Att tänka på vid bostadsköp, rörlig eller bunden ränta och mycket mer

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Bunden eller rörlig ränta, och dagens upplägg
2. Varför ska man ombalansera sin portfölj?
3. Ombalansering mellan hinkar och i marknadens svängningar
4. Kvantitativa regler och Jans investeringsstopp
5. Att köpa sin första bostad: ha lång tidshorisont
6. Se boendet som konsumtion, inte spekulation
7. Transaktionskostnader: pantbrev och lagfart
8. Underhåll: räkna 2 procent av värdet per år
9. Bostadsrättens dolda risker
10. Hyresrätten är underskattad
11. Den ofungerande svenska hyresmarknaden
12. Vem har råd att bo i staden?
13. Bästa försäkringen mot en bostadskrasch: investera i relationen
14. Hyresreglering: "ett av två sätt att förstöra en stad"
15. Tankeexperiment: en stad med marknadshyror
16. Sammanfattning om bostadsköp
17. När livssituationen ändras: utvärdera processen, inte utfallet
18. After Action Review
19. Bunden eller rörlig ränta?
20. Bunden ränta som emotionell trygghet, rörlig som inflationsskydd
21. Rörligt mot bundet elpris: samma psykologi
22. Vem kan egentligen förutspå räntan?
23. En produkt som borde finnas: räntetak
24. Är ni nöjda med Teslan?
25. Robotgräsklipparen och konsten att döpa en robot
26. Varför är ISK den bästa förvaringen av aktier?
27. Brytgränsen för ISK
28. Statslåneräntans nördholiday
29. Bör man tänka annorlunda om man är 50 plus?
30. Vid 50: ett naturligt depåstopp
31. Njut mer, planera konsumtionen och investera i hälsan
32. Skaffa en hobby och tänk utanför boxen
33. Tio städer i världen och kärleken till Malmö
34. Avrundning och tack

Bunden eller rörlig ränta, och dagens upplägg

Jan: I valet mellan bunden och rörlig ränta gillar jag det lite annorlunda perspektivet att tänka att bunden ränta är en försäkring mot arbetslöshet, medan rörlig ränta är en försäkring mot inflation. Sen får man som vanligt titta på de emotionella och de rationella argumenten.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt och roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson, detta är min fru Caroline. Och idag har vi med vår vän Caspian. Välkommen, Caspian. Idag är det dags för avsnitt 258. Jag tänker att vi ska prata om frågor och svar.

Caspian: Precis.

Jan: Från forumet?

Caspian: Nej, faktiskt inte. Vi tog inte in frågor på forumet, för de på forumet har ett forum att ställa frågor på.

Jan: Ja, det är ju typ det enda forumet.

Caspian: Precis. Så den här gången tog vi Facebook och Instagram.

Jan: Det ska bli jätteroligt. Vi har ju inte fått frågorna i förväg, utan Caspian har liksom smugit med dem.

Caspian: Precis.

Jan: Toppen, det här ska bli jättekul.

Caspian: Jag säger redan nu i början, jag har anonymiserat alla frågorna. Så har man ställt en fråga behöver man inte vara orolig för att namnet tas upp.

Jan: "Detta är Anders Bengtsson, 27 år, i Malmö." Det är inte han som ställer frågan, det är hans kompis.

Caspian: Jag har inte kollat upp folks IP-adresser. Jag har inte gjort någon sådan. Jag tycker att vi hoppar rätt in i det. Är ni redo? Taggade? Ni ser fruktansvärt nervösa ut.

Jan: Det är för att du ser lite illmarig ut. Jag tänker, nu kommer det komma något sådant där.

Caspian: Nej, men grejen är så här, vi har en blandning av tekniska frågor. Vi har lite personliga frågor. Som vanligt, som alla frågor och svar, det är högt och lågt. Och man blir inte utvärderad på frågan heller.

Caroline: Den som ställer den eller den som svarar på den? Vad menar du med utvärderad?

Caspian: Nej, jag tänkte att jag skulle bara skämta till det.

Caroline: Ja, fast ändå är det inte ett skämt. För man kan ju bli utvärderad.

Jan: Det är klart man inte blir. Rätt eller fel.

Caspian: Jag tror Caroline fick med en pik.

Jan: Riktad mot mig.

Caroline: Och mot mig själv. Jag har ju också prestationsångest alltid.

Varför ska man ombalansera sin portfölj?

Caspian: Nu kör vi. Första frågan. Varför ska man ombalansera i sin portfölj? Ni säger ju samtidigt att man inte ska röra pengarna. Hur ska man tänka?

Jan: Jag tänker att ombalansering är typiskt sånt som handlar om att man har valt en viss risk, en viss risknivå. Och risk är ett ganska klurigt begrepp. Den enklaste förenklingen vi har gjort med risk är att vi pratar om tidshorisont. Vi brukar prata om de här tre tidshorisonterna. Kort tidshorisont, 0–3 år, där det är typ bankkonto med insättningsgaranti. Sen lång tidshorisont, alltså mer än 10 år, typ pensionssparande och liknande, där man ska ha 100 procent aktier. Och aktier i vårt fall är ju alltid typ en global indexfond eller en fondrobot. Och sen har man den här mitt emellan, så här: jag vet inte hur lång tidshorisont jag har, alltså typ 4 till 9 år. Då brukar vi säga, i en sån "jag vet inte"-tidshorisont, ta 50 procent aktier, 50 procent räntor.

Jan: Men det som tenderar hända, säg att man har sparat 5–6 år, är att aktierna är den tillgång som rör sig mest, alltså högst volatilitet. Eftersom vi har en förväntan om att aktier ska gå upp över tid, så kommer den liksom pressa ut. Efter kanske sju år är det inte 50–50 längre i portföljen, utan då är det plötsligt kanske 70–30. Och då är ombalansering ett sätt att gå tillbaka till ursprungsrisken, kan man säga.

Jan: Så jag brukar säga att ombalansering inte är en strategi för att tjäna mer pengar eller något sådant, utan det handlar mer om att jag har valt en tidshorisont, jag har valt en risknivå och att jag vill hålla den. Samtidigt hjälper ombalansering mig att sälja det som har gått bra, alltså det som är dyrt, och köpa det som är billigt, eller liksom hämta hem en del pengar. Jag gillar ombalansering, för det blir väldigt regelstyrt. Det blir inte så mycket "vad känner jag för idag?", "nu har jag en känsla av att detta har gått upp", eller "nu har jag hört någon prata om detta". Det blir ganska trist, ganska mekaniskt, och därmed ganska bra.

Caroline: Men det är väl också så att man inte rör pengarna egentligen, på det sättet som kanske den här frågeställaren menar. Pengarna är ju kvar i depån.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ofta handlar det om att flytta det från ett tillgångsslag till ett annat.

Jan: Ja, precis. Vi pratar inte om ombalansering som att nu plockar jag ut pengarna och köper en schysst väska för det.

Caroline: Nej. Eller det kan vara en ombalansering i livet, men det är inte ombalanseringen i portföljen.

Ombalansering mellan hinkar och i marknadens svängningar

Caspian: Men sen är det där egentligen ganska intressant, som ni lyfter nu, för då blir det ett annat perspektiv på ombalansering.

Jan: För då kan man också se att ombalansering... Vi brukar prata, jag tror avsnitt 190, om det här med fyra hinkarna. Och där kan det också vara så att man ombalanserar mellan sina hinkar. Det vill säga att jag har en buffertpott, jag har min pensionspott och jag har min målsparande-pott. Och då kan man ha ett sånt här: okej, nu har jag fått nytt jobb med högre lön, eller vi har flyttat. Eller okej, nu är det väldigt mycket pengar i bufferten. Men då blir det egentligen också ett slags ombalansering. Jag har sagt att jag bara ska ha tre månadslöner, eller en månadslön. Nu är det mer. Okej, då ombalanserar jag, då flyttar jag pengar från buffertpotten till den långsiktiga sparandepotten. Eller om man är i pension, eller närmar sig pensionen, så går man åt andra hållet. Då flyttar jag från pensionspotten till den pott som jag ska använda inom fem år. Och sen kan jag flytta till buffertpotten.

Ombalansering handlar helt enkelt om att flytta runt pengar för att jag ska komma i linje med mina mål eller min strategi, eftersom pengarnas andel förändras.

Jan: Och där kan man egentligen säga en liten parentes nu, 2022, när vi har sett väldigt stora rörelser på marknaden. En stor del av till exempel våra aktier har gått väldigt, väldigt dåligt. Jag tror vi har haft åtta, nio, tio negativa veckor i rad. Det är också så att förut kunde institutionen prata om detta som heter TINA, there is no alternative. Plötsligt kunde du som institution inte få avkastning på en ränteportfölj, utan du var tvungen att ha aktier. Nu när räntan har ökat så faller aktierna, men å andra sidan kommer räntefonderna att få den räntan när de har korrigerat sitt pris framåt. Så plötsligt skulle jag säga att nu gäller inte den här TINA-regimen längre, utan då kan man också ombalansera. Många har ombalanserat från riskfyllda tillgångar till tillgångar med lite lägre risk. Så ombalansering skulle egentligen kunna heta omflytt.

Caroline: Men there is no alternative, var det från aktier då? Det var det som gick bäst, så då kan man inte...

