Rikedomstrappan

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Årets viktigaste avsnitt: rikedomstrappan
2. Olika nivåer kräver olika strategi
3. Intro: kanalen och boken
4. Insikten: strategin beror på var du är
5. Var trappan kommer ifrån
6. Pengar är relativt: nivån bestäms av nettoförmögenheten
7. Vad ska man få ut av avsnittet?
8. Nivå ett: lön till lön
9. Kännetecken på nivå ett
10. Myten "skärp dig" och vägen ur nivå ett
11. Buffert som mål och masken på dig själv först
12. Nivå två: vardagstrygghet, eller Ica-frihet
13. Vägen ur nivå två: öka humankapitalet
14. Storebror, lillebror och lilla syster
15. Risker på nivå två: Parkinsons lag och alternativkostnad
16. Fällan att lägga tid på fel färdighet
17. Nivå tre: restaurangfrihet
18. RikaTillsammans-publiken landar på nivå tre
19. Nivå tre är klibbig
20. Medelklassdrömmen och svenska siffror
21. Är det värt att levla bortom nivå tre?
22. Nivå fyra: resefrihet
23. Den nivå flest fastnar på
24. Att inte känna sig rik på nivå fyra
25. Selection bias och umgängeskretsen
26. Lika barn leka bäst
27. Att inte klistra fast vid en nivå
28. "Är du rik?" och symptomet på nivå fyra
29. En snedrelation till pengar
30. "Lugna dig lite, Jan"
31. Att kunna gömma sig på nivå fyra
32. Vägen vidare: använd pengarna för att göra livet rikare
33. Nivå fem kräver motsatt strategi
34. Reklamavbrott: anpassad kommunikation per nivå
35. Nivå fem: bostadsfrihet
36. Pengar löser färre problem
37. Arv, familjedynamik och tidsperspektiv
38. Hybris eller naturligt tidsperspektiv?
39. Från egna barn till barnbarn och generationer
40. Empati mellan nivåerna
41. Vägen från nivå fyra till fem: hävstång och koncentration
42. Nivå fem är ett temporärt stopp
43. Utfallsrymden vidgas: tur spelar in
44. Mål på nivå fem: diversifiera en kudde
45. Att känna sig själv och Elon Musk-exemplet
46. Sälja, återinvestera och hitta taket
47. Boenden på olika nivåer
48. Nivå sex: påverkansfrihet
49. Pengar löser inga nya problem
50. Allt blir en risk: Stenbeck och Nobel
51. Elon Musk, legacy och perspektiv mellan nivåer
52. Empati som poäng: alla nivåer har vinster och utmaningar
53. Dating, rikedom och social acceptans
54. Varför empatin spelar roll
55. Avrundning: trappan är hierarkisk men användbar
56. Avslutning och nästa avsnitt

Årets viktigaste avsnitt: rikedomstrappan

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt som handlar om rikedomstrappan, eller de sex nivåerna av förmögenhet eller rikedom. Jag tycker att detta är det första avsnittet av tre, och detta kommer nog vara årets viktigaste avsnitt under 2025, eftersom rikedomstrappan till stor del är en karta för den ekonomiska resan man gör.

Jan: Jag har ändå gjort detta i snart 20 år, och den här rikedomstrappan baserar sig på en ny bok av Nick Maggiulli som heter The Wealth Ladder. Vi pratar om den i detta avsnitt och introducerar den utifrån svenska mått mätt. Jag tror att för RikaTillsammans är detta ett sånt tydligt före och efter, eftersom rikedomstrappan kastar ljus på så många olika koncept som vi har pratat om under åren och sätter dem i ett sammanhang. Den hjälper dig att se, beroende på vilken hållplats du är på på din ekonomiska resa, vilka fallgroparna är, vilka vinsterna är att göra, vilka utmaningarna är, och vad skiftet i tankesätt är att göra.

Jan: Så detta är verkligen en modell. Som alla modeller har den såklart begränsningar, men det är en sjukt användbar modell, som du kommer att se i de kommande två avsnitten också, i att relatera till livet, i att relatera till den ekonomiska resan och se så här: vad är nästa steg, och måste jag ens ta nästa steg?

Olika nivåer kräver olika strategi

Jan: Jag kommer alldeles strax släppa in Caroline och Oliver, men jag vill faktiskt säga två saker. Vi håller på med en ny hemsida, och det som ser fint ut med rikedomstrappan är att den gör det så tydligt att olika nivåer kräver olika strategi. Den löser också det här problemet med att till exempel när vi har pratat om buffert. På nivå ett i rikedomstrappan är buffert ett av de viktigaste målen.

Jan: Men sen har vi haft andra avsnitt där vi pratat om att man inte behöver en buffert. Du kan ha ett kreditkort, eller du kan låna på huset, eller du kan ta ut bufferten från dina räntefonder. Då har jag upplevt att det är ganska snett. Men genom att introducera den här rikedomstrappan blir det väldigt enkelt att säga: är du på nivå tre, då är det den här typen av saker du ska tänka på, det är den här typen av investeringar du ska ha, det är den här typen av tänk kring buffert, tänk så här kring budget, tänk så här kring placeringar, tänk så här kring jobb och karriär. Är du på nivå fyra, ja, då brukar den här typen av funderingar dyka upp, som stealth wealth eller att komma ut som förmögen. Något som på nivå ett känns helt absurt: vadå, komma ut som förmögen? Om jag bara hade de pengarna de har på nivå fyra, så hade jag inte haft några problem.

Jan: Därför tänker jag också att det hade varit ganska kul och intressant att veta var du och ni i communityn är, och framför allt också kunna anpassa vår kommunikation. Att säga: detta är ett nivå två-avsnitt, detta är ett nivå fyra-avsnitt. Klicka gärna på länken i beskrivningen, där du antingen i forumet kan uppdatera vilken nivå du är på, eller gå igenom vår guide. Är du osäker på vilken nivå du är på vill du kanske klicka dig igenom svaren på ett par frågor och få en liten rapport.

Jan: Eller helt enkelt, för dig som prenumererar på nyhetsbrevet, bara uppdatera var du är, så kan vi skicka mer relevant information. Jag hoppas att det här kommer vara lika stort konceptuellt som Die with Zero eller att investera i en global indexfond. Jag ser mycket fram emot dina kommentarer och dina tankar.

Jan: Som du kommer att se i de två kommande avsnitten: idag introducerar vi trappstegen, i nästa veckas avsnitt introducerar vi olika perspektiv och olika generella regler för alla nivåerna, och sen i del tre av rikedomstrappan kommer du få träffa Nick Maggiulli, amerikanen som har skrivit boken, där vi faktiskt intervjuar honom också. Jag är lite entusiastisk som ett litet barn, och hoppas att du också är det. Så ses vi i kommentarsfältet efter avsnittet.

Intro: kanalen och boken

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver denna kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Då ska vi prata om rikedomstrappan. Jag tänker att detta är från boken The Wealth Ladder av Nick Maggiulli, som vi kommer ha en intervju med. Oliver, du skickade ett mejl till honom och sa "hej, vi vill gärna ha en intervju", och jag var så här: du gjorde vad?

Jan: Jag var helt starstruck och nervös i två veckor innan.

Caroline: Det är inte mycket du inte brukar göra direkt, för jag frågade så här "ska vi inte fråga", och du hade någon bortförklaring och jag kände så här: nej, det höll inte riktigt.

Jan: Han svarade ju på tre timmar, så jag också. Det var helt sjukt. Men jag tänker att vi har avsnitt 421 med honom där vi pratar om hans insikter kring rikedomstrappan. Men jag tänker att detta är ett så pass viktigt koncept.

Jan: Jag tror att detta kommer vara en sån stor grej för RikaTillsammans, så att det är ett sånt före och efter, ungefär som med Die with Zero med Bill Perkins, eller de här gångerna när vi har pratat med Moa, att pengar inte är lösningen. Så jag tänker att i detta avsnitt och ett avsnitt till pratar vi lite mer om rikedomstrappan utifrån ett svenskt kontext.

Insikten: strategin beror på var du är

Jan: Vi går igenom nivåerna lite mer på det svenska sättet. Och sen har vi intervjun med honom där han får ge sin bild av varför han skrev boken, etcetera. Jag tänker, ibland när jag får en insikt så blir det så pinsamt, för det blir så självklart att man tänker: varför har jag inte kommit på detta tidigare?

Jan: Den grundläggande insikten med rikedomstrappan är ju att självklart beror vilken strategi man har och vad man ska göra på var man är på sin ekonomiska resa. Caroline, du ser helt frågande ut.

Caroline: Nej, men jag lyssnar och tänker så. Jag tänker ingenting speciellt.

Jan: Ja, du var ju med under intervjun också. Med Nick också. Du har ju också läst boken.

Caroline: Jag har inte läst den faktiskt. Jag har bara läst delar.

Jan: Men den kommer ju ut nu i juli i alla fall.

Caroline: Ja, juli 2025.

Jan: Men jag tänker att det beror på att olika nivåer kräver olika strategi. Och det som jag också gillar på ett personligt plan är att den förklarar väldigt mycket. Varför olika tips eller råd har skavt för mig. När man ibland pratar om till exempel buffert, så är jag till vissa så här: sluta spara i fonder för helvete, du måste ha en buffert, börja med buffert, buffert är det viktigaste. Och sen till någon annan, i ett annat avsnitt, har vi sagt: buffert är överskattad, du har ju buffert i låneutrymmet på huset, eller du har buffert i dina räntefonder i sparandet. Det betyder inte att det ena rådet är dåligt eller att det andra är bra, utan det betyder bara att det är olika baserat på var man är på sin ekonomiska resa.

Jan: Han definierar det i boken som sex nivåer. Jag tänker också att naturligtvis är detta en förenkling och en modell, men alla modeller är förenklingar, och vissa modeller är användbara. Jag upplever att detta är en väldigt användbar modell. Rikedomstrappan är den bästa kartan vi har för att göra den här ekonomiska resan. Som jag tror att vi kommer göra i avsnitt 422, som kommer efter Nick, där vi mer i detalj dyker ner i hur den här rikedomstrappan slår på olika områden. Om man tittar utifrån risker, om man tittar utifrån barn, om man tittar utifrån existentiella frågor, om man tittar efter möjligheter, om man tittar på vilka typer av tillgångar man investerar i. Så kan man titta: okej, på nivå ett, vilka är insikterna att dra, vilket är skiftet att göra från nivå två till tre, vad är det mentala skiftet från tre till fyra och fem till sex, och så vidare.

Hans bidrag till litteraturen är att pengar är relativa och att de här nivåerna är exponentiella.

