Fem pengarisker alla har att hantera
Allt du behöver veta om risk för ett lyckat sparande 2026
Oavsett hur mycket pengar man har finns det ungefär fem pengarisker att ta hänsyn till i vårt liv. Det handlar om allt från risken att inte kunna leva det livet man vill till investeringsrisken i ens sparande. Det fina med dessa risker – eller snarare osäkerheter – är att med rätt kunskap och förhållningssätt behöver man inte vara rädd för dem. Snarare handlar det om att omfamna de rätta typerna av risk.
Avsnitt 442 | Publicerat 5 månader sedan.
Viktig info: Detta avsnitt berör en eller flera olika typer av investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-04-07. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Avsnitt 442. Senast uppdaterad 1 månad sedan (2026-04-07) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Introduktion till avsnittet
- 00:03:33 - Risk som inträdesbiljett för avkastning
- 00:07:00 - Fem risker som alla behöver hantera
- 00:10:40 - Risk 1: Oförutsedda händelser
- 00:11:33 - Buffertens roll på olika nivåer i rikedomstrappan
- 00:18:57 - Det finns ingen universell definition av risk
- 00:24:00 - Risk 2: Att inte kunna leva det liv man vill
- 00:31:51 - Fyrahinkarmodellen och helhetsperspektivet på ekonomin
- 00:34:06 - Investera med syfte, inte bara för att
- 00:39:14 - Har du vunnit det ekonomiska spelet? Sluta spela
- 00:54:34 - Risk 3: Inflationsrisken
- 00:56:40 - Var försiktig med investeringar utan svängningar
- 01:03:51 - Risk 4: Investeringsrisker – idiosynkratisk vs systematisk risk
- 01:05:52 - Idiosynkratisk risk: bolagsspecifik risk du inte får betalt för
- 01:13:04 - Systematisk risk: marknadsrisken som du får betalt för
- 01:22:51 - SPIVA-data: 99% av aktivt förvaltade globalfonder underpresterar
- 01:26:26 - Marknadsrisken kan vara brutal (1929 - 1932)
- 01:38:51 - Sequence of returns-risk: ordning av avkastning
- 01:41:55 - Risk 5: Beteenderisken – 30% sämre avkastning
- 01:45:52 - Att missa de 10 bästa dagarna halverar avkastningen
- 01:53:15 - Många tar för lite risk i sin totalekonomi
- 02:03:09 - Tack till communityn för samskapandet
Inga podcast-länkar är tillgängliga för tillfället. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (16 st)
- Poängen redan från start
- De fem riskerna alla behöver hantera
- Principen farligast just nu
- Risken att inte kunna leva det liv du vill
- Flexibilitet slår precision
- Risken du får betalt för vs risken du inte får betalt för
- Varför indexfonder vinner matematiskt
- Endast 4% av aktier överavkastar räntor
- Tid minskar osäkerheten dramatiskt
- Räkna med nedgångar som en naturlig del
- Beteenderisken kostar 1-3 procent per år
- Kostnaden för att missa de bästa dagarna
- Sequence of return: risken vid pension
- Helhetsperspektivet de flesta missar
- Undvik investeringar utan svängningar
- Viktiga nyanser att komma ihåg
- Vanliga frågor
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 1 månad sedan (2026-04-07) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Poängen redan från start
Risk är inte något dåligt i sig utan inträdesbiljetten vi betalar för möjligheten till avkastning. I detta avsnitt går vi igenom de fem stora riskerna alla behöver hantera, oavsett ålder eller ekonomisk situation. Du får lära dig skillnaden mellan risk du faktiskt får betalt för och risk som är meningslös att ta, plus varför helhetsperspektivet på din ekonomi kan vara viktigare än vilken specifik fond du väljer.
De fem riskerna alla behöver hantera
Oavsett var du befinner dig ekonomiskt finns det fem risker att förhålla sig till: risken för oförutsedda händelser och otur, risken att pengarna inte räcker till det liv du vill leva, inflationsrisken som urholkar köpkraften, investeringsrisken när dina pengar varierar i värde, och slutligen beteenderisken där du själv kan vara dina pengars största fiende. Att förstå dessa risker är grunden för att kunna prioritera rätt.