Jan: Nej, inte att det gick som bäst. Det fanns inga alternativ. Lade du pengarna på ett bankkonto, har du pengar på ett bankkonto i SEB, så betalar du för att få ha bankkontot. Räntefonder gav en negativ avkastning. Skulle du låna ut pengar till Tyskland under de senaste fem åren så fick du betala tyskarna för att de skulle ta dina pengar. Sen fanns det ju krypto, men som institution kan du inte lägga en massa pengar i krypto. Och den har också sett sin volatilitet under 2022, med 50 procent ner. Så nej, det har inte funnits så många alternativ. Men nu finns det återigen räntealternativet.

Caroline: Vilket på sätt och vis är ganska sunt.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det är väl bra för alla att ha alternativ att placera sina pengar i.

Jan: Ja, precis. Just för att kunna få diversifiering.

Kvantitativa regler och Jans investeringsstopp

Jan: Så jag tror att ombalanseringsregeln överrider "får inte röra pengarna"-regeln. Och sen tror jag att hela detta med kvantitativa regler, för det är väl det fina ordet för att man hittar på regler, gör att sparandet blir enklare. Jag behöver inte vara så emotionell med det. Jag kan vara ganska så här: okej, nu är det detta som gäller. Till exempel jag själv. Ja, det har jag inte sagt, men jag har ju ett självpåtaget investeringsstopp just nu.

Caroline: Fast vi har fattat det.

Caspian: Ja, det var väl efter avsnittet med Moa. Du var ju med i det avsnittet.

Jan: Jo, det var jag.

Caspian: Jag tycker det framgick att du hade lutat dig tillbaka lite.

Jan: Man kunde omvälja, jag omvalde mina aktieindexfonder. Jag var där lite och dribblade i enskilda aktier i forumet, vilket tog väldigt mycket emotionell energi, särskilt eftersom den positionen blev lite för stor. Så vi konstaterar att jag hade gjort rätt matematiskt rationellt, men jag hade inte tagit hänsyn till den här positionen inom mitt emotionella självförtroende. Så då har jag tagit på mig investeringsstoppet. Allt som inte heter Lysa, den här fondroboten vi gillar, allt som inte heter global indexfond, typ Länsförsäkringar Global eller Avanza Global, eller alla bolag i Sverige, som är indexfonder i Sverige. Det är det enda jag får investera i just nu.

Caspian: Nej, men det låter rimligt.

Jan: Jag har också känt att det är så det är just nu.

Caroline: Och du har inte ens behövt säga något, Jan.

Jan: Nej, men nu är vi ganska synkade.

Caroline: Det är också för att Jan inte säger så: "Jag har lagt 50 000 i bla bla bla." "Varför det?" "Eller ja, jag måste gå ut från rummet." Du säger inte det längre, och då är det så.

Jan: Det är så våra investeringsprocesser, vår investeringskommitté här hemma, ser ut. "Hej, jag informerar när det är gjort." Sen blir jag så här, jag går ut ur rummet.

Caroline: Ja, för jag är ju helt okej med att bara ha det i fondroboten. Hela skiten.

Jan: Ja, precis. Ska vi gå vidare?

Caspian: Tror du att personen kände att han eller hon fick svar?

Jan: Ja, det tror jag absolut.

Caspian: Och där kan vi också säga, ni har ju inte gjort så många ombalanseringsavsnitt på sistone, just för att ni kör Lysa till så stor del. Och där blir det gjort automatiskt.

Jan: Det är perfekt. Antingen Lysa eller Avanza Auto 6 eller något sånt här. Där väljer man den här risknivån och så blir det automatiskt. Har man sen Sjunde AP-fonden i sitt PPM-sparande, som jag påstår att alla borde ha, då händer det också automatiskt. Så jag gillar de här. Återigen, kan vi göra de här kvantifierbara strategierna, och kan man dessutom automatisera det? Samma sak med månadssparandet, att det också blir automatiskt skött. Sen finns det nyanser i ombalansering, så att man kan ombalansera med ett nysparande och sådant. Men det är liksom överkursstrategier. Om jag har mycket i aktier kan jag styra om att alla nya pengar hamnar i räntor, så kommer det förändra andelen. Så där finns massa trick. Men för den vanliga spararen som har sina pengar på Lysa, du behöver inte bry dig, det händer automatiskt.

Att köpa sin första bostad: ha lång tidshorisont

Caspian: Gött. Nästa fråga. Vad är det viktigaste att veta för någon som ska köpa sin första lägenhet eller bostad?

Jan: Köpa, ja, då är det bostadsrätt eller villa. Du som precis har flyttat till en bostadsrätt?

Caspian: Nej, det är en hyresrätt.

Jan: Var det en hyresrätt? Men ni pratar ju, ni ska inte köpa?

Caspian: Nej, det ligger i bakhuvudet på mig. Elsa har köpt, men jag har inte köpt, jag hyr fortfarande. Jag bor fortfarande i lyxboende.

Jan: Vi har ett avsnitt med vd:n, före detta vd:n för Bjurfors. Jag tror det är avsnitt 106, som handlar om att hyresrätten är ett underskattat lyxboende. Men för någon som ska köpa sitt första boende, ni får sufflera här, men jag skulle säga så här: ha i alla fall ett 5–10 års perspektiv på det boendet. Nu pratas det mycket om att räntan ska upp, hur kommer bostadsmarknaden reagera. Det som jag upplever aldrig kommer med i debatten är: vad händer vid en bostadskrasch? Det är inte att du kommer få lämna hus och hem. 2014 ändrades reglerna, så att om du har ett lån och lägenheten faller under värdet på lånet, så att du har mer lån än vad du har lägenhet, så blir du ändå inte utslängd från lägenheten så länge du betalar räntorna.

Caroline: Det är ganska smart.

Jan: Så var det inte fram till 2014. Då kunde banken säga: okej, du har köpt den här lägenheten för 1 miljon, du lånade 800 000, men nu är den bara värd 700 000. Så antingen får du ge oss 100 000 i mellanskillnad, eller så säger vi upp ditt lån.

Caroline: Det är tufft. Men det här verkar vara ett mycket smartare system.

Jan: Ja, för individen i alla fall. Typ alla lån efter 2014, jag tror det var första juni 2014, är omgjorda på det här nya sättet. Effekten blir att det inte blir som i USA, att man lämnar hus och hem i en bostadsbubbla, utan vad som kommer hända är att man blir inlåst. Man blir inlåst i lägenheten eller i sitt boende, det vill säga att du kommer inte kunna byta boende.

Caroline: För om du säljer så kommer du behöva betala de där pengarna?

Jan: Exakt. Och då utgår jag från att de flesta inte kommer ha de pengarna. Så utifrån ett riskperspektiv: kan jag tänka mig att bo här i tio år? På tio års sikt kommer man kunna täcka in familjeförhållandena, till exempel. Viktigast tänker jag här är om man ska ha barn. Då är det ganska rimligt att ha ett extra rum, eller två extra rum, eller fundera på det. Så det är nummer ett, att ha lite framförhållning. Hur kommer min levnadssituation förändras de kommande tio åren?

Se boendet som konsumtion, inte spekulation

Jan: Det andra skulle jag säga är att inte se det som en spekulation, utan se det som en konsumtion. Det är inget jag räknar med att få tillbaka pengarna på, i bästa fall. Om vi tittar på riktigt långa tidsserier, alla marknader, så har det vi har haft i Sverige de senaste 30 åren varit ganska ovanligt. Boende i Sverige har ökat i samma utsträckning som aktier.

Caroline: Så alla har tjänat på att äga sitt boende?

Jan: Ja, alla som har ägt de senaste 30 åren har tjänat pengar på det. Vi har haft låga räntor, bopriserna har ökat, vi har haft en bostadsbrist, man har kunnat göra bostadskarriär, vi har sänkt fastighetsskatten. Men det är ingen ekonomisk naturlag att det är en bra investering att köpa sitt boende. Så det skulle jag säga är nummer två. Se det som en konsumtion.

Jan: Sen skulle jag också säga, eftersom jag vet att många som lyssnar på oss eller tittar översparar, alltså att de sparar väldigt, väldigt mycket, så är det okej att lägga pengar på sitt boende. Jag brukar säga att det är tre grejer man ska spara till i livet: buffert, boende och pension.

Caroline: Jag vill gärna ha ett sista B. Buffert, boende, pension.

Jan: Så ibland kan man säga: ja, men det blir väldigt mycket pengar. Är det okej att jag tar bort hela mitt sparande? När vi flyttade till vårt hus för sex år sedan, så sålde vi av nästan alla våra aktier och nästan allt.

Caroline: Hur mycket i procentuell andel av ert sparande plockade ni ut, på ett ungefär?

Jan: Nästan hela. Vi köpte ett ganska dyrt hus, för Malmö mått mätt. Vi köpte ett hus för typ 8 miljoner kr. Så vi la in nästan 1,6 miljoner kr i handpenning.

Transaktionskostnader: pantbrev och lagfart

Jan: Sen var det så att vårt hus... De som ägde det innan var sådana här rika, så de hade inga lån på huset. Så det fanns inga pantbrev. Så vi betalade 200 000 kr i pantbrev. Eller 160 000 kr.

Caroline: Vad innebär det?

Jan: För att få ta lån vill banken ha säkerhet på huset. Och då har vi ett så modernt system i Sverige att banken tar 2 procent på det lån du ska ta ut, i en stämpelavgift.

Caroline: Men du lägger ju handpenningen på lånet. Är inte det säkert?

Jan: Nej, nej, nej.

Caroline: Jag håller med dig. Det är helt nytt för mig.

Jan: Ja, och sen betalar du en lagfartsavgift också till staten.

Caroline: Lagfartsavgift?

