Nedan följer en transkribering gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann, kan innehålla fel eller konstigheter. Men den ger ändå en tillräckligt bra översikt för dig som inte vill titta eller lyssna på avsnittet.
Visa transkriberingen
Introduktion – Varför detta avsnitt är så viktigt
Jan: Särkullbarn, eller bonusbarn som vi snarare säger i vardagligt tal – det vill säga om man har barn från ett tidigare förhållande – då är det här avsnittet superviktigt. Och om du känner någon som har barn från ett tidigare förhållande, ge dem gärna höjdpunkterna från det här avsnittet, för det finns så många saker man inte vet om från ett juridiskt perspektiv. Man tror att saker fungerar på ett visst sätt, men egentligen fungerar det på ett helt annat.
Både jag och Anna, juristen som vi har bjudit in i det här avsnittet, har sett så många exempel där det ställs till ekonomiskt helt i onödan. Det handlar framför allt om att särkullbarn ärver direkt, till skillnad från hur det fungerar om man har gemensamma barn.
Det här avsnittet gör vi tillsammans med Anna Juteryd som är senior jurist, familjejurist på Lexly. Avsnittet är reklam för Lexly, det är ett samarbete med dem. Vi har också ordnat så att du kan få 30 minuters kostnadsfri konsultation och prata om din situation. “Vi har båda särkullbarn” eller “jag har särkullbarn” eller “min partner har det” – hur ska vi tänka? Hur ska vi göra i vår situation? Hur kan vi kombinera detta med det bästa tipset här med livförsäkring för att undvika en ganska trist ekonomisk situation? Det handlar om några tior i månaden eller kanske någon hundralapp i månaden, lite beroende på hur gammal du är.
Det här är ett superviktigt avsnitt. Det är ett komplement till avsnitten vi har om testamente, äktenskapsförord, livförsäkring och samboskap.
Lyssna på detta, ta anteckningar, och om du berörs så ses vi i kommentarerna. Jag ska vara tyst, här kommer Anna och Caroline.
Caroline: Varmt välkommen till Rika tillsammans, kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Vad är egentligen särkullbarn?
Jan: Jag tänker att vi börjar så här. Särkullbarn, vad är det för någonting?
Anna: Ja, så står det i lagboken – särkullbarn som begrepp. Men det låter ju inte så särskilt trevligt.
Jan: Nej, jag tänkte på det.
Anna: Det låter så “särskilt”.
Caroline: Någon har lagt i ägg.
Anna: Det är ett väldigt konstigt valt begrepp av lagstiftaren. Särkullbarn är rätt och slätt egentligen vad vi kallar för bonusbarn idag. Det är barn som man har från en tidigare relation. Det är det det betyder egentligen.
Det viktigaste att tänka på med bonusbarn i bilden
Jan: Jag tänker också så här, Julia Jonsson frågar: vad är det viktigaste att tänka på när man har bonusbarn i bilden?
Anna: Det beror lite på hur familjebilden ser ut. Är man sambos så är det en sak, och när man är gift är det en annan. Men det viktiga är att tänka efter: nu har jag klivit in i en ny relation, och vad händer egentligen då när man har särkullbarn? Vad säger lagstiftningen? Vad är det som gäller?
Är man gift och har särkullbarn, och den ena maken som har barn sedan en tidigare relation går bort, då ärver särkullbarnet i stort sett allt.
Caroline: Men vad betyder “allt” då?
Anna: Det är det jag ska förklara. Det är särkullbarnet som ärver i första hand, om man inte skriver ett testamente. Men nu pratar vi om hur lagstiftningen ser ut om man inte gör någonting. Man är gift och har ett särkullbarn, och så dör den föräldern som har särkullbarnet. Då går allt till särkullbarnet, med undantag för två saker.
När man är gift äger man förhoppningsvis det mesta som giftorättsgods. Så när man dör gör man faktiskt en bodelning, som om att man skulle separera. Det som man har rätt till som efterlevande make genom sin giftorätt, det får man. Sen kan det också vara så att man får ut fyra gånger det prisbasbelopp som gäller för det året.
