Så här bör du investera 2022 enligt forskningen och forumet

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Som en sned list som ändå blir perfekt
2. Vad avsnittet kommer handla om
3. Ansvarsbegränsning och villkor
4. TL;DR: vad forskningen rekommenderar
5. Lysa och Opti: de två fondrobotarna
6. Gör-det-själv: en fond och ett bankkonto
7. Modellportföljerna mot Lysa: same same
8. Reklam för digital workshop
9. Uppföljning på förra avsnittet: gitarren
10. Att vara snäll mot sig själv
11. Tre mindre uppföljningar
12. Principen "tillräckligt bra"
13. Tillräckligt bra applicerat på portföljerna
14. Hundra energipoäng
15. Jonatans principer som alltid är sanna
16. Fördelarna med en fondrobot
17. Är optimeringen värd det?
18. Tour de France och den gula tröjan
19. Att alltid vara genomsnittlig är okej
20. Du blir alltid jämförd med det som gått bäst
21. Midwit-memet
22. Utvärdera beslut på processen, inte utfallet
23. Slump kontra skicklighet
24. Andra sättet: en fond, ett bankkonto
25. Bankkonto i stället för räntefond
26. Parallella spår, inte sämre till bättre
27. Basportföljen i RikaTillsammans
28. Variation: tre hållbara fonder
29. Variationer på forumet
30. Variation optimerad på bank
31. Den sneda listen är perfekt
32. Frihet i att slippa försvara valet
33. Tidshorisonten är den viktiga frågan
34. De flesta har bara två sparhorisonter
35. Ingen gillar femårsplaner
36. Långt fram är inte så långt fram
37. Tioårig sparhorisont rullar varje år
38. Vad du investerar i styrs av horisonten
39. En människa som inte finns
40. Off topic: skolan
41. Mitt förslag: tre sparhorisonter
42. Forskningen om vad som förklarar avkastningen
43. Tankar om räntor 2022
44. AKN:s lösning: dela upp i två konton
45. Fördelen mentalt och optionsvärdet
46. Vem som helst kan göra det
47. Modellportföljerna: en avrundning
48. Avrundning och guldkorn
49. Challenge network och principerna
50. Fyra hinkar och olika faser
51. Principer som alltid är sanna
52. Farligast kontra troligast
53. Principerna gör livet enklare

Som en sned list som ändå blir perfekt

Jan: Det är som en kompis som berättar när han och hans pappa skulle sätta upp en list, och så blev den lite sned, och så tittar de på varandra och tänker: ska vi göra något åt det här? Nej. Nej, men då är det ju perfekt. Och precis så tänker jag med de tre bästa sätten att investera 2022, eller egentligen vilket år som helst.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 238, och det blir tre bra sätt att investera 2022 enligt forskningen och RikaTillsammans-forumet.

Caroline: Du menar att det finns visdom på nätet?

Jan: Ja, men lite så. Jag älskar RikaTillsammans-forumet, för att det är så många människor som är så duktiga och som ger bra feedback, bra kommentarer.

Caroline: Som säger emot dig.

Jan: Ja, precis. Ibland får jag så dåligt samvete. Vågar jag skriva någonting nu? För jag vet att jag kommer få så mycket invändningar. Men det betyder för dig som lyssnar att detta är något som är tröskat. Det har vänts och vridits på, av människor jag nästan vågar kalla de mest nördiga, men alltså människor som tycker ekonomi är jättekul. För om man inte tycker ekonomi är kul, då lägger man ju inte den här tiden på att diskutera detaljer. Och jag tänker att det vi pratar om i dagens avsnitt är en sammanfattning av de diskussionerna.

Vad avsnittet kommer handla om

Jan: Vi kommer prata om detta. Det blir egentligen det som vi tidigare år har kallat för ombalanseringsavsnittet. Det vill säga modellportföljerna och uppdateringen av dem kommer i det här avsnittet. Och vi kommer även prata om en princip som jag tror kommer bli temat för mig 2022. Det är en princip som jag också fick från forumet, från en som heter Jonatan S, som skrev om principen tillräckligt bra. Att vi behöver inte göra saker perfekt, utan tvärtom att göra saker perfekt kan ibland vara kontraproduktivt.

Jan: Kort repetition först, för dig som är ny. Man kan lyssna på det här avsnittet och få värde från det, absolut. Men vi rekommenderar nästan alltid avsnitt 99 för dig som är helt ny och vill komma igång med sparande. Det är ett bättre avsnitt än det här. Men vi kommer ändå göra några repetitioner. Och sen det som egentligen är nytt i detta, som vi inte har pratat om tidigare, är ett lite annat sätt att tänka kring sparhorisont än vad vi har gjort förut.

Jan: Vi tar det generella tipset för såväl nybörjare som expert. Vi tar det till nästa nivå, bortom tillräckligt bra, som är ännu lite bättre. Sen pratar vi om variationer, alltså hur man kan anpassa de olika sätten att investera beroende på vilken situation man är i. Och sen har vi ett litet resonemang kring räntor 2022. Hur kan man tänka kring räntefonder, bankkonto och sådant. Jag ska också ta ansvarsbegränsning och villkor, för det är viktigt. Och sen gör vi en sammanfattning av avsnittet. Och sen kör vi igång.

Caroline: Det låter perfekt. Det låter som en plan.

Ansvarsbegränsning och villkor

Jan: Eftersom vi pratar konkret, så här investerar du på de tre olika sätten, så är det viktigt att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Investeringar man gör kan öka och minska i värde, och i värsta fall kan man förlora hela kapitalet. Men investerar man på det sätt vi pratar om är sannolikheten för det väldigt låg.

Jan: Det här vi pratar om nu är inte personlig rådgivning och ska inte uppfattas som sådant. Det är ju ändå ett podd- eller YouTube-avsnitt. Däremot har vi i forumet sammanställt en lista, och det finns länk här. Det kommer vara mycket länkar i beskrivningen. Lyssnar du på podden kan det hända att du behöver gå in på artikeln på bloggen, gå in på RikaTillsammans och hitta avsnitt 238. Då har vi en länk till listan med finansiella rådgivare som vi tycker är bra, som vi har haft relation med, som är sunda och som inte kommer lura dig. De har tillstånd från Finansinspektionen att ge rådgivning. Det har inte vi.

Jan: Materialet idag bygger på olika källor: forskning, böcker och forumet, som vi bedömer är trovärdigt, men vi kan inte garantera saker. Det här avsnittet är inte sponsrat, så det är ingen som har betalat för att få rekommendationer. Däremot har vi ett antal sponsrade länkar. Vill man göra detta via RikaTillsammans kan man trycka på den sponsrade länken, då får vi en liten ersättning för det. Men det har inte påverkat vilka partners vi tar med. Vi har sponsrade länkar till alla dem vi tycker är bra.

