner utan att sälja huset?

En värre är situationen om man är sambo och inte gift. I lagens mening är det mer eller mindre att likställa med att vara ensamstående. Går det sig riktigt illa så kan t.ex. partnerns föräldrar ärva både halva lägenheten, bilen och det gemensamma ISK-sparandet på Avanza/Nordnet som råkade stå i partners namn.

Två av de viktigaste slutsatserna vi kom fram till i avsnittet var:

  • Alla som har särkullbarn borde ha ett testamente och en livförsäkring
  • Alla som är sambos borde ha testamente, samboavtal och eventuell livförsäkring

I videon går vi genom väldigt många situationer och tittar på hur man kan tänka och ger exempel på hur det kan skita sig. Vi tittar även på det statliga efterlevnadsskyddet i form av omställningspension, barnpension, änkepension och efterlevandepension i PPM. Vi går även genom skillnaden i återbetalningsskydd och familjeskydd i tjänstepensions- och kollektivavtalslösningar.

Vi konstaterar att återbetalningsskydd inte är så självklart att välja som man kan tro. Familjeskydd är förvånansvärt billigt, men hänger ofta ihop med avtalet i tjänstepensionen och därmed ens arbete. Det försvinner t.ex. vid tjänsteledighet eller jobbyte. Något som är lätt att glömma bort.

Slutligen tittar vi på hur man kan använda livförsäkring för att kompensera för många av riskerna. Vi tittar på Skandias livförsäkring som vi själva använder som är billig när man är ung men dyr när man är äldre. Samtidigt går vi även genom Allmänna änke- och pupillkassans livförsäkring (annonslänk) som är dyr när man är ung men billig när man är äldre. Lite tvärtom-världen.

Ja, som du märker så är det ett maffigt avsnitt, men handen på hjärtat skulle jag säga att det är ett av de viktigaste vi har gjort på väldigt länge. Vi hoppas att du har överseende för att vi var lite sena med det och att du uppskattar det. 😊

Hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning av de viktigaste punkterna

Några av de absolut viktigaste punkterna från avsnittet är:

  • Om det finns särkullbarn, skriv testamente och skaffa en livförsäkring för att undvika framtida problem
  • Om ni är sambos och inte gifta, skriv ett testamente, samboavtal och teckna eventuellt en livförsäkring
  • Återbetalningsskydd i tjänstepension är inte optimalt i alla situationer, se vårt flödesschema i bildspelet
  • Familjeskydd i tjänstepension och kollektivavtal är förvånansvärt billigt (typ 20-lappar i månaden)
  • Om du inte har legala arvvingar, skriv testamente för att undvika att pengarna går till Allmänna arvsfonden
  • Omställningspension är i genomsnitt bara 8 000 kr per månad och betalas bara ut i 12 månader (längre om små barn finns med i bilden)
  • Barnpension är också en ganska låg summa om ca 2 500 kr och det betalas bara ut till 18 års ålder
  • Det vill säga att när någon dör så försvinner en inkomst men alla utgifter är kvar

Komplettera gärna om du upplever att vi har missat något.

Vem ärver dig? Flödesschema i RikaTillsammans-communityn

En liten anekdot är att efter ungefär 15 timmars research till den här artikeln så började jag – i sann ingenjörsanda – skissa på ett flödesschema med titeln ”Vem ärver dig?”. I grunden handlar det ”bara” om en 6-8 frågor som ska ställas i en viss ordning och där svaren beror på varandra. Typiskt sådant som flödesschema är bra för. Då gjorde jag ett sådant… 🤓

Eftersom hela den här artikeln är gratis och fritt tillgänglig för alla har jag valt att lägga ut den i vår Patreon-community. Den är till för dig som gillar det vi gör, vill ha lite extra-material som det här flödesschemat, en möjlighet att träffa andra likasinnade och vara med i speciella digitala evenemang som vi arrangerar ca 1-2 gånger per månad. Eftersom det är på Patreon, så väljer du själv din engagemangsnivå, både i tid och pengar.

Förhoppningsvis ses vi där. 👍

Jämför din livförsäkring med Änkans livförsäkring med återbäring

En slutsats från den här artikeln är att det är ganska många situationer då man bör ha en livförsäkring och vissa situationer (t.ex. särkullbarn, hög lön/låg pension etc) då det i princip är ett måste. Inom kort kommer vi att publicera ett sponsrat bonusavsnitt med Allmänna Änke- och pupillkassan (”Änkan”) som är Sveriges äldsta och minsta försäkringsbolag. Lite ett nördarnas försäkringsbolag av flera anledningar.

Vi själva har varit kunder hos Änkan sedan 2012 och har en livförsäkring både hos dem och Skandia. Min tanke är att återkomma med ett ”Bästa livförsäkring”-avsnitt inom kort men min upplevelse är att dessa två bolag är bäst i respektive kategori. Utmaningen med att jämföra livförsäkringar är att man måste räkna med en totalkostnad på, i mitt fall 25+ år.

Skandia är extremt billig. Det kostar i princip bara 100 kr per månad att försäkra sig för en miljon fram tills 59 års ålder. Problemet att efter 59 års ålder (då man fortfarande kan ha ett stort försäkringsbehov) är att då hoppar priset till över 350 kr per månad. Länsförsäkringar är ännu dyrare. Änkan å andra sidan kostar typ 400 kr i månaden idag, men premien sjunker under 100 kr i månaden sedan.

Dessutom är Änkans livförsäkring speciell, vilket innebär att de säger att om förvaltningen av det gemensamma kapitalet har gått bra har man rätt till återbäring. Det betyder att i mitt fall (39 år gammal, 1 miljon i försäkrat kapital, 26 års löptid) betalar jag in 60 000 kr i premier och har en beräknad återbäring på 50 000 kr. Den beräknade totalkostnaden är således 10 000 kr. Jämfört med Skandia där jag betalar in 50 000 kr i premier utan någon möjlighet till återbäring.

Använd gärna vår sponsrade länk ovan, det är så vi kan finansiera researchade avsnitt som det här utan behöva en sponsor. Tack på förhand! 🙏

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Bildspelet som vi använde i videon är en bra sammanfattning av det här avsnittet. Håll till godo:

Innehållsförteckning

Om du vill ha en innehållsförteckning med tidsangivelser, se gärna Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av hela avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #151 och det BLIR ett lite längre fördjupningsavsnitt. Jag tror att man kommer kunna spara väldigt mycket bekymmer framgent genom att ta tillvara på det vi säger här. Förra veckan så hade vi ett avsnitt där vi pratade med en jurist om familjerätt och då spände vi över ett brett fält. Vi pratade om äktenskapsförord, arv, testamente, samboavtal och hela paketet.

Det var mycket läsarfrågor och jag kände att det var väldigt spretigt. Men framför allt så insåg jag att det var sjukt jobbigt för jag hade inte koll på hur det funkar med arv, livförsäkring och så vidare. Framförallt så insåg jag att det finns så sjukt många fallgropar. Man kan tro att man har gjort rätt och skyddat sina efterlevande och sedan har man inte alls det för att lagstiftningen sa någonting annat.

Caroline: Ja, det är inte så att lagstiftningen är till för att laga fallgropar åt oss, men det har bara blivit så att allting inte gäller så som man i många fall tror att det ska göra.

Jan: Jag såg en undersökning som visade att fyra av fem personer vet inte hur arvsordning fungerar. De vet inte vad som händer när man dör.

Caroline: Ja, jag tror det är väldigt få. Vi hade ju inte koll på det heller.

Jan: Vad jag har gjort i detta avsnittet är att jag har verkligen varit nere i ett kaninhål och tittat på vad som händer, hur arvet funkar, vad är det för situationer som kan uppstå, hur kan man tänka, hur kan man skydda sig mot det här med framförallt livförsäkringar. Jag kan säga att jag har lagt ner två dagars research, över 20 timmar, på att förbereda det här avsnittet. Fokuset är egentligen det som jag själv råkade ut för när jag var liten, för min pappa dog ju när jag var 13 år gammal. Kan man bo kvar när den andra dör? Hur kommer ens ekonomiska situation förändras om den andra dör? Vad kan man råka ut för?

När min pappa dog så kommer jag ihåg att det var en stor omställning för hela familjen. Man har blivit av med en familjemedlem men sedan kommer också hela den ekonomiska osäkerheten. Kan vi bo kvar i huset? Kommer vi kunna betala alla räkningar? För det försvinner en lön, men alla utgifterna är kvar precis som vanligt, om man ska ha samma levnadsstandard som man har.

Vem ärver och vad sker när någon går bort?

Jan: Så dagens avsnitt handlar verkligen om de här två frågorna: Har dina efterlevande möjligheten att bo kvar om du skulle gå bort? Har dina efterlevande råd att ha kvar samma livsstil som du har? Vi kommer prata om vem som ärver när någon dör, vi kommer fördjupa oss i arvsrätt. Det är jätteintressant. Vi kommer prata om våra sociala ekonomiska skydd, för vi har tydligen mycket sociala skydd av staten som jag inte visste om.

Vi har något som heter omställningspension. Innan hade vi änkepension. Vi har något som heter barnpension, som kategoriseras som efterlevandeskydd, och vi kommer att prata om återbetalningsskydd i försäkringar och vad man kan förvänta sig. Vad är medeltalen för de här skydden. Jag kan säga att det tog mig två timmar att hitta den medelersättningen. Det var helt sjukt.

Caroline: Ja, det har man ju verkligen inte tid och lust till när någon i ens familj har gått bort.

Jan: Juristen kan reda ut vem som ärver, men jag tror inte att juristen kan redan ut hur mycket pengar det blir, för det har med Pensionsmyndigheten att göra. Det var sjukt intressant. I det här avsnittet kommer det att vara mycket fakta men förhoppningsvis finns det en röd tråd.

Sedan kommer vi att titta på hur stor livförsäkringen bör vara och framför allt vad en rimlig kostnad för den är. Jag tror också att vi kommer att göra ett bonusavsnitt där vi jämför olika livförsäkringar, men i det här avsnittet kommer vi gå igenom hur vi har valt och hur vi resonerade, för vi har livförsäkring.

Vi kommer även att prata om detta utifrån ett par olika scenarion. Jag kommer prata mycket om det från perspektivet om jag dör, för det kändes enklast, i vårt förhållande. Du har väl ändå en åsikt om att jag inte sköter min hälsa.

Caroline: Men det skulle inte förvåna mig om det är jag som går först. Bara för att jag försöker dricka gröna smoothies varje dag och sova åtta timmar.

Jan: Så i bästa fall kan livet fortsätta någorlunda som vanligt. Det kommer förhoppningsvis vara trist att man är saknad, men här kommer vi titta på det rent ekonomiskt. I värsta fall så kan det bli så att man inte har råd att bo kvar, man kan inte upprätthålla den tidigare livsstilen, man kan till och med hamna i skuld. Det är ganska misäriga fall som kan uppstå. Det kan bli så att man inte ärver sin partner för att man inte är gift och inte har ett testamente eller samboavtal. Inte helt ovanligt. Man klarar inte av de löpande utgifterna på grund av inkomstbortfallet.

Vi har ju samma lön och skulle min lön försvinna då har du kvar alla kostnader men en lön mindre. Man kan hamna i skuld för att man måste lösa ut särkullbarn eller släktningar. Lite beroende på scenariot – nu kommer inte vi att hamna i det eftersom vi är gifta – men hade vi inte varit det så hade det kunnat bli så att du fick köpa ut min mamma eller bror. Eller till och med min brors barn. Sådant kan hända. Det kan även bli så att dödsboet går i konkurs och tillgångarna säljs så att det inte finns någonting kvar. Det kan hända.

Villkor och ansvarsbegränsning

Jan: Det här avsnittet är inte sponsrat men det kommer innehålla en sponsrad länk till Allmänna Änke- och Pupillkassan som är det försäkringsbolaget som vi gillar. För mig är det ett sätt att kunna göra det här avsnittet. Vi har lagt 20 timmar på research, och vi ger ut detta gratis till vem som helst, men förhoppningsvis är det någon som väljer att använda länken så att vi får lite betalt för avsnittet, den kommer längs ned av det här inlägget.

