Räntefonder – en säker hamn eller långsam erosion?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Räntefonder, den oälskade men viktigaste delen i sparandet
2. Kritiken mot räntefonder bygger på missförstånd
3. Förvaltarna har räknat fram tabellerna själva
4. Den exekutiva sammanfattningen: fem punkter
5. Vad ett skuldbrev egentligen är
6. Skuldbreven har en historia, och de handlas
7. Vad en räntefond faktiskt gör
8. Räntefonder är förutsägbara där aktier inte är det
9. Paul Merriman och bilmetaforen
10. Panik i nedförsbacken
11. Sportbilen utan bromsar
12. Vad som skiljer räntefonder åt: duration
13. Gröna obligationer, default och negativa räntor
14. Tyskland, Sverige och Venezuela
15. Inflationen i Venezuela
16. Att låna ut till Venezuela
17. Korta räntefonder
18. Långa räntefonder och junk bonds
19. Företagsobligationer och high yield
20. Realräntefonder och hedgefonder
21. Den första tumregeln: gungbrädan
22. Den andra tumregeln: duration gånger marknadsränta
23. Sammanfattning av räntefondstyperna
24. Amortera eller ha räntefond?
25. Don't argue with reality
26. Räntefonder på ISK-konton
27. Var ska räntefonderna ligga?
28. Överkurs: varför ska man lyssna?
29. Experternas checklista
30. Jonas Ranneby om att skilja på fonder
31. Spiltan Räntefond Sverige
32. Räntekänslighetstabellen för Spiltan
33. Den initiala dippen och återhämtningen
34. AMF Räntefond Lång
35. Konkreta tips att ta med sig
36. Avslutning och kommande avsnitt

Räntefonder, den oälskade men viktigaste delen i sparandet

Jan: Att inte ha räntefonder i sitt sparande är som att köra bil utan bromsar. Tyvärr upplever jag att det råder mycket missuppfattningar kring räntefonder, särskilt bland dem som avråder från dem.

Att inte ha räntefonder i sitt sparande är som att köra bil utan bromsar.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 64, och vi ska prata om räntefonder. Jag har till och med satt under rubriken: en oälskad och osexig men jätteviktig del i ditt sparande.

Caroline: Spännande. Jag tänkte faktiskt på dig där med osexig.

Jan: Ja, tack så mycket.

Caroline: Det var inte så jag menade. Jag menade att du brukar alltid prata om att saker ska vara sexiga. Och räntefonder...

Caroline: När man paketerar budskap ska det vara sexigt.

Jan: Ja, precis. Och räntefonder är väl liksom så här, man börjar på minus.

Caroline: Ja, man börjar på minus, men det kommer sluta på plus.

Jan: Ja, förhoppningsvis.

Caroline: No pun intended. Ja, precis.

Kritiken mot räntefonder bygger på missförstånd

Jan: Jag tänker så här, att min spaning är att räntefonder får jättemycket kritik idag. Man resonerar att det är låg risk, det är ingen avkastning, du tjänar inga pengar på det.

Caroline: Just idag gör man ju inte det.

Jan: Nej, inte just nu, men jag skulle säga att den kritiken var samma på 80-talet. På 80-talet då höll man ju på med...

Caroline: ...med aktier och köpte för sina sista slantar.

Jan: Ja, precis. Men det roliga är att räntor på det sättet är mycket äldre än aktier. Jag tänker också att många av de här råden idag inte lämpar sig, eller de kommer inte från någon djupare analys. Utan man säger så här: sälj alla räntefonder, räntan är på väg upp, eller man får ingen avkastning därför har de inget värde. Jag tror att vad det handlar om är att många missförstår risken och värdet, alltså varför man ska ha räntefonder. Och jag tror att nyckeln, som alltid, ligger i en förståelse och i fakta.

Jan: Det är egentligen det som är tanken bakom dagens avsnitt. Att verkligen ge en allmänbildning om räntefonder. Att prata om saker som: varför är räntefonder viktiga? Vad är en räntefond? Vilka olika typer finns det? Hur fungerar de? Men också ta lite vanliga frågor som kommer från våra läsare och tittare. Och då är det vanligt: ska jag amortera eller ha en räntefond? Ska jag ha pengar på sparkontot eller i en räntefond? Ska jag ha det i mitt investeringssparkonto eller liknande? Jag kommer också att prata om vikten av räntefonder i sparandet, för vi har ju räntefonder i alla våra portföljer. Både i nybörjarportföljen och globala barnportföljen. Vi tittar på, var går det ofta fel för människor? Och sen också för våra mer avancerade följare: att titta på sådana här räntekänslighetstabeller.

Jan: Okej, nu kommer nörden i mig fram. Men jag tycker detta är jättebra. För det första, de flesta vet inte vad det är. De flesta har aldrig tittat på en räntekänslighetstabell.

Caroline: Nej, jag tror de flesta kan hålla med om att de inte vet vad det är. Och inte har kollat på det.

Förvaltarna har räknat fram tabellerna själva

Jan: Nej. Och det tredje är att jag faktiskt har varit i kontakt inför det här avsnittet med både AMF-fonder och Spiltan-fonder. Med deras fondförvaltare, och bett dem att göra de här beräkningarna just för detta avsnittet. Det är jättesnällt av dem.

Caroline: Ja, det är det.

Jan: Och det visar framför allt på vikten just på den här missuppfattningen. Vad jag tror att många missuppfattar med räntefonderna. Och här får vi det svart på vitt från förvaltarna själva.

Caroline: Så det är värt att lyssna på avsnittet ända fram till slutet. Vi har gått igenom ränte... vad var det för tabeller nu?

Jan: Räntekänslighetstabeller. Men som sagt, det är överkurs.

Caroline: Folk har ansträngt sig för er.

Jan: Ja, precis. Men innan dess tänker jag att vi ska ta en exekutiv sammanfattning. Så vad är det du brukar säga? Om man slutar lyssna här.

Caroline: Ja, om man slutar lyssna efter din exekutiva sammanfattning så har man fått med sig kärnan.

Jan: Många av de viktigaste poängerna i avsnittet, ja. Och sen vet jag att framför allt du har gett mig feedback många gånger på att ibland är den för avancerad. Och jag tänker så här: hänger man inte med på alla punkterna i sammanfattningen så är det helt okej, för alla kommer att förklaras.

Caroline: Ja, men det är perfekt. Så att man kan bara lyssna sig igenom den här och få förklaring sen om man inte riktigt är med.

Jan: Precis, för annars...

Caroline: Vilket inte jag gör alltid.

Jan: Nej, men hade det inte varit en förklaring till de här i avsnittet, då hade man ju kunnat sluta här.

Den exekutiva sammanfattningen: fem punkter

Jan: Alltså, detta är de fem punkterna, färdigt, 30 sekunder. Vi kör igenom dem, för detta är det viktigaste. Om man vill ha högst avkastning, då ska man investera i aktier. Vill man behålla pengarna man tjänar på aktier, det är då man behöver räntefonderna. Jag brukar till och med påstå att räntefonder är det viktigaste tillgångsslaget, trots att det har den lägsta avkastningen.

Räntefonder är det viktigaste tillgångsslaget, trots att det har den lägsta avkastningen.

Jan: Vi kommer i avsnittet använda en metafor med en bil. Där jag säger att bilen har en motor. Motorn i bilen som för bilen framåt, det är aktier. Men man vill ju inte ha en bil utan en broms. Och räntefonder är bromsen. Då kan man ibland tycka att broms låter tråkigt. Men det finns ett syfte med det.

Caroline: Att ha en bil som har broms.

Jan: Så man inte bara kör allt för snabbt i nedförsbacken. Den tredje av fem punkter: skillnaden på korta och långa räntefonder. Det är framför allt längden på de skuldbrev som fonden äger. Och längden på lånen som räntefonden äger kallas för duration. Det kan man ta reda på för varje fond, och durationen spelar en avgörande roll i risken. Det kommer vi prata om. Ju längre duration, desto högre risk, men också högre avkastning.

Jan: Och här är två tumregler som jag tycker man bör kunna. Man behöver inte kunna förklara dem, men man behöver kunna fatta dem. Det ena är att när marknadsräntan går upp, då går värdet på räntefonden ner. När marknadsräntan går ner, går värdet på räntefonden upp. Det är det största missförståndet av många. Man tror att om räntan går upp så går räntefonden upp, men så är det inte. Det är tvärtom, det är som en gunga. Vi kommer att prata om det mer.

Jan: Och nu kommer den lite mer avancerade tumregeln. Den heter: värdeförändringen på räntefonden beror på förändringen i marknadsräntan, som vi pratade om, gånger durationen. Då får man reda på hur stor risk eller avkastning man kan få på räntefonden. Och sen menar jag på också att istället titta på en sådan här räntekänslighetstabell, för det är precis vad den visar. Den visar längden, durationen, den visar marknadsförändringen, och då får man ut vad värdet på fonden blir, värdeförändringen på fonden. Så det är sammanfattningen, och då tänker jag att vi kör igång.