Jag tror att det är 59 200 för 2026. Så multiplicerar man det med fyra – det blir ungefär 240 000 kronor. Det är det man ärver. Resten går till särkullbarnet.
Problemet med gemensamt boende
Jan: Det här kan ju bli problematiskt om man har ett gemensamt boende.
Anna: Exakt. Det är det man behöver se över. Och det här är faktiskt den största missuppfattningen. De allra flesta tror att gifter man sig, även om man har särkullbarn, så ärver man allt av varandra som makar.
Jan: Och framför allt tror man: jag kan bo kvar i boendet om den ena skulle gå bort.
Anna: Exakt så.
Jan: Men förklara, för så är det inte.
Anna: Nej, för så är det inte. Det problematiska är att merparten ärvs av särkullbarnet.
Jan: Om vi tar ett konkret exempel. Vi tar ett enkelt boende – säg att man har ett hus värt 4 miljoner, det är ungefär en snittbostad i Sverige. Man äger den 50/50, alltså 2 miljoner var, och den är obelånad för att göra det enkelt att räkna. Sen går den ena parten bort, den som har särkullbarnet. Då ska ju den kvarvarande personen köpa ut de andra för 2 miljoner – där och då, inte när du själv dör, utan där och då.
Anna: Exakt.
Jan: Och hur ska man då få 2 miljoner? Då behöver man ju sälja boendet.
Anna: Huvud på spiken, ja. Precis så är det.
Jan: Och det gäller i värsta fall?
Anna: Och det är likadant när man är sambor. Då gör man en bodelning, men då är det bara samboegendomen som ska delas. Så det blir väldigt mycket mer som särkullbarnet också ärver.
Kan jag tvingas sälja mitt hus?
Caroline: Men du, jag måste fråga. Vi säger att särkullbarnet har rätt till 2 miljoner i det här huset som är värt fyra. Vad är det som säger att jag kan ta det beslutet att sälja huset, för barnet äger ju egentligen hälften av mitt hus?
Anna: När någon går bort upprättar man först en bouppteckning som ska registreras hos Skatteverket. Sen ska man göra något som kallas för ett arvskifte, där man skiftar tillgångarna som finns i boet. Då tas den här frågan upp, och det är särkullbarnet – eller barnen om de är fler – och den överlevande maken eller sambon som träffas och försöker komma överens om hur man ska lösa det. Men man måste hela tiden tänka på att det inte är säkert att du får bo kvar, eller kan bo kvar.
Men är du delägare till hälften har du en lite starkare position i att försöka lösa ut särkullbarnen.
Caroline: Så frågan är alltid uppe.
Jan: Ja. Nu kan det mycket väl vara att jag säger något fel, men jag har för mig att vi hade en diskussion om det här i forumet, där det var någon som sa: den som bor i huset har liksom första möjligheten att få bo kvar om man kan lösa ut…
Caroline: Barnet bor också kvar.
Jan: Nej, barnet kan vara vuxet.
Caroline: Ja, men vi säger att det bor kvar.
Jan: Jo.
Caroline: Men nu äger ju barnet 50 procent av huset. Jag bor också kvar.
Jan: Caroline, det här är…
Caroline: Jag tyckte det var jobbigt.
Jan: Mm.
Caroline: Men om någon kommer och säger, barnets mamma till exempel: “Barnet äger 50 procent av huset och vi tycker inte att ni ska sälja. Du får fixa de pengarna någon annanstans.”
Anna: Kan det gå till så? Ja, absolut. I praktiken skulle det kunna bli så.
Caroline: Säg om det kan gå till så.
Anna: Det är inte riktigt fullt så enkelt, men det är lite kategoriskt. Ungefär så, absolut. Det skulle eventuellt kunna uppstå. Men man kan ju skydda sig lite grann ändå. Det kommer vi in på sen. Nu pratar vi om exemplet där man inte har gjort någonting.
Arvslott och laglott – vad är skillnaden?
Jan: Exakt. Men jag tänker, innan vi går in på hur man skyddar sig – här blev det intressant med det här med laglott och arvslott.
Anna: Precis.
Jan: Kan du förklara skillnaden, hur ser defaulten ut, och vad kan man ändra?