Jan: Sen tänker jag också att den stora insikten, för jag har ju försökt mig på en sån här typ, "jag är en nybörjare", "medel", "kommit långt" eller "den avancerade spararen", men jag tycker att hans uppdelning är mycket bättre. Hans bidrag är att pengar är relativa och att de här nivåerna är exponentiella.

Var trappan kommer ifrån

Jan: Så det blir en faktor tio-skillnad mellan de olika nivåerna, som vi ska gå igenom.

Oliver: Jag tänker att anledningen till att han har kunnat göra de här nivåerna, den här rikedomstrappan, det är ju också för att Nick Maggiulli har jobbat i flera år med människor som har befunnit sig på olika nivåer på trappan. Trappan fanns ju inte från början, utan det var något som han kanske såg efter ett tag. Att man kan kategorisera in människors ekonomier på olika steg. Det blev intuitivt för honom efter ett tag, i och med att han såg så många olika ekonomier.

Jan: Han är ju finansiell rådgivare och jobbar på Ritholtz Wealth Management tillsammans med Ben Carlson och några andra som vi gillar jättemycket. Vi träffar ju inte klienter, men jag träffar ju många människor, så jag har börjat se detta luddigt. När jag läste boken och pratade med honom var han så här "ja, så här är det", men sen var han också så här "oh, I see the light" i det här.

Jan: Sen ska jag också säga att eftersom detta är det första avsnittet vi gör på rikedomstrappan, detta är början på en diskussion, så jag är inte ens säker på att jag håller med om exakt alla slutsatser. Jag är inte säker på att nivåerna är rätt. Framför allt kommer ni förmodligen skratta, för jag har översatt namnen på nivåerna till svenska. Så får vi se vad ni ger det för betyg, eller du som lyssnar eller tittar på detta. Så jag ser detta att om vi gör om detta om ett år, då kommer jag säkert skämmas för det här avsnittet.

Caroline: Men det kommer kanske bli förfinat på något vis.

Jan: Garanterat. Diskussionen som vi får från communityn kan bidra ganska mycket.

Caroline: Det hoppas jag verkligen.

Jan: För sen ringer vi Nick Maggiulli och säger att detta har vår community sagt.

Caroline: Ja, men exakt. Och han blir så glad.

Jan: Ja, exakt. Eller så skeptisk.

Pengar är relativt: nivån bestäms av nettoförmögenheten

Jan: En av de bärande teserna är, som jag sa, att pengar är relativt. Att hundratusen kronor kan i början av ens ekonomiska resa vara supermycket. Det kan lyfta dig från nivå ett till nivå två direkt. Har man tio miljoner i investerat kapital, då är hundratusen kronor en procent. Det är vad börsen svänger hälften av dagarna. Så pengar är relativt, och därmed bestäms nivån av nettoförmögenheten. Vilken nivå man är på handlar helt enkelt om att man summerar alla sina tillgångar och drar ifrån alla sina skulder, och då får man det egna kapitalet eller nettoförmögenheten.

Jan: Vi ställde denna frågan till honom och mejlade honom om det svenska pensionssystemet.

Caroline: Vad menar du nu?

Jan: Vad ska man inkludera?

Caroline: Om man ska ha pensionen inkluderad i det.

Jan: I avsnitt 421 tycker han att vi ska ta med pensionen. Jag är inte helt säker. Jag tycker att boendet definitivt ska vara med. Om man har en bostadsrätt eller en villa eller radhus eller liknande tycker jag absolut ska vara med. Jag tycker att alla ens besparingar självklart ska vara med. Jag tycker faktiskt tjänstepensionen och premiepensionen ska vara med. Jag är skeptisk till inkomstpensionen.

Caroline: Men tidigare har du ju tänkt, just när det gäller en livsplan för sig själv, när man tittar på hela sin ekonomi hela livet, så har du ju tänkt att pensionen är en stor del av livet också.

Jan: Absolut, så är det. Och det är därför jag inte är helt på det. Vi kan förenklat säga att man gör ett scenario där man räknar med den, och ett där man inte gör det. På vissa nivåer kommer det inte spela någon roll, eftersom resultatet blir samma i alla fall. Men jag tänker på de låga nivåerna, eftersom vi kommer prata om hur man använder sina pengar i vardagen, och då tror jag att inkomstpensionen, som inte ens är fonderad utan är en skuld som staten har till oss.

Caroline: Du tänker att den inte finns då?

Jan: Nej, jag tänker absolut att den inte finns.

Caroline: Visst, jag tänker så, Jan.

Jan: Ja, jag vet. Jag vill inte dra det dithän, utan jag är absolut säker på att man kommer kunna leva på de pengar. Jag räknar med att pensionen kommer. Så det är inte det, men jag upplever att vissa av reglerna och resonemangen börjar halta, särskilt på de lägre nivåerna.

Caroline: Då fattar jag. Ja, det fattar jag.

Vad ska man få ut av avsnittet?

Caroline: Men jag tänker också, Jan, du brukar ju säga så här "vad ska man få ut av det här avsnittet" eller "vad ska man lyssna efter". Vad tänker du, är det att man ska ha en aning om ungefär vilken nivå man har sin ekonomi på, så att man kan ta beslut utefter det?

Jan: Jag tänker både det, men jag tänker också att det handlar om att identifiera nivån. Just nu handlar det nog mest om en förståelse för modellen, för vi kommer dyka ner i de här jokernivåerna framgent. Jag tror att en dåligt bevarad hemlighet i communityn just nu är att jag är lite off. Jag har inte varit så mycket i forumet eller i sociala medier, för jag och Oliver håller på med den nya hemsidan. Den nya hemsidan kommer ta ganska stor hänsyn till de här nivåerna, för när vi sen pratar om buffert, vi har ett helt avsnitt om buffert, så blir det väldigt enkelt att säga i det avsnittet: okej, för dig på nivå ett, tänk så här kring buffert.

Jan: För dig på nivå sex, tänk så här kring buffert. Så just nu är det att när vi pratar i andra avsnitt om nivåer, vad handlar det om? Och sen, naturligtvis, kommer man få ledtrådar redan i detta avsnitt och de kommande två avsnitten om rikedomstrappan också. Kring, ja, som jag sa, vinster att göra, risker, möjligheter, vad är skiftena man behöver göra?

Du kan alltid ta dig till ett mål, men det underlättar om man har en karta.

Jan: Så helt enkelt. Du kan alltid ta dig till ett mål, men det underlättar om man har en karta. Det blir enklare, det blir en genväg i det där. Bra, känns det förståeligt hittills?

Caroline: Ja.

Nivå ett: lön till lön

Jan: Då tänker jag så här. Första nivån, lön till lön-nivån. Jag överväger också att kalla den för stressad ekonomi-nivån. Detta är när nettoförmögenheten är under hundratusen kronor.

Caroline: Men alltså, vi har ju människor i vårt avlånga land som säkert har en stressad ekonomi men som är höginkomsttagare, och som kanske också har lagt undan lite pengar, har mer än hundratusen, har ett dyrt hus. Jag förstår, jag förstår, men de kan ju också vara i stressade ekonomier. Förlåt att jag kanske förvirrar här nu.

Jan: Ja, men precis, han kallar den för lön till lön-nivån, och det spelar ingen roll vad jag sa nu då.

Jan: Ja, det kan vi. För det handlar inte om, och det är bra att du tar upp det, för detta är det klassiska misstaget och detta är också ett av skiftena han säger: du bör titta på dina pengar utifrån förmögenhet, inte inkomst. Och jag vet att denna diskussion...

Caroline: Det gör vi ju gärna.

Jan: Ja, du gör gärna det.

Caroline: Ja, men inte bara jag.

Jan: Absolut, de allra flesta gör ju det.

Caroline: Och det är väl därför många kanske också inom communityn får chocken att de har mer pengar än de tänkt, när pensionen väl kommer som exempel.

Lönen är helt irrelevant. Det som spelar roll är: vad är din nettoförmögenhet?

Jan: Ja, så jag tänker så här: första nivån, i alla fall under hundratusen i nettoförmögenhet, spelar det ingen roll vad du har i lön. Återigen, lönen är helt irrelevant. Det som spelar roll är: vad är din nettoförmögenhet? Detta pratar vi också om i intervjun med Nick, där han säger "income can be fickle". Sen är det ju lite annorlunda i Sverige, där vi har välfärdssystem etcetera, men i USA kan ju lön ta slut. På samma sätt kan du vara höginkomsttagare, vara vd, bli av med jobbet, du får inget nytt vd-jobb, då förändras ju lönen jättemycket.

Kännetecken på nivå ett

Jan: Så förmögenhet, det är tillgångar minus skulder som är det relevanta. Om vi ska ta den första nivån, så kännetecknas den ofta av att det är början på ens ekonomiska resa. Ofta levlar man från den här nivån ganska snabbt, inom ett par år. Man har ofta inget eller litet sparande. Man lever ofta lön till lön. Man upplever ofta en ekonomisk otrygghet eller en stress. Man har ofta gigjobb. Så ofta är detta unga människor, ofta i början av studierna, i början av ens karriär. Det kan absolut finnas höginkomsttagare som har sett Lyxfällan, så att säga, någon diagnos som gör att det är jättesvårt med impulskontroll, tjänar mycket och spenderar mycket.

Jan: Det kan också vara så, men jag tror att det är mer vanligt i början av ens ekonomiska resa. Det som är intressant på denna nivån, som han lägger mycket tid på, är att otur förstärks på nivå ett. En liten motgång kan ofta skapa en nedåtgående spiral. På de högre nivåerna: bilen går sönder, eller man blir arbetslös. Det är ju trist, jag blir arbetslös, jag kommer hitta ett nytt jobb, jag har inkomstförsäkring, jag kommer få ut 80 % av min lön. Eller bilen gick sönder, jag får väl vara utan bil ett par dagar och lämna in den på verkstad. Men det är en olägenhet. På denna nivån kan det att bli sjukskriven vara en katastrof. Vi hade ju här i förra avsnittet där vi pratade med Jimmie Andersson. Pluggade, blev arbetslös, hade ingen a-kassa, fick ersättning på 4 600 kronor i månaden.

Jan: Så man har få möjligheter på den här nivån. Otur förstärks, en liten motgång skapar en nedåtgående spiral. Detta är ofta en, som han kallade det, "atypical results need atypical actions". Det vill säga att nöden kräver annorlunda lösningar på den här nivån.