Innehållet här ska man se som en allmän rekommendation och inte personlig rådgivning. Vi kommer rekommendera att man tar kontakt med en familjerättsjurist, använd inte mallar på nätet. Det är för viktigt att få rätt på de här grejerna för att ta en mall som kanske inte funkar. Vi kommer också prata om att det finns vissa saker man inte får avtala, som inte gäller även om det har avtalats.

Jag har faktiskt aktivt valt att vi inte ska ha standardmallar. Vi skiter i det, ta istället de pengarna och prata med en familjejurist. Så dyrt är det inte. Men om man har koll på detta så vet man att man får det som man vill. Detta avsnitt bygger på information från Skatteverket, olika begravningsbyråer, från Riksdagen.

Jag tror att jag har använt 50 källor i det här avsnittet och alla finns redovisade på bloggen med länkar. Jag har utgått från att de är korrekta och jämfört dem med varandra, men jag kan inte garantera det. Det finns så många fall och, återigen, man ska kolla med en jurist. Vill man veta mer om våra villkor så kan man gå till rikatillsammans.se/villkor.

Först balanseras den avlidnes tillgångar och skulder

Jan: När någon dör så händer det lite olika grejer. Den absolut bästa sajten jag har hittat som går igenom de här grejerna heter efterlevandeguiden.se. Efterlevandeguiden är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Jag blir alltid glad när svenska myndigheter gör något bra, då känner jag mig nöjd med att betala skatt när man får så bra hemsidor.

De har en tidslinje med detta gör du direkt, detta gör du efter några månader och så är det guidat med en massa länkar. Det finns en massa blanketter på t.ex. Skatteverkets hemsida som ska fyllas i när någon dör, som de länkar till. Det är en superbra källa för det här!

När någon dör så bildas det ett dödsbo, som är en egen juridisk person. Precis som jag är en juridisk person, vårt aktiebolag är en juridisk person, så är det en juridisk person som då har rätt att göra vissa saker och inte rätt till andra. Om jag dör så blir du dödsbodelägare i mitt dödsbo tillsammans med våra två döttrar. Men det kommer sköta sig själv. Det är en egen juridisk person som kommer att ha tillgångar, skulder, skulderna ska betalas med tillgångarna, och när allt sådant är färdigt så kommer ni som är ägare till dödsboet att få ett arvskifte. Alltså, det kommer att skiftas ut till er i ett arv.

Alla tillgångar – detta hade jag ingen aning om – och skulder ska sammanställas i en bouppteckning. Detta måste ske inom tre månader från dödsfallet. Då ska alla tillgångar in och alla skulder ska in. Eftersom vi är gifta så kommer det också att göras en bodelning. Du kommer få göra detta, för att du är dödsbodelägare. Hade barnen varit vuxna så hade Freja eller Elsa kunnat göra det också.

Man kan också köpa in den tjänsten av en jurist eller begravningsbyrån eller någon annan. Det ska in till Skatteverket inom en månad efter de tre månaderna. Så inom fyra månader från dödsfallet så ska en sådan här in och detta är då blankett SKV461. På blanketten ska det stå vem det är, vilka är tillgångarna, vilka är skulderna, och så vidare.

Man får inte göra detta för snabbt heller, för om jag till exempel har ett internetabonnemang så ska de kunna skicka en slutfaktura. Det här dödsboet måste kunna betala de räkningarna och avsluta de engagemang som finns. När bouppteckningen är klar, dödsboet räkningar och skulder är betalda, är det dags att dela upp det här arvet enligt arvsreglerna och testamentet. Man kan kolla på den blanketten för att fatta vad det är, men det är en sammanställning, typ en checklista.

Äkta makar med gemensamma barn får fri förfoganderätt

Jan: Jag vet inte hur många timmar jag la ner på detta. Det slutade till och med att jag satt och skissade på ett flödesschema, som kommer att komma upp på Patreon. Det är ganska logiskt när man väl har fattat det, men det är otroligt komplext. Man utgår från att om det finns tillgångar efter den som har dött så ärver delägarna i dödsboet. Men då ska man reda ut vilka som är delägare och hur mycket de ska ha. I Sverige har vi bestämt lagstiftningsmässigt att barn har den starkaste rätten till arv. Detta hade jag ingen aning, om, men arv mellan makar är en specialregel.

Nu kommer vi utgå ifrån det klassiska, traditionella scenariot att vi är gifta, har två gemensamma barn och det finns inga andra barn. I ett sådant fall – vi kommer fördjupa oss i det här – så har jag alltid utgått från att det är du som ärver. Det kan man lätt tro, men så är det inte. Våra barn är två och nio år gamla.

Grejen är att det är barnen som ärver mig, men eftersom barnen är våra gemensamma, så kommer du få fri förfoganderätt.

Det är egentligen inte du som har ärvt – det är barnen som har ärvt – men de får vänta på sitt arv fram tills du har dött. Fram tills du har dött så får du förfoga hela mitt arv själv, men det är inte du som har ärvt. Inom vissa rimliga gränser kan du göra vad du vill, förutom att testamentera bort det till någon annan eller skänka bort det.

De kallas för efterarvingar och du får inte missköta deras arv. Om du har ett testamente som säger att Djurens Vänner ska få detta, så kan de säga nej det där är inte rätt. Då spelar det ingen roll att du har gjort testamente för du har skrivit någonting i ditt testamente som du inte får.

Det viktiga att komma ihåg här är att arv av maka är en specialregel. De som har starkaste rätten är alltid barn och detta kommer ställa till det så ini helvete sedan, för om det finns barn som inte vi har gemensamt så kommer du bli arvlös. Jag hade inte en susning om det här.

Om jag har sått min kungliga säd någon annanstans innan vi träffades och fick ett barn och vi inte har några gemensamma barn, och vi säger att det inte finns något testamente eller något sådant, då kommer mitt barn ärva allt och du kommer inte få någonting.

Och barnet kommer få det idag. Säg att vi har huset tillsammans och det är obelånat på fem miljoner, då har det barnet rätt till halva husets värde. Hade jag ägt huset själv så hade de haft rätt till hela huset. Sedan är det andra specialsituationer, om jag exempelvis inte har några barn, som vi kommer till senare.

Väldigt olika scenarion beroende på relationsstatus

Jan: Men, som sagt, gemensamma barn får vänta på maka och har man särkullbarn så har de rätt att få ut sin del av sin arvslott direkt. Man kan då inskränka den här arvsrätten genom testamente, men man kan inte göra sina barn arvlösa. Barnets del av arvet kallas för arvslott och barnet har alltid rätt till halva arvslotten, vilket kallas för laglott.

Säg att barnets totala arv är 100 000, då har det alltid rätt till minst 50 000. Laglotten är hälften av arvslotten och det har man alltid rätt till. Det kan man inte testamentera bort, du kan inte avtala bort det. Är det till och med så att jag ger bort allting till Freja innan jag dör, så kan Elsa säga att det där var inte schysst och begära jämkning av det där arvet, så att hon får sin arvslott. Barn kan inte bli arvlösa; bröstarvingar.

Allt vi har pratat om hittills gäller bara par som är gifta. Sambos ärver inte varandra, utan de måste upprätta ett testamente. Vi kommer också att prata om att vara sambo är egentligen att likställa med att man är ensamstående. Om man är sambos så kan man lika gärna tänka att man är ensamstående, för det är samma regler som gäller. Detta har då illustrerats med en sjukt bra bild av Skatteverket.

Skatteverkets illustration av de olika arvsklasserna.

Jag lärde mig ett nytt ord också. Alltså, jag har lärt mig så sjukt mycket de här senaste dagarna. Vet du vad parentel betyder? Släktskap. I Sverige delar vi upp någonting i första, andra och tredje parentelen eller första, andra och tredje arvsklass, som har olika regler.

Sedan har vi specialregeln här med maka och make. Nu blir det lite repetition på det som vi har pratat om, men är man då gift, inte har några särkullbarn – alltså barn som jag har med någon annan än min nuvarande maka. Adopterade barn räknas som biologiska barn. Jag har varit så långt ner i detta kaninhålet att jag har sett att om du mördar dina föräldrar så har du förverkat din arvsrätt. Eller, jag är inte säker på det, utan det bara slog mig nu när jag läste det. Jag hoppas att det scenariot är ganska ovanligt.

I alla fall, är man gift och inte har några särkullbarn ärver den efterlevande makan/maken all din egendom. Särkullbarn är ditt barn som inte är gemensamt och din maka/make ärver allt giftorättsgods och all enskild egendom.

Olika scenarion efter bortgång utifrån varierande perspektiv

Om det då inte finns några gemensamma barn, men jag hade haft ett särkullbarn, då ärver de allt. Om gemensamma barn saknas då kommer föräldrarna att ärva. Om vi inte hade haft barn och jag dör, då kommer min mamma att ärva hälften och min pappa hälften. Men eftersom min pappa inte lever så får min bror den andra hälften. Men eftersom vi är gifta så får de vänta på sitt arv, precis som våra gemensamma barn. Det innebär att du har fri förfoganderätt på det här arvet framgent. De kallas då efterarvingar.

Fri förfoganderätt innebär att det kan säljas, konsumeras eller ges bort inom rimliga gränser, men du kan inte testamentera bort det. Om du skulle dö då kommer min del av arvet att gå till min mamma och min bror. Om det inte finns några arvingar inom den första och andra arvsklassen… Första arvsklassen är mina barn och jag har inga barn. Min mamma lever inte, min bror lever inte, min bror har inga barn, då ärver du allting och dina släktingar kommer att ärva. Om du skulle dö och du och jag inte var gifta då kommer allt gå till dina föräldrar.

Eftersom dina föräldrar är i livet så går det till dem. Hade en av dina föräldrar inte varit i livet så hade det gått till dina systrar. Går det inte till dina systrar så går det till dina syskonbarn. Men det finns ett grundskydd även för särkullbarnen. Om vi inte har några gemensamma barn, men jag har ett barn sedan tidigare med en annan kvinna, då får det barnet allt.

Det finns en skyddsregel på fyra prisbasbelopp, ungefär 190 000, som du kommer få som går före laglottsrätten. Som jag sa innan har man alltid rätt till halva sin arvslott – det är laglotten – och sedan kan man hålla på med testamente och fiffla runt. Men denna skyddsregeln går in innan dess. Då är tanken att du får 200 000 oavsett hur resten ser ut, om det finns tillgångar på 200 000. Det räcker inte till att köpa ut en bostadsrätt eller ett hus så det är ändå en löjligt låg summa i ett sådant sammanhang.

Om huset är värt två miljoner, har inga lån och vi har köpt huset gemensamt, då ska särkullbarnet ha en miljon kronor. Du får 200 000 av den miljonen och barnet ska ha 800 000, då ska du ändå betala barnet 800 000 för att kunna bo kvar. Jag vet inte om det är skatt på detta. Det är ännu ett kaninhål att försöka ta reda på det. Arvsskatt har vi ju inte längre, men jag vet inte om det är här den skulle gällt.

Detta gäller också för sambos, men då är det inte fyra prisbasbelopp utan bara två. Så det blir ungefär 95 000. Det är ett sätt man har försökt skydda människor på, men det räcker inte på långa vägar om det värsta inträffar.

Första arvsklassen: Barnen

Jan: Om vi då går in på det som kallas för första arvsklassen. Arv går i första hand till bröstarvingar, vilket är ens barn och deras avkomlingar. Om vi har barn så går arvet i första hand till Freja och Elsa. Vi var inne på att du har förfoganderätten. Men om du inte lever så går det till Freja och Elsa. Om de inte lever så går det till deras barn. Det går vidare i rakt nedstigande led.

Caroline: Jag tänker också så här – förlåt om jag tar upp ett specialfall här nu – att jag är det enda barnet till mina föräldrar och sedan har jag två systrar som är halvsystrar. Men jag tror inte att jag blev adopterad av min styvpappa.

Jan: Nej, då är du ett särkullbarn. Nu är det så att din släkt är lite komplicerad, för sedan har dina föräldrar gift sig igen, så du är inte ett särkullbarn längre.

Caroline: Nej, men jag tänker med min styvfar. Där är jag väl ett särkullbarn?