Vad ett skuldbrev egentligen är

Jan: Om vi börjar på basic-nivå så är det så här: när någon behöver pengar, då ger man ut ett så kallat skuldbrev. Ett skuldbrev i sin enklaste form, det är en mening som säger: jag lånar 100 kronor i 10 år, och för det betalar jag 5 kronor om året. Det är ett skuldbrev, helt enkelt.

Caroline: Det har man ju till banken.

Jan: Man har det till banken, man kan ha det till en kompis. Man kanske inte har det nedskrivet om det är en kompis, men då säger man: jag kan ju låna en hundralapp till imorgon, för jag har inte med mig pengar. Det är en form av skuld. Och då, på finansspråk, så heter det en obligation. Alltså från engelskans obligation, att jag har en skyldighet. Har jag lånat en hundralapp till lunchen så har jag en skyldighet att betala tillbaka det till dig. På samma sätt, har jag lånat pengar i tio år för mitt bolån, så har jag en skyldighet till banken.

Jan: Och ofta ingår i bolånet att jag till exempel sagt: detta löper på tio år och jag kommer betala en viss ränta. Den här tidsperioden som lånet löper över, det kallas för duration, längden på tiden för lånet. De här fem kronorna jag betalar för att jag får ha lånet per år, det kallas för kupong eller kupongränta. Och slutligen kallas själva lånebeloppet för nominellt belopp.

Jan: Så jag repeterar. I grunden handlar det om att ett skuldbrev, en skuld, regleras av ett belopp som man lånar över en viss tidsperiod, och man har en kostnad för det lånet. Skuldbrevet kallas för obligation. Det kommer vi återkomma till, för man pratar ibland om räntefonder som obligationsfonder. En räntefond och en obligationsfond är samma sak. Tiden som man lånar ut pengarna, det är durationen. Beloppet som jag får för lånet, det är kupongen. Och själva lånebeloppet är det nominella beloppet.

Caroline: Ja. Bra.

Skuldbreven har en historia, och de handlas

Jan: Förr i tiden var detta riktiga skuldbrev, som man hade i sin portfölj.

Caroline: En riktig portfölj var det.

Jan: Ja, men på riktigt. Det är ju därför de här orden kom, och det är jättekul. Du vet, om man hade sigill och stämplar och hela paketet. Det var jättefint. Man kan köpa sådana här gamla skuldbrev. Och för våra lyssnare som har företag: då är det inte ovanligt att man tecknar skuldbrev om man lånar ut pengar till sitt företag eller liknande. Så skuldbrev finns de facto.

Jan: Det finns två sätt hur skuldbrev handlas. Det ena är att man tar emot själva skuldbrevet, att jag lånar ut de här hundra kronorna till någon i tio år, och sen får jag fem kronor om året. Men sen finns ett annat sätt, och det är att plötsligt, för det var ju så man gjorde förr i tiden, alltså flera hundra år sedan, så kom det smarta människor som tänkte: vänta nu, vi kan ju köpa och sälja de här skuldsedlarna. Är du med? När jag har lånat ut de här hundra kronorna till dig, då har jag din skuldsedel. Men sen behöver jag pengar. Då kan jag sälja min skuldsedel till någon annan, och så är du skyldig pengar till någon annan.

Caroline: Och inte längre till dig.

Jan: Och inte längre till mig. Och då blir det plötsligt en handel med skuldsedlar. Det pågår en sådan här handel, du vet, tusentals skuldsedlar köps och säljs varje sekund runt om i världen. Och detta, att köpa och sälja de här skuldsedlarna, det är inget jag rekommenderar för en småsparare.

Caroline: Nej, inte för en småsparare.

Jan: Nej, man kan göra det.

Caroline: Men om man är en sådan storspelare?

Jan: Så rekommenderar jag fortfarande inte det. Det är bland det svåraste som finns.

Vad en räntefond faktiskt gör

Jan: Men det viktigaste är helt enkelt, för att man ska fatta vad en räntefond är, så behöver vi fatta vad en räntefond gör. Och räntefonden funkar precis på samma sätt som en aktiefond. Vi går till en aktiefond och säger: jag vill inte köpa alla de här 1 500 aktierna själv, kan inte du bara bunta ihop allt det där, så köper jag för 100 kronor i aktiefonden och så får jag alla de här 1 500 företagen. Det är det vi har pratat om med en indexfond.

Jan: En räntefond gör precis samma sak. Det är bara det att en räntefond inte handlar med aktier, en räntefond handlar med skuldsedlar. Så det är räntefondens uppgift. Genom att jag investerar i en räntefond, istället för att investera i skuldsedlarna själv, så blir mina pengar inte bundna i skuldsedeln. Jag kan lägga 100 kronor i räntefonden, och sen kan jag ta ut dem dagen efter. Men det hade jag inte kunnat om jag hade lånat ut pengarna själv i skuldsedeln.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Jag kan gå in med så lite som 100 kronor, det är en annan fördel. De här 100 kronorna, precis som de kan fördelas på 1 500 bolag i en indexfond, så kan de fördelas på 1 500 kommuner eller 1 500 företag eller 10 olika länder. Så det är vad en räntefond gör. Räntefonder handlar med skuldsedlar, och genom att jag köper en räntefond så deltar jag i den här handeln. För detta betalar jag räntefonden 0,1 procent, kanske ibland upp till 0,5. Är det tydligt? Jag tycker det är ganska tydligt.

Caroline: Det är bättre än igår.

Jan: Det är nämligen så att vi spelade in, vi gjorde ett försök på det här avsnittet igår, och det slutade med att vi blev ovänner och att det var jättesvårt. Caroline zoomade ut, så det var en fantastisk feedback på att nu gör vi om det, och på en annan nivå. Så tack, älskling, för feedback, även om det är jobbigt.

Räntefonder är förutsägbara där aktier inte är det

Jan: Så då har vi pratat om vad en räntefond är, hur den funkar, vad det är för magi där under. Och det är skuldsedlar. Räntefonderna, påstår jag, är viktiga. För till skillnad från aktier så är de förutsägbara. De ger en låg avkastning, men en trygg avkastning. Anledningen till det är att om jag har lånat ut de här 100 kronorna till dig, och sen börsen faller med 50 procent, hur mycket pengar är du skyldig mig?

Caroline: Fortfarande 100.

Jan: Ja, eller hur? Det är det som är fördelen, att de här skuldsedlarna inte påverkas av hur börsen går. Har räntefonden köpt de här skuldsedlarna så gäller de även om börsen går upp eller ner. Det är därför man ser att räntefonder ibland beskrivs som en krockkudde i portföljen.

Räntefonder är som en krockkudde i portföljen.

Jan: Den andra fördelen är att de är lämpliga för de tidsperioder där aktier inte är så bra. Vi brukar säga att man ska ha minst fem års sikt om man ska köpa aktier. Vi brukar säga 10 procent aktier per år man kan låta dem vara. Och när vi säger 10 procent aktier per år du kan låta dem vara, var lägger man resten? Jo, i räntefonderna.

Jan: Och räntefonderna hjälper dig att slå index i perioder då börsen går ner, för du kommer ha en krockkudde som fångar upp dig. Men precis som det är en krockkudde som fångar upp dig när börsen går ner, så är det ett sänke när börsen går upp. Man betalar ju någonting för att ha den här krockkudden, och det är lite förlorad avkastning däruppe.

Jan: I förra avsnittet, eller avsnitt 61, så pratade vi om sharpekvot. Räntefonder hjälper till att öka sharpekvoten. Om man bara har aktier så har man 0,2–0,3 i sharpekvot. Om man bara har räntefonder har man också 0,2–0,3. Men om man har både aktier och räntor, då kan man få 0,4–0,5 i sharpekvot på sin portfölj.

Caroline: Möjligt.

Jan: Ja, precis.

Paul Merriman och bilmetaforen

Jan: Jag tänkte att jag faktiskt skulle sno ett citat från Paul Merriman, som är en amerikansk ekonomijournalist. Han säger så här: "If you want to make the most money you should invest in stocks, but if you want to keep the money you made in stocks you should invest them in bonds." Och bonds är då räntefonder. Så han säger: vill du tjäna mycket pengar, använd aktier. Vill du behålla pengarna du tjänar på aktier, köp räntefonder.

Vill du tjäna mycket pengar, använd aktier. Vill du behålla pengarna du tjänar på aktier, köp räntefonder.

Jan: Och det var ju det vi sa i den exekutiva sammanfattningen. Om vi tar analogin med den här bilen, och det är han som använder den, så säger han att en bil har en motor. Det är vi ganska klara över. Motorn i de flesta portföljer, alltså det som drar upp avkastningen, det som skapar det höga värdet, farten...

