Bli bättre på att köpa i nedgång – psykologin bakom

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett verktyg för att våga köpa i nedgång
2. Femårsjubileum och dagens fråga
3. Köp billigt, sälj dyrt — men vi gör tvärtom
4. Disclaimer och vem avsnittet är för
5. Av oss för oss — community i stället för sponsor
6. Don't fear volatility — Nicks utgångspunkt
7. Historien om Fred Smith och FedEx
8. Risken i att inte göra någonting
9. Vi hör aldrig om risken att stå utanför
10. Den utdragna nedgången och det sjunkande intresset
11. Att undvika nedsidan undviker också uppsidan
12. Carolines bekännelse om investeringsintresset
13. Strategisk mediokritet och priset man betalar
14. Den magiska andens tankeexperiment
15. Vad är en intra-year drawdown?
16. Svenska och amerikanska siffror på nedgångar
17. Hur ovanligt är minus 30?
18. Vad är en lagom risk?
19. Diversifiering och tidshorisont
20. Vart vi är på väg
21. Korrelationen mellan nedgång och årets slut
22. Charlie Munger om att tåla en halvering
23. Volatiliteten är högre idag
24. Trött på pessimismen i media
25. En strategi som inte kräver beslut
26. Avkastningen är ofta som högst efter krascher
27. Skillnaden mellan att tajma och att utnyttja
28. Hur ser det ut när blodet flyter på gatorna?
29. En genomsnittlig börskrasch och var vi står
30. En krona efter nedgång ger mer
31. Matematiken bakom återhämtningen
32. Avsnitt 146 och köptillfället i mars 2020
33. Konkret exempel: OMXS ner 25 procent
34. Ekvationen
35. Vad ekvationen ger oss
36. Ränta-på-ränta-formeln bakom
37. Tabellen: när lönar det sig att köpa?
38. Att omformulera den svåra frågan
39. Amerikansk data: minus 30 och minus 50
40. Citatet ingen vågar säga
41. Den vanligaste invändningen: Japan
42. Varför Japan-jämförelsen inte håller
43. Oddsen på din sida över tid
44. Diversifiering och oddsen vid större nedgång
45. Avrundning: rädslan väger tyngre än bevisen
46. Just keep buying — och fyra år är ett kort perspektiv

Ett verktyg för att våga köpa i nedgång

Jan: Jag tror att det här är ett verktyg i verktygslådan, eller en livlina, som gör det mycket enklare att kunna köpa vid de här tillfällena när börsen har gått ner 20–25 procent, som den är nu.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 260, och temat idag är det här med att bli bättre på att köpa i börskrascher, i en nedåtgående marknad eller en trist börsmarknad som vi har lite av nu i juli, sommaren 2022. Det här är vår del åtta i serien Just Keep Buying. Den är fristående och bygger på Nick Maggiullis bok med samma namn.

Och jag måste ändå säga att jag tycker det är ganska skönt. Nu börjar saker bli som vanligt.

Caroline: Vadå, tänker du?

Jan: Nej, men vi hade ju den här serien i våras som vi började. Och sen hade vi två eller tre avsnitt där vi inte riktigt har släppt varje vecka. Vi hade en veckas uppehåll för att vi var på Mallorca och höll på att fastna där på grund av SAS-strejken. Du har haft covid. Men nu är vi tillbaka, back on track.

Caroline: Sommar är inte min period.

Femårsjubileum och dagens fråga

Jan: Nu är vi tillbaka till vår bas, där vi kommer att prata om att tolka, försvenska och vika ut Nick Maggiullis bok Just Keep Buying. Han har använt en blogg som heter Of Dollars and Data. Man ska ge cred, äras den som äras bör.

Och sen har det också varit så att detta egentligen är vårt femårsjubileum.

Caroline: Ja, förra avsnittet, väl?

Jan: Nej, det är detta. Det är det här 260-avsnittet. Så det är faktiskt fem år sedan vi började podda och blogga. Och där var också en sån där "åh, man borde göra någonting speciellt". Sen har jag haft sån ångest och sån nervositet, så till slut var det bara så här: nej, vi gör det vi brukar göra, det som är uppskattat.

Caroline: Ja, vi ser ifall vi kommer på någonting annars.

Jan: Precis. Och idag kommer det handla om: vad är en lagom risk? Vad är priset? Vi har tidigare pratat om att när man investerar sina pengar så går börsen, eller marknaden, upp och ner. Det är priset man betalar för att få vara investerare och kunna få en avkastning. Så idag kommer vi kvantifiera det priset. Vad kostar det? Vad är priset för att få lov att investera sina pengar?

Och allt detta kommer mynna ut i ett förslag på ett lite annat sätt att tänka. Särskilt när marknaden är på ett trist humör, och att det faktiskt är bra att köpa i nedgång.

Köp billigt, sälj dyrt — men vi gör tvärtom

Jan: För vi har alla hört "köp billigt, sälj dyrt". Men det vi spontant älskar att göra är att köpa dyrt och sälja billigt. Vi vill köpa när det går upp, vi vill köpa när alla andra köper. Och sen känns det jobbigt, som nu när börsen är ner 25 procent på ett halvår. Man pratar om att det är den sämsta börsstarten för aktier och räntor på 50 år. Eller till och med sedan 1932.

Och då känns det inte som att man är så sugen på att månadsspara. När man sätter in pengarna den 20... Jag tror jag mätte det för någon månad sedan. Vi la in vårt månadssparande den 28, och sen typ den första så var hela det månadssparandet borta. På grund av nedgång.

Caroline: På grund av nedgång.

Jan: Och då känns det inte som att man tänker att nu vill jag sätta in pengar. Så det kommer vi att prata om. Vi kommer också att prata om det här, för ibland får jag feedbacken: "Men Jan, du säger att man inte ska tajma marknaden. Och man ska inte sitta med pengar på sidlinjen och vänta på att gå in i marknaden. Hur kommer det sig då att vi plötsligt ska prata om att när det är billigt så är det dags att köpa?" Så jag ska försöka få ihop de två resonemangen.

Och sen är detta återigen en sammanställning, inte bara från Nicks bok, utan vi har lite svenska siffror och lite gamla artiklar från forumet. En ekvation blir det också i dagens avsnitt. Jag har bara slått till idag.

Caroline: Ja, du har verkligen slått till. Bra. Är det något du tänker?

Jan: Nej. Men då kör vi.

Disclaimer och vem avsnittet är för

Jan: Och sen tänker jag att mycket av det vi kommer prata om idag bygger på det här med historisk data, statistik och så vidare. Och då är det alltid viktigt att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Att investera, som är lite temat för idag, gör att investeringen kan både öka och minska i värde, och att man i värsta fall kan förlora hela sitt kapital.

Det vi pratar om i det här avsnittet är såklart inte personlig finansiell rådgivning, utan allmän information. Och vi kan absolut rekommendera, det finns på forumet en lista med duktiga finansiella rådgivare om man vill ha en oberoende rådgivare.

Och sen är det som vanligt: det här är inte ett nybörjaravsnitt. Även om man inte behöver vara avancerad sparare, så om detta är det första du lyssnar på på RikaTillsammans, då ska jag snarare säga: lyssna hellre på avsnitt 99 då. Det här är för dig som är igång med ditt sparande och vill ha lite tips. Bli en bättre sparare. Det här avsnittet tror jag kommer göra en till bättre sparare.

Caroline: Bra.

Jan: Vill man läsa mer om villkoren så är det rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Snyggt.