Jan: Och det är viktigt att säga att vi själva har investerat pengar i alla de här sätten. Många av sätten är dessutom publika, så man kan följa det på Nordnet eller andra ställen. Så det är lite pilotskola. Leva som man lär.

Caroline: Vad är pilotskolan för något?

Jan: Piloten flyger ju planet, så hen har ett egenintresse av att planet kommer fram. Man är committad till det. Vill man läsa mer så rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Bra, så det är det formella, juridiska.

TL;DR: vad forskningen rekommenderar

Jan: Om vi tittar på en sammanfattning, en sån här TL;DR, too long didn't read. Forskningens rekommendation, om man tittar på vad som är konsensus. Och det brukar ju du säga, som är forskare, att forskningen aldrig kommer säga med hundra procents säkerhet att detta är rätt. Det är en forskning, som jag har förstått det, en debatt.

Caroline: Ja, teorier som man provar.

Jan: Och detta är konsensus, det vi pratar om. Vi har gjort andra avsnitt på bloggen där vi fördjupar oss i detta. Men forskningen säger så här: investera i hela höstacken istället för att leta nålar. Det vill säga, köp alla bolag i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher. Köp dem så billigt som möjligt, spara så långsiktigt i dem som möjligt, och spara så regelbundet i dem som möjligt. Och sen rör inte det. Sitt still i båten.

Investera i hela höstacken istället för att leta nålar. Köp alla bolag i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher, så billigt och så långsiktigt som möjligt.

Jan: Det är väl sammanfattningen av vad forskningen säger. Ja, det är jättebra att forskningen säger detta, men hur gör jag då konkret för att följa det? Och det är där som vi i forumet har kommit fram till något. Sen finns det också vikande åsikter i forumet, vi kommer prata om variationer på det här. Men det handlar om att använda en fondrobot.

Lysa och Opti: de två fondrobotarna

Jan: De två fondrobotarna. Vi har ett helt avsnitt, tror jag 186 eller 183, på det ämnet, som heter de bästa fondrobotarna. Då är det Lysa som vi rekommenderar primärt, eftersom det är dem vi använder själva. Det är en jättestor höstack i hela världen. De är billigast och de är störst. Alltså störst i form av att de förvaltar mest kapital. Vi har tidigare avsnitt med dem.

Jan: Den stora nackdelen, som många tycker, med Lysa är att de inte har en app. Det lärde jag mig i höstas. Så att ibland när jag säger till nya: ja men det är skitbra, det är jätteenkelt att komma igång och spara, det tar liksom tio minuter, det enda du behöver göra är att gå in på Lysa och börja ditt sparande. Och det första folk gör är, jag trodde att folk googlar. Nej, då går man in i App Store på telefonen och söker. Och så är det: men Lysa finns ju inte.

Jan: Därför brukar min näst bästa rekommendation vara Opti. Opti är också en jättebra fondrobot. Det är en stor höstack. Den är inte lika billig som Lysa, men däremot finns den som en jättefin app i telefonen. Vi har sponsrade länkar till båda dem.

Jan: En variation på detta. Det här är inte tillräckligt bra för den som inte kan. Vi själva, som många anser vara experter, vi själva som har investerat i 25 år, har en stor del av våra pengar i Lysa. Och lite i Opti också, såklart. För den som vill göra själv, som kan själv, eller som är i en situation där man inte kan använda en fondrobot. Alltså om man har ett pensionssparande eller ligger på en annan bank. Man kan helt enkelt inte använda en fondrobot.

Gör-det-själv: en fond och ett bankkonto

Jan: Då är sammanfattningen från forumet, efter flera hundra inlägg, så här: en fond och ett bankkonto med insättningsgaranti. Och då är det Länsförsäkringar Global Indexnära. Det är en stor höstack som är billig. Det här är roligt, för den här rekommendationen är vi överens om med ganska många. Till exempel Småspararguiden rekommenderar också Länsförsäkringar Global Indexnära. Och det i kombination med ett bankkonto med ränta och insättningsgaranti. Det är kombon om man vill göra det själv, om man inte vill ha en fondrobot.

Jan: Det andra, om vi tittar på sammanfattningen, är att det inte är några förändringar i portföljerna för 2022. Vi återkommer till det, men tanken är att när vi sätter upp sparandet i portföljerna ska det vara något som ska funka i tio år. Tidigare har jag känt lite dåligt samvete: detta ska vara i tio år, men nu ändrar vi det efter tolv månader. Men då känner jag ändå att jag har hållit mig i tolv månader utan att göra någon förändring. Behövdes det egentligen? Historiskt har det kommit en bättre fond, eller en fond har blivit lite billigare. Men i år är det inget sådant. Så 2022 års modellportfölj är exakt samma som 2021 års modellportfölj.

Jan: Det som är nytt är dock att jag inte kommer avråda från modellportföljerna, men jag kommer inte rekommendera dem. Anledningen är att de är variationer. De kan passa vissa, har man haft dem i många år, eller man gillar dem, eller man har en koppling, då kan man köra dem. Men de är inte väsentligt bättre än fondroboten Lysa.

Modellportföljerna mot Lysa: same same

Jan: Om vi tar nybörjarportföljen 2021, så gick den tror jag 17,03 procents avkastning. Lysa, samma risk, alltså liknande portfölj, gjorde 17,2 procent. Så det är ungefär same same. Globala barnportföljen förra året gjorde 29 procents avkastning. Jag tror motsvarande Lysa-portfölj gjorde typ 27 eller 28 procents avkastning. Och då är det ganska mycket jobb med modellportföljerna. Så jag tänker: varför lägga den tiden?

Caroline: Nej, det är väl som du säger, om man är intresserad och vill och kan själv. Medan jag är inte så superintresserad. För mig är det perfekt med fondrobot.

Jan: Exakt. Så för dig som typsparare hade jag avrått från modellportföljerna. Jag hade sagt: lägg pengarna på en fondrobot och gå sen och gör något annat. Fokusera på saker vi har pratat om i andra avsnitt. Hur kan du öka ditt sparande? Hur kan du ha ett område med utgifter som du håller koll på och sänker, och ett område med utgifter som du håller koll på och ökar? Det blir andra saker som kommer göra ditt liv rikt, än att sitta och försöka sätta ihop en modellportfölj, ta fram Excelblad för er som ska göra en ombalansering.

Caroline: Och jag borde lära mig. Eller jag borde kanske inte det. För det finns en lösning redan.

Jan: Nej, exakt. Det var ju en sån här existentiell kris för mig 2017 när fondrobotarna kom. Vad är poängen med modellportföljen? Och sen kan jag personligen känna: ja men du vet, RikaTillsammans-portföljen har vi haft sen 2014. Men vi tar mer om det sen.