Caroline: Ja, precis.

Jan: ...det är aktier. Men frågan är, har man väl dragit upp farten så vill man kunna bromsa.

Caroline: Varför vill man kunna bromsa? Man vill ju tjäna mycket pengar på sin reaktion.

Jan: Bra fråga, älskling. Du gillar ju Porsche, så om du kör upp en Porsche i 200 kilometer i timmen, vad tänker du göra sen?

Caroline: Gasa till 300. När man njuter och har roligt, sätter på musik.

Jan: Och sen då?

Caroline: Jag vet inte, man gör ju det så länge man känner för det.

Jan: Och när man inte känner för det längre, då?

Caroline: Ja, då åker man hem.

Jan: Ja, och jag vill se dig på uppfarten i 200 kilometer i timmen.

Caroline: Ja, okej. Du menar att bilen alltså inte har någon broms?

Jan: Nej.

Caroline: Nej, det blir svårt då. Man får ju liksom försöka att... Ja, skitsamma. Vi behöver inte prata mer om bilen nu. Vi pratar om aktierna och räntefonderna.

Jan: Ja, fast grejen är att man kan halta lite här, märker jag. Men jag tycker ändå att den är viktig. Du behöver kunna bromsa. Tänk att köra en bil utan broms, det går ju inte. Du vill bromsa, och framför allt vill man bromsa i nedförsbacke. Och nedförsbacke här, då tänker jag till exempel en börskrasch.

Caroline: Ja, okej. Om börsen går ner så vill man inte förlora så mycket pengar, om man nu har aktier menar du?

Panik i nedförsbacken

Jan: Återigen, föreställ dig att du är ute och kör den här bilen. Du kör upp för en kulle, plötsligt vänder det, och så är det nedförsbacke. Jag vet inte, ibland kan jag tycka att det är läskigt. Alltså som Hallandsåsen. Man bromsar på vägen ner, för det känns tryggare, det känns lite bättre. Framför allt slipper man panik. Jag hade fått panik av att köra ner från en stor nedförsbacke. Och det är precis det som händer i en börskrasch, i en nedförsbacke i en bil utan bromsar. Folk hade fått panik.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Och känslan är precis densamma. Och vad vi gör då är att vi säljer billigt i panik. Man säger ju "köp billigt, sälj dyrt", men vi gör precis tvärtom. Jag gillar det han säger: en annan anledning att älska räntefonder är att de gör dåliga tider bättre.

Caroline: Ja, det var fint sagt av Merriman.

Jan: Ja, jag tycker det är lite sött. Han verkar vara en glad typ.

Caroline: Ja, precis.

Jan: En anledning att älska räntefonder är att de gör dåliga tider bättre. Han använde själv ett exempel. Om man i USA hade investerat pengar mellan 1970 och 2014, och så fört fram det fyra år, så hade 100 procent räntefonder gett 6,3 procent avkastning. 100 procent aktier hade gett 11,8 procent avkastning. Det vill säga att aktier hade gett nästan dubbelt så mycket. Då kan man tänka: ja men det är klart att man ska ha bara aktierna. Men återigen, nedförsbacke. Tittar vi på aktierna så kraschade börsen minst fyra gånger under den tidsperioden med mer än 50 procent.

Jan: Tar vi den svarta måndagen, jag tror det var i USA 1987, så förlorade man 22 procent på en dag. Har du en miljon sparat förlorar du 220 000. Har du 100 000 på kontot förlorar du 22 000 kronor. En månadslön. Du förlorar en månadslön på en dag. Och de flesta mår dåligt då.

Caroline: Men om man nu skulle ha haft en del räntefonder och en del aktier under den här tiden, fanns det någon uträkning för hur mycket man skulle ha gjort? Då hade man väl gjort mindre än 11,8 eller vad det var.

Sportbilen utan bromsar

Jan: Men man hade sluppit paniken. Jag tror att det handlar om att 100 procent aktier är som en sportbil. En väloljad sådan går skitfort, men den har inga bromsar. Långsiktiga avkastningen är fantastisk. Problemet är att de flesta, som i en snabb karusell, kräks och vill hoppa av längs vägen. De flesta pallar inte att köra en sportbil i 200 kilometer i timmen. Det vet jag av de få gånger jag har kört bil på bana.

Jan: Jag hade ju Marcus, som är en kompis och tävlingsförare. Vi skulle ut på Sturup, och jag bara: ska vi inte ha en Porsche? Han bara tittade på mig. På Sturup Raceway. Och så sa han: du Jan, det tar ganska lång tid innan bilen är den begränsande faktorn. Och jag kan säga, vi har en V70 från 2009, inte ens med turbo, eller så här, biodiesel. Jag mådde dåligt.

Caroline: För att du kom ändå upp i fart?

Jan: Ja, särskilt när han körde. Och det var skakigt så in i helvete. Dessutom utan broms. Fy tusan. Det hade jag inte.

Jan: Men man kan ju inte dra det åt andra hållet och ha 100 procent räntefonder. För då har du en så svag motor att du aldrig kommer upp för backen. Det är därför alla våra portföljer har de här olika kombinationerna av både gas och broms, motor och broms.

Jan: Nybörjarportföljen, där har vi 40 procent räntor och 60 procent aktier, så där är det nästan same same. Men man vill ha lite mer fart än broms. Tittar vi på globala barnportföljen så har vi mest gas där, alltså 90 procent aktier och 10 procent räntor. Och sen har vi RikaTillsammans-portföljen, som är vår mest defensiva portfölj. Där är det 50 procent räntor och faktiskt bara 25 procent aktier. För sen har vi ett annat tillgångsslag där också.

Vad som skiljer räntefonder åt: duration

Jan: Tittar vi på det så finns det många olika typer av räntefonder man kan ha i portföljen. Det som skiljer de här räntefonderna åt, det är, som vi var inne på, durationen. Alltså tidsperioden för räntefonden, eller så här, genomsnittet på tiden för de skuldsedlar som räntefonden har. En räntefond äger en massa skuldsedlar, och då tittar man på vad den genomsnittliga tiden på de skuldsedlarna är.

Caroline: Ja, hur länge löper de?

Jan: Hur länge löper de? Det är det som är durationen. Då brukar man prata kort eller lång. Kort, då är den genomsnittliga löptiden under ett år. Lång, då är den mer än ett år. Man brukar prata mellan ett och trettio år.

Caroline: Upp till trettio år alltså?

Jan: Upp till trettio år, ja. Så korta är mindre än ett år, långa är mer än ett år.

Jan: Och sen skiljer sig räntefonden också åt på vem man lånar ut till. Lånar man ut till länder, till kommuner, till företag? Och så skiljer det sig naturligtvis på vilket ekonomiskt skick parten är i. Lånar jag ut till kompisen som aldrig betalar tillbaka, det är högre risk.

Caroline: Det är högre risk. Du får inte tillbaka studsen heller.

Jan: Precis. Och vad vill jag ha då?

Caroline: Större säkerhet. Eller vad tänker du? Högre ränta. Ja, högre ränta.

Jan: Eller hur? Är det högre risk, då vill jag ha mer betalt. För jag kan ju förlora pengarna.

Gröna obligationer, default och negativa räntor

Jan: Och sen skiljer det också på vad pengarna används till. Det finns till exempel räntefonder som är gröna obligationer. Alltså det som vi gillar: hållbart, etiskt, långsiktigt sparande och sådant. Och även om vi hittills har pratat om att räntefonder är tryggt och säkert, så kan man förlora på det här. För det är som att ha ett sparkonto, men ibland kan det vara så att jag lånar ut till någon, som vi sa, den här kompisen som har svårt att betala. Då vill vi ha en högre ränta. Men det kan vara så att kompisen inte betalar.

Caroline: Betalar inte räntorna heller?

Jan: Betalar inte räntorna, betalar inte tillbaka lånet. Vi har alla haft sådana kompisar. Då kallas det på engelska för default, eller att de går i konkurs.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Men sen är det också, och nu är detta ett specialfall, men just nu 2018 så har vi en situation på marknaden där vi har negativa räntor. Negativa räntor betyder, om vi tar metaforen med kompisen igen, att jag har så mycket pengar i fickorna att jag är lite rädd för att bli rånad. Det kostar mig pengar att ha pengarna i fickorna. Hänger du med? Det kostar kanske försäkringar, eller jag behöver en livvakt eller någonting. Långsökt kanske.

Caroline: Nej, det är jättebra, jag fattar det.

