457. Äktenskapsförord: 11 saker att veta | Med familjejuristen Anna Juteryd

Varför är äktenskapsförord viktigt? När behövs det och vem borde ha det? Vilka är de vanliga misstagen? Kan man teckna det i efterhand? Vilka är formkraven? Varför behöver det ofta kompletteras med ett testamente? Hur tar man upp att man önskar ett äktenskapsförord? Det är några av frågorna som vi tar upp med den seniora familjejuristen Anna Juteryd från Lexly.

Avsnittet är reklam för Lexly. Via samarbetet får du ett personligt, kostnadsfritt och förutsättningslöst digitalt möte med en av deras jurister i 30 minuter, för att prata om t.ex. äktenskapsförord eller som i de kommande avsnitten om testamente, samboavtal, särkullbarn etc. Något man borde ta om man inte är övertygad om att man har bra koll själv. Du kan boka ditt möte här. Först till kvarn gäller.

Nedan följer 11 punkter med saker som jag upplever borde vara allmänbildning kring äktenskapsförord. Anna och Lexly har erbjudit sig att försöka komplettera och svara på följdfrågor i den mån det går, annars rekommenderas det enskilda samtalet ovan.

Vi hoppas att du gillar avsnittet,
Jan, Caroline och Anna

11 saker alla borde veta om äktenskapsförord

1. Allt blir giftorättsgods om man är gift oavsett vad de flesta tror

När man gifter sig blir alla tillgångar giftorättsgods som ska delas på hälften vid en skilsmässa. Det spelar ingen roll om det är aktier i ett bolag du byggt i 20 år, tjänstepension eller pengar på ett ISK-konto. Det enda som undantas automatiskt är premiepension.

Många företagare har inte en susning om att deras bolag, inklusive tjänstepension, ingår i potten. Ett äktenskapsförord gör att man kan definiera vad som ska vara enskild egendom och därmed inte delas. Det är det enda äktenskapsförordet gör – det bestämmer inte hur egendomen ska fördelas, utan bara vad som hålls utanför en bodelning.

2. Avkastningen från en enskild tillgång är inte nödvändigtvis enskild

Även om du gör en tillgång till enskild egendom – exempelvis en fastighet eller ett ISK-konto – blir inte avkastningen automatiskt enskild egendom. Det måste skrivas in explicit i äktenskapsförordet att även avkastning och “vad som träder i dess ställe” ska vara enskild egendom.

Annars kan utdelningar, räntor eller vinster vid försäljning hamna i giftorättsgodset. Det här är en detalj som många missar och som kan göra att det skydd man trodde man hade i praktiken inte fungerar som tänkt.

3. Äktenskapsförordet gäller vid skilsmässa – inte vid dödsfall

Det här är en av de vanligaste missuppfattningarna. Många par tror att om de gör exempelvis en släktgård till enskild egendom via äktenskapsförord, så kommer den inte att gå till den andra maken vid dödsfall.

Men äktenskapsförordet reglerar bara vad som händer vid separation. Vill man styra vad som sker med egendomen när man dör, behöver man ett testamente. Många sitter med en falsk trygghet och tänker att de har “ordnat pappren”, men i verkligheten har de bara löst halva ekvationen.

Anna betonar tydligt: äktenskapsförord för skilsmässa, testamente för dödsfall – två helt olika dokument för två helt olika situationer.

4. Men enskild egendom kan ändå påverka bodelningen vid dödsfall

Här blir det lurigt. Även om äktenskapsförordet formellt gäller vid skilsmässa, spelar enskild egendom roll även vid dödsfall. Anledningen är att det görs en bodelning först, precis som vid skilsmässa, för att fastställa kvarlåtenskapens storlek.

Har man gjort tillgångar till enskild egendom hamnar de på “rätt sida” i den bodelningen, vilket påverkar hur mycket som faktiskt fördelas till arvingarna. För par med särkullbarn på båda sidor kan detta vara avgörande för att säkerställa att rätt egendom går till rätt barn.

5. Äktenskapsförord kan jämkas om det blir oskäligt

Ett äktenskapsförord är inte hugget i sten. Om livssituationen förändras kraftigt kan förordet jämkas av en domstol om det blivit oskäligt. Anna beskriver det som ett av de mer kluriga juridiska dokumenten att skriva, just eftersom skäligheten kan förändras över tid.

En företagare som skyddar sitt bolag medan den andra parten har en egen anställning – det är klockrent. Men om den ena parten blir hemmafru, vårdar sjuka barn och inte har egen pension, kan samma förord plötsligt slå väldigt snett.

Rekommendationen är att damma av äktenskapsförordet var femte till tionde år, eller vid stora livsförändringar.

6. Det oromantiska samtalet är enklare än du tror

Den vanligaste frågan i communityn handlar om hur man tar upp ämnet utan att det känns som ett misstroende. Anna konstaterar att de allra flesta som kommer till Lexly redan har bestämt sig tillsammans. Nyckeln är att reda ut sina egna tankar först: varför vill jag detta?

Är det snålhet eller omtanke? Caroline poängterar att intentionen handlar om ordning och reda, inte om misstro. Och i situationer med särkullbarn, bonusfamiljer eller andra äktenskap är samtalet sällan oromantiskt – båda parter har oftast samma intresse av att skydda sina respektive barn och tillgångar.

7. Investera aldrig i någon annans enskilda egendom

Annas tydligaste råd som jurist: stoppa aldrig in pengar i egendom som tillhör den andra parten som enskild egendom, för du får inte tillbaka dem. Det gäller inte bara pengar utan även tid – renovering, trädgårdsarbete, ombyggnation.

Vill man investera gemensamt i exempelvis en fastighet behöver man först ändra ägarandelarna genom köp eller gåva med lagfartsändring via Lantmäteriet, och sedan uppdatera äktenskapsförordet. Det räcker inte med en muntlig överenskommelse.

8. Ägarstruktur kräver uppdatering

Om tillgångar ändrar form – ett bolag blir ett holdingbolag, en fastighet säljs och en ny köps – behöver äktenskapsförordet uppdateras. Även om förordet ofta innehåller formuleringar om “vad som trätt istället”, rekommenderar Anna att man kontrollerar med en jurist.

Mitt eget exempel med holdingbolag illustrerar poängen: ägarstrukturen förändrades, men det äktenskapsförordet refererade till den gamla strukturen.

9. Hemmafru-situationen kräver andra verktyg än äktenskapsförord

När den ena parten slutar arbeta och lever på den andras kapital räcker inte äktenskapsförord. Det handlar snarare om att kompensera för förlorad arbetsinkomst och uteblivna pensionsavsättningar. I praktiken kan det innebära gåvor, pensionsavsättningar eller överföringar som ger den hemmavarande parten ekonomisk trygghet.