Jan: De är ju inte gifta längre, så det spelar ingen roll.

Caroline: Jag ärver inte honom då. Det är inte viktigt för mig att ärva en massa människor, det är inte det jag säger.

Jan: Vi behöver inte gå in på detaljer, men när dina föräldrar dör så kommer det att vara ett helvete. För att du har halvbröder och halvsystrar och flera stycken och din pappa är inte svensk medborgare. När jag tänker på vilken jäkla mess det kan bli, så är det bättre att reda ut det där i förväg.

Det kan nog många ta till sig, att man ska reda ut det där i förväg om man har komplicerade släktförhållanden, för det är inte bara jag som har det. Det är många där ute.

Caroline

Jan: Absolut. ”Swedish family”, att man har olika barn med olika partners som man lever ihop med. För guds skull, ta kontakt med en familjejurist. Lägg ner de pengarna och red ut det där i förväg. Det enklaste fallet man inte behöver reda ut är om man bara är gift med en person och har gemensamma barn. Då är det typ enkelt. Men allt annat är mer komplicerat. Är man sambos, som vi kommer att prata om, då ska man göra ett testamente och samboavtal. Jag kommer också med rekommendationer på hur man ska göra testamente.

Delvis kontroll över arvet med ett testamente

Jan: Så arv går i första hand till bröstarvingar, det vill säga ens barn och deras avkomlingar. Det var vi överens om. Är man gift och inte sambo så ärver den efterlevande för gemensamma barnens räkning, vilket kallas för fri förfoganderätt. Barnen delar lika mellan sig och om barnen inte lever så träder deras barn i deras ställe. De delar hälften/hälften i vanliga fall om det inte finns testamente.

Med ett testamente så kan jag styra då att är det 100 000 och vi har två döttrar, så är utgångsläget att de får 50 var, men båda får minst 25 000. Arvslotten är 50 000 och halva arvslotten är laglotten på 25 000. Så vi kan med ett testamente styra att till exempel Elsa får 75 000 och Freja får 25 000.

Caroline: Jag har hört om sådana fall. Jag känner mig förbannad när jag hör det. Men det kan vara så att man jämnar ut saker som jag inte har någon aning om. Det bara låter orättvist när man hör det.

Jan: Detta blir särskilt viktigt om man har ett särkullbarn. Nu blir det många scenarion i exemplet – det hade jag inte räknat med – men vi tar det i alla fall. Återigen, vi är gifta och vi har inga gemensamma barn, men jag har ett särkullbarn.

Vi har ett gemensamt hus som är värt två miljoner och inga lån. När jag dör så har du rätt till halva. Inte för att det är något arv utan för att vi hade huset gemensamt och du äger halva huset. Därför får du den miljonen, för den är redan din. Min miljon i huset går helt och hållet till mitt barn, men det var hela arvslotten.

Man kan testamentera bort halva arvslotten så jag skulle med testamente kunna säga: ”Min fru Caroline ska ha 500 000 av min andel i huset och särskullbarnet får hälften.” Så istället för att barnet ska ha hela miljonen så får ni 500 000 var, vilket är så som jag tror att de flesta hade tänkt att det ska gå till. Att om jag dör så delas mitt på dig och på mitt särkullbarn. Men utgångsläget är att barnet ärver allt. Men då kan jag med ett testamente avtala att ni delar på det där.

Andra arvsklassen: Föräldrarna

Jan: Om man inte har några barn och är ensamstående, ogift eller sambo utan ett avtal eller ett testamente, då ärver mina föräldrar. Mina föräldrar får hälften var. Om den ena föräldern har avlidit så träder det in i mina syskon. Min mamma får hälften och min bror får hälften. Men de får bara om inte jag har några barn. Om jag har barn så gäller första arvsklassen och det är mina barn och deras arvingar.

Istället för att arvet går neråt så går det uppåt. Det går till på precis samma sätt; syskon, syskonbarn eller syskonbarnbarn gäller då. Om ingen av mina föräldrar lever så är det min bror som får allting. Om inte han lever så är det hans barn som ärver det istället. Om de är omyndiga så har de en överförmyndare och då har min brors fru saker att säga till om. Intressant, eller hur? Men, återigen, du har förfoganderätt så länge du lever, så som jag har förstått det, för de blir efterarvingar.

Arvsrätt för sambos

Jan: Enligt lag så ärver sambos aldrig varandra. Det spelar ingen roll hur länge man har varit tillsammans eller om man har gemensamma barn. Viktigt här också är att man inte är sambo för att man delar boende, utan för att definieras som sambos tror jag att det ska vara ett kärleksförhållande. I lagstiftningens mening, om jag förstår det rätt, så är det då i princip ingen skillnad att vara ensamstående eller sambo när det gäller arv. Om då till exempel din sambo går bort, och har barn så går hela arvet till barnen. Egentligen precis samma princip som om vi hade varit gifta utan några gemensamma barn med ett särkullbarn på min sida.

Om din sambo inte har barn går det vidare till andra arvsklassen, som är föräldrar, syskon och syskonbarn. Det gäller samma grej där. Om jag är sambo, jag dör, då går arvet till mina föräldrar. Om inte mina föräldrar lever så är det syskon och hela andra arvsklassen.

När man då dör ska bouppteckningen göras och då måste man som sambo begära att samboegendomen ska delas. Det görs inte automatiskt. Om man är gift så delas det automatiskt men inte om man är sambos.

Caroline: Men bara så att det blir tydligt här nu. Dödsboet är sin egen juridiska person då och den här juridiska personen måste då kommunicera med Skatteverket, eller?

Jan: Ja, de andra delägarna och Skatteverket, absolut. Om alla är överens så kommer inte Skatteverket ha någon åsikt. Är man inte riktigt överens då går det till Tingsrätten. Då får domstol avgöra. När man dör och är gift så slår man ihop alla tillgångarna och skulder, precis som när man skiljer sig, att man gör en bouppteckning. Sedan får du hälften direkt på det som har ägts gemensamt. Men när man är sambo så görs inte det automatiskt, utan då måste man begära det.

Men det finns också poänger då det inte är smart att begära en bouppdelning. Säg att vi är sambos, inga barn och sådant, och jag äger mer, då vill jag inte begära någon delning. Detta kommer vi att prata om här för det blir komplicerat. Det som står i mitt namn när man är sambos är mitt.

Om vi är sambos och jag dör och jag har ett ISK-konto i mitt namn och bil i mitt namn, så kommer mina föräldrar ärva bilen, trots att vi har använt bilen tillsammans. De kommer ärva både bilen och ISK-kontot och de kommer ärva halva värdet på lägenheten om vi har köpt den gemensamt.

Väldigt sårbar situation för sambos

Caroline: Detta är extra viktigt om det är så att man sparar tillsammans men kontot bara står i den enes namn. Och om man samåker till jobbet i bilen och använder den tillsammans. Sedan plötsligt inser man att ”Oj det var inte min bil ens”.

Jan: Ja precis, mardrömsscenariot är att jag har en lägenhet sedan tidigare – säg att det är en fyra – som du flyttar in i och så bor vi i den i 10 år, så vi relaterar till den som vår gemensamma bostad. Vi har renoverat den och inrett den tillsammans, men det är jag som står på lägenheten. Jag dör och då får mina föräldrar hela lägenheten, trots att du också har lagt in pengar på renovering och inredning. Trots att vi har köpt bilen tillsammans, men den står i mitt namn – för det är bara en person som kan stå på en bil så vitt jag vet – då får de den också. Har vi haft ett gemensamt sparande i ett ISK-konto som står i mitt namn, då får de det också. Du får inte ett skit.

Caroline: Man står på bar backe liksom, så det gäller att man är noga på båda håll. Jag kan tänka mig att det är många kvinnor som inte är så noga med detta att bilen kanske ska stå på dem. Eller att man ska jämna ut det åtminstone om man inte är gifta med varandra.

Jan: Ja, det var därför vi kom in på det här med samboavtal i förra avsnittet. Åtminstone behöver man ha en lista på vilka är grejerna som man har köpt tillsammans eller vem äger de här olika grejerna. En lista som ska skrivas under.

Caroline: Hur var det nu? Man skulle göra en sådan lista och skriva under bägge två och datera varje gång man uppdaterar den. Den ska inte skickas in någonstans?

Jan: Nej, den ska inte skickas in någonstans, men helst ska den vidimeras av två vittnen. Men är du med? Det är helt sjukt.

Caroline: Ja, om dina föräldrar inte gillar mig så kan de utan dåligt samvete bara ta grejerna och säga du får klara dig bäst du kan nu.

Jan: Ta grejerna? Det är deras grejer. Eller att man har särkullbarn som inte gillar pappas nya fru eller pappas nya sambo. Nu fattar jag vad min gamla mentor Claes-Eric menade när han sa att ni måste vara rika som inte är gifta. Alla avtal man måste skriva för att hela tiden reglera detta. Idag tycker jag så här att bor ni tillsammans bara gift er.

Ni behöver inte ha något bröllop. Har ni barn tillsammans? Gift er. Det där är också en sådan grej. Om vi är sambos med gemensamma barn, då ärver barnen allt, inte föräldrarna.

Caroline: Ja, jag har haft kollegor som varit tillsammans i 20 år och har barn. Men de är inte gifta. De behöver inte det, för det är bara en formalitet. Men det är inte bara en formalitet, det är det inte.

Ingen tillgång som sambo trots gemensamma barn

Jan: Jag är 90% säker på detta, nu blev jag lite osäker när jag skulle säga det, men om du är gift och du har gemensamma barn, oavsett hur gamla barnen är så har du fri förfoganderätt av arvet. Men om vi är sambos och vi har gemensamma barn så går arvet till barnen och de äger arvet, och fram tills de är 18 så förvaltas det av en överförmyndare.

Men när de har fyllt 18 så har de rätt att få ut det. De behöver inte vänta på att du dör, för ni är bara sambos. Är man då ovän med sina barn så kan de göra precis samma grej, och säga jag vill ha ut mina två miljoner. Då ska du betala barnen två miljoner för att kunna bo kvar, annars måste du sälja lägenheten. Snacka om att skapa generationskonflikt.

Caroline: Ja, det är inte bra för någonting alltså. Hur fan ska man försonas i det?

Jan: Om jag förstod detta rätt – det här måste man kolla upp med en jurist – så går det inte ens att ändra med ett testamente. Barnen har alltid rätt till halva laglotten.

Caroline: Kan man inte testamentera det när man är sambos?

Jan: Nej, för barnen har alltid rätt till halva sin laglott och de har alltid rätt att få den direkt om det inte är gemensamma barn när man är gift. Då måste barnen vänta. Är man gift och inte har några barn så måste föräldrarna vänta. Men om vi inte är gifta då behöver de inte vänta. Då kan de få det direkt. Den här förfoganderätten är viktig.

Dock kan man, om man är sambos, skriva den här förfoganderegeln så att man kan få sina föräldrar att vänta. Jag blir osäker hur det funkar med barnen, men det är viktigt att veta den här vänteregeln. Har man förfoganderätt över arvet under tiden man själv lever eller inte.

Caroline: Om du och jag är sambos och vi har barn så har jag ingen förfoganderätt?

Jan: Nej, om det inte är reglerat i testamente. Men även där finns det begränsningar för vad du kan reglera. Jag har läst så mycket så det snurrar runt lite i mitt huvud, men vi kommer till det när vi pratar om testamente. Då kommer det några illustrativa exempel.

Det sista som jag tänkte att vi ska ta kring sambo är att sambo har rätt att bo kvar i boendet under förutsättningen att andra arvtagare ersätts. Säg att man har en fin lägenhet i Gamla Stan. Då kan inte arvingarna säga att vi vill ha den, så länge du kan köpa ut dem. Då har du rätt att bo kvar. Annars hade de kunnat säga vi vill inte ha två miljoner, vi vill ha lägenheten. Men det kan man inte, så det finns ett skydd. Och man har rätt till skyddet på två prisbasbelopp, som vi pratade om också.