Av oss för oss — community i stället för sponsor

Jan: Bra. Det sista jag vill säga innan vi kör igång är att vi inte är sponsrade. Vi har ju vår community. RikaTillsammans börjar mer och mer bli en community och ett forum, snarare än en blogg eller en podcast. Och det är vår fantastiska community som gör det möjligt att vi kan prata om det här avsnittet utan att ha någon sponsor eller behöva göra någon reklam.

Så jag vill verkligen säga ett stort tack till dig som är med i vår community. Och till dig som inte är med vill jag säga: besök den, patreon.com/rikatillsammans, där vi bjuder in. Vi har massor av aktiviteter, de flesta är digitala. Nu har vi till exempel i sommar en bokklubb, där vi läser två böcker. I augusti har vi bjudit in en bostadsanalytiker som kommer prata om bostadsmarknaden och prisutveckling. Han var och pratade för oss för två år sedan, så det här är version två. Det var väldigt, väldigt uppskattat då, så det ska bli så roligt att få samma föreläsning fast med dagens läge.

Sen har vi börstips, och ibland har vi investerat tillsammans. Så tanken är inte att det ska vara som många andra gör, att bara sponsra oss för att vi ska kunna göra vår grej, utan tanken är att du verkligen ska få tillbaka och tjäna in det du lägger. Och bäst av allt: du väljer själv hur mycket du vill sponsra med, såklart. Så patreon.com/rikatillsammans, det finns en länk i beskrivningen.

Don't fear volatility — Nicks utgångspunkt

Jan: Så, då tänker jag att vi hoppar till Nicks bok, och så pratar vi. Det här är en sammanfattning av kapitel 16 och 17 i hans bok. Det är de vi djupdyker i. Och han döpte det här kapitlet till "Don't fear volatility when it inevitably comes". Och sen, du kan läsa sammanfattningen.

Caroline: "Markets won't give you a free ride without some bumps along the way. Don't forget that you have to experience some downside if you want to earn your upside."

Jan: Ja. Och detta ska jag bara tidsspå om. I forumet hade vi en lång diskussion om huruvida man skulle ha engelska citat, om vi skulle översätta dem eller liknande. Så jag har valt att vi har mindre engelska citat framgent i podden. Men när det är citaten så är det för att jag inte vill att saker ska försvinna i översättningen. Men vi kommer att köra mer på svenska på önskemål.

Men om vi tittar på det här så handlar det ju om att investera, och att investera handlar om att ta risk. Och det finns lite olika sätt att se på risk. En av de här historierna som han tar upp i boken, som jag gillar, är om Fred Smith. Vet du vem Fred Smith är?

Caroline: Nej, jag vet inte vem det är.

Historien om Fred Smith och FedEx

Jan: Okej, men Fred Smith startade FedEx, Federal Express. Och det här är en historia som sägs ha hänt i uppstarten, när han var ny företagare. Det var ett tillfälle på torsdagen då de fick reda på att de skulle betala räkningen för nästa veckas leveranser, alltså flygbränslet. Det kostade typ 25 000 dollar, som de skulle betala på måndagen. Men på torsdagen, ett par dagar innan, hade de typ 5 000 dollar på kontot. Och de visste: okej, om vi inte får ihop 25 000 dollar till på måndag, så är företaget rökt. För då kan vi inte betala flygbränslet, då kan vi inte leverera paketen, och då är det kört.

Och vet du vad Fred Smith gjorde då med de 5 000 dollarna?

Caroline: Nej, jag vet inte vad han gjorde.

Jan: Han satte sig på flyget, åkte till Las Vegas, spelade Black Jack, vann pengar, och sen på måndagen hade de 27 000 dollar på kontot. Betalade räkningen på 25 000 dollar. And the rest is history.

Caroline: Men varför har han ens ett företag? Han hade ju bara kunnat spela Black Jack.

Jan: Nej, men det är så roligt. Du bara kidnappar exemplen.

Caroline: Nej, men grejen är att jag vet inte om detta är ett skämt.

Jan: Erkänn att man kan tänka tanken.

Caroline: Jag tänkte inte den tanken. Att han kunde levt på sitt spelande.

Jan: Nej, men vad det handlar om här...

Caroline: Var det ett skämt eller var det på riktigt?

Jan: Nej, detta sägs vara på riktigt. Jag har googlat det. Man kan googla Fred Smith, FedEx och sen Black Jack eller Casino.

Risken i att inte göra någonting

Jan: Grejen är att Nick Maggiulli använder det här. Och jag gillar det. Han använder det som ett exempel på att ibland finns det en risk i att inte göra någonting alls. Hade han inte gjort någonting så hade det inte funnits något FedEx. Genom att åka och spela där på kasinot, var det en chansning? Absolut. Var det sannolikt att han inte skulle lyckas? Absolut. Men där fanns ändå ett utrymme att han skulle lyckas. Vilket gjorde att han i det här fallet räddade bolaget.

För om man tittar på det från hans perspektiv: vad händer om han spelade bort de 5 000?

Caroline: Ja, de är borta.

Jan: Och vad händer om han inte betalade 25 000 på måndagen?

Caroline: Ja, det skulle varit varken till eller från för företaget.

Jan: Exakt. Alltså, är du med? Risken här var: förlorar han pengarna, då går företaget i konkurs. Om han inte skaffar pengarna, går företaget också i konkurs. Vilket egentligen betydde att han inte hade någon nedsida. Är du med? I det här bettet.

Och det är detta jag tänker på, att ibland pratar vi alltid bara om risk som något dåligt. Vi pratar som att det alltid bara är en risk när du gör någonting. Är du med? Men att man ibland behöver utvidga riskbegreppet till att tänka att det faktiskt är en risk att inte agera. Att inte göra någonting.

Ibland är det faktiskt en risk att inte agera. Att inte göra någonting.

Vi hör aldrig om risken att stå utanför

Jan: För vi hör väldigt ofta i media om "ja, men du vet den där investeraren investerade och förlorade allt", eller "den där fonden exploderade", eller nu i krypto pratar man mycket om Luna, värdet föll till noll. Men vi hör väldigt sällan en artikel som låter så här: "Den här människan investerade aldrig några pengar på börsen, utan hade dem på bankkontot hela sitt liv, förlorade mot inflationen och levde som fattigpensionär." Är du med?

Caroline: Nej, det är vissa historier, men man hör aldrig om det.

Jan: Och då menar jag att där är en risk i att inte investera. Jag hävdar med en dåres envishet att det är lika fel att ta för mycket risk. Det vill säga att ta de här crazy investeringarna, till exempel som jag ofta har döpt till skitcoins och krypto, som det är att bara ha alla sina pengar på ett bankkonto. För båda de två riskerna leder till samma slutmål. Och slutmålet är att pengarna kanske inte finns där när du behöver dem. I krypto för att det kraschar till noll, på bankkontot för att de aldrig växer till den summa du hade behövt.

Caroline: Absolut. Det är det.

Den utdragna nedgången och det sjunkande intresset

Jan: Och det jag kan vara lite fascinerad över är att vi nu har haft en period på sex månader då börsen har varit på ganska misärigt humör. Det är egentligen den värsta typen av nedgång. För det är den här som är utdragen, det går ner långsamt, det kommer hela tiden negativa nyheter, vi är oroliga. Det är inte coronakraschen, ner 30 procent på tre veckor och sen började återhämtningen. Utan nu är vi sex månader in, och jag tror inte vi har nått botten.