Men även här behöver man juridisk rådgivning – en gåva utan enskild egendomsklausul blir giftorättsgods och kan alltså delvis gå tillbaka till givaren vid en skilsmässa. Problemet är mer komplext än det först verkar, och lösningen är ofta en kombination av flera juridiska verktyg snarare än ett enda dokument.

10. Äktenskapsförordet måste registreras hos Skatteverket

Ett äktenskapsförord som inte registreras hos Skatteverket är ogiltigt. Det spelar ingen roll hur välskrivet det är eller att båda parter har skrivit under – utan registrering har det inget juridiskt värde. Bevittning behövs däremot inte, bara bägge parters underskrift.

Anna nämner detta som ett av de enklaste sätten ett förord kan ogiltigförklaras. Det är alltså ett formkrav man inte får missa, och det gäller varje gång man uppdaterar förordet – även det nya måste registreras för att ersätta det gamla.

11. Föräldrar bör informera sina vuxna barn

I communityn är det inte ovanligt att äktenskapsförord påkallas av föräldrar, och det handlar inte om att lägga sig i barnens äktenskap. De flesta unga vuxna har inte en aning om distinktionen mellan enskild egendom och giftorättsgods.

Särskilt om man som förälder planerar att lämna efter sig en större summa pengar eller en fastighet, är det viktigt att barnen förstår vad som händer med arvet utan rätt juridisk struktur. Det handlar inte om att styra barnens liv utan om att ge dem kunskap de annars bara får reda på i efterhand – ofta när det redan är för sent.

Tittlyssna på avsnittet

Precis som vanligt så kan du titta på avsnittet via Youtube nedan:

Du kan även lyssna på det som avsnitt 457 där poddar finns (t.ex. Spotify eller Apple Podcaster.) För dig som är supporter på Patreon så finns avsnittet här utan reklam.

Innehållsförteckning

Nedan är en grov innehållsförteckning till avsnittet.

Relevanta länkar

2 gillningar

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en transkribering gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann, kan innehålla fel eller konstigheter. Men den ger ändå en tillräckligt bra översikt för dig som inte vill titta eller lyssna på avsnittet.

Visa transkriberingen

Introduktion

Jan: Äktenskapsförord. Vad är det? Varför är det viktigt? Vem borde teckna det? Vad kan det reglera? Vad kan det inte reglera? Och framförallt, vad är de vanligaste missuppfattningarna och misstagen som folk gör kring äktenskapsförord? Och inte minst den här frågan: hur tar man upp något som till synes kan vara ganska oromantiskt – att bara säga “hej älskling, jag vill ha ett äktenskapsförord”?

Det är några av sakerna vi pratar om i detta fördjupande avsnitt om äktenskapsförord, tillsammans med den seniora juristen Anna Juteryd från Lexly. Detta är också reklam och ett samarbete med Lexly, där vi även har fixat så att du som följer Rika tillsammans kan få 30 minuters kostnadsfri konsultation med Anna eller någon av hennes kollegor.

Det finns en länk i beskrivningen för det. I övrigt tycker jag att detta är en hygienfaktor och allmänbildning, för äktenskapsförord, som vi kommer in på i avsnittet, är ofta något man gör i sitt andra förhållande efter en första skilsmässa. Eller så är det något man som förälder bör informera sina barn om, särskilt i situationen där man har en känsla av att man kommer lämna efter sig en stor påse pengar och vill att det ska vara barnens enskilda egendom.

Vi pratar mycket om de här nyanserna, de breda penseldragen, och sen får man ju ta sin egen situation i ett eget individuellt möte med någon på Lexly. Med det sagt tänkte jag inte prata så mycket mer – här kommer Anna och Caroline.

Caroline: Varmt välkommen till Rika tillsammans, kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare.

Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Vad är ett äktenskapsförord och varför är det viktigt?

Jan: Jag tänker att vi hoppar rakt in i det. Äktenskapsförord, vad är det och varför är det viktigt?

Anna: Jo, äktenskapsförord är något som makar kan skriva. Vad är det man reglerar egentligen? Jo, det handlar om huruvida man vill göra någon egendom till enskild egendom i äktenskapet.

Som huvudregel enligt lagstiftningen är det så att när man gifter sig blir alla tillgångar giftorättsgods och ska delas på hälften, oavsett vad det är för typ av egendom. Och finns det någon anledning till varför man inte vill att det ska vara så, då kan man upprätta ett äktenskapsförord.

Jan: Som…

Anna: …gör att man inte behöver dela med sig av den egendomen om man skiljer sig.

Jan: Det…

Anna: …är det man gör i ett äktenskapsförord egentligen.

Jan: Och bara för att vi ska ta det också. Det här tror jag ibland, när vi ser det, att vi tänker “jaja, jag fattar.” Men sen är det alltid det man inte vet att man inte vet.

I detta ingår exempelvis att är man företagare så kan tjänstepension ingå, vilket många företagare inte har en susning om.

Anna: Nej, precis.

Jan: Där ingår aktier i bolaget, till exempel. Typ allt.

Anna: Ja.

Jan: Det är allt, allt.

Anna: Ja, det finns några undantag naturligtvis.

Jan: Inkomstpension tror jag.

Anna: Premiepension. Ja, men annars i övrigt är det allting.

Och det där kan man ju behöva damma av och prata med sin partner om, eller komma till oss och berätta vad som händer om vi skulle separera.

Anna: Så kan man gå igenom vad ni har för egendom. Vi har frågor vi ställer och så vet vi direkt vad det kan finnas för saker ni kan behöva göra.

Vem borde överväga äktenskapsförord?

Jan: Och vem borde lyssna extra noga?

Anna: Jag tycker att den som har ett bolag behöver överväga om man faktiskt ska upprätta ett äktenskapsförord eller inte. Om det är så att det kanske är ens levebröd, att man har ägnat hela sitt liv eller en stor del av sitt liv åt att bygga upp det här bolaget, det har varit ens egna levebröd under lång tid. Och så tittar man på den andra maken eller makan som inte har ett aktiebolag, och man ser att den personen har varit anställd under hela den här tiden och har sitt levebröd på ett annat sätt eller i ett annat bolag.

Det måste finnas lite jämvikt här när man gör saker till enskild egendom. Det var därför jag började med den här utläggningen. Då är det absolut skäligt – det är inte konstigt att man vill skydda bolaget. Separerar man så blir det alldeles skäligt och självklart att det här bolaget ska vara enskild egendom.