Vanliga problem för sambos

Jan: Om man är sambo och flyttar ihop till en lägenhet som sedan tidigare ägs av den ena partnern, så upplevs ofta den här bouppdelningen som orättvis. För det spelar ingen roll att man båda har betalat kostnader, avgifter till bostadsrättsföreningen och renovering under många år. Värdet av bostaden kommer inte att ingå i bodelningen, eftersom den inte köptes för gemensamt bruk.

Där är lagstiftningen väldigt tydlig. Den här samboegendomen delas oavsett vem som har betalt för den. Men det kan vara andra tillgångar, som t.ex. ISK-kontot, bilen, fritidshus eller sparande som tillfaller den som står som ägare av egendomen vid dödsfallet.

Det var egentligen det vi var inne på innan, så vi behöver inte fördjupa oss så mycket i det. Men är man sambo och ha barn då bör man ta kontakt med en jurist. Om man lyssnar på detta avsnitt kanske ett eller två gånger eller läser och tittar på våra slides, så erbjuder många jurister 15-30 minuter gratis. De flesta juristbyråer som jag hittade på nätet erbjuder det.

Då kan man många gånger bara tänka att jag tror det är så här och så här och så kan man bara ringa ett sådant samtal och få svar på sin fråga av en jurist för att få det bekräftat. Det är bra att man är lite påläst och vill egentligen bara få bekräftat det man tror.

Caroline: Jag läste en historia här om dagen om en förmögen norsk man som hade fått sin fru kidnappad. Så tänker jag att om det händer att man inte vet att ens fru eller sambo är död, om det inte framgår tydligt, då måste det också vara ett helvete.

Jan: Jag läste på någon sida att man kan begära till Pensionsmyndigheten om en person är saknad och så görs det en utredning på det också. De har tänkt på allt och lagstiftat om det.

Caroline: De har varit med om allting och bestämt att detta måste vi lagstifta om. Det är ändå rätt coolt att man kan förstå att mycket har hänt som har lett till denna lagstiftning.

En fascination för arvsrätt och livförsäkringar

Jan: Precis. Jag har lite ny respekt för jurister måste jag säga. Även om det låter komplicerat, när man väl har fått sitt huvud kring det så är det ganska logiskt. Det är inte otydligt hur det är men det är bara att stega sig fram till rätt grej. För det är så här: Är du gift? Ja eller nej. Har du barn? Ja eller nej. Har du gemensamma barn? Ja eller nej. Har du barn sedan tidigare? Ja eller nej. Har du varit änka eller änkling sedan tidigare? Ja eller nej. Har de andra fått ut sitt arv? Ja eller nej. Är dina föräldrar i livet? Ja eller nej.

Jag har redan börjat skissa på ett sådant flödesschema, faktiskt. Detta är ingenjören i mig. Jag ser sådana här saker framför mig. Man kanske skulle göra en webbkurs sedan som tar hand om allt detta. Nu pratar vi bara om arvsrätt och livförsäkring. Det finns sjukt mycket mer som man skulle vilja titta på. Hur vill man ha sin begravning, etc. Vi ska inte hoppa in på det. Jag blir bara inspirerad.

Caroline: Det är roligt att du blir inspirerad kring detta ämnet. Men man kan bli inspirerad kring allting, det är klart, när man sätter sig in i det tillräckligt mycket.

Jan: Ja och för mig är det som att gå in på djupet i ett helt nytt område. Jag har gjort indexfonder förut, men där finns det inte så mycket mer forskning. Så tänker jag direkt på ett flödesschema här och det är same same. Jag gillar att dyka ner, jag bara önskar att jag hade mer tid.

Tredje arvsklassen: Far- & morföräldrar

Jan: Är man då ogift eller sambo utan avtalat testamente och man saknar arvingar i klass ett och två, då är det arvsklass tre som gäller. Det är far- och morföräldrar. Om inte de finns i livet så är det deras barn, men inte barnbarn. Så din moster, faster, morbror och farbror kan ärva, men inte deras barn. Kusiner, där tar det slut. De ärver inte. Finns inte någon av föräldrarna i livet, finns det inga syskon i livet, då hoppar det upp ett steg i släktträdet och finns inte de så går det ner ett steg. Det går upp och i sidled.

Men finns det ingen moster, faster, morbror och farbror, då går det till Allmänna Arvsfonden eller till det som jag har testamenterat. Allmänna Arvsfonden kan man göra arvlös. Har man inga legala arvingar – inga barn, make eller maka, inga föräldrar, inga syskon och inga far- eller morföräldrar och inga syskon till föräldrarna – då bör man ha ett testamente också.

Caroline: När media skriver att den och den gjorde sina barn arvlösa, då är det i alla fall inte att barn har blivit arvlösa i Sverige?

Jan: Nej, i Sverige går det inte. Ett barn har alltid rätt till sin laglott, som är halva arvslotten. Det går inte att gå runt det.

Caroline: Men låt oss säga så här att jag äger en massa pengar och jag lägger dem i ett bolag och sedan sätter jag över bolagets ägande på någon helt annan eller gör en stiftelse istället. Då kan mina barn inte ärva? Det inte för att jag tänker göra detta, men jag bara funderar.

Jan: Man måste kolla med en jurist vad som hade hänt. Har du gjort det i livet, om du och jag hade skapat en stiftelse idag och lagt in 100 000 kronor i den då kommer den inte att ingå i dödsboet. Men jag kan inte göra det i ett testamente. Jag kan skänka pengar till UNICEF idag, som vi gör, och då kan inte Freja och Elsa säga att de vill ha tillbaka pengarna. Men om vi ger huset till Freja i gåva då kan Elsa begära jämkning.

Sammanfattningsvis har vi en bild från densistavilan.se. Om jag dör så först har alltid barnen rätt och i nästa steg blir det make/maka som kommer före bröstarvingarna. Det är bröstarvingarna – alltså barnen – som ärver, men så länge man är gift så kommer make/maka ha fri förfoganderätt. Finns det inte bröstarvingar går det till far och mor till 50% annars så träder syskon i deras ställe.

Finns det inga syskon så är det syskons bröstarvingar i nedstigande led. Finns inte syskon eller bröstarvingar till syskon så träder mor- och farföräldrar in i den tredje arvsklassen. Finns inte de så är det farbror, faster, morbror, farbror – men inte kusiner – och finns inte de så går det till Allmänna Arvsfonden. Så det är ganska logiskt när man ser det så tydligt.

Caroline: Jag får rysningar av detta, Jan. Jag tänker på typ kungahus och så. ”Vem ska ärva kronan?” Där måste de också ha sina bestämmelser.

Jan: Var det något som var sjukt tydligt redan på 1500-talet så var det sådana grejer. Så att man visste vem man skulle mörda.

Testamente, äktenskapsförord och samboavtal

Jan: Huvudregeln är att allting är giftorättsgods, det vill säga alla tillgångar minus skulder, så länge det inte finns andra juridiskt bindande avtal. Det som kan finnas är äktenskapsförord, som definierar enskild egendom och som man inte vill ska ingå. Jag kan exempelvis säga att de här pengarna ska gå direkt till barnen och då har du inte förfoganderätt över dem. Man kan då ha arv som blir enskild egendom genom testamente och man kan ha gåvobrev som man ger enskild egendom. Att vi kan ge en gåva till våra barn och så säger vi till Freja att det ska vi skriva i testamentet.

Vi har inte gjort detta, men det måste vi göra, att om vi dör så ska våra döttrar få vårt arv men de ska få det som enskild egendom så att om de sedan skiljer sig eller deras make dör, så att det inte hamnar i deras dödsbo. Men man kan inte avtala hur som helst, som vi varit inne på; man kan inte göra barn arvlösa. De har alltid rätt till sin arvslott och i det minsta laglotten, som är halva arvslotten.

Vem bör då skriva ett testamente? Detta har jag försökt sammanfatta från många olika källor. De flesta tenderar att rekommendera att alla par, oavsett om man är gift eller sambo och har särkullbarn, borde skriva testamente och teckna en livförsäkring för att kunna lösa ut särkullbarnet. Man ska antingen då med den här livförsäkringen täcka hela arvslotten eller laglotten. Det specificerar man i testamentet och sedan tecknar man en livförsäkring motsvarande det värdet.

Skriv testamente och teckna livförsäkring om du har särkullbarn

Jan: Så om jag vet att barnet ska ärva en halv miljon så kan vi teckna en livförsäkring på en halv miljon och när jag dör så kan du betala den halva miljonen till det barnet. Så t.ex. en livförsäkring har jag aldrig tänkt på innan utifrån en situation med särkullbarn, men har man särkullbarn då är det för mig så att man bör ha ett testamente och en livförsäkring. Annars har du satt upp dig själv för problem i framtiden.

Det spelar ingen roll om barnen är utflugna eller hur gamla de är eller hur gammal man själv är. De flesta tänker bara att det här är ett problem om man är 40 och har så barn, men om man har en villa värd 10 miljoner och utflugna barn och så har man tre barn varav två är gemensamma och ett är särkullbarn. Är villan obelånad värd 10 miljoner, så äger du och jag fem miljoner var.

Mina fem miljoner ska delas upp i tre tredjedelar och du får fri förfoganderätt till två tredjedelar, för gemensamma barn ska vänta, men en tredjedel ska gå till särkullbarnet, som då ska ha 1,6 miljoner. Hur ska du som 70-åring få fram det? Då måste du sälja huset trots att det är värt 10 miljoner för du kommer kanske inte få något nytt lån på det där.

Så, återigen, är du gift eller sambo och har särkullbarn; skriv testamente och skaffa livförsäkring. It’s worth it. Det lät lite som en amerikansk reklam. Alla som är sambos för skriva testamente som ger den andra fri förfoganderätt. Det innebär då att den efterlevande sambon ärver egendomen och då kan förfoga över den eller spendera den. Alltså, precis som när man är gifta. Men man kan inte ge bort den i för stor del i gåva eller testamentera bort den, eftersom man har efterarvingar. Så sambos bör ha testamente.

Morot i testamentet för särkullbarn

Jan: Sedan var det någon juristfirma som hade skrivit att man kan skriva in en morot i testamentet och detta tyckte jag var smart. Så om man har särkullbarn – för man kan inte hindra dem från laglotten – så säg då återigen att vi inte har några gemensamma barn men jag har ett särkullbarn och då ska de ärva allt efter mig – men då kan jag skriva ett testamente som säger att de bara får hälften. Men de kan gå med på att vänta.

Om de tackar ja till att vänta och säger att Carro du får hela och när du dör så får de hela min del. Då skriver man i testamentet så här att om du begär ut hela ditt arv så får du bara laglotten. Om du däremot väntar tills Caroline också dör då kommer du få hela arvslotten. Då har man skapat en morot.

Man kan göra så för att vara schysst mot dig och schysst mot barnet. Båda vinner på det, förutom att barnet får vänta tills du dör, på sitt arv. Det är smart, någon har tänkt till här. Men du verkar inte lika entusiastisk som jag?

Återigen, vi har inga gemensamma barn. Jag har en son som heter Patrik sedan tidigare. Jag dör och då får Patrik den här miljonen. Då har jag två alternativ. I testamentet kan jag säga vet du vad, jag dör, Patrik du är min son och du ska ärva mig men jag älskar min fru så ni får dela på mitt arv. Så ni får 500 000 var.

Det är ett scenario. Men jag kan också säga du Patrik, jag kan inte hindra dig från att få 500 000, men istället för att dela upp mitt arv 50/50 så skulle jag önska att Caroline får miljonen, så du får ingenting i arv när jag dör, men när Caroline dör så kommer du få ut hela miljonen. Då är det en morot för Patrik för han kommer få mer om han väntar, för annars får han bara en halv miljon.

Jan: Genom ett testamente kan man ändra så att gemensamma barn också får ut sitt arv direkt utan att vänta till den andra föräldern avlider. Vi har bara gemensamma barn så om jag dör kommer du ärva allting i form av att du har fri förfoganderätt fram tills du dör. Men då kan jag i ett testamente säga att du får inte fri förfoganderätt på den delen utan barnen får den direkt. Så dig kan jag typ göra arvlös.

