För att inte vara sämre än indexfonder håller aktiva fonder på att bli ... indexfonder!

Aktiva fonder närmar sig index, men priset står still

Snittavvikelsen från index för cirka 550 amerikanska storbolagsfonder föll från 70,25 procent första kvartalet 2013 till 65,46 procent första kvartalet 2025, enligt data från Factset och Goldman Sachs Investment Research som Financial Times sammanställt. Det låter kanske som en detalj, men det är det inte. Det betyder att de fonder som tar betalt för att vara aktiva blir mer och mer som de indexfonder de säger sig kunna slå.

De flesta aktiva fonder underpresterar mot sitt index. Enligt SPIVA-rapporten underpresterade 65 procent av de aktiva amerikanska storbolagsfonderna mot S&P 500 bara under 2024, och snittet över rapportens 24-åriga historik är 64 procent. Den logiska, om än lite tragikomiska, lösningen för fondbolagen verkar vara att avvika mindre från index. Då kan de i alla fall inte bli så mycket sämre. Om fonderna ändå blir som indexfonder, borde de inte kosta som indexfonder?

Active share visar hur aktiv din fond egentligen är

Active share är ett mått på hur stor andel av en fonds innehav som avviker från fondens jämförelseindex, uttryckt i procent. Måttet introducerades av forskarna Martijn Cremers och Antti Petajisto vid Yale i studien How Active Is Your Fund Manager? (2009), och det är förvånansvärt enkelt att tolka.

• 0 procent betyder att fonden är identisk med index, alltså en ren indexfond.
• 20–60 procent brukar klassas som dold indexering, på engelska ”closet indexing”. Fonden tar aktivt betalt men levererar mest index.
• Över 60 procent är gränsen för vad Cremers och Petajisto kallar genuint aktiv förvaltning.

Det amerikanska snittet på 65,46 procent ligger alltså fortfarande på rätt sida om gränsen. Men trenden pekar åt fel håll, och ett snitt döljer som alltid en spridning: bakom 65 procent finns både genuint aktiva fonder och fonder som redan i dag är dolda indexfonder. Med det sagt är en sak värd att understryka: hög active share är ingen garanti för bra avkastning. Den är en förutsättning för att fonden ens ska kunna slå index, inte ett löfte om att den gör det.

Fallet har accelererat de senaste två åren

Det mest intressanta i grafen är inte nivån utan tempot. Mellan 2013 och 2022 pendlade snittet ganska stabilt mellan 67 och 72 procent, med en topp på 72,48 procent första kvartalet 2017. Sedan hände något. Så här ser nyckelvärdena ut:

Från fjärde kvartalet 2022 till fjärde kvartalet 2024 föll snittet med 5,4 procentenheter, från 70,24 till 64,88 procent. Det är ett större fall på två år än under de föregående nio åren tillsammans. Min tolkning, och den delas av flera bedömare, är att det handlar om karriärrisk. När indexfonderna växer och Morningstars Active/Passive Barometer år efter år visar att aktiva fonder förlorar, blir det rationellt för en förvaltare att inte sticka ut. Den som avviker mycket och har fel förlorar jobbet. Den som kramar index har kvar det. Fenomenet är inte nytt, vi har skrivit om hur alfat krymper över tid, men nu syns det svart på vitt i fondernas egna portföljer.

Du betalar för skräddarsytt men får konfektion

Problemet med en sjunkande active share är inte avvikelsen i sig, utan att avgiften inte följer med ner. En aktiv fond med 65 procents active share består till 35 procent av en ren indexkopia, men du betalar den aktiva avgiften på hela kapitalet. Det är som att betala för en skräddarsydd kostym och få något som till en tredjedel är konfektion rakt av hyllan.

Räkneexemplet är talande. Säg att Anna har 100 000 kr i en aktiv USA-fond med 1,4 procent i avgift, medan en indexfond på samma marknad kostar 0,2 procent. Mellanskillnaden är 1 200 kr per år. Om fondens active share är 65 procent betalar hon i praktiken den aktiva prislappen även för de 35 procent av fonden som bara kopierar index. Forskningen är dessutom rätt entydig om att högre avgift inte köper bättre avkastning, vilket vi gått igenom i studien om dyrare fonder lönar sig och i genomgången av varför indexfonder ofta slår aktivt förvaltade fonder. Vill du känna på effekten själv finns vår kalkylator för fondavgifter, den brukar vara en ögonöppnare.

Det här är inte heller bara ett amerikanskt fenomen. I Sverige har storbankerna en lång tradition av att sälja sina egna, dyra och aktiva fonder, och 9 av 10 svenska fondförvaltare har historiskt varit sämre än index. EU:s tillsynsmyndighet ESMA granskade redan 2016 europeiska fonder för misstänkt dold indexering. Frågan ”vad får jag egentligen för avgiften?” är alltså minst lika relevant på ett svenskt fondtorg som på ett amerikanskt.

Så kollar du om din fond är en dold indexfond

Det fina med active share är att det är ett mått du själv kan använda, ungefär som en innehållsförteckning på matvaror. Så här skulle jag göra:

1. Slå upp fondens active share. Många fondbolag redovisar måttet i fondens månadsblad eller faktablad. Hittar du det inte, fråga fondbolaget. Att de inte vill svara är också ett svar.
2. Jämför med 60-procentsgränsen. Under 60 procent i kombination med en hög avgift är en varningsflagga enligt Cremers och Petajistos forskning. Då betalar du aktivt pris för en mestadels passiv produkt.
3. Ställ avgiften mot aktiviteten. En tumregel: ju högre avgift, desto högre active share krävs för att avgiften ens teoretiskt ska kunna motiveras.
4. Dra slutsatsen. Är fonden i praktiken en dold indexfond är det oftast bättre att byta till en bred, billig och global indexfond, eller låta en fondrobot göra jobbet. Våra konkreta förslag finns i bästa fonderna.

Personligen tycker jag grafen är ett av de tydligaste argumenten på länge för det vi tjatat om i snart tjugo år. När till och med de aktiva fonderna röstar med fötterna och smyger sig mot index, då säger marknaden själv vad som fungerar. Skillnaden är bara att du kan köpa index till indexpris, medan deras kunder betalar aktivt pris för samma sak.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i aktiv mot passiv förvaltning och vad avgiften gör med ditt sparande har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Bästa fonderna – våra konkreta förslag på breda, billiga och globala indexfonder.
• Därför slår indexfonder ofta aktivt förvaltade fonder – grundargumentet bakom hela resonemanget, med forskningen i ryggen.
• SPIVA Europe 2025 – samma mönster i Europa: majoriteten aktiva fonder slår inte sitt index.
• The Incredible Shrinking Alpha – varför utrymmet att slå marknaden krymper för varje år.
• Storbankerna säljer sina egna, dyra och aktiva fonder – den svenska vinkeln på samma intressekonflikt.
• Jämför avgiftens påverkan på ditt sparande – räkna själv på vad avgiftsskillnaden kostar dig över tid.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.