Men det gör också att jag märker väldigt tydligt, till exempel när jag pratar med kompisar, att nu minskar intresset för sparande. Nu minskar intresset för ekonomi, när det egentligen borde vara tvärtom. Det var ju förra året som folk borde sagt: "Nej, men jag är inte så intresserad av ekonomi. Det finns inga köplägen. Allt är bara dyrt." Och nu börjar jag bli så här: "Åh! Nu kommer ju entusiasmen. Titta vad mycket affärer och vad mycket möjligheter det finns på marknaden." Men nu är det i stället så att man loggar in på sitt konto, ser att det har gått ner och tänker: "Nej, jag vill inte titta på det."

Caroline: Det handlar också om vad som står i media. Det står ju aldrig något kul nu om börsen i media. Det står bara att det är farligt och svårt och jobbigt.

Jan: Nej, men exakt.

Att undvika nedsidan undviker också uppsidan

Jan: Men poängen här är att många försöker undvika den här nedsidan. Man försöker undvika volatilitet.

Caroline: Man försöker undvika volatilitet.

Jan: Det är de här svängningarna. Och problemet är att genom att man försöker undvika mycket nedsida, så undviker man även den potentiella uppsidan. Och nu kommer det ett citat direkt från Nick. Du kan läsa vad han skriver.

Caroline: "If you want the upside of building wealth, you have to accept the volatility and periodic declines that come with it. It's the price of admission for long-term investment success. But how much should you accept? And what is the price of admission?"

Jan: Ja. Så han pratar om att om jag vill bygga en förmögenhet, om jag vill kunna leva på mina pengar, kunna vara vardagsrik eller ekonomiskt fri, eller vad mitt ekonomiska mål nu är, då kommer jag behöva acceptera att min portfölj sjunker i värde och går ner från tid till annan. Det är priset jag betalar.

Carolines bekännelse om investeringsintresset

Jan: Och jag vet, detta hade ju du och jag ett samtal om bara igår kväll. Där du kom till mig och var så här: "Ja, men jag gillar inte att vi har gjort de här andra investeringarna. Kan vi inte bara investera i indexfonder?"

Caroline: Vad? Vad?

Jan: Vad tänker du om det då?

Caroline: Nej, men jag tänker att jag upplever även på dig att ditt intresse har minskat, eller riskaptiten, och att du tycker det är lite trist med investeringar.

Jan: Nej, men jag har alltid tyckt att det är trist med investeringar.

Caroline: Okej då. Okej, vi går vidare.

Jan: Det gick inte alls som jag hade tänkt mig.

Caroline: Nej, men jag har ingen FOMO med investeringar. Jag tycker det är bara skönt att sätta in dem i en fondrobot.

Jan: Okej.

Caroline: Och också för att jag inte bryr mig om att det ska gå fantastiskt för dem hela tiden. Jag vet att det kommer gå lagom bra för dem. Så känns det skönt. Jag har andra intressen.

Jan: Jaha, ja.

Caroline: Medan jag vet att detta är ditt intresse, och det har jag all respekt för. Samtidigt som jag tycker det är lite jobbigt när pengarna liksom...

Jan: Försvinner.

Caroline: Försvinner.

Strategisk mediokritet och priset man betalar

Jan: Nej, men absolut. Och det är inget konstigt. Jag tänker på det där faktiskt. Vi ska göra ett avsnitt sen om hur jag tänker strategiskt. Vi ska kanske döpa avsnittet till strategisk mediokritet.

Caroline: Ja.

Jan: För det är egentligen det vi siktar efter. Men det får vara en cliffhanger till ett annat avsnitt.

Men då säger Nick så här: ja, det går ner, det är priset vi betalar för att vi ska kunna tjäna pengar och långsiktigt gå plus. Och återigen, som jag alltid har sagt i tidigare avsnitt: att tro att börsen på sikt inte kommer gå upp, det är som att inte tro att vi människor kommer vilja ha det bättre idag än vad vi hade det igår. Eller att vi har det bättre imorgon än vad vi har det idag. Börsen är ju en representation av företag. Företag är en representation av människor. Vi människor har en drivkraft. Vi vill växa, vi vill utveckla, vi vill samla på oss resurser, vi vill förbättra.

Den magiska andens tankeexperiment

Jan: Så Nick använder ett tankeexperiment. Han säger så här: föreställ dig att det finns en magisk ande. Och att du den 31 december får gå och träffa den här anden på audiens. Och då kommer anden ge dig information om det kommande börsåret. Är du med? Den kommer inte berätta hur marknaden kommer gå. Så du kommer inte veta om marknaden kommer sluta på plus eller minus. Du kan inte veta vilka investeringar du kan köpa. Det är ingen sån fantastisk...

Caroline: Verkar inte som att den kan så mycket.

Jan: Skönt.

Caroline: Vilken inkompetent ande.

Jan: Nej, men anden kommer berätta för dig den maximala nedgången inom året, de kommande tolv månaderna. Så du kommer få reda på det som på fackspråk kallas max intra-year drawdown. Vad kommer vara den lägsta punkten de kommande tolv månaderna?

Caroline: Ja, fair enough. Det kan jag... Det är okej. Bra.

Jan: Och då är frågan, och detta är en fråga till dig som lyssnar eller tittar också: vilken är den maximala nedgång som du skulle acceptera innan du skippar aktier och väljer att ha pengarna på kontot? Alltså på bankkontot eller i räntor. Hänger du med på frågan?

Caroline: Jag vet inte faktiskt. Nej, jag vet inte.

Vad är en intra-year drawdown?

Jan: Vet du vad en intra-year drawdown är?

Caroline: Du sa det precis.

Jan: Jo, men jag tar det med exempel. Till exempel 2020, då hade vi i januari värt 100 kronor. Är du med? Den, tror jag det var, 23 mars, då var de 100 kronorna värda 70 kronor. Så då var det en nedgång på 30 procent. Och sen tror jag att börsen slutade plus minus noll. Så på helåret, om man bara tittar på hur det gick 2020, så ser man att börsen gick plus minus noll. Men max intra-year drawdown var minus 30. Så du får bara dra till med något.

Caroline: Vad var frågan till mig?

Jan: Vilken sån här nedgång skulle du acceptera? Om anden säger så här: det kommer vara max minus 5 procent, det kommer dippa 5 procent. Hade du investerat i aktier då, det kommande året?

Caroline: Ja. Om det hade varit nu bara drar jag till... om det hade varit minus 50, nej. Jag vet inte, detta känns som kugg.

Jan: Nej, men det är ingen kuggfråga. Så vi kan säga att det är någonstans mellan minus 5 och minus 50 för dig. Har du någon känsla för hur mycket det är i snitt?

Caroline: 22 procent.

Jan: Du bara drog till med något. Okej, vi tittar på det.

Svenska och amerikanska siffror på nedgångar

Jan: Så, tittar vi på den svenska börsen, så har jag dragit fram en bild som jag hittade på Twitter. Erik Hansén var en Twitteranvändare som hade det här upplägget. Den visade en graf mellan 1987 och 2019, och den visar hur börsåret slutade och vad som var den maximala nedgången det året. Och då kan man se att till exempel 1999, då slutade börsåret på plus 71 procent, men när det var som lägst var det minus 7. Så vi ser att det är ganska vanligt att börsen intra-year är ner, till exempel 10–20 procent.

Sammanfattar man detta och tittar på den amerikanska börsen från 1950 till 2020, alltså på 70 år, så är den genomsnittliga nedgången inom ett år 13,7 procent. Och medianen är 10 procent. Så det är ganska vanligt att det faller 13 procent. Den värsta nedgången var 2008, då S&P 500 var ner minus 48 procent i november. Men svenska börsen, genomsnittet är minus 21 procent, så det var sjukt bra gissning. Jag vet inte hur du drog till med den.