Anna: Ja. Innan jag svarar på den frågan ska vi också tala om varför det är så här. Varför har lagstiftaren gjort så här med särkullbarn, att de ska få ut sitt arv? Det är en skyddsregel. Vi måste tänka på att det är jätteviktigt för särkullbarnets del.
Om mamma eller pappa gifter om sig eller blir sambo med någon ny, ska inte mitt arv som barn försvinna.
Kanske de till och med har skaffat gemensamma barn. Men man vill ju inte att det ska bli så att ett barn kan bli arvslöst. Så det är en skyddsregel som är jätteviktig. Det vill jag bara säga först.
Jan: Är det utifrån dålig erfarenhet, att någon säger “jag ska göra dig arvslös” och sen tänker man “ingen ska bli arvslös”?
Anna: Nej precis. Allt det handlar om i vår rådgivning, och det kommer vi in på mer framåt under samtalet, det är att identifiera vad kunden vill. Vad är målsättningen? Vad är viktigast för dem? Det är frågor som man verkligen behöver fundera igenom. Det är inte säkert att man kan svara på det vid första mötet med oss, men kanske vid ett annat möte.
De allra flesta vill att det ska bli så rättvist som möjligt för alla parter. Det handlar inte om att man ska försöka göra någon arvslös eller att den andra ska bo kvar. Sen kan det finnas situationer där det är helt på sin rätt att man inte vill att någon ska få ut sitt arv av olika anledningar. Och då ska man kunna bestämma det också.
Men svar nu då. Vad är egentligen arvslott? Vad är laglott? Och hur hänger de ihop?
Jan: Mm.
Anna: Din kvarlåtenskap, Jan – vi säger att ni två är gifta och äger den här fastigheten till 50 procent. När du går bort i vårt exempel, så är det dina 50 procent av fastigheten som utgör din kvarlåtenskap. Men det är 100 procent av din del. Din kvarlåtenskap är det du äger, det du förfogar över. Man har plockat bort det och räknat fram hur mycket det är. Hela den summan utgör din arvslott.
Alltihopa, det är 100 procent. Det är arvslotten, det första begreppet. Det andra begreppet är laglott. Laglotten är hälften av arvslotten.
Jan: Om vi då tar att vi har två döttrar…
Anna: Ja.
Jan: Och huset är värt 4 miljoner, jag äger 50 procent. Då blir det 2 miljoner. Och vi säger att det inte finns några skulder, så vi gör det enkelt. 2 miljoner, bara huset. Sen tillkommer en massa prylar och annat.
Anna: Ja, och banktillgodohavanden och allt möjligt.
Jan: Men vi säger att det är värt noll, bara för att göra det enkelt. Så det är de här 2 miljonerna, och sen har vi två döttrar. Då delas de 2 miljonerna på hälften.
Gemensamma barn vs särkullbarn – stor skillnad
Anna: Nu råkar jag känna till er familjebild. Ni är gifta och ni har, vad jag förstår, bara gemensamma barn. Inga barn från tidigare relationer.
Caroline: Nej.
Jan: Men vi börjar med gemensamma.
Anna: Ja, vi börjar med gemensamma. Ni är gifta och har gemensamma barn. Om du dör i vårt exempel, Jan, då ärver du allting, Caroline.
Jan: Men nu får jag bara fråga, för när jag läste detta – och jag kan ha missförstått – är det inte egentligen barnen som ärver, men att Caroline har förfoganderätt? Alltså fri förfoganderätt över arvet fram tills hon går bort?
Anna: Nej, alltså…
Jan: Inte särkullbarnet, utan nu pratar vi om gifta.
Anna: Ja, precis. Så att det alltid är barnen, eller bröstarvingar som man pratar om, som ärver. Men ens partner har alltid, om man är gift, fri förfoganderätt.
Jan: Så det de facto resultatet är att Caroline är den som har ärvt.
Anna: Ja. Så länge ni har gemensamma barn och är gifta, ärver Caroline allting. Då blir det med fri förfoganderätt – du får fritt förfoga över egendomen. Sen när du går bort, Caroline, som steg två, då blir det ett efterarv som era gemensamma barn får.
