Hur rik är svensken egentligen? (2022)

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Så här rik är svensken
2. Ett avslappningsavsnitt som blev seriöst
3. Uppföljning från förra avsnittet
4. Tack till Avanza för datan
5. RikaTillsammans-forumet och Patreon
6. Kommentarer i forumet
7. Feedback på sportmetaforerna
8. Grafbonanza och bildspelet
9. Social Comparison Theory
10. Jämförelser uppåt och nedåt
11. När jämförelsen blir destruktiv
12. Snitt versus median
13. Det konstanta informationsflödet
14. Jämför Jan 2022 med Jan 1999
15. Att sätta människor på piedestal
16. Fokusera på din egen resa
17. Det handlar om var man står
18. Avanza-kundernas medianförmögenhet per ålder
19. 85 procent har inte ett Avanza-konto
20. Lysa-spararna
21. Sparmålen i Avanza-appen
22. Hälften har inte 50 000 kr på Avanza
23. Riksdagens utredningstjänst och ISK
24. Halva Sverige har inget ISK
25. Var källkritisk mot rubrikerna
26. "Var tionde svensk sparar halva lönen"
27. Klickdrivande ångest
28. Topp 15 procent sparar 1 500 kr i median
29. En utstickande åldersgrupp
30. Avanzianen mot index
31. Korrekt jämförelse: 100 procent aktier
32. Euroclear: vem äger aktier i Sverige?
33. Få bolag per ägare
34. Credit Suisse: snitt mot median
35. Världens rikaste i Sverige
36. Förmögenhetsgubben
37. Onoterade aktier förklarar skillnaden
38. Vi har inte stora förmögenheter
39. Förmögenheten ligger i huset
40. Förmögenheten i världen
41. En dinosaurie-utvikning
42. Äger du mer än 90 procent av jordens befolkning?
43. Förmögenhetsgubben över befolkningspyramiden
44. Topp 1 procent i världen
45. Pensionskapital per ålder
46. Chocken på minpension.se
47. Jämför dig, men jämför dig rätt
48. Den andra verkligheten
49. Lönetråden i forumet
50. OECD-verktyget
51. Vad tar du med dig?
52. Avrundning

Så här rik är svensken

Jan: Jag tror att vi väldigt ofta gör misstaget att vi jämför oss med dem som har mer, eller som ligger längre fram på resan, i stället för att jämföra oss med alla. Det är därför jag älskar de här tabellerna från Avanza, från Pensionsmyndigheten, från SEB och andra ställen.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå, på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 239, och idag handlar det om så här: så här rik är svensken. Jämför dig själv.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Nej, men så här, jag vet ju att vi gillar att jämföra oss själva, och jag vet att det här har varit en diskussion i RikaTillsammans-forumet. Det är en av de mest besökta trådarna. Då tänker jag så här, att om vi ändå ska jämföra oss, då kan man ju jämföra sig korrekt, för jag upplever att vi gör det många gånger fel.

Jan: Sen ska jag vara helt ärlig, jag var ganska, efter förra avsnittet, det där 238, som jag faktiskt är väldigt stolt över, "så här investerar du 2022" eller egentligen vilket år som helst, så kände jag liksom så här: ja, fast nu har jag sagt det jag ska säga. Du vet, folk så här, ska du inte göra ett avsnitt om Bästa fonderna, och jag bara, jag vet inte, jag hittade ingen inspiration till det där.

Ett avslappningsavsnitt som blev seriöst

Jan: Så dagens avsnitt blev ett lite så här, jag vet inte, det började som ett avslappningsavsnitt, och sen blev det väldigt seriöst. Jag gick in i det, så jag tror ändå att det blir roligt, för vi har inte gjort något liknande på 239 avsnitt. Det här avsnittet bygger ju ändå på att man ska kunna få en liten reality check. Många jag träffar, vi är lite sneda i jämförelse med andra, särskilt inom området pengar. Alltså i upplevelsen av hur mycket jag har och hur mycket andra har.

Caroline: Ja, och det beror väl också på vilka man umgås med, eller vilka man pratar ekonomi med.

Jan: Ja, och särskilt. Vi hade ju en sån undersökning hos forumet: hur ser den genomsnittliga forumdeltagaren ut? Jag var så här, det här är inte den genomsnittliga svensken, och alla som läste den tråden var så här, shit, alla andra är ju jättemycket rikare än mig. Så därför tyckte jag att det var lite intressant att ta fram genomsnittssvensken. Tanken är också att förmodligen du som lyssnar på det här är mer intresserad av ekonomi än snittsvensken.

Jag hoppas att en grej du tar med dig härifrån är att du ger dig själv en klapp på axeln.

Jan: Du gör bra, bara du lyssnar på oss och du sparar. Sparar du dessutom i en fondrobot, så har du förmodligen ett bättre sparande än de flesta. Då kan du ge dig själv en klapp på axeln för det med. Att kunna andas ut och bara känna att jag gör bra, jag har gjort rätt. Att tänka att jag kanske till och med kan fira.

Uppföljning från förra avsnittet

Jan: Jag kan säga att den där gitarrkonversationen från förra avsnittet är "to be continued". I trådarna, eller i tråden. Jag har fått ett mejl av den läsaren också.

Caroline: Kommer vi ta upp det nu då?

Jan: Inte idag.

Caroline: Men jag tänker också det där med att när man får en reality check, att man också kan ha lite empati. Jag får det i alla fall med alla som jobbar på med sin ekonomi där ute. Kanske inte är superintresserade.

Jan: Nu är det för långt. Det här är en sammanfattning, Caroline. Jag tänker att vi kommer dit. Vi kommer dit med empatin.

Caroline: Ja, vi kommer dit.

Jan: Men jag tänker så här, att det är naturligt att jämföra sig. Och sen, om vi tar dagens avsnitt, det finns ingen officiell förmögenhetsdata sedan 2007. Då tog man bort förmögenhetsskatten. Så idag är det också lite som förra veckans princip, tillräckligt bra. Det finns ingen perfekt data, det finns inget facit. Det är mycket uppskattningar.

Jan: Så vad du får i det här avsnittet är egentligen en sammanfattning av diskussionerna i RikaTillsammans-forumet. Plus den sammanställning jag har gjort från Avanza, Credit Suisse, Capgemini, SCB, Statistiska Centralbyrån, SEB, banken som släpper sin sparbarometer, och Swedbanks rapporter. Så jag har i princip sammanställt all data jag har kunnat hitta om svensken och dennes ekonomiska situation.

Tack till Avanza för datan

Jan: Här vill jag också passa på att ge ett extra stort tack till Avanza och Niklas Andersson, investeraren på Twitter. För mycket av den roligaste datan, som vi kommer börja med, kommer från Avanza. Jag upplever ändå så här, för oss som är intresserade av ekonomi, så ska vi ju jämföra oss med andra som är intresserade av ekonomi. Och då är Avanza de som är absolut mest generösa med data, att de delar med sig.

Jan: Jag fick till och med skicka en fråga till dem: specifikt, skulle ni kunna ta fram den här datan? Sen, ett par dagar senare, fick jag bara: hej, jag jobbar som sparanalytiker, jag tror Moa hette hon. Och här kommer grafen som Niklas bad mig skicka. Gud, vad generöst. Så tack till Avanza.

Caroline: Också kul att du tar den roligaste datan först.

Jan: Jag älskar det, det är så man ska jobba. Men jag tänkte så här, innan vi gör det, så ska det hända ett par grejer till. Jag tänker att vi ska följa upp förra avsnittet, lite kommentarer. Och sen vill jag göra min 30-sekunders reklamspot här för Patreon, alltså vår RikaTillsammans-community.

Caroline: Jag fick en fiber, så här, otydligt Jan.

RikaTillsammans-forumet och Patreon

Jan: Ja, vi har ett RikaTillsammans-forum. Det är öppet, det är gratis för alla. Registrerar du dig så är det bara att hänga med. Där är vi typ 12 000 människor i det forumet. Sen är inte alla aktiva, utan det är ett hundratal. Men där är ändå nästan 300 inlägg om dagen.

Jan: Jag kan säga så här, roligaste tråden i forumet just nu, när vi spelar in det här den 18 januari, är en tråd om diskmaskiner. Hur mycket el de drar och varför de drar så mycket i ekoprogrammet.

Caroline: Nej, nej, nej.

Jan: Tråden började med så här, varför tar ekoprogrammen på diskmaskinen en så lång tid?

Caroline: Och jag visste precis, tyckte jag.

Jan: Ja.

Caroline: Nej, det gjorde jag inte.

Jan: Och sen kommer de där, du vet, folk har mätt förbrukningen och illustrerar så här, här hände det här. Och berättar vad som händer inuti diskmaskinen, vid de olika programmen och hur länge vattnet har kontakt med disken. Jättebra. Så det är RikaTillsammans-forumet. Det är bara att gå in på rikatillsammans.se/forum, eller RikaTillsammans och sen trycka på forum. Och mycket, kan jag säga, många av diskussionerna och feedbacken kommer i forumet.