Principen farligast just nu
Jonathan Stolzenberg introducerar en kraftfull princip: fråga dig vad som är farligast just nu i din ekonomiska situation. När du har identifierat det, tillsätt tillräckligt med resurser för att det inte längre ska vara farligast. Då bubblar något annat upp. Denna enkla fråga kan appliceras oavsett om du är student, småbarnsförälder eller nära pension, och hjälper dig prioritera buffert, försäkringar och sparande i rätt ordning.
Risken att inte kunna leva det liv du vill
Kenneth French, som arbetar med nobelpristagaren Eugene Fama, definierar risk som osäkerhet i hur mycket pengar man behöver vid ett givet tillfälle i livet. Det innebär att om du inte vet vilket liv du vill leva och vad det kostar, investerar du egentligen utan mål. De som lyckas med ekonomisk frihet, som FIRE-communityn, har ofta gjort precis detta: definierat livet de vill ha, satt en prislapp och arbetat målmedvetet mot det.
Flexibilitet slår precision
Eftersom vi inte kan förutsäga framtiden är flexibilitet nyckeln till att hantera osäkerhet. Det handlar om flexibilitet i när du behöver pengar, hur mycket du behöver och vilka utgifter du kan skära ner på. Martin Jonsson konstaterar att få om några saker i hans liv har hänt med mer än två års horisont, vilket visar hur svårt det är att planera exakt. Istället för att försöka förutse allt, bygg en ekonomi som klarar olika utfall.
Risken du får betalt för vs risken du inte får betalt för
Forskningen skiljer på två typer av investeringsrisk. Den idiosynkratiska risken är knuten till enskilda bolag och kan diversifieras bort helt gratis genom att äga många bolag. Marknaden kompenserar dig inte för denna risk. Den systematiska risken, marknadsrisken, kan du däremot inte diversifiera bort och det är denna som genererar avkastning. Det är som att spela rysk roulette utan att få betalt när du koncentrerar din portfölj till ett fåtal bolag.
Varför indexfonder vinner matematiskt
En global indexfond tar bort i princip all bolagsrisk och behåller bara den systematiska risken du får betalt för. Spiva-undersökningar visar att i 99 av 100 fall överpresterar indexfonder mot aktivt förvaltade fonder över en tioårsperiod. Avanzas egna siffror visar samma sak: genomsnittsspararen med koncentrerad portfölj har fått sämre avkastning än motsvarande indexfonder 13 av de senaste 17 åren.
Endast 4% av aktier överavkastar räntor
Bessembinder-studien från 2018 visar att endast 4 procent av alla bolag står för all överavkastning mot räntor. Det betyder att 96 av 100 bolag inte genererar bättre avkastning än räntefonder. Medianaktien är nästan alltid sämre än index eftersom börsen dras upp av några få extrema vinnare.
Tid minskar osäkerheten dramatiskt
På en månad är sannolikheten att börsen går plus ungefär 50 procent. På ett år ökar det till 70 procent, på fem år till 85 procent och på tio år till 96-97 procent. Sedan 1974 finns ingen 20- eller 30-årsperiod som har gått back. Det enskilda årets risk minskar inte för att du har sparat länge, men sannolikheten att ditt totala sparande går plus ökar dramatiskt med tiden.
Räkna med nedgångar som en naturlig del
Snittnedgången ett enskilt år är ungefär minus 14 procent från topp till botten, även i år som slutar på plus. Investerar du i tio år är det i princip garanterat att du kommer uppleva en 20-procentig nedgång. Under corona föll börsen 30 procent på 30 dagar men året slutade på plus 39 procent. Att nedgångar ingår i spelet är viktigt att förstå för att inte få panik.
Beteenderisken kostar 1-3 procent per år
Studier visar att investerare i snitt tappar mellan en och tre procentenheter i avkastning på grund av dåligt beteende. Det är upp till 30 procent av den potentiella avkastningen. Morningstar konstaterar att de som investerar i fondrobotar, alltså passiva lösningar som sköter sig själva, undviker denna beteenderisk. Att jaga den billigaste fonden och spara 0,1 procent i avgift hjälper inte om du tappar 1-3 procent på att agera impulsivt.
Kostnaden för att missa de bästa dagarna
Om du investerade 10 000 kronor mellan 1995 och 2024 och var fullinvesterad hela tiden hade du fått 230 000 kronor. Om du missade de 10 bästa dagarna hade du bara fått 100 000 kronor. Missade du de 60 bästa dagarna hade du bara fått 12 000 kronor. De bästa dagarna tenderar att klustras med de sämsta dagarna, så du kan inte bara missa nedgångarna och fånga uppgångarna.