Och så får man titta på att avkastningen av det ska också vara enskild egendom, och lite annat smått och gott som man tittar på och skriver in i äktenskapsförordet.

Caroline: Men det är innan man gifter sig då?

Anna: Det kan man göra. Man kan upprätta ett äktenskapsförord, och det ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt. Man kan upprätta det precis innan man gifter sig. Man kan också göra det under äktenskapet.

Man kan upprätta hur många äktenskapsförord man vill. Det är det senaste som registreras hos Skatteverket som gäller.

Jan: Det är viktigt att avkastning sällan är enskild egendom. Fastigheten eller ISK-kontot är enskild egendom, men det blir inte automatiskt att avkastningen blir enskild.

Vanliga situationer där äktenskapsförord behövs

Anna: Det är också viktigt. Och sedan kan det vara olika livssituationer. Nu pratar vi om bolag, men det kan också vara att omständigheter har hänt i livet som gör att man har fått in arv från sina föräldrar som inte har blivit enskild egendom. Eller så har det blivit det, och man kanske vill stoppa in de här pengarna och bygga om fritidshuset som man äger tillsammans med någon. Då kan man komma till oss och diskutera och få hjälp med hur man ska tänka. Går det bra att stoppa in de här pengarna, eller inte? Vad händer med den enskilda egendomen?

Det kan också vara bra att manifestera vissa saker i ett äktenskapsförord – vad man har gjort, så att man vet vilka delar som kommer att bli enskild egendom den dagen man eventuellt går skilda vägar.

Hur tar man upp frågan om äktenskapsförord?

Jan: Jag tror att den största enskilda frågan kring äktenskapsförord i communityn – vill ni gissa vilken det är?

Anna: Oromantiskt att ta upp?

Jan: Exakt. Hur tar jag upp den här frågan? Både innan och i äktenskapet. Är det innan så kan man tycka “shit, litar du inte på mig? Ska vi verkligen gifta oss?” Och tar man upp det i ett pågående förhållande, så tänker man “har du varit otrogen och ska skilja dig?”

Anna: Då ångrar du att du inte har skrivit ett äktenskapsförord.

Caroline: Men den diskussionen… Jag tänker att man är lite feg väl?

Jan: Ja, det är klart man är.

Caroline: För intentionen är ju inte att man har varit otrogen och tänker skilja sig, utan den är ju för att det ska vara ordning i papperna, ordning mellan oss. Det känns som att det är rent och städat och att det inte ligger något och skvalpar, inga frågetecken. Det är väl mer det man får säga – det är det jag vill.

Anna: Ja.

Caroline: För jag gissar att många kommer från det.

Anna: Det handlar väl också lite om att det är den känsliga frågan, som jag ändå kan uppfatta. Sen kan det finnas fler känsliga saker såklart. Men det jag tycker att jag kan skönja när man pratar äktenskapsförord är att det känns fult att ta upp det om man är den som har mest pengar och inte vill dela med sig. Man känner sig ojust på något sätt, att man är snål.

Caroline: Alltså, är rädd att man ska framstå som snål.

Jan: Eller att man känner sig snål.

Caroline: Men ska man inte skita i det då?

Jan: Vadå?

Caroline: Om det nu är så att man känner sig snål – det känns som en dålig känsla. Fast å andra sidan…

Jan: …så blir det ju värre. Det enklaste sättet att få ett stort problem är att ta ett litet problem och ignorera det.

Caroline: Jo, men om du nu känner dig snål, är du inte det då? Kanske du inte ska fundera över det, utan mer “vem är jag egentligen i det här äktenskapet?”

Jan: Du behöver inte träffa en jurist, du behöver träffa en terapeut.

Caroline: Jag säger inte det, men det är ju inte bara att gå och göra det och så är det klart. Det krävs en del tankar kring varför man vill göra detta. Det känns dåligt för det är jag som sitter på mest pengar, men varför vill jag göra det då? Litar jag inte på den här personen att det kommer gå rätt till eller fint till om vi skiljer oss?

Jan: Det är det som gör det jobbigt att ha det här samtalet.

Caroline: Jo, men man får fortfarande tänka lite själv innan man har det samtalet. Så tänker jag. Red ut saker för dig själv innan.

Anna: Men jag tänker så här också. De allra flesta som kommer till oss har ju bestämt sig för att de vill prata om äktenskapsförord.

Caroline: Det är väl en bra början?

Anna: De själva vill prata om det.

Jan: Men kommer de tillsammans eller kommer de själva först?

Anna: Det är lite olika, men oftast tillsammans. Ofta tillsammans.

Caroline: Jag tänkte att man själv kanske bara kan rota i ämnet lite.

Äktenskapsförord kan jämkas

Anna: Jo, en del får ju lite rådgivning kring det också, att fundera på. För nu kommer något som är viktigt att veta om.

Ett äktenskapsförord kan vara skäligt när det upprättas, men händer saker i livet så kanske det plötsligt inte blir så skäligt att det ska vara så mycket enskild egendom hos den ena. Då kan man jämka äktenskapsförordet.

Anna: Jag skulle säga att det här är det juridiska dokument som på ett sätt är bland det svåraste vi jurister har att skriva. Det blir väldigt mycket rådgivning runtomkring. Det är inte bara att upprätta det utan att tänka: nu lämnar jag över det här färdigskrivna äktenskapsförordet så som ni önskar ha det.

Men tänk på att det här är ett dokument som ni absolut behöver damma av, med kanske en 5–10-årsperiod, eller till och med oftare beroende på omständigheterna. Saker kan hända som gör att det inte blir som det står i äktenskapsförordet, därför att det faktiskt inte har blivit skäligt längre beroende på att X, Y och Z i livet har inträffat.

Så det ska man ha med sig. Det här är ett dokument som vi inte riktigt alltid kan säga kommer att vara skäligt. Men har man ett bolag som man har jobbat jättehårt för, och den andra parten inte har varit delaktig i det utan haft sin egna anställning, då kan vi säga det klockrent. Det måste säkras, för det blir oskäligt om man skiljer sig och det kanske ska delas.

Bonusfamiljer och äktenskapsförord

Där var det första exemplet jag egentligen gav. Sen kan det också vara att man vill göra annan typ av egendom till enskild. Och det är inte så konstigt. Ett exempel som jag tycker är ganska tydligt är människor som ska gifta sig, eller som har gift sig, som kanske har bonusbarn sedan innan och har ett liv.

Man har sparat pengar till sina egna barn, man träffas lite äldre om ni förstår – man behöver inte vara så gammal, men man har levt ett tag. Man har sparat och fått bra tips härifrån och vet hur man har sitt. Man är inte beredd att riktigt dela med sig av det.