Myten "skärp dig" och vägen ur nivå ett

Jan: En myt från högre nivåer som ofta tittar på denna säger så här: vad fan, skärp dig, skär ner på kostnader. Men eftersom inkomsten ofta är låg på den här nivån, så är inte "skär ner på kostnader" en lösning, för där finns oftast inget att skära ner på. Vi har ju Melva i communityn, som jag alltid är så sjukt imponerad över. Så mycket hon får ut av så lite pengar. De trollar med knäna på den här nivån. Så "skärp dig" är sällan ett bra eller fungerande råd på den här nivån.

Jan: Vägen till nästa nivå, för både du och jag, Caroline, och Nick, vi pratar om detta, är en nivå man ska bort från så fort som möjligt. Det är inte så mycket trygghet.

Caroline: Nej, här är ingen trygghet.

Jan: Så här vill man framför allt stoppa vidare skuldsättning. Man vill förhandla räntor, man vill frysa räntor, man vill skuldsanera om det är där man är. Man ska ta alla chanser till jobb. Kan du få ett extra pass, en extra timme, ta jobbet. Här är det nivån man kan sprinta på. Kör taxi då. Har du körkort, kör taxi tolv timmar om dagen. Gör det som krävs för att ta dig ur det här.

På nivå ett är ens relationer och nätverk den hemliga förmögenheten. Be om hjälp.

Jan: Det som jag också tyckte var så fint var att Nick pratade om att på den här nivån är ens relationer, ens nätverk, den hemliga förmögenheten och den hemliga rikedomen. Be om hjälp. Detta tyckte jag var fint, för jag pratade ju med Niklas, en av mina bästa vänner, och då pratade vi, ja du vet, om det skulle gå åt helvete. Han beskrev något scenario, och jag var så här: ja men Niklas, du vet, skulle allt det där hända, då ringer du till mig, och så får du väl låna hundratusen tills du har rett ut situationen. Du vet att detta är en situation där man ensam inte är stark, utan be om hjälp.

Buffert som mål och masken på dig själv först

Jan: Målet här är ju buffert. Skippa sparandet i fonder, skit i aktier, allt det där är sen. Just nu är det skapa trygghet, få bort kniven från strupen, skapa en ekonomisk trygghet så att du kan sova gott om natten, så att du kan ta dig till nästa nivå. Känns det rimligt?

Caroline: Det känns rimligt, men jag tänker på det du sa med den här hemliga resursen, att man har sitt nätverk, sina vänner och familj. Detta är bara en parentes, men ibland kan man stöta på kvinnor som är på denna nivån, och de hjälper varandra med barnpassning och sånt. Men sen är det också det där med att man tycker att man gör sådana kap på Lidl eller någonting annat. "Jag köpte till dig." Nej, egentligen så ska de kanske inte göra de där kapen. Man ska bara inte handla dem.

Caroline: Man ska upp till hundratusen i nettoförmögenhet. Man ska nog ha det i målet.

Jan: Så att man vet att pengarna inte ska gå till de här kapen, som jag ska köpa både till mig själv och alla mina släktingar. För alla ska ju ha "provided". Utan man ska bara ha det målet med hundratusen.

Caroline: Det är lite så att sätt masken på dig själv innan du hjälper alla andra.

Jan: Så det är lite överlevnad att ta sig ur denna. Och det behöver inte vara en kamp. En student, detta kan ju vara en ganska rolig nivå på det sättet. Ekonomin är ju ganska liten, man levlar snabbt, det kan kännas som att man snabbt gör framsteg.

Caroline: Jag tror också att man ska vara medveten för sig själv: jag är inte fast på denna nivån. För man kan ju tro det.

Jan: Man kan ju tro det, "jag kommer aldrig bli bra med pengar", eller åt det hållet.

Nivå två: vardagstrygghet, eller Ica-frihet

Caroline: Bra, nästa nivå, nivå två.

Jan: Då har han kallat det för grocery freedom. Jag kallar den för vardagstrygghet. Ica-frihet. Jag tänkte kalla det för Ica-frihet, men sen var det så här: jag kan fan inte göra reklam för Ica på varenda sida. Men ja, svar ja, det var en kandidat. Så det blev vardagstrygghet, eller matbutiksfrihet.

Jan: Här är vi, nettoförmögenhet, återigen ska vi räkna in pensionen, vi ska räkna in boendet, etcetera. Så vardagsförmögenhet, hundratusen till en miljon kronor. Och kännetecken: man kan ofta hantera oväntade utgifter. Man har en buffert. Även om man har bufferten så är det pengar in, pengar ut. Så ekonomin är fortfarande ganska enkel på det sättet. Man kan handla på Ica eller Willys eller Lidl utan att behöva oroa sig. Man behöver inte handla Ica Basic om man inte känner för det. Den största risken på den här nivån är att man blir fast i typ ett bekvämt jobb utan potential eller utan möjligheter. För här kommer vi börja komma in på den första, öka din inkomst.

Vägen ur nivå två: öka humankapitalet

Jan: Vägen till nästa nivå här, det är byt till ett bättre jobb med en högre lön. Det är också här man får störst effekt av att fokusera på att öka humankapitalet. Humankapitalet, som vi pratat om i andra avsnitt, är summan av alla dina framtida inkomster. Är du 25 eller 30 och du lyckas höja din lön med 1 000 kronor i månaden, så är det förmodligen 35 år med 1 000 kronor extra i månaden. Det har jättestor påverkan. Så här får man mycket betalt för utbildning. Öka humankapitalet, det är lite skiftet där. Så om man tänker på tankesätt, så är det ett skift där, från att jobba hårt och mycket till att jobba smart. Så om man var student innan och jobbade många timmar på lagret, så är det: skaffa dig utbildning så att du får mer betalt den timmen du jobbar, så att du får en högre lön.

Jan: Här börjar man investera regelbundet. Bufferten finns, så börja lägga undan 10–20 %. Börja testa på talangprojekt, alltså sådana här saker man tycker är så roligt att man hade gjort det även om man inte fick betalt, som kan börja bli någonting. Det här som jag har pratat om i andra avsnitt, om att ha ett sånt här litet systerprojekt. Att ha någonting som försörjer en idag, något som kan försörja en om tre till fem år, något bortom fem år. Det var ju så vi gjorde vår resa. Jag hade en anställning, jag började med RikaTillsammans på sidan, och sen tio år senare så är RikaTillsammans det som försörjer oss tre här inne.

Oliver: Och vilket är vilket? Lilla syster är den minsta, va?

Storebror, lillebror och lilla syster

Jan: Ja, precis. Jag vågar knappt säga det, men min mentor Claes-Erik, som var född på 40-talet, han var så här: man ska ha ett storebror-projekt, det är det som ger pengar på bordet idag, du ska ha ett lillebror-projekt som ger om tre till fem år, sen ska du ha ett lilla syster-projekt som kanske blir moonshot-projektet, kanske blir något om tio år. Och sen fick jag en massa kommentarer: "Jan, du lever kvar på 40-talet." Varför skulle just det vara lilla syster?

Jan: Jag sa fuck it, det var så metaforen var.

Caroline: Jag vill säga "syskonskaran".

Jan: Syskonskaran, men i alla fall, att börja med sidoprojekt, det är här man börjar. Och utgå inte från "vad kan jag tjäna pengar på", utan utgå från "vad tycker du är kul". Då, helt enkelt.

Risker på nivå två: Parkinsons lag och alternativkostnad

Jan: En annan risk är Parkinsons lag, att utgifter tenderar att öka i exakt samma takt som intäkter, det vill säga livsstilsinflation. Och framför allt, den stora fallgropen på den här nivån är ju alternativkostnaden, det vill säga vad är det jag går miste om utan att tänka på det. Genom att jag stannar kvar på det här jobbet där jag inte har en löneutveckling, vad går jag miste om då?

Jan: Det här resonemanget som vi pratar om kring bil, att vi hade en Tesla för 13 000, sen kunde vi byta till en bil för 4 000 i månaden. Okej, men då hade vi en alternativkostnad på 9 000, vad kan vi göra med de 9 000 kronorna i månaden? Så här behöver man börja skifta. Alternativkostnader är inte en issue på nivå ett. Här börjar det vara en fallgrop, framför allt att stanna kvar. "Ja, men detta är mitt första jobb, jag är lärare eller förskollärare", och sen ser man plötsligt: men gud, nyanställda kommer ju in direkt från skolan och har lika höga löner som jag.

Jan: Så målet på nivå två, det är att nå en miljon kronor i nettoförmögenhet. Återigen, inte en miljon kronor sparat på bankkontot. Utan en miljon kronor netto, inklusive pensionen, och det ska också sägas, din pension sätts av med 18,5 %. Så detta går fortare än vad man tror. Så nå en miljon genom att öka lönen, se till att få pension via jobbet, se till att ha kollektivavtal, tjänstepension, köp ditt boende, regelbundet sparande, prova sidoinkomster.

Jan: Nivå två. Känns det rimligt?

Caroline: Absolut.

Jan: Kommentar?

Fällan att lägga tid på fel färdighet

Caroline: Nej, men det jag tänkte på, just det här med att skaffa nya, vad säger man, sidofärdighet. Jag träffar ju många när man blir intresserad av investeringar. Jag hade en kompis till exempel som pluggar till läkare. Men han har blivit så intresserad av investeringar att han ville fråga mig hur belåning fungerar och så här. Och jag, först började jag hänga på, och sen var jag så här, kände att, alltså många kan vilja överprestera börsen och försöka skaffa det skillet, eller belåning. Belåning kan man ju använda på olika sätt. Men för honom spelar det en större roll att bara fokusera på sin utbildning. Det är också något jag upplever att många hamnar i den fällan. Att skillet man försöker bli bättre på är att investera. Och det är ju ofta inte något som...

Jan: Inte ens på nivå två är det en relevant skill. Och hävstång definitivt inte. Hävstång är ett nivå fyra-verktyg. Men lätt att hamna där och tro att det är lösningen.

Caroline: Exakt.

Jan: Och det är det vi pratar om med alternativkostnader. Gör jag rätt sak, eller gör jag fel sak på rätt sätt? Jag har upplevt att många på nivå två och tre gör fel saker på rätt sätt. Istället för att göra rätt sak på rätt sätt.

Nivå tre: restaurangfrihet

Jan: Nivå tre, han kallar den restaurangfrihet. Så jag tänkte: vi kör på restaurangfrihet också. Jag tänkte att den kunde heta ekonomisk trygghet eller whatever, men den fick heta restaurangfrihet. Jag gillar det. Det betyder att om förra var friheten att handla i matbutiken, så kan man här gå på restaurang utan att behöva tänka på det. Vill man ha en förrätt så kan man välja en förrätt. Jag kommer ihåg, Caroline, när vi var på nivå ett och två. Man tog aldrig förrätt, man tog aldrig efterrätt, och man tog definitivt inte två förrätter. Eller glas vin.