Den siffermässigt optimala lösningen är ofta inte värd jobbet. En fondrobot gjorde i princip samma avkastning som modellportföljen, utan allt arbete.

Reklam för digital workshop

Jan: Så det var sammanfattningen, helt enkelt. För dig som inte pallar lyssna på en och en halv timme, du är färdig nu. För dig som vill veta mer, häng med oss lite till så kommer vi nörda.

Jan: Men jag tänkte göra lite reklam, prata i egen sak. Under året kommer vi ha digitala kvällsworkshops och frågestunder. Det är en utbildning under två kvällar en vecka, från 20 till 22. Jag hade en sån igår kväll, tyckte det var jättekul. Det är för dig som är ny, som vill komma igång, som har frågor om hur man ska tänka och göra, tillsammans med andra. Vi kör det digitalt. Historiskt brukar vi vara kanske 10–15 personer. Man kan läsa mer under, sök på RikaTillsammans workshop.

Jan: Det är inget gratis tillfälle, utan det kostar eftersom det är live. Det är ingen inspelning, ingen webbkurs, utan något som går där och då live och som man deltar i. Det är alltid jag som håller dem. Det kostar 1 200 kr. Med tanke på ett långsiktigt sparande är det en högst marginell kostnad. Det kan man läsa, RikaTillsammans workshop. Jag önskar att jag skulle säga att den går varje månad. Men den går lite som jag känner för det.

Caroline: Hur ofta kan det vara då?

Jan: Det kan vara någon gång på våren, någon gång. Man får anmäla sig, sen är det det tillfället, och sen får vi se om det blir något mer tillfälle. Det är lite inspirationsstyrt. För att det ska vara roligt.

Uppföljning på förra avsnittet: gitarren

Caroline: Bra.

Jan: Om vi hoppar in i dagens avsnitt tänkte jag faktiskt börja med att följa upp. Det var mycket kommentarer till förra avsnittet.

Caroline: Ja, till exempel.

Jan: Förra avsnittet handlade om hur portföljerna gick 2021. En av mina huvudpoänger var: 2021 var ett bra år. Investerade du i hela höstacken enligt forskningen, så hade du mellan 20 och 30 procents avkastning. Och så sa jag: ta ut en del av de pengarna och fira. Omsätt pengarna som ligger på ett Avanza-konto eller Lysa-konto från siffror på en skärm till något verkligt som du får energi av.

Jan: Och återigen, citat från forumet. Du får läsa.

Caroline: Jag läser. "Jag börjar efter avsnittet få dumma tankar att köpa mig en fin gitarr som jag kommer ha glädje av livet ut. Jag har sagt till mig själv att aldrig ta från min pengamaskin tills man nått målet, och nuvarande mål är 10 miljoner kronor. Det kommer säkert slå bort dessa tankar. Men tankarna kring att köpa min drömgitarr, akustisk, för 40 000 kronor har kommit upp. Jag är dock relativt ung och har bara sparat i sex år, men har nu cirka 1,4 miljoner kronor på mitt ISK. Och bara i år har jag sparat cirka 250 000 kronor och fått avkastning på cirka 300 000 kronor. Men man är som vanligt snål mot sig själv."

Jan: När jag läste det tänkte jag bara: köp gitarren för guds skull.

Caroline: Ja, jag tänker också. "Jag börjar få dumma tankar att köpa mig en fin gitarr som jag kommer ha glädje av livet ut." Jag tycker det är så fint. De här dumma tankarna är väl inga dumma tankar om man har glädje av det livet ut.

Caroline: Det är inte ett skämt, eller hur?

Jan: Nej.

Caroline: Förlåt mig om jag trodde att det var ett skämt. Det är klart att man får köpa en gitarr när man har sparat så mycket. Men jag tror det handlar mycket om att man lägger undan allt man kan i det här fallet. Och sen när man väl har en hel del pengar, då kommer de här tankarna att jag trots allt skulle vilja ha den här gitarren. Men då är det redan så svårt att ta pengar man har lagt undan.

Att vara snäll mot sig själv

Jan: Det här handlar om så mycket. Vi hade kunnat ha ett helt avsnitt om bara detta. Vi kan bjuda in Moa, vår vän som är en fantastiskt duktig beteendevetare och coach. Det här handlar om att göra något för sig själv. Jag får så mycket empati, för jag känner igen mig. Det är rätt att spara, det är rationellt och det är enkelt. För den här personen är det inget konstigt. Personen har sparat i sex år, har jättestora muskler i området "spara". Och jag påstår att det inte är där mer utveckling i livet kommer ske, utan i att träna musklerna att vara snäll mot sig själv, självempati, uppskatta sig själv.

Jan: Det som blir lite roligt, inom citationstecken, med den här kommentaren, är att alla vi andra inser hur absurt det är. Människan har ju sparat 250 000 kr och fått en avkastning på 300 000 kr, och tycker att det är svårt att köpa en gitarr för 40 000 kr. För att man mentalt sätter det i en annan låda. Jag kan inte köpa en gitarr för 40 000 kr. Vilka är människor som köper en gitarr för 40 000 kr? Vad kommer andra tänka, och vad kommer jag tänka om mig själv?

Caroline: Nej, men det handlar nog också, förlåt mig att jag avbryter, mycket om kontroll. Jag kan bara relatera till mig själv. Om jag hade varit i den situationen hade det nog handlat om kontroll för mig. Jag är rädd att jag kommer förlora kontrollen om jag nu släpper lite. Men man gör inte det. Det behöver man inte vara rädd för.

Jan: Det handlar verkligen inte om att döma den här personen, utan jag tyckte att det var så autentiskt, så fint, så generöst att skriva. Jag skrev till och med: har du nu köpt gitarren? Jag kommer verkligen försöka uppmuntra den här personen att göra det, för jag tror att det kommer vara en rikedom.

Sannolikheten är större att du som lyssnar är duktig på sparande, men har svagare muskler i att vara snäll mot dig själv och unna dig saker.

Jan: Så det är till dig själv. Jag hade inte sagt detta i ett Lyxfällan-avsnitt, bara unna dig saker för dina pengar. Men jag säger: det är så sjukt liten risk att du som lyssnar på detta någon gång kommer hamna hos Lyxfällan, för det är så många spärrar innan dess. I en sån här situation, med den ekonomin, är det klart att man ska köpa en gitarr. Vi kan se en nedgång på, nu tror jag det har varit en nedgång på typ 10 procent. För många av oss kommer det vara tiotals tusen kronor. Då kan man lika gärna ha en gitarr för de pengarna också.