Scenariot med ett bonusbarn
Jan: Bra. Då tar vi scenariot att jag har ett lite äldre bonusbarn sedan tidigare. Nu är de tre: ett bonusbarn och två gemensamma barn. Jag dör, det är 2 miljoner som är min del av huset, och sladdarna är värda noll.
Anna: Hur blir det konkret?
Jan: Ja, hur blir det?
Anna: När du går bort, i vårt exempel, går en viss andel av arvet till det tidigare barnet, alltså särkullbarnet. Det barnet får allt förutom den del som Caroline ärver, eftersom ni har gemensamma barn. I det här fallet har ni tre barn sammanlagt. Så på din halva av fastigheten blir det en tredjedel vardera. Varje barn har egentligen rätt till en tredjedel var av de 50 procenten.
Jan: Okej, om huset är värt 4 miljoner och min del är 2 miljoner, så är det en tredjedel per barn.
Anna: Ja.
Jan: Och i det här fallet avrundat till ungefär 700 000.
Anna: Och det som följer är att barnet du har sedan tidigare ärver sin andel direkt.
Jan: Så då ska det från dödsboet gå ungefär 700 000 till bonusbarnet.
Anna: Tänker helt rätt. Resterande andel, två tredjedelar, ärver du, Caroline.
Caroline: Jag.
Anna: Sen när du går bort ärver era gemensamma barn. Så de får vänta. Det blir arv i två steg.
Var ska pengarna komma ifrån?
Caroline: Jag tycker alltid det är lite… Jag tänker inte på livförsäkring som det första. Var ska de pengarna komma ifrån?
Jan: Det är väl därför jag ofta har sagt att har man bonusbarn gäller testamente och livförsäkring – det är en golden combo.
Anna: Ja, en kombination helt klart. Sen kan man ju inte säga att en livförsäkring kommer täcka allt. Man kan teckna en ganska sent i livet, och det kanske inte finns så mycket i den. Så det är inte alltid lättast att bara tro att det kommer lösa sig till 100 procent. Man behöver ha koll på livförsäkringen och vem det är som faktiskt kommer att ärva den. Har vi skrivit in rätt förmånstagare?
Caroline: Hur brukar folk lösa det här då? Om man omedelbart ska betala 600 000 till ett bonusbarn?
Anna: Ja, det får man titta på hur mycket pengar man har.
Caroline: Alla pengar vi har, det har ju varit vårt gemensamma.
Anna: Ja, precis. Man får avvakta och se vilken andel du har att röra dig med.
Testamente – från arvslott till laglott
Jan: Apropå det vi pratade om nyss med laglott och arvslott. Om jag har förstått rätt, kan man använda testamentet för att temporärt begränsa det från 700 000 till 350 000. Kan du förklara den mekaniken?
Anna: Vad man kan göra är att särkullbarnet har en stark skyddsrätt i lagstiftningen – ett särkullbarn måste alltid ha rätten att få ut sitt arv. Man kan också avstå, såklart. Men man har rätt att ta ut sitt arv. Skriver man inget testamente, så blir det arvslotten som barnet har rätt att ta ut – 700 000 i vårt exempel.
Skriver man ett testamente och vill minska detta, kan man göra det till hälften av arvslotten. Då blir det 350 000. Det utgör laglotten. Men laglotten måste alltid ett särkullbarn få ut.
Caroline: Men det är bara det man får då?
Anna: I första steget.
Caroline: Och vad menar du i andra steget?
Anna: Sen går man ju vidare i rådgivningen när vi skriver testamentet. Vad vill du, Jan, ska hända i steg nummer två? Nu har vi säkrat upp det här så att ditt barn från en tidigare relation – särkullbarnet – får ut sina 350 000 som är laglotten. Vad vill du ska hända i nästa steg? Vilka är det som ärver dig i övrigt?
Jo, det är Caroline. Som ärver allting. Men vad vill du ska hända med din andel av kvarlåtenskapen när Caroline går bort? Då har du plötsligt en möjlighet att antingen låta det stanna där, att ditt särkullbarn bara ska ha fått ut sina 350 000, eller att barnet får ut sin resterande del när Caroline går bort.
Kan särkullbarnet vänta med arvet?