Jan: Ja, för att du äger marken. Så är det också en stämpelskatt. Nu minns jag inte vad det är, men jag tror att den är på 1,5 procent. Så typ 300 000–400 000 kr gick bara i ren skatt. Och det där var också varför boende, framför allt villor, inte lämpar sig för spekulation. Köp den, gå ut. För att det är så höga transaktionskostnader. Du ska betala mäklare och alla de här grejerna.

Caroline: Ja, och sen underhåll.

Underhåll: räkna 2 procent av värdet per år

Jan: Det var det sista, eller fjärde grejen, jag tänkte på. Det är inget som driver kostnader som, jag brukar säga, barn, bil och bostad. Där fick jag till alla tre. Alla de tre grejerna gör att utgifterna ökar massivt. Och boende, framför allt villa, driver massivt med kostnader. Jag har faktiskt aldrig fått någon bra siffra på det förrän jag pratade med några kompisar som driver fastighetsbolag. Då sa de: räkna 2 procent av värdet i årligt underhåll. Vilket är ganska bisarrt. Så vårt hus, som 8 miljoner kr, 2 procent är 160 000 kr. Och om vi ska vara krassa, de senaste åren har vi lagt runt 100 000–150 000 kr i underhåll på huset. Allt från att fixa till grejer som går sönder, typ element, fixa tak, massor.

Caroline: Sätta in fönster.

Jan: Ja, sätta in fönster, byta fönster. Och lite, någon gräsklippare som gick sönder.

Caroline: Vår robotgräsklippare blev träffad av blixten. Den mådde inte så bra efteråt. De bytte moderkort i den, men den mådde fortfarande inte bra.

Jan: Och det där är sånt som är sjukt lyxigt i en hyreslägenhet. Där betalar du ingenting och du har ingen ekonomisk risk. Medan vi sitter på en stor ekonomisk risk. Nu har de flesta bara helt diskonterat eller bara skitit i risken, för bostäder går ju alltid upp.

Bostadsrättens dolda risker

Caroline: Men, är du klar med det, jag tänker också bostadsrättsföreningens ekonomi, där är det också en risk.

Jan: Ja, precis. Så där sitter du, i en bostadsrätt. Jag är ju inget stort fan av bostadsrätter.

Caspian: Vad skönt att du säger. Jag och Elsa har pratat så mycket om det.

Jan: Jaså, berätta.

Caspian: Nej, men vi har bråkat som fan om just bostäder. Jag tycker det är helt absurt att jag ska betala asmycket pengar för att få rätten att bo någonstans. Det är en sån tankevurpa för mig, att det är helt sjukt.

Jan: Ja, precis. Det är ju som att du äger en liten aktie i en aktieklubb tillsammans med dina grannar.

Caspian: Ja, med människor som absolut inte kan förvalta aktier. Nödvändigtvis.

Jan: Ja, precis. Nu är det, handen på hjärtat, mindre slump i att förvalta en bostadsrättsförening än att förvalta aktier. Men ja, du sitter tillsammans med dina grannar.

Caroline: Och sen är det ju många som tar hjälp av HSB, Riksbyggen och sådant.

Jan: Men kolla upp föreningen. Det finns Allabrf, precis. Man kan kolla upp, man kan få hjälp.

Caroline: För vad är det man behöver hjälp med?

Jan: Att analysera hur föreningens ekonomi ser ut. Hur ser underhållsplanen ut? Hur mycket belånad är den per kvadratmeter, till exempel om räntan höjs? Vad som kommer hända för de flesta är att man ofta har ett eget lån på bostadsrätten. Men sen har du en avgift till föreningen. Och en ganska stor del av avgiften till föreningen är räntor som föreningen har. När räntan ökar kommer räntan öka både på ditt lån och på föreningens. Så du kommer få både högre räntekostnader på dina egna räntor och få betala högre avgift till föreningen. Och sen lite beroende på vilket skick föreningen är i, så pratar man nu om att bostadsrättsföreningar kanske behöver höja avgifterna mellan 10 och 40 procent.

Caroline: Det är ju sjukt.

Jan: Ja, och det kommer i sin tur också leda till att värdet på bostadsrätterna faller. Eftersom det blir mindre attraktivt att bo där när avgiften är högre.

Jan: Det är väldigt, väldigt många i Sverige som bor i bostadsrätter. Så man kan inte säga att det är fel. Men utifrån ett kontrollbehov upplever jag att jag inte äger det. Jag har inte riktigt kontroll på den nivå jag skulle önska. Men det är inte som att jag avråder folk från att bo i bostadsrätt. Kan du välja till exempel en villa med lagfart, som är friköpt, så hellre det än en bostadsrätt. Och sen finns det naturligtvis föreningar som är riktiga guldkorn. Men där brukar det också vara så, vi gillar ju båda Nassim Taleb, Lindy-effekten. Ju äldre förening, ju mer välskött, desto större är sannolikheten att den kommer fortsätta leva och vara välskött. Så hellre en gammal förening med folk som har bott där länge än en ny förening som är nybildad och såld från ett bostadsbolag, vilket är ganska vanligt.

Hyresrätten är underskattad

Jan: Men annars skulle jag säga: lyssna på de här avsnitten om att hyresrätt är underskattat. Många tänker så här: om jag bor i en bostadsrätt eller villa så betalar jag till mig själv, det är mycket bättre än en hyresrätt. På ett riktigt långt perspektiv, ja. Men på ett perspektiv under fem år, då skulle jag hellre välja en hyresrätt. Du har ingen risk, du har inget underhåll, du kan flytta på tre månader, du är fri på ett helt annat sätt. Du är flexibel kring familjekonstellation: kommer jag träffa någon, kommer jag ha barn, kommer vi inte ha barn. Du har mycket mer. Det är inte så permanent. Och det kan lätt vara värt att betala kanske ett par tusen extra för det.

Caspian: Där är det lite kul, för Ramit Sethi hyr ju fortfarande sitt boende och propsar för det.

Jan: Det är ganska hårt.

Caspian: Ekonomigurun i USA. Och han säger fortfarande att det är underskattat. Och bråkar som fan med folk på Twitter just för det.

Jan: Det är någon grej. Fram till 1930 var det typ ingen som ägde sin lägenhet. Det var en sån här stor kampanj, jag tror det var på 20-30-talet, det kan ha varit senare också. "Amerikaner ska äga sitt boende. Det är ett tecken på frihet att inte ha någon kapitalist som äger sitt boende."

Caroline: Jag vet inte hur det ser ut i USA med de här hyresvärdarna. Att hyra sitt boende i USA ser annorlunda ut än i Sverige, kan det vara så?

Den ofungerande svenska hyresmarknaden

Jan: Ja, det är klart. Det som skiljer i Sverige är att vi har en totalt ofungerande hyresmarknad. Det är det som suger.

Caroline: Hur då, menar du?

Jan: Nej, men vi har inte marknadshyror överallt. Det är typ bara marknadshyror efter att en fastighetsägare har renoverat lägenheten, eller på nybyggda ställen. Där är det marknadshyror. Och då tittar folk på en sådan lägenhet, typ 15 000 kr i månaden. Och sen jämför de: titta, den här personen bor mitt i stan och betalar en hyra på 4 000 kr. Ja, men det är för att den hyran på 4 000 kr för någon som har bott i en lägenhet i 20 år är artificiell. Så när man ofta i Sverige pratar om bostadsbrist, nu blir det lite kontroversiellt, men det är centrala hyreslägenheter med låga hyror. Det är det brist på. Men vill du flytta till Stockholm och är beredd att betala marknadshyra? Det vet ju Cornucopia, bloggen Lars Wilderäng. Han gör alltid sådana här historier: nu tar det sju dagar att få en hyresrätt i Stockholm. Och alla är så här: det tar skitlång tid. Nej, inte om du är beredd att betala marknadsmässiga hyror.

Jan: Men då tycker alla så här: nej, men det är så dyrt jämfört med bostadsrätter. Och bostadsrätten betalar till dig själv och du tjänar pengar. Så att value proposition, jag vet inte vad det är på svenska, erbjudandet "du kan bo i en bostadsrätt som är billigare och du dessutom tjänar pengar på det" jämfört med "betalar marknadsmässig hyra som är mycket högre till någon annan", det känns inte så himla attraktivt. Men vad vi inte har kontrollerat är: varför har du lägre boendekostnader på bostadsrätten eller på villan? Jo, för att någon annan tar den ekonomiska risken. Och det tänker vi inte på. Fastighetsägaren sitter med hela den ekonomiska risken. Om den inte blir uthyrd, om räntan ökar, om fastigheten faller i värde, om stammarna går sönder.

Caroline: Ja, det är jättemycket.

Jan: Hela risken är hos fastighetsägaren. Men den risken har väldigt få behövt betala för. Och det enda vi har hört som negativt är typ Kinesiska muren i Malmö, när bostadsrättsföreningen... men då var det kriminella inblandade. Så ingen har blivit bränd på plattan de senaste 30 åren i en bostadsrätt.

Vem har råd att bo i staden?

Caroline: Nej, men jag tänker också att det är en klick som kan betala väldigt höga hyror.

Jan: Det är det.

Caroline: Och då får man rätta, vad ska man säga, rätta munnen efter matsäcken. Om du är undersköterska, då bor du inte i en sådan hyreslägenhet. Då kanske du bor en bit utanför stan. Du har ett helt annat...

Jan: Ja, men det där är ett annat problem.

Caroline: Jo, men det är det som kommer komma in här. Alla kan faktiskt inte bla, bla, bla. Eller hur?