Tre mindre uppföljningar

Jan: Tre mindre uppföljningar. Sen fick jag något mer: Jan, du vet, jag har haft RikaTillsammans-portföljen, jag har trott att den är viktig för dig, du har ju haft den i typ tio år, och nu avrådde du från den. Vi kommer prata lite om det, men återigen, jag skulle inte säga att jag avråder från modellportföljen, RikaTillsammans-portföljen, den här som är 25 procent guld, 25 procent aktier, 50 procent ränta. Men jag kan inte med gott samvete rekommendera det, för det är en oerhört komplex portfölj. Inte i uppbyggnaden, men att äga.

Jan: För något kommer alltid vara skitdåligt. När du tittar på portföljen kommer det alltid vara två, tre grejer som är riktigt, riktigt dåliga. För det är så det funkar i den portföljen. Att titta på det och se andra saker gå upp är extremt mentalt påfrestande. Så det är inte att portföljen är dålig, eller att saker har förändrats, utan att jag lägger mer vikt på det emotionella i att äga en sådan portfölj. Och det är inte något för nybörjare. Vi har naturligtvis en diskussion i forumet om precis det här. Så det kommer en länk där.

Jan: Sen tror jag inte det var så himla mycket mer kring förra avsnittet. Men återigen, forumet, om man går in på rikatillsammans.se/forum. Där är så mycket bra diskussioner och så mycket bra frågor. Och man behöver inte vara nördig eller älska ekonomi för att gå in på forumet. Man kan gå in där och trycka på bästa diskussionerna. Då får man en sammanfattning av de diskussioner som en handfull, tycker jag, alla har värde av att läsa. Och det går sjukt bra att ställa frågor där. Folk är jättesnälla.

Principen "tillräckligt bra"

Caroline: Bra.

Jan: Om vi tar en bärande princip som jag tror kommer prägla mycket av rekommendationer, tips och råd framåt. Jag tror vi kommer göra om hela nybörjarguiden utifrån det här som Jonatan S sa. Han kommer för övrigt hålla en Patreon-föreläsning. Det här är så bra, så detta måste du hålla en föreläsning om i communityn.

Jan: Han säger så här, och detta är min tolkning. Jonatan, lyssnar du på detta tar du dig nog för huvudet och tänker: vad är det du säger? Så tolkningen är min egen, inte Jonatans. Givet att vi har många problem, saker som ska göras, är det rimligt att anse att det är fel att lägga massor av resurser, alltså tid, energi, kompetens, pengar, på att skapa en lösning som är perfekt för ett eller två av problemen, på bekostnad av alla de andra. Är du med? Om jag har tio problem som alla behöver lösas, och jag fokuserar på att göra två perfekt, men sen blir åtta ogjorda, så är det en sämre strategi än att göra alla tio good enough, eller tillräckligt bra, som han säger.

Caroline: Jag trodde aldrig jag skulle höra detta från dig, Jan.

Jan: Vadå? Vad var det för påhopp?

Caroline: Nej, det var inget påhopp. Det var bara det här med att du och jag har jobbat så himla hårt de här åren.

Jan: Ja.

Caroline: De senaste tio åren kanske, på att göra saker så bra vi bara kan. Och det har ju varit en fin resa. Men sen, jag kanske blandar ihop det nu, men jag tänker att jag nog har tänkt de senaste åren, efter att jag slutade jobba på universitetet, att det är skönt att inte sträva efter den här perfektionen längre. För att andra ska tycka att det är bra. Vi har ju ingen som kommer tycka något om det längre. Men du är väldigt mycket så att det ska vara jävligt bra. Allt som kommer ut från oss ska vara jävligt bra. Och du ser till att det blir jättebra. Därför tycker jag att det är konstigt när du säger good enough. Men kan du inte förklara lite mer? Inom vilka områden tänker du nu?

Tillräckligt bra applicerat på portföljerna

Jan: Detta kommer vara ett återkommande tema i hela avsnittet, för vi applicerar det på portföljerna. Man kan alltid tänka: men om jag har den här portföljen på Avanza, ska jag inte ha Avanza Emerging Markets istället för Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära? Och då kan man säga: jo, det är en bättre lösning med Avanza Emerging Markets. Men om jag inte får det tipset eller vet det från början, då är det tillräckligt bra att ha Länsförsäkringar-fonden, än att optimera mot Avanza Emerging Markets. Man ska inte tänka: åh, shit, nu har jag haft den här andra så länge. Det är tillräckligt bra, det är en låg marginalnytta. Du får lite betalt för det jobbet.

Jan: Det var kanske ett dåligt exempel, men vi kommer till fler. Räntefonderna på Lysa gick dåligt förra året. Ska jag ta ut pengarna från Lysa, höja aktieandelen och ha resterande pengar på ett bankkonto? Ja, det är en bättre lösning att göra det, än att ha alla pengar i en fondrobot. Men att ha alla pengar i en fondrobot är tillräckligt bra. Du kommer marginellt vinna på att göra det där, även om det teoretiskt är en bättre lösning. Det är en mer perfekt lösning, men den tar mycket mer resurser att genomföra.

Jan: Sen sätter vi det i relation till andra problem. Till exempel sparhorisont, intjäning, sparkvot, eller lycka i livet. Då påstår jag att optimera Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära eller Avanza Emerging Markets, i förhållande till sparhorisont, är ett helt irrelevant problem. Sparhorisontproblemet är mycket, mycket större. Att sikta på att tjäna 45 000 kr i månaden är ett mycket viktigare val. Att sänka bolåneräntan för att kunna spara 1 000 kr extra i månaden kommer ge dig mycket mer, än att du har bytt fond och sparat 0,1 procent på en tiondel av portföljen. Du har sänkt avgiften med en baspunkt. Grattis.

Hundra energipoäng

Caroline: Du tänker att man jobbar smartare och med mindre ängslighet, kanske?

Jan: Nej, man gör rätt grej. Det är som ett dataspel. Jag har hundra energipoäng. Hur fördelar jag dem så att jag får så hög livsglädje som möjligt? Vissa grejer du gör kommer ge större bonus, mer betalt, än andra. Och jag tror att ibland hamnar jag och vi i forumet som är intresserade av ekonomi i att göra den bästa portföljen, eller den billigaste portföljen.

Jan: Eller som Henrik Tell, finansiell rådgivare, var inne på. Han sa: hellre en ofullständig plan som jag följer, än en perfekt plan som aldrig blir färdig, eller en perfekt plan som jag inte följer. Det här handlar om att undvika suboptimering. Och det finns motsvarighet i andra områden. Jag brukar säga att min Batman-karriär är programmerare. Det vill säga det jag gör på kvällar, helger och nätter. Där pratar man om ett koncept som heter MVP, Minimum Viable Product. Vad är det minsta jag kan göra där jag kan leverera en produkt som ändå illustrerar det vi vill, eller som gör det kunden vill ha?

