Börsen går upp över tid trots att kriser kommer och går

En dollar, 155 år och 19 krascher i samma graf

Grafen ovan visar värdet av 1 USD investerad i amerikanska storbolagsaktier 1870, justerat för inflation och med alla utdelningar återinvesterade. Underlaget kommer från Morningstars genomgång av 150 år av börskrascher, som bygger på dataserier från bland annat Ibbotson och Shiller. Linjen passerar två världskrig, depressionen, oljekriser, IT-bubblan, finanskrisen och en pandemi. Personligen tycker jag att det är en av de viktigaste graferna som finns, för den besvarar frågan nästan alla sparare ställer sig förr eller senare, ofta mitt i en nedgång: går det här någonsin att lita på? Svaret är inte att börsen är ofarlig. Svaret är att den har betalat den som stannade kvar.

De största nedgångarna som tabell

Tabellen visar de största nedgångarna på den amerikanska börsen i reala termer. Det vill säga korrigerat för inflation.

1 dollar 1870 blev 28 630 dollar, trots allt som hände på vägen

En dollar investerad 1870 hade vuxit till 28 630 dollar i april 2025, räknat i reala termer alltså rensat för inflation. Det motsvarar cirka 6,8 % per år i real avkastning över 155 år. Det är värt att stanna upp vid: siffran är inte uppblåst av inflation, den är vad köpkraften faktiskt växte med, förutsatt att utdelningarna återinvesterades hela vägen.

Resan dit var allt annat än en rak linje. Så här ser några nedslag ur dataserien ut, hämtade ur bilagetabellen längre ned på sidan:

Lägg märke till att kurvan i grafen ser nästan lugn ut. Det beror dels på tidshorisonten, dels på att y-axeln är logaritmisk: lika stora avstånd i grafen motsvarar lika stora procentuella förändringar inte lika många dollar. Utan den skalan skulle de första hundra åren se ut som ett platt streck. Men det betyder också att nedgångarna ser mindre ut än de kändes. Fallet från 86 till 36 dollar är en real förlust på 79 % från toppen i augusti 1929 till botten i maj 1932, det djupaste i hela serien. På grafen ser det ut som ett hack. För den som stod mitt i det försvann fyra femtedelar av kapitalet.

Ungefär var åttonde år rasar börsen, det är inträdesbiljetten

Sedan 1870 har den amerikanska börsen fallit med cirka 20 % eller mer i reala termer 19 gånger, i genomsnitt vart åttonde år. Krascherna är med andra ord en del av börsens historia, inte ett undantag.

Det är just därför avkastningen finns. Att pengarna kan minska i värde, ibland kraftigt och i flera år, är risken vi får betalt för att bära. Utan nedgångarna hade aktier avkastat som ett bankkonto. Vi har skrivit en hel genomgång om varför man inte ska vara rädd för rätt risk utan omfamna den och den här grafen är ett visuella bevis på den tesen.

Värt att notera är att grafen visar USA, historiens mest framgångsrika aktiemarknad. Den ryska börsen stängde 1917 och den kinesiska 1949 och de spararna fick aldrig någon återhämtning. Tittar man på all historisk avkastning 1870–2015 över många länder håller mönstret att aktier belönar långsiktighet, men USA är ett av de bästa utfallen, inte genomsnittet. Det är ett argument för att äga hela världen genom en bred, billig, global indexfond inte bara ett enskilt lands börs.

Återhämtningen har alltid kommit, men ibland tog den 13 år

Varje nedgång i tabellen har en återhämtningskolumn och det är den som gör grafen användbar på riktigt. Medianen bland de 19 nedgångarna är drygt två år från topp till återhämtat realt värde. Men spridningen är enorm:

• Snabbast: covid-kraschen. Toppen i december 2019 var realt återhämtad redan i juli 2020, sju månader senare.
• Median: 27 månader från topp till återhämtning alltså drygt två år.
• Segast: nedgången 1911–1920 i spåren av första världskriget. Den var inte återhämtad förrän i december 1924, 13,5 år efter toppen. Det förlorade decenniet 2000–2013 är tvåa med 12,8 år.

Börsen har alltid kommit tillbaka, men ingen kan lova dig när. Den som lovar att det vänder inom ett år har inte läst tabellen. Det är därför sparhorisonten är det viktigaste beslutet i hela sparandet, viktigare än fondvalet. Pengar du behöver inom några år ska inte ligga på börsen och det är precis det problemet fyra-hinkar-modellen är byggd för att lösa. Med tio års horisont eller mer har även de flesta riktigt dåliga startlägen i den här serien hunnit läka. Den som köpte på toppen 1929, sämsta tänkbara dag på hundra år, var ikapp inom åtta år och mångdubblad några decennier senare.

Den som gjorde ingenting fick hela resan

Den obekväma sanningen är att grafens 28 630 dollar bara tillföll den som satt kvar genom samtliga 19 krascher. Säljer du på botten förvandlar du en tillfällig nedgång till en permanent förlust och forskningen visar att det är exakt där de dyraste misstagen begås. En studie från AQR visar dessutom att även den till synes smarta strategin att sälja och vänta på dippen historiskt har varit sämre än att bara behålla. Inte ens att köpa på toppen är så farligt som det känns: det mest sannolika efter en rekordnivå är en ny rekordnivå.

Time is your friend; impulse is your enemy.

John C. Bogle, The Little Book of Common Sense Investing (2007)

Bogles poäng är hela grafen i en mening. Tiden gör jobbet, impulsen förstör det. Den framgångsrika spararen i den här dataserien är inte den som förutsåg 1929, 2000 eller 2020, för det gjorde i princip ingen. Det är den som var passiv, lat och oinloggad genom alltihop. Således: välj en bred, billig och global indexfond, se till att horisonten är lång och bestäm dig på förhand för att nästa krasch, som statistiskt sett kommer inom några år, inte är ett felmeddelande. Det är inträdesbiljetten och historiskt har den varit värd priset.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i risk, krascher och vad man faktiskt ska göra när det stormar har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – riskpremien och de fem pengariskerna alla sparare har att hantera.
• Fyra-hinkar-modellen – så ser du till att pengar du behöver snart inte ligger på börsen.
• Vad gör man när börsen kraschar? – 40 frågor och svar från när det senast skakade.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – samma långa perspektiv på den svenska börsen.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – varför det sällan lönar sig att vänta på nedgången.
• Vad är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt? – vad 150 års data säger om hållbara antaganden framåt.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.