Jan: Det kostar mig pengar att ha mina pengar i fickorna. Men jag vill inte låna ut det till den där kompisen. Utan jag vill låna ut det till någon trygg part. Och den här trygga parten säger: jag har så mycket pengar, så du får faktiskt, jag kan ta över de här pengarna, men du får betala mig lite för det. Och då tänker jag: ja, det är billigare att låna ut till dem än att betala min livvakt. Så jag lånar ut till dem även om jag går med förlust. Och det är det som är den här negativa räntan vi har i dagsläget. Vi behöver, och detta är helt sjukt, vi behöver betala den som vi lånar ut pengarna till. Så vissa räntefonder idag behöver betala pengar för de skuldsedlar de har.

Caroline: Så de går lite med förlust då?

Jan: De går lite med förlust.

Caroline: Är det därför som man nu säger sälj räntefonderna?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Också för att räntan kan gå upp, den går ju inte neråt mer.

Jan: Exakt, precis så är det.

Tyskland, Sverige och Venezuela

Jan: Så jag tänkte att vi skulle göra ett sidospår och försöka illustrera detta. Jag tänkte illustrera det med Tyskland. Tyskland är den mest ansvariga killen i kvarteret. Kommer alltid i tid, har alla sina papper i ordning. Allt är tryggt och säkert. Det betyder att vill en räntefond köpa sådana här skuldsedlar, vill man låna ut pengar till Tyskland, så behöver man betala 0,66 procent.

Caroline: Okej, man behöver betala själv för att...

Jan: Man behöver betala tyskarna för att de ska låna ens pengar. På något sätt känns det lite så här att det skulle vara tyskarna som kom på det där. Men faktiskt gäller det Sverige idag också. Sverige har en oerhört välskött ekonomi internationellt sett. Vill man till exempel låna ut pengar till svenska staten i två år, då behöver man betala 0,5 procent. Så då tycker investerare att, okej, tyskarna är bäst i klassen, svenskarna är inte långt efter. Vill du veta vem som är den udda killen i klassen? Den som ingen vill ha?

Caroline: Den som man inte vill... Men jag har ändå hängt med lite, jag kollar ju på nyheterna ibland. Kan det vara något sådant som Venezuela?

Jan: Ja, precis. Helt rätt. Det är Venezuela. Man kan säga att de har det lite jobbigt just nu.

Caroline: Jag har faktiskt inte tänkt på varför det har blivit som det har blivit. Men de har...

Jan: Vad är det som har hänt? De har misskött sin ekonomi. Och framför allt har de kommit undan tidigare för att de kunnat betala med olja. Men nu när oljan är billig så tjänar de inte tillräckligt mycket pengar. Det är ingen som vill ha deras olja. Och då har de helt enkelt haft mer kostnader än vad de har haft intäkter. Och har du mer utgifter än inkomster så går det åt helvete förr eller senare.

Inflationen i Venezuela

Jan: Det var en fotograf i Venezuela som tog bilder nu, bara för några dagar sedan, på till exempel ett kilo tomater och hur mycket pengar som behövdes i kontanter för att köpa dem. Ett kilo tomater kostade 5 miljoner bolivar, vilket motsvarar ungefär 7 kronor. Eller ett kilo kött, det var en hög som var kanske 10 gånger så hög som tomathögen. Det motsvarade 14 kronor, eller 9,5 miljoner bolivar.

Jan: Och detta visar på det vi har pratat om med inflation, till exempel i avsnittet med Claudia Galli. Att inflation är så farligt för det gör att pengarna minskar i värde. I Venezuela har de haft en inflation på 82 000 procent. Det är helt svårt att sätta i relation.

Jan: Jag tog ett räkneexempel. Om vi räknar på att de betalade 7 kronor kilot för tomater. Säg att du hade 6 000 kronor innan inflationen slog till, på ditt sparkonto. Det är kanske inte någon orimlig summa att ha 6 000 kronor. Då kunde du köpa 823 kilo tomater. Är du med? För 6 000 kronor kunde du köpa 823 kilo tomater. Nu, efter den här inflationen, kunde du köpa 1 kilo tomater för samma 6 000 kronor. Är du med?

Caroline: Det är ju väldigt jobbigt när man har sparpengar och det blir inflation på det viset.

Jan: Eller hur? För du förlorar i köpkraft. Det hade varit mycket bättre att ha 823 kilo tomater än att ha 6 000 kronor. Och detta händer nästan alltid när man missköter sin ekonomi.

Att låna ut till Venezuela

Jan: Det märks också om man ska låna ut pengar till Venezuela, en sådan här räntefond, inte en privatperson. Vi pratar om ett skuldbrev till Venezuela. Då säger den som ger ut skuldbrevet: okej, vi kan låna ut 100 kronor till dig i två år, men då vill vi ha 92 000 procents ränta. Det är till och med så att sms-lånen i Sverige slänger sig i väggen. För hur dåligt sms-lån man än har, så har man inte 92 571 procent.

Caroline: Nej, är det någon som vill låna ut pengar till Venezuela?

Jan: Ja, det är det, det är folk som spekulerar i det där.

Caroline: Är det bra för Venezuela att någon vill låna ut pengar?

Jan: Ja, för de behöver ju få rätsida på sin ekonomi. Men ofta slutar detta med att de som lånar ut pengar säger: okej, jag kan låna ut hundra kronor i två år, jag vill ha 92 000 procent, och jag vill att presidenten avgår, jag vill att regeringen avgår, jag vill att ni ändrar de här lagarna.

Caroline: Så det är ändå rätt bra att Venezuela har kontakt med omvärlden på det viset?

Jan: Ja, ja, ja.

Caroline: Som ställer krav på dem.

Jan: Annars brukar sådant sluta i folkligt uppror. De hade ju redan nu sådana siffror att den genomsnittliga venezuelanen de senaste tolv månaderna har gått ner nio kilo i genomsnitt i vikt. Och de har till och med skojat om det, att det är en "venezuelan diet" och sådant. Men jag tycker inte det är så himla schyst, eller ens roligt.

Caroline: Det betyder ju att de svälter.

Jan: Du har ju blivit av med alla dina sparpengar. Dina sparpengar har förlorat 823 gånger i värde. Det betyder att hade du en krona innan så är den värd 12 öre. Alltså, det är oförsvarligt. Vi behöver inte prata mer om det. Det var ett sidospår.

Korta räntefonder

Jan: Då låter vi oss prata om korta räntefonder. Mycket roligare. De definieras av att de här skuldbreven som räntefonderna äger får max ha en duration på 3–12 månader. Så det är väldigt korta perioder. Man lånar ofta ut till säkra mottagare, till exempel ett land som Sverige. De flesta svenska räntefonder lånar ut pengar till svenska staten. Då kallar man de här skuldsedlarna som staten ger ut för statsskuldväxlar. Det är bara en sådan här bigrej. Ibland hör man det här med statsskuldväxlar, eller tre månaders statsskuldväxlar. Då är det att man har lånat ut pengar till svenska staten i tre månader. Extremt säkert.

Jan: Korta räntefonder kan man ofta jämföra med ett sparkonto. Alltså låg risk, låg avkastning. Och ibland, går man på banken så ska de rådgiva, de ska låta smarta, så kallar de det för penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. Men jag ska säga att i stora drag är det same same. Kort räntefond, penningmarknadsfond eller likviditetsfond, det är samma sak. Du funderar så där.

Caroline: Nej, jag bara tänker att det är förvirrande för en helt vanlig sparare att det finns så många olika namn. Och de flesta frågar nog inte heller, vad är en likviditetsfond eller penningmarknadsfond?

Jan: Nej, precis. Jag har en favorit där: Spiltan Räntefond Sverige. Och en annan som heter Öhman Penningmarknadsfond. De här listas ju alltid bland de bästa fonderna 2018, eller de bästa fonderna ett enskilt år.

Långa räntefonder och junk bonds

Jan: Tittar vi på motsatsen, så definieras långa räntefonder av att den genomsnittliga tiden för de skuldsedlar räntefonden äger ligger på 1–30 år. Återigen, repetition: bara för att min räntefond har skuldsedlar som löper på 1–30 år, så betyder det inte att jag låser mina pengar. Jag kan köpa en räntefond på måndag, sälja den på tisdag och ha pengarna på onsdag. Okej? Så att det är väldigt tydligt.

Jan: Mottagarna här är ofta länder, men det kan också vara företag eller kommuner. Och här kan man ha hela riskskalan, allt från väldigt tryggt och säkert till "rör inte med tång", där man ibland pratar om junk bonds. Det är något helt annat. Skräp, man kallar dem för skräpobligationer.

Caroline: Men vänta, vad är det för någonting egentligen nu?

Jan: Det är att jag lånar ut den här skuldsedeln till en kompis som aldrig har betalat sina pengar någonsin. Så räntan är så här 25 procent eller 92 000. Ja, men så här, Venezuela-lånet, det är en junk bond. Det är definitionen på det.

Jan: För att göra det lite klurigare, så brukar långa räntefonder kallas för obligationsfonder. Vi skriver ofta på bloggen "ränte- och obligationsfonder", och då menar man korta fonder och långa fonder. Det beror på genomsnittet på den tid som de skuldsedlar har som räntefonden äger. Favoriter här är till exempel AMF Räntefond Lång och Spiltan Högräntefond. Och sen har vi lite specialare i RikaTillsammans-portföljen.