Så i Sverige kan man förvänta sig att börsen ska ner 22 procent. Om vi till exempel tittar bara på OMX30, alltså de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen, så tror jag att när jag tittade igår så var den ner minus 22 procent. Så nedgången utifrån ett historiskt perspektiv är inget konstigt. De här 22 procenten ner som många av oss nu tycker är ganska jobbigt, ligger helt i linje med historiska siffror för en intra-year-nedgång.

Hur ovanligt är minus 30?

Jan: Och om vi tittar sedan 1987, för jag har inte siffror tillbaka till 1950, så har den svenska börsen backat mer än 30 procent inom ett år fler än sex gånger. Så minus 20 är ganska vanligt, minus 30 är ganska ovanligt, men det har ändå hänt ett antal gånger. Men jag sa att nedgång är inget konstigt, det är egentligen det jag vill säga.

Och om vi fortsätter Nicks tankeexperiment, så säger han så här: ja, men utgå från att man är jättekonservativ, att man ser det så att om börsen dippar med mer än 5 procent och jag vet det i förväg, då vill jag inte vara med. Är du med?

Caroline: Ja.

Jan: Men om man följer den strategin, så kommer man ha 90 procent mindre pengar än om man bara hade haft det som vi brukar kalla: om du har en bra båt, sitt stilla i båten. Det vill säga, du äger bara indexet, du köper inte, du säljer inte, utan du bara köper. Just keep buying. Det här med det automatiska månadssparandet. Så att vara ultrakonservativ och säga "nej, jag accepterar inga nedgångar och jag tycker det känns jobbigt med minus 5 procent", ja, då kommer du göra en dålig långsiktig affär. Du kommer förlora pengar på det. Förmodligen till och med mot inflationen. Är du med?

Caroline: Ja.

Vad är en lagom risk?

Jan: Om man i stället säger att man är ganska aggressiv, att man antar en gräns på 40 procent, att jag accepterar alla nedgångar upp till 40 procent, så är det typ bara ett enda år man hade varit utanför, och det var 2008. Så då kommer det ge en ganska lik avkastning som en buy and hold-strategi.

Så då kommer frågan: vad är en lagom gräns? Hur mycket ska man acceptera? Vad är det normala priset för att få en lagom avkastning, en lagom risk? Hänger du med? Då kan man säga att den går ungefär någonstans mellan 15 och 20 procent. För att vara en lagom investerare säger man: jag vill inte ta jättehög risk, jag vill inte ta jättelåg risk, jag vill vara en genomsnittlig investerare. Då ska man acceptera någonstans mellan minus 15 till 20 procent.

Caroline: Men var befinner vi oss nu med pengarna? Jag fattar inte. Tar jag ut alla mina pengar? Vad pratar vi nu om egentligen? Är det att jag... Jag fattar inte hur jag nu inte ska acceptera den här risken? Vad innebär det rent konkret för mig och mina pengar? Vad behöver jag göra med dem?

Diversifiering och tidshorisont

Jan: Ja, men vi kommer till det. Vad det handlar om är att om du hade kommit till mig och sagt "okej, jag vill investera mina pengar, vad är en lagom risk, hur mycket ska jag förvänta mig att jag ska kunna förlora ett enskilt år om jag vill vara en lagom investerare", då hade jag sagt till dig: du kommer behöva kunna acceptera en nedgång på minus 20 procent. Är du med?

Caroline: Okej.

Jan: Och då kommer frågan så här. Nu hoppar du i min presentation, eller det är att jag har förberett den dåligt. Men det finns ju naturligtvis ingen ande som berättar det här för mig i förväg. Så jag kan inte utnyttja den informationen. Däremot kan jag ju styra det genom att jag inte behöver ha alla mina pengar i aktier. Jag kan diversifiera. Jag kan ha pengar i räntor eller pengar på bankkontot.

Det är därför vi väldigt sällan brukar rekommendera att ha alla pengarna i aktier. Vi brukar prata om det här med tidshorisont. Alla pengar som ska användas inom tre år ska vara 100 procent på bankkontot. Pengar som ska användas mellan fyra och nio år, 50/50. Och då kan man säga så här: om börsen i genomsnitt har drawdowns på minus 20, men jag bara har hälften av pengarna, så betyder det att min drawdown bara kommer vara hälften. Är du med?

Vart vi är på väg

Caroline: Så vart vi är på väg?

Jan: Vi är på väg till: vad är syftet med det vi pratar om? Jo, att säga att nedgångar är normalt. Vi försöker säga: vad är en normal nedgång? Och sen kommer vi försöka landa i: okej, så hur utnyttjar jag de här nedgångarna för att tjäna mer pengar? Hur kan jag lura mig själv till att göra bättre affärer och inte behöva sticka huvudet i sanden? Hur kan jag motivera för mig själv att investera när den här nedgången kommer?

Nu kommer jag att tänka... Jag säger så här: är det förståeligt, eller makes sense? Men jag har fått så mycket skit på forumet för att jag säger makes sense. Men är det förståeligt?

Caroline: Jo, det är det.

Jan: Okej, bra.

Korrelationen mellan nedgång och årets slut

Jan: Och då har Nick tittat på det här vidare och sagt: okej, men om vi jämför den här intra-year drawdown mot vad börsen har slutat på i slutet av året? Så om det går ner med minus 10, vad brukar det sluta på i december, om det är i juni? Och då kan man säga att korrelationen är att fram till någonstans minus 20 så brukar det fortfarande sluta på plus. När det är mer än minus 20, då brukar vi ha år som slutar på negativt. Men det är en tydlig positiv korrelation, att börsen slutar på plus när nedgången är under minus 20. Och om nedgången är större än minus 20, ja, då är det mer spritt. Det finns fortfarande år där det är minus 30 och sen slutar på plus.

Så för dig som tittar har vi en graf här, och för dig som bara lyssnar kan du trycka in och kolla det på länken i forumet eller på bloggen. Så kontentan är: man behöver återigen fortfarande inte vara rädd för att nu kommer allt gå åt helvete, bara för att vi ligger ett antal procent ner under året.

Charlie Munger om att tåla en halvering

Jan: Så kontentan blir att vi behöver våga riskera våra pengar för att tjäna pengar. Och Charlie Munger, som är en jättekänd investerarkollega till Warren Buffett, han har sagt ett ganska känt citat. Du kan läsa vad han skriver.

Caroline: "If you're not willing to react with equanimity to a market price decline of 50 percent two or three times a century, you're not fit to be a common shareholder, and you deserve the mediocre result you're going to get."

Jan: Ja. Och jag brukar säga att under en 15-årsperiod som man investerar, då ska man förvänta sig en nedgång på totalt minus 50 procent. Kanske både en och två gånger. Så det är inget konstigt, inget att vara rädd för. Det har hänt historiskt. Det kommer att hända igen. Vet vi om vi nu idag på minus 20 eller minus 25 ska ner till minus 50? Nej, det vet vi inte. Det kan lika gärna vända. Har hänt historiskt. Och det kan fortsätta ner.

Caroline: Men alltså han pratar om century här. Det är en hundraårsperiod, eller vad är det?

Jan: Jo. Absolut.

Caroline: Jo, men jag är liksom...

Jan: Han sa ju detta för ganska länge sedan. Och sen säger jag att man bättre förväntar sig det på en 15-årsperiod. För det har gått snabbare.

Caroline: Det är bara så roligt att han pratar om en människas livslängd. Mer än en människas livslängd.

Volatiliteten är högre idag

Jan: Ja. Nej, men absolut. Grejen är att jag upplever att börsen idag, att allt går mycket snabbare än vad det gjorde för 20 år sedan. Det går mer upp när det går upp, och det går mer ner när det går ner. Så volatiliteten idag är hög, högre än vad den har varit historiskt.