Jan: Sen, utöver det, har vi en community på Patreon, en prenumerationscommunity som är mycket, mycket mindre. Men där har vi extraträffar, extramaterial. Ikväll har vi en föreläsning med en av deltagarna i communityn, som kommer prata om allmänna principer, mycket av det vi pratar om, tillräckligt bra-principen, kommer ju då från Jonathan Stolzenberg, som håller föreläsning ikväll.

Jan: De finns ju inspelade, så det finns över 30 avsnitt som aldrig har kommit ut på bloggen. Oftast med gäster.

Caroline: Oftast med gäster då?

Jan: Med gäster. Vi har ett investeringscase, just nu har vi ett investeringscase som jag tror kommer bli jätteroligt under våren här, lite speciellt. Men ja, där händer mycket. Patreon.com/RikaTillsammans eller länk i beskrivningen.

Caroline: Yes.

Kommentarer i forumet

Jan: Om vi tar lite uppföljning på förra avsnittet, så kom det jättemycket kommentarer. Det är så roligt, för när vi släpper ett avsnitt, så lägger jag alltid en tråd i forumet. Så blir det liksom en diskussion om avsnittet. Det sker där.

Caroline: Ordning och reda.

Jan: Ja, och det första som händer, det är då en JFB, en sån som har hängt i forumet länge, som bara dunkar in ett så här tre sidors kommentar. Så här, det här var bra, det här missade du, det här borde du ha tänkt, det här var skitbra. Han var så här, du har missat om man har en tjänstepension och man inte kan ta ett bankkonto, utan då måste man ha en ränteportfölj. JFB har helt rätt, jag kommer återkomma med hur man gör om man har en tjänstepension och man måste välja korträntefonder. Vilken fond ska man välja? Så det är något som kommer.

Jan: Sen blir det också en diskussion om så här, hur stort problem är Lysas tracking error? Det var en massa inlägg om Lysa och hur Lysa avviker från sitt index. Och då fick vi ju svar med en jättestor Excel-fil från Lysa, vilket också var så här fantastiskt.

Caroline: Man kan också säga att det är lite nörderi.

Jan: Mycket nörderi, men allt är inte nörderi. Man kan ställa frågor som nybörjare också.

Feedback på sportmetaforerna

Jan: Sen var det ju två roliga, det här är en kommentar från Ola Morin, så du får läsa här.

Caroline: Jag måste säga, som tidigare idrottade på hyfsat hög nivå och ganska insatt i cykling, jämförelsen mellan indexfonder och elitcyklister haltar otroligt mycket. Så mycket att Jan Bolmeson inte kan använda den en enda gång till.

Jan: Och sen får du ta nästa.

Caroline: Nästa var från Amanda. Haha, jag skrattar ofta åt ditt användande av sportmetaforer, då du verkar ganska ointresserad av sport. Du pratar ofta om elitserien som högsta ligan för hockey, trots att den väl heter SHL i typ tio år nu.

Jan: Ja, nej, men du är inte så intresserad av sport.

Caroline: Nej, men det värsta är att vi har ju goda vänner som dessutom spelar hockey i SHL, tydligen. Så det här var lite pinsamt.

Jan: Ja, det var lite pinsamt, så sorry. Men det är ju ändå, jag älskar det här, att jag får feedback direkt, så jag får väl återkomma. Jag skrev till Ola att när jag gjorde en metafor med fotboll, så fick jag alla fotbollsspelare efter mig, så jag tänkte så här, cyklisterna är åtminstone färre.

Caroline: Men kommer du använda den? Eller kommer du modifiera den? För Ola Morins skull?

Jan: Ja, men Ola är ju med i RikaTillsammans-communityn, så vi har träff ikväll, så jag ska ta upp det med honom, fråga hur vi ska göra. Det är bara lite ball. Men vi har även lagt upp en ombalansering, som alltid, förra avsnittet, och där är liksom många följdfrågor kring förra avsnittet, som vi också tar upp där. Så det är lite kul.

Caroline: Bra, då tänker jag att vi kör dagens avsnitt.

Grafbonanza och bildspelet

Jan: Precis, du som bara lyssnar på det här, det kommer gå utmärkt att lyssna. För dig som tittar eller läser på bloggen, kommer du få grafbonanza. Man kan titta på bildspelet. Jag lägger ju alltid ut bildspelet separat i varje avsnitt, så att man kan bläddra bara i bildspelet.

Caroline: Du bara säger så frågar jag. Jag får alltid en sån känsla när vi pratar om det här bildspelet, som är separat från själva poddspelaren. Är det lite som när man var liten med de här böckerna som fanns på den tiden, för de som är över 40 då? När man skulle liksom...

Jan: Byt sida vid signalen.

Caroline: Titta i boken, lyssna på kassetten. Och så kom det en liten pling. Och så bytte man sida.

Jan: Vi har inget pling. Man får ansvara själv för att man hamnar på rätt slide.

Caroline: Nej, man behöver inte sliden.

Jan: Man behöver inte sliden. Och de finns ännu överallt. Men bra. Jag har i alla fall börjat här med ett citat från Theodore Roosevelt, som är så här, "Comparison is the thief of joy."

Caroline: "Comparison". Okej, jag går vidare nu.

Jan: "Comparison is the thief of joy."

Caroline: Och varför hade du med det citatet?

Jan: För att jag fattar, alltså vi kommer prata här om jämförelser, men det är ju lätt att jämförelser inte bidrar.

Caroline: Absolut, att man jämför sig uppåt snarare än åt andra hållet.

Social Comparison Theory

Jan: Ja, och nu är jag ju inte beteendevetare eller psykolog, men jag har läst på lite här. Det fanns på 1950-talet en teori från en forskare som heter Leon Festinger, som heter Social Comparison Theory.

Caroline: Jag vågar inte ens säga det. Comparison?

Jan: Ja. Social Comparison Theory.

Caroline: Ja.

Jan: Och den säger så här lite, vi gör jämförelser från tidig ålder, redan bebisar jämför sig med andra, och vi jämför oss med människor som vi tycker liknar oss själva. Så det är ganska naturligt, och det kommer liksom från att vi är ett flockdjur, vi vill ha tillhörighet. Jämförelser, nu är det här min tolkning, är ett sätt att svara på liksom några omedvetna frågor, som är så här: hur står jag mig i förhållande till resten av flocken, till min grupp.

Jan: Om jag då hittar på min egen fördjupning, så blir det så här: duger jag, gör jag rätt, riskerar jag att bli utesluten av flocken? Vilket i grunden handlar om så här, kommer jag överleva? Rädslan för att bli avvisad. Att om jag sticker ut för gruppen för mycket, så kommer jag inte få vara med, tänker jag.

Jämförelser uppåt och nedåt

Jan: Men då pratar de också så här, att jämförelser i sig kan vara både positiva och negativa. Om vi tar det positiva perspektivet, så kan de inspirera, de kan ge lärdomar, de kan accelerera ens resa. Lite som du var inne på, vi kan jämföra oss uppåt, till dem som är före oss på resan. Då kan det vara den inspirerande eller positiva frågan: vad behöver jag, eller vad kan jag göra, för att komma dit där någon annan är?

Jan: Att jag kan gå och fråga, vilka är dina tre bästa tips till mig? Du som har gjort det här innan, vad skulle du säga att jag behöver göra? Så att jag inte behöver uppfinna hjulet, eller göra alla misstag. På det sättet är jämförelser väldigt positiva. Vi gör det ju på ett nytt jobb. Vi kommer dit och så tittar vi, hur gör andra? Och sen gör vi på samma sätt.

Jan: Sen kan vi också jämföra oss nedåt. Det kan också vara positivt. Jag kan vara ny på ett jobb, och så kan jag tänka så här, okej, jag är ny, jag är inte så duktig, men jag är åtminstone bättre än de som inte ens är på det här jobbet och gör den arbetsuppgiften. Eller, jag är ny på sparande, men jag har åtminstone kommit längre än X.

När jämförelsen blir destruktiv

Jan: Men sen kan ju jämförelser också bli väldigt destruktiva. Alla beteenden i små doser är liksom harmlösa. Säg att jag äter choklad. Att äta lite choklad är ganska harmlöst. Att äta choklad varje dag är kanske mer destruktivt.

Jan: Vår hjärna är inte anpassad för att jämföra sig i en oändligt stor flock. När vi levde i små grupper, då levde vi kanske 20, 50, max 100 personer. Jag tror jag har sett någon som sa att vi kan max hålla reda på 120 personer. Eller 120 relationer. Men idag jämför vi oss inte med 120 personer omkring oss. Vi jämför oss med sociala medier och en miljard människor på Facebook.

Caroline: Men är det sant? Jag tänker att vi säkert ändå har under 100 sådana som vi jämför oss med, fastän det är...

Jan: Ja, fast de är spridda från helt, alltså det är lätt att jämföra sig med samma. Nu ligger jag sen på Warren Buffett alldeles för långt, men det är ju lätt att jämföra sig med folk på finanstwitter, inom ekonomi.

Caroline: Och de fanns inte i flocken innan?