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Om jag hade varit undersköterska och inte kunnat betala 15 000 kr i hyra, då hade jag inte gjort det heller. Jag hade bott någon annanstans, i en annan hyreslägenhet, en bit bort förmodligen.

Jan: Precis, och det där är ett politiskt problem. Att alla som ska jobba i en stad snart inte har råd att bo i staden, utan de enda som har råd att bo i Stockholm är högbetalda programmerare. De som jobbade på Klarna.

Caroline: Ja, till exempel.

Jan: Vi behöver inte klippa bort detta om Klarna, för jag tycker det är faktiskt väldigt bra. Det är faktiskt en grej där.

Bästa försäkringen mot en bostadskrasch: investera i relationen

Jan: Största risken också, för detta är ett sånt här råd jag har gett historiskt som jag glömde bort nu: bästa försäkringen mot en bostadskrasch är att investera i sin relation. Det är ofta det som skiter sig. När ekonomin skiter sig för folk i Sverige är det ofta skilsmässa eller arbetslöshet.

Caroline: För det blir påfrestande?

Jan: Ja, men för att du sitter i den här inlåsta lägenheten, och så sitter du inlåst med en person du inte längre vill leva med. Då overrider det emotionella. Och så säljer man, för man tänker inte: okej, nu gillar vi inte varandra, men det är ekonomiskt ofördelaktigt att sälja just nu, så vi bor här tillsammans i tre år till i den här lägenheten.

Caroline: Det låter sunt.

Jan: Ja, och vi skrattar lite åt det. Tyvärr är det en realitet för vissa.

Caroline: Jag skrattar inte. Jag tänker så: varför gillar ni inte varandra längre då? Är det det du menar med att man måste investera i sin relation hela tiden? Så att man fortsätter att gilla varandra.

Jan: Ja, så att man slipper. För oftast är det något man har skitit i, att ta i någon konflikt eller whatever, som gör att man inte gillar varandra längre. Värderingar som inte är samkörda, eller vad det nu kan vara.

Caspian: Det är som när jag gick den där kursen, en personlig utvecklingskurs, och sedan ska man berätta varför man är där. Och så har vi typ Ulf, 55: "Hej, jag heter Ulf, jag har skilt mig för tredje gången. Jag har haft samma problem med alla tre kvinnorna, så nu tänker jag att det kanske handlar om mig."

Caroline: Ja, men jag tycker det är fint.

Jan: Ja, det är superfint. Vad bra att det kom nu.

Caspian: Ja, det var skitbra för Ulf.

Caroline: Man kan själv vara problemet ibland.

Jan: Nej, men det där är skitbra, att kolla just arbetslöshet. Och där kan det också vara bra med försäkringar. Att man har inkomstförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring eller liknande grejer.

Hyresreglering: "ett av två sätt att förstöra en stad"

Caroline: Men jag tänkte återkoppla det sista du säger, Caroline. Ja, det är problematiskt att hyrorna är så höga att de med vanliga arbeten inte kan bo där.

Jan: Och det är det jag menar. Jag kommer ihåg att jag träffade en statssekreterare vid ett tillfälle, så pratade vi om bostadskrisen, och så sa hon så här: "Det finns typ två sätt att förstöra en stad. Det ena är en atombomb och det andra är hyresreglering." Som vi har nu.

Caroline: Och vad menar hon då med det?

Jan: Nej, men precis det här. Att det blir väldigt, väldigt svårt för många.

Caroline: Berätta nu vidare, för nu har vi ju hyresreglering.

Jan: Ja, det är det här att vi har de nya lägenheterna som är tillgängliga med höga hyror. Vissa lägenheter har väldigt låga hyror, så då blir det ingen omflyttning. För om jag flyttar därifrån kommer jag aldrig få samma låga hyra. Och så har du ingen rörlighet på marknaden.

Jan: Den andra problematiken är att vi har haft den här perioden med låga räntor. Så då har det du har betalat för en bostadsrätt artificiellt varit så mycket lägre än det du har betalat för en hyresrätt. Men om räntan går upp till 7 procent, så kommer hyrorna inte öka med 7 procent. Hyrorna kommer inte öka till fem gånger hyran för att räntan ökar fem gånger. För den risken tar fastighetsägaren. Medan om räntan ökar från 1 till 4 procent, ja, då kommer ränteutgiften bli fyra gånger högre på bostadsrätterna. Så de där hyrorna på 10 000, 12 000, 15 000 kr för en stor lägenhet är inte så orealistiska som man först kan tro. För en bostadsrätt med en normalränta hade kunnat kosta lika mycket, om du summerar högre räntekostnader för föreningen och högre räntekostnader för privatpersonen.

Caspian: Det där var ju jävligt skönt att höra. Alla mina kompisar äger sina boenden. Och jag har gått omkring och varit lite purken för det. För att de har mycket lägre utgifter.

Jan: Ja, men det har varit en kass affär i 30 år. Det är bara att hyra. Om man inte har haft en av de där centrala, billiga lägenheterna. Men återigen, det beror också på vilken nivå av risk.

Tankeexperiment: en stad med marknadshyror

Caroline: Men jag fattar inte varför de nybyggda hyreslägenheterna, har de då en marknadsmässig hyra?

Jan: För att det är den överenskommelse som politikerna har gjort.

Caroline: Okej.

Jan: Så det är ett rent politiskt beslut. Och min tro är att politikerna tänker så här: okej, vi tar inte i den här bajskorven, utan vi låter den långsamt förändras till marknadshyror över ett tag.

Caroline: Jo, men där är det väl också, nu ska vi inte gå in allt för djupt på de politiska spelen, men det är väl också en hård motsättning mellan partierna. Vissa är väldigt för marknadshyror och vissa är väldigt emot. Och då kommer man inte till den här överenskommelsen någonstans i mitten.

Jan: Nej, det är en väldigt intressant fråga.

Caroline: Man kan hålla på länge. Jag funderar över hur staden hade sett ut om alla hyror var marknadsmässiga. Vad är det för människor som skulle bo centralt och vilka skulle bo lite längre bort? Hur det skulle påverka människor, samhället, funderar jag på. Om nu alla hyror skulle vara marknadsmässiga.

Jan: Jag tror det hade blivit en högre rörlighet. Du hade bott i stan när du jobbat, i stan när du har det där bra jobbet. Sen hade du flyttat ut när du var äldre. Jag tror man hade haft mer rörlighet, vilket hade varit bra för samhället.

Caroline: Ja, men kanske också lägenheter längre ut, runt städer. Jag menar, kommer du utanför tunnelbanelinjerna i Stockholm så är det villa, och det är att köpa där ute. Och det kanske man inte alltid kan. Men om det då finns ett alternativ att man kan hyra.

Jan: Ja, vad spännande. Jag har ju två kompisar som har flyttat från Singapore till Amsterdam ganska nyligen. De sa att när de skulle hitta boende, då fick de ett meddelande och så skulle de på visning samma dag. Och tio minuter efter visningen var lägenheten borta. Så för dem var det skitsvårt att få tag i en lägenhet. Det fanns hur mycket lägenheter som helst. Men de gick så snabbt. Just för att folk rörde på sig. Så jag tänker att det är lite mer den effekten man skulle se.

Sammanfattning om bostadsköp

Jan: Ja, men då har vi några bra punkter att sammanfatta det. Se det långsiktigt, ha en lång tidshorisont. Se det inte som en investering, se det som en konsumtion. Det är okej att lägga pengar på konsumtion. Det är okej att det är dit pengarna går när man är 25, 30, 35, 40, 45. Det är helt okej. Ta in underhållskostnaden på 2 procent av värdet. Investera i relationen, för vid en bostadskrasch kommer du bli inlåst. Du kommer inte bli av med den.

Caroline: Ja, det var väl det. Finns det någon, nu kommer jag med ett stickspår, men finns det någon som typ Erik fast för bostäder? Som kan hjälpa en att räkna på det?

Jan: Det finns ju några sådana, om det är Allabrf, eller där finns någon sådan. Vi kan se om vi hittar det så länkar vi, eller så tar vi hjälp på forumet. Jag vet att det finns några sådana som går igenom bostadsrätter och hjälper dig.

Caroline: Ja, hjälper en framför allt med ekonomin, föreningens ekonomi.

Jan: Om man aldrig har tolkat en resultat- och balansräkning för en bostadsrättsförening, så tror jag att det kan vara ganska klurigt. Även jag som känner mig ganska hemma i en årsredovisning, jag har inte kollat på 100 årsredovisningar för bostadsrättsföreningar. Så jag skulle kunna säga: ja, men titta, detta hoppade ut. Men det finns garanterat personer som på två minuter kan kolla och bara: nej, men detta är orimligt. Den här siffran är orimligt hög.

Caroline: Ja, precis. Det kräver en viss erfarenhet.

Jan: Det kräver, som när jag kan kolla på vissa företag och blir så här: vad fan, detta är skitkonstigt. Eller: nej, detta ser bra ut.

Caroline: Det här Malcolm Gladwell, blink-effekten. När man får känslan?

Jan: Ja, men när man har så mycket erfarenhet att man inte ens direkt kan säga vad det är som är fel. Men man kan säga att något är fel. Den här statyn är falsk, eller vad det nu är.

När livssituationen ändras: utvärdera processen, inte utfallet

Caspian: Ska vi gå vidare? I det korta avsnittet. I det superkorta avsnittet. Den här har vi faktiskt redan pratat om. "Jag investerade en större summa pengar i Lysa för cirka ett och ett halvt år sedan. Då behövde jag inte pengarna på lång sikt. Men nu har min livssituation ändrats och jag tittar på att köpa hus, och då behöver jag pengarna till kontantinsatsen. Ligger just nu plus minus noll. Ska jag börja ta ut pengarna?"

