Vår syn på risk påverkas av vår ålder och erfarenhet

Samma börs, helt olika erfarenheter

En 25-åring och en 70-åring tittar på exakt samma börs men har levt igenom helt olika versioner av den. Jag har själv investerat sedan 1996 och har därmed Asienkrisen 1998, IT-bubblan 2000, finanskrisen 2008 och coronakraschen 2020 i ryggmärgen. Den som började spara 2023 har inte upplevt någon av dem som investerare, och somliga missade till och med nedgången våren 2025.

Grafen ovan sätter en siffra på den skillnaden. Den visar hur många björnmarknader, alltså nedgångar på minst 20 % från en topp i amerikanska S&P 500, en person i en viss ålder har levt igenom sedan sin födsel. Grafen förklarar varför vi ibland pratar förbi varandra när vi diskuterar risk, både hemma vid köksbordet och i communityn.

Så läser du grafen: från 4 kriser vid 25 till 17 vid 90

En 25-åring har upplevt 4 björnmarknader under sin livstid, en 70-åring har upplevt 11 och en 90-åring 17 stycken. Antagandet i grafen, som bygger på data från Exhibit A och FactSet, är att man varit ”investerad” sedan födseln. Trappan stiger sedan stegvis genom livet.

Det mest intressanta är platån i början: 25-, 30- och 35-åringar har alla upplevt exakt 4 stycken. Det beror på att 1990-talet var en ovanligt lång period utan björnmarknad, så en hel generation delar samma korta krishistorik. För den som är runt 30 idag handlar det rimligen om IT-bubblan, finanskrisen, coronakraschen och 2022, varav de två första inträffade när man gick i lågstadiet.

Större delen av de kriser en ung sparare ”upplevt” har hen upplevt som barn, inte med egna pengar på spel. Den faktiska erfarenheten av att se sin portfölj halveras är ännu mer ojämnt fördelad än vad staplarna visar.

Forskningen: kriserna vi levt igenom styr vår riskvilja

Att erfarenheten formar riskviljan är inte bara en känsla, det är ett av de mer kända resultaten inom beteendeekonomi. Ekonomerna Ulrike Malmendier och Stefan Nagel visade i studien Depression Babies (Quarterly Journal of Economics, 2011) att människor som upplevt svaga börsperioder under sin livstid tar mindre finansiell risk, äger aktier i lägre utsträckning och tror på lägre framtida avkastning.

Individuals who have experienced low stock market returns throughout their lives report lower willingness to take financial risk.

Ulrike Malmendier och Stefan Nagel, Depression Babies, Quarterly Journal of Economics (2011)

Extra intressant är att färska erfarenheter väger tyngst, och allra mest hos unga. Den som fick sin första krasch tidigt i sparlivet bär den med sig länge. Personligen upplever jag det själv: IT-bubblan, där jag förlorade en stor del av mitt dåvarande sparande, har präglat min riskaptit mer än någon föreläsning eller bok någonsin gjort. Vår riskvilja är med andra ord mindre ett rationellt val och mer en biografi.

Björnmarknaden är normalfallet

Sedan 1928 har S&P 500 haft 27 björnmarknader, ungefär en vart 3,5:e år, med en genomsnittlig nedgång på cirka 35 % enligt Hartford Funds sammanställning. På en 50-årig sparhorisont får man alltså räkna med att leva igenom runt 14 stycken. Det stämmer väl med grafen: en 85-åring har upplevt just 14.

Snittet är dock ingen prognos. Mellan 1990 och 2000 kom ingen björnmarknad alls, medan 2020-talet bjöd på flera nedgångar på bara några år. Det enda vi kan säga med hyfsad säkerhet är att nästa krasch kommer, vi vet bara inte när. Därför är frågan inte om du kommer uppleva fler börsfall, utan hur du och din portfölj ska bete er när det händer. Forskningen är rätt tydlig där också: att sitta still och fortsätta köpa har historiskt slagit försöken att köpa dippen, och vi har samlat 40 frågor och svar om vad man gör när börsen kraschar.

Räknar man baklänges blir det nästan komiskt. Den som i dag är 25 har i snitt drygt tio björnmarknader framför sig. Krascherna hör helt enkelt till.

Styr risken efter horisonten, inte efter minnena

Om vår magkänsla för risk är formad av vilka kriser vi råkat leva igenom, då är magkänslan ett dåligt styrinstrument. Två personer med samma indexfond kan ha helt olika upplevd risk, bara för att de är födda olika år. Det är därför vi föredrar att styra risken mekaniskt i stället för känslomässigt:

• Utgå från sparhorisonten. Pengar som ska användas inom kort hör hemma på bankkonto eller i räntor, pengar med tio års horisont eller mer tål hög aktieandel. Det är kärnan i fyra-hinkar-modellen.
• Ta rätt risk i stället för att undvika risk. Risk är inträdesbiljetten för avkastning, något vi fördjupar i Var inte rädd för rätt risk, omfamna den!
• Låt forskningen, inte minnena, sätta aktieandelen. Studier pekar till och med på att hög aktieandel genom hela livet kan vara rationellt, och Vanguards livscykelmodell visar att sparkvoten betyder mer än fondvalet.

En portfölj du inte kan sova med kommer du överge i precis fel läge, oftast på botten av nedgång nummer fem, sex eller elva. Välj därför den högsta risk du faktiskt klarar av att hålla genom en halvering, inte den högsta risk ett kalkylblad föreslår.

Nästa gång någon yngre eller äldre än du ser helt annorlunda på börsrisk, kom ihåg: ni tittar inte på samma börs, ni tittar på varsin livshistoria.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i risk, kriser och hur man bygger ett sparande som tål dem har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – vår stora genomgång av de fem pengariskerna alla har att hantera.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturera ekonomin efter horisont så att kraschen inte styr besluten.
• Vad gör man när börsen kraschar? – 40 frågor och svar från senast det skakade.
• Hold the dip – AQR-studien som visar att köp-behåll slår buy-the-dip.
• 100 % aktier hela livet? Ja, säger forskningen – Cederburg och Anarkulova utmanar åldersbaserad risknedtrappning.
• Modell för att investera genom hela livet – Vanguards livscykelmodell där sparkvoten slår fondvalet.
• Fem experters bästa tips när börsen skakar – vad man ska göra och inte göra i nedgång.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.