Caroline: Nej, för dyrt.

Jan: Det var för dyrt. Så restaurangfrihet. Förmögenhet, en miljon till tio miljoner. Och då kännetecknas den så här: investeringar börjar ge märkbar effekt eller märkbar avkastning, antingen sparande eller, du vet, det kommer ibland artiklar så här, bostadspriserna har ökat med tio procent. Det betyder att folk som har bott i ett boende för tre miljoner tjänar 300 000. Och plötsligt motsvarar ju den värdeökningen på 300 000 många snittlöner.

På nivå tre börjar man inse att ens pengar är duktigare på att tjäna pengar än vad man själv är.

Jan: Här börjar man inse att om det på nivå ett och två var viktigast att jag jobbar och tjänar pengar, så börjar det på nivå tre bli så här: vänta här nu. Mina pengar tenderar att vara duktigare på att tjäna pengar än vad jag är. Så där är ett skifte.

RikaTillsammans-publiken landar på nivå tre

Jan: Man har ofta ett ägt boende i form av en BRF, en villa, ett radhus eller liknande. Jag upplever att man här ligger över inkomstsnittet i Sverige. Man ligger runt 40 000 i månaden eller mer. Jag upplever att om vi skulle ranka, så kommer majoriteten av folk som hänger på RikaTillsammans till RikaTillsammans på nivå tre. Nivå ett, nej, why? Nivå två, man har inte börjat, men nu börjar det komma. Det är här också fokuset på sparandet är. Det är här till exempel Nick Maggiullis förra bok Just Keep Buying kommer in.

Jan: Det är här vi var i många år. När jag började RikaTillsammans-bloggen så var vi på nivå tre. Och det här med att det blir viktigt med de första årens sparande, som vi pratade om i avsnittet med Nick. Om man tittar på till exempel ett 30-årigt sparande, så står de tio första åren för över 50 % av slutresultatet. Så här kommer allt det här med ränta på ränta, börja tidigt, spara regelbundet och långsiktigt, bred billig global indexfond, håll koll på de stora kostnadsdrivarna: bil, bostad, barn. Det är här vi har pratat om att man inte förlorar det ekonomiska slaget på Ica, den diskussionen du och jag har haft. Så detta är den nivån vi har varit på längst under RikaTillsammans. Jag upplevde också att skiftet för oss kom kanske för fem år sedan, när vi skiftade till nivå fyra utan att veta om det, men det kan vi också prata om.

Jan: Här blir det fortsatt karaktäriserat av att karriärutveckling är viktig. Fortfarande här, öka lönen, sikta på en lön över 50 000 för att komma till nästa nivå. Här kan man också börja fundera på vad som är viktigt i livet. Om vi säger så här: ta dig bort från nivå ett så fort som möjligt. Nivå två, levla till nivå tre, för livet blir trevligare, det blir trevligare att kunna gå på restaurang, det är trevligare att kunna göra en resa om året. Men här kan man börja ifrågasätta: är det värt att gå vidare till nästa nivå? Till nivå fyra, och det är inte en självklarhet.

Nivå tre är klibbig

Jan: Nu har jag inga siffror för Sverige, men Nick pratar om att i USA är 70 % av alla på nivå tre kvar på nivå tre efter tio år. Så detta är första nivån där man börjar fastna, den är klibbig.

Caroline: Ja, det är bekvämt, och det är väl kanske rätt mycket jobb som krävs ändå för att ta sig till nivå fyra.

Jan: Ja, så är det ju absolut. Det krävs, alltså återigen, som vi kommer till, det viktigaste sambandet inom ekonomi är mellan inkomst och förmögenhet. Så för att komma vidare, om jag ska varna så här, ett lågbetalt, nu drar jag till med någonting och nu får du inte hoppa ur stolen här.

Jan: Men för den generella sjuksköterskan till exempel, eller den generella förskolepedagogen, eller där lönerna inte är så höga, så är det svårt att ta sig till nivå fyra. Det går att ta sig till nivå tre.

Caroline: Varför skulle jag hoppa till om det?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Nej, men för du vet att man kan tjäna mycket pengar som sjuksköterska.

Jan: Absolut.

Caroline: Men de flesta håller inte på med det. Man går till sitt jobb.

Medelklassdrömmen och svenska siffror

Jan: Jag tror att det är så att på nivå tre har man uppnått den här på många sätt medelklassdrömmen i Sverige. Detta är mycket det som politikerna och socialdemokraterna strävade efter i hundra år, från 20-talet, när vi pratar om fattig-Sverige. Så jag vill verkligen understryka att det inte är någon självklarhet att man måste till nivå fyra. Och jag vet, Oliver, när vi pratade om det här, så hade du ju lite kontextuella siffror för nivå tre.

Oliver: Ja, men precis, hur bra är svensk medelklass egentligen, om man sätter det lite i perspektiv? Och det kommer från serien vi gjorde 2024, om hur mycket svensken tjänar, sparar, och hur rik svensken är. Det är avsnitt 372 till 374. Och sen är ett Patreon-exklusivt avsnitt i mitten. Så 53 % av världens befolkning har inte en förmögenhet på över 10 000 dollar.

Jan: Så 53 % är på nivå ett.

Oliver: Ska vi låta lyssnaren gissa hur många i världen som är på nivå tre eller högre?

Jan: Så har man uppnått nivå tre, vilken liksom...

Caroline: Ja precis, så då pratar vi lite mer än en miljon, va?

Jan: Ja precis, en miljon kronor. Att man har passerat en miljon kronor i totala tillgångar.

Oliver: Du kan få gissa, du som lyssnar och tittar, och nu gör vi facit. Topp 10 % är det om man har över en miljon, inklusive pension och boende. Då är man topp 10 % rikast i världen.

Caroline: Jag tycker det är lite crazy faktiskt.

Jan: Ja, verkligen. När man sitter och pratar utifrån vårt västerländska perspektiv.

Är det värt att levla bortom nivå tre?

Jan: Vi bara så: om man ska levla. Nej, men jag tror att nivå ett till nivå två, det levlar man. Nivå två till nivå tre, det levlar man. Livet blir bekvämare. Men sen bortom det, då är det vetetusan om det är lönt.

Jan: Bra. Har vi något mer att säga kring nivå tre?

Caroline: Nej.

Jan: Men då går vi tillbaka. Då går vi till nästa.

Nivå fyra: resefrihet

Oliver: Så nivå fyra, då kallar han det för resefrihet, eller friheten att få resa. Och det är då när förmögenheten är tio miljoner till hundra miljoner kronor. Man menar då att man kan resa nästan hur man vill, när man vill, vart man vill. Och man kan göra den där skidresan i början på sportlovet, man kan göra sommarresan, och man kan ofta göra någonting på novemberlovet också.

Caroline: Kanske utanför loven med.

Oliver: Kanske utanför loven med, precis.

Jan: Det kännetecknas också av att investeringarna, ens pengar, har passerat nu. Det tjänar mer pengar än vad man själv kan spara från sin lön. Det som jag tror var ganska jobbigt för mig när vi kom in i nivå fyra för något år sedan, var att till exempel månadssparandet blir ganska irrelevant. Månadssparandet spelar inte så himla stor roll längre, för har du över tio miljoner kronor, så är en procents svängning, som är ganska vanlig på börsen, ju hundratusen upp eller ner. Och det kan vara mer än vad man klarar att spara på ett helt år.

Den nivå flest fastnar på

Jan: Vi pratar också om detta i avsnittet med Nick, att om nivå tre var den första klibbiga nivån, så är detta den nivån som flest fastnar på. Det är jättesvårt att komma från nivå fyra till nivå fem, för strategin och det som tog en till den här nivån är inte det som tar en till nästa nivå. Och det är en ren matteövning, för vi har pratat om att alla skillnader mellan nivåerna är en faktor tio. Första nivån var ju noll till hundratusen, nästa hundratusen till en miljon, nästa en miljon till tio miljoner. Nu pratar vi tio miljoner till hundra miljoner. Så även om man skulle spara, han ger något exempel i avsnittet där vi intervjuade honom, och sa att även om du skulle spara en halv miljon dollar, alltså även om du sparar fem miljoner om året, så kommer det ta mer än ett decennium att komma till nästa nivå. Med ett brutalt månadssparande.

Jan: Så det är en matematisk effekt av att man blir fast. För egen del var detta den stora aha-upplevelsen jag fick i boken, för att progressionen upplevde jag att vara ganska snabb från nivå ett till, för oss, från nivå ett till nivå två, från nivå två till nivå tre. Sen tog det kanske tio år från nivå tre till fyra. Men det var ändå ganska rolig tid, för det hände grejer. Allt man gjorde spelade roll.

Jan: Och sen kom man till nivå fyra här, och liksom: ja men, lönt, och månadssparandet spelar ingen roll. Visst, vi blir kanske en, jag minns det så väl, första året vi hade mer än en miljon i avkastning på det totala sparandet. Och så var man så här: ja, det var ju jättekul. Förr var det ett helt sjukt mål att komma upp i en miljon. Och nu är man så här: jaja, jag kan ha en miljon i avkastning i femtio år och fortfarande inte komma till nivå fem.

Det är som att gå rakt in i väggen: månadssparandet spelar ingen roll, lönen spelar väldigt lite roll, allt det du har gjort i 20 år spelar ingen roll.

Jan: Så detta är en stacknivå, och här tar ju till exempel den klassiska karriären slut, eller når sitt tak. På samma sätt, även om vi tjänar bra, så är det inte lönen som kommer ta en till nästa nivå. Så plötsligt blir det en sån rakt-in-i-väggen-krasch. Månadssparandet spelar ingen roll, lönen spelar väldigt lite roll, allt det du har gjort i 20 år spelar ingen roll.

Caroline: Alltså det spelar ju roll, men det är inte det som kommer hjälpa dig.

Jan: Nej, det är inte det som kommer ta en vidare.

Att inte känna sig rik på nivå fyra

Jan: Man har en superekonomi om man är på nivå fyra, men det känns sällan så. Detta tycker jag är intressant, för det har jag sett hos många, för vi har ändå en hel del vänner på den här nivån fyra. Och ingen av dem skulle beskriva sig som rik. Utan man tycker att alla andra är rika. Jag hade till och med ett samtal här nu med en kvinna om dagen. Det var inför vårt event med Moa i höst, där vi försöker samla nivå fyra-personer. Jag frågade liksom, för ofta känns det ganska enkelt, hon var så här: men jag är inte rik, jag har ju bara 40 miljoner. Och du vet, så kunde vi skratta åt det lite. "Jo, jag fattar hur det låter, men liksom..." Det som är intressant på nivå fyra är att livsstilen för någon som har tio miljoner eller 40 miljoner inte skiljer sig åt jättemycket.