Jan: Ja, absolut. Och det är precis det här vi har pratat om.

Jan: Jag skulle säga så här: till och med om man ligger på minus, vilket skulle vara det tuffare beslutet, så ja, din tidshorisont har förändrats. Dina mål har förändrats. Och om vi går tillbaka till den förrförra frågan, apropå kvantitativa regler, regler för ett sparande, så brukar jag säga så här:

Du ska aldrig låta marknaden påverka din strategi. Det enda som ska påverka din strategi är om dina mål, eller din ekonomiska situation, förändras.

Caspian: Det känns som jag behöver bli påmind om det exakt hela tiden.

Caroline: Jag tänkte också så: ja, men okej, vad bra att det är plus minus noll i alla fall. Och sen tar du det, men även om man är...

Jan: Ja, för det var ett felaktigt beslut. Om du hade stått där idag igen och haft pengarna utanför Lysa, och du hade haft horisonten "okej, jag ska köpa boende inom några månader. Ska jag lägga in pengarna på Lysa, eller ska jag ha dem på ett bankkonto?" Ja, då hade svaret varit självklart: på ett bankkonto. Okej, men nu råkar de inte ligga på ett bankkonto, de ligger i Lysa. Ja, men då måste vi återställa, ta det där steget tillbaka och fatta beslutet utifrån de förutsättningar och det som är känt idag. Och där tror jag att många hade gjort en miss, att man tänker: jag väntar tills de är tillbaka.

Caroline: Absolut, det är känslomässigt jobbigt. Men man måste ju ha sitt liv också.

After Action Review

Jan: Ja, men återigen. Där skulle jag säga, jag gillar sådana här after action review. Okej, vad var det som funkade, vad var det som inte funkade? Då hade jag gått tillbaka och sagt: när jag investerade för ett och ett halvt år sedan, hur såg den processen ut? Gjorde jag en miss för ett och ett halvt år sedan? Eller var det korrekt? För ett och ett halvt år sedan tänkte jag: nej, men detta är långsiktigt, jag kommer inte behöva pengarna, min livssituation har inte förändrats. Ja, men då var det korrekt. Du hade otur. Sorry, det var inte fel på ditt beslut för ett och ett halvt år sedan. Du hade bara otur.

Du kan inte utvärdera ett beslut på utfallet, utan du måste kolla på processen.

Jan: Och nu behöver vi göra om processen, för att förutsättningarna har ändrats.

Caroline: Ja, underbart. Det kan man ju göra. Vad sa du att det hette, det här, After Action Review?

Jan: After Action Review, ja.

Caroline: Det får vi göra mer, Jan. Med allt möjligt i livet.

Jan: Ja, men det tänker jag också. Fan, vad bra, när man har avslutat något tittar vi tillbaka här: vad var besluten som ledde fram till att vi gjorde det? Var det bra?

Caroline: Har inte du en sådan lista? Hur man gör After Action Review?

Jan: Jo, grejen är att det är fyra frågor. Detta är snott från Niklas Delmar, som jag tror snott det från amerikanska militären. Det var så här: okej, vad var målet? Lyckades vi med målet? Vad gick enligt plan? Vad gick inte enligt plan? Vad var målet, nådde vi målet, vad gick bättre, vad gick sämre?

Caspian: Känns som att Caroline kommer prova det här på allt.

Caroline: Ja, jag kommer prova det på allting. Jag blir helt tårögd över hur fantastiskt det är. Vi gick till Ica. Ja, vi gick till Ica. Fick jag med mig det som jag skulle? Nej. Det var mer än jag skulle. Alltså, det är jättebra, Jan. Men vi kan ju göra det på allting. Det är bara att jag tycker att det är så härligt att prata om processer. Och så gör du och jag inte det tillräckligt, tycker jag. Men nu kommer du och säger att man behöver prata om processen. Och då blir jag lite tårögd. Och liksom glad.

Jan: Okej. Bra.

Caspian: Precis, Caspian hamnar mitt i ett terapisamtal här.

Caroline: Nej, men det var ett bra terapisamtal.

Jan: Ja, absolut, jag håller med. Och det kan man göra på allt möjligt. Vi jobbar ju i andra projekt tillsammans där vi ska ha ett sånt här: vi fick inte iväg ett nyhetsbrev inom den deadline som vi hade sagt. Ja, men då kan man titta: okej, vad är det vi kan göra bättre? Men det man måste komma ihåg är: påverkas mitt utfall av slump eller inte? Ett nyhetsbrevsutskick påverkas inte jättemycket av slump. Så där finns ganska mycket att lära. Huruvida jag placerar mina pengar eller inte, hur det går påverkas väldigt mycket av slump.

Caroline: Precis.

Bunden eller rörlig ränta?

Caspian: Ja, schysst. Ta nästa fråga. Ska man ha bunden eller rörlig ränta? Det blev mycket bostad nu. Ska man ha bunden eller rörlig ränta med tanke på dagens inflation och räntehöjningar?

Jan: Jag gillar ju Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan, där han sa så här: bunden ränta är en försäkring mot arbetslöshet, rörlig ränta är en försäkring mot inflation. Och jag är så här: fan, det är det mest briljanta svaret. Men det kräver lite att man skalar av det.

Caroline: Ja, kan du inte göra det då? Skala av det lite?

Jan: Nej, det är en cliffhanger. Man får fundera ut det själv. Nej, men så här. Bunden ränta är en slags försäkring. Och precis som alla försäkringar betalar du mer än vad du får ut av den. Annars hade ju inte försäkringsbolag haft en affär. Till exempel i en vanlig försäkring brukar man säga så här: du får tillbaka under en livstid mellan 20 och 30 procent av alla försäkringspremier. Så 70 procent av allt det du betalar i försäkring kommer du aldrig få tillbaka. Du köper dig liksom där.

Jan: Och att säga att man ska ta bunden ränta för att göra en bättre affär än banken, då säger man egentligen: okej, men du är bättre än bankens analytiker på att prognostisera räntan. Och med tanke på hur viktig del detta är av en banks affär, så kan man säga att det inte är en trainee de har delegerat ränteprognoserna till. Och sen, detta var faktiskt roligt, jag hade möte med en finanschef på ett börsbolag. Och så sa hon så här: kreditmarknaden räknar, aktiemarknaden tycker. Och kreditmarknaden, det är smarta människor som sitter där. Så jag skulle säga så här: om du inte jobbar på räntemarknaden, sannolikheten att du ska göra ett bättre case kring framtida ränta än vad banken gör, det vill säga att banken betalar till dig istället för att du betalar till banken, den sannolikheten är extremt låg.

Caroline: Fast samtidigt vill de ju göra en affär också. Jag tänker, frågan var ju: ska man binda räntan eller?

Jan: Jo, men vi pratar om bunden ränta. Det finns ingen anledning, eller jag skulle säga att det är vanskligt att tro att jag binder räntan för att jag ska göra en bättre affär än vad bankens prognosmakare för räntan gör. Så det alternativet finns inte.

Bunden ränta som emotionell trygghet, rörlig som inflationsskydd

Caroline: Vad blir då det andra alternativet för att ha bunden ränta?

Jan: Jo, men för att om jag blir arbetslös, då kommer jag inte kunna betala min ränta, eller jag vill inte behöva oroa mig. Så jag betalar bort en emotionell oro. Då blir det, till syvende och sist, en emotionell fråga. Historiskt, över längre tidsperioder, har rörlig ränta alltid varit lägre. Och om man går till Paolo Sodinis resonemang, jag får fråga honom när vi intervjuar honom nästa gång, men då är min tolkning att så länge jag inte blir arbetslös kommer jag kunna betala den räntan. Även om räntan skulle öka, kommer högst sannolikt även min lön att öka. Senast på nyheterna häromdagen pratade man så här: ja, nu är det ny förhandling och nu vill facken att lönen ska öka i samma takt som inflationen. Och på det sättet har du en rörlig ränta och du är trygg, du har ett högt humankapital, trygg i din anställning, men då bör din lön följa med i samma takt som räntan. Och då behöver du inte ta den bundna räntan. På det sättet blir en rörlig ränta ett skydd mot inflationen.

Jan: Så jag skulle säga att det finns väldigt få rationella argument för en bunden ränta, utan det är mest emotionellt. Det enda rationella argumentet för en bunden ränta är typ: ja, men jag vet att jag kan få sparken, och då blir det tufft, jag har ingen buffert. Då är det bättre. Okej, men det blir väldigt enkelt att göra budget för de kommande fem åren med en bunden ränta. Rörlig ränta blir klurigare, men över tid kommer det vara billigare.

Rörligt mot bundet elpris: samma psykologi

Jan: Det sista som är klurigt med det där är att vi är lite dumma i huvudet. Man kan jämföra detta med rörligt och bundet elpris, som är lite samma grej. Där rörligt elpris alltid har varit billigare än bundet. När vi flyttade hit tog vi rörligt elpris. Och i fem år har vi tjänat på det, ganska mycket pengar i förhållande till att ha bundet elpris. Förutom då vintern 2022, eller förlåt, 2021.

Caroline: Ja, alla vintrar väl?

Jan: Nej, vintern 2021. Då är vi plötsligt bara så här: vår elhandlare dunkar in en elräkning på 18 000 kr. Och då kände jag mig som världens loser. Varför hade vi inte bundet elpris? För då tittar du här och nu på den där räkningen på 18 000 kr. Och du tänker inte: ja, vi har bott här i sex år, som är 72 månader, och vi har förmodligen tjänat 500 kr i månaden, vi har förmodligen tjänat 36 000 kr.