Jan: Och jag har upplevt från communityn – det kan vara att jag har en sned uppfattning – men om bonusbarnen eller särkullbarnen är vuxna, kan man ibland göra en överenskommelse? Att Caroline får bo kvar fram tills hon går bort, och att de sen får motsvarande andel. Man får orubbat bo, eller något sådant.
Går det? Är det vanligt, eller skulle du avråda från det?
Anna: Jag vet egentligen inte hur vanligt det är, för jag har ingen statistik riktigt på det. Men jag tycker ändå att det är ganska vanligt, framför allt om särkullbarnet är vuxet. Att man gör upp i frågan på så vis att man kanske inte vill att Caroline ska behöva lämna sitt hem om hon inte har råd att lösa ut.
Men de allra flesta tar ändå ut sin laglott, skulle jag säga, och det är det man måste utgå ifrån. Sen brukar vi skriva in i våra testamenten att den efterlevande – i vårt exempel Caroline – ska få bestämmanderätten i vilken typ av egendom som särkullbarnet ska bli utlöst med.
Jan: Okej, vad betyder det?
Anna: Jo, att du kan bestämma i vilken typ av egendom – kontanta medel eller äganderätt av en fastighet. Det du var inne på innan, det där lite läskiga med “ska jag samäga med någon annan?” Men bara för att det ska vara snyggt och prydligt, är det du som får makten att bestämma vilken typ av egendom. Ska det vara likvida medel eller på annat sätt? Man skriver in det snyggt och prydligt, att det är du som bestämmer det.
De allra flesta vill ändå ta ut i pengar.
Jan: Ja, precis.
Caroline: Men kan man sätta som konst? Eller nej, det går inte.
Anna: Allting behöver ju vara värderat. Man räknar ju fram – om man har skrivit ett testamente där särkullbarnet ska få ut sin laglott – måste man göra en värdering av alla tillgångar minus skulder.
Rättvisa mellan alla barn
Jan: Jag upplever också ett missförstånd från communityn. Ibland när man pratar om det här låter det nästan som att man vill begränsa bonusbarnet – att “det är bara hälften.” Men man tycker väl om alla sina tre barn lika mycket. Det ska vara rättvist.
Anna: Så rättvist som möjligt. Och rättvisa är personligt – rättvisa för dig, Jan, är en sak och för mig en annan. Alla är olika. Där behöver vi jurister titta över hur den här kundens rättvisa ser ut, hur de tänker och vill göra.
Det som många fastnar i är dels att särkullbarnet får ut pengar mycket tidigare, men de andra barnen får vänta. Hur kan det bli rättvist? Och vi får heller inte glömma bort att barnen som väntar, de gemensamma barnen – Caroline, du har ju förfoganderätt till arvet. Du kan faktiskt spendera upp pengarna.
Caroline: Det har jag också tänkt på.
Anna: Så det här blir ett dilemma. Hur ska man göra för att det ska bli rättvist? De flesta skulle ändå säga – och inget är rätt eller fel – men de allra flesta väljer att se till att särkullbarnet får ut sin laglott. Och sen att de får ett efterarv och får ut lite mer om det finns pengar kvar, tillsammans med de gemensamma barnen, som steg två.
Är ni med på stegen? Steg ett: du går bort.
Jan: Ja, då får de ut 350 000.
Anna: Och sen en resterande del.
Blir det rättvist över tid?
Jan: Men får jag fråga dig, om vi gör det där, så bonusbarnet får ut 350 000 och sen finns det egentligen 350 000 kvar. Men om det är om 20 år, är det fortfarande 350 000, medan om det hade varit ägande i boendet så hade de 350 000 varit värda mycket mer?
Anna: Ja.
Jan: Hur räknar man om det då?
Anna: Nej, inte riktigt. Laglotten ligger där, som det var då, på 350 000.
Jan: Alltså betalar man ut det så är det det som gäller?
Anna: Ja. Och det är ju också en fråga för särkullbarnet att fundera på. Ska jag ta ut den nu, eller vill jag vänta? Antingen står man i risken att det blir mindre i arv, för det kan bli en värdeutveckling åt andra hållet också. Saker och ting måste inte bara stiga.