Jan: Och den skiljer sig inte åt supermycket för någon på nivå tre heller. Men på nivå fyra, du kan fortfarande inte köpa en Ferrari till exempel. Du kan inte köpa vilket hus du vill i Malmö ens. Så man upplever att man har den där vardagsrikedomen, man har den där resefriheten, man har den där restaurangfriheten. Man har vunnit pengaspelet på många sätt och vis.

Caroline: Man slappnar av bara.

Jan: Precis, men det är fortfarande inte... Man ser ju att det är en massa andra som är mycket rikare.

Caroline: Tänk om man har någon som har över hundra miljoner. Han är rik på riktigt. Och då släpper allt.

Selection bias och umgängeskretsen

Jan: Var ser man dem någonstans?

Caroline: Jag tror Nick tar upp det som en av sina favoritbias, men viktigast är det här med selection bias, hur man alltid väljer ut. Det är väl samma sak här, att hennes vänner, eller de hon jämför sig med, de är alltid över henne.

Jan: Vi har ju också massa vänner, och vi tänker så här: men de har ju mycket mer pengar än vad vi har, och då är de inte oroliga.

Caroline: Vi har väl helt vanliga personer som går till sitt jobb, istället för att vara anti...

Jan: Jag är inte anti, utan jag är mer så, för att jag känner inte att...

Caroline: Jag vill inte lista dem med namn. Jag känner inte igen det riktigt.

Jan: Men Caroline, titta efter så här, nettoförmögenhet, många vi umgås med har mycket mer än vad vi har. Men de är också på nivå fyra. Vi klarar av att hänga, för det spelar ingen roll om man har 20 eller 30 eller tio miljoner. Livet ser ungefär likadant ut. Jag vet inte om han kallar detta för övre medelklass.

Caroline: Jag tänker inte så mycket på det faktiskt.

Jan: Vadå?

Caroline: Alltså folks förmögenhet. Och sen har jag ju en del vänner som absolut inte... Vi pratar ju inte om hur mycket pengar de har. Någon har ett helt vanligt jobb, och hennes man har också det. Och sen någon annan familj som jag känner, de har kanske mer pengar. Men det är inte som att vi bara sa "hur mycket pengar har ni?". Det är verkligen inte så.

Jan: Och vet du varför, Caroline? För att alla är på nivå fyra.

Caroline: Du är inte säker på det.

Lika barn leka bäst

Jan: Man kan ofta spegla i sig hur de lever, att de har en liknande livsstil som du kanske. När man pratar kring att de reser på samma sätt, reser ni tillsammans, hur många bilar har de, bor vi i samma område, har vi barnen på samma skolor. Grejen är att det blir mycket lättare, lika barn leka bäst. Det är jättesvårt, för om man inte är medveten om det här när man tittar på de andra nivåerna, så är det svårt att relatera till de problemen. För de som tittar från nivå två eller tre på nivå fyra: ni kan ju inte ha några problem alls, ni har ju hur mycket pengar som helst. Är ni med?

Jan: Och sen kan vi titta på nivå fem. Om du vet någon som har hundra miljoner, men de har ju fan inga problem. Men du vet, där kan vi sen prata på nivå fem och sex. Då är ju allt plötsligt en risk. Vad är det, Caroline? Du sitter här och du sitter...

Caroline: Nej, men det är nog bara att jag inte funderar så mycket på det där. Vad de kan göra och vad jag kan göra. Om vi kan göra det tillsammans. Jag funderar inte så mycket på det.

Jan: Fast Caroline, jag tycker att det där är lite spännande. För nu blir det kanske ett sidospår vi klipper bort. Men jag upplever att det är lite naivt. För det är ju anledningen till att du inte behöver tänka på det. Det är just för att de är lika.

Att inte klistra fast vid en nivå

Caroline: Nej, jag tänker på det ibland med viss familj jag har. Så tänker jag så. Men jag behöver liksom inte vara pushig här nu. Att vi ska göra detta och detta, det behöver jag inte göra. Jag är medveten om det, men jag tror inte att jag lägger så mycket vikt vid det, utan jag tänker att vi kan bara göra grejer tillsammans.

Jan: Men vad menar du med att lägga vikt? Det är inte som att vi säger "Oliver, vilken nivå är du på, då kan vi inte umgås". Jag tänker att nivån i sig inte är intressant, utan det intressanta blir att det blir kartan. Det vi kastar ljus på är att ha en empati för att det är grupptryck, att det är svårt att titta mellan nivåerna. Alla nivåerna har sina utmaningar, sina vinster.

Caroline: Jag tror att det handlar om att jag inte gillar att befinna mig på en nivå, så jag klistrar mig där, utan jag vill kunna hoppa mellan att umgås med människor som är på ett eller på tre eller på två. Vet inte fem och sex liksom. Men jag vill inte känna att pengarna spelar så stor roll när vi ses.

Jan: Jo, men det är ju inte alls det vi pratar om.

Caroline: Ja, fast om man ska lägga märke till att alla andra har ju mycket mer pengar än mig, och jag har bara si och så mycket, och jag är inte rik, då måste det ju vara så att man har lagt märke.

Jan: Men Caroline, så här.

Caroline: Nu blir det kanske svårt.

Jan: Du lyssnar på mig.

Caroline: Jo, men jag lyssnar, Jan.

Jan: Men jag håller inte med. För jag blir så här, okej, nu blir det kanske kontextuellt, men om någon hade frågat dig på stan: är du rik, Caroline?

Caroline: Jag hade haft svårt att svara på det.

"Är du rik?" och symptomet på nivå fyra

Jan: Exakt.

Caroline: Vilket i sig, för jag vet inte vad du menar med rik.

Jan: Men är du rik?

Caroline: Rik? Alltså vadå?

Jan: Exakt. Vilket för alla under nivå fyra blir tondövt, att du inte kan svara ja på den frågan.

Caroline: Jo, men vi pratade om att hälften av världens befolkning befinner sig på nivå ett. Så om man då är på nivå tre, ja, då är man ju rik.

Jan: Ja, men skitsamma.

Caroline: Bara ta i Sverige och i samhället. Man måste ju ändå kunna jämföra med någonting om någon frågar så: är du rik?

Jan: Ja, men Caroline, om någon är en annan förälder, du behöver inte göra det så här globalt, så stort. Om någon hade frågat dig så här "är vi rika?", så påstår jag att majoriteten av dem på nivå fyra kommer säga nej. För man upplever sig inte rik, vilket är själva symptomet på nivå fyra. Att man upplever sig inte rik, fast man är rik.

Caroline: Och vad beror det på då? Det är inte för att jag går omkring och tycker att alla andra är så mycket rikare än mig. Det kan jag säga. Så funderar inte jag.

En snedrelation till pengar

Jan: Nej, för att vi har en snedrelation till våra pengar. Jag skulle säga så här, Oliver, du har ju haft en hel del samtal med RikaTillsammans-programmet och med Spirekta. Skulle du säga att, vad är den vanliga, nu är det en ledande fråga, vad är den vanligaste feedbacken som du brukar ge efter ett samtal, eller som du har sett?

Oliver: Om man är ett par, så är det till exempel att ens partner inte tror att det är så bra som det är. Att man ifrågasätter Spirekta: har ni räknat rätt, har ni något fel bakom spakarna? Det är det vanligaste.

Jan: Och det handlar inte om att den visar mindre pengar än vad man tror, utan nästan alla har mer pengar än vad de tror. Det är ju detta, nu skrattar vi åt hon som hade 40 miljoner och upplevde sig inte rik, men det är exakt samma grej. Jag sitter inte på någon piedestal, jag tycker inte heller jag är rik.

Jan: Det är det som är definitionen på nivå fyra. Det är för lite pengar för att skita i. Man kan inte bara sluta jobba.

Caroline: Man måste ändå hålla på.

Jan: Men det är ändå mycket mer pengar än vad de flesta har på de andra nivåerna. Majoriteten av befolkningen, både globalt och i Sverige. Det är det som är nivå fyra. Vilket jag tror att många i vår community är. Det är en väldigt speciell nivå jämfört med de andra. Du kan fortfarande inte göra, i USA, nu pratar vi inte om det i Sverige, men på nivå fyra i USA tycker man att man direkt är fattig. Man kan inte flyga privat. Man kan ha flera bilar. Så är det lite i boken. Nick sa det själv. Man tar inte flyg i första klass, högst troligt.

Caroline: Nej, man flyger inte första klass.

Jan: Det är inte som att man behöver ha ett jetplan. Då är man rik.

Caroline: Exakt. Det tror jag inte.

"Lugna dig lite, Jan"

Caroline: Jag tycker du får lugna dig lite, Jan. Behöver inte pusha din agenda på mig. Du får vara lite nyfiken.

Jan: Varför känner jag mig inte så superrik? Varför känner du dig inte så superrik?

Caroline: För att jag brukar inte jämföra så mycket med andra. Och för att jag tycker, detta är ju Sverige. Men jag vill inte egentligen sitta här och prata om hur mycket pengar jag har. Det är djupt, det är obehagligt.

Jan: Och du behöver inte prata om hur mycket.

Caroline: Det är också det att det är obehagligt att prata till människor man inte ser, hur mycket pengar jag har.

Jan: Det är helt osvenskt dessutom.

Caroline: Jo, absolut.

Att kunna gömma sig på nivå fyra

Jan: Och det är det jag också tycker är intressant. Vilket jag också tycker är ganska skönt med det här nivåkonceptet. Det spelar ingen roll om det är 10, 20, 30, 40, 50, 60, 80, 90 eller 100. Man kan gömma sig lite på nivå fyra. Vilket jag tycker är ganska skönt. Och det jag menar är också att livet ser ungefär likadant ut, oavsett om det är 40 miljoner eller tio miljoner. Och jag tänker så här, det är ju ingen...

Caroline: Ja, jag tycker också det är jobbigt.

Jan: Jag var med i en annan podd där jag fick frågan rakt ut, där jag duckade den från början. Men jag menar också så här, det är ju ingen hemlighet. Det är bara att slå upp alla bolag, så ser man att vi har passerat nivå fyra. Vi är på nivå fyra, som sagt. Vi har inte passerat det. Och jag vill erkänna att jag tycker att nivå fyra är svårt. Och att den har fått mig att tappa sugen.