Caroline: Tjänat och tjänat, sparat, menar du.

Jan: Ja, sparat 36 000 kr, och nu hämtade marknaden hem en del av de 36 000 kr, så att vi är bara på 21 000 kr. Den matten gör man inte när man får fakturan, eller jag gör inte det när jag får fakturan på 18 000 kr.

Caroline: Men du har ju gjort den, verkar det som ändå.

Jan: Ja, men nu.

Caroline: I after action-reviewn.

Jan: Ja, precis. Och det blir också så här, det värsta är, om man ska vara krass, när man skulle bundit räntan, det var typ för ett år sedan i så fall. Det känns ju...

Caroline: Nej, men precis.

Jan: Nej, på bolånet. På bolånet. Så det är en relativt hög risk också att man binder vid precis fel tillfälle.

Vem kan egentligen förutspå räntan?

Jan: Men jag vill inte ge någon vy på räntehöjningar. Det finns massa undersökningar på professorer som ger vyer på räntehöjningar. Det är ganska roligt med en räntehöjning, för det finns bara tre lägen för en ränta. Den kan gå ner, den kan gå upp och den kan vara oförändrad. Så statistiskt borde man ha 33 procents sannolikhet. Och det är roligt att de som förutsäger räntor i genomsnitt har 23 procent rätt.

Caroline: Vad sa du nu? De som förutsäger? Du menar de som räknar, de på kreditmarknaden?

Jan: Nej, de som försöker förutspå räntan. Alltså de här Aftonbladet plus-artiklarna.

Caroline: Ja, förutom att de råkar vara professorer och Nobelpristagare. Vi pratar ju precis om att de räknar så mycket och att de är smarta.

Jan: Har du sett när banken räknar, när de räknar vilka marginaler de ska ha? De behöver inte ha rätt. Går räntan ner, grattis, vår marginal ökar. Är räntan oförändrad, grattis, vår marginal ökar, för att vi tog höjd för en högre ränta. Så det är en jäkla skillnad på att räkna och förutspå. Och du sitter på fel sida. För du kan inte räkna, för det är banken som bestämmer. Så om deras tes är att den kommer vara oförändrad, men vi kan ha fel, så höjer vi för att ta höjd för att vi har fel. Det kan du inte göra när du sitter på andra sidan.

En produkt som borde finnas: räntetak

Jan: Det som jag däremot tycker är intressant, förlåt, det sista i mitt rant här, som jag är väldigt fascinerad över att den här produkten inte finns, förmodligen för att den är komplex, det är att man hade velat ha en produkt som säger så här: rörlig ränta upp till 3,5 procent, och sen binds det på 3,5 procent. Så att man i en ekonomi kan säga: okej, vårt worst case för räntekostnader låser vi på 3,5 procent. Det klarar vi i vår ekonomi, men fram till 3,5 procent har vi rörligt.

Caroline: Typ som en stop loss.

Jan: Ja, precis. Och rent strukturellt är det en ganska enkel produkt att göra. Men det är typ ingen bank som erbjuder det.

Caroline: Det är ju lite konstigt.

Jan: Det hade förmodligen varit väldigt lukrativt dessutom.

Caroline: Varför är det det? Jag fattar inte varför det är lukrativt.

Jan: Det är bäst av båda världar. Om du har rörlig ränta och så går den upp till 3,5 procent och så säger banken: ja, men vi kan binda räntan på tre år nu. Och då tjänar de också på det.

Caroline: Ja precis, du säger så här: de kommande fem åren kommer du aldrig ha en ränta över 3,5 procent. Så du har hela nedsidan.

Jan: Om räntan går ner, fine, då tjänar du pengar som om du hade rörlig ränta. Men om räntan sticker iväg, det man egentligen vill försäkra sig mot, då är det ett tak. Så du kommer aldrig betala mer än 3,5 procent. Och så får de ta en avgift på det.

Caroline: Ja, och så tar de en lite lägre avgift än om det var bundet redan nu.

Jan: Ja, ska vi starta bank?

Caroline: Ja, prata med de folk som vi känner. Du ser så fundersam ut.

Caspian: Nej. Nej, men jag tror jag fattar det.

Jan: Det svaret betyder nej.

Caspian: Bara att du sa samma sak igen, och jag pallar inte ens vara där i den frågan.

Jan: Ja, men häng kvar i den bara. Vi tar en minut till.

Caroline: Jag förstår att banken då tjänar på att du binder. De tar ju en avgift på det.

Jan: Säg att den rörliga räntan är 1 procent. Och så säger jag till banken: vet du vad, rörligt hade vi då kallat det, 1 procent, men nu vill jag ha den här försäkringen, så jag betalar 1,10 procent. Så jag betalar 0,1 procent extra per år för att ha ett tak på räntan. Så då får ni hålla koll på det åt mig, att om räntan skulle sticka iväg, då stoppar ni den på 3,5 procent. Går räntan ner sen till 0,5 procent, ja, då är jag med på vägen ner och jag har sparat pengar.

Caroline: Ja, det är egentligen en ganska vanlig försäkring.

Jan: Och det man hade kunnat göra som alternativ är att binda den på 3,5 procent på tre år, och säga att då tar båda parter risken i att den kanske faller eller sticker ännu längre. Så någon som jobbar på banken får förklara för mig varför den här produkten inte finns.

Är ni nöjda med Teslan?

Caspian: Ja, vi går vidare. Är ni nöjda med Teslan? Nu lämnar vi bostad, nu går vi till bil.

Jan: Jag insåg att vi har haft, i september har vi haft Teslan i ett år.

Caroline: Det går fort.

Jan: Berätta, Caroline. Är du nöjd?

Caroline: Jag funderar faktiskt på vad den kostade oss häromdagen.

Jan: Jag skulle gissa att du inte vet.

Caroline: Vi måste ha bil, så är det ju. För det förenklar vårt liv något oerhört. Det känns fint att ha den bästa bilen.

Jan: Det var skönt att Caroline dessutom definierat den som bäst.

Caroline: Ja, men det är fantastiskt att ha den när det slår om till grönt och man står i en trång liten fil och man ändå kör om alla på väg till nästa ljus och har alla filer fria för sig själv. Man kan välja, man kan gå över tre filer till vänster. Jag tycker det är härligt. Det är en bra bil, helt enkelt. Men sen får man ju fråga sig, vad kostar den här bilen oss? Är det värt det?

Jan: Ja, då är det värt det.

Caroline: Jag vet inte än.

Jan: Då hade vi kunnat ha en annan bil, såklart. Den kostar oss sju plus, säg tiotusen kr i månaden. Det är rätt mycket pengar. Och sen samtidigt har vi inte bensinkostnader. Vi laddar den när elen är billig. Och vi har inte det här klimatavtrycket för varje dags-användningen, skulle jag säga, som man har på en helt vanlig bensinbil.

Jan: Bra. Nej, men jag är supernöjd.

Caroline: Varför är du nöjd med den?

Jan: Jag gillar den, den är bekväm. Jag körde till Linköping själv, så här fyra och en halv timme. Man slår på autopiloten, den kör på. Däremot blir jag helt chockad över att superchargern kostar typ fem kronor per kilowattimme. Och jag är så här: hemma har jag ångest om jag vill ladda den på över 50 öre kilowattimmen. Då tycker jag, fy fan vad dyrt. Och sen var det tio gånger mer på en sån supercharger.

Caroline: Det behöver ju vara det eftersom det tydligen är en kamp nu mellan andra bilägare och Teslaägare vid superchargern.

Jan: Ja, men där blev jag helt chockad, för jag stannade på något annat ställe, jag var sugen på asiatisk mat. Så då stannade jag någonstans där det inte fanns en supercharger. Och då var det, det var inte Ionity, det var något annat, Vattenfalls. Men då kostade det bara typ fyra kronor och 30 öre.

Caroline: Gud, vad billigt. Så är det inte det egentligen.

Jan: Nej.

Caroline: Men var det mycket folk när du skulle superchargea bilen upp till Linköping? Var det då många som stod där, eller hur var det?

Jan: Nej, inte alls.

Caroline: Nej, men vi är supernöjda och ångrar inte det.

Jan: Ekonomiskt, kassa affär, såklart. Men vi har ett helt bilavsnitt för dig som har missat hela det förra året. Och det hade gått att köpa en Kia e-Niro som hade varit billigare än vår begagnade Volvo.

Caroline: Men man känner sig som en vinnare i Teslan. Jag gör det. Jag är ju jättesnabb i den. Och sen samtidigt, när Jan åker med mig och jag kör, då kör jag jätteförsiktigt.

Jan: Alltså, jag vill inte veta, jag ska ha kamera i bilen när Caroline kör själv.

Caroline: Jag har inte kört på någonting, jag har aldrig... Det har inte hänt någonting, Jan. Det vet du ju.

Jan: Ja, ja. Nej, jag vet.

Robotgräsklipparen och konsten att döpa en robot

Caroline: Men ni är nöjda i alla fall.

Jan: Vi är supernöjda. Så det var nog en av dem. Och robotgräsklipparen, det var nog förra året, 2021 års bästa köp. Faktiskt. Vi köpte en Piggis.

Caroline: Nej, Jan, vi köpte en Husqvarna.

Jan: Okej, ja. Men barnen kallar den för Piggis.

Caroline: Alla har ett namn på sin gräsklippare.