Företagsobligationer och high yield

Jan: Tittar vi sen så kan man låna ut pengar till företagsobligationer, och detta tror jag att många har gjort.

Caroline: Varför tror du att många har gjort det?

Jan: För att det är de här räntefonderna som ger en hög avkastning. Folk har hört: jag vill ha en räntefond i min portfölj. Och så tänker de: okej, men om jag ska välja en räntefond, då vill jag ha en med hög avkastning. Men vad man glömmer bort är att då tar man hög risk också. Man betalar alltid för sin avkastning på något vis.

Jan: De brukar man prata om som mellanlånga. De är mellan 1–5 år. De är inte de här 30 åren, de är inte 12 månader, utan 1–5 år. Mottagaren är ofta företag, och man kallar dem för high yield eller junk bond. Och jag tror att här, sparare och lyssnare som har high yield-fonder, det står ofta "high yield", du vet, det låter bra.

Caroline: Ja, det låter skitbra. High yield. Avkastning.

Jan: Och så tänker man att man har dem för att de ska skydda när börsen faller. Problemet är att när börsen faller, då faller de här high yield-fonderna också. För kommer du ihåg att jag innan sa att aktier och räntefonder inte rör sig samtidigt? Att om du är skyldig mig 100 kronor och börsen faller, så spelar det ingen roll, för du är skyldig mig 100 kronor. Det gäller till exempel när man lånar ut till länder, till säkra mottagare.

Jan: Men problemet med företag är att om börsen faller, så innebär det ofta att företag får svårt att sälja sina grejer. Får de svårt att sälja så får de in mindre pengar. Får de in mindre pengar, då är sannolikheten att de betalar räntorna på sina lån lägre.

Caroline: Ja, om man är på kanten där så kanske man går i konkurs. Exakt. Så high yield är inte så bra. Det går åt samma håll som marknaden, menar du?

Jan: Ja, så här. Om vi tar metaforen med bilen, att ha en high yield- eller junk bond-fond i sin portfölj, det är som att sitta i bilen, man har gasat på med sina aktier, man mår bra, vinden i håret, musiken spelar, man kommer ner för backen och tänker: jag har räntefonder, jag har broms, jag trycker på bromsen, och bilen gasar.

Caroline: Det är high yield.

Jan: Det är high yield.

Caroline: Så man får mer fart nere.

Jan: Härligt.

Jan: Och nu tror jag att om de här två förvaltarna som har hjälpt oss med underlag lyssnar på detta, så kan de bara slå sig för pannan.

Caroline: Varför skulle de göra det?

Jan: På grund av metaforen. För att det är så grovt förenklat. Jo, men det behöver vara det. Men i alla fall: high yield-fonder, undvik dem om du inte vet vad du gör. Man underskattar det. Avkastningen här ges av marknadsräntor och företag, man måste ta hänsyn till företagsrisken. Men som sagt, jag brukar undvika dem. Ska man ändå välja en så har jag ett förslag, det heter Deutsche Bank Euro High Yield Bond, som är okej. Men undvik det. I nio fall av tio, undvik det.

Realräntefonder och hedgefonder

Jan: Sista två typerna man bör veta om. Det är realräntefonder. En realräntefond har vi pratat mycket om på bloggen det senaste året, för det handlar om att om inflationen stiger så säkrar de, de skyddar mot den här inflationen. De här i Venezuela hade velat ha realräntefonder. För en realräntefond ger dig en ränta plus korrigering för inflationen. Så ökar inflationen, så ökar värdet, för du blir skyddad mot inflation.

Caroline: Så om jag hade haft en realräntefond som investerar, eller lånar ut pengar till Venezuela, ja, precis, så hade jag varit lite skyddad mot inflationen som skedde där?

Jan: Ja, precis. Tvärtom hade du tjänat asmycket pengar. För inflationen var ju 82 000 procent. Så din realräntefond i Venezuela hade ökat mot 82 000 procent. Ish.

Caroline: Finns det någon som har tjänat pengar?

Jan: Nej, men det är återigen ett teoretiskt exempel. Det hade inte funkat, för de hade ju ställt in sina betalningar. Så det spelar ingen roll. I alla fall, man räknar upp lånet med inflationen. Man får en real ränta, till skillnad från en nominell. Men eftersom man har det här försäkringsskyddet mot inflationen, så får man en lägre ränta. Detta tycker jag ska vara med i en del portföljer, så att man får skyddet mot inflationen om staten missköter sig. Därför har vi hittills i portföljen rekommenderat Öhmans Realräntefond. Men de har strulat till det under året, så jag tror att nästa rekommendation kommer bli Handelsbanken Realräntefond.

Caroline: Okej.

Jan: Och den sista kommer jag inte prata om, för det har vi gjort, det är hedgefonder. Där hade vi avsnitt 50 med Erikstrand.

Caroline: Men är det en typ av räntefond?

Jan: Nej, en hedgefond är en sådan som kan ha väldigt fritt mandat. Det finns hedgefonder som investerar i aktier, och hedgefonder som investerar i räntefonder. Om en vanlig kort räntefond bara styrs av att det är max 12 månader på durationen, så kan en hedgefond säga: vi vill ha 0–1 år, och sen vill vi ha 3–7 år, och sen vill vi ha realräntefond. Så de skapar sin egen mix.

Caroline: Kan du inte bara säga vad en hedgefond är nu igen?

Jan: Det är en hedgefond. Det finns många olika. Vi pratade en hel timme om det med Erik.

Caroline: Ja, det gjorde vi.

Jan: Men det är en fond som man ofta vill ska vara marknadsneutral. Man säger att oavsett hur marknaden går, så ska den leverera en viss avkastning. Det är det som är fördelen med hedgefonder.

Den första tumregeln: gungbrädan

Jan: Om vi då tittar på den första tumregeln att komma ihåg med räntefonder. Det är som en gungbräda. De två faktorerna på gungbrädan, det är marknadsräntan. Alltså det som man pratar om med Riksbanken och som marknaden kommer överens om, det kallar man marknadsränta. Det har inget med skuldbreven att göra.

Jan: Om vi tar analogin igen. Jag ska låna ut till tyskarna, eller jag ska låna ut till min kompis som aldrig betalar. Då frågar mina kompisar: när du lånade ut till dina kompisar, vad lånade du ut för då? Och så säger den: då körde vi 3 procent. Och då vet du att marknadsräntan verkar vara 3 procent. Hänger du med? Det är marknadsräntan.

Jan: Och gungbrädan funkar så att om marknadsräntan åker ner på ena sidan av gungbrädan, då kommer värdet på räntefonderna åka upp. Precis motsatt: om marknadsräntan åker upp, då åker värdet på räntefonderna ner. På bloggen har vi ett räkneexempel på det här, exakt hur det går till. Vi kommer också spela in ett specialavsnitt bara med räkneexemplet, för den som vill titta på det separat.

Den andra tumregeln: duration gånger marknadsränta

Jan: Och sen den andra tumregeln, det var ju det här med durationen. Räcker det att jag bara säger durationen nu? Nu bör man veta att det är den genomsnittliga längden på skuldbreven. Det andra är: om jag sitter på den här gungan, hur högt kommer jag åka? Om marknadsräntan går ner med 1 procent, hur högt kommer det skicka räntefonden på andra sidan?

Jan: Då kan man säga att ju längre tid man lånar ut, alltså ju längre duration, desto högre känslighet för rörelsen. Så om vi har att räntefondens duration, alltså de genomsnittliga skuldbreven i räntefonden, löper på ett och ett halvt år, och sen har vi en förändring i marknadsräntan med en procent, den går en procent upp eller ner, då blir värdeförändringen durationen gånger marknadsräntan. Hänger du med? Så om durationen är ett och ett halvt år och marknadsräntan förändras: 1,5 gånger 1. Och sen måste jag korrigera. Så om marknadsräntan går ner, vad händer med räntefonden? Gungbrädan, Caroline.

Caroline: Du vill ha bort mig.

Jan: Okej, men vi testar.

Caroline: Man kan också läsa om detta på bloggen.

Jan: Man kan läsa om detta. Men det är ändå en gungbräda. Så om marknadsräntan går ner, vad händer med räntefonden?

Caroline: Ja, men den går upp då. Jag har lärt mig detta nu.

Jan: Ja, precis. Och om jag har skickat ner marknadsräntan med 1 procent, då tittar jag på durationen. Är den 1,5 år, då blir det 1 gånger 1,5. Alltså 1,5 procents skillnad, på det positiva hållet. Okej? Så det är durationen gånger marknadsförändringen.

