Räntefonder – en säker hamn eller långsam erosion?

Därför är avsnittet viktigt

Räntefonder får mycket kritik för låg avkastning och många avråds från dem när räntan är låg. Men vi visar varför de är som bromsen i din portfölj - du behöver dem för att behålla pengarna du tjänat på aktier. Med konkreta räntekänslighetstabeller från AMF och Spiltan får du svart på vitt hur räntefonder faktiskt fungerar över tid.

Bilmetaforen som förklarar allt

Aktier är motorn som driver portföljen framåt med hög avkastning. Men precis som du inte vill köra bil utan bromsar, särskilt inte i nedförsbacke, vill du inte ha en portfölj utan räntefonder. När börsen kraschar är räntefonderna din broms som gör att du inte får panik och säljer i botten.

Gungbrädeprincipen du måste förstå

När marknadsräntan går upp, går värdet på din räntefond ner - och tvärtom. Det är som en gungbräda. Många tror felaktigt att räntefonden går upp när räntan stiger. Värdeförändringen beräknas som: marknadsränteförändring × duration = procentuell värdeförändring.

Duration - nyckeln till risk och avkastning

Duration är den genomsnittliga löptiden på fondens innehav. Kort duration (under 1 år) ger låg risk men låg avkastning. Lång duration (1-30 år) ger högre risk men högre avkastning. En fond med 5 års duration tappar 5% om räntan går upp 1%, men kan också gå upp 5% om räntan faller 1%.

Myten som krossas med siffror

"Sälj alla räntefonder när räntan ska upp" är ett vanligt råd som inte håller. Spiltans räntekänslighetstabell visar att även vid extrem räntehöjning på 5% är du tillbaka på plus inom ett år. Efter fem år har du 25% total avkastning eftersom fonden löpande kan återinvestera till högre räntor.

High yield - fällan många går i

Företagsobligationer med hög avkastning (high yield) lockar med högre ränta men fungerar inte som broms. När börsen faller, faller även dessa fonder eftersom företagen får svårare att betala sina skulder. Det är som att trycka på bromsen och bilen accelererar istället.

Amortera eller ha räntefonder?

Jonas Lindmark menar att amortering alltid är bättre eftersom du betalar högre ränta på lånet än du får på räntefonden. Vi håller delvis med men argumenterar för den psykologiska tryggheten. Även om du minskar farten (amorterar) vill du fortfarande ha bromsar när börsen skakar.

Venezuela vs Tyskland - extremerna

Tyskland lånar så billigt att du måste betala 0,66% för att låna ut till dem. Venezuela däremot måste erbjuda 92 571% ränta för tvååriga lån. Detta illustrerar vikten av kreditvärdighet och varför svenska statspapper i räntefonder är så trygga.

Skattefällan på ISK

På ISK betalar du cirka 1% skatt på hela beloppet oavsett avkastning. Tumregeln säger att du behöver över 1,5% avkastning för att det ska löna sig. Men vi rekommenderar ändå ISK för enkelheten och möjligheten att se hela portföljen samlad.

Realräntefonder skyddar mot inflation

När inflationen stiger ökar värdet på realräntefonder eftersom de kompenserar för inflationen. De ger lägre grundränta men skyddar din köpkraft. Särskilt viktigt om du oroar dig för att staten ska missköta ekonomin och skapa hög inflation.

Våra favoritfonder

Korta räntefonder: Spiltan Räntefond Sverige (0,1% avgift) och Öhman Penningmarknadsfond. Långa räntefonder: AMF Räntefond Lång och Spiltan Högräntefond. Realräntor: Handelsbanken Realräntefond. Välj alltid låga avgifter under 0,5%.

Kontrovers: Behövs räntefonder i lågräntemiljö?

Vi förespråkar räntefonder även när räntan är negativ, tvärtemot många experters råd. Alternativ syn: Vissa menar att i negativ räntemiljö ska man bara ha aktier och amortera. Vi menar att den psykologiska tryggheten och portföljbalansen är värd den tillfälliga förlusten.

Viktiga nyanser att komma ihåg

• Räntefonder är inte riskfria - du kan förlora pengar kortsiktigt

• High yield-fonder ger ingen krockkudde när börsen faller

• Duration avgör både risk och avkastningspotential

• Negativ ränta betyder inte att du alltid förlorar långsiktigt

• Amortering kan matematiskt vara bättre men psykologin spelar roll