Caroline: Jag gillar när man tar alternativen och gör folk arvlösa. Inte för att jag skulle göra det i verkligheten utan för att det är sådant jag kan använda sedan när jag skriver. Hur man gör folk arvlösa och hur man skapar konflikt i en roman.

Om inga arvingar finns går allting till Allmänna Arvsfonden

Jan: Så här har jag förstått det utifrån mina källor. Men återigen – jag har nog sagt det 10 gånger nu – dubbelkolla allt vi säger här med en jurist, som tar det juridiska ansvaret. Detta är en podd på nätet med någon som har läst på detta, men jag har dubbelkollat.

Vi fortsätter: vem bör mer skriva testamente? Ensamstående utan legala arvingar, så man har ingen i klass ett, två eller tre. Det vill säga att pengarna kommer att gå till Allmänna Arvsfonden när jag dör. Skriv ett testamente så kan du ge det till UNICEF eller någon annan istället.

Man kan också bestämma att något ska vara en enskild egendom i ett arv, så det måste du och jag skriva till våra barn. I ett testamente kan man också ha speciella önskemål om fördelningen av den här kvarlåtenskapen. Det vill säga, både i summa och i egendom. Man kan säga att min farbror ska inte få någonting. Jag kan inte utesluta mina barn, men andra kan jag utesluta i ett testamente. Jag kan också säga att jag till exempel vill att det barnet ska ha sommarstugan.

Caroline: Jag måste fråga om när man testamenterar specifika grejer till sina barn, för de ska ändå få lika mycket var i värde. Så man måste se till så att värdet blir detsamma när man testamenterar de olika prylarna. Det verkar också jobbigt.

Jan: Ja, det kan ha olika känslomässigt värde. Det upplever jag inte att man tar hänsyn till. Sedan kan man inte använda ett testamente för att skydda sig mot skulder. Först, innan man gör själva arvsskiftet, då är pengarna i dödsboet och arvsskiftet görs först efter att alla räkningar och alla skulder är betalda. Om skulderna är större än tillgångarna så kan ett dödsbo gå i konkurs. Detta var också en grej – jag har valt att inte ta med det i avsnittet – men ett kaninhål var att lista ut hur det funkar med ett bolån när man dör. Det enkla är att om jag dör så tar du över skulder, amorteringar, räntor och allting. Det är den enkla förklaringen. Men hur det går till juridiskt det var en riktig soppa.

Man ärver inte personliga skulder vid konkurs av dödsbo

Caroline: Varför var det så? Om du bara kort sammanfattar varför det blir det.

Jan: Med risk återigen att jag har fel här, men då är det så att när vi tar ett gemensamt bolån på banken så är vi solidariskt ansvariga för hela lånet. Det som händer rent praktiskt för att detta ska gå till enligt juridiken så kräver banken dödsboet på hela skulden. Och eftersom dödsboet förmodligen inte kommer ha råd att betala hela det, så kommer du få en skuld till dödsboet. Men om du inte har råd att göra det så kommer banken istället kräva dig på lånet. Jag tror det är detta som kallas för regressrätt och på det sättet hamnar lånet hos dig. Det måste gå rätt väg.

Så i stora drag när det gäller skulder som man är solidariskt ansvarig för så kan du oftast ta över det med alla räntor och amorteringar och alla egenskaper. Om det är skulder som jag har personligen, säg att jag har stora spelskulder, så kommer då dödsboet försöka betala de skulderna med tillgångarna som finns och då kan det sluta med att det inte blir något arv till efterlevande.

Men är det så att det är mer minus och det inte finns någon annan medlåntagare eller solidarisk ansvarig så kommer de skulderna att skrivas av. Så man ärver inte skulder. Det är viktigt att komma ihåg. Så i Sverige har vi bestämt att man ärver inte skuld så länge det är den avlidnes personliga skulder.

Sedan dyker det upp en massa spännande frågor för mig men jag har inte pallat att ta tag i det. Säg att man äger huset gemensamt men lånet står bara på mig och jag dör. Då bordet det lånet försvinna. Rent logiskt borde det vara så, men det blir ett kaninhål där också. För vem äger huset då? Kommer banken gå med på det?

Caroline: Man kan fejka sin död och sedan går man bara iväg med pengarna.

Så fungerar omställningspensionen

Jan: Vi har varit inne på ganska många scenarion redan, men jag tänker att vi tar en sammanfattning här. Så här blir det egentligen mest repetition. Vi utgår från vårt scenario: gifta med två gemensamma barn på nio och två och hus. Man är gift sedan flera år tillbaka och man har ett hus värt fem miljoner men ett lån på tre, så det är ett värde på två miljoner. Så arvet blir en miljon. Då är man anställd och företaget har ett kollektivavtal och sedan har man en tjänstepension med återbetalningsskydd, vilket innebär att om jag dör så betalas tjänstepensionen ut till dig. Sedan utgår jag från att jag dör, vad händer då?

Innan vi hoppar in på det så behöver man veta att i Sverige har vi ett socialt försäkringsskydd. Detta består då av vad man kallar för efterlevandepension. Det är ganska smart och det har man byggt upp kring den pensionen som man redan har sparat in. När jag har jobbat så har jag sparat ihop ett pensionskapital. Är du med på det? Och det här pensionskapitalet används på ett visst sätt för att betalas ut till dig så att du kan fortsätta leva ditt liv.

Då går detta till på fyra sätt och det här var så rörigt men jag tror att jag har lyckats nysta ut det. Det första som händer är att man kan få en omställningspension. Så om jag dör så kommer du få omställningspension. Man får omställningspension automatiskt, så det är inget man behöver ansöka om, men man måste uppfylla vissa krav. Detta ingår inte i dödsboet, utan det är personligt och händer efteråt.

Givet att du är gift med mig, du är yngre än 65 år och vi har antingen barn under 18 år eller vi har bott gemensamt i minst fem år utan avbrott. Det är villkoren. Det räknas också om man är sambo och har gemensamma barn, då har man rätt till detta, eller om man har varit gift tidigare med sin sambo. Då får du i 12 månader 55% av min beräknade inkomstpension. Det är inte lång tid.

Tidigare fanns det något som hette änkepension, som man fick sjukt lång tid. Nu är det bara 12 månader. Det kan förlängas med 12 månader till om du har barn som är mellan 12 och 18 år. Är det så att du har barn som är yngre än 12 år så förlängs det fram tills barnet fyller 12. I vårt fall, med barn som är två och nio, så hade du fått ett år för dig och sedan fått det förlängt till det yngsta barnet fyller 12 år. Skulle jag gissa, måste kolla upp det här.

Men då tänker man hur stor är denna? Den är inte jättefet. Genomsnittet i maj 2019 var 8 000 kronor. Garantinivån är 8 200 kronor. Så man kan räkna med att det ger ungefär 8 000 kronor. Jag kunde inte hitta om detta var innan eller efter skatt, så jag gissar att det är innan skatt. Så detta är omställningspensionen du kommer att få.

Om barnpension och omställningspension

Jan: Barn får en barnpension fram tills de fyller 18. År 2019 var det i genomsnitt 2 500 kronor per barn. Det här är vad man får från staten utan att man har tecknat någon försäkring. Innan fanns det något som hette änkepension, det kommer jag ihåg för det fick min mamma, men man kan i princip bortse från änkepension för det gäller bara om man är kvinna och om man gifte sig före den 31:a december 1989.

Det är intressant och det har varit en hel debatt om det här som jag aldrig har hört talas om. Mamma fick änkepensionen i över 15 år, medans du bara får omställningspensionen i 12 månader. Så staten sparar sjukt mycket pengar på att erbjuda omställningspension istället för änkepension. Man sänkte beloppet enormt.

Caroline: Är det inte också så att de tycker att förhållandena har förändrats? Att kvinnor också förvärvsarbetar i högre utsträckning än förr kanske och att man då inte behöver ha änkepensionen på samma sätt. Är det så man resonerar?

Jan: Nej, det var för dyrt. Det var så jävla dyrt med änkepensionen, om jag ska vara ärlig. Änkepensionen kostar 20 miljarder om året och omställningspensionen kostar 600 miljoner om året.

Caroline: Det är en stor besparing som kanske ändå kan gå till bättre grejer.

Jan: Det vette tusan. Det här är en tendens som går att se i samhället, att man lägger över ansvaret mer och mer på individen, istället för att samhället tar hand om en. Sedan kan man ha efterlevandeskydd i PPM, det vill säga att om jag dör så får du ut min PPM. Men de beloppen är ganska små. Efterlevandeskyddet minskar avkastningen med typ 15%. Alltså totalbeloppet.

Caroline: Om jag får återgå till det där med individen och samhället så vill jag bara säga att hur man resonerar kring det här beror nog också på hur mycket man gillar att ta eget ansvar. Du och jag gillar ju det, att det finns möjligheter för oss att spara och investera och se till att efterlevande har skydd. Vi gillar att det finns sådana möjligheter. Men sedan kan jag tänka mig att det finns en del människor som tycker att någon annan borde ta hand om det här och då kan det nog svida lite att det är upp till dig.

Jan: Det här har de flesta inte satt sig in i. Till och med när vi frågade en expert vad omställningspensionen är i medeltal så hade de ingen aning. Det tog mig seriöst två timmars Googlande – och jag är ganska duktig på att Googla grejer – innan jag hittade att detta var 8 000 kronor. Det var assvårt. Jag hittade det till slut på Pensionsmyndighetens statistikdatabas. Återigen, det kanske inte är intressant om det är 8 037 kronor eller 8 354 kronor, utan det är intressant att veta att det är ungefär 8 000. Det är inte 25 000 och det gäller inte i 10 år utan det är bara 12 månader. Så vi kommer här till räkneexemplet. Det är inte fett med pengar man får om man dör och inte har tagit hand om det själv.

Caroline: Det här efterlevandeskyddet, är det något som sker automatiskt?

Så fungerar tjänstepensionen

Jan: Det sker automatiskt. Det är Pensionsmyndigheten som har ansvaret för det där. Om vi då fortsätter med tjänstepension, för det har de flesta via kollektivavtal. Jag tror jag läste någonstans att nio av 10 har tjänstepension. Där kan man ha återbetalningsskydd så att det jag har sparat i tjänstepension tillfaller dig. Då återbetalas det som jag har hunnit spara ihop. Nackdelen med detta är att man går minste om det som kallas för arvsvinster.

Och då tänkte jag, hur ska man veta detta? Om jag har sparat 100 000 kronor, jag dör och har ett återbetalningsskydd, då går pengarna till dig. Om jag har en tjänstepension utan återbetalningsskydd så kommer jag få en arvsvinst. Om jag dör och inte har återbetalningsskydd så kommer mina pengar gå till alla andra som inte heller har återbetalningsskydd. Om man inte har ett återbetalningsskydd så får man en högre pension och man kan få en ganska mycket högre pension genom att få del av andras arvsvinst. Men då går inte pengarna till familjen.

Jag kommer i slutet ge en rekommendation för hur man ska tänka kring detta med återbetalningsskydd. Har man ett litet belopp så är det knappt värt med återbetalningsskydd. Då är det bättre att ha en livförsäkring. När man har mycket pengar i tjänstepension så kanske man kan skita i livförsäkring och ha återbetalningsskydd.

Sedan kan man ha något som kallas för familjeskydd och till skillnad från återbetalningsskyddet så innebär det då att med familjeskyddet får du ett specifikt belopp som betalas ut till dig om jag dör, oavsett hur mycket jag har i tjänstepension. Det första är kopplat till min summa jag har sparat ihop och det andra är att man bestämmer en summa i förväg oavsett hur mycket jag har.

Då kan man säga hur man vill dela upp det och man skiljer ofta mellan ett och fyra prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp är ungefär 3 000 kronor i månaden till dig, fyra prisbasbelopp ger ungefär 15 000 kronor i månaden. Då kan jag bestämma hur mycket pengar du ska ha i månaden, i hur många år, från mitt familjeskydd i min tjänstepensionslösning i mitt kollektivavtal.