Jan: Det finns en bild på bloggen, men man kan helt enkelt säga så här: en räntefond som har en duration på kanske ett år, då blir det en marknadsförändring på ett, alltså ett gånger ett, en procents förändring. Har jag en räntefond som lånar ut sig i 30 år, då blir det en liten marknadsränteförändring på en procent gånger 30. Så går räntan upp en procent, då går räntefonden ner 30 procent.

Caroline: Ja, det låter ju tufft det. Det är en jättestor förändring.

Jan: Så det är som en hävstång.

Caroline: Vill man alltså inte ha långa?

Jan: Jo, det vill man.

Caroline: Man vill ändå ha det, ja. För att den skulle kunna gå upp 30 procent också.

Jan: Ja, precis. För om räntan går ner, då går räntefonden upp. Så till exempel RikaTillsammans-portföljen kan hålla värdet där det blir extrema rörelser. Så det är inte bara negativt.

Caroline: Nej.

Jan: I portföljkonstruktion tar man hänsyn till det. Återigen, därför har vi både korta och långa räntor i portföljerna, för de har olika syften.

Sammanfattning av räntefondstyperna

Jan: Så lite sammanfattning. Lägst avkastning, lägst risk: likviditets- och penningmarknadsfonder, det vi kallar korta räntefonder, de löper på mellan 1–12 månader. Sen har vi de mellanlånga företagsobligationsfonderna, 1–3 år. Och sen har vi de långa räntefonderna, 3–10 år. Och sen har vi de extremt långa, högst risk, högst avkastning, helt enkelt.

Jan: Och om vi då ska börja avrunda här, inför överkursen som jag ser fram emot, så kan man ta några sådana här frågor. Amortera eller ha räntefond, det är en klassisk fråga.

Caroline: Men varför är det en fråga? Jag har inte reflekterat supermycket över den än.

Amortera eller ha räntefond?

Jan: Jo, men så här tänker jag. För det är som frågan: pengar på sparkontot eller låna. Jag har faktiskt valt att citera Jonas Lindmark på Morningstar. Han säger: "Alternativet amortera är alltid bättre, för att samtidigt ha lån och räntefonder är en dålig affär. Eftersom du aldrig får lika bra ränta som du är tvungen att betala."

Jan: Vad han menar med det är att om jag lånar av banken på 12 månader, så kommer jag betala 1,5 procent till banken i lån. Om jag lånar ut pengar till en räntefond, alltså sätter mina pengar i en räntefond i tolv månader, så kommer jag aldrig få 1,5. Utan då kanske jag får 1. Då är det bättre, istället för att sätta pengarna i räntefonden för 1 procent, att amortera. Och så får jag då 1,5. Eller jag får inte 1,5, men jag slipper betala 1,5 nästa år.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Hänger du med? För att göra honom rättvisa: han avråder också från att ha lån och spara i aktiefonder, för lån är en garanterad avkastning. Hans poäng är ganska tydlig: amortera är alltid bättre än att ha pengar i räntefonder. Jag själv är inte lika säker.

Caroline: Jag tänkte bara fråga, vad är det för läsare eller lyssnare som har ställt frågan: ska jag hellre amortera än att ha räntefonder? Är man rätt insatt då? För jag hade aldrig kommit på att ställa den frågan.

Jan: Ja, men man har nog funderat. Man har funderat på det här med lån. Vänta nu, jag betalar 1,5 men jag får bara 1. Eller som vi säger i avsnittet med Claudia Galli, när vi går igenom det från grunden: att ha pengarna på bankkontot ger 0 procent, investerar du dem i aktier ger de 8 procent, det är bättre att ha dem där. Detta är precis samma sak. Men istället för att jag pratar avkastning, så tänker jag vad jag slipper betala. Så det är ett resonemang kring vad som gör mina pengar mest nytta.

Jan: Jag kan säga att det är inte alla läsare som har ställt det. Det är några som funderar. Och detta är en sådan typisk fråga man behöver diskutera med någon. Det är svårt att lista ut på egen hand.

Caroline: Jag tycker det är häftigt det där med att komma dit, att man kan fundera på vad som gör mina pengar mest nytta. Och så tittar man på siffrorna, de facto.

Don't argue with reality

Jan: Nu kommer jag argumentera mot Jonas, även om jag håller med honom i sak. Don't argue with reality. Vad är det då? Jo, men så här.

Caroline: Det låter bra det han säger, men...

Jan: ...i verkligheten. Nej, men precis, han har rätt. Det stämmer med verkligheten. Lånar jag pengar i tolv månader så betalar jag mer än vad jag får i en räntefond. Det är därför jag säger: bråka inte med verkligheten. Men jag ser det från ett annat perspektiv. Jag argumenterar inte med siffrorna. Utan vad jag säger är: även om du minskar farten på bilen, så vill du ha en broms. Är ni med? Åtminstone för känslans skull, att uppleva en broms i portföljen. För när börskraschen kommer så kommer det kännas bättre att ligga bättre än index. Är ni med? För jag kommer ha en krockkudde i portföljen.

Jan: Vad han säger är: istället för att köra 200 kilometer i timmen och ha en broms, kör 100 kilometer i timmen och skippa bromsen. Och då säger jag: ja, det är kanske så att jag klarar 100 kilometer i timmen utan broms. Men jag vet ju att jag kommer i vardagen vilja bromsa. Så mitt argument kommer inte från att jag säger att det han säger är fel, utan jag säger: lär känna dig själv.

Jan: Jag har varit med om två ordentliga börskrascher där jag har varit medveten. Jag har varit med om börskrascher där jag inte har varit medveten också. Men jag brukar tänka på den här boken Nudge. Att nudga dig själv, alltså puffa dig själv. Fick inte den Nobelpriset?

Caroline: Jo, inte den boken, men de fick väl för idén att man ska hjälpa människor i samhället att gå i rätt riktning. Vad det nu än kan vara, om det är ekonomi eller hälsa eller whatever.

Jan: Precis. Jag tror att det handlar om att puffa sig själv i rätt riktning. Och om det innebär att lura dig själv med mental bokföring, gör det. Så även om jag kanske förlorar den där mellanskillnaden jag hade kunnat få om jag amorterat jämfört med räntefonder, så är den så viktig för mig psykologiskt när börsen kommer skaka. För då vet jag att jag kommer landa mjukt.

Räntefonder på ISK-konton

Jan: Räntefonder på ISK-konton, det är också en vanlig fråga. Frågan kommer ifrån att eftersom avkastningen på räntefonderna är så låg, är det verkligen lönt att ha pengarna på ett ISK? Frågan bottnar i att på ett ISK betalar man 1 procent skatt på hela beloppet, oavsett hur det går. Om jag ska betala 1 procent, nu avrundar jag, alltså typ 1 procent brukar jag räkna som schablon, och om jag får en avkastning som är lägre än 1 procent, då är det inte lönt att ha det. För då betalar jag mer i skatt än vad jag tjänar pengar. Hänger du med på frågeställningen?

Caroline: Jag tror det, ja.

Jan: Jag vill ju inte betala mer i skatt än vad jag tjänar pengar.

Caroline: Nej, det vill man inte.

Jan: Och då är tumregeln man brukar säga att du behöver ha en avkastning på över 1,5 procent för att det ska vara lönt med ett ISK. Så om man ska ge någon slags rekommendation: korta räntefonder bör man helst inte ha på en vanlig ISK, eftersom avkastningen är så låg. Långa räntefonder har historiskt sett en högre avkastning, eftersom risken är högre. Och de kan man ha i ett ISK.

Caroline: Men var förutom det ska man ha sina räntefonder?

Jan: Vanlig depå.

Caroline: Vanlig depå.

Jan: Och det som skiljer ett ISK från en vanlig depå är att på en vanlig depå betalar du 30 procent på vinsten. På ISK betalar du 1 procent på beloppet. Det är det som är skillnaden.

Caroline: Jag kan säga så här nu. Detta är jättepinsamt, men jag vet inte skillnaden på depå och ISK.

Jan: Men det är ju samma sak.

Caroline: Jo, men vi...

Jan: Det är jag som slarvar med uttrycken. En vanlig depå, det är det man brukar kalla för ett vanligt aktie- och fondkonto.

Caroline: Och det är det man har på Nordnet eller Avanza när man ska investera sina pengar.

Jan: Precis. På ett vanligt aktie- och fondkonto betalar du 30 procent på vinsten. Ett investeringssparkonto, ISK, kan du också ha hos Avanza eller Nordnet, men då betalar du 1 procent på hela värdet.

Caroline: Och det känns ju jättebra.

Var ska räntefonderna ligga?