Man kanske också har varit med om en skilsmässa innan där det faktiskt inte gick så bra. Man har fått erfarenheter med sig i bagaget som gör att man tänker: det här gick inte alls bra för mig då, vi behöver hjälp. Tycker ni att det är rimligt att göra så här? Vi skulle vilja göra så här, vad säger ni då?

Det finns ju också de par som väljer och tycker: nej, men vi har våra två gemensamma konton och vårt gemensamma hem, det vill vi ska utgöra giftorättsgods. Men allt vi har på banken – och du har ju hunnit pensionsspara mycket mer än mig.

Anna: Du gillar krypto, jag gillar inte krypto. Eller vi har ganska lika, men vi har ändå lite olika. Jag har särkullbarn också, där jag vill fortsätta spara till dem. Och så vidare.

Så det är då det kan vara så att man gör ett heltäckande äktenskapsförord. Det vill säga att allt i vårt äktenskap ska utgöra enskild egendom. Det vill vi. Men vårt gemensamma boende, om man kan sträcka ut det till något ytterligare. Och då skriver man också in fint vad man kanske får i arv av sina föräldrar, eller någon gåva. Och framtida gåvor och arv ska också utgöra vår enskilda egendom, till exempel. Man går igenom olika grejer. Man vill att det ska vara så.

Caroline: Ja, men det låter rimligt. Sådana kändisäktenskap, de måste ju absolut ha den typen av äktenskapsförord. Allt mitt är mitt, allt ditt är ditt. Så lägger vi in lite tillsammans.

Äktenskapsförord kommer ofta efter första skilsmässan

Jan: Min upplevelse från communityn är att äktenskapsförord ofta kommer efter första skilsmässan och påkallat från föräldrar.

Anna: Okej, det sista visste jag faktiskt inte riktigt.

Caroline: Det låter som att de har något att göra med ens äktenskap och kan säga “hörrni…”

Jan: Ja.

Caroline: Jag vet inte, jag tycker det låter helt knivigt. Man har varit med om en dålig erfarenhet och vill skydda sina barn.

Jan: Jag fattar det, men det är lite så.

Caroline: Jag kommer absolut ta upp detta. Jag ska också göra det, men det känns också så här: “ni kan inte tänka själva, ni är vuxna barn men ni kan inte riktigt tänka själva, jag kommer påkalla det här i ert ställe.”

Jan: Nej, men jag tänker så här – för barn, eller när man är ung, har man inte de här distinktionerna kring enskild egendom, giftorätt och alla de grejerna. Och särskilt om det sen kommer en pengapåse från föräldrarna, tror jag att det är viktigt att de förstår de här grejerna. Det här är en sån grej – de flesta får reda på de här sakerna i efterhand. Det är få som vet om dem i förväg. Och återigen, det skapas oproportionerligt mycket tråkigheter när det blir tråkigheter, i förhållande till den lilla arbetsinsats det krävs att ta hand om det innan.

Det är min upplevelse. Håller du med?

Anna: Ja.

Caroline: Men det är väl som du säger, man har hunnit leva ett tag då, om man är den föräldern, så att man vet om det här och vill ge det till sina barn.

Anna: Ja, lite så, som en gåva att man ska tänka igenom det, absolut.

Frågor från communityn

Jan: Jag tänker, ska vi ta några frågor här från communityn?

Är det något man inte kan reglera med ett äktenskapsförord, eller som man inte bör?

Anna: Ja, men här får vi det. Det är lite liknande som vi pratade om i vårt andra avsnitt om sambors samboavtal. Det är likadant med äktenskapsförord. I ett äktenskapsförord kan man egentligen bara bestämma vad som ska utgöra enskild egendom.

Sen kan man förtydliga sin skuld om man vill att det ska vara mycket enskild egendom, men det kanske är att förtydliga vad som istället ska utgöra giftorättsgods.

Men det är bara det man kan skriva in i ett äktenskapsförord. Det är ganska vanligt att kunder kommer till oss och frågar: “Kan vi också skriva hur vi vill att vår egendom ska fördelas den dag vi ska göra en bodelning?” Nej, det går inte.

Man kan bara göra saker till enskild egendom och kanske förtydliga vilka delar som alltjämt ska vara giftorättsgods. That’s it.

Skillnaden mellan äktenskapsförord och testamente

Jan: Och sen samma sak. Vi har en fråga, jag kan inte uttala namnet här, men personen frågar: bör man skilja på mottagare dödsfall vs skilsmässa? Då tänker jag att dödsfall måste vara testamente och äktenskapsförordet skilsmässa.

Anna: Precis! Det är en jättebra fråga, för det här är också en vanlig föreställning. Att man tror “vi har ju redan skrivit de avtal vi behöver.”

Jan: Mm.

Anna: “Vi har ju redan ett äktenskapsförord.” Fast det reglerar ju bara vad som händer när ni separerar. Ni har inte skrivit ett testamente för att veta vad som händer när ni dör, eller om ni inte vill följa arvsordningen.

Då behöver ni upprätta ett testamente. Så den här personen är helt rätt på det.

Konkret exempel: bodelning med och utan äktenskapsförord

Jan: Kan ni vara konkreta? Hur påverkar äktenskapsförordet en bodelning konkret? Par med fem miljoner i tillgångar totalt. Den ena har fyra och den ena har en. Hur ser det ut utan äktenskapsförord?

Anna: Då blir allting giftorättsgods.

Jan: Då är det två och en halv?

Anna: Då summerar vi det här.

Jan: Vad blir det då?

Anna: Fem miljoner delat på två, så två och en halv. Exakt, två och en halv blir bodelningen då. Allt är giftorättsgods och ska delas på hälften.

Så skriver vi ett äktenskapsförord, ett heltäckande äktenskapsförord.

Jan: Att all den här egendomen blir vardera parts enskilda egendom. Och den ena maken hade en miljon, och den andra fyra.

Anna: Och den andra fyra, då blir det så.

Jan: Ja, precis det man reglerar.

Kan man skriva äktenskapsförord i efterhand?

Jan: Erik Kohler frågar här: kan man skydda sitt kapital, säg flera miljoner, med ett äktenskapsförord i efterhand?

Anna: I efterhand kan det vara svårt.

Jan: Varför kan det vara svårt?

Anna: I efterhand, för att jag inte förstår…

Jan: Vi skulle ha skrivit äktenskapsförordet innan vi gifte oss, men nu har vi gift oss och har tillgång till de här fem miljonerna. Vi glömde skriva äktenskapsförord. Kan vi skriva ett äktenskapsförord så att vi får den här fördelningen en plus fyra? Går det?