Jan: Eller tvärtom, man får lite mer värdeutveckling.
Caroline: Jag vet inte, jag fattar inte. Vi sa att laglotten ligger.
Anna: Jo, men det är innan man väljer att plocka ut sin laglott eller inte.
Jan: Är du med? Vi pratar om 50 procent av boendet.
Caroline: Ja, men jag förstår nu.
Jan: Men det är ju mycket med halvbröder och… Jag tänkte bara på att om det går 10–20 år kan man uppleva det orättvist. Arvet till de gemensamma barnen kan ju bli 700 000, men plötsligt blev det flera miljoner för att boendet har ökat i värde. Och bonusbarnet har väntat i 20 år men får fortfarande bara ut 350 000 som efter inflationen är mycket mindre.
Anna: Då ser man till att de har fått 350 000 där. I vårt exempel tar särkullbarnet ut sin laglott och får 350 000. Men kanske man också har valt att skriva in i testamentet att barnet ska få ett efterarv. Och då får det ta del av en viss andel som är kvar. Och då har du skött den frågan.
Jan: Och då blir det hyfsat rättvist ändå?
Anna: Om man förstår.
Jan: Ja, exakt. Det är det jag menar. Jag hade tyckt att det var viktigt att den där andra hälften som barnet inte får ut, den kopplas ju till boendet. Så att det inte blir att om 20 år får du ut 350 000 nominellt.
Anna: Ja.
Jan: Det blir ju jättelite.
Caroline: Det blir lite pengar, ja.
Anna: Men laglotten ligger ju inte så att den kan stiga eller öka. Gäller det att placera pengarna bra då?
Jan: Jo men bra fråga.
Livförsäkring – en praktisk lösning
Jan: Jag känner spontant att det här med livförsäkring är ett väldigt bra tips. Att lösa det direkt från början om möjligt. För de flesta handlar det inte om så många hundringar om man är frisk och har förutsättningarna. Men berätta, rent konkret, vad tycker du – om man är i den här situationen och tänker “shit, jag har bonusbarn” – hur guidar man någon genom processen? Vad ska man göra?
Anna: Har man bonusbarn behöver man prata med en jurist och få rådgivning, bara så att man kan rita upp ett bra exempel med streckgubbar och se vad som händer. Vi kan ju också ha situationen att du har ett särkullbarn, men det kan också vara så att ni båda har ett särkullbarn.
Det kom en jättebra fråga som jag såg lite innan, så vi kanske kommer till den. I stora drag går det inte för mig att nu på en kort stund säga exakt hur det blir beroende på olika familjekonstellationer, för det tar lite väl lång tid. Men det man behöver veta är att särkullbarnet faktiskt ärver en väldigt stor andel, även om man är gift. Och också när man är sambor.
Ofta märker jag att våra kunder tror att giftermålet har gjort att man ärver varandra, att man sitter i orubbat bo. Men finns det särkullbarn, då går det inte att sitta i orubbat bo.
Jan: Vad betyder det? Är det en juridisk term?
Anna: Ja, det är en juridisk term som har funnits med länge. Att så fort man gifter sig vill man kunna sitta kvar i orubbat bo – ingen annan ärver utan man ärver varandra. Och det går inte när man har bonusbarn eller särkullbarn. Då kommer de att få ut sitt arv.
Sen är frågan bara hur mycket, på vilket sätt och i vilka medel. Och där kan vi komma in. Då behöver man skriva ett testamente för att klargöra sin vilja och få till vad man anser känns rättvist. Det här bollar vi snyggt och prydligt under våra möten, så att man känner vilka alternativ som finns. Det här är oftast väldigt svårt att förstå vilka alternativ som finns och hur man kan göra.
Men vill man inte att ett särkullbarn ska få ut hela sitt arv där och då – det är absolut inte för att vara taskig mot sitt särkullbarn – utan man behöver också skydda den man lever ihop med. Och kanske de barn som finns där. Då behöver man upprätta ett testamente, så att man minskar särkullbarnets arv i det första steget, men att särkullbarnet kanske får mer när man sen går bort i nästa steg.