Familjeskydd i tjänstepension måste aktiveras på nytt vid byte av jobb

Jan: Här blev jag faktiskt ganska förvånad, för detta var inte jättedyrt. Om man är typ under 50 så kostar detta några tior i månaden, så då kan jag bestämma att jag vill att om jag dör, Caroline, så ska du få då t.ex. 15 000 i månaden i 10 år. Då kostar det kanske 60 kronor i månaden att köpa sig det skyddet om jag är 40. Är jag då 50 eller 60 då kostar det kanske 200 eller 300 kronor i månaden. Det här skyddet är förvånansvärt billigt.

Men det finns en stor fet jäkla nackdel: byter jag jobb eller är tjänstledig så slutar detta att gälla. Det är väldigt viktigt. Om vi fixar allting och du är garanterad 15 000 i månaden i 10 år om jag dör. Sedan byter jag jobb och inte tänker på att den nya arbetsgivaren har ett helt annat avtal. Då är det inte säkert att jag får med detta familjeskyddet. Det är sjukt viktigt att ha koll på.

Caroline: Men kan man få med det?

Jan: Nej, för de har säkert ett nytt avtal. Då byter jag från – nu hittar jag på – Collectum till Alecta. Då måste jag teckna det på nytt hos Alecta om jag bytt från Collectum. Det är inte så att om jag tecknar en privat livförsäkring på Skandia så har jag den oavsett arbetsgivare.

Om vi då hoppar tillbaka till scenariot om man är gift med två barn, inga särkullbarn och inget testamente. Barnen ärver allting men du har fri förfoganderätt, så man skulle kunna säga att du ärver. Men om jag dör så har vi kvar exakt samma kostnader. Barnen har fortfarande dagisavgift, Capoeira, vi handlar fortfarande på Ica. Det enda som försvinner är kanske mina kostnader för sladdar, men annars är de flesta utgifterna kvar. Du kommer få ett inkomstbortfall på min lön, men du kommer ha kvar samma utgifter.

Ersättningen som du kommer få i det här efterlevandeskyddet är att du kommer få ungefär 8 000 kronor i månaden i omställningspension. Du kommer få ungefär två gånger 2 500 kronor i barnpension. Om jag är 40 år gammal så har en genomsnittlig 40-åring ungefär 200 000 i tjänstepension.

Det var också en siffra som tog mig en och en halv timme att hitta. Pensionsmyndigheten hade en rapport som de inte hade på sin hemsida utan det var ett annat företag som hade deras rapport på sin hemsida. En 40-åring har alltså ungefär 200 000 i tjänstepension och en 30-åring har 50 – 100 000. Det högsta genomsnittet i tjänstepension har man precis innan man går i pension och det var typ en och en halv miljon.

Var beredd och räkna ut inkomstbortfallet

Caroline: Nu pratar vi om vad som händer när du dör, men det är samma sak om jag dör?

Jan: Ja, detta är neutralt. Men då blir det räknat på din tjänstepension och din inräknade inkomstpension. Har jag 200 000 – så som jag har tolkat detta – så kommer den fördelas ut på fem år i månaden innan skatt. Så du kommer få 3 000 kronor i månaden från min tjänstepension på 200 000 i fem år. Totalt sett, jag som har en lön på 40 000 i månaden, så kommer du få ut 16 000 i månaden. Så det är ett inkomstbortfall på 24 000 i månaden som bara är puts väck.

Nu har vi gemensamma barn, men tänk dig ett inkomstbortfall på 24 000 i månaden och så ska du lösa ut ett särkullbarn. Man fattar att det kan gå åt helvete. Problemet är kommer du ha råd att bo kvar? Vad skulle man ha gjort i detta fall? Om vi utgår från en omställningstid på 10 år. Om jag dör så vill jag att du ska kunna ställa om ditt liv på 10 år. Då skulle jag resonera som så här att vi kompletterar med en livförsäkring som ger ett engångsbelopp.

Nu har jag räknat på 40 till 50-åring. För det så att livförsäkringar är sjukt billiga om man är under 40. Är man över 50 så är de ganska dyra. Att då ta ut en och en halv miljon i en engångsutbetalning skattefritt det kostar ungefär 100 – 200 kronor i månaden. Ta ut tre miljoner så att du kan lösa ut både min del av lånet i det här påhittade exemplet och din egen del, så att man tar bort alla amorteringar och alla räntekostnader, för det tar bort en väldigt stor del av utgifterna, det kostar mellan 200 – 400 kronor i månaden.

Familjeskydd via försäkringsbolag

Jan: Sedan hade jag även kompletterat med ett familjeskydd, det vill säga att du ska ha en summa extra i månaden. Det gör man i anslutning med sin tjänstepension med avtal där man är anställd eller så tecknar man det separat, vilket vi gör hos Allmänna Änke- & Pupillkassan (annonslänk). Då kan jag teckna på två prisbasbelopp att du ska ha 8 000 kronor extra i månaden i 10 år och då kostar det mellan 20 och 100 kronor i månaden. Det är väldigt stor skillnad mellan olika företag.

Vissa företag tar 30 kronor i månaden. Då blir det en no brainer. Alltså skit i en kopp kaffe och ha detta skyddet med 8 000 kronor i 10 år. Snacka om att göra skillnad. Eller så tar man då 16 000 kronor i månaden i 10 år och då kostar det mellan 50 och 400 kronor i månaden, beroende på ålder. Ju äldre man är desto högre är sannolikheten att man dör och då vill försäkringsbolaget ha mer betalt. När jag är 30 är sannolikheten att jag dör väldigt låg, alltså kostar det inget att försäkra mig. Så trappan är väldigt hög vid hög ålder.

Länsförsäkringar, för att ta ett exempel, dubblar din avgift mellan 50 och 55 års ålder. När du är 50 betalar du 200 kronor i månaden och när du är 55 betalar du 400 kronor i månaden. De säger att där ökar risken så dramatiskt. Medan Skandia som jag kommer ta som exempel är ganska billiga, för då har de tre intervall för sina priser: upp till 40, mellan 40 och 60 och 60+. Det är jättestor skillnad. Detta är ungefärliga priser och familjeskydd är då kopplat till där man jobbar.

Om vi ska ta varianter på detta med att vara gift. Vi har varit inne på detta innan, men jag tänkte att vi kan ta det. I detta scenario har vi två gemensamma barn och ett särkullbarn. Kommer du ihåg vad som händer om jag dör och det är mitt särkullbarn? Vi säger att en miljon är värdet.

Caroline: Hela arvslotten går ju till barnen egentligen. Eftersom jag har två barn gemensamt med dig så får jag fri förfoganderätt till två tredjedelar, eftersom de får vänta på sitt arv. Men sedan har vi särkullbarnet som inte väntar på sitt arv, utan då måste jag betala 333 000.

Jan: Snyggt! Rätt Carro. Vi tar ett till scenario: ett särkullbarn men inga gemensamma barn.

Caroline: Då är det ditt barn som ska få hela sitt arv och jag kan inte göra någonting åt det annat än att köpa ut det barnet på en miljon kronor.

Jan: Om man inte har en livförsäkring där då blir man förmodligen tvingad att sälja huset.

Caroline: Ja, så jag behöver ha en livförsäkring på en miljon och vara förberedd på att det är den summan som går till barnet. Men den här miljonen, blir inte den mindre ju mer man betalar av på huset?

Jan: Är huset obelånat så är det värt fem miljoner och då ska barnet ha två och en halv. Undantaget här är skyddsregeln som gör att du kan få ut de där 200 000 på fyra prisbasbelopp. Man fattar att det är viktigt, hoppas jag. Det är väl min poäng här.

Olika scenarion för sambos

Jan: I det första scenariot är vi inte gifta och vi har inget avtal, med två gemensamma barn.

Caroline: Barnen ärver allt och jag kan inte göra någonting. Jag är alltså inte ens deras överförmyndare trots att jag är deras mamma?

Jan: Precis. Det är kommunen för att det är barnens pengar. När de fyller 18 har de full bestämmanderätt. Därför behöver du ett testamente. I scenario två är vi ej gifta och har två gemensamma barn och ett särkullbarn.

Caroline: Både de gemensamma och särkullbarnet får en tredjedel var av arvslotten. Där skulle man också ha testamenterat.

Jan: Precis. Om man inte har några barn, är ogifta och inte har något avtal? Men vi har ett hus och nettoarvet efter mig är en miljon.

Caroline: Då går det till din mamma.

Jan: Ja, den avlidnes släktingar har rätt till en miljon och testamentet skulle kunna ge förfoganderätt och göra dem till efterarvingar. Så att de hade fått vänta. Ponera att det även finns ett ISK-konto och en bil i den avlidne sambos namn; varken ISK-kontot eller bilen tillfaller sambon. Därför behöver man skriva ett samboavtal. Så det är ganska mycket pengar som ska lösas ut om man är sambo och man kan inte heller skydda sin sambo med testamente om bröstarvingarna vill ha ut sina pengar direkt. Så man måste titta på vem som ärver och om man ska ha ut pengarna direkt eller inte.

En sammanfattning

Jan: Sammanfattningsvis så är syftet med en livförsäkring att kunna lösa ut andra arvingar, som särkullbarn eller andra släktingar. Man vill kunna lösa lån för att minska skuldbördan och månadskostnaderna. Det kan också vara ett skattefritt engångsbelopp som man kan disponera själv. Om man ska säga någonting mer om livförsäkring så är det billigt när man är ung och kan bli dyrt när man är äldre.

Testamente kan drastiskt förändra den här situationen gällande arvslott och laglott, när i tiden det ska falla ut och vad som är enskild egendom och inte. Det är det som är viktigt med ett testamente. Jag föredrar en livförsäkring framför ett bolåneskydd för ett bolåneskydd är en livförsäkring som är direkt kopplad till lånet. Det är bättre att man tar en lös livförsäkring.

Tittar vi på familjeskydd så är det ofta att man väljer en ersättning per månad, mellan 3 000 – 14 000 kronor. Det är ganska prisvärt så det är värt att överväga. Den går via tjänstepensionen, så den hänger ihop med jobbet och man behöver vara noga när man blir arbetslös eller byter jobb. Man behöver också ha koll på om den är skattepliktig eller inte.

Sedan har man valet till återbetalningsskydd på tjänstepensionen. Alltså, de pengarna jag har sparat ihop, ska jag se till att du får dem eller ska jag dela ut det till andra och få en högre pension? KPA Pension och Nordnet gjorde några rekommendationer och då sa de att om jag inte har familj så ska jag ta bort återbetalningsskyddet och få en högre pension. Om du har familj men din familj är skyddad, ta bort återbetalningsskyddet. Om du behöver skydda din familj för att du inte har livförsäkring eller annat, behåll det.

Om man skiljer sig så behöver man kolla om man ens har några arvtagare som får återbetalningsskyddet. För det är många som har ett återbetalningsskydd utan att det finns någon att betala pengarna till och då sänker man sin egen pension. Och så bör man titta på om det är värt att ha en livförsäkring istället för återbetalningsskydd. Innan detta tänkte jag att det är klart man ska ha ett återbetalningsskydd, men det är jag inte så säker på längre.

Rekommenderad livförsäkring med möjlighet till återbäring

Jan: Det sista vi ska prata om är hur vi själva har gjort. Vi har då två livförsäkringar, en med Skandia och en med Allmänna Änke- & Pupillkassan. Allmänna Änke- & Pupillkassan är Sveriges minsta och äldsta försäkringsbolag. Det har funnits sedan 1700-talet och vi har varit kunder sedan 2012 så det är inget vi har hittat på inför det här avsnittet. Man brukar kalla detta för nördarnas försäkringsbolag. De som jobbar i finansbranschen och med försäkringar har ofta Änkan som eget försäkringsbolag. Vi har ett bonusavsnitt där vi har gjort en intervju med vd:n för det här bolaget.

Hos Skandia har vi en livförsäkring och om vi dör så betalas pengarna ut, men om jag lever på min 65-årsdag så är alla premierna förbrukade. Medan Änkan säger så här att eftersom du är med och äger det här bolaget tillsammans med alla andra som har försäkring hos oss, om du dör så betalas pengarna ut precis som vanligt. Men om du lever på din 65-årsdag när försäkringen tar slut så har du möjlighet att få tillbaka en viss återbäring.