Anna: Ja, man kan alltid upprätta ett äktenskapsförord, antingen innan eller under äktenskapet. Det är klart att det är mer säkert – jag som jurist måste ju säga det. Har man de här tillgångarna den dagen man vet att man ska gifta sig och vill säkra upp att något ska utgöra enskild egendom, det är klart att det är allra bäst att skriva äktenskapsförordet innan man gifter sig.

Då vet man att den andra parten kanske också är mer benägen att skriva under på ett annat sätt. Har man väl gift sig, det här är ju ett partsavtal som båda måste vara överens om. Så det finns naturligtvis en risk. Men det går ju alldeles utmärkt. De flesta vi skriver gör det ungefär lika mycket innan som under.

Många tänker på det innan, men saker har också uppstått under äktenskapet som gör att man vill göra en annan fördelning. Så det går bra lika väl. Men som jurist tycker jag att om någon verkligen ska bli beskyddad och säkrad, då är det klart bättre att göra det innan.

Kan ett äktenskapsförord ogiltigförklaras?

Jan: Kan ett äktenskapsförord ogiltigförklaras?

Anna: Absolut, om det till exempel inte registreras. Det är en förutsättning för att äktenskapsförordet ska vara giltigt – det måste registreras hos Skatteverket. Och har man inte gjort det, ja då…

Caroline: Våra bägge parter ska skriva under det.

Anna: Exakt, men bevittning behövs inte.

Ägarstruktur och holdingbolag

Jan: Men en sån här fråga, nu blir det ett specialfall. Vi tar företagarexemplet från vårt eget liv. Vi hade äktenskapsförord när vi gifte oss och då hade jag mitt bolag. Men sen livets gång, jag skiftade ut de aktierna så att jag inte äger dem längre själv. Istället äger ett annat bolag de aktierna, och jag äger det andra bolaget.

Anna: Ett holdingbolag då?

Jan: Exakt. Blir det då problematiskt? Alltså, hade äktenskapsförordet följt med till holdingbolaget, eller…?

Anna: I bästa fall, för att det inte ska bli något problem, ska man uppdatera äktenskapsförordet och göra holdingbolaget till enskild egendom. Man måste inte skriva in båda, det räcker att ägarstrukturen nu ser ut så att det är ett holdingbolag som äger ditt andra bolag. Då går det alldeles utmärkt att skriva in det. Men ja, det behöver du nog damma av och kolla över i så fall.

Jan: Nej, men vi har inte det längre. Man menar att man har definierat en tillgång, men sen har den tillgången – till exempel en fastighet – sålts och man har köpt en annan fastighet. Är äktenskapsförordet då ogiltigt? För det refererade fastighet A, men fastighet A finns inte längre, fastän pengarna gick till fastighet B.

Anna: Precis. Sen är det ju som vi pratade lite om med testamente innan. Man skriver ganska mycket på liknande sätt när det gäller de enskilda egendomsklausulerna i testamenten som man också gör i ett äktenskapsförord.

I äktenskapsförord skriver man ju inte bara in att ditt bolag eller den här fastigheten utgör din enskilda egendom, utan det är även “vad som har trätt istället” eller “avkastning” och så vidare. Samtidigt kan man hamna lite i att om den fastigheten säljs och pengarna ska investeras någon annanstans, då kanske man ändå behöver komma till en jurist och kolla: “Är det verkligen mina pengar? Hur ska jag göra med dem? Behöver jag upprätta ett nytt äktenskapsförord eller liknande?”

Jan: Jo, men precis, det behöver uppdateras.

Anna: Exakt.

Vad ska man tänka på som hemmafru?

Jan: Caroline, hoppa bara in, annars kör jag på. Anita, Adam frågar: vad ska jag tänka på som hemmafru?

Caroline: Det är en jättebra fråga. Det är spännande men det är också svårt att veta vad som inbegrips i hennes hemmafruskskap.

Jan: Men då tar jag min tolkning. Den ena parten tjänar mycket mer pengar så att den andra inte behöver jobba. Den andra behöver inte jobba eller ha en inkomst. Jag kan ta ett exempel: man är företagare, man gör exit, man har tillräckligt med pengar för att den andra inte behöver jobba, och så är man i den situationen.

Anna: Här är det ju så att alla är olika vad man vill, vad som är rättvisa och hur man ska göra. Och det möts man med full respekt när man kommer till oss. Jag kan inte säga hur den här kvinnan exakt ska göra. Det är faktiskt ett samtal de behöver ha med sin man i så fall.

Vad är rimligt i vårt äktenskap? Nu när jag är hemma och är hemmafru, då får hon kanske inte någon pension. Kan vi titta på någon pensionsavsättning till dig så att det ska bli rättvist, snyggt och prydligt?

Anna: Eller är det på något annat sätt vi ska göra? Ska vi titta – det är kanske väldigt konstigt att skriva ett äktenskapsförord där allt blir hans enskilda egendom och hon står där på bar backe, exempelvis. Jag måste ändå hårdra det i ett exempel, för det är väl det man kanske lite är ute efter och tänker: hur ska man säkra upp sin tillvaro?

Jan: Men är det då äktenskapsförord, eller är det kanske egentligen något annat avtal man ska skriva?

Anna: Ja.

Jan: Det är ett ganska vanligt scenario.

Anna: Jag har ibland kunder som kommer och har skrivit äktenskapsförord och så har de gjort ett livsomfattande nytt omtag i familjen, där kanske kvinnan – man får fortfarande säga det, konstigt att vi lever 2026 – kanske är hemmafru eller liknande. Där man kanske har gjort väldigt mycket till mannens enskilda egendom, för man kanske hade mer pengar också när de gifte sig för många år sedan.

Och så är mamman som har varit hemma och vårdat sjuka barn och så vidare. Det är ingen konstig fråga. Det uppstår. Och då kanske man får titta över och damma av det här äktenskapsförordet för att se. Man kanske ska luckra upp lite. Det kanske blir väldigt orättvist i fördelningen.

Kapitaltillgångar och den som inte jobbar

Jan: Ett inte helt ovanligt scenario som jag kan ta som exempel från communityn: en person med jättebra jobb, hög lön, gör exit, får en stor summa pengar, träffar en ny person som jobbar. Och så inser han: vårt liv är inte rikt av att du går till ett jobb när jag är hemma, vi kan leva på mitt kapital.

Men ofta, från det emotionella, ställer det till det i den situationen. Den andra parten som inte har det kapitalet kanske inte känner att man vill vara beroende, eller man är rädd för att tänka om vi skiljer oss – då kommer jag inte få någon pension.