Så återigen, jag vill bara förmedla det här: att det är okej att det går ner. Det är okej att det går ner. Det har hänt historiskt, kommer att hända igen. Och lösningen är okej. Och då blir det så här: okej, vad ska jag göra? Jag vet ju inte om det ska gå upp eller ner.

Caroline: Nej.

Jan: Men då kommer vi tillbaka till det här, just keep buying. Bara fortsätt köpa, bara investera, köp. Hela höstacken, investera i de här indexfonderna eller en fondrobot. Du vet, nu pratar man om att den svenska kronan försvagas, att dollarn stärktes, att det är den svagaste kronan på mannaminne. Och sen: grattis till alla oss som har ägt globala indexfonder. Det betyder att vi har tjänat pengar på det, eftersom vi har ägt utländska bolag.

Trött på pessimismen i media

Caroline: Jag är så trött på de här pessimistiska tongångarna i massa olika tidningar som jag läser, dagstidningar. Alltså jag är så trött på det. Det är ju ingen rocket science egentligen. Men de får det att låta som att det är så fruktansvärt det som händer nu. Som du säger, den svagaste kronan, nu kommer den att falla. Och så har de någon illustratör som har ritat en krona på en havsbotten. Och det är så dramatiskt. Jag bara blir irriterad.

Jan: Det är skönt att du i alla fall tycker att det är som det ska vara. Att det till och med finns plus med det.

Caroline: Ja.

Jan: Och det är så här: vi vet inte. Grejen är att vi vill så gärna ha svar på det här. Kommer börsen gå upp eller ner? Jag blev intervjuad precis innan vi började spela in, i Sveriges Radio. "Finns det någon gräns för inflationen?" Jag vet inte. Jag vet inte. Då kommer det inslaget att komma med, Jan. För det är så här: så fort man har något säkert budskap att säga, då får man höras. Om man säger att vi vet inte, vi har faktiskt ingen aning, det kan gå ner mer och det kan sluta här, då är det inte så himla spännande.

Caroline: Nej.

En strategi som inte kräver beslut

Jan: Så jag är, precis som jag pratade om i förra avsnittet, när du var och covidade dig, jag sa så här: tricket är att försöka ha en strategi där jag inte behöver fatta de besluten. Där jag kan säga: nej, men jag fortsätter månadsspara, jag fortsätter köpa, jag fortsätter göra precis samma sak som jag alltid har gjort. Så jag har en strategi som är helt oberoende av det där.

Och jag tänker att då kommer vi till nästa grej: hur kan jag lura mig själv till att fatta bättre beslut i nedgång? För jag kommer dras med i det negativa, jag kommer när jag loggar in på Avanza se röda siffror. Och grejen är, jag har till och med hittat på ett sätt nu, jag kan logga in på Avanza och titta ner i bordet för att inte se den där siffran. Och jag vet att någon på forumet rekommenderade mig att man kunde skriva ett skript så den plockar bort eller färgar om siffrorna så att man inte vet.

Och det händer. Det är bara att acceptera att vi drabbas av känslorna. Och då behöver man ha vissa livlinor som man kan hänga fast vid. Och det vi kommer prata om nu, de här kanske 20–25 minuterna, är förhoppningsvis en sån livlina att hänga fast vid.

Avkastningen är ofta som högst efter krascher

Jan: Och då börjar Nick med att säga att market crashes are usually... Du kan läsa en sammanfattning.

Caroline: "Future returns are usually the highest following major crashes. Don't be afraid to take advantage of these crashes when they periodically occur."

Jan: Ja. Och då säger han... Sa han att... Nu kan vi gå tillbaka. Dina framtida vinster, framtida avkastning, är oftast som högst precis vid krascher eller vid nedgångar. Så han säger: var inte rädd för att utnyttja det här. Och jag tänker att det är det vi ska prata om, så vi kommer dyka ner i detta.

Och det sägs att Baron Rothschild sa i samband med Napoleonkriget: köp när blodet flyter på gatorna. Och här upplever jag mig lite missförstådd. Eller snarare så är jag dålig på att förklara, eller det är otydligt. För både jag och Nick och väldigt många andra argumenterar för att inte försöka tajma marknaden. Det vill säga att inte sitta och vänta tills blodet flyter på gatorna. Att jag inte säger så här: nej, jag investerar inga pengar förrän det blir kris, då investerar jag. Det hade vi uppe för typ två eller tre avsnitt sedan i den här serien.

Skillnaden mellan att tajma och att utnyttja

Jan: Och problemet är att jag inte argumenterar mot att man ska köpa billigt, alltså när blodet flyter på gatorna. Problemet är att det här att blodet flyter på gatorna sker så sällan att det inte är värt att sitta och vänta på det. Men om jag plötsligt vaknar en morgon och blodet flyter på gatorna, ja, då är det inte så att jag ska säga "nej, det är nog fel att blodet flyter på gatorna, så jag ska inte utnyttja det här, jag går och lägger mig igen". Utan då menar jag att har jag väl hamnat i en situation där det är så här "shit, här är en massa billiga aktier, marknaden är kraschad", ja, då kan jag bli entusiastisk.

Caroline: Men får jag bara fråga nu, för tydlighetens skull, vilka aktier är det nu du pratar om?

Jan: Nej, men aktiemarknaden som helhet.

Caroline: Men vi pratar väl om globala indexfonder?

Jan: Ja.

Caroline: För det är så himla lätt att folk tror att det är någon enskild aktie som du sitter och suktar efter.

Jan: Nej.

Caroline: Nej, det gör vi aldrig.

Jan: Ibland.

Caroline: Men nej, nej, aldrig.

Jan: Utan det är indexfonder, det är fondrobot. Så vår strategi har inte förändrats. När blodet flyter på gatorna är det ofta så att allt är nere. Svenska börsen är nere. Sen är det vissa bolag som är upp, såklart, och andra som är ner. Men det vet man ju aldrig i förväg, som vi har pratat om i massa andra avsnitt. Och den vanligaste totala förväntade livstidsavkastningen för en aktie är noll. Eller 100 procents förlust. Så det är super, super, jättesvårt att försöka investera i enskilda aktier. Så nu pratar vi återigen om hela marknaden, indexfond, Lysa.

Hur ser det ut när blodet flyter på gatorna?

Jan: Och sen är det också det att när blodet flyter på gatorna, så är det som ett ramaskri där ute. Det ska man komma ihåg.

Caroline: Ja, eller nej, jag skulle inte säga att det är ramaskri.

Jan: Jo, men så att man inte blir meddragen i de här jobbiga känslorna.

Caroline: Ja, fast man blir ju det. Jag skulle inte säga att det är något ramaskri.

Jan: Jo.

Caroline: Blodet flyter på gatorna, då är det ju arbetslöshet och bolag som inte klarar sig och så.

Jan: Nej, det behöver det inte vara.

Caroline: Men hur är det då när blodet flyter på gatorna?

Jan: Jo, men det är som nu. Det är de här rubrikerna: högsta inflationen någonsin, svenska kronan på bottennivåer, svenska börsen har fallit, energipriserna kommer att öka, räntorna. Det är massa negativa nyheter.

Caroline: Det är vi överens om. Ja.