Jan: Nej, men du jämför dig med outliersen. Idag kan din flock, är du riktigt destruktiv, då kan din flock bara bestå av outliers, alltså de som inte är normala i ett visst område. Förstår du? Eller inte har normala resultat.

Caroline: Ja, ja, visst.

Snitt versus median

Jan: Och vi kommer titta på det nu, för det skiljer mycket mellan siffrorna vi kommer titta på, det skiljer sjukt mycket på snitt och median. Just på grund av att det finns vissa outliers, vissa människor som har väldigt, väldigt mycket pengar. Sen finns det ganska många som inte alls har lika mycket pengar. Tar du snittet på dem, ja då ser snittet ganska bra ut.

Problemet med snitt, det är som man brukar säga, att om du ställer dig i en hink med nollgradigt vatten med ena foten och en hink med hundragradigt vatten i den andra, så har du det i genomsnitt ganska skönt.

Caroline: Eller hur? Ja, det är ganska skönt. Eller inte.

Jan: Eller inte, nej. Medianen, om du har hundra personer, så är medianen den femtionde personen. Alltså den som är i mitten. Man har rangordnat dem i, då till exempel, förmögenhetsordning. Så i stället för att slå ut hela beloppet på alla hundra personerna, så tittar du på den mittersta personen i populationen, och ser hur det ser ut för den. När det gäller pengar påstår jag att median är ett mycket bättre jämförelseverktyg än snitt.

Caroline: Absolut.

Jan: Och vi kommer se det, för det är extremt skevt.

Det konstanta informationsflödet

Jan: Sen är det också så att vår hjärna får kontinuerlig information. Gå in på Twitter, då är det ett konstant flöde av det där. Var det inte du och Armen som pratade om att om vi människor har levt under en dag, fyra timmar, alltså hela mänskligheten, då är det typ bara den senaste minuten vi har levt med digitalisering, eller ens modern teknik?

Caroline: Ja, men vad tränar det som älskar att prata om urtidsmänniskan, som jag också gör.

Jan: Det bästa man kan säga till Caroline är så här, redan ursprungsbefolkningen gjorde det här. Och sen kan man säga nästan vad som helst. Redan ursprungsbefolkningen surfade på Google.

Caroline: Ja, det gjorde de.

Jan: Ja, vi går vidare. Det är också viktigt att komma ihåg att jämförelser är en idealisering. När vi jämför oss med andra, så har vi aldrig hela bilden. Jag brukar ibland tänka på att alla människor är som en, alltså det här låter sjukt, som en dator, som en konfigurering. Det är en massa inställningar man har gjort på ett jättestort kontrollbord. Det är värderingar, drivkrafter, intention, drömmar, erfarenheter, rädslor, massor av sådana saker.

Jan: Och vi vet aldrig hur den ser ut. Vi vet inte heller vad som väljer att framhävas. Vi vet inte heller om det är sant eller inte. Vi vet inte ens vilken tidsperiod det har varit.

Jämför Jan 2022 med Jan 1999

Jan: Om jag tar mig själv som exempel, ibland jämför sig folk med mig. Då brukar jag säga så här, men du måste komma ihåg, jag har gjort det här sedan 96. Jag köpte min första aktie 1996, det vill säga att jag i år har investerat i 26 år. Du kan inte jämföra dig. Ska du jämföra dig med mig idag och du har sparat tre år, då ska du jämföra dig med Jan 1999. Men problemet är att jag pratar inte om Jan 1999, utan jag pratar om Jan 2022, som har en helt annan ekonomisk situation, ett helt annat sparande, en helt annan erfarenhet. Så det är skitviktigt.

Jan: Det andra som också är viktigt när man jämför, är ju att man inte har samma mål, eller samma drivkraft. Rädsla har varit en jättestor drivkraft för mig till exempel. Eller, jag älskar att jobba. När man tittar på mitt resultat, så är det, ja men ni har X pengar. Ja, men ta nu, du kan väl inte göra senaste månaden, från mitten av december till nu mitten av januari. Jag tror jag har jobbat 14 timmar om dagen, 12 timmar om dagen, i princip alla dagar.

Jan: Det är inte för att jag måste, utan för att jag tycker att det är sjukt roligt, och att jag just nu har varit inne i ett ganska stort flow. Då blir det inte heller så konstigt att säga att du har andra resultat. Någon som jobbar 14 timmar om dagen kommer ha andra resultat än någon som jobbar 8 timmar om dagen. På den här månaden har jag ju jobbat nästan dubbelt så mycket. Då är det inte så konstigt att jag har dubbelt så mycket inkomster under den perioden som en annan person som har prioriterat andra saker.

Caroline: Precis. Make sense.

Att sätta människor på piedestal

Jan: Jag tänker också så här, att ibland sätter vi människor på piedestal. Jag blir ibland satt på piedestal. Jag tycker det är skitjobbigt, för jag vill inte bli satt där. Jag är också en vanlig person. Jag har också skitiga kalsonger ibland och byter dem inte. Grejen är att när man sätter någon på piedestal, så är det en distansering som sker. Man ser bara de positiva.

Caroline: Ja, exakt. Det är lite narcissistiskt. Man väljer att bara se de positiva grejerna. Man ser inte helheten. Man idoliserar.

Jan: Don't do it. Inte för din egen skull och framför allt inte för den som sätter en där. Det är därför jag också är så noga med att jag har gjort massor av misstag. Jag har sagt i Patreon-communityn, när vi har pratat om alternativa investeringar, jag sa så här, på riktigt, hör jag någon som investerar i det här med motiveringen att Jan sa att det var bra, så får du inte vara med i RikaTillsammans-communityn.

Jan: Jag gör också misstag. Jag har dummat mig. Jag kan skoja om det.

Caroline: Ja, nej.

Jan: Jag gör ju tabbar hela tiden.

Caroline: Också. Men det är ju inte alltid tabbar man tar upp, alltså att prata om.

Fokusera på din egen resa

Jan: Så det är viktigt. När vi pratar, några tips innan vi hoppar in på det konkreta: att fokusera på din resa, ditt mål, där du är. Lite som det var någon som skrev till mig. Jan, tänk som en travhäst. Jag bara, va? Jo, men en travhäst tänker ju inte på de andra hästarna på banan, att de ligger före. Den försöker springa det fortaste den kan, oavsett vad de andra gör. Jag hoppas det.

Caroline: Jag har alltid sådana invändningar när du kommer med sådana påståenden. Jag har ju hört att de är sjukt tävlingsinriktade, de hästarna.

Jan: Okej.

Caroline: Det är detsamma.

Jan: Ja, det kommer säkert få...

Caroline: Jag har varit elitryttare på ganska hög nivå. Du måste sluta göra jämförelser med travhästen.

Jan: Jag ska sluta. Men poängen var att man behöver inte titta åt sidan så mycket.

Caroline: Nej, utan gör din resa.

Jan: Och sen kommer andra ha åsikter. Det är okej. Sen kan man också vara nyfiken: varför är det viktigt för mig att göra den här jämförelsen? Och sen också att jämföra med sitt personbästa. Jämför inte med andra, jämför med dig själv, versionen för tolv månader sedan. Och sen lite reality check. Lite det som det här avsnittet har som syfte.

Caroline: Bra.

Det handlar om var man står

Jan: Sen tänker jag också att när det handlar om ekonomi, så är det ju klurigt, för jag såg något citat som är så här: om Bill Gates vaknar med Oprah Winfreys förmögenhet så vore det en ekonomisk katastrof. Alla fattar ju så här, hon är ju mångmiljonär, kanske till och med miljardär med svenska mått mätt. Så återigen, vem sa det och i vilken mening var det här? Jag vet inte. Jag har också hört det, jag bara sa "ja, ja, vi har hittat bort". Men skitsamma, det funkar. Det illustrerar poängen att det handlar om var man står.

Jan: Så om vi börjar, den första grafen som Avanza har släppt data till, som jag tyckte var jätteintressant, det är Avanza-kundernas medianförmögenhet per ålder. Alltså hur mycket pengar har du totalt på ditt Avanza-konto vid olika åldrar? När jag frågar folk, du vet, en 40-åring, någon i vår ålder, hur mycket pengar? Vi kan fråga dig, för jag tror inte du har sett de här graferna. Hur mycket pengar har någon som är 44 år gammal? Du är 45, fyller du i år. Så hur mycket har en genomsnittlig 45-åring?

Caroline: Ja, och utan att titta. Alltså jag kommer ju göra bort mig oavsett vad jag säger. Det kan vara 50 000, det kan vara 200 000, jag vet inte. Men alltså, ingår pension och sånt också?

Jan: Det är bara Avanza. Pension kan man ha där också.

Caroline: Ja, 200 000.

Avanza-kundernas medianförmögenhet per ålder

Jan: Så vi går igenom några olika nu. På bloggen, eller här i länk och i forumet, finns en totaltabell från 18 till 70 år. Man kan titta exakt. Men vi tar några. En medianförmögenhet för en 30-åring på Avanza är 38 000. För en 40-åring 77 000. För en 50-åring 76 000. För en 60-åring 100 000. För en 70-åring 155 000.