Om man ska göra något som spelar roll för ens liv och ekonomi, då måste man starta ett bolag man har för avsikt att det ska bli riktigt stort.

Jan: Om man ska göra något som spelar någon roll för ens liv och ekonomi, då måste man starta ett bolag som man har för avsikt att det ska bli riktigt stort. Eller någonting som kan katapultera, vad heter det på svenska, ekonomin inom 20 år.

Vägen vidare: använd pengarna för att göra livet rikare

Jan: Precis, och det är det jag tänker om vi kommer till målen här. Nu har jag inte tagit oss till nästa nivå, för vi pratade innan: nivå tre är fin, var nöjd med nivå tre. Nivå fyra, du har vunnit pengaspelet i alla de stora avseenden. Så det jag har skrivit här är att detta är nivån som är svårast att lämna. Många känner sig fast. Det som tog en till denna nivån kommer inte ta dig till nästa. Så använd pengarna för att göra livet rikare, till exempel Die with Zero, de här sakerna som Moa pratar om. Det är därför jag tror, när vi började prata om Die with Zero, när kom det här skiftet för oss? Det var egentligen, vi visste inte det då, men i RikaTillsammans gjorde vi ju ett skifte från nivå tre till fyra, det var ju då vi började prata mer om de här mjuka värdena. Nick säger det också bra: fokusera på det som inte kan köpas för pengar. Det sa han ju själv, att det är där han har skiftat fokus mot också.

Caroline: För jag antar också att han är på nivå fyra.

Jan: Han nådde nivå fyra som 34-åring, och andra typer av rikedom. Detta har jag tänkt på jättemycket sedan det avsnittet vi spelade in den 23 juni, att jag har boostat mycket med vår sexåring. När hon kommer så är det så här, det går inte att köpa för pengar att det kommer en sjuåring som vill gå ut på lekplatsen, eller vill ha vattenkrig i trädgården. Så jag har verkligen försökt prioritera de sakerna.

Nivå fem kräver motsatt strategi

Jan: Och det svåra här då med nivå fem är att det kräver en helt annan strategi. Vi kommer prata om det sen, men nivå fyra, för att ta sig dit, kräver det jobb, hög lön, en kombination av mycket hårt jobb, tjäna mycket pengar, sparande, investeringar och ofta diversifiering. Globala indexfonder under lång tid, ett brett sparande. Nivå fem är precis motsatt strategi, då kräver det koncentration. Du kommer inte ta dig från nivå fyra till nivå fem med indexfonder. Utan det som, om jag skulle börja titta...

Caroline: Och vad är nivå fem nu?

Jan: Ja, men bra, vi kan hoppa till nivå fem. Vill vi säga någonting mer om nivå fyra?

Caroline: Jag tycker vi har tröskat det nu. Har vi inte det?

Jan: Det har vi.

Reklamavbrott: anpassad kommunikation per nivå

Jan: Jag tänker att vi måste ta ett litet kort reklamavbrott och göra lite reklam för oss själva här. Jag tänker att detta med rikedomstrappan är så pass viktigt, och det kommer påverka hur vi gör nya hemsidan etcetera. Framför allt, för dig som lyssnar, så tror jag att värdet blir att kanske är man på nivå fyra, då är det kanske inte jätterelevant med nivå ett-information eller nivå ett-tips.

Jan: Därför vore det jätteroligt om du som lyssnar på detta använder länken i beskrivningen, för att om du redan prenumererar på vårt nyhetsbrev, uppdatera då vilken nivå du är på. Eller så håller vi också på att experimentera med en sån här guide. Tryck och svara på ett antal frågor, så får du vilken nivå du är på, de här tipsen, riskerna och det sammanfattat. Så att allt det finns i länken i beskrivningen. Och jag tänker, vi hoppar tillbaka till avsnittet nu.

Nivå fem: bostadsfrihet

Oliver: Nivå fem. Bostadsfrihet.

Jan: Jag har själv funderat på geografisk frihet. Det tycker jag är rätt så bra. Detta är från hundra miljoner kronor till en miljard. Om spann fyra var fast, så är spann fem ännu större. Men här kännetecknas man av att man kan bo var som helst i världen. Man kan ha flera boenden. Man har ofta flera boenden. Man har ofta någon som sköter det. Man har ofta gjort en exit. Man äger ett stort bolag. Eller man äger aktier tillsammans med något annat stort bolag. Eller man äger ofta stora reala tillgångar. Man äger mycket skog. Man äger fastighetsbolag eller liknande.

Pengar löser färre problem

Jan: Det som också kännetecknas här: pengar löser färre problem. Och det blir mer fokus på relationer och förlorad tillit. Det vill säga, vill de ha mig eller vill de ha mina pengar? Kommer de på detta för min skull eller för mina pengars skull? Vad vill de ha av mig i den här situationen?

Caroline: Det kan ju kanske bli lite så att man... De får problem med sina relationer, antar jag. Men det är deras människosyn kanske också.

Jan: Det tror jag Nick pratar om. Du pratade om nivå ett. Där är de lite av ditt sociala stöd, din hemliga förmögenhet.

Caroline: Din hemliga rikedom.

Jan: Men de är viktiga hela vägen. Han pratar också lite om, det var du som tog upp det, Caroline.

Caroline: Många filmer. Det var män som blev jätterika. Men de hade inget annat i slutet av filmen. Det är historien om rika människor. De hade sabbat allt annat.

Vissa människor är så fattiga att allt de har är pengar.

Jan: Jag tror han skriver det så här: vissa människor är så fattiga att allt de har är pengar. Men det blir mycket av det här på den här nivån. Jag har bara träffat några enstaka personer här.

Arv, familjedynamik och tidsperspektiv

Jan: Och då är det mycket funderingar kring arv, familjedynamik, mening i livet, krav, struktur. Mycket barn här, lite där Warren Buffett ger barnen tillräckligt mycket för att göra vad de vill, men inte tillräckligt mycket så att de inte behöver göra ingenting. Vi kommer prata om tidsperspektiv. Här, om tidsperspektivet på nivå ett är så här "hur klarar jag denna veckan" eller "hur klarar jag mig till lön", så är det här ofta, du vet, vi har kompisar på den här nivån som är så här: jag vill skapa ett hundraårsbolag eller ett tusenårsbolag. Här tänker man ofta i generationer. Man pratar ofta om stiftelse. Här vill man ofta ha en stiftelse. Jag tänker så här Wallenberg.

Caroline: Men där har de nog ändå löst den här barnfrågan bra, tycker jag.

Jan: Ja, de är bland de som har löst det bäst.

Caroline: Ja, de verkar ha löst det jättebra.

Jan: Ja, där är väl en del som får ta stryk längs vägen också. Men absolut, familjen lever vidare.

Caroline: Jag har inte hört så mycket om dem, men de finns säkert.

Jan: Men jag menar så att, jag gillar ju det att det finns ett tidsperspektiv, alltså tidshorisont och sånt där man tittar på, som skiljer mellan de olika nivåerna.

Hybris eller naturligt tidsperspektiv?

Caroline: Är det inte lite hybris att man vill skapa tusenårsbolag och sånt?

Jan: Nej, men jag tror inte det. Det blir naturligt.

Caroline: "Nu ska jag göra mitt legacy", liksom.

Jan: Fast Caroline, vänta, tack Caroline. Du är fantastisk i detta, artikulerat.

Caroline: Det tycker han ju inte.

Jan: Jo, det tycker jag.

Caroline: Det tycker jag är skitjobbigt, som vanligt.

Jan: Nej, men det tycker jag inte, för detta är en sån här klassisk, man står på en nivå och tittar på den andra, och så blir det svårt att säga "är det inte lite hybris?". Nej, jag hade gärna, om jag hade pallat det, tagit mig an en utmaning till. Och det hade varit okej att inte klara det, men att säga: nu tar vi oss an den här utmaningen, vi kommer göra detta och detta, vi ger det 20–25 år, men jag kommer skapa min egen tillvaro på nivå fem. Det är inte som att jag tycker så om jag hamnar på nivå fem, "då kommer jag bli en sån jävla skitstövel och jag kommer bara bli självupptagen". Var det det du menade?

Jan: Jag står inte och tittar på nivå fem och hatar det.

Caroline: Nej, det är inte det jag menar, utan jag menar att det blir olika problem på olika nivåer. Vi har pratat ganska mycket om hur ska vi göra med pengar för våra barn. Eller hur? För det är det problemet som vi står inför.

Från egna barn till barnbarn och generationer

Jan: På nästa nivå, på nivå fem, så står man inte så mycket "vad gör vi med våra barn?", utan där börjar man tänka "vad gör man med barnbarnen, hur förvaltas den här?". Pengarna är tillräckligt stora för att de ska räcka till barnbarnen och barnbarns generation. Jag tänker inte så mycket ekonomiskt för våra barnbarn, för i min värld, ointuitivt, har jag inte kommit till det problemet, för det har inte uppstått, för det är för lite pengar. Förstår du? Medan det blir ganska naturligt, har du över hundra miljoner, då blir ju funderingen släktgeneration mer än det blir närmsta arvet. För på vissa nivåer är inte ens arvet ett problem för dig, det blir inget arv. Så de olika tidsperspektiven får skjuts på de olika nivåerna.

Caroline: Det är möjligt att man tänker så här. Skulle inte Bill Gates ge bort sina miljarder?

Jan: Jo, och det kommer ju på nästa nivå. Och det blir också ett helt naturligt så här: på nivå fyra är jag för snål för att ge bort min förmögenhet. Ja, du ger bort lite grann på julen till UNICEF och sånt.

Caroline: Ja, men det är ganska lite.

Jan: Ja, ja, visst. För att jag har inte den typen av problem som vi kommer till på nivå sex.

Empati mellan nivåerna

Jan: Och jag tycker genuint att det är jättebra, för precis så här är det ju när någon från nivå två tittar på nivå tre. Eller nivå tre tittar på oss på nivå fyra.

Caroline: Vänta, hur menar du? Jag fattar inte hur man tittar på dem olika.

Jan: Att man inte kan relatera, man har inte upplevt problemet som den står för. Och det är därför, till exempel på nivå två eller ett, så här, hundratusen kronor är typ livsförändrande på nivå ett. Hundratusen kronor på nivå fyra spelar ingen roll. Du vet, det har jag ibland tänkt så här, detta ska jag erkänna, du vet, man tittar på tv och så är det någon som "du har fått böter på 35 000", och de är så "ah, mitt liv håller på att ta slut". Det är 35 000, vad fan, bara betala. Och sen får jag tänka tillbaka: halva Sveriges befolkning har inte 50 000 spänn. Är du med?