Sequence of return: risken vid pension
För dig som närmar dig pension eller FIRE finns en särskild risk: ordningen på avkastningarna spelar roll. Två serier med samma snittavkastning kan ge vitt skilda utfall beroende på om de dåliga åren kommer i början eller slutet. Lösningen är att ha tre års utgifter utanför börsen.
Helhetsperspektivet de flesta missar
Martin Jonsson (MPJ i forumet) reflekterar på sin investeringsresa över 35 år och konstaterar att de flesta tittar isolerat på sitt depåkonto när de bedömer risk. Men om du räknar in bostad, pension och humankapital blir andelen aktier ofta mycket mindre än du tror. En börsnedgång på 30 procent kanske bara påverkar 5-10 procent av din totala ekonomi. Många tar faktiskt för lite marknadsrisk när de ser på helheten, vilket innebär att de jobbar fler år än nödvändigt.
Undvik investeringar utan svängningar
Var extremt försiktig med investeringar som inte varierar i värde, förutom bankkonto med insättningsgaranti. Dessa blir ofta allt-eller-inget-investeringar där du antingen får tillbaka allt eller ingenting. Det gäller många onoterade bolag, strukturerade produkter och alternativa investeringar. Efter varje börskrasch dyker det upp produkter som lovar garanterad avkastning utan risk, men de döljer ofta problem som blir synliga först när det är för sent.
Viktiga nyanser att komma ihåg
Risk inom finans betyder inte samma sak som i vardagsspråk, det handlar om prisvariation snarare än totalförlust. Du kan inte ta bort risk, bara byta en risk mot en annan. Historisk data från börsen garanterar inte framtida resultat, men mönstren har varit stabila. Sequence of return är mest relevant för dig som är inom fem år från att börja leva på kapitalet.
"Risk är inträdesbiljetten vi betalar för att få möjligheten till avkastning"
"Vad är farligast just nu? När du har identifierat det, tillsätt tillräckligt med resurser för att det inte längre ska vara farligast"
"Risk är osäkerhet i hur mycket pengar man behöver vid ett givet tillfälle i livet"
"Om börsen är ett kasino så är detta världens bästa kasino, för ju längre tid man spenderar där desto större sannolikhet är att man tjänar pengar"
"Investera dina pengar i en bred passiv global indexfond, månadsspara regelbundet, gör det automatiskt, gå och titta på fotboll"
I flera år har jag sagt att risk är inträdesbiljetten vi betalar för möjligheten att få avkastning. I dagens fördjupningsavsnitt (och kanske årets längsta avsnitt) dyker vi ner i resonemangen kring risk. Målet är att det ska vara ett “allt du behöver veta”-avsnitt som ger dig mer kunskap om risk än vad majoriteten av befolkningen har.
Vi har valt att fokusera på det som jag upplever är viktigast och ger mest effekt för de flesta.
- Farligast just nu? – vi börjar i Jonathan Stoltzenbergs princip för att identifiera oväntade händelser som vi hanterar genom buffert, flexibilitet och försäkringar. Vi urskiljer också olika riskbegrepp och konstaterar att man många gånger behöver vara tydlig med vilken risk man menar och att “risk” i vardagen sällan är samma sak som ekonomer menar med “risk”.
- Inflationsrisken – det trista inom ekonomi och pengar är att man sällan helt kan ta bort en risk, utan bara byta en risk mot en annan. Jag kan undvika risken att mina pengar svänger i värde genom att flytta dem från indexfond till bankkonto, men då har jag bara bytt “svängningsrisk” till garanterad förlust i form av köpkraften i mina pengar minskar.
- Risken för att inte kunna leva livet jag önskar – vi resonerar därefter vidare kring professor Kenneth Frenchs tes kring att risk ofta handlar om osäkerheten i hur mycket pengar jag behöver vid vilken tidpunkt i livet. Många av oss önskar t.ex. jobba mindre, resa mer, ha mer tid och det kommer med en osäkerhet kring: “Hur mycket pengar behöver?”, “När kommer jag kunna gå i pension?”, “Kommer börsen ge samma avkastning att jag kan leva på mitt kapital” etc.