Skillnaden mellan Skandia och Änkan är då att Änkan är dyr i början men den blir billig i slutet, medan Skandia är billig idag och blir dyr i slutet och den ger ingen återbetalning på premier samtidigt som man har möjlighet till återbetalning hos Änkan. Man erbjuder också familjeskydd utan en koppling till arbetsgivare. Änkan har inte betalat för att nämnas här utan vi har en sponsrad länk, så vi får betalt om du väljer att bli kund där. Använd då rikatillsammans.se/partner/ankan (annonslänk).

Om man klickar på den länken så kommer man till deras kalkylator som man kan testa för att se hur det blir för dig. Det rekommenderar jag verkligen. Då fyller man i hur gammal man är, hur mycket pengar man vill ha i försäkring och så kommer de berätta hur mycket du får betala i premie. Man ser även att den premien minskar över tid och sedan är den väldigt billig när man är gammal. Där kan man också se den uppskattade återbäringen, alltså hur mycket du får tillbaka av de här premierna om du lever på din 65-årsdag. Lite boende på hur gammal man är då kan man få tillbaka allt, hälften eller en mindre del. Så den är dyrare vid första anblick.

Räkna ut vilken försäkring som passar just dig allra bäst

Jan: Om jag ska jämföra Änkan för mig själv på en miljon kronor idag, så kostar den då 400 kronor i månaden medan Skandia kostar 90 kronor i månaden. Varför ska jag då välja Änkan som är fyra gånger så dyr? Grejen är att när jag är mellan 40-50 betalar jag 90 kronor i månaden, men mellan 60-65 så kommer jag betala 400 kronor månaden. Så Skandia har ett jättestort hopp från 100 till 400 kronor i månaden när jag fyller 60. Medans Änkan kostar 400 kronor i månaden idag men i slutet när jag är 60 betalar jag bara 80 kronor i månaden. Så man kan säga att de har vänt på hela det här.

Jag har gjort ett räkneexempel och med Änkan har jag betalat in 60 000 på 29 år, men jag kommer enligt mitt räkneexempel sannolikt få tillbaka 50 000 kronor. Så jag har netto betalat 10 000. Hos Skandia kommer jag totalt ha betalat in 49 000 men jag kommer inte få tillbaka någonting. Det är dyrare hos Änkan, men eftersom jag har möjlighet till en slutåterbäring så kommer jag ha en möjlighet att få mer pengar. Man kan jämföra själv och ringa sitt försäkringsbolag och be dem att ta fram en offert. Det viktiga är inte att ta fram en offert idag, för idag är det sannolikt billigt, utan över hela försäkringsperioden. Sedan jämför man det med Änkans och använd gärna vår sponsrade länk.

Caroline: Varför har vi två livförsäkringar på olika ställen?

Jan: För det blev så dyrt med så mycket pengar varje månad, så det var en likviditetsfråga. Jag tycker det är för myckett betala 800 kronor i månaden på oss båda. Det är 1 600 kronor i månaden som ska ut, även om det är ett sparande. Det var också riskspridning att inte lägga alla äggen i samma korg.

Två timmar senare, Caroline. Hur känns det?

Caroline: Jag är lite mör. Jag hoppas att ni som lyssnar har kunnat pausa och kanske kolla lite på slides och fundera lite eller göra någonting och sedan fortsätta. Det är ju möjligheten när man poddlyssnar.

Jan: Men jag kan säga att this is all I have to say about that. Vad tar du med dig, Caroline?

Caroline: Att det är jätteviktigt det här. Vi har inte ens haft koll på detta.

Jan: Kolla alltid också på kommentarerna här under. Är det så att vi mot förmodan gjort något fel här så kommer vi att korrigera det. Annars så hoppas vi verkligen att ni tar tag i detta, för att man kan spara sig så sjukt mycket bekymmer. Så hoppas jag att vi ses i framtida avsnitt. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du uppskattade den här artikeln och vill få liknande till din mejl, anmäl dig till vårt nyhetsbrev nedan. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna och tipsen. Dessutom får du våra guldkorn från 10 års bloggande.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.


Den här artikeln publicerades 2020-05-06 klockan 23:00 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

38 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Vill även passa på att tipsa om försäkringar via fackförbund.
    Min fru är med i vårdförbundet (sjuksköterska). Vi har då via Folksam tecknat livförsäkring om 1,5milj för 9kr/månad (vi är 35 år).

    Jag var tvungen att ringa deras kundtjänst för att fråga då priset var så lågt, men det stämde!!!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    hebeln
  2. Vit pil

    En kommentar rörande prisskillnaden mellan Skandia & Änkan. I ditt exempel så säger du att under en 10 års period är änkan 310 kr dyrare per månad (400-90=310).
    Om du under de 10 åren månadssparar de 310 kr du sparar på lägre avgift så har du enligt din ränta på ränta kalkylator 58 000 kr på kontot.
    Dessutom stiger inte kostnaden hos Skandia fören från 60 år, det handlar alltså endast om 5 år med högre avgift (353kr/mån). Och enligt Änkans hemsida får du rabatterad avgift från 12 år (191kr/mån).

    Med dessa siffror bör perioden för månadsspara justeras till 12 år. Då har vi 76 000 kr på kontot och du är då 52 år (räknar med start vid 40 år). De kommande 8 åren, till 60 år är det fortfarande 100 kr billigare med Skandia, månadssparar vi det beloppet så har vi ytterligare 13 500 kr på kontot, och de 76 000 kr har under den perioden vuxit till 140 000 kr. Så totalt 153 500 kr på kontot.

    De sista 5 åren är dock Skandia 162 kr dyrare per månad (353-191=162). (162x12x5=9720) 9720 kr dyrare under de sista 5 åren. Räkna av detta från dina 153 500 kr så har du 143 800 kr kvar. På din 65 års dag får du dock 50 000 kr från Änkan, förutsatt att du lever.

    Då ligger du dock fortfarande 103 500 kr plus om du valt att köpa Skandias billigare försäkring samt månadssparat mellanskillnaden, och de pengarna är inte villkorade.

    (Hoppas jag räknat rätt!)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    hebeln
    1. Vit pil

      Bra inlägg, delar din uppfattning helt och hållet. Jag har gjort ett inlägg om detta nedan samt i en äldre sartikel men inte fått respons från Jan. Jag har högt förtroende för honom men i denna fråga så är han köpt av Änkan

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Karl-Emil
      1. Vit pil

        Missade din kommentar nedan. Men ser att du är inne lite på samma spår.

        Vore trevligt om Jan återkopplade kring vår feedback.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        hebeln
  3. Vit pil

    Hej och tack för ytterligare ett bra avsnitt. Lite fel blir det dock med Änkan då beloppen bör diskonteras innan de jämförs.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Morgan Nielsen
  4. Vit pil

    Tack för ett intressant avsnitt. Lite fel att räkna som ni gör med Änkan dock då beloppen bör diskonteras.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Morgan Nielsen
  5. Vit pil

    Tack för bra och användbart avsnitt!
    Har varit i kontakt med Änkans livförsäkring och är intresserad av att teckna en sådan. Någon mer som har erfarenhet av livförsäkring via Änkan? Jag och min sambo planerar teckna Änkan livförsäkring med halva det försäkringsbelopp vi totalt vill ha i kombination med ytterligare en livförsäkring med resterande försäkringsbelopp. Detta utifrån att man på Änkan binder livförsäkringen för både försäkringsbelopp och ett bestämt antal år försäkringen ska gälla. Den kompletterande försäkringen kan vi då sänka försäkringsbeloppet på om behovet i framtiden ändras samt kan säga upp helt om vi skulle vilja. Några reflektioner på vårt upplägg?
    En sak jag ser som negativt med Änkan är att man förbinder sig till den avtalade försäkringsperioden, om man t.ex skulle separera och inte vill ha någon livförsäkring längre, några reflektioner på det?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Susanne
  6. Vit pil

    Hej Jan och Caroline!

    Först och främst ett stort tack för en bra podd, jag har lärt mig mycket av er. Uppskattar särskilt avsnitten om 4-hinkar principen samt avsnitten om vad forskningen kommit fram till btr indexfonder jämfört med att placera själv. Jag har gjort en del förändringar i min ekonomi tack vare er.

    Nu till min feedback, för ett tag sedan såg jag över vår livförsäkring och läste då er artikel om livförsäkring där ni bl.a. tar upp Änkans livförsäkring som ett bra alternativ. När jag börjar nörda ner i frågor går det lätt överstyr. I det här fallet var det faktiskt värt det eftersom jag upptäckte att Änkan inte är helt öppna med sin affärsmodell och väldigt dyra. När jag på deras hemsida beräknar premiern och återbärningen för en livförsäkring på 2 miljoner under 20 år för mig som är 40 så uppgår premiern till ca 142 000 kr och återbärningen efter 20 år till 265 000 kr. Under tabellen skriver de att ”*Total återbäring efter försäkringstiden innebär ingen utfästelse. Vi har räknat med en genomsnittlig återbäringsränta på 8% och använt dagens förutsättningar och metod för hela perioden.” Att ange 8 % är mycket missvisande. Om man hade satt in motsvarande summa på en fond som i snitt ger 8 % /år i avkastning skulle det efter 20 år ge 663 000 kr. Änkans avkastning är istället 3,15% samt att man då också får en livförsäkringen. Premiern på livförsäkring blir dock väldigt hög, ca 300 000 kr, vilket kan jämföras med 45 000 -85 000 hos konkurrenterna.

    Jag har även undersökt deras livförsäkring om man har årlig avbetalning av premiern. Premiern blir i nivå med de dyraste livförsäkringarna samt att man har betalt in en hög premie i början av perioden vilket gör att man är mindre benägen att byta.

    Om det är av intresse så kan jag skicka över en annan fil där jag jämfört livförsäkringar med varandra och lagt in dem i diagram som visar vid vilka åldrar olika försäkringsbolag höjer sina premier.
    Hälsningar:
    Karl-Emil

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Karl-Emil
  7. Vit pil

    Angående särkullbarn.

    Ett alternativ är att adoptera särkullbarn och dom får då samma status som biologiska barn. Ansökan görs hos tingsrätten och kostar 900 kronor oavsett om dom godkänner. Kan vara lämpligt i alla fall för vissa.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Patrik
  8. Vit pil

    Hej Caroline och Jan,
    Tack för ännu ett bra avsnitt. När släpps bonusavsnittet med Änkan?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hampus
  9. Vit pil

    Jag driver aktiebolag och sitter ensam i styrelsen men min fru är suppleant. Får hon ta över företaget helt om jag dör? Vi har två gemensamma barn.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Josef
  10. Vit pil

    Måste kommentera Carolines kommentar om att ni är intresserade av spara etc och att andra kanske tänker att ”någon annan ska ta hand om mig”. Det är otroligt privilegierat att sitta och säga så. Det finns en mängd människor som inte har möjlighet, varken i pengar eller tid. Det borde ni vara väl medvetna om. Jag jobbar som boutredare på en juridisk avdelning och ser allt möjligt. Det är inte så enkelt som att säga att det är intresse eller inte.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    MB
  11. Vit pil

    En intressant och bra artikel. Låt mig bara göra en personlig kommentar.

    Morot i testamentet för särkullbarn kan säkert passa många. För mig känns det främmande. Ett särkullbarn bör inte särbehandlas, utan ha en ”normal rätt” till arv. .Skulle särkullbarnet avstå sin laglott och efterlevande make/maka ”sätta sprätt” på arvet blir ju barnet helt lottlöst.

    Min fru har ett särkullbarn. Vi har därför ett testamente. I detta stipuleras att särkullbarnet får sin laglott om min fru dör först. Därefter får hen resterande del när jag avlider. Jag har även möjlighet att, om jag så önskar, betala ut hela arvet efter dödsfallet, om min likviditet så medger.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
  12. Vit pil

    Tack för ett bra avsnitt! Kredd till er för att ni gör ett avsnitt på ett ämne som ni inte är helt bekväma i. Funkade bra!
    Tips till den som vill ha juridisk allmänkunskap är att läsa JÖKen (juridisk översiktskurs). Finns som distanskurs på halvfart.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Oskbollen
  13. Vit pil

    Tack för en mycket bra artikel, hade jag haft den i min hand tidigare hade mycket varit enklare !