Sikta på att göra saker tillräckligt bra, inte perfekt. Du kan alltid komma tillbaka och göra det lite bättre.

Jan: Det är mycket viktigare att du kommer igång och börjar spara med en fondrobot, än vilken av portföljerna du har. Eller att du sätter dig in i ombalansering, hur det funkar, eller hur du köper en guldfond på Avanza. Skit i det. Det är inte där slaget står. Känns det förståeligt?

Caroline: Absolut, men det känns också som att man kan prata länge om hur man ska tillämpa det i sitt liv.

Jonatans principer som alltid är sanna

Jan: Ja, och det här är inget unikt för ekonomi och sparande. Det är en av de grejer jag älskar med det Jonatan sa. Han har använt massor av sådana här principer. Han säger att jag har ett antal principer som alltid ska vara sanna. Oavsett situation, oavsett yrke, oavsett område.

Caroline: Då blir man ju nyfiken på vad det är för principer.

Jan: Det kommer vara RikaTillsammans-ramverket, som också är en pågående diskussion i forumet, där det finns "informerade beslut". Det är också en sån princip som alltid är sann. Du behöver alltid ta informerade beslut. En annan sån princip är "bäst läge leder". Att den som har bäst översyn över en situation är den som ska leda den. Och det spelar ingen roll om det heter kundtjänstmedarbetare, vd eller tekniker på fältet.

Jan: Men det är det vi ska prata om på Patreon. Jag är sjukt inspirerad av det här, jättetacksam, Jonatan. Jag tror det kommer vara ett återkommande tema. Jag tror jag kommer försöka få med Jonatan som gäst här i något av avsnitten. Jag tror det kommer vara magic.

Caroline: Bra.

Jan: Om vi tar dagens avsnitt: inget av tipsen idag kommer vara perfekta. Det är inte det jag siktar på, att göra den billigaste portföljen eller den bästa portföljen. Alla de här portföljerna är tillräckligt bra. Vill man se invändningarna, vad de perfekta portföljerna är, så finns allt i forumet. Jag kommer också ge förslag på de vanligaste variationerna. Vad är det för variation på detta som kanske gör det lite bättre? Vad är nästa steg, eller hur kan man tänka?

Jan: För mig underlättar det jättemycket att kategorisera så här: detta är baslösningen, metoden, och den är tillräckligt bra. Sen kan jag göra den lite bättre, och ännu lite bättre. Eller så nöjer jag mig.

Fördelarna med en fondrobot

Jan: Det är därför vi säger, för såväl nybörjaren som experten, att det bästa man kan spara i, enligt mig och enligt mycket i forumet, är en fondrobot. Fördelarna med en fondrobot är att det är enkelt att komma igång. Det är enkelt att göra rätt. Det är enkelt att undvika att göra misstag. Du får rätt skattekonto. Det är lätt att sätta upp ett månadssparande. Tröskeln är låg för nybörjaren.

Jan: Men även för den som är väldigt duktig eller har mycket pengar är Lysa jättebra. Har man ett bolag som man har sålt, om man har tjänat massa pengar, kan man använda Lysa. Har man ett trädabolag, ett bolag som man ska plocka ut mycket pengar ur utifrån skatt, då funkar Lysa jättebra. Så det är inte bara: åh, du som kan lite om ekonomi, för dig är det inte fondrobot. Nej, detta är tillräckligt bra oavsett om man är expert, nybörjare eller mitt emellan. Och för att det hjälper dig att få ihop den höstack som forskningen pratar om. Det är billigt. Kom igång, glöm.

Jan: Billigt, då kan vi sätta det i relation. Om man gör det själv och ska ha en motsvarande portfölj som i en fondrobot, så utgår vi från att fondroboten kostar typ 0,4 procent. De kostar typ 0,37 procent. Men om vi säger 0,37 procent, så kan man göra en egen portfölj för typ 0,28 procent. Så vad är merkostnaden för mig att använda en fondrobot kontra att göra det själv? Det är tio baspunkter, eller 0,1 procent. Det vill säga en hundralapp per hundratusen investerat.

Caroline: When you put it that way.

Är optimeringen värd det?

Jan: Ja, och då är vi tillbaka här. Är det värt att optimera en lösning där jag ska göra det själv, med all den kompetens, tid och energi det kräver, kontra att jag sparar en tusenlapp per år? Och en tusenlapp, då förutsätter jag ändå att jag har en miljon investerad, vilket inte alla har.

Jan: Vill man titta på en ganska djup genomgång är det avsnitt 183. Det var förra årets artikel. Men grejen är att jag tittade igenom den artikeln, och det finns ingen mening att uppdatera den, för det är same same. Det som har blivit bättre i år, om vi tar en variation, är att Avanza Auto 6, som är en jämförelsefond, där du också får höstacken. De har sänkt priset, alltså har den blivit bättre. Det är ett alternativ. Vi pratar om det som variation.

Jan: Så Lysa är vårt första alternativ. Vårt andra alternativ är Opti. Som vi sa i sammanfattningen: Lysa, bred, billig, störst, ingen app. Opti, bred, bra, dyrare än Lysa. Den är egentligen lite för dyr för min smak, men de har ofta mycket kampanjer så att priset ändå hamnar runt 0,4 procent, vilket är helt okej. Och deras största, de finns som app.

Caroline: Bra.

Jan: Du som är ny, eller som inte har lyssnat på avsnitt 99, titta gärna på det. Där går vi igenom vad forskningen säger och varför det funkar.

Tour de France och den gula tröjan

Jan: Jag vill också säga så här, till dig som investerar enligt forskningen, det vill säga en fondrobot eller en indexfond, alltså alla bolag i alla storlekar, i alla länder, i alla branscher. För dig som lyssnar på detta som ett poddavsnitt, jag har lagt fram en bild. Ser du vad det är?

Caroline: Ja, Tour de France.

Jan: Tour de France, och där är ett cykellag, och en av cyklisterna har den gula tröjan. Det är lite roligt, för i Tour de France, eftersom det är massa olika etapper, har de olika tröjor. Den gula är ledartröjan, du leder tävlingen. Har du satt dig in i hur Tour de France funkar?

Caroline: Jag kollade faktiskt på Tour de France. Eller Giro eller något sånt.

Jan: Ja, det är Italien.

Caroline: Jag följde faktiskt cykel för många, många år sedan, tillsammans med en Rickard, en kompis. Jag vet inte om de har det längre, men de hade en prickig tröja också.

Jan: Det är vissa etapper på. Vi ska inte gå in på det, för det har inte med ekonomi att göra.

Caroline: Nej.