Jan: Om avkastningen är över 1,5 procent på innehållet i investeringssparkontot, det är det jag säger. Samma sak här, återigen, ta hänsyn till hur du själv fungerar. Jag gör ingen skillnad, jag har allt, vi har allt i våra ISK-konton. För även om jag förlorar de här 0,5 eller 0,3 procenten, så är det värt för mig att ha allt samlat på ett ställe. Så jag kan se den totala utvecklingen, så att när det skakar till så har jag krockkudden på samma ställe. Återigen, mental bokföring är inte det mest optimala, men känslomässigt en bra balans.

Jan: Jag tänker att vi ska sammanfatta och avrunda inför överkursdelen. Om vi sammanfattar när räntefonder är bra att ha, så handlar det om när man vill balansera risken i sin portfölj, i sitt sparande, när man både har bromsen och motorn. Man vill öka den riskjusterade avkastningen, alltså öka sharpekvoten som vi pratade om i avsnitt 61. Man vill ta hem och säkra en vinst eller en värdeökning. Eller när man närmar sig ett mål där man behöver pengarna, till exempel pension eller ett barns flytt hemifrån, eller liknande. När pengar behövs inom kort sikt, alltså de här 0–5 åren.

Du måste ha räntefonder när du inte har varit med om en börskrasch.

Jan: Och sen brukar jag säga: du måste ha räntefonder när du inte har varit med om en börskrasch. Nu har jag inga förutsägelser som i förra avsnittet, avsnitt 62, utan jag säger bara att det är en tidsfråga. Det är inte en fråga om en börskrasch kommer, det är när. Men vi vet inte när. Och eftersom vi inte vet när, så är det lika bra att ha bromsen på bilen hela tiden. Det är som att köra i Alperna och säga: jag behöver inte broms för jag har kommit fram till klipporna. Ja, men du vet inte när klippan kommer.

Jan: Tumreglerna att ta med sig från det här avsnittet, det är den här gungbrädan. Att går marknadsräntan ner, så går värdet på din räntefond upp. Går marknadsräntan upp, så går värdet på din räntefond ner. Och förändringen, hur högt den går eller hur lågt den sjunker, alltså hur mycket vinst eller förlust du gör, beror på marknadsräntan gånger durationen. Den här durationen kan man få ut för alla räntefonder. Det står på deras hemsida, på Morningstar eller på deras fondfaktablad. Den varierar också, så man brukar prata om en lång räntefond eller en kort räntefond, mindre än ett år eller mer än ett år.

Överkurs: varför ska man lyssna?

Jan: Bra, då tänker jag att det är dags för överkurspasset i detta avsnitt. Då handlar det om räntekänslighetstabeller och faktiskt en checklista.

Caroline: Men du, varför ska man lyssna på den här överkursdelen?

Jan: För att här sätter vi siffror på två av fonderna. Två av de bästa fonderna. Och så tittar vi på fakta och slår hål på myten kring att räntefonder är dåliga, för att du bara förlorar pengar på dem. Särskilt nu när räntan är minus. Då säger jag, när räntan är minus, då kan marknadsräntan bara gå ett håll. Och då säger man att marknadsräntan kommer gå uppåt. Om marknadsräntan går uppåt, då kommer du förlora pengar. För då gungar ju gungbrädan. Går marknadsräntan uppåt, så kommer dina räntefonder gå ner. Du kommer förlora pengar. Varför vill du äga något som förlorar pengar?

Caroline: Du menar att vi slår hål på det?

Jan: Vi slår hål lite på den myten. Och så får man en checklista, för att välja...

Caroline: Jag hoppas att ni alla hänger med.

Jan: Ja, precis. Och grejen är så här, om jag ska sammanfatta många experters råd, för jag har ändå gjort jättemycket research här, så kan man säga att vissa av experterna utgår från att man kan förutsäga framtiden. Det tror inte jag. Jag tror inte man ska spekulera i räntefonder. Om aktier är svårt, då är räntefonder svårare. Jag har beskrivit på bloggen varför det är svårare med räntefonder än med aktier, så jag behöver inte ens gå in på det.

Experternas checklista

Jan: Men vad de flesta experterna säger är: amortera först på dina lån innan du har räntefonder. Det har vi precis berört. De säger: tror du att kronan kommer vara oförändrad eller stärkas? Välj en svensk räntefond. Är man rädd för inflation, eller vill skydda sin portfölj mot inflation, då tar man en realräntefond. Tror man att räntorna ska falla, då vill man ha en lång räntefond. För om räntorna går ner vill du ha så mycket hävstång uppåt som möjligt, för då kommer gungbrädan vicka över.

Jan: Och när du väl tittar på en räntefond, alltså ska jämföra två räntefonder med varandra, titta på avgift, sharpekvot och antal Morningstar-stjärnor. Det är de tre viktigaste.

Caroline: Vad ska avgiften vara?

Jan: Så låg som möjligt.

Caroline: Jo, men vad är lågt?

Jan: 0,1. Man tycker väl 0,2, det är väl lågt? 0,1 och 0,2. Ska du betala mer för en räntefond, så ska det vara speciellt.

Caroline: Har du sett någon sådan speciell?

Jan: Ja, det finns räntefonder som tar över 1 procent. Men då måste den överprestera. Det är supersvårt.

Jonas Ranneby om att skilja på fonder

Jan: Jag tänkte här först börja med att citera Jonas Ranneby. Han jobbar på fondbolaget Alfred Berg, och han uttalade sig i Veckans Affärer. Kan inte du läsa citatet här?

Caroline: "Rådet att göra sig av med allt vad räntefonder heter bottnar inte i någon djupare analys. Det gäller att skilja på olika typer av fonder och vilka risker de medför. Nyckeln ligger i att försöka förstå vilken typ av räntor och risker som fonden är exponerad mot, och i vilken utsträckning."

Jan: Och det är detta vi pratar om. Att du behöver titta på fakta. Skilja en kort från en lång. Skilja durationer. Skilja på de olika typerna.

Spiltan Räntefond Sverige

Jan: Jag tänker att vi ska prata om Spiltan Räntefond Sverige. Det är min absoluta favorit bland korta räntefonder, och den ingår i alla våra portföljer. Det är inget samarbete mellan oss och Spiltan, detta är inte reklam, utan detta är enligt mig den bästa fonden.

Caroline: Varför gillar du den så mycket, om du bara skulle säga?

Jan: Jo, men jag gillar den för att den är extremt billig. Den har 0,1 procent i avgift. Den investerar i svenska räntepapper av den svenska staten, i svenska kronor. Och den ger en bra avkastning, har en sharpekvot på 3,9.

Caroline: Vänta här, 3,9?

Jan: Ja, kommer du ihåg att du tog det som exempel i avsnittet om sharpekvot?

Caroline: Vi sa att det går ju inte att ha.

Jan: Nej, inte över långa tidsperioder.

Caroline: Nej, precis. Men hur lång tidsperiod är det frågan om här?

Jan: Ja, tre år tror jag att det är på den. Grejen är att de får en bra avkastning till en extremt låg risk. Men vi pratar inte om att de får 8 procent, vi pratar om kanske 1–2 procent om året. Men de gör de där 1–2 procenten till väldigt låg risk.

Caroline: Vad ligger pengarna i?

Jan: De lånar ut till svenska staten på mellan 3–12 månader. Så det är vad man gör.

Räntekänslighetstabellen för Spiltan

Jan: Och då har vi en räntekänslighetstabell, och den finns på bloggen för den som vill titta. För att beskriva en räntekänslighetstabell: man tittar på durationen i räntefonden. Alltså hur länge den är ute, det vet vi, det är 3–12 månader. Och sen tittar man, om räntan förändras mellan 0 och 10 procent, och jag äger den här fonden mellan 6 månader och 10 år, hur kommer mina pengar att förändras i värde? Då kan man titta: okej, om marknadsräntan förändras med 3 procent och jag äger denna i 5 år, allt annat lika.

Caroline: Vi vill nog inte att du lägger ut den.

Jan: Men om jag lägger ut den, säg nu, var nu supertydlig. Det är inga garantier, utan detta är allt annat lika. Jag ville bara ha illustrerat det här om gungbrädan. Detta illustrerar gungbrädan med fakta, för den här specifika fonden.

Jan: Och det första som är ganska intressant är att de flesta utgår nu från att räntan är negativ, det vill säga att det enda hållet räntan kommer gå är att den kommer öka. Eller hur? Så den här tabellen visar: om räntan ökar, vad händer då med värdet på fonden? De flesta skulle säga: ja, men om räntan ökar, vad har vi lärt oss? Gungbrädan trillar ner, vi förlorar pengar. Men vad är det som händer sen? Jo, eftersom den här svenska räntefonden bara lånar ut till svenska staten i 6–12 månader, så efter 6 månader har den gjort sig av med alla de här dåliga papperna. Eller hur? Och då kan den köpa nya skuldsedlar, och de nya skuldsedlarna kommer ha den nya, högre räntan.

Caroline: Ja, det kommer de ju ha. Okej, jag hänger med på detta.

Jan: Ja, snyggt. Jag bara sa, åh!