Caroline: Man har gått ifrån jobbmarknaden.

Jan: Och sen har det gått flera år. Ingen vill vara beroende av någon annan. Men du är kanske inte äktenskapsför… Vad skulle du säga? Förlåt, det är det sista jag ska säga. Hur ofta, hur många löser det så här? Du sa till exempel i ett konkret fall att den här personen sa: “vet du vad, här, jag sätter över tre miljoner på ditt konto. Detta är dina pengar och då har du en viss trygghet att även om vi skulle gå isär så har du fått kompensation.”

Och sen uppdaterar man det.

Caroline: “Fått betalt”?

Jan: Nej, men fått kompensation för den missade arbetsinkomsten som du hade haft.

Anna: Och arbete som den personen gör hemma får en värdering, och det är jättebra. Det är precis så, det är ett annat verktyg.

Jan: Men det är inte äktenskapsförord?

Anna: Nej. Men har då den här mannen i vårt exempel – det kan ju faktiskt vara kvinnan också – som har gett den här gåvan, om ni förstår hur man ska kalla detta. En justering så att det ska bli lite mer jämnbördigt. Då behöver man ändå komma till en jurist och se, har de inte gjort något till enskild egendom här?

Hälften av det hon har fått är ju faktiskt giftorättsgods och blir mannens om de separerar. Så då kanske de ändå behöver titta över omständigheterna och se: ska vi göra något till enskild egendom? Så att det blev så här som vi tänkte, nu när vi har gjort de här justeringarna i vårt äktenskap och hjälpt till med varandras ekonomi.

Finns det något vi behöver göra till enskild egendom, eller går det bra att allt alltjämt utgör giftorättsgods? Den rådgivningen behöver man alltid.

Jan: Jag hör ju det själv när jag pratar, att det blir en blandning mellan gavobrev, äktenskapsförord – är ni gifta, är ni sambos? Är ni sambos behöver vi inte göra äktenskapsförordet, för då är det den personens pengar.

Det blir ju lätt kladdigt, eller det blir många om och men.

Caroline: Ja, om och men. Men det känns som ett sådant decision tree. Det är det som är roligt med juridik, en viss väg om man har en viss väg från början.

Omgifte med särkullbarn

Jan: Bra. Omgifte med särkullbarn på en eller båda sidor – är det något man bör reglera med äktenskapsförord eller testamente?

Anna: Vet du vad? Den här personen har förstått något som inte många förstår. Nu kommer en sån grej igen. Ni märker att jag gillar att säga saker som är vanliga missuppfattningar. Du säger det ännu bättre: saker man borde veta men som man inte vet.

Jan: Det jag inte vet att jag inte vet.

Anna: Exakt. Nu kommer vi in på en sån fråga här. Nu är det pass på, för den är lite lurig. Så säg till om jag förklarar det dåligt.

Vi har två makar. Båda har särkullbarn. De har inte skrivit något äktenskapsförord. Vi har situationen exempelvis att makan, mamman, hon har ärvt en släktgård. De bor inte där, men de har det som ett fritidshus som de älskar att vara i.

Den dagen hon går bort vill hon inte att det ska gå till hennes man, för det ska gå ner till hennes barn. Och det ska gärna vara i nedstigande led. Det här är väldigt vanligt, att man har någon form av fritidshus, särskilt ju lite äldre man blir.

En vanlig missuppfattning är att makar tror att om de skriver ett äktenskapsförord och gör fastigheten till enskild egendom, så kommer inte den andra maken att ärva huset.

Caroline: Ja.

Jan: Så borde det ju vara, så tänker jag också.

Anna: Men det gäller ju bara vid skilsmässa. Exakt.

Jan: Man tror att man har löst det, men det gäller bara skilsmässa.

Caroline: Men du hade ju någon annan som…

Jan: Ja, men jag är inte så snabb, jag behöver tänka.

Anna: Är ni med? Det där är plötsligt väldigt viktigt.

Jan: Och det måste regleras med testamentet.

Anna: Exakt, också, om man vill uppnå det jag precis sa.

Det här är väldigt vanligt att man vill. Man har fått något av sina föräldrar eller liknande. Det är då det här med enskild egendom ofta kommer upp. Ibland kan man ha fått det som en gåva, och i gåvobrevet finns en enskild egendomsklausul. Då tror man att man sitter lugnt och tänker: “Det här kommer ändå gå till mina barn. Jag behöver inte skriva ett testamente nu.”

Är ni med? Men det behöver man ju. Man har bara gjort det till enskild egendom, men det är fortfarande ens man som ärver. Han får det inte om vi skulle separera, men…

Jan: …vid dödsfall är det en annan sak.

Anna: Där har vi det. Jag hoppas att jag svarade på den duktiga personens fråga. Det var ungefär det jag tolkade var viktigt. Det är inte många som känner till det.

Jan: Nej, men det tar jag verkligen med mig.

Man måste skilja på äktenskapsförord och testamente. Äktenskapsförordet gäller när vi skiljer oss. Testamentet gäller när vi dör. Två olika situationer.

Anna: Precis.

Enskild egendom påverkar även bodelning vid dödsfall

Anna: Ytterligare en sak till. Vi var väldigt tydliga nu med att göra en skiljelinje avseende att äktenskapsförord gör något till enskild egendom, och det gäller vid separation. Testamentet reglerar vad som händer vid dödsfall. Nu har vi ett exempel, nu ska jag röra till det ytterligare för er. Det här är också viktigt att veta.

Vi har make och maka, bara särkullsbarn på båda sidor. Då är det faktiskt så att den här enskilda egendomen helt plötsligt kan vara ganska viktig att göra till enskild egendom, om man inte vill att maken ska få det genom bodelning. Ni minns vad jag sa tidigare: att när man dör gör man också en bodelning först.

Nu börjar det bli lurigt. När man dör gör man faktiskt en bodelning först, precis som om man skiljer sig. Fast man gör ju inte det när man dör, utan man gör en bodelning för att se hur stor kvarlåtenskapen är efter den som har gått bort. Och har man gjort flera saker till enskild egendom, då hamnar det på den sida man kanske vill att det ska hamna på.

Man kan säkra upp: har man särkullbarn där man tycker det är viktigt att viss typ av egendom ska gå till barnen, och absolut inte delas som giftorättsgods med den andra maken – av den anledningen kan det också vara viktigt att göra ett äktenskapsförord. Inte bara för att skydda vad som händer om man själv mot all förmodan separerar, utan att göra egendom till enskild egendom kan också få betydelse i fördelningen vid dödsfall. Förstår ni vad jag menar?