Jan: Jag hade aldrig haft ett namn på en gräsklippare om jag hade varit singel och bott i villan själv. Jag tycker det är tramsigt.

Caspian: Nej, men då kan jag säga att hos min pappa och deras familj har de en robotgräsklippare. Och där var det inte barnen som fick döpa den, utan det var pappa.

Jan: Okej. Vad heter den då?

Caspian: Skalman.

Jan: Skalman, okej.

Caroline: Vår heter Piggis för att den är randig som en nyckelpiga. Jag kanske startar en tråd på forumet nu. Vad heter din robotgräsklippare?

Jan: Jag vet inte varför det provocerar mig. Jag blir så...

Caroline: Det är en lite konstig grej.

Jan: Det är det. Du skulle inte döpa din telefon.

Caroline: Nej, men det är det inte egentligen.

Jan: Jo, men du skulle inte döpa din telefon.

Caspian: Detta är nog samma härad som när vi... Om vi skulle haft en robot hemma i köket så skulle folk också gett den ett namn.

Jan: Ja. Däremot har telefonen inte det att den kan gå runt själv och göra saker. Jag tror det är det att autonomin gör att man tror att det är en person.

Caspian: Ja, just det. Det är det som är det farliga med AI. Att vi tror att de är kompisar.

Jan: Du har ju en patent. Man får aldrig döpa en robot till någonting.

Caroline: Okej.

Varför är ISK den bästa förvaringen av aktier?

Caspian: Ska vi gå vidare? Den här är lite intressant. Det här har jag funderat en del på. Varför är ISK den bästa förvaringen av aktier? Och kommer det fortsätta vara det bästa alternativet?

Caroline: Vad står ISK för?

Jan: Investeringssparkonto.

Caroline: Ja.

Jan: Men så här, det har historiskt sett varit det. För att skatten är kopplad till räntan.

Caroline: Jaha, är den? Jag hade ingen aning. Berätta nu. Förklara vad du menar. Vi har jobbat med det i tre år. Jag hade ingen aning.

Jan: Jo, men så här. Om vi börjar ett steg bakåt. I Sverige hade vi, precis som de flesta länder, rätt länge en beskattningsmodell som heter så här: du betalar skatt på vinsten. Du betalar 30 procent skatt på vinsten. Och sedan, för ett antal år sedan, införde man något som heter kapitalförsäkring. Och det var egentligen ett skattetrick. Genom att jag inte äger aktierna, utan försäkringsbolaget äger aktierna, kunde de utnyttja vissa skatteeffekter. Och då blev det att du betalade skatt på hela beloppet i stället. Så du hade valet att betala 30 procent skatt på vinsten, eller en skatt på hela beloppet.

Caroline: Så tror man att aktierna ska gå upp asmycket, så är kapitalförsäkringen...

Jan: Ja, och då kan man börja räkna på detta beroende på mekaniken. Nu har jag inte förberett exakt hur det är med skatteräkningen. Men man räknar ut en schablon och multiplicerar det med statslåneräntan. Och sen tar man 30 procent på det, för ISK och kapitalförsäkring. Och då blir nettot, när vi har nu 2022, att du betalar 0,375 procent skatt på hela beloppet. Och då är det extremt lönsamt. Men om den här räntan går upp, så kan det hända att ISK blir kanske 2, 3, 4 procent i skatt på beloppet. Och då är det plötsligt inte lönsamt längre, för då är det billigare att betala 30 procent på vinsten än att betala 2–3 procent på hela beloppet.

Brytgränsen för ISK

Jan: Så där är en brytgräns mellan vilken avkastning du förväntar dig på det du har i ISK och vad statslåneräntan är. Och jag tror att brytgränsen nu, när statslåneräntan är låg, ligger ungefär på 1,5 procent. Det vill säga, förväntar du dig en avkastning över 1,5 procent, så är det bättre med ISK. Förväntar du dig en lägre avkastning än 1,5 procent, så är det bättre med ett bankkonto och att betala 30 procent på vinsten. Detta är anledningen till varför vi till exempel har haft många frågor om varför man inte ska ha en räntefond i ISK. Nej, för att idag är den förväntade avkastningen på en räntefond under brytgränsen för att ISK ska vara lönsamt.

Jan: Men om räntan ökar, så kan det till och med hända att den förväntade avkastningen på aktier, på 7 procent, blir för låg för att betala skatten i ISK. Och då kommer vi se massiva utflyttar från ISK.

Caroline: Men om jag då flyttar från ett ISK till en, vad är alternativet, AF?

Jan: Ja, till en vanlig depå, så har du betalat 30 procent på vinsten.

Caroline: Om jag flyttar dit och sen ska flytta tillbaka dem till en ISK, blir det en teknisk försäljning då?

Jan: Ja, för du byter skatteskal.

Caroline: Så då måste jag vara jäkligt snabb med mina flyttar baserat på...

Jan: Det beror på om du har vinst på dem eller inte.

Caroline: Ja, men precis. För du kommer behöva sälja dem.

Jan: Ja, okej.

Caroline: Så det blev lite mer komplext ändå.

Jan: Ja. Men jag är återigen så här: det är marginalen. Det är inte där man vinner kriget just nu. Utan än så länge gäller så här: kan du välja ISK, välj ISK. Kan du inte välja ISK, välj KF. Kan du inte välja KF, välj aktie- och vanlig depå för aktier och fonder. För räntepapper brukar jag just nu säga: bankkonto med insättningsgaranti.

Statslåneräntans nördholiday

Caroline: Kan man få lägga in en request på en forumtråd? Där du visar på, alltså räknar på, vilka steg är det jag ska ta för att räkna på det?

Jan: Det finns en artikel på bloggen där vi har matten, där man kan ta så här. Det där är sysslan varje november. För det bygger på räntan, statslåneräntan. Statslåneräntan som används för skatteberäkningen för 2022 spikas i november 2021. Så i november 2022 kommer vi få reda på vad skatten är i ISK för 2023.

Caroline: Så du har en månad på dig att räkna?

Jan: Ja, ja, absolut. Så det där är alltid en sådan liten nördholiday. De släpper så här: idag släpps statslåneräntan, så kan man räkna ut nya ISK-skatten, så tävlar folk. Nördholiday. Jag tror det är 11 november eller något sånt. Det brukar vara något sånt. 11/11.

Caroline: Ja, jag vet inte.

Jan: Det var en sån här känsla, början av november eller slutet.

Caroline: Står inte det i kalendern?

Jan: Nej, man kan alltid kolla på någon annan, och sen har man alltid en Excel-snurra, så bara byter man.

Caroline: Men apropå det, har du en alternativ kalender någonstans, Jan? Där du har sådana här nördholidays, sådan här ekonomi? Jag förstår att du inte har det nu, men jag hade kunnat tänka mig att du hade det. En alternativ kalender, som inte är vår familjekalender, utan där det står ekonomi.

Jan: Jag själv har det lite i smyg.

Caroline: Du tänker så här, men det får inte plats där, alla sådana här ekonomigrejer.

Jan: Nej, men jag följer inte det. Grejen är, hänger man i forumet, har man så mycket kompisar och folk runt sig, så missar man inte det. För det är alltid någon som till exempel: "Åh, imorgon är det dags för räntebesked av Fed." Och jag bara, okej. Det viktiga, det kommer till en. Det är liksom så här "sippra", trickle up, upplever jag.

Caroline: Kan vi gå vidare nu?

Jan: Varför var det så jobbigt för dig?

Caroline: För grejen är att detta är ett sånt här nörderi. Jag är egentligen inte så intresserad, men jag råkar veta det. Och jag försöker inte lägga så mycket tid.

Jan: Ja, men det är väl i det här venndiagrammet, det är det du är intresserad av, det du är duktig på, där ligger inte överlappet.

Caroline: Nej, precis.

Bör man tänka annorlunda om man är 50 plus?

Jan: Ja, då går vi vidare.

Caspian: Bör man tänka på något särskilt om man är 50 plus, när det kommer till investeringar?

Jan: Jag skulle säga att det vanligaste misstaget, 50 plus, är att man tror att man har kort sparhorisont. Att man tänker så här: nu är jag gammal, nu har jag inte så lång tid på mig att spara.

Caroline: Jag hade inte känt mig gammal när jag är 50. Jag tänker att jag ska ha 40 år till i livet, minst.

Jan: Ja, men det är det jag tänker, utifrån sparhorisont. Folk tänker så här: nu är jag 60. Och så blir det någon magisk grej kring pensionen. Och så tänker man inte: du har vissa pengar som har en 10-årshorisont även när du är 60. Du har vissa pengar som ska investeras på en 10-årshorisont även när du är 70. Så det upplever jag, i alla vetenskapliga studier i ekonomi, att om man är under 55, så är det typ ingen skillnad i strategi för en 55-åring jämfört med en 25-åring. Man bör ligga med hög exponering mot risk, man bör ha pensionssparande, man bör göra massa andra grejer. Så jag skulle nog dra gränsen vid 70. Då bör jag göra större förändringar, om du inte har gjort det.

Caroline: Ja, men det beror väl också på vad man tänker att man ska göra under pensionen. Om du ska åka på en världsturné när du är 65, dagen efter att du går i pension, då kanske man ska ta höjd för det. Men i övrigt, ingenting.