Caroline: Tänker inte så. Var det skönt att jag skulle kunna ta ett förbud?

Jan: Nej, men jag blev rädd för mig själv, för jag såg någon artikel som var så här, ja men den personen hade, ja, skitsamma, men det var så här att beloppen blir, relationen till beloppen blir annorlunda. Och jag tycker att det är intressant.

Caroline: Okej, men om man får höra om problemen som finns då på nivå fem och sex, så kanske man kan tänka så: nej, jag vill inte ha de problemen.

Vägen från nivå fyra till fem: hävstång och koncentration

Jan: Så kan det absolut vara. Det där är en av mina stora...

Caroline: Stora vadå?

Jan: Varför jag tycker det är svårt.

Caroline: Invändningar?

Jan: Nej, men varför jag tycker det är svårt att hoppa på tåget till nivå fem. För jag har i så många år, särskilt med det vi jobbar med, pratat så här: diversifiera, lägg inte alla äggen i samma korg. Gör inte onoterat. Gör inte de här grejerna. Jag vill inte ha en fastighet. Och sen inser jag så här: okej, vad är vägen från nivå fyra till nivå fem? Det är hävstång. Så in i helvete med belåning. Det är fastigheter, eller någon tillgång som kan belånas. Det är ofta en väldigt koncentrerad portfölj. Precis de sakerna som fått mig att må dåligt på nivå tre eller nivå fyra.

Caroline: Ja, om du är på nivå fyra nu, så skulle du ju ändå kunna lägga undan en liten slant. Om allt går förlorat, så har jag i alla fall detta.

Jan: Ja, men det tycker jag, det är allt det vi behöver.

Caroline: För man är väl inte dum när man försöker ta sig till nivå fem, så man lägger in alla sina besparingar, allting ska liksom hävas med hävstång. Det kan man inte göra, då är man inte riktigt klok.

Nivå fem är ett temporärt stopp

Jan: Men det roliga, förlåt, du ska få hoppa in, jag ska bara säga en sista grej. Det roliga är ju att Nick har intervjuat massor av folk på nivå fem, och han säger så här, att det genomgående draget hos alla på nivå fem är att det är personer som är på väg mot nivå sex, och nivå fem är bara ett temporärt stopp. Men vad han också säger är att det är lika stor sannolikhet på nivå fem att hamna på nivå fyra som att komma upp till nivå sex. För det är ganska svårt.

Caroline: Eller?

Jan: Det är ganska svårt att komma till sexan.

Caroline: Nej, men exakt.

Jan: De flesta tar sig från nivå ett till nivå två. Det är ganska stor sannolikhet att ta sig från två till tre. Ganska, ändå en del är mindre, att ta sig från tre till fyra. Men det är få som trillar ner från tre till två. Medan vid nivå fyra och fem så skiftar det igen. Från nivå fem är det nästan större sannolikhet att trilla tillbaka, det vill säga att bli av med dina pengar, än att få dem att växa.

Om skiftet på nivå ett till fyra är att bli rik, så är skiftet på nivå fem att inte bli fattig.

Jan: Så om vi ska ta ett skifte i tankesätt: om skiftena på nivå ett, två, tre och fyra är att bli rik, så är skiftet på nivå fem att inte bli fattig. Förstår du? Han kallar det, underrubriken i boken är så här "only the paranoid survive".

Caroline: Ja, visst.

Utfallsrymden vidgas: tur spelar in

Jan: Förlåt, Oliver.

Oliver: Nej, men jag håller med. Jag vet inte om det blir fel, men det blir som att utfallsrymden typ utökas på något sätt, tänker jag. För från nivå ett till fyra, gör du rätt saker, så bör du hamna där för det mesta. Det handlar inte så mycket om tur. Det är mer liksom, följ ett recept, gör det, ha tålamod, flit och systematik. Men jag tänker att det skiftar lite där, fem och sex. Det här med att satsa i onoterat eller starta något eget, att där är ju många faktorer. Du måste ha tur också, delvis. Du kan göra helt rätt sak, men ändå...

Jan: Falla ner på nivå fyra igen.

Oliver: Exakt.

Jan: Och det är också så roligt, så här, skilsmässostatistiken från nivå ett till nivå två sjunker. Skilsmässostatistiken från nivå två till tre sjunker. Skilsmässostatistiken från fyra till fem, eller fem till sex, ökar.

Caroline: Men är det inte för att folk jobbar så mycket?

Jan: Jo, förmodligen.

Mål på nivå fem: diversifiera en kudde

Jan: Så jag tycker också så här intressant, att mål, om man är på nivå fem, vilket också är jätteroligt, är så här: diversifiera en del av förmögenheten. Att göra precis det du sa, lägg undan en del så att det är en kudde. Återigen pratar vi med dem på nivå fem i vår närhet, som vi känner inte så många, men några. Hade jag sagt till dem så här "vet du vad, sluta göra det du gör och diversifiera". Nej, men inte sluta helt. Nej, men diversifiera en liten bit. Alltså de hade ju skrattat åt mig. De är ju så här: vi fattar dina indexfondgrejer. Men titta här vad jag har gjort som har tagit oss hit.

Caroline: Åh, jag tycker det är så märkligt. Att inte vilja ha någon trygghet. Jag förstår det, men ändå borde man liksom. Då har man ju jättemycket tro på sin egen förmåga. Och tur dessutom, att inte allt kanske går åt helvete.

Att känna sig själv och Elon Musk-exemplet

Jan: Jag tycker det handlar mycket också om att känna sig själv. Delvis, man har ju ofta väldigt många olika mål. Nick pratar lite om det. Jag tror han tog upp Elon Musk som exempel. Är han världens rikaste egentligen? Beroende på hur koncentrerad han är, i förhållande till andra personer som finns med på den här listan. Men det kan vara en större diversifiering.

Caroline: Jaja, exakt. Jo, det har varit ganska tydligt i media, hur många miljarder han har blivit av med på en dag och så vidare.

Jan: Och ointuitivt också så här. När han skrev det så var det så här: ja, så är det. Helt ointuitivt för de här personerna på den här nivån, och som många kommer protestera, men det optimala sättet är ju, ofta har man ju drivit ett företag eller gjort en verksamhet för att komma hit. Det mest logiska, och det som flest gör, är att sälja den och börja om på nytt med det startkapitalet.

Caroline: Vänta, vad sa du?

Sälja, återinvestera och hitta taket

Jan: Att sälja och återinvestera. Alltså att man skiftar. Det är många som kommer hit, har till exempel gjort det genom ett fastighetsbolag, eller ett bolag man har ärvt och utvecklat, men ofta kommer det ett tak till det. Så om man ska till nivå sex, så är ofta det mest rationella att sälja det och ta pengarna och återinvestera dem i ett nytt, alltså börja om från början någonstans i det här spannet.

Caroline: Okej, för att ha större sannolikhet att lyckas komma till nivå sex.

Jan: Men inte bara att investera i nytt.

Caroline: Nej.

Jan: Och om man tittar på många sådana här, ta Peter Thiel, ta Elon Musk, han hade ju där PayPal. Tog pengarna, återinvesterade dem i ett nytt projekt med Tesla, SpaceX. Tittar man på alla dem på nivå sex, så har i princip alla som har gjort det, någon gång bytt. De har drivit upp ett företag, gjort exit, fått en stor summa pengar. Sen har de tagit den summan pengar och återinvesterat. Man måste liksom hitta taket och sen gå vidare.

Caroline: Ja, men det finns ju många sådana miljardärer som sen bara lever på sina pengar, antar jag, som inte gör något.

Jan: Jo, men det pratade du och jag om vid något tillfälle, när vi pratade om Elon Musk, att han återinvesterar, eller att han har nya företag som han lägger pengarna i.

Caroline: Att det finns de som gör exit och sen så händer inget mer i deras liv liksom. Utan de kanske bara är sådana som lägger in pengar lite här och bara ängelinvesterar och inte gör någonting eget liksom.

Jan: Jaja, så kan det vara. Jag tror också att många saknar det. Men skitsamma, det är lite spekulation.

Boenden på olika nivåer

Jan: Bra. Är det något mer vi ska säga kring den här nivån?

Caroline: Du sa i början att man kan ha flera boenden och liknande. Jag tänker att det kan många på nivå fyra ha också. Det är väl inte en parentes, men det har man väl rätt stor...

Jan: Många på nivå fyra har absolut till exempel en boendelägenhet i Spanien. Men det är ändå inte så här, det brukar sträcka sig till en lägenhet i Spanien eller ett huvudboende i Spanien, och sen har man en stuga i Sverige.

Caroline: Jag funderar över det. Varför har man boenden på olika ställen? Det kanske behöver vara så att man ska kunna vara på olika ställen, eller att man vill semestra på olika ställen.

Jan: Jag tänker nu på nivå fem och sex här. Att det är nödvändighet och pleasure liksom. Medan om man har flera boenden på nivå fyra, så är det en sommarstuga typ. Eller ett hus i Spanien för att man vill semestra. Det är inte för att man ska kunna göra affärer där liksom.

Caroline: Nej, men det tror jag inte är på de andra heller. Återigen, ta det för vår umgängeskrets. Man har en stuga i fjällen, eller man har en i Spanien.

Jan: Jag måste titta på vår umgängeskrets. Det är så roligt att du inte ser detta.

Caroline: Nej, för att jag bryr mig inte, Jan.

Jan: Nej, jag vet. Jag vet att det inte är så viktigt. Men återigen, om man tittar på det. Jag tror, om jag ska gissa så här, kika in på nivå fem, då är det mer. Ta till exempel, nu var det en stor grej med det på nivå sex, Jeff Bezos gifter sig i Venedig, flyger dit massa folk. Och nu om vi semestrar, då gör vi ju gärna så här, som vi gjorde nu i våras, Caroline. Vi åker till Sälen. Vi var fyra familjer. På nivå fem så hade jag mycket väl kunnat säga: vi tar med oss de här fem familjerna, vi betalar för det här huset, de får betala resan, sen betalar vi allting där. Så det är samma sak, man bara skruvar upp volymen på det.

Nivå sex: påverkansfrihet

Jan: Nivå sex, påverkansfrihet, impact freedom. Här skulle jag säga att det är över en miljard kronor, alltså över hundra miljoner dollar. Det kan påverka andras liv i stor skala, det är det jag har skrivit. Också så här att skiftet blir ofta, när vi pratar sen om nivåerna, skiftet går ju från sig själv till samhället. Hur påverkar jag samhället i en god riktning? Kännetecknas ofta av att man äger flera företag, man har sålt för mycket pengar, man har stora reala tillgångar, man har mark, man har skog, man har fastigheter. Konsumtionen skiljer sig inte särskilt mycket från nivå fem. Du kan köpa allt som går att köpa redan på nivå fem.