En genomsnittlig börskrasch och var vi står

Jan: Sen är det inte så att man går och lägger sig och sen vaknar man på morgonen och börsen är kraschad. Utan det är som det är nu, det är misär, det dras ut i sex månader. En genomsnittlig börskrasch från topp till botten, om vi tittar historiskt, är tre till sex månader. Alltså, vi är inte ens en sjättedel. Om detta ska vara en genomsnittlig börskrasch, då skulle jag säga att vi är halvvägs knappt i nedgång, och vi är kanske bara en sjättedel av tiden. Då ska detta pågå i ytterligare, vad blir det, 30 månader, alltså två och ett halvt år, och vi ska ner till minus 50, från minus 25 där vi är nu. Och det kommer inte ske över natt, utan det blir mindre och mindre intressant.

Caroline: Ja, men det är bra att du säger detta. Ja, bra.

En krona efter nedgång ger mer

Jan: Så då är tanken, som vi bygger detta resonemang på, att om marknaden kommer återhämta sig, vilket jag utgår från att den kommer göra. Den har alltid gjort det historiskt. Det kommer den med största sannolikhet göra även i framtiden. Återigen, för att en aktie, en global fond, är en massa aktier, en massa aktier i företagen, en massa företag, en massa människor. Och vi människor vill ha det bättre imorgon än vad vi har det idag.

Och då kan man säga sig att en investerad krona efter nedgång kommer ge mer avkastning än en krona jag investerade innan nedgången. Är du med? För jag köper billigare, så återhämtningen kommer ge mig en extra skjuts, en turbo.

Och Nick illustrerar detta i sin bok genom att han tar perioden september 1929 till november 1936. Och så visar han för varje månad: om man har sparat 100 USD, vad har de 100 dollarna varit värda i november 1936? Och då säger det sig självt att om jag investerade i september 1929, så där kommer de vara värda 100, eftersom det är då jag börjar. Men eftersom börsen gick ner med nästan 80 procent, från toppen ner till botten sommaren 1932, så gav en hundralapp investerad sommaren 1932 en utväxling på 440 dollar 1936. Alltså 400 procents avkastning. Bara för att man köpte på botten och var med på hela den här återhämtningen.

Caroline: Coolt.

Matematiken bakom återhämtningen

Jan: Ja, så uppsidan av att köpa i nedgång ligger ofta mellan 40 till 100 procent på ett par års sikt. Och det här hänger ihop...

Caroline: Men det låter som en jättehög avkastning.

Jan: Ja, det är det. Men förklaringen är ganska enkel, för det hänger ihop med matten. Om du har en hundralapp och du förlorar 50 procent, då har du 50 kronor. För att gå tillbaka från 50 kronor till 100 kronor räcker det inte med 50 procents avkastning för att nolla ut minus 50, för då har du bara 75. Så för att gå från 50 till 100 kronor, då krävs 100 procents avkastning. Är du med?

Så vi pratar ofta här om återhämtningen till samma nivå. Alltså från ett rekord, en all time high, tills vi är tillbaka på samma all time high. Och detta kan man illustrera med en graf, där en 10-procentig nedgång kräver 11 procents uppgång. En 25-procentig nedgång kräver 33 procents uppgång. En 50-procentig nedgång kräver 100 procents uppgång. Och jag tror att vi hade det här uppe för något år sedan. Kommer du ihåg att jag frågade dig: vad krävs för att återhämta en 90-procentig nedgång? Och då var det typ "ja, men 9 000 procent", eller något sånt helt bisarrt.

Avsnitt 146 och köptillfället i mars 2020

Jan: Men i alla fall, tittar vi på detta: kommer du ihåg att i mars 2020 gjorde vi ett avsnitt, avsnitt 146? Då var börsen... vi hade ju flyt, för vi släppte det avsnittet på söndagen, och sen tror jag att börsen bottnade på tisdagen. Och det visste vi ju inte då, såklart. Men köpte man där på minus 30 procent, då fick man 40 procents extra avkastning de sex månaderna under återhämtningen, på de pengar man köpte där.

Och då skulle jag säga att problemet ofta är hur vi förhåller oss till de här nedgångarna. Att vi är rädda för att köpa, och vi fick jättemycket skit i kommentarerna. "Hur kan ni veta det, och det är oseriöst att gå ut med ett sånt här avsnitt." Och säkert kan många säga "det var ju lätt att säga i efterhand, men ni hade tur, det hade kunnat fortsätta ner". Precis samma situation som vi är i nu, när svenska börsen, OMXS, är ner 25 procent. Och vet vi hur börsen kommer gå? Nej, det vet vi inte.

Men genom att tänka lite annorlunda så kan man säga att det är ett bra tillfälle att köpa vid nedgång oavsett. Och det är det resonemang som kanske inte riktigt framgick så tydligt i avsnitt 146, som jag är tacksam mot Nick för. Som vi sa i början av serien, att man förfinar sina argument. Och det vi kommer prata om nu är ett sätt att förfina det.

Caroline: Men vad du tänkte säga här är att det hade varit ett bra beslut oavsett, att köpa i en nedgång. Någon gång går det upp.

Jan: Ja, så även om det hade fortsatt ner, eller kommer fortsätta ner, så börjar det bli en bra affär att köpa oavsett på minus 25 procent.

Konkret exempel: OMXS ner 25 procent

Jan: Och om vi tar det nu, ett tankeexperiment. Detta är inte en rekommendation, gå ut och köp detta. Men igår, 19 juli 2022, så låg OMXS på minus 25 procent. Och OMXS-index, det vill säga alla bolag på Stockholmsindex, motsvaras av två fonder. Den ena heter Plus Allabolag Sverige och den andra SEB Sverige Indexnära. Så det här är inget teoretiskt experiment. Skulle man vilja agera på det här så går det. För när jag ser hela Stockholmsbörsen, då finns det fonder med låga avgifter som gör det här.

Och då kan man ställa sig frågan: hur lång tid tror du att det kommer ta innan den svenska aktiemarknaden återhämtar sig? Det vill säga att den är på samma läge som där den var innan den började gå ner. Om du skulle gissa.

Caroline: Du vet inte, ingen vet. Nej, men ett år kanske.

Jan: Ett år, ja. Då kan man räkna på detta. För om jag vet vad nedgången är, och jag vet hur lång tid jag tror innan en återhämtning sker, då ska jag säga: jag tror kanske inte ett år, men jag säger till exempel tre år. Eller för säkerhets skull fyra år, säger vi. För en genomsnittlig nedgång är ju 36 månader, så vi har kanske två och ett halvt år kvar på nedgången, och sen ett och ett halvt år för att hämta hem det.

Ekvationen

Jan: Då kan man sätta upp en formel. Nu kommer ekvationen.

Caroline: Nu kommer ekvationen.

Jan: Så det här roade jag mig med igår kväll, med penna och papper. Då kan man säga så här... Då ser jag naturligtvis att formeln är fel här.

Caroline: Det är det inte alltid som man sitter med matten och sen lägger det ifrån sig, och sen ser man vad som är fel efter ett tag.

Jan: Jo, precis. Och det ska också sägas att det var folk i forumet, som AIMHIRE och ESQVA och några andra, som påpekade att det var fel. Men skitsamma. Det var så roligt, jag gjorde formeln fel, men sen skrev jag in den i Excel och då räknade jag ändå rätt, för jag hade missat och gjort dubbelfel, och de två felen tog ut varandra.

Men i alla fall, då har vi en formel som säger så här: förväntad årlig avkastning är lika med 100 genom 100 minus nedgången idag. Det vill säga, om vi har 25 procents nedgång så blir det 100 dividerat med 100 minus 25, alltså 100 genom 75. Och sen tar man detta upphöjt till ett genom antalet år man tror att återhämtningen kommer ta. Och sen tar man minus ett.