Caroline: Är det här alltså pengar man har på...

Jan: På sitt Avanza-konto. Sen vet jag inte exakt om det inkluderar pension. Jag gissar att det inkluderar alla pengar man har på Avanza, på min inloggning. Jag tror att det här är lägre än vad de flesta tror.

Caroline: Ja, ja, absolut. Det är det nog.

Jan: Och här, nu ska vi göra en reality check. För nu tänker folk så här, shit, jag har inte 80 000 eller 30 000 eller 70 000, beroende på vad det är. Men då släppte Niklas Andersson en tweet den 31 december, där han skrev så här, på Avanza är vi nu 1 660 100 kunder. Och då har Avanza hållit på i alla fall så länge som jag, typ i 25 år.

85 procent har inte ett Avanza-konto

Jan: Då ska man tänka att i Sverige hade vi, per november, enligt SCB, 10 449 381 svenskar. Vilket innebär att Avanza, ja, 85 procent av den svenska befolkningen har inte ett Avanza-konto.

Caroline: Nej.

Jan: Så redan den här jämförelsen, som är jävligt så här, åh, 38 tusen, då jämför vi med topp 15 procent i Sverige. Men vi jämför inte med snittsvensken eller mediansvensken. Vi jämför med de 10, 15, 20 procent mest intresserade i Sverige av sparande. Vilket du sannolikt också är. Men redan där, reality check, 85 procent av svenska befolkningen har inte ett Avanza-konto.

Caroline: Och då kan man säga, men de kanske har ett Nordnet-konto.

Jan: Ja, marginellt. Men många som har Avanza har ju Nordnet också. Däremot blir det intressant om vi tittar på snitt. För de har ju släppt både median och snitt per ålder. Om medianen är 38 000 för en 30-åring, så är snittet för en 30-åring 161 000. För en 40-åring 382 000, för en 50-åring 550 000, 750 000 för en 60-åring och 1 miljon kr för en 70-åring.

Jan: Också intressant att snittet, och kom ihåg, det här är ju skeva fördelningar, men de flesta har inte en miljon. De som har en miljon, det är inte förrän i 70-årsåldern. Och då ska man komma ihåg att ränta på ränta går ju som snabbast i slutet. Så jag tycker det här är jättespännande. Framför allt tycker jag att det är jättespännande att det är en så stor skillnad mellan snitt och median. Medianen ligger kanske på 150 000 för en 50-åring, men den ligger på 550 000 i snitt.

Caroline: Ja.

Jan: Sen finns som sagt alla åldrarna från 18 till 70 i en tabell.

Lysa-spararna

Jan: I december fick vi lite data från Lysa. Då var det också så här, Lysa har 85 000 kunder. Så bara det, har du ett Lysa-konto så är det så att 99 procent av den svenska befolkningen inte har ett Lysa-konto. Och då är Lysa överlägset störst av fondrobotarna. Så återigen, kanske 0,5 procent som har summan av alla andra fondrobotar. Men mindre än 2 procent av Sveriges befolkning har en fondrobot. Och förmodligen stort överlapp med Avanza.

Jan: Medianen, 50 000. Så medianspararen på Lysa har 50 000 kr. Snittsparandet är 150 000.

Caroline: Ja, det känns som att det är lite... Det är inte så skevt.

Jan: Det är ju jätteskevt.

Caroline: Ja, men inte som på Avanza.

Jan: Inte som på Avanza, nej. Och det tror jag handlar om att folk med mycket pengar inte lägger dem på Lysa på det sättet.

Caroline: Inte...

Jan: Medan jag påstår att det är tvärtom. De borde göra det. Det kommer vi till sen.

Sparmålen i Avanza-appen

Jan: Sen är det också så här, återigen Avanza i det här fallet är ju fantastiskt. De har släppt, de har sådana här sparmål i appen, så att du kan säga så här, ja men du har typ 9 000 kr på kontot, så är det så här, nästa sparmål är 10 000. Kom igen. Och sen står det, så här många av Avanza-spararna har nått sparmålet 10 000. Och sen är det 25 000, 50 000 och så vidare.

Jan: Då har jag ju roat mig med att sammanställa det här. Problemet är att du bara ser till nästa nivå. Så du ser inte alla. Jag ska faktiskt vara helt ärlig, jag fick prata med en kompis för att få siffrorna, de sista siffrorna i den här skalan.

Caroline: Och vad är de siffrorna?

Jan: Ja, men 50 miljoner.

Caroline: Jaha, är det sparmål 50 miljoner?

Jan: Ja, det finns. Om du har, jag tror det är att om du har 40 miljoner så är nästa sparmål 50 miljoner.

Caroline: Vet vi att det är den sista?

Jan: Nej, det var så... Det är en så onödig fråga, men ändå på något vis intressant. Jag vet inte. Personen jag pratade med, de hade 65 miljoner. Okej, de hade inte fått någon sån "kom igen nu, 70 miljoner". Nej, nej, det var... Eller jag minns inte, om de hade 47 miljoner, vi såg bara 51. Ja, strunt samma.

Hälften har inte 50 000 kr på Avanza

Jan: Vad man i alla fall ser är att hälften av kunderna på Avanza, av de här topp 15 procent i Sverige, så har hälften av dem inte 50 000 kr i sparande.

Caroline: Nej.

Jan: Och mindre än 7 procent av alla kunderna på Avanza har en miljon eller mer. 93 procent av alla kunderna på Avanza har inte en miljon. Så det där är också lite reality check. Och sen går det upp. Varför jag inte tyckte att den frågan var så intressant, är att efter 10 miljoner så planar det ut. Då är det 0,2 procent. Jag tror att vid 10 miljoner är det 0,21. Nej, 0,22 vid 10 miljoner, 0,21 procent har uppnått 15 miljoner. Och sen planar det ut till 0,2 procent.

Caroline: Bra.

Riksdagens utredningstjänst och ISK

Jan: Och här, återigen, lite reality check. Förra året var det ju snack om att man skulle höja skatten på ISK. Då gjorde riksdagens, det finns något som heter riksdagens utredningstjänst, som är inom Kammarkollegiet, och de undersöker fakta för riksdagsledamöter. Jag hade kunnat tänka mig att bli riksdagsledamot bara för att ha tillgång till riksdagens utredningstjänst. Det hade varit så sjukt roligt. Du vet, bara skicka dem så här, ta reda på hur många som har ett ISK-konto i Sverige. Ta reda på hur många som har pengar på ett, alltså, de tar ju fram sån fakta.

Caroline: Är du med? Vad är det för data de har tillgänglig?

Jan: Ja, men tänk att ringa så här, hej, jag ringer från regeringskansliet, vi håller på med en proposition, vi skulle behöva veta hur många kunder som har ISK. Nu har jag ju bra kontakt med Avanza, så jag får ju ut datan i alla fall. Men det är klart att de skickar data till regeringen. Jag undrar bara vad de inte skickar. Däremot lyckas jag inte hitta rapporterna, de verkar sjukt hemliga. Sen vet jag att det är offentlig handling som man kan begära ut.

Jan: Men då, i den här RUT, diarienummer 2020-1386, tog de fram hur många personer som har ISK-konto i Sverige och hur många som har placerat pengar. Och då ska jag säga att de senaste åren, öppnar du ett konto på Lysa så får du ett ISK-konto. ISK är ju det här mest förmånliga sättet att spara långsiktigt i aktier i Sverige. Det är extremt låg skatt.

Pratar du med en amerikan och säger att vi har ISK-konton i Sverige där skatten för 2022 är 0,375 % på kapitalet, så tror de att jag ljuger.

Jan: Ibland klagar vi på Sverige, ett högskatteland, och så är det så här, ja, på inkomst, inte på kapital.

Halva Sverige har inget ISK

Jan: I det här har jag hittat lite data. Då är det så här att halva Sveriges vuxna befolkning inte har ett ISK-konto. Och då definierar de Sveriges befolkning som svenskar över 20 år. De är ungefär 7,8 miljoner svenskar över 20 år. Av de 7,8 miljonerna har 4,7 miljoner inget ISK-konto. Och det här tycker jag också är värt att komma ihåg.

Jan: 27 procent, det vill säga ungefär 2,2 miljoner svenskar, har ett ISK med mellan 1 och 100 000 kr. Ungefär 900 000 svenskar har mellan 100 000 och 1 miljon kr på sitt ISK-konto. Och mer än 1 miljon kr har bara 142 000 svenskar. Sen vet jag inte om de, vi själva har ju typ fyra ISK-konton på Avanza och tre ISK-konton på Nordnet. Jag vet inte om de slår ihop det. Jag skulle gissa att de inte gör det, att det är per person. Så det är ännu värre än vad det där egentligen, skulle jag gissa.

Caroline: Ja, men blev du förvånad, Jan? Eller blev du inte det?