Kostnadsfri konsultation och tydliga priser
Jan: Och där ska jag också säga att ni erbjuder 30 minuters kostnadsfri konsultation där man kan komma in och prata. Så när man pratar med en jurist behöver man inte tänka “shit, nu ska man bli utfattig på det här.”
Anna: Sen, om man behöver gå vidare efter de 30 minuterna och skriva någonting, då är det väldigt tydligt med fasta priser hos oss. Det kan inte moffsa iväg med någon jättehög faktura. Allt är snyggt och tydligt innan man vet vad det kostar.
Caroline: Jag tänker också, efter en halvtimme har man ju hunnit ganska långt.
Anna: Ja, man har kommit jättelångt. Man vet ungefär vad man har kvar.
Kan särkullbarnet välja att avstå?
Jan: Men jag tänkte också, vi nämnde att särkullbarnet kan välja att avstå från det här.
Anna: Absolut.
Jan: Så egentligen kan man avtala vad som helst, bara alla är överens?
Anna: Kortfattat, absolut. När någon går bort gör man en bouppteckning, som jag har sagt. Finns det ett testamente ska alla som är dödsbodelägare – det vill säga du, Caroline, i vårt exempel, för Jan har gått bort nu hela tiden –
Jan: Det är lite hemskt.
Anna: Det är statistiskt bra om det är du som får vara den. Ja, precis. När man gör en bouppteckning och det finns ett testamente, ska testamentet visas upp. På fint juridiskt språk: delges samtliga dödsbodelägare. Särkullbarnet är också en dödsbodelägare som behöver läsa igenom testamentet. Och faktiskt väldigt formellt skriva under att man godkänner innehållet i testamentet.
Man måste också vara tydlig med huruvida man vill plocka ut laglotten, eller om man vill vänta. Så det är väldigt formellt och fina kriterier för att det ska bli snyggt och prydligt i ordning, så man vet vad som händer. Man kan välja att avstå.
Caroline: Men har du något exempel på när ett särkullbarn har avstått? Vad är det för situationer? Kan det vara vad som helst?
Anna: Ja, man tycker inte att man behöver. Var inte värt det.
Caroline: Klart du ska bo kvar.
Anna: Bo kvar och så. “Jag väntar på mitt sen då.” Och tar ut det sen. Absolut.
Missuppfattningar och företagare
Jan: Jag tänker att vi ska hoppa ner till en djupdykning i testamentet specifikt. Men du tog ju upp ett misstag – många tror att bara för att man är gifta så är det löst. Men det är ju inte så med bonusbarn.
Anna: Precis.
Jan: Är det någon annan stor missuppfattning som gäller just bonusbarn eller särkullbarn?
Anna: Nej, det är nog det, skulle jag säga, som är huvudmissuppfattningen.
Jan: Och det kanske inte är någon skillnad, men om man är företagare och har särkullbarn, är det något speciellt man behöver tänka på då?
Anna: Om man är gift får man tänka till. Om man har särkullbarn, barn sedan en tidigare relation, och inga gemensamma barn, då är det särkullbarnet som kommer att ärva den stora andelen av aktiebolaget. En del av det blir giftorättsgods också, så maken eller makan ärver ungefär hälften av det man äger av bolaget, varvid den andra delen i huvudsak går till särkullbarnet.
Jan: Det låter som att det är en sån “ta ett möte och prata igenom det”-situation.
Anna: Det finns lite att tänka på där.
Avslutning och sammanfattning
Jan: Är det något mer vi borde ha frågat kring särkullbarn?
Anna: Nej, men jag tycker ni har ringat in det väldigt bra.
Jan: Bra. Så för att sammanfatta: man kan ta en 30 minuters kostnadsfri konsultation, länk finns i beskrivningen. Det är framför allt för att reda ut för sig själv – har vi tänkt rätt? Vad är det vi har missat? Och framför allt, hur ser det ut just i min situation?
Anna: Exakt.
Jan: Det tänker jag. Länk i beskrivningen. Vill man komma i kontakt med dig, som lyssnar och tänker “nu sa ni det där i podden”, sök på LinkedIn: Anna Juteryd.
Anna: Jättebra, alldeles utmärkt. Mycket bra.
Jan: Stort tack.
Anna: Tack så mycket.