Vad ekvationen ger oss

Jan: Så i det här fallet, vid en 25-procentig nedgång och om vi tror på ett års återhämtningsperiod, då blir det 33 procents avkastning. Det är inget konstigt, att återhämta en 25-procentig nedgång kräver 33 procents uppgång för att jag ska vara tillbaka på noll. Men om vi då tar hänsyn till att det tar längre tid: om det tar två år, då kommer den genomsnittliga avkastningen på den investerade hundralappen vara 15 procent per år. Om det tar tre år, då är den genomsnittliga avkastningen 10 procent. Om det tar fyra år, så är den genomsnittliga avkastningen 8 procent per år.

Och detta tycker jag är intressant, för vi brukar prata om att ett snitt man kan räkna med för börsen över tid är 7 procent per år. Så om jag investerar idag vid en nedgång på 25 procent och tror att återhämtningen kommer ta fyra år eller mindre, ja, då ska jag göra det. Eftersom jag kommer få en högre förväntad avkastning än vad jag får av börsen i genomsnitt. Hänger du med?

Caroline: Jag tror jag hänger med. Men du, jag undrar hur du har kommit fram till den här ekvationen?

Jan: Vadå?

Caroline: Nej, men jag skulle aldrig kunna tänka ut detta.

Ränta-på-ränta-formeln bakom

Jan: Okej, men detta är en variant på ränta-på-ränta-formeln. Räknar man på ränta så brukar man bara räkna in beloppen också. Här har jag bara strukit beloppen. Så det är en variant på ränta-på-ränta-formeln. Och sen tjuvkikade jag lite i Nicks bok. Han hade en lite annan variant på det här, som jag räknade om. Så det är inte supersvårt.

Caroline: Ja, skitsamma. Vi går vidare.

Jan: Men i alla fall, så att då, när jag räknade fram detta så fick jag inspiration. Så igår...

Caroline: Vad?

Jan: Jo?

Caroline: Jo, men det är jätteroligt, för du sitter ju här och säger detta till mig.

Jan: Ja.

Caroline: Och försöker hålla någon slags pokerface. Och jag vet egentligen inte vad det är du försöker dölja.

Jan: Vadå?

Caroline: Men det är nog den här nörden som tittar fram. Och du är så här, får han komma ut?

Jan: Nej, jag säger bara att jag fick feeling och så visar jag här vad jag har gjort för någonting.

Caroline: Men nörden är där och vill vara med. Det är jättekul när folk försöker dölja sådana personligheter. Och då ska det ändå sägas att vi har varit gifta i snart 14 år. Det är också därför jag kan call out nörden. Varför gömmer du dig där bak?

Jan: Ja, men jag funderar lite skämmigt. Men skitsamma.

Tabellen: när lönar det sig att köpa?

Jan: Det är i alla fall så att vad jag har gjort här är att jag har gjort en tabell. Och detta kan du som lyssnar faktiskt klicka dig till via en länk till forumet, där du kan titta på den här bilden. För den är faktiskt ganska kul. Vad den visar är på Y-axeln nedgång på börsen: minus 5, minus 10, minus 15, minus 25 procent etc. Och sen på X-axeln har jag lagt år jag tror för återhämtning. Alltså, tror jag att det tar ett år, två år, tre år, fem år, upp till tio år. Och sen har jag markerat alla årliga genomsnittsavkastningar över 7 procent.

Så det vill säga, när lönar det sig att investera? Vid till exempel minus 25 procent: tror jag att det kommer ta fyra år eller mindre, ja, då har jag en högre avkastning än vad börsen ger i genomsnitt. Om vi kommer ner på minus 50 procent, då har jag till och med tio års marginal på mig för att börsen ska återhämta sig. Det är därför jag säger så här: går börsen ner till minus 50 procent, då är det typ all in. Och då kan man till och med börja titta på hur jag kan låna pengar för att köpa in. För oddsen är så bra att även om det tar tio år innan börsen kommer tillbaka till samma ställe, så kommer jag ha en högre avkastning än snittet.

Caroline: Ja. Är med.

Att omformulera den svåra frågan

Jan: Och jag vet inte, för mig blir detta en trygghet, för då kan jag säga: nej, men det är bra att köpa nu. Jag har oddsen på min sida. Och då ska det också sägas att jag tror det var Esko i forumet som kommenterade: "Men Jan, är inte detta bara samma sak som att tänka 'vad tror jag börsen kommer avkasta i procent de kommande åren?'" Och svar: ja. Är detta något nytt? Nej. Är det något revolutionerande? Nej. Vad är detta? Detta är ett sätt att omformulera frågan för sig själv. Att gå från en ganska svår fråga, som heter "vad kommer börsen avkasta per år de kommande X åren", till en fråga som låter "när tror jag att börsen har återhämtat sig? När tror jag att vi är tillbaka i ett normalläge?"

Och jag upplever att den frågan någonstans blir enklare att ställa sig. För jag tror inte att det är så många av oss som säger "nej, men jag vill ha 19 procents avkastning, annars får det vara". Utan de flesta av oss säger "vad ska jag jämföra det med? Ja, men jag jämför det med 7 procent, som är det jag brukar förvänta mig". Och då vet jag att jag har tio år på mig.

Jag har tagit ett ganska komplicerat problem och förenklat det utan att förstöra problemställningen.

Caroline: Det är smart detta.

Jan: Ja. Det bygger återigen... han hade inte gjort det, så det här är en utveckling av Nicks tankesätt. Men jag vet inte, jag gillar det. Det hjälper mig i alla fall. Sen som alltid: hjälper det dig, kopiera det, hjälper det inte, skit i det. Tänker jag.

Caroline: Bra.

Amerikansk data: minus 30 och minus 50

Jan: Sen sammanställde jag... här önskar jag ibland att jag hade mer data på den svenska börsen, men jag utgår bara från den amerikanska datan. Och det kan man också säga, som en parentes: varför utgår vi från S&P 500 eller amerikansk data? Jo, för att när du investerar i en global fond så hamnar hälften av dina pengar i USA. Så det är ändå relevant.

Och då säger jag så här: om man köper vid minus 30 procent, eller om man har köpt vid minus 30 på den amerikanska börsen mellan 1920 och 2020, så har man i 90 fall av 100 tjänat mer än inflationen. Och man har i, tror jag, mer än hälften av fallen fått mer än 10 procent avkastning. Vilket är ganska coolt. Har man köpt vid minus 50 procent, jag tror han hade också minus 50 procent med, ja, då hade man en genomsnittlig avkastning på långt över 20 procent.

Och då ska man också komma ihåg att vi har den här tumregeln, 72 genom antalet procent, för att räkna ut hur många år det tar för pengarna att dubblas. Så har vi 72 och vi har 10 procents avkastning, då är det 72 genom 10, 7,2. Då dubblas pengarna på 7,2 år. Har du då 20 procents avkastning, ja, det betyder att pengarna dubblas på 3 år. Jättestor skillnad. Så att investera när det är billigt är verkligen typ som en turbo i sparandet.

Citatet ingen vågar säga

Jan: Bra. Om jag hänger kvar där, andra gången jag ställer frågan i avsnittet: känns det förståeligt?

Caroline: Ja, jag tycker det känns förståeligt, absolut.

Jan: Vad tar du med dig hittills?

Caroline: Nej, men att man kan gå lite från att vara osugen till att bli sugen. På att investera.

Jan: Ja. Det finns ett ganska, kanske lite osmakligt citat. Jag vet inte om jag ska ta det.

Caroline: Är det någon gammal gubbe som har sagt det? Då har det med prostituerade att göra, eller något annat trams.

Jan: Ja, alltså jag vet inte om jag ska ta det, men exakt så.

Caroline: Exakt så, ja.