Jan: När jag tänker rationellt så blir jag inte förvånad. När jag tänker instinktivt så är jag så här, shit! För du vet, hänger man på forumet, alla i min värld som vi umgås med på forumet, alla har ju ett sparande. Förstår du? Därför blir jag så här förvånad. Om vi skulle gå på en fest eller en middag och vi skulle bestämma, vilka har ett ISK-konto här? Det hade varit 100 % handuppräckning. Men egentligen, hade vi gått på en fotbollsmatch som kanske mer representerar Sveriges befolkning och haft handuppräckning, ja då hade 60 procent inte räckt upp handen.

Caroline: Ja, nej, men absolut. Och sen får man väl komma ihåg att det är ju många som har sitt sparande på sitt bankkonto. Vi vet ju att det är jättemycket pengar som ligger på svenskarnas bankkonto. Och då handlar det väl mer om att man bara inte har tagit tag i det med ISK, eller att man inte vet vad det är, eller att det kan vara allt möjligt.

Jan: Jag skulle säga att snittlyssnaren eller -tittaren, som har hängt med oss länge, inte skulle gissa att 60 procent av Sveriges befolkning inte har ett ISK. Och det är inte den världen vi...

Caroline: Nej.

Jan: Tänker jag.

Var källkritisk mot rubrikerna

Jan: Och det här är också så sjukt viktigt att komma ihåg när man läser vissa rapporter. Ibland kommer det här också från forumet. En forumläsare hittade att SBAB var så här, ett av tio hushåll har mer än en miljon på banken. Då tänker man så här, läser man det spontant, vi har inte en miljon, jag ligger efter. Och jag är så här, ja, det där är nog snitt, det där är liksom märkligt. Att ha lite reality check, att det är extremt.

Caroline: Ja, hur har de fått fram den siffran?

Jan: Ja, det är extremt snett. Få in någon som har 10 miljoner, du vet, det drar upp snittet för massor av människor.

Jan: Och särskilt när man tittar på Avanza, som har släppt data, Avanza-kundens medianmånadssparande. Vad månadssparar den mittersta personen av de här 1,6 miljoner kunder? 800 000 månadssparar mer och 800 000 månadssparar mindre. Det är det medianen säger. Det är i genomsnitt 1 500 kr i median per i princip alla åldrar. Jag tror det är mellan 1 000 och 1 500 kr från typ 20 års ålder till 80 års ålder. Det är medianmånadssparandet.

"Var tionde svensk sparar halva lönen"

Jan: Men återigen, läser man sedan en artikel på placera.nu, så blir det så här, var tionde svensk sparar halva lönen. Då blir det också så här, shit, vilka är de här svenskarna? Jag var tvungen att börja gräva i det här. Swedbank har också sådana rapporter som bara är så här, svenskens möjlighet att spara är det här. Sen, när man läste den, var det så här, ja, då har vi gjort typhushåll.

Jan: Och det är ju klart att ett typhushåll med två höginkomsttagare som tjänar liksom 45 000 kr och inte har några barn och inte bor i ett hus, kan spara halva lönen. Det är kanske så att en på tio är sådana här dinkys, alltså att man kan spara mycket. Men det är ju inte det normala. Återigen, vi två kan inte jämföra oss med några av våra vänner som är i samma ålder, som inte har barn och har satsat på karriären och har bisarra månadslöner.

Caroline: Ja, jag vet precis vem jag tänker på. De där två, de åker ju sådana jättespännande resor där de åker flygplan där det finns en hel bit av flygplanet som bara är baren och sånt. Och det kan de göra. Men jag tänker också, jag undrar varför de tar fram sådana, var det Swedbank eller vad var det? Varför tar de fram sådana siffror?

Jan: Det ger klick!

Klickdrivande ångest

Caroline: Det är så här what the fuck, och så blir det att man mår lite dåligt, och så måste man läsa det, så börjar man göra jämförelser.

Jan: Ja, men grejen är att det är också sådana här icke-klick. Tänk på det nu, Jan. Alla de som inte vill klicka på och läsa det här ångestframkallande materialet. Jag tror inte man gör folk en tjänst med att ta fram sådant här och visa.

Caroline: Men de försöker inte göra folk en tjänst.

Jan: Nej.

Caroline: Men det kan också vara så att man bara känner, jag vill inte veta, jag vill inte se. Man gör sitt bästa med sina pengar och man vill också leva. Man hade kanske velat spara om det inte hade varit sådana jävla rubriker. Jag vet inte. Förlåt mig, jag blir bara arg när jag ser det. För jag tycker det är ångestframkallande.

Jan: Ja, det är ju därför jag visar det.

Caroline: Jag kan bli sån att jag vill ta tag i min ekonomi när jag ser det. Jag måste ha mer kontroll. Men hade det varit för 20 år sedan eller 15 år sedan, så hade jag kanske bara velat, låt mig vara, jag vill inte veta sådana här saker. Jag vill inte veta något mer om ekonomi.

Jan: Ja, ekonomi är tråkigt. Stäng av.

Caroline: Ekonomi är tråkigt och det är bara för rika. Ekonomi är bara för rika. Jag är inte rik.

Jan: Ja, exakt.

Topp 15 procent sparar 1 500 kr i median

Jan: Och jag menar så här, det jag tänker när man ser en sådan här, det är ju då man behöver kolla på den här grafen. Att de topp 15 procent som är mest intresserade i Sverige, och förmodligen har bäst ekonomi i Sverige, de månadssparar i median 1 500 kr. Det är fan inte halva månadslönen.

Caroline: Nej, det är det inte.

Jan: Är du med? Men vi tar sällan fram de här två siffrorna i kontrast till varandra. Sen kan man ju naturligt hävda så här, ja men de månadssparar säkert 2 000 kr i buffertkonto på sparkonto också. Ja, men till och med om de hade månadssparat 5 000 kr på bankkonto och inte allt på Avanza, så är det fortfarande inte halva månadslönen. Så återigen, lite reality check, att ha två saker i huvudet samtidigt.

Jan: Här, om vi tittar på snitt i stället för median, så ligger det på 3 000 kr. Avanzas snittmånadssparande. Så samma sak där, att medianen och snittet är annorlunda. Men även snittet är inte så brutalt här. Det är inte tre gångers skillnad mellan medianen och genomsnittet som det var med förmögenheten.

Caroline: Nu sitter du och kollar, för den som lyssnar, så sitter Caroline och bara kollar på grafen.

Jan: Ja, jag kollar på den som är 75 år gammal som lägger undan 5 700 kr i månaden.

En utstickande åldersgrupp

Caroline: Är det någon utstickare?

Jan: Ja, men det är precis så. För dig som inte ser grafen, så är det typ att alla månadssparar 3 000 kr i nästan alla åldrar, mellan 2 000 och 3 000 kr. Och sen är det bara en åldersgrupp, typ 75-åringar, som sparar dubbelt så mycket. 75-, 79- och 80-åringar.

Caroline: Man bara, vad sparar ni till? Sparar till the afterlife.

Jan: Ja, men så här, om jag skulle gissa, så är det kanske någon som är brutalt rik, som har hamnat i det här snittet.

Caroline: Som hamnar i det snittet. Det hade varit roligt att se om vi kunde få de här siffrorna och se om det har förflyttat sig till 80.

Jan: Kom ihåg detta, lägg in det i kalendern.

Caroline: Ja, eller någon i forumet får väl påminna oss sen.

Jan: Så får vi se om det förflyttas. När den där rika personen dör, förändras snittet för alla.

Caroline: Finns tabell för dig som vill titta så här, hur är det för 37-åringen?

Jan: Jäkligt jobbigt. Okej, nu, sån OCD. Okej, nu ska vi börja läsa här från 18. 18-åringen sparar 1 000 kr. 19-åringen sparar 1 700.

Caroline: Det ska vi inte göra.

Avanzianen mot index

Jan: Bra, om vi ska jämföra mot något som jag förra året hamnade i världens Twitterfight med typ hela finanstwitter om. Nu, det här året, skrev jag bara på mitt eget forum. Det är ju den här att Avanzianen i förhållande till jämförelseindex. Avanza släpper ju varje år, så här var ditt Avanza-år, hur gick det? Vi tog upp det lite i förrförra avsnittet. Då var det ju så att den genomsnittliga Avanzianen hade en avkastning på 20 procent.

Jan: Och så sa jag så här, ja, det är ju ganska kasst jämfört med till exempel Stockholmsbörsen som gjorde 39 procent, eller globala börsen 35 procent. Min tes var så här, den genomsnittliga Avanzianen hade bara mått bättre av att sätta pengarna i en Stockholmsindexfond eller en global indexfond. Och där finns ju inget incitament för Avanza, eller någon annan, att säga det här, för Avanza tjänar ju pengar på transaktionerna och på fonderna.

Jan: Men då kommer alltid vän av ordning och säger så här, ja, men det är liksom, jag är kund på Avanza, jag har inte alla mina pengar i 100 procent aktier. Då blir det här missvisande. Om jag äger räntefonder så är det här missvisande. Och det var ju det här som jag bad Avanza om, Niklas och, alltså, jag har så dåligt samvete om hon inte hette Moa som mejlade mig. Det kan vara Sofie eller något sånt. Jag får skriva något tack i forumet specifikt till dig.