Jan: Men man kan vara: vi har vunnit bergsetappen, eller vi har vunnit sprintetappen, eller du leder overall. Min poäng är: som investerar i indexfonder eller en fondrobot, sorry, du kommer aldrig få en ledartröja. Du kommer aldrig vara bäst. Varför jag kan säga det med stor säkerhet är att en indexfond eller fondrobot är hela höstacken, det vill säga snittet för hur marknaden går. Och det betyder att du kommer alltid vara i mitten. Hälften av aktörerna kommer vara bättre, hälften kommer vara sämre. För om det inte är så att hälften är bättre och hälften sämre, då kan ju inte du vara snittet.

Att alltid vara genomsnittlig är okej

Jan: Det här är sjukt viktigt. Vi pratade om detta i avsnitt 234 och 235 med Patrik Adamsson från just Lysa. Men jag är mycket hellre den cyklisten som placerar mig bra, eller genomsnittet, i alla etapperna, än att jag har enskilda etapper där jag är bäst, enskilda år där jag är bäst, och sen andra år där jag är sämst. Genom att jag hela tiden är genomsnittlig, och inser att genomsnitt är okej, kommer jag hamna i topp typ 30 procent, eller till och med högre. Inte för att jag över tid blir bättre och bättre, utan helt enkelt för att de andra straffar ut sig.

Jan: Det här är viktigt: du kommer alltid förlora i jämförelser med andra. När du sitter på en middag och pratar med någon annan, och de frågar hur dina investeringar går, så kommer den andra, om de tar upp frågan, garanterat säga: ja men du vet, jag investerade i den här fonden, eller det här bolaget, och det har gått superbra. Och det kommer alltid vara bättre än ditt. För det är ingen som tar upp: jag hade ett jättebra börsår, jag gick minus 30 procent.

Caroline: Jo, i och för sig, om börsen har gått minus 50, då är man ju stolt.

Jan: Min poäng är: 2020 var den vanligaste kommentaren jag fick kring våra portföljer: varför har du inte med ny teknik? Du borde ha med Swedbank Robur Ny Teknik, du borde ha med TIN Ny Teknik. Och jag fattar. 2020, om vi tar TIN Ny Teknik, jag gillar ju Carl Armfelt och Erik Sprinchorn, de gjorde plus 70 procent mot index. Plus 70 procent, det är asbra. Men om vi tittar på 2021, så gjorde de plus 7 procent. Och index 2021 gjorde 5 procent. Förra året gjorde de 7 procent, index gjorde 40 procent.

Du blir alltid jämförd med det som gått bäst

Jan: Så de vann den ena etappen 2020, men de kom hopplöst efter förra året. Jag kan tycka det är lite frustrerande, jag får bita mig själv i tungan, för att min indexfond, eller mina fondrobotar, jag pratar då inte om RikaTillsammans-portföljen utan om mig som investerar i höstacken, jag kommer alltid bli jämförd med det som har gått bäst. Jag blir inte jämförd med den som vann för tre år sedan och sen har varit dålig. Jag blir varje år jämförd med det som var bäst det gångna året. Då får man inse att jag tävlar inte i sprinten. Jag ska vinna över tid.

Jan: Till exempel 2021, en vanlig fråga var: men Jan, varför rekommenderar du inte Avanza Zero? Det är en gratisfond, Sveriges 30 största bolag. Den gjorde 33 procent förra året. Lysa gjorde bara 30 procent och kostar 0,4 procent. Är ni med? Det är få som kommer ihåg att till exempel 2018 gjorde Avanza Zero minus 7 procent och Lysa gjorde minus 2 procent. Så att investera i index är att alltid vara loser.

Caroline: Inte alltid, men om man...

Jan: Det beror på hur man jämför, ja.

Caroline: Det beror på hur man jämför.

Jan: Eftersom de flesta jämför med det som har gått bra, så är du alltid loser. För index kommer alltid gå som index. Det kommer alltid vara snittet. Samma sak på Stockholmsbörsen. 2021 var det 409 noterade aktier på Stockholmsbörsen. Du kommer aldrig bli jämförd med de 198 som gick back. Du kommer bli jämförd med Hexatronic, som gjorde 600 procent, tror jag det var. Eller inte Hexagon, Hexatronic. Jag vet inte, det var något av de bolagen.

Caroline: Men att investera och stå fast vid sin strategi är ju ett mindgame med sig själv. Vem är jag, varför gör jag detta, hur länge har jag tänkt hålla på, vem kommer säga vad, vad kommer jag inte bry mig om, vad kommer jag bry mig om?

Midwit-memet

Jan: Ja, och att sitta där och smajla och säga: fan vad duktig du är. Jag brukar säga: jag är inte tillräckligt bra, jag får köra på index. Men vet du vad som är lite roligt? Det finns en meme på nätet, jag ska se om jag kan lägga upp en bild sen, som heter midwit. Jag vet inte om du vet vad midwit-memet är. Nu ska jag se om jag får till det, vi skulle ha haft Caspian här.

Jan: Men midwit-memet är så här: det är en normalfördelningskurva. Längst till vänster har du någon som är så här: jag är ointelligent, jag är dum i huvudet, så jag köper indexfonder. På andra sidan har du de supersmarta, ninjorna, som säger: jag köper indexfonder. Så de som är dummast och smartast köper indexfonder. Och i mitten har du någon som säger: inflationen är på väg upp, så därför investerar jag i bolag som bara kan öka priset på sina produkter. Alltså försöker vara smart. Medan vi andra, vi som är stendumma och vi som är smarta, vi kör indexfonder.

Jan: Jag gillar det. Jag kommer säkert få feedback på att jag har missuppfattat. Caspian, du får lägga till någon box här, eller klippa in bilden får du göra.

Caroline: Bra.

Utvärdera beslut på processen, inte utfallet

Jan: Det andra, repetition, är att, som vi pratat om i tidigare avsnitt, du kan inte utvärdera ett beslut baserat på utfallet av beslutet om det påverkas av slump. Det jag behöver titta på är att jag behöver värdera mitt beslut på processen. Hur tänkte jag? Vilken information hade jag tillgänglig när jag tog beslutet? Hur såg min tankeprocess ut? Jag påstår till och med att investera handlar om att förbättra sin process.

Jan: Ett väldigt konkret exempel från 2021. Utfallet blev att tillväxtmarknader bidrog negativt. Är du med? Det var kasst 2021 att äga tillväxtmarknader. Om jag skulle fatta beslutet baserat på utfall för 2022, då hade svaret låtit: skit i tillväxtmarknader, ta bort tillväxtmarknadsfonder, skit i Avanza Emerging Markets eller Länsförsäkringar Tillväxtmarknad.