Jan: Exakt så. För det var... man frågade en gammal gubbe, typ på 80-talet, när börsen hade fallit med 22 procent på en dag och var nere. Så frågade de honom: hur känns det? Och han var så här...

Caroline: Vem var gubben?

Jan: Nej, men jag säger inte vem gubben var. Och så sa han att han kände sig som en over excited tonåring på en bordell.

Caroline: Ja, men det var ju han. Allas vår...

Jan: Jag behöver gå vidare.

Caroline: Jag kan också säga att man känner sig som en räv i ett hönshus, eller något annat.

Jan: Okej, alltså mycket bättre. Mycket bättre.

Caroline: Det handlar mer om dödens sex.

Jan: Ja, men bra. Okej. Det var ett sidospår.

Den vanligaste invändningen: Japan

Jan: Den vanligaste invändningen mot det här är alltid: "Men Japan då?"

Caroline: Ja, berätta mer.

Jan: Man tar nästan alltid upp Japan som exempel. Då säger man: "Men Jan, du gör ju antagandet här att aktiemarknaden kommer återhämta sig." Och sen vet vi som alltid, assumption is the mother of all fuck-ups. Alltså att man gör antaganden som sen inte håller. Och ja, antagandet jag gör här är att aktiemarknaden kommer återkomma till samma nivå som den har varit på, och att det är naturligt för börsen att vara på rekordnivå. Att tro... mellan 2010 och 2020 hade vi 232 rekord. Så jag utgår från att börsen kommer slå ett nytt rekord.

Och då invänder man mot till exempel Japan, för att den japanska börsen toppade 1989 och per 2020, jag har inte kollat de senaste två åren, men per 2020 hade man fortfarande inte varit på samma nivå. Så återhämtningen har inte skett.

Varför Japan-jämförelsen inte håller

Jan: Men det som jag alltid tycker är så jobbigt med Japan-jämförelsen är att folk använder det som exempel: "Ja, men om du köpte på toppen, då har du inte fått tillbaka alla dina pengar." Och då tänker jag: ja, men vem köper och sätter in alla sina pengar vid ett enda tillfälle på toppen? Det är ju maximal otur. Nummer två, det förutsätter också att du inte har gjort något regelbundet månadssparande, vilket vi också pratar om. Och har du gjort regelbundet månadssparande, så har du tjänat pengar på den japanska börsen sedan 1989. Inte så mycket som på andra börser, men återigen, vi rekommenderar inte att sätta in allt på japanska börsen eller på svenska börsen, utan att sprida ut det på alla börser. Så jag tycker inte att den jämförelsen riktigt håller.

Och sen har man dessutom gjort studier på 39 marknader mellan 1841 och 2019. Och så har man konstaterat att sannolikheten att förlora mot inflation, alltså inte bara att det går plus, utan att förlora mot inflation, är runt 10, alltså 12 procent. Så du har sju fall av åtta där du kommer tjäna pengar på att investera på börsen.

Oddsen på din sida över tid

Jan: Och tittar vi på den amerikanska börsen, så finns det ingen 25-årsperiod, och det finns ingen 25-årsperiod på svenska börsen som har gått back heller. Så man har oddsen på sin sida. Men har vi gjort antaganden i det här resonemanget? Absolut. Och ja, jag är övertygad om att börsen på sikt absolut kommer gå upp, särskilt på ett 10-årsperspektiv. Sannolikheten på ett 10-årsperspektiv att den ska gå upp är typ 92 procent. På en 25-årsperiod har vi sannolikheter på över 99 procent.

Caroline: Nu kan jag ju inte Japan riktigt, men det är ju lite synd om dem. Men de verkar ha haft det tufft.

Jan: Ja, men de hade en enorm uppgång på 80-talet och en enorm fastighetsbubbla som de inte riktigt har hämtat sig från.

Caroline: Hur lång tid är det egentligen? Det är inte superlång tid.

Jan: Ja, det är ju 30 år.

Caroline: Ja, men det är inte så lång tid egentligen.

Jan: Alltså, det är ju flera generationer aktiesparare i Japan.

Diversifiering och oddsen vid större nedgång

Jan: Men återigen, jag tror inte på att investera bara på en marknad eller bara ett aktieslag. Jag tycker att man ska ha räntor och aktier. Man kan till och med ha lite guld, som vi har pratat om. Så återigen, diversifiering, inte ta för hög risk med mera. Så det handlar om att ha oddsen på sin sida. Och köper du i nedgång, efter en sån här nedgång när vi är på 25 procent eller 30 eller 40, så ju större nedgång, desto bättre odds för framtiden för dina pengar. Det är väl det jag försöker säga.

Ju större nedgång, desto bättre odds för framtiden för dina pengar.

Och att det kanske är lite ett motgift mot när man känner sig så här: nej, det är misärigt, jag vill inte logga in, jag vill inte göra någonting. Och just när man vill bevara sina pengar. Jag har ju flera gånger nu tänkt: nu ska vi inte investera, vi väntar. Och då är det så här: nej, men det är fel sak. Det rationella, det korrekta, det matematiska, det är att pytsa in så mycket pengar man kan vid nedgången. Och kan man alltid göra en bättre affär senare? Kanske, men kanske inte. Det fanns folk som inte trodde att vi skulle bottna på minus 30 i corona, och sen missade de hela uppgången. Så det är supersvårt.

Avrundning: rädslan väger tyngre än bevisen

Jan: Så avslutningsvis finns ett fantastiskt citat av Jeremy Siegel, jag tror han är professor på Wharton, där han säger: "Fear has a greater grasp on human action than does the impressive weight of historical evidence." Och det är väl egentligen vad detta handlar om.

Caroline: Ja. Snyggt.

Jan: Jag tänkte vi skulle runda av. Är det något du tänker?

Caroline: Nej, egentligen inte. Det känns som väldigt straight forward. Alltså, ett avsnitt med ett budskap typ.

Jan: Ja. Och hur skulle du formulera det budskapet då?

Caroline: Ja, men att man ska fortsätta att spara och inte vara så brydd kring vad som händer där ute.

Just keep buying — och fyra år är ett kort perspektiv

Jan: Ja, precis. Hur tänker du då? Jag tycker absolut... jag gillar, Nick har en briljant titel på sin bok, Just Keep Buying. Det är ju detta, och detta är för mig ytterligare ett bra argument som vi nu har finslipat lite till. Att nu har vi kvantifierat det. Det blir också att vi har förenklat en ganska svår fråga, som är "vad tror jag att börsen kommer gå de kommande åren", till bara att titta: okej, nu är vi minus 25 procent. Hur lång tid tror jag att det kommer ta för återhämtning? Okej, då är min förväntade avkastning det här.

Och även om man har en ganska negativ syn, att "ja, det kommer ta fyra år", ja, men då är det fortfarande en bra grej att köpa, trots att man tror att det kommer ta fyra år. Och fyra år är på sätt och vis ett kort perspektiv i en aktiemarknadshistoria, även om det är ett långt perspektiv i levnadsgrejer. För det tänker jag ibland: fyra år, ja, men då kommer Freja gå i nian. Det känns ju jättelång tid. Men om vi tittar fyra år tillbaka, så känns det så här: gud, vår yngsta dotter är fyra. Det har ju gått hur snabbt som helst.

Caroline: Snyggt.

Jan: Ser fram emot kommentarer, skriv gärna i forumet. Det är ju där vi hänger mest. Och sen annars vill vi säga som vanligt: tack till dig som har lyssnat och tittat. Och är det frågor och kommentarer, så skriv gärna, så ses vi nästa vecka. Förhoppningsvis nu när allt är som vanligt igen.