Korrekt jämförelse: 100 procent aktier

Jan: Men då tog hon fram siffror per 100 procent aktier. Alltså de som hade 100 procent aktier, och antalet aktier de hade, från 1 till 30. Då visade det sig att Avanzianen med 100 procent aktier hade i snitt, för då blir det rättvist att jämföra med Stockholmsbörsens index eller globalindex, så jämförelsen är inte sned längre, utan nu är den korrekt, och då var den 25 procent. Så då var det liksom 20 procent för snittet, men om man bara isolerade det till 100 procent aktier så var det 25.

Jan: Men om vi tittade på medianen så var det typ 23. Och då har jag ändå varit generös, för då tog jag den som hade högst. För det var ju massa, de som bara hade en aktie, de hade ju både ett sämre snitt och en sämre median. Så jag har ändå varit generös och tagit den högsta stapeln. Och det var precis samma sak förra året.

Jan: Så återigen, jämför man sig, om du har en indexfond på Avanza, så har du bättre avkastning än både snitt-Avanzianen och median-Avanzianen. Eller om du har Lysa. Har du Lysa och en optimal fondrobot, så har du fortfarande presterat bättre 2021. Och jag ska inte ta cykelmetaforen, för då får jag väl Ola efter mig igen.

Caroline: På cykel. Ja.

Jan: Det hade ju varit jättekul.

Caroline: Bra. Känns det rimligt? Ja, det var ändå begripligt. Ja. Bra.

Euroclear: vem äger aktier i Sverige?

Jan: Tar vi en lite annan datakälla, Euroclear. Euroclear är ett företag som är typ aktiebok för svenska företag. Alla börsnoterade bolag måste vara anslutna till Euroclear, så att de håller koll på vem som äger vilka aktier. Då släppte de en rapport 2021, så det här är siffror för 2020. Rapporten för 2021 är inte släppt, så det här är ett år gamla siffror.

Jan: Då fanns det 2,4 miljoner unika registrerade aktieägare. Så hur många äger aktier i Sverige? De tittar i sitt register hur många unika aktieägare, inte personer, för det kan vara företag, utländska institutioner, hushåll. 2,4 miljoner. Av dessa är 2,1 miljoner svenska privatpersoner. Så det är bara 20 procent av den svenska befolkningen som äger enskilda aktier. Också viktigt att komma ihåg att 8 av 10, återigen fotbollsstadion, hur många här inne äger en aktie, så kommer 8 av 10 räcka upp handen att de inte äger en aktie.

Caroline: Ja, precis, ja. Värt att komma ihåg.

Jan: Var det mer eller mindre vad du trodde?

Caroline: Alltså, det var mindre. Ja, men det är också, jag blir också förvånad. Man tror att alla äger aktier.

Jan: Nej, jag tror inte att alla gör det.

Caroline: Men jag tror i alla fall inte att 80 procent inte gör det. Eller att det bara var 20 procent.

Få bolag per ägare

Jan: Ja. Och av de här 2,1 miljonerna så är det 850 000 kvinnor, 1,2 miljoner män. Så det är inte snett där. Av de här 2,1 miljoner svenskarna så äger 42 procent aktier i ett enda bolag. Vilket för mig... Då inser man att det inte finns ett superstort intresse ändå. Man har bara köpt något vid något tillfälle, och sen kanske man inte har gjort något mer.

Jan: Och jag skulle gissa, tar man bort Telia eller Ericsson, Telia var ju för många ett sådant fiasko, så är det många som hade plockats bort.

Caroline: Ja, det var ju mycket i media just då att man skulle äga det. Så då köpte man väl det.

Jan: Så det här, utifrån ett riskspridningsperspektiv, jag kan argumentera för att en global indexfond borde kompletteras med en tillväxtmarknadsfond. Då pratar vi ändå 1 500 bolag. Här är människor som bara så här, jag har alla mina pengar i en enda aktie.

Caroline: Kanske inte alla pengar.

Jan: Jo, de har ju bara en enda. Alla pengarna som är i aktier har de i en enda aktie.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Sen kan det vara mycket eller lite pengar. Och den genomsnittliga ägaren äger fyra bolag. Och då ska man säga så här, all vetenskaplig teori kring risk är så här att du isolerar marknadsrisken först vid 10–20 bolag. Och det är först efter 35 bolag som du inte längre har något bidrag till att sänka risken genom att ha fler bolag.

Caroline: Bra.

Credit Suisse: snitt mot median

Jan: Så det här var liksom svensk data. Sen, nu kommer vi titta på utländska datakällor. De gör då ofta olika statistiska beräkningar. Men de går ändå hyfsat i linje med de svenska. Vad gör nu Credit Suisse? Credit Suisse är en bank, men de släpper varje år en sån här Global Wealth Book. Återigen, det här är 2021 års Wealth Book som tittar på 2020.

Jan: Här jämför de Danmark, Finland, Sverige och Norge, och konstaterar att genomsnittsförmögenheten, alltså mean wealth, i Sverige är 336 000 dollar. Typ 3 miljoner kr. Det är genomsnittsförmögenheten i Sverige. Medianförmögenheten 86 000, 89 000 dollar.

Caroline: Dollar?

Jan: Ja, så 900 000 kr. Så snittförmögenheten 3 miljoner kr, medianförmögenheten är ungefär 900 000 kr eller 1 miljon kr. Typ. Så återigen, vi har stor skillnad mellan snitt och median.

Caroline: Ja, jag förstår. Men hela tiden tänker jag så, är pensionen med då?

Jan: Det är det enda möjliga. Här är allt. Här är hus, tjänstepension, premiepension, rubbet. Vi kommer titta på det, vi kommer bryta ner det. Vi hade ju de siffrorna från Avanza, och då var de mycket, mycket lägre. Men de tar ju bara typ aktier och värdepapper. Här har du pension, hus, bankkonto, allt.

Caroline: Jättebra.

Världens rikaste i Sverige

Jan: Sen kan man också säga, av världens rikaste personer, alltså den rikaste procenten människor i världen, så bor 529 i Sverige. Och av världens topp 10 procent rikaste människor bor 3 235 i Sverige. Ja, så här meningslöst vetande. Man vet inte vad man ska göra med de siffrorna.

Caroline: De tycker ju det är kul att jämföra med de andra.

Jan: Men något som jag tyckte var väldigt spännande, var sen att de delade upp förmögenheten i Sverige, hur många människor har en viss förmögenhet i Sverige. Är du med? Och då fick man så här, det här som jag kallar förmögenhetsgubben. För normalt så är det här en pyramid. De flesta har ingenting, sen är det lite färre som har lite mer, lite färre som har lite mer, och sen den rikaste procenten har typ allt.

Jan: Men i Sverige så är det typ som en gubbe som sitter ner med fötterna och händerna utsträckta. Där är 34 procent av den svenska befolkningen, det vill säga 2,7 miljoner, som har under 100 000 kr i total förmögenhet. Sen är det 18 procent av befolkningen, typ 1,4 miljoner, som har mellan 100 000 kr och 1 miljon kr. Så det är ganska smalt. Vi har en bred bas, lite smalt.

Förmögenhetsgubben

Jan: Men sen ligger nästan 40 procent av den svenska befolkningen mellan 1 och 10 miljoner kr. Är du med? Så vi har väldigt bred, en stor massa i Sverige ligger liksom i mitten. Och sen har vi det där lilla huvudet, att 500 000 människor i Sverige, det är bara en halv miljon människor i Sverige, som har över 10 miljoner kr.

Jan: Och tittar vi på fördelningen av det här, nu är det här siffror från SCB, så det stämmer inte exakt mellan Credit Suisse och SCB, jag har försökt avrunda och göra det tillräckligt bra. Men det är mest så att man får en känsla för det. Den genomsnittliga svensken har tillgångar för ungefär 3,6 miljoner kr. Och det här är tillgångar. Nu tittar vi inte på förmögenhet, för förmögenhet är tillgångar minus skulder. Så nu tittar vi på tillgångar.

Jan: De här 3,6 miljonerna är fördelade på ungefär 1,6 miljoner kr på bostad. Så 44,4 procent ligger i bostaden. Tjänstepensionen är 500 000 kr, så typ 14–15 procent är tjänstepension. 15 procent, här blev jag chockad, 15 procent är direktägda aktier. Det här blev jag så chockad över, för vi har precis pratat om att det är bara två miljoner svenskar som äger aktier. Så jag var så här, hur kan det vara så här?

Onoterade aktier förklarar skillnaden

Jan: Men då är det så att det är koncentration, de rika har mycket aktier, plus att man räknar in onoterade aktier. Så här har du aktier i ditt bolag för minst 25 000 kr, för du har lagt in ett aktiekapital på 25 000 kr och du har 100 procent av aktierna i ditt bolag. Så här räknar man till och med in onoterade aktier som man har i sitt eget bolag. Och sen har man gjort en uppskattning på värdet på alla svenska bolag, typ ish.