Jan: Men om jag istället baserar beslutet på processen och säger: okej, jag har läst väldigt mycket forskningsartiklar, jag har tittat på historik, och då säger forskningen att jag ska ha så bred exponering som möjligt. I så bred exponering, så stor höstack som möjligt, så inkluderar det faktiskt Sydkorea, Taiwan, Kina, Indien, Brasilien. Det är rätt, utifrån ett höstacksperspektiv, ett forskningsperspektiv, ett historiskt perspektiv där vissa tillväxtmarknader har överpresterat och andra underpresterat. Tittar vi utifrån värderingar är det rätt beslut att ta med tillväxtmarknader. Därför påstår både jag, Lysa, Opti och alla andra som investerar enligt forskningen, att tillväxtmarknader ska vara med i en portfölj, även om de förra året bidrog negativt. Hänger du med?

Caroline: Ja, jag hänger med. Jag tänker lite så utanför ekonomi också, hur jag gör med andra processer och sånt. Jag har inte så mycket visdom att ge i det, för jag försöker lista ut själv, med beslutsunderlag i andra frågor och inte bara ekonomi.

Slump kontra skicklighet

Jan: Nej, men nyckeln. I vissa fall kan man utvärdera beslut baserat på utfall. Men det förutsätter att det är hundra procent skicklighet i det. När du har slump, alltså faktorer du inte kan påverka eller inte har perfekt information om. Ibland fattar vi ett beslut på den information vi har, sen får vi ny information, och då kan vi säga att då hade jag tagit ett annat beslut. Men du hade inte den informationen när du fattade beslutet. Så processen, hur jag tar beslut, är egentligen mycket viktigare.

Jan: Jag har också fått i forumet: borde ha ett avsnitt om beslutsfattande, beslutsprocesser.

Caroline: Har vi inte pratat lite tidigare?

Jan: Vi pratar samma om poker.

Andra sättet: en fond, ett bankkonto

Jan: Om vi tittar på nästa. Nu har vi pratat om fondrobot, det första braiga, eller det bästa sättet. Nästa, om man inte kan eller vill använda en fondrobot, eller om man vill göra själv, eller är intresserad. För det första är det inte antingen eller. Du kan göra själv och ta en fondrobot. Exempel är tjänstepension eller företag eller något sånt.

Jan: Då är fonden Länsförsäkringar Global Indexnära. Den finns på de flesta ställen. Den är billig, den är bred, det är höstacken. Den inkluderar inte tillväxtmarknader, den är på det sättet, men den är tillräckligt bra. Vi hade en diskussion på forumet om att man kan göra variationer på den, som jag kommer ta upp. Den här kan man ofta, jag brukar rekommendera, ha antingen på Avanza eller på Nordnet, som är två banker. Eventuellt kan man ha den på sin egen bank, om man har till exempel SEB eller Swedbank.

Jan: Men jag brukar avråda från det, för jag tycker man ska separera sparande från sin löpande ekonomi, så att man har dem på två olika ställen och det inte blir sammanblandat. Men man kan absolut, är man kund på Länsförsäkringar, inte intresserad, inte vill ha en fondrobot, då, köp den via Länsförsäkringar, it's fine.

Bankkonto i stället för räntefond

Jan: Sen kombinerar man Länsförsäkringar Global Indexnära med ett bankkonto med insättningsgaranti. Anledningen till att jag säger kombinationer, för det kommer vi till, är att man vill styra risken. Du vill inte ha alla pengar i aktier, som Länsförsäkringar, för den ger dig typ 1 600 bolag runt om i hela världen. Det är en ganska stor höstack. Men om du ska använda pengarna kanske om tre år, då vill du inte ha dem i en aktiefond, för då kan de variera stort i värde. Då vill du ha dem på ett bankkonto med insättningsgaranti.

Caroline: Är det också bufferten där då?

Jan: Buffert kan också vara där, men det här ser vi inte som buffert. Du har buffert, och så har du det här. I det normala, hade du frågat mig för tio år sedan, så hade jag sagt Länsförsäkringar Global Indexnära och AMF Räntefond Mix. Problemet är att räntefonder 2022 är lite som Erik Strand brukar skoja om, det är return free risk. Du tar risk för att gå back, och du får ingenting.

Jan: Om vi tar Lysa som exempel. Om vi hade haft 100 procent i Lysa räntor, som jag inte rekommenderar och direkt avråder från, då hade vi förra året förlorat 0,2 procent. Och då tar vi en risk. Vi har ju förlorat pengar. Om vi istället hade haft pengarna på ett bankkonto med insättningsgaranti, så hade vi fått 1 procent garanterat utan risk. Därför, return free risk.

Räntefonder 2022 är return free risk. Du tar risk för att gå back, och får ändå ingen avkastning. Ett bankkonto med insättningsgaranti slår det.

Jan: Här rekommenderar jag faktiskt Lunar Bank, som är en dansk bank. Vi har en sponsrad länk. För tydlighetens skull kan man också säga att vi är delägare i Lunar Bank, men de ger 1,05 procent ränta med insättningsgaranti. Jag vet inget annat ställe som är bättre. De lyder under danska finanstillsynet. Kinnevik är ägare bland annat. Jag gillar som sagt Lunar Bank. Det finns andra saker, Avanza Sparkonto Plus finns också, men då är det ofta lägre ränta.

Parallella spår, inte sämre till bättre

Jan: Så bascaset för alla är en fondrobot. Nästa, om man vill göra det själv. Inte att detta är bättre, för det är det inte nödvändigtvis. Det är inte så att du börjar på det sämsta och går bättre och bättre. Vi pratar om parallella spår. Om du inte kan köra fondrobot, så är detta ett alternativ som är tillräckligt bra.

Jan: Om man vill göra det lite bättre, nu kommer en variation. Problemet med Länsförsäkringar Global Indexnära är att höstacken är stor, typ 1 500 bolag, men där är inga indiska bolag, inga kinesiska bolag, inga taiwanesiska. Så vi vill öka den. Det är inga småbolag, inga globala småbolag, i den fonden, för den tar bara de 1 500 största bolagen. Så vi vill lägga till globala småbolag, vi vill lägga till tillväxtmarknaderna. Och vi säger också: vi bor i Sverige, så det är rimligt att ha en viss exponering mot Sverige också. I Länsförsäkringar får du bara en procent av pengarna i Sverige, men vi vill ha en större andel.

Jan: Så variationen blir att vi går från typ 1 500 bolag i höstacken, och Lysa har typ 7 000 bolag i höstacken. Vi vill göra Länsförsäkringar-varianten lite bättre, genom att göra höstacken större, genom att lägga till tre fonder.

Basportföljen i RikaTillsammans

Jan: Och då kommer vi till basportföljen i RikaTillsammans, om man ska ha 100 procent aktier. Exakt samma som förra året. Då är det 70 procent Länsförsäkringar Global Indexnära, 10 procent Handelsbanken Globala Småbolag, 10 procent Länsförsäkringar Tillväxtmarknad, och 10 procent PLUS Alla bolag Sverige. Allt detta finns på bloggen med grafer, tabeller, avgifter, you name it. Så jag kommer inte nörda ner i det.