Jan: Ja, absolut.

Jan: Nu bara hittar jag på, men 99 av 100 kan inte veta detta.

Anna: Nej, det är därför man måste komma till oss. Det är jätteviktigt att kunna de här sakerna.

Caroline: Jag tänker också, är inte det ett ganska vanligt scenario? Att två gifter sig och de har särkullbarn på båda sidor, kanske lite olika tillgångar och sommarstugor och sådant. Det känns som att det kan vara ett rätt vanligt scenario, att man behöver reglera det.

Anna: Det är precis det, då behöver man reglera.

Caroline: Det sammanfattar det. Det är inte så få som kanske har det på det viset. Det är ganska många. Folk skiljer sig och man går in i en ny relation och man har med sig egendomar – eller om man har tur.

Anna: Nej, men det är så. Det blir inte så konstigt att man vill se över det. Och då blir det inte det här oromantiska, Jan, som du hela tiden försöker ta upp under vårt samtal. Då blir det inte så oromantiskt att ta upp det, för båda tänker nog så – att man vill skydda.

Caroline: Jag tror det.

Kan äktenskapsförord vara tidsbegränsat?

Jan: Bra. Krokusen frågar: jag är nyfiken på olika upplägg för att skydda enskild egendom, men inte för all framtid. Till exempel om man kan starta med ett äktenskapsförord där vardagstillgångar först hålls isär, men successivt övergår i giftorätt allt eftersom tiden går.

Anna: Väldigt bra. Det här är en väldigt fin fråga egentligen. Så som jag tolkar den här personens fråga handlar det om att vi kanske inte känner varandra så mycket i början. Vi kanske vill ha väldigt mycket enskild egendom – vi är nya i vårt äktenskap eller ska precis ingå äktenskap. Vi vill ha allting som enskild egendom, snyggt och prydligt.

Men åren går, och sen vill vi kanske mer och mer luckra upp det successivt. Men det är väldigt svårt att skriva ett äktenskapsförord på det sättet.

Jan: Så då måste man uppdatera det?

Anna: Exakt, då behöver man skriva ett nytt.

Caroline: Men kan man inte säga så här: om tio år så kommer du ha tillgång till 20 procent mer av huset? Till exempel 2036 då har du tillgång till 20 procent mer av värdet på huset. Jag har vänner som har behövt göra detta med en jurist. Gift sig, huset var mannens, och sen kommer kvinnan in och säger att hon investerar jättemycket i huset, så de behöver reglera det på något vis. Och då har de sagt att hon ska äga mer och mer, allt eftersom tiden går.

Anna: Det är jättebra. Och då ändrar man på ägarandelen på huset. Det är ju självklart rimligt.

Man ska aldrig investera i någons enskilda egendom, säger jag som jurist. Det vill jag inte att någon ska göra.

Anna: Och det är självklart, ändrar man om ägandet, då måste man ju också luckra upp äktenskapsförordet så att hon inte investerar i en fastighet som är enskild egendom. Men att ändra ägandet på en fastighet kan man inte göra i ett äktenskapsförord. Då får man göra det i form av köp eller gåva och skicka lagfartsändring till Lantmäteriet.

Caroline: Det borde ju vara enkelt att man bara skriver det.

Jan: Men det är det inte. Jag tror att vi gjorde en överenskommelse för många år sedan. Där var vi så: jag har företag och du har huset, så vi skrev över huset på dig.

Sen insåg vi att det var jäkligt dumt, eftersom man då inte kan göra rotavdrag. Så då fick vi ändra tillbaka, att jag äger någon procent av huset. Men då ska man skriva gåvobrevet, och sen ska det till Skatteverket har jag för mig först. Och sen ska det till Lantmäteriet, och då betalar man för ärendet. Och sen fick jag svar: “Du har inte skickat in godkänt papper från Skatteverket.” Och hon skickade fakturor på 800 spänn. Sen skickade jag tillbaka från Skatteverket, skickade in det: “Nu kompletterar jag detta ärende.” Och japp, ytterligare 800 spänn. Nej! Och då tänkte jag: okej, note to self – läs hela instruktionen från början till slut.

Investera aldrig i annans enskilda egendom

Anna: Men det här blir plötsligt en fråga om att man ändrar ägarandelarna på något sätt. Och det gör man. Det är jättefint, det är klart man ska göra det. Börjar någon investera, då tycker jag att man ska äga. Man ska inte investera om man inte äger, såklart, det måste jag alltid säga som jurist.

Ändrar man det, och har man också skrivit ett äktenskapsförord om att den fastigheten utgör ena partens enskilda egendom, då måste man luckra upp det först. Aldrig investera på något sätt i någons annans fastighet eller annat.

Jan: Men jag tänker så här: är det inte egentligen att man har ett civilrättsligt avtal? Ett annat avtal som säger att jag har en option, eller att vi ska ändra ägandet vart femte år? Annars kan vi säga det från början, men sen går det fem år, och “nej vi har ingen sån överenskommelse.” Förstår du?

Caroline: Ja, men vad är det för diskussion? Jag bara säger det framför mig. Good lord.

Anna: Jag är inte säker på att det är juridiskt bindande det du säger nu, för det första.

Jan: Så jag gjorde bort mig.

Anna: Nej, berätta. Men det får jag klura lite på, det börjar bli sent på eftermiddagen nu. Men jag tror att det kan vara lite lurigt. Då skulle jag hellre, om man har sådana tankar, att man kommer till mig eller till någon på Lexly och får rådgivning.

Här går det att angripa det på ett helt annat sätt egentligen och vända på det. Det beror lite på vad målsättningen är. Har man gjort fastigheten till enskild egendom i ett äktenskapsförord som är registrerat och gäller? Ja, då behöver man naturligtvis ändra om i äktenskapsförordet.

Och också säga: nu är det dags, nu kommer make X eller make Y att vilja stå på mer av ägandet, det vill vi tillsammans. Då får man först ändra om ägarandelarna, men då behöver man också uppdatera äktenskapsförordet snyggt och prydligt.

Och sen, det är ett jätteintressant ärende jag inte har haft – jag vet inte hur många gånger det var, om de ska öka varje år eller liknande. Det kanske blir lite väl mastigt, och då hade jag kanske lagt mig i lite hur ofta man gör det. Eller helt enkelt luckra upp det så att det blir giftorättsgods alltihop, eller att vars och ens ägarandel utgör enskild egendom eller liknande.

Jan: Nu sa du en bisats som jag kommer ihåg: investera aldrig i någon annans enskilda egendom. Förklara.