Jan: Så tjänstepensionen är ungefär lika mycket som direktägda aktier, ungefär 14 procent var. Bankinlåning, alltså pengar på bankkonto, kontanter, saldo, räntebevis etcetera. Ungefär 300 000 kr, ungefär 10 procent-ish. Fonder, 250 000 kr, också typ 10 procent-ish. Premiepension, också typ där 250 000 kr. Privata KF, alltså försäkringssparande, 170 000 kr. Och sen typ räntefonder, 10 000 kr. Alltså, det är ingenting, det syns knappt.

Jan: Så om man ska säga det så här, 44 procent i bostad, 15 procent i tjänstepension, 15 procent i aktier, 10 procent i kontanter och bankkonton, 10 procent i fonder, 10 procent i premiepension, 10 procent i KF. Så fördelar det sig. Vad tänkte du när du hör det här?

Vi har inte stora förmögenheter

Caroline: Det börjar bli rätt mycket siffror nu, som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera, för de kommer ju från olika källor och man tar med olika grejer i de olika siffrorna och så. Men kontentan av det är att vi inte har stora förmögenheter i Sverige. Den genomsnittliga svensken har inte det.

Jan: Nej, och jag skulle säga att det här ändå är snitt. Det här är snittet. Hade vi tagit medianen, så hade vi fått dela med tre. Om vi säger att förhållandet är rakt av mellan genomsnitt och median, då hade vi fått dela det här med tre. Och då hade det varit så här, vi har 500 000 kr i bostaden i genomsnitt, 150 000 kr i tjänstepension, 150 000 kr i aktier.

Caroline: Jag tänker också på när jag var student, och då var jag 26, när jag började plugga molekylärbiologi. Då hade jag ju inga pengar sparade egentligen. Jag bodde på korridor, så jag började ackumulera ett studielån. Jag hade ju ingenting egentligen. Och jag hade inte ens en hemförsäkring, för jag visste inte att man skulle ha det. Så att, ja, man får väl ändå ha lite empati.

Jan: Jag kan ändå säga så här, jag blev ändå förvånad. Jag tyckte det här var högt, spontant. Men sen, å andra sidan, det är snitt. Vi måste komma ihåg att det här är snitt, och det är snitt på alla åldrar. Det här hade varit sjukt intressant att se från en 20-åring, versus en 50-åring, versus en 80-åring. Det hade ju också varit jättestor skillnad.

Caroline: Ja, absolut.

Förmögenheten ligger i huset

Jan: Så det är jätteviktigt. Men det är ändå intressant, en stor del av förmögenheten är i huset. Och vi har haft stora värdeökningar på boende.

Caroline: Ja, exakt. Om man är 20 då, så har man ju inte köpt sitt boende, sannolikt.

Jan: Nej, precis. Tittar vi på skuldsidan, så har svensken i genomsnitt en skuld på 650 000 kr, och 80 procent är bostadslån, så majoriteten av lånen är på bostaden. Av det blir det då 520 000 kr. 10 procent är övriga lån, jag vet inte riktigt vad det var. 5 procent är konsumtionslån, alltså ungefär 30 000 kr. 5 procent är CSN-lån, också ungefär 30 000 kr. Och det säger sig själv, jag kollade precis vårt CSN, mitt CSN-lån är på 122 000 kr. Så återigen, det här är ju alla svenskar över 20 år, eller över 18 år. Så vi får en nettoförmögenhet på ungefär 3 miljoner kr. Det är vad det ger.

Jan: Bra. Någon tanke, fundering?

Caroline: Nej, vi går vidare. Du sa också så här, vad ska man göra med det här?

Jan: Man behöver inte göra så mycket, utan det här är lite allmänbildning.

Förmögenheten i världen

Jan: Tittar man på förmögenheten i världen, alltså att man sätter det här i relation, så har vi ju den där pyramiden, att 2,7 miljarder människor har under 100 000 kr i total förmögenhet. Halva jordens befolkning har under 100 000 kr i total förmögenhet. Och då jämför vi allt, inte aktier, utan allt: pension, hus, boende, bankkonto, aktier.

Halva jordens befolkning, 54 procent, 2,7 miljarder, delar på 1,4 procent av all förmögenhet i världen.

Caroline: Vänta, vad sa du nu?

Jan: Halva jordens befolkning delar på 1,4 procent av all förmögenhet.

Caroline: Det är sånt här som gör att man blir vänsterpartist.

Jan: Ja, men det är ju bisarrt.

Caroline: Lite så.

Jan: Det är fan ta mig bisarrt. Jag såg någon annan sån metafor som var att en busslast med de rikaste människorna äger mer än 50 procent av jordens befolkning. Det var ungefär samma, någon annan beräkning.

En dinosaurie-utvikning

Caroline: Apropå det, har vi tagit det där tipset som du kom med i podden?

Jan: Vilket tips var det?

Caroline: Eller med Justin Bieber?

Jan: Det var väl inget tips?

Caroline: Nej, vi kan ha en annan sån märklig jämförelse.

Jan: Det kan vi ha, det absoluta jämförelseavsnittet. Det här är off topic, men det är jävligt roligt. Du får ta det. Det här kom Caroline med här en kväll.

Caroline: Ja, men det här hörde jag för jättelänge sedan. Och då är det att Tyrannosaurus rex, den ödlan, är alltså närmare i tid till en Justin Bieber-konsert än vad den är till att få se en Stegosaurus.

Jan: Jag tycker det är så sjukt. Man tänker så här, alla dinosaurier levde samtidigt och det var sjukt länge sedan. Men då var alltså spannet så att det är närmare. De levde under så lång tid.

Caroline: Det är närmare från T-rex att gå på en Justin Bieber-konsert än att träffa en annan dinosaurie. En Stegosaurus, för den levde så mycket tidigare än T-rexen. Och de levde under så lång tid.

Jan: Och det roliga är, vi har faktiskt faktakollat det här.

Caroline: Ja, jag har kollat det. Det vore jobbigt om det inte stämmer, om man går runt och säger de här sakerna.

Jan: Ja, det är helt sjukt.

Äger du mer än 90 procent av jordens befolkning?

Jan: Om vi hoppar tillbaka. 15 procent, nej förlåt, 34 procent av jordens befolkning har mellan 100 000 kr och 1 miljon kr. Och 10 procent av jordens befolkning har mellan 1 och 10 miljoner kr. Så då kan man säga så här, har du mer än 1 miljon kr i totalt värde av din premiepension, din tjänstepension, ditt boende, dina bankkonton, ja då äger du mer än 90 procent av jordens befolkning. Du är topp 10 procent.

Jan: Ibland när man tänker på de där topp 10 procent eller topp 1 procent, tänker man alltid att det är någon annan jävel.

Caroline: Ja, det är inte så. De som har grundat typ Tesla och så. Eller whatever, vad det nu kan vara.

Jan: Ja, och sen är det då, typ, jag tror att det är en eller två. Den rikaste procenten av människor i världen, de äger 43 procent av förmögenheten. Liksom, nu lät det... Nej, nu tror jag att jag sa fel. Jag vågar inte säga det, jag får återkomma, för jag har tappat siffran i mitt diagram.

Caroline: Bra, vi går vidare i alla fall.

Förmögenhetsgubben över befolkningspyramiden

Jan: Men det intressanta var då, det här är en sån pyramid. Och det roliga är att om man tar den här förmögenhetsgubben och lägger över befolkningspyramiden, för det kan man göra eftersom datan är från samma källa, och det har jag gjort, då får man en ganska intressant bild som visar just att Sverige är ett rikt land. För en stor del av den svenska befolkningen hamnar i den översta delen. Det syns tydligt på bilden för dig som bara lyssnar.

Jan: Du får bara tänka så här, det var en ganska liten del, det var ju 11 procent av jordens befolkning som hamnade i 1–10 miljoner kr. Men det är 34 procent av den svenska befolkningen som ligger i 1–10 miljoner kr. Så det är därför man liksom så här, good work, Sverige. Att vi är ett rikt land.

Jan: Jag tror jag kollade på något sånt att Sverige är typ världens sjunde rikaste land. Det låter också sjukt.

Caroline: Ja, nej.

Jan: Då är det rätt många länder som är... Nej, så ska jag inte säga. Inte rikaste, men vi har den sjunde högsta genomsnittsförmögenheten i världen. Det var typ bara Holland, Norge, Liechtenstein, Monaco och USA som var högre. Och de var typ 900 000 dollar i förmögenhet i snitt. Så där var Tenerixarna.

Topp 1 procent i världen

Jan: Det intressanta är då, om man bryter ner den här topp 1 procent i världen. Nu är vi inne på topp 1 procent. Så av den här topp 1 procent, och sätter vi det i relation, då blir det alltså 0,87 procent av jordens befolkning som ligger mellan 10 och 50 miljoner kr. 8,1 procent av den här topp 1 procent, det vill säga 0,08 procent, har mellan 50 och 100 miljoner kr. 4 procent, eller 0,04 procent av jordens befolkning, har mellan 100 och 500 miljoner kr. Och 1 procent har då mer än 500 miljoner kr. Alltid kronor.