- Investeringrisken – det som de flesta tänker på kring risk med sparande. Vi urskiljer de två viktigaste riskerna enligt forskningen – marknadsrisken som är risken jag får betalt för och den dumma idiosynkratiska risken man inte får betalt för och bör undvika – men som majoriteten av alla sparare tar i 110. Något ChatGPT tyckte var “att spela rysk roulette utan att få betalt för det”. Jag har svårt att inte hålla med.
(Självklart blir det grafbonanza här). - Beteenderisker – vi avslutar med beteenderisker där alla studier och rapporter konstant visar att snittspararen underpresterar mot både index och investeringen de investerar i. Det kan bara förklaras av beteendemisstag. Man är ganska överens att kostnaden är mellan 1-3%-enheter per år – vilket motsvarar ungefär 30% lägre snittavkastning. Det är sjukt mycket och är bokstavligt talat hundratusentalskronor om inte miljoner på en sparkarriär.
Avsnittet bygger på artikeln “Var inte rädd för rätt risk” som i sin tur är en sammanställning av många års eget sparande men framförallt feedback från er i communityn. Denna artikel skulle inte varit möjligt utan er. Så ett stort tack både till dig som bidragit och till dig som är RT-supporter som gjort detta avsnitt möjligt.
Hoppas att du gillar det!
Jan och Caroline
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Nedan följer 8 av totalt 19 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Relaterade sidor och annat kul
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.
Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet
Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.
Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt
Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.
100 procent av nordiska fonder slog inte sitt index på 10 år. 98% av globala fonder slog inte index. Tolfte SPIVA-rapporten i rad pekar åt samma håll.
Lysa fondrobot: vår erfarenhet utifrån 10 miljoner i sparande hos dem
Så här tänker vi om Lysa efter sju år som kunder och hundratals samtal i communityn. Slutsats: bäst för de flesta oavsett om du är nybörjare med 1 000 kr eller expert med mycket mer.
Folkbildare i privatekonomi och ett rikare liv bortom pengar.
Kan tillägga att utöver risk är det en del Snötass fokus
Härligt med ett mastodontavsnitt som varar två cykelpendligar ToR till jobbet.
Bra avsnitt och jag gillar när Carro är på och jag tycker absolut att hon ska göra hinkgrejen på egen hand och att ni följer upp detta i ett kommande avsnitt och jämför skillnader kring tankesätt.
Jag gillade att ni såg frågan lite olika, utan att för den skulle absolut missuppfatta varandra och jag gillar att termen risk fått betyda så mycket mer än ett löjligt “buzzword” för snorungar under måsveckan.
Sedan sätter ni inte alltid ord på det ni menar så att den andre förstår hundraprocentigt (tror jag), men jag tror också att det gagnar alla lyssnare. Det är så mycket mer befriande med en podd med resonemang och inte bara “sanningar”.
För ett tag sedan funderade jag lite på det här kring risk i allväderstråden.
Jag kom fram till att min definition av risk är: “sannolikheten att misslyckas nå mitt finansiella mål över en viss tidsperiod”
Och som du är inne på, när man inkluderar inflation så kan “pengarna under sängen” gå från “100% säkert” till “nära 100% garanterat att tappa köpkraft”.
Jag är ingen expert, men jag lyckades inse att man kan räkna ungefärligt på sådana här grejer även utan att köra simuleringar.
Om man har förväntad avkastning, ett finansiellt mål och volatilitet kan man sedan räkna ut något som kallas z-score, och från det få fram sannolikheten att överträffa sitt finansiella mål efter en viss tidsperiod.
Formel: (Förväntad avkastning - finansiellt mål) / volatilitet = z-score för att slå det finansiella målet
Och för att översätta z-score till sannolikhet får man sedan titta i en tabell eller köra det i excel.
Värt att notera är att sharpe-kvoten (det vanligaste måttet på riskjusterad avkastning) räknas ut på just detta sätt: (Avkastning - riskfria räntan) / volatiliten
Sharpe-kvoten är alltså z-score för att slå den riskfria räntan över ett år.
För att räkna ut över flera tidsperioder blir det:
(Förväntad avkastning - finansiellt mål) / (volatiliteten / SQRT(n))
Där SQRT är kvadratroten (square root) och n är antalet tidsperioder.
För att bekräfta att formeln fungerar kan vi jämföra den med historiska siffrorna du har i artikeln:
Och här är siffrorna jag får fram om jag räknar med 8% förväntad avkastning per år, ett mål på att slå 0% avkastning, och en volatilitet på 15% per år:
Stämmer ganska bra överens tycker jag!