Anna: Nej, men det är ju så att har man gjort egendom till enskild egendom – antingen via ett äktenskapsförord eller att man har fått i arv av sina föräldrar en fastighet i gåva eller i arv – och det utgör enskild egendom när du tar emot det. Då är det du som har det som enskild egendom.

Då ska inte den andra parten stoppa in några pengar där, för då får man inte tillbaka dem.

Jan: Nej.

Anna: Punkt.

Caroline: Inte tid heller, att tänka fixa någons trädgård?

Jan: Ja, det var fullt och rätt.

Caroline: Måla, fixa, renovera.

Är ett äktenskapsförord vattentätt?

Jan: Jag tänker ta sista två, tre frågorna här. Vantage frågar: är ett korrekt skrivet äktenskapsförord vattentätt, eller kan det bestridas?

Anna: Det är en jättebra fråga, och det var jag inne på lite grann. Kommer ni ihåg i början när jag sa att ett äktenskapsförord kan bli oskäligt? Det kan jämkas, som det heter så fint i lagboken. Det är om det på något sätt slår så illa av någon anledning att det faktiskt blir oskäligt. Men det är en sak man får gå och pröva i domstol, och se om man kan få det jämkat till noll – att inget villkor ska gälla – eller om det bara är någon del.

Det är en prövning i det enskilda fallet och omständigheterna som kan vara avgörande.

Avslutning och erbjudande

Jan: Snyggt. Är det något mer vi borde ha tagit upp? Vi har tagit upp det viktigaste: framförallt att det måste vara registrerat hos Skatteverket, att ta hjälp och skriva för att reda ut vad ens intention är, vad man har tänkt på. Är det något annat vi borde ha tagit upp?

Anna: Nej, jag tycker att du har fått med det mesta. Och det har ni faktiskt.

Jan: Men coolt. Och då tänker jag också att som vanligt, som vi har sagt, kan man ta hjälp av er. Ni erbjuder 30 minuter kostnadsfritt där man kan få en behovsanalys. Ni kan också säga att man har tänkt rätt, eller att man kan göra det annorlunda. Och sen skickar ni vidare att man kan behöva det här dokumentet. Man kan göra det online eller tillsammans med er.

Är det korrekt?

Anna: Korrekt.

Jan: Och där är det också så att du som lyssnar och tittar – det finns en länk i beskrivningen så du kan klicka dig vidare till er hemsida via Rika tillsammans, så vet ni att det har kommit från oss. Och sen när man kommer i kontakt med dig specifikt kring något vi har sagt i avsnittet, så är väl LinkedIn enklast.

Jättebra. Mycket bra. Anna Juteryd. Anna, ett fantastiskt samtal.

Anna: Tack så jättemycket för att jag fick komma.

1 gillning

Kan bara hoppa in och säga att vi ska be Anna och hennes kollegor återkomma på alla frågor i trådarna till avsnitten :slight_smile: Vi har möte med Anna i veckan så alla frågor kommer besvaras!

Det här var fjärde och sista delen i den här miniserien just nu men förhoppningsvis kan Anna eller hennes kollegor gästas oss snart igen för att prata om bla deklaration och fullmakter.

5 gillningar

Bra snack idag också och härligt av Carro att hoppa in och ifrågasätta om inte terapeut är mer lämpat än jurist ibland. Love it! :smiley:

Bra serie tycker jag och nyttigt, även om jag nog skulle bli lite stressad om jag satt och pratade med Anna och betalade timpeng för det. :joy:

Jag är sååå på det klara med att särboskap är nummer ett, samboskap nummer två och äktenskap i nödfall (när det gäller min relation). Sedan får övriga forumet tycka som de vill.

4 gillningar

En fråga gällande tjänstepension. Är ovan för egenföretagare? Hur är det för anställda? De som har ITP1 tjänstepension till exempel. Ingår ITP1 TJP i bodelning?

2 gillningar

Det är något missvisande att säga att tjänstepension ingår i bodelning. Det som ingår är tjänstepension som ägs av dig. ITP1 ägs vad jag känner till normalt av arbetsgivaren, och ingår därför inte.

3 gillningar

Bra förtydligande. Började fundera lite på hur det var med tjänstepension för anställda.

1 gillning

Äktenskapsförord, eller snarare enskild egendom, vid dödsfall var för luddigt beskrivet för att jag skulle hänga med. Å ena sidan sägs det inte ha någon verkan, å andra sidan påverkar det den bodelning som görs innan bouppteckning och påföljande arvsskifte. Var är pudelns kärna?

Angående avtrappningen av enskild egendom som var en av de sista punkterna. För åtminstone ett kvarts sekel sedan fanns det en praxis som innebar att i princip allt var enskild egendom när man precis gift sig och att 20% per år blev giftorättsgods. Så efter 5 år gällde huvudregeln att allt som inte var uttalat enskild egendom var giftorättsgods. Funkar det fortfarande så?
För mig och mitt ex matchade det upplägget vad vi som nyexade och med enbart ett par hundratusen i skillnad i kapital önskade, så vi hoppade över äktenskapsförordet efter samtal med familjerättsjurist hos någon av storbankerna.

Det du syftar på gäller framför allt egenföretagare – där pensionssparandet ofta är mer “privat” i sin karaktär och därför i större utsträckning kan ingå i en bodelning.

För anställda ser det annorlunda ut. Huvudregeln är att tjänstepension, som till exempel ITP1, inte ingår i bodelning. Den räknas som en personlig rättighet och undantas enligt äktenskapsbalkens regler.

Det finns dock ett viktigt undantag: om det skulle vara oskäligt att den ena parten behåller hela sin tjänstepension (till exempel vid stora skillnader i pensionsrättigheter), kan man i vissa fall göra en jämkning. Det är dock relativt ovanligt i praktiken.

2 gillningar

Kort sagt: äktenskapsförordet påverkar inte arvet direkt, men det avgör vad som delas i bodelningen innan arvet fördelas, och därmed hur mycket som till slut går i arv. Det är därför det känns motsägelsefullt: det styr inte arvet i sig, men väl förutsättningarna för det.

3 gillningar

Skevdelningsregeln betyder att man inte alltid måste dela allt exakt lika vid en skilsmässa. Om det skulle kännas orättvist, till exempel om äktenskapet varit kort eller om en person hade mycket mer pengar eller egendom från början, kan man istället dela upp sakerna på ett sätt som känns mer rättvist. Då kan den som hade mer från början få behålla en större del, istället för att allt delas 50/50. Det handlar alltså om att hitta en rimlig lösning utifrån situationen, inte att alltid dela lika.

2 gillningar

Finns det någon generell praxis som gäller i normalfallet?