Pengar löser inga nya problem

Jan: Så det är där. Pengar löser inga nya problem. Problem som pengar kan lösa slutar på nivå fem. Egentligen nästan på nivå fyra också. Extremt få människor på den här nivån, och extremt stor skillnad på förmögenheterna mellan personer. Han illustrerade i boken att mellan Forbes rik-lista med hundra rikaste, så mellan person ett och person hundra, mellan hundra av de rikaste, så skiljer det en faktor två tusen. Så den som är rikast har två tusen gånger mer pengar än den som är hundra, och då pratar vi om världens hundra rikaste personer.

Jan: Fokus är nästan uteslutande på arv, påverkan, mening, relationer, barn, generationsväxling, både på nivå fem och sex. De jag har träffat har mycket ångest kring arv. Man vill inte vara den som, man har ofta fått, de jag har träffat har fått ett jättestort arv sedan tidigare, och man har den här uttalade förväntningen att detta ska gå vidare till nästa generation, och det ska vara minst lika mycket. Man får fan inte vara den som fuckar upp det här. Man upplever ganska mycket ofrihet i att säga "grattis, du fick detta arvet av din fru, detta att du ville plugga juridik eller konst, det spelar ingen roll i det här".

Allt blir en risk: Stenbeck och Nobel

Jan: Detta är också så här, när vi pratar, allt blir en risk. Som miljardär i Sverige, det finns listor på miljardärerna, gör man bort sig som miljardär så hamnar man i tidningen. Vi har alla de här, du vet, Stenbecks, "Stenbecks okände son". Allt blir personlig trygghet, svårt att gå och handla på Ica. Den typen av problematik uppstår på den här nivån.

Jan: Mål liknande som på nivå fyra och fem. Här handlar det mycket om legacy, impact, och hur använder du dina pengar. Det handlar inte om pengar, utan vad man gör med dem, och ens legacy. Jag älskade historien om Alfred Nobel, som han hade i boken. Kände ni till den?

Caroline: Jag har inte hört talas om den innan, faktiskt. Att han blev upprörd över att han bara sågs som någon...

Jan: Nej, men han fick en dödsruna av misstag. Hans bror dog, och så skrev de en dödsruna på honom, och så var det så här, "han tjänade pengar på andras död". Ja, jag tyckte inte om det. Och då fick han så här: är det det arvet jag vill efterlämna? Då började världens spinnfunktion, hur kan vi säga, och det var därför han grundade Nobelpriset, för han ville bli ihågkommen för något positivt, framåtriktat, något gott. Så det är mycket legacy i den här, påverka samhället.

Elon Musk, legacy och perspektiv mellan nivåer

Jan: Det är därför jag tror inte det är så konstigt, till exempel Elon Musk försöker, han har ju vunnit pengaspelet, företagsspelet, så här "vad gör du?". Då vill du påverka samhället, så då engagerar han sig i politiken. Sen kan man ha en åsikt om huruvida det varit ett bidrag, ett plus eller minus, men ganska naturligt att pengar blir ointressant, utan då blir intresset: okej, varför har jag fått legacy, varför har jag fått impact?

Jan: Och detta är så roligt också, jag tycker det är svårast att prata om nivå fem och sex. Nivå fem tycker jag ändå att jag kan prata om, för jag kan ändå relatera till nivå fem. Vi befinner oss inte där heller, så vi kan ju inte prata inifrån. Jag har bara träffat två personer med över en miljard.

Caroline: Grattis till dig att du kan berätta om det.

Jan: Nej, det är den, tack Caroline.

Caroline: Vi får klippa bort det, men vi behöver inte säga det.

Jan: Jo, men jag tycker det, för jag upplever att det är... Funderingarna är mycket, det är inga människor som sticker ut, det är liksom tvärtom, så är det, så här upplever jag, inget väsen av sig, utan man är väldigt försiktig. Man ska inte dra till sig avundsjuka och missunnsamhet.

Caroline: Ja, absolut. Och sen vill man väl kanske inte heller, man är ju bara en människa, trots allt.

Empati som poäng: alla nivåer har vinster och utmaningar

Jan: Ja, absolut. Men jag menar, det blir så, återigen det här, jag tycker det är jättespännande att se detta som ett system. Hur blir det när man tittar från nivå tre till fyra? Hur blir det när man ser från fem till sex? Eller hur tittar man från nivå ett till nivå sex? Hur blir de här perspektiven?

Caroline: Ja, man från sex till fyra till exempel? "Var jag lycklig då, när jag var på fyra? Allt var mycket lättare då."

Jan: Ja, exakt. Det var ju flera sådana kända som har sagt så här: det var roligt att bli känd. Att vara känd, not so fun.

Caroline: Nej, liksom.

Jan: Också delvis för att man trodde att det skulle vara lösningen på alla problem. Men också för att det var vissa negativa kostnader som du drar med dig.

Jan: Så att jag skulle säga, min poäng, varför jag säger det så här, att alla nivåerna har sina fördelar. De har sina vinster, de har sina utmaningar, de har sina problem. Så jag skulle vara väldigt försiktig med att säga att den ena nivån är bättre än någon annan, för det blir bättre ur vilket perspektiv? Nej, du behöver inte oroa dig för pengar på nivå fem och sex till exempel. Men å andra sidan, på nivå ett, två och tre behöver du aldrig oroa dig för relationer.

Caroline: Ja, kanske ändå. Jo, men det kan man ändå ha problem med.

Jan: Nej, Caroline, på nivå två, du kommer inte ha någon... Jag blir så här upprörd, för du ska alltid protestera. En nivå två-person kommer aldrig ha en utestående fråga: umgås denna person med mig för mina pengar eller för mig?

Caroline: Nej, inte på det viset. Jag tror du menade att man inte hade några problem alls med relationer.

Jan: Det var inte det jag sa, utan jag pratade om på nivå sex. Så blir det hela tiden frågan: försöker den här människan träffa mig för det, eller för mina pengar?

Dating, rikedom och social acceptans

Caroline: Jag kan bara tänka mig, undrar hur dating går till på nivå fem och sex.

Jan: Med andra nivå fem och sex.

Caroline: Det blir ju så till slut.

Jan: För det är mycket lättare att hänga med de människorna, för plötsligt blir pengarna ett icke-problem. Jag kan ta ett exempel från min och Moas kurs, där vi träffade, det var egentligen inte menat så, men vi satte ju gränsen tio miljoner kronor, för vi hade inget bättre mått. Idag hade vi sagt så här: okej, detta är en träff för dig på nivå fyra. Det blev mycket, mycket tydligare.

Caroline: Och ni hade det i januari?

Jan: Vi hade det i januari, vi ska ha en ny i september, kanske ett till nästa år. Och då var det också en som sa, efter en dag när vi hade hängt tillsammans och skapat förtroende, han sa så här: gud, vad skönt att kunna säga att det är skitjobbigt att vara rik. Eller "fan vad jobbigt det är att vara rik". Och så skrattade han lite, och vi andra också, för han var så här: det är inget annat sammanhang där det hade varit socialt acceptabelt att säga "fy fan vad jobbigt det är att vara rik".

Caroline: Nej.

Varför empatin spelar roll

Jan: Liksom. Och det är det jag, varför jag blev upprörd här, Caroline, för mig handlar detta om empati. För de olika nivåerna. För hur livet ser ut på de olika nivåerna.

Caroline: Varför blir du upprörd då?

Jan: För att jag upplever att det blir... Och det är inte så mycket du, utan för att det ofta raljeras. Det raljeras ofta kring de här olika nivåerna. Nivå fem, du har inga... Eller nivå fyra, du har inga problem med pengar. Har du problem med pengar, så kan du alltid ge lite till mig.

Jan: Bra, har vi något mer att säga om dagens avsnitt?

Avrundning: trappan är hierarkisk men användbar

Caroline: Jag tänker kring den här rikedomstrappan, att det känns ju intuitivt på sätt och vis att man kan ta steg uppåt i sin ekonomi. Men det är kanske också det som har gjort att vi inte har tänkt så mycket på det, för det är hierarkiskt på något vis. Och det gillar vi aldrig riktigt. Men jag gillar ändå rikedomstrappan jättemycket, för att den gör att man kan känna "jag är på nivå tre, och vad ska jag tänka på? Detta, detta och detta". Så det är väl mest det jag känner, att den är hierarkisk.

Jan: Men är inte fällan att trilla i att tro att det ena är bättre än det andra?

Caroline: Jo, det är det som är fällan.

Är man på nivå tre, grattis, sjukt bra jobbat. Du behöver inte gå vidare.

Jan: Att jag tror att, nöja sig. Är man på nivå tre, grattis, sjukt bra jobbat. Du behöver inte gå vidare. Samma sak är det på nivå fyra. Du har vunnit pengaspelet. Det kommer inte bli märkbart bättre. Och frågan är, det är förmodligen inte ens värt det till femman. På den nivån.

Caroline: Jag tänkte också på ibland, om många som lyssnar på RikaTillsammans säger att de vill gärna tipsa om RikaTillsammans, men att det känns som att man bara öser på. Så jag tror också att detta kommer vara väldigt värdefullt, när vi bygger ihop det här. Man kan verkligen gallra i RikaTillsammans-djungeln, så att det blir lättare att rekommendera en kompis, eller en intresserad partner, och så vidare.

Avslutning och nästa avsnitt

Jan: Men där tänker jag också att, avslutningsvis, du som lyssnar eller tittar, tryck gärna på den länken i beskrivningen. Antingen för att berätta för oss vilken nivå du är på, så att vi kan skicka relevant information. Eller är du osäker på vilken nivå du är på, så håller vi på att experimentera med en sån här guide, där man ska kunna trycka sig igenom ett antal frågor, så får man sin lilla pdf och liknande. Så allt det finns i länken i beskrivningen. Så jag tänker att vi gör det inte mer än så, utan stort tack till dig som har lyssnat och tittat.

Jan: Och så ses vi i nästa avsnitt, där vi också kommer prata om de här olika aspekterna på rikedomstrappan, alltså koncept som skär igenom alla trappsteg, exempelvis buffert, barn, det mentala skiftet att göra, typer av tillgångar man har, etcetera. Och sen kommer ju också naturligtvis avsnittet med pappan till detta, Nick Maggiulli, som vi intervjuar. Och sen lovar jag, sen blir det som med bil, sen är det färdigt med rikedomstrappan. Stort tack!