Caroline: Nej, jag nästan zonade ut ett tag, för jag fattar inte. Vadå? Hur har jag gjort med de där dåliga papperna?

Jan: De har löpt ut.

Caroline: De har löpt ut.

Jan: De har löpt ut. Precis, återigen, vi tar samma exempel. Vi har en skuldsedel till svenska staten. Svenska staten säger: jag vill låna 100 kronor i sex månader.

Caroline: Ja, men jag fattar det.

Jan: Och sen har svenska staten betalat tillbaka pengarna.

Den initiala dippen och återhämtningen

Jan: Så i den här räntekänslighetstabellen tittar vi: i princip är det bara de första sex månaderna som jag är back på en räntefond, när marknadsräntan ökar. Men för varje år därefter så ökar min avkastning. För då har fonden gjort sig av med alla de gamla skuldbreven, och så har de nya skuldbrev som ger en hög avkastning, eftersom marknadsräntan har ökat.

Jan: Låt oss ta ett ganska orealistiskt exempel. Jag köper den här fonden dag ett, och sen dag två ökar marknadsräntan med 5 procent. Och om marknadsräntan ökar, vad händer med värdet på fonden?

Caroline: Den går ner.

Jan: Den går ner, det är gungbrädan. Hur mycket går den ner?

Caroline: Fem gånger durationen.

Jan: Exakt, fem gånger, för det är förändringen i marknadsräntan gånger durationen. Durationen är sex månader, så det borde bli 2,5 procent. Tittar vi i räntekänslighetstabellen så ser vi att det är 2,15 procent. Så det stämmer ganska väl med vår tumregel.

Jan: Och sen kommer det intressanta. Om jag nu inte säljer eller får panik, utan äger den här fonden i fem år, hur mycket kommer jag då ha fått i avkastning per år? Ja, då kommer jag ha fått 4,6 procent avkastning i genomsnitt per år. Och tittar vi i absoluta tal så innebär det att om jag hade lagt in en hundralapp dag ett, sen dag två ökar marknadsräntan, då förlorar jag 2,15 kronor. Så då har jag bara 97 kronor och 85 öre kvar. Men äger jag den i ett år, då är jag tillbaka på mina 100 kronor. Äger jag den i fem år, då har jag fått 125 kronor, så jag har totalt värde på 125 kronor.

Jan: Vad detta innebär, eller hur det hänger ihop, är att efter de här sex månaderna har räntefonden gjort sig av med alla de här skuldsedlarna, för svenska staten har betalat tillbaka dem, och då kan vi utnyttja den nya, högre marknadsräntan på framtida skuldsedlar. Därför kommer jag för varje år få en mycket högre avkastning. Allt annat lika, återigen. Vad tänker du?

Caroline: Nej, men det är ju optimistiskt. Eller man blir...

Jan: ...optimistisk kring just den här...

Caroline: ...räntefonden.

Jan: Ja, precis. Att man inte behöver vara så himla negativ till den här initiala dippen. Utan den initiala dippen, har den så kort duration som denna, då är du tillbaka på plus. Den studsar tillbaka ganska snabbt.

AMF Räntefond Lång

Jan: Om vi tittar på nästa, som är AMF Räntefond Lång. Då har vi också fått siffror från deras förvaltare, Johan Moeschlin. Sorry Johan, jag uttalar garanterat ditt namn fel där. Men han har också gett oss en sådan här räntekänslighetstabell för AMF Räntefond Lång. Sen var han supernoga och betonade: ja, det är helt orealistiskt med en marknadsräntehöjning på 5–10 procent, så jag tar med dem som räkneexempel, men du måste vara noga med att påpeka det för läsarna. Så nu har jag påpekat det, och jag håller helt med honom.

Jan: Det vi ser här är skillnaden på en längre, för denna har en längre duration eftersom det är AMF Räntefond Lång. Och då ser vi att om jag köper den här fonden dag ett, då kommer den backa på 5 procents marknadshöjning, som är orealistiskt, då hade jag tappat 14 procent direkt. Men efter fem år så hade jag återigen varit på plus. Och detta är anledningen till varför vi hela tiden pratar om långsiktigt sparande.

Jan: Det är därför jag inte har något emot att ha de här räntefonderna, även om räntan kommer öka. Min sammanfattning här är: det är inte dumt att ha räntefonder, och man behöver inte vara så himla rädd för dem i dagsläget heller. Om räntan ökar så kommer fonden initialt backa, den kommer få den här ränteschocken, men därefter kan du ta del av och nyttja den högre marknadsräntan till din fördel. Så det är inte negativt överhuvudtaget.

Konkreta tips att ta med sig

Jan: Om vi ska avsluta det här avsnittet med lite konkreta tips, så skulle jag säga: om du inte har räntefonder i din portfölj, lägg till dem, åtminstone 10 procent, även om du har en 100 procent aktieportfölj. Om du vill veta varför, i avsnitt 45 pratar vi om varför en 90/10-portfölj är bättre än 100/0. För en portfölj utan räntefonder är som en bil utan bromsar.

Jan: Sen skulle jag säga: se över ditt sparande så att du både har korta, långa och realräntefonder, så att du har täckt in alla typerna. Överväg det här beslutet, amortera istället för att ha räntefonder. Jag är inte odelat positiv till det. Och sen skulle jag säga: hjälp andra att förstå detta med räntefonder. För jag tror att det är viktigt att ha broms, och jag tror att folk har för mycket risk.

Caroline: Jag tror att både bilen och gungbrädan kommer vara viktiga. Man ska förklara det till leda.

Jan: Ja, precis. Lyssna nu, älskling. Nu ska vi prata gungbräda. Älskling.

Caroline: Vi kan ju lika gärna vara på cocktailpartiet.

Jan: Okej då, förlåt. Cocktailpartiet.

Avslutning och kommande avsnitt

Jan: Vill du hänga med oss i framtiden? Gillar du det här avsnittet, tryck prenumerera. Lyssnar du på det i din poddapp, tryck prenumerera på oss. Ser du detta på YouTube, tryck prenumerera. Häng gärna med oss i nyhetsbrevet. Gå in på rikatillsammans.se, prenumerera, så får du de här avsnitten till din mejl en gång i månaden. Och på sociala medier, där hänger vi mest på Twitter och Facebook. Det blir lite sporadiskt från tid till annan, men det är ändå där vi finns.

Jan: Och sen vill jag verkligen tacka en hel del läsare. Vi startade ju efter den feedback vi fick från er, det här med Patreon. Det är ett ställe där man kan stödja oss i att kunna göra de här reportagen som inte är sponsrade. Som vi inte får betalt för, men som vi egentligen tror behöver göras. Eftersom det är ingen annan som gör dem. Vi brukar säga att det är många läsare som bjuder oss på en kopp kaffe, inte bokstavligt talat, men genom att sponsra med tre US-dollar i månaden. Det hjälper oss att göra de här fördjupningsavsnitten. Man kan gå in på patreon.com/rikatillsammans, och där brukar också finnas lite extra material, så att man får lite bonus för det också.

Jan: Lite kommande avsnitt, som är svårt att ge någon detaljplanering, men vi ska göra en intervju med Arne Talving, som även är känd som Kavastu. Känd i vilka kretsar? Twitter och bland sparare, han är verkligen en profil. Jag ska säga att han är en av de bästa spararna och investerarna i Sverige. Och han tycker att det jag gör är helt fel. Och jag tycker att det han gör är ungefär helt fel. Så jag tror att det blir...

Caroline: Du ska ha en intervju med honom.

Jan: Ja, precis. Håll dina vänner nära, håll dina fiender närmare. Han är inte fiende. Han är jätteduktig. Han håller en utbildning som jag har gått flera gånger också.

Jan: Sen kommer vi förr eller senare att prata om erfarenhet av att köpa och investera i guld och silver. Silver har bland annat varit på sitt årslägsta och sådant. Och sen har vi faktiskt en fråga till dig: vad skulle göra mest skillnad för dig som tittar och lyssnar? Hör gärna av dig. Vad skulle du önska att vi pratade om? Ge oss tips, det uppskattar vi.

Jan: Och de sista två frågorna vi skulle vilja skicka med dig att gärna kommentera, för vi tror verkligen att detta handlar om att bli rika tillsammans och dela med sig av sina erfarenheter och åsikter: hur tänker du? Hur gör du med dina räntefonder? Vilka räntefonder har du, och varför har du valt dem? Och helst, om du vill att din kommentar ska komma flest människor till gagn, gör det på bloggen. För alla hänger inte på YouTube och alla hänger inte i poddappen. Så bloggen känns på något sätt som samlingsstället.

Jan: Så tack för detta avsnittet. Tack för att du hängde med oss. Tack för ditt tålamod. Och jag hoppas att du fick ut någonting av den här lite mer än en timme med oss. Tack så mycket. Tack.