Väldigt trevlig uträkning
En fundering, 8% avkastning gissar jag är nominellt, då är det väl ändå mer intressant att sätta målet att slå riskfri ränta ~2%? Jag gjorde ett eget kalkylblad och satte mål 2% och fick dessa siffror, lade även till en kolumn för total ackumulerad överavkastning:
Och eftersom du nämnde allväderstråden
, att jämföra med en allvädersportfölj med 1.5x hävstång:
Ja, man kan välja vilket mål man vill. Jag använde 0% för att jämföra med siffrorna i artikeln.
Men i verkligheten är man ju mer intresserad av att slå riskfri ränta eller inflation.
Intressant!
Nu börjar det bli några år sedan jag tillämpade z-score under mina studier och jag hade typ glömt bort det, men då använde vi det för att ta bort outliers i datan för att göra vidare analys.
I detta sammanhang är jag dock inte riktigt med på hur jag ska “förstå” z-score. Z-score är ju bara ett sätt att placera något på ett intervall av standardavvikelser vid en normalfördelning? Är det hur många standardavvikelser bort resulterande avkastning är i förhållande till målet?
Hur kom du fram till denna formel?.. Jag blev lite fundersam över
volatiliteten / SQRT(n)bl.a.Jag tänker att formeln baserat på 1 års volatilitet borde vara
(\mu_{n}-f_{n}) / (\sigma_{1}*\sqrt{n})
där \mu är avkastning över n perioder, f är riskfri ränta (eller mål) över n perioder och \sigma är 1-års volatilitet. Det ger lite annat resultat, den gröna rutan nedan:
Tack för intressant och bra avsnitt.
Två timmar försvann utan problem och jag gillade också samspelet mellan Jan och Caroline!
Bra insikter om risk, då jag själv och säkert många andra kan relatera till tankesättet att risk bara är “risken” att förlora pengar. Med ett bredare tankesätt så är där ju mycket fler risker med inflation mm.
Stor igenkänningsfaktor gällande strukturerade produkter.
2009, efter finanskrisen, var jag betydligt mindre påläst inom ämnet ekonomi och investeringar i synnerhet.
Jag lyckades då hamna i klorna på en “investeringsrådgivare” och insåg inte:
Ett dåligt beslut hos Acta kapitalförvaltning, där jag investerade ca 600.000kr blev en dyrköpt läxa.
Nu med hjälp av Rikatillsammans är jag betydligt mer påläst och kunnig. Tack @janbolmeson och Caroline för att ni folkbildar Svenska folket!
Jag har trots trave klampet hos Acta ändå lyckats ta mig till nivå 4 och kommer leva gott som 60-åring om ett par år och har förmånen att kunna bestämma över mitt liv. Jag behöver nu bara övertyga mig själv om att “sluta spela spelet”.
Bra avsnitt! Risk och riskhantering är ett kärt ämne. Jag har arbetat många år med compliance inom bank/finans/försäkring där risk är den centrala komponenten.
Min erfarenhet, på en generell nivå, är att många ofta misslyckas med riskformuleringen, vilket i sin tur gör bedömning och mitigering av risken oerhört svårt att lyckas med. Alltför ofta ser man alltför vida riskformuleringar, vilket gör det nästan omöjligt att arbeta med risken på ett effektivt sätt. Då brukar det underlätta att tänka i hierarkier, områden eller kategorier av risk.
Inom mina områden användes ofta den traditionella OHK-metodiken, som är tämligen simpel till sin natur, men brukar räcka långt. Alltför avancerade modeller brukar snarare ställa till det i förståelsen, vilket gör att det spenderas för lite tid med riskhantering, vilket i sig kan öka det samlade riskvärdet.
Med OHK-metoden avses Orsak-Händelse-Konsekvens, riskformuleringen brukar se ut enligt följande:
”Risk för att [oönskad händelse] leder till [konsekvens] till följd av [orsak/hot + eventuellt brustna barriärer]”
Därefter bedömer man ofta Sannolikhet och Konsekvens, som tillsammans skapar riskvärdet.
Normalt har man sedan tidigare beslutat om toleransnivåerna, det brukar göras i någon form av riskmatris där man plottar in sannolikhet och konsekvens och man ser om risken ligger i grön/gul/röd zon. Man har då i förväg även beslutat vad som gäller per zon, vem ansvarar, vad ska göras etc.