Jan: Och här blev jag ändå lite förvånad. Att, ja, det är egentligen inte så konstigt att majoriteten ligger i spannet från 10 till 50 miljoner kr. Värdelöst vetande. 49 miljoner människor var det. Så man kan se det i antal människor också.

Caroline: Bra.

Pensionskapital per ålder

Jan: Sista datakällan, som jag tror vi ska... Nej, vi har två till. SCB. Nej, Pensionsmyndigheten. Så vi kollar här nu, pensionskapital i Sverige per ålder. Och det här är alltså total pension, alltså inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Och då har vi också tagit det per ålder.

Jan: Den genomsnittliga 30-åringen har 340 000 kr i pension. Den genomsnittliga 40-åringen 1,2 miljoner kr, 50-åringen 2,7 miljoner kr, 60-åringen 4,8 miljoner kr och 68-åringen 7 miljoner kr. Så det här är en sån här klassisk ränta på ränta.

Jan: Och om man bryter ner den, som jag också har roat mig med idag, i de olika delarna, inkomstpension, det som du får på din lön, tjänstepension och premiepension, så är majoriteten inkomstpensionen. Det är därför vi alltid tjatar så här, försök sikta på en lön på 45 000 kr. Och den kan du inte påverka, du kan inte förvalta den, du kan inte göra någonting. Så återigen, well done Sverige. För de här siffrorna är det inte så mycket du kan göra med.

Chocken på minpension.se

Jan: Och även här, också en sån här jätteviktig grej som vi hade diskussion kring på forumet. Om man loggar in på minpension.se, så kan man få fram sin allmänna pension, och där kan man ibland bli chockad. För då står det till exempel så här, jag plockar ju ut 45 000 kr i månaden och har gjort det ganska länge, och då är min allmänna pension 17 700 kr.

Caroline: Ja.

Jan: Och då kan man få en sån här chock, att man loggar in så här, shit, min pension är bara 17 700 kr. Vad man inte tänker på då är ju att den allmänna pensionen är en avsättning av din lön, på 16 procent till inkomstpensionen och 2 procent till premiepensionen. Och det är upp till 45 000 kr. Så har du 100 000 kr i månadslön, får du inte mer avsättning än någon som har 46 000 kr. Och ni får båda max avsättning vid 45 000 kr.

Jan: Vilket innebär, som inte så många tänker på, att det finns ett tak för hur mycket inkomstpension du kan få. Så de där, du vet, jag har fått så här, jag har 17 700 kr i inkomstpension, det är skitdåligt, för man jämför det med sin lön, kanske 60 000 kr eller 30 000 kr eller vad det nu är, bara hälften. Men man tänker inte på så här, shit, av maximalt möjliga 20 000 kr.

Jämför dig, men jämför dig rätt

Jan: Så där är också en sån här reality check. Och jag har faktiskt dubbelkollat det här med Småspararguiden. Jag tycker de är jätteduktiga och de gör ju rådgivningar ibland. Och då skrev Andreas så här, ja, men det här går i linje med min erfarenhet från rådgivningar. Att det är väldigt sällan någon har över 20 000 kr i allmän pension. Och har man högre än 20 000 kr i allmän pension, så beror det ofta på premiepensionen, inte inkomstpensionen.

Så det är också en sån här, jämför dig, men jämför dig rätt.

Jan: Och har du typ runt 20 000 kr, ja, men grattis, du har typ maxat det. Bra. Sista jämförelserna här kommer på inkomstsidan, alltså vad tjänar man? Och det här är, du kan läsa där i det gulmarkerade, det här är från Svea Ekonomi, jag har refererat till det. 27 procent av svenskarna klarar inte av en oväntad utgift på mer än 5 000 kr. För var femte svensk går smärtgränsen vid 3 000 kr.

Caroline: För att skaffa mig glasögon. Är det så illa?

Jan: Ja, men det är för litet. För var femte svensk går smärtgränsen vid 3 000 kr.

Caroline: Ja, det här har vi pratat om innan.

Den andra verkligheten

Jan: Så var fjärde person i Sverige, går du på en fest med ett tvärsnitt av den svenska befolkningen, så kommer var fjärde person inte klara att diskmaskinen går sönder. Eller, ja, nu hittar jag bara på att en diskmaskin kostar 5 000 kr. Men de klarar inte en oförväntad utgift på 5 000 kr. Och för var femte så är det redan vid 3 000 kr.

Jan: Så att återigen, att sätta det här i relation till, ja, var tionde svensk sparar halva lönen. Eller var tionde svensk har en miljon på bankkontot. Det finns en annan verklighet också. Lite beror det på hur man ställer frågan och hur man väljer att presentera datan. Så det här är en kontrast. Det här är en kontrast till den här Placera-artikeln.

Jan: Tittar vi på vad svensken tjänar, så var medianen i Sverige 2020 32 400 kr. Medianlön kvinnor, 31 200 kr. Medianlön män, 33 700 kr. Så det är det här förbaskade lönegapet igen. Och tittar vi på snitt, så är snittlönen 36 100 kr. Genomsnittslönen för kvinnor 34 200 kr. Genomsnittslönen för män 37 900 kr. Så också lite real.

Lönetråden i forumet

Jan: Vi har också någon tråd på forumet som heter så här, vad tjänar du, eller vad har du i lön? Som också är så här bisarrt. Till och med jag får så här, shit, shit, att man... Sådana satellitingenjörer som har svarat på tråden. Sådana som kan välja och vraka var de vill jobba någonstans.

Caroline: Ja, men så här, det är inte... Där är inte en person som har svarat typ över 100 000 kr. Där är fler. Men då undrar man också, vad jobbar de med? Det är min fråga, vad har de för jobb?

Jan: Många egenföretagare, många ingenjörer, många höga chefspositioner. Och sen är det ju också så att vissa, till exempel chefspositioner i vissa sektorer, ger mycket högre lön. Och finans ger ju högst lön. Alltså, i princip, en medioker mellanchef på bank får ju mycket högre lön än en ganska hög chef på ett litet företag, till exempel. Så det är inte så konstigt.

Jan: Jag vill inte göra mer, men i forumtråden har jag ännu fler sådana här grafer på medianlön per yrke och per sektor. Offentlig verksamhet, privat verksamhet, tjänstemän och arbetare. Det finns jättemycket statistik på det där. Men jag tänker att vi håller där.

OECD-verktyget

Jan: Det finns också en, om man googlar OECD, så kan man googla så här "wealth comparison" eller "what's your share of the pie". Så kan man fylla i så här, jag tjänar det här, vi är så många i hushållet, vi har den här lönen, den här förmögenheten. Och så visar den så här, i förhållande till andra svenskar, i förhållande till världsbefolkningen, så får du sånt. Och det är ändå så här OECD-siffror. Så jag tycker att de har ganska hög tillförlitlighet.

Caroline: Bra!

Vad tar du med dig?

Jan: Det var dagens avsnitt. 50 grafer senare. Vad tar du med dig?

Caroline: Det är väl lite som du säger, att man får den samlade... Det är allmänbildning, att komma ut ur sin bubbla lite. Och jag får en samlad känsla av att vi i Sverige har det bra, men vi behöver ha en bättre buffert kanske. Jag tänker på det som Svea Ekonomi skrev, att smärtgränsen kan vara vid 3 000 kr, att man inte har så mycket pengar sparat.

Jan: Jag tänker återigen så här, skillnaden på snitt och median, att det är så brutal skillnad. Jag tänker att jag glömmer bort så här, nej men åtta av tio är inte på Avanza. En av två har inget ISK-konto. Åtta av tio har inga aktier. Att det är så lätt att jag tror att vi i vår värld tar sådant för givet.

Jan: Till och med Freja tycker så här, det är klart att man har aktier. Hon var så här, kan jag önska mig en aktie i födelsedagspresent? Så att det är helt naturligt.

Caroline: Ja, och det är ju naturligt att hon gör det. Med tanke på att vi pratar om det.

Jan: Ja, men det visar precis att det lever naturligt. Bra.

Avrundning

Jan: Men då tänker jag att ett stort tack till dig som har lyssnat. Vill du gräva i siffror och titta på tabeller och sånt, så bara klicka på någon av länkarna här i anslutning till beskrivningen. Oavsett om du lyssnar på podd eller om du tittar på bloggen. Annars går det inte, jag vet att vissa poddspelare inte tillåter klick. Gå in på rikatillsammans.se/sök239 så hittar du avsnittet direkt.

Jan: Sen tänker jag kanske att det blir paus nästa vecka, för jag tyckte att den här veckan har gått i 110 här. Det blir kanske paus en vecka här för att planera nästa avsnitt. Jag kände, när jag började, nu tyckte jag att det här avsnittet ändå var kul, och hittade massa data. Men jag satt ju, hade ångest i två dagar innan, så här, vad ska vi göra avsnitt om den här veckan? Kanske blir en julpaus för oss i slutet av året. Men vi får se. Det kommer säkert komma ett avsnitt.

Jan: Ja, nu får jag sluta yra. Tack för att du lyssnade, och så ses vi.