Vid 50: ett naturligt depåstopp

Jan: Nej, men annars är det väl att börja planera för pension. Jag skulle säga så här: när man är 50, träffa en duktig finansiell rådgivare som hjälper dig att prognostisera pensionen, för nu är det ändå så pass aktuellt. Men du har ändå 15 år kvar. 15 år kan du göra ganska mycket förändringar på. Förhoppningsvis är du också på den där sluttande kurvan med utgifter, så att dina utgifter har börjat minska för att barnen kanske är äldre eller har flyttat ut. Du har den där robotgräsklipparen och du har all den där utrustningen.

Caroline: Man har alla prylar man behöver. Trädgårdsprylarna.

Jan: Du har bott i ett boende ett längre tag, som du känner till. Så jag skulle säga så här: när man passerar 50 så börjar allt i ekonomin peka upp. Du börjar ha en ganska hög lön, eller högre lön än vad du har haft tidigare i livet. Så det är ganska mycket som borde vara en sån här smooth ride från 50. Så 50 är väl ett bra depåstopp, att träffa någon. Vi hade ju avsnitt med Kollberg och Engqvist, Anders Kollberg, nu har han ju gått bort tyvärr. Men något liknande.

Caroline: Pensionsexpert.

Jan: Ja, men han hade ett bolag som hette Kollberg och Engqvist. Jag tror hans kollegor fortfarande jobbar. Men han var också äldre. KON.se. Och då kunde man gå till dem och betala ett par tusen. Och så gjorde de en analys: så här mycket pengar kommer du ha ut. Och då kan man kolla på den så här: är jag nöjd? Eller: nej, jag är inte nöjd. Ja, men bra, då har jag 15 år på mig. Det är betydligt bättre att korrigera när du är 50 än när du är 60.

Caroline: Ja, precis. Och då hinner man öka månadssparandet.

Jan: Ja, precis. Och återigen, när du är 50 så har du, som du säger, 30 års förväntad livslängd kvar, minst. Och förmodligen kommer det bli ännu längre de kommande tio åren.

Njut mer, planera konsumtionen och investera i hälsan

Jan: Jag vet inte, vad tänker ni? Att det är något man borde tänka på?

Caroline: Jag gillar ert tips att ställa sig i bostadskö.

Jan: Ja.

Caroline: Det tycker jag är bra. Man kanske vill byta boende snart. Och med tanke på hur hyresmarknaden ser ut nu.

Jan: Ja, och särskilt om man vill ha något sånt här specialboende.

Caroline: Jag vill ha ett med andra pangschis-kompisar och reception och spa.

Jan: Ja, precis. Om man vill bo på något sånt. För där är det också väntetid.

Jan: Ja, jag skulle säga så här: njut mer. Den är väl 51:a, men förmodligen har man sparat. Sannolikheten är väl ganska hög, utifrån det vi har pratat om innan. Sannolikheten är väldigt hög för att du som lyssnar eller tittar på detta kommer dö med mer pengar än du hade när du var 60. Så passa på och gör en plan. Precis som du gör en plan för din pension, gör en plan för din konsumtion. Vad vill du uppleva? Vad vill du äga? Vad vill du göra? Vem vill du bjuda?

Caroline: Det är väl jättebra.

Jan: Kul.

Caroline: Men jag tänker, hälsomässigt så är det då man ska göra en hälsoundersökning. En sån stor.

Jan: Jag vill ju göra en för dig och mig hos några i Göteborg. Det kostade en massa tusenlappar. Och så sa de: ni kan komma tillbaka när ni är 50. Jag bara, okej.

Caroline: Det är bra att veta att det är 50 som är ett bra depåstopp där också, för hälsan. Men vid 50 är man väl halvvägs?

Jan: Ja.

Caroline: En stor hälsoundersökning med alla scanningar och värden i blodet och sånt.

Jan: Precis. Om vi ska ha en fördom, sannolikt har den som lyssnar på detta sitt ekonomiska liv i ordning. Investera då en del av det i hälsokapitalet. Om man inte har gjort det innan. Men även om man har gjort det innan.

Caroline: Vi kommer ju åka till Göteborg när klockan slår 50 för oss.

Jan: Okej, det låter som ett hot.

Caroline: Ja, men det är det inte. Du och jag, vi bestämmer. Vi behöver inte oroa oss för det. Kom igen.

Skaffa en hobby och tänk utanför boxen

Caspian: Nej, men sen är det väl det jag skulle tänka, lite som Moa var inne på sist jag var här. Skaffa en hobby. Investera i, precis som ni säger.

Jan: Skitbra, Caspian.

Caspian: För hon sa det att de som har lättast att gå över till pension, det är de som har något att göra utanför sitt jobb.

Jan: Bra tänkt. Och sen tänka lite utanför boxen. Det är en sjukt spännande forumtråd just nu, som... vilken är det vi pratar om? "Erfarenhet av att leva FIRE i låglöneländer." Eller lågkostnadsländer. Den är helt missad.

Caspian: Ja, men den kom nu bara för någon dag sedan.

Jan: Ja, men då är det en person som var så här, typ 51: jag skilde mig, och så var jag så här, nej, fuck it. Jag flyttar typ till Thailand och Filippinerna och Mexiko. Så han bor på olika ställen runt om i världen. Jag tror att han lever på 15 000 kr.

Caspian: Okej, så han jobbar inte, utan han har sin tjänstepension?

Jan: Ja, lite sparade pengar, och sen ska han ta tjänstepension. Och så bor han så här: ja, den perioden av året bor jag på Filippinerna, den bor jag i Thailand, den bor jag i Mexiko. Och så har han liksom så här: ja, Airbnb funkar dåligt för långtidsboenden. Och så har han massa erfarenheter. Så jag ska försöka fixa en intervju med honom.

Caspian: Ja, det verkar jättekul att få höra.

Jan: Och han var så här, jag pratade... så var det någon: "Hur gör du med barnen då?" Jag pratar nog nästan mer med barnen nu än vad jag gjorde innan, när vi bodde nära.

Caroline: Det kan jag också tänka är en effekt.

Tio städer i världen och kärleken till Malmö

Caspian: Jag har ändå 9 år kvar till 50. Det ska bli spännande. Vad?

Jan: Nej, ingenting.

Caspian: Tänkte du med "put on fire" att bo i Mexiko?

Jan: Jag har ju länge drivit tesen att, nu bor vi i Malmö, man har gjort en lista med så här: du ska välja ut tio städer du ska bo i runt om i världen. Det hade varit väldigt konstigt om Malmö kom upp på den bilden. Jag tror inte en amerikan som gör en lista på tio städer att bo i i världen kommer sätta Malmö i topp tio.

Caspian: Nej, om de inte vill jobba på typ Massive Entertainment eller något sånt.

Jan: Och då bor du ändå inte i Malmö, då tar du ett annat Massive-kontor.

Caspian: De har inga fler.

Jan: Okej då. Tror jag inte.

Caspian: Ja, men det är väl Ubisoft.

Jan: Ja, de kanske har det.

Caroline: Nej, men självklart, Jan. Men samtidigt är ju Malmö fantastiskt. Och det finns en hel del människor här i denna stan som gillar att bo här också.

Jan: Ja, men jag gillar ju Malmö. Och folk som har flyttat från Stockholm hit, om man ska...

Caroline: Som att det var något bevis på någonting.

Jan: Ja, det tycker jag nog.

Caroline: De gillar att det är relaxat här.

Jan: Stockholm hade nog inte heller hamnat på den listan. Just saying.

Caroline: Jo, det tror jag visst. För många hade det nog det. Stockholm är ju väldigt vacker stad. Med vattnet och...

Jan: Absolut. Okej. Jag säger inte för alla.

Caroline: Men vilka städer är det som hamnar? Jag vet inte. Är det typ New York då, är det så du tänker?

Caspian: Nej, där ska jag bo i sex månader. Det har jag haft som ett sånt mål.

Jan: Caspian har det på sin lista.

Caspian: Men det är ju också så att jag gillar hiphop och standup. Då finns det en stad man åker till. Eller det finns två. Det är New York och det är LA. LA är jag inte jättesugen på.

Jan: Ja. Vi får se. Det är väl något sånt vi får se när vi är 50. Så gör vi avsnitt om det då.

Caspian: Ni gör skanningen och sen flyger ni.

Jan: Ja, precis.

Avrundning och tack

Jan: Bra. Nej, men jag tänker att nu behöver det spåra ur här. Ska vi runda av? Och så tänker jag att vi sparar resten. Vi kommer göra fler frågeavsnitt.

Caspian: Ja, det ska sägas. Jag var så här, jag har förberett, det blir nog ett rätt kort avsnitt. Jag tror vi är halvvägs genom frågorna.

Jan: Vad är det för andra frågor, så att vi vet?

Caspian: Lite om LF Global, lite om sia om framtiden, krypto, lite om er.

Jan: Ja, men det låter spännande. Men jag tänker så här, ska vi hålla här?

Caspian: Vi håller här.

Jan: Och om man vill skriva frågor som man vill att vi tar upp, detta är förbehållet dem på Instagram och Facebook. Ni i forumet, ni har forumet. Det hade inte gått att plocka...

Caspian: Jo, men, och vi ska ju göra ett forumavsnitt.

Jan: Ja, det kommer nu i sommar. "Bästa forumet." Det var länge sedan.

Caspian: Ja, det var länge sedan.

Jan: Men jag tänker så här: ett fantastiskt stort tack, Caspian. Tack för att du har förberett, för att du fixat. Stort tack till dig som har kommit in med frågor. Stort tack till dig som hänger i forumet och som gör att vi inte behöver vänta 30 avsnitt innan ett frågeavsnitt, utan vi har frågor och svar varje dag. Så jag tycker det är fantastiskt. Men tack så mycket.