    Det där med efterlevandeskydd är intressant att se över men jag undrar hur det räknas ut över tiden ?
    Dvs om man inte har efterlevandeskydd och är 40 år är tillgodogör man sig då arvsvinsten från alla i samma ålder (hur stor är isåfall den gruppen) eller från hela gruppen av försäkringstagare ?

    Mao: Finns det mao en större vinst med att ta bort efterlevandeskyddet vid tex 60 år snarare än 50 år (om man inte behöver det) ? Dvs är den arvsvinst man kan tillgodogöra sig vid 50 år mindre än den vid 60 år eller inte ?

    Sen får man naturligtvis ta hänsyn till ränta-på-ränta-effekten som har betydelse även vid små belopp över tid.

    Hur ska man tänka här ?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Ulf W
    1. Vit pil

      På premiepensionsmyndigheten står det att arvsvinsten delas ut till de i samma ålder. AMF skriver likanande om tjänstepensionen. Jag är dock osäker på hur den delas ut, dvs om det är baserat på kapitalstorleken eller rakt av på antalet personer som ska få del av arvsvinsten.

      ”Inom premiepensionen fördelas arvsvinster på övriga pensionssparare och pensionärer enligt särskilda regler.” källa premiepensionsmyndigheten.se

      En något fluffig formulering enligt mig.

      Eftersom det är fler 60-åringar än 50-åringar som dör och dessa har hunnit tjäna in mer kapital bör arvsvinsten bli högre vid 60 än vid 50år. Om man inte behöver efterlevandeskyddet vid 50 så är det väl ingen mening med att gå och dras med det i onödan med tanke på ränta-på-ränta-effekten som du skriver om.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mårten
    2. Vit pil

      Mina tankar går så här. Jag har sparat kapital…inte jättemycket men en del, en egen livförsäkring samt två grupplivförsäkringar. Jag äger min bostad och har låg belåning på den. Jag har tagit bort efterlevandeskyddet och tror att mina barn 13, 19, 22 reder sig själva när det är dags för mig att kasta in handduken. Bättre att jag får pang för tjänstepensionen om jag har förmånen att bli gammal och att kunna använda pengarna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tomas
  14. Vit pil

    Superbra att ni tar upp det här. Som nybliven änka kan jag dela några nyvunna upptäckter:
    – det finns mer pengar än man tror via försäkringskassan och kollektivavtal, det betalas i vårt fall ut tills barnen är 18 resp 20 år, och jag får ersättning i 6 år pga små barn.
    – min fru var orolig för ekonomin och vi hade hyfsade livförsäkringar samt låneskydd, en oerhörd trygghet för henne under sjukdomsperioden och ett väldigt skönt stöd för mig och barnen nu.
    – bouppteckningen ska lista både den avlidnas tillgångar/skulder samt tillgångar/skulder för den avlidnes make/maka. Jag ringde runt till alla banker men alla sa att det är bara att vänta så skickas saldon med automatik, den avlidnes saldon kom men jag fick ringa runt för att få utskrifter på mina tillgångar. Viktigt att ha koll så att inget missas.
    Via kollektivavtal kommer ofta också en ersättning för begravningskostnader.

    Tack för att ni tar upp det här, superviktigt! För de allra flesta är de bästa rådet att gifta sig. Det är så sorgligt när det blir fel och en sambo avlider och partnern har väldigt få rättigheter gentemot både egna barn och ev särkullsbarn.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    nylsa
  15. Vit pil

    Hej Caroline och Jan,

    Tack för att ni lyfter de här viktiga frågorna. Jag vill lyfta att sättet ni pratar om samboavtal lämnar utrymme för missuppfattningar. Ni nämner både i det här och i förra avsnittet att sambor behöver skriva samboavtal för att reglera ägande i exempelvis ISK-konton. Ett samboavtal kan INTE reglera eller omfördela ägande. Det enda ett samboavtal kan göra är att reglera om samboegendom ska delas lika vid dödsfall och separation eller inte (se 9 § sambolagen).

    Samboegendom utgörs endast av gemensam permanentbostad och gemensamt bohag införskaffat för gemensamt bruk (se 3 § sambolagen). Begreppet är snävt och innebär i princip att endast den gemensamma permanentbostaden och möbler i det gemensamma hemmet omfattas av lagen. Fordon, bank/ISK/fond-konton, båtar, sommarstugor etc ingår inte och kan därför inte regleras i ett samboavtal. Ett samboavtal är ingen quick-fix och ni bör förtydliga det i ert avsnitt.

    En rekommendation är att istället skriva ett samäganderättsavtal för tillgångar av lite större värde eller att exempelvis ha varsitt ISK-konto.

    Vänligen,
    Andréa

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andréa
  16. Vit pil

    Är man inte gift är man i princip ensamstående i lagens mening är väl precis så det ska vara? Det är väl hela poängen med att gifta sig, att man vill bilda en familj i juridisk mening med någon? Bortser här från det romantiska i handlingen såklart.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kalle
  17. Vit pil

    Vart hittar man länken med bonusavsnittet gällande Änkan livsförsäkringar intervjun?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ted
  18. Vit pil

    Glöm inte bort att anställda med kollektivavtal har en livförsäkring som utfaller med 6 basbelopp till den överlevande upp till en viss ålder på den avlidna. Barn under 18 år får 2 basbelopp och barn mellan 18 och 20 års ålder får 1 basbelopp.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Patrik
    1. Vit pil

      Kollektivavtal eller inte. Jag menade givetvis att de som är med i en fackförening har en livförsäkring. Vet ej om det räcker med kollektivavtal. Vet ej om det finns någon redigeringsfunktion så lagger till som e kommentar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Patrik
  19. Vit pil

    Jag tror inte jag fattade riktigt.

    Vi är två syskon, samma pappa men olika mamma. Är vi särkullbarn?

    Pappan är ensamstående. Vi två barn/syskon ärver en bostadsrätt.
    Den ena vill behålla bostaden för att bo där. Den andra vill sälja. Den som bor kvar har ej råd att lösa ut den andra.

    Är det här man skulle teckna en livförsäkring? Eller var gäller?

    Bra och viktigt avsnitt. Men tror jag måste lyssna igen 👂✍️

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Linus
  20. Vit pil

    Jan – människor är fysiska personer, inte juridiska personer. Däremot stämmer det att företag är juridiska personer.

    Mvh

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Tänkte kommentera precis detta :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Marika
    2. Vit pil

      En död person är inte en fysisk person utan den avlidnes tillgångar och skulder omvandlas till ett dödsbo, som är en juridisk person. Dödsboet upphör att existera när arvet skiftas.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Andréa
    3. Vit pil

      Ett dödsbo är en juridisk person.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Nestor
  21. Vit pil

    Borde man inte kunna använda KF-konto med förmånstagare för att skydda kapital vid dödsfall?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Glenn
    1. Vit pil

      Jag undrar samma sak: Det är säkert bra med en livförsökring, men samtidigt kan man inte ha hela sitt sparande där. Frågan är vad som gäller om man istället har en Kapitalförsäkring med förmånstagare istället för ISK ? Går pengarna i detta fall till förmånstagaren eller skulle ett särkullbarn kunna gå till tingsrätten och hävda att detta är ett intrång i laglotten ? Vad är rättsläget här ?

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Ulf W
      1. Vit pil

        Hej Ulf
        Jag gillar ditt svar Jag har bott i Thailand 2 år där hade de en Försäkring
        som var en blanning av Kapitalförsäkring- Lviförsäkring -Sjukförsäkring
        Jag kollade aldrig det för jag hade min Sjukförsäkring i Gorda och
        det funkade jättebra
        Ditt inlägg är jättebra hoppas du får ett bättre svar än av mig
        VH
        LASSE

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Lars Håkansson
  22. Vit pil

    Vilka regler gäller när man gått i pension gällande arv och överflyttning av pensionen och tjänstepensionen om pensionären avlidit

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lars
  23. Vit pil

    Hur fungerar det med gemensamma bankkonton om ena maken/ makan går bort? På SEB har båda parter acces för uttag, hos SBAB likaså om man satt upp ett gemensamt konto. Låser banken halva saldot, och hur ser det ut hos Lysa, Nordnet, Avanza då där man inte kan sätta upp gem.depå?

    Så måste man vänta på bouppteckningen innan maka/make har tillgång till de gemensamma sparande?

    Tror vi inte är ensam om att ha gemensamma sparkonton där endast ena parten står som innehavare.

    I vårt fall gifta inga barn, men jisses vågar knappt tänka på hur det ser ut för par med särkullsbarn bl.a.

    Otroligt viktig och bra artikel/inlägg du/ni gjort, vilket jobb!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Susie
    1. Vit pil

      Ofta låser banken gemensamma konton när den ena kontoinnehavaren dör. Om makar eller sambor har lönekonton tillsammans ställer det naturligtvis till det för den efterlevande när räkningar ska betalas.

      En rekommendation är att se till att båda makarna/samborna har åtminstone ett enskilt konto var med tillräckligt med pengar för att klara de första utgifterna innan banken rett ut vem som har rätt att företräda dödsboet. Beroende på familjesituation kan det ta olika lång tid. Ofta kräver banken att samtliga dödsbodelägare fysiskt går till banken och legitimerar sig för att betala räkningar.

      Om familjemedlemmar bor långt ifrån varandra eller om relationerna är frostiga kan det vara extra svårt att få till det praktiska den första tiden – så skaffa varsitt konto med lite startkapital för att klara de första räkningarna efter dödsfallet.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Andréa
  24. Vit pil

    Jag har särkullbarn och en lösning som jag har gjort är att skilja sig och nu hyr jag fritidshuset från min(ex) fru allt är skrivet på henne, men dock ej säker på att detta räcker. Nu när det blir finanskris och mina särkullsbarn har huslån etc då tror jag att min fru kan behålla fastigheten mm vid min bortgång ????
    MVH Lars

    0
    Gravatar ikon för användaren
    jesslar53
  25. Vit pil

    Hur går man tillväga? Ska man sätta sig med en advokat? Kan man lita på att de har koll på allt du tar upp? Finns det ngn onlinetjänst? Kan man göra det själv?

    En annan fråga. Hur/var ska dokumenten förvaras? Hur säkerställer man att de dyker upp och efterlevs i fall att de skulle aktualiseras?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Om du går till en advokat eller jurist specialiserad på familjerätt kan du lita på att de har koll på de här frågorna. Jurister specialiserade inom de här områdena besitter en djup kompetens som inte går att uppnå genom några timmars googlande. Gå till en jurist som ställer de frågor du inte visste att du borde ställa. Det är definitivt värt de tusenlappar det kostar.

      När det gäller testamenten måste originalhandlingen tas fram vid bouppteckning och arvskifte. Många förvarar testamenten och andra värdehandlingar i bankfack men det finns andra alternativ hos exempelvis vissa begravningsbyråer. En del begravningsbyråer har en tjänst där dokumenten bevakas gentemot Skatteverkets folkbokföring för att säkerställa att dokumenten skickas ut till behörig dödsboförvaltare. Det är en fördel jämfört med att ha pappren i bankfack då du kan vara säker på att rätt person får tag i testamentet.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Andréa
  26. Vit pil

    Ett tips om man är nyfiken är att gå in på https://www.arvsfonden.se/hitta-projekt och titta på vilka projekt ens arv går till om man dör utan arvingar. Om man tror att pengarna används till t.ex. fattigdomsbekämpning, utbildning eller vetenskapligt prövade ändamål så har man helt fel. Vem som helst kan söka pengar från Arvsfonden och bedömningen vem som får pengar görs relativt godtyckligt, mycket går till vad jag skulle betrakta som ”flum” och diverse kulturprojekt. Arvsfonden har dessutom fått kritik för att dom inte följer upp tillräckligt noga hur pengarna används, sannolikheten är hög att en hel del försvinner i rena bedrägerier.

    En helt personlig åsikt, men jag hade jag hellre testamenterat mina pengar till statskassan än låta den gå till Allmänna arvsfonden, oavsett hur sannolikt det är att jag dör utan arvingar.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Rikard

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.