Hur många månadslöner har snittsvensken på banken?

Wibbles årslön: rådet alla minns och få klarar

I början av 1990-talet sa finansminister Anne Wibble att alla borde ha en årslön på banken, ett råd som hånades som verklighetsfrånvänt. Frågan det väcker är ändå kvar trettio år senare: hur länge skulle ditt hushåll klara sig om inkomsten försvann i morgon? Grafen ovan sätter siffror på precis det. Den kommer från nationalekonomen Roine Vestman och Finansinspektionen och visar hur många månader svenska hushåll kan ersätta sin disponibla inkomst genom att tömma sina likvida tillgångar, det vill säga pengar på bankkonto, fonder, aktier och kontanter. När jag först såg fördelningen var det inte snittet som fastnade hos mig, utan gapet: en tredjedel av hushållen lever några månader från ekonomisk kris samtidigt som var tionde hushåll skulle klara sig i över fem år.

Snittet säger nästan en miljon, medianen säger 130 000

Svenska hushåll har i genomsnitt nästan 1 miljon kronor i likvida tillgångar, men medianhushållet har bara runt 130 000 kronor. Båda siffrorna kommer från Finansinspektionens FI-analys 28, samma rapport som grafen bygger på och kontrasten mellan dem är värd att uppmärksamma. Snittet dras upp av en liten grupp hushåll med mycket stora tillgångar. Ungefär 45 procent av hushållen har mindre än 100 000 kronor, så halva landet ligger betydligt närmare noll än närmare miljonen.

Eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.

Finansinspektionen, FI-analys 28 (2021)

Påståendet att svensken har en miljon på banken är sant och missvisande på samma gång. Mönstret står sig dessutom i färskare data, där hälften av svenskarna inte har 10 000 kronor i fonder enligt Finansinspektionens siffror från 2025. Det är fördelningen, inte genomsnittet, som avgör hur många som står utan skydd när något händer.

Var tredje hushåll klarar högst fyra månader

Drygt var tredje svenskt hushåll, 35,5 procent, kan ersätta sin inkomst i högst fyra månader med sina likvida tillgångar. Den vanligaste enskilda situationen i grafen är 3–4 månader, där 25,8 procent av hushållen ligger. Räknar vi ihop staplarna passeras hälften av hushållen först i intervallet 7–8 månader.

Så här ser de hopräknade andelarna ut (våra egna summeringar av grafens staplar):

I andra änden av skalan finns en förvånansvärt stor grupp: 10,5 procent av hushållen skulle klara sig i mer än fem år utan inkomst. Fördelningen har alltså två pucklar, många med nästan inget och en mindre grupp med väldigt mycket, medan mitten är gles. Samma skeva mönster går igen i den bredare förmögenhetsstatistiken vi gick igenom i Hur rik är svensken 2024? Den intressanta frågan är inte var snittsvensken ligger, utan vilken stapel du själv står i.

Grafen mäter inte månadslöner utan överlevnadstid

Måttet i grafen är månader av disponibel inkomst på hushållsnivå, inte månadslöner på ett bankkonto. Skillnaden spelar roll på tre sätt. Disponibel inkomst är det som kommer in efter skatt, inklusive bidrag och transfereringar, så jämförelsen med bruttolönen haltar. Likvida tillgångar är dessutom bredare än sparkonto: fonder och aktier räknas med och den som tvingas sälja aktier mitt i en lågkonjunktur gör det ofta till nedpressade priser, precis när inkomsten är som mest hotad.

Tredje brasklappen är åldern på datan. Grafen bygger på mikrodata från 2012, publicerad 2021; Sverige slopade förmögenhetsstatistiken 2007, så färskare register finns helt enkelt inte. Finansinspektionens eget argument för att bilden står sig är att andelen utan marginal varit stabil länge och SCB:s mätningar pekar åt samma håll: ungefär var femte person klarar inte en oväntad utgift på 12 000 kronor.

Min slutsats är att man inte ska jämföra sig med grafen via lönen, utan via utgifterna. Ta Anna som exempel. Hon har 120 000 kronor sparat och 24 000 kronor i disponibel inkomst i månaden, så enligt grafens mått klarar hon fem månader. Hennes fasta utgifter är dock 20 000 kronor, vilket ger sex månaders faktisk överlevnadstid och varje tusenlapp hon sänker utgifterna med förlänger tiden ytterligare. Överlevnadstid mäts i månader av utgifter och den siffran rår du själv på i större utsträckning än din inkomst.

Tre månaders utgifter är ett rimligt första mål

En buffert på tre månaders fasta utgifter på ett sparkonto räcker långt för de flesta hushåll. Det är golvet vi brukar utgå från i vår guide om buffert och bufferthinken, första hinken i fyra-hinkar-modellen. Bufferten ska vara tråkig: ett sparkonto med insättningsgaranti och gärna lite ränta, inte fonder, eftersom hela poängen är att pengarna finns där exakt när allt annat går fel. Den skyddar inte bara mot uppsägning utan även mot den trasiga tvättmaskinen, tandläkarräkningen och månaderna när allt händer samtidigt.

Vägen dit är enklare än den känns:

1. Räkna ut dina fasta månadsutgifter. Boende, mat, försäkringar och transporter, inte hela lönen. Det är det här talet som är din måttstock, inte månadslönen.
2. Betala dig själv först. Lägg en automatisk överföring direkt när lönen kommer. Även 500 kronor i månaden bygger en månads utgifter på ett par år och vanan är värd mer än beloppet.
3. Höj ribban när golvet är klart. Tre månader räcker för många; med osäker inkomst, hus eller barn är sex månader ett rimligt nästa steg.

Forskningen ger dessutom bufferten ett värde som inte syns i någon kalkyl: människor med buffert mår helt enkelt bättre, eftersom marginalen köper handlingsutrymme och sömn snarare än avkastning. Du behöver inte börja med Wibbles årslön. Du behöver bara börja.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i bufferten eller jämföra din egen ekonomi med andras har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Buffert och bufferthinken – hela guiden till trygghetskapitalet: storlek, placering och vanliga missförstånd.
• Fyra-hinkar-modellen – ramverket där bufferten är första hinken av fyra.
• Hur rik är svensken 2024? – den större bilden av svenskarnas förmögenheter, med samma skeva fördelning.
• Hur mycket sparar svensken och RT-communityn? – sparbeteendet som ligger bakom staplarna i grafen.
• Börja med buffert – vårt kortaste råd: trygghetskapitalet kommer alltid först.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.