Jan: Det enda jag vill säga är att den här basportföljen på 100 procent aktier rättar till felen i att bara ha Länsförsäkringar. Men att bara ha Länsförsäkringar och ett bankkonto är tillräckligt bra. Det är inte att detta blir: åh, gör du detta så får du dubbelt så hög avkastning. Detta är en marginell förbättring. Okej? Känns det förståeligt?

Caroline: Ja, ja, absolut. Jag sitter bara med en annan fråga, som inte har med detta att göra så mycket. Men du, kommer du ihåg att man pratade om BRIC-länderna? Och då var det Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

Jan: Ja, det var poppis på 90-talet.

Caroline: Ja, visst var det det. Men så tänker jag: Ryssland, det räknar man inte som tillväxtmarknad längre, eller?

Jan: Jo. Men problemet är att Ryssland är lite knöligt att investera i. Det är korruption, de har sanktioner, det är massa annat, det är inte superpoppis.

Caroline: Vad kallar man tillväxtländerna? Har man något sånt?

Jan: Emerging Markets.

Caroline: Man säger inte en förkortning?

Jan: Nej, nej. Inte vad jag känner till i alla fall.

Caroline: Nej.

Variation: tre hållbara fonder

Jan: Sen har vi en variation till. Man säger så här: för mig är hållbarhet jätte, jätte, jätteviktigt. Länsförsäkringar sorterar bort den värsta skiten. Men alla har en hållbarhetsprofil idag, med lite självaktning. Sen är det vissa andra bolag som gör en poäng av att vi har ingen hållbarhetsprofil, vi följer forskningen, vi tar allt. Men om man tycker att hållbarhet är super, jag vill inte investera om det inte uttryckligen är hållbart, då har vi en variation på detta, med tre hållbara fonder.

Jan: Det är precis samma sak. Då har vi SPP Global Plus 80 procent, 10 procent SPP Emerging Markets Plus och 10 procent SPP Sverige Plus. Det är exakt samma. Det är tillväxtmarknader, det är Sverige, det är globalt. Det vi inte har här är småbolag, för att det finns ingen extra hållbar fond med globala småbolag. Okej?

Jan: Och sen kan man, med till exempel Länsförsäkringar-fonden och ett bankkonto, eller basportföljen och ett bankkonto, skapa alla kombinationer som behövs för olika risknivå och sparhorisont. Vill jag ha låg risk, tar jag 20 procent basportföljen, 80 procent bankkonto. Vill jag ha lång sparhorisont, hög risk, tar jag 100 procent basportföljen, 0 procent bankkonto. Så om jag vill ha högre eller lägre risk, är det inte att jag väljer andra fonder. Jag styr det med bankkontot. Ju mer bankkonto, desto lägre risk, desto lägre avkastning. Ju mindre bankkonto, eller ju mer aktier, desto högre risk, desto högre avkastning. Okej? Bra.

Variationer på forumet

Jan: Sen har vi några variationer på forumet, där vi har pratat om att till exempel Småspararguiden föreslog att istället för PLUS Alla bolag Sverige skulle man ha PLUS Småbolag Sverige. De tyckte att det var överlapp, som jag förstod det. På Avanza, om man är kund där, kan man byta ut Länsförsäkringar Tillväxtmarknad mot Avanza Emerging Markets-fonden. Det är små variationer det också. Det har vi på bloggen.

Caroline: Jag tänkte bara, i Lysa till exempel har jag räntefonder då?

Jan: Ja, om du har Lysa till exempel 80/20, då kommer du få 80 procent av deras 100-aktieportfölj, som är en jättestor höstack, och sen 20 procent räntefonder.

Caroline: Jag känner bara att vi inte har pratat så mycket om det på sistone.

Jan: Det kommer.

Caroline: Det kommer, okej.

Jan: Häng kvar. Så variationerna finns. Jag ville säga: jag är inte dum i huvudet. Jag fattar att Avanza Emerging Markets finns. Jag vet att man kan byta ut Länsförsäkringar mot SPP-aktiefonden global. Men i min värld är variationer same same. Det går inte att säga: åh, gör du detta så blir det väsentligt mycket bättre. Det hamnar i det här. Det kan lika gärna vara. Det är en sån här optimering där jag är oklar om jag kommer få betalt.

Variation optimerad på bank

Jan: Sen vill jag återigen kasta in grejer. Gud, vad mycket jag refererar till forumet idag. Men där är en användare som heter Alec som var så här: om jag vill köra en motsvarande basportfölj, eller motsvarande Lysa, fast jag är kund på Handelsbanken och har konto där, hur gör jag då? Eller mina föräldrar, de vill inte byta, de är kunder på Handelsbanken och har varit det hela sitt liv. De vill ha en Lysa-portfölj eller en basportfölj på Handelsbanken. Hur gör man då?

Jan: Så han, med hjälp av andra på forumet ska sägas, har satt ihop en lista med exakt hur du fördelar pengarna i vilka fonder på respektive bank, för att få en så billig portfölj som möjligt, som är så lik basportföljen eller så lik Lysa som möjligt. Ett enormt jobb. Så där har man variationer som är optimerade på leverantör, på den bank du är kund hos. Make sense.

Caroline: Hur bra blir det då?

Jan: Helt okej. Det är tillräckligt bra.

Caroline: Visst är det ett sjukt bra...

Jan: Jo, det är sjukt bra, men det är också diffust.

Caroline: Vad betyder tillräckligt bra då? Förstår du vad jag menar? För att vi är ovana vid tillräckligt bra. Det är också subjektivt vad det betyder. Man måste nästan säga: det här, mellan de här två siffrorna, det här intervallet, det är tillräckligt bra. Förstår du vad jag menar? Jag är ovan vid att du inte har ett intervall här som du pratar om, utan du bara är så diffus.

Den sneda listen är perfekt

Jan: Jag tänker på det lite, du vet Charlie, en vän till oss. Han och hans pappa har ett uttryck när de renoverar hus. Om de sätter upp en list och den är lite sned, tittar de på den och tänker: ska vi göra något åt den? frågar den ena den andra. Om den andra säger nej, och de är okej med nej, då är den perfekt. För då behöver man inte lägga tid på att fixa den.

Caroline: Nej, vi har definierat den som perfekt. För att jag tänker inte göra något åt det.

Jan: Om jag ändå inte tänker göra något åt det, då är det perfekt.

Caroline: Jag gillar det, det är skönt.

Jan: Ja, det är som en helt ny människa som säger detta i studion.

Caroline: Det här måste ju ändå, det kan inte vara så att från en vecka till en annan har du kommit fram till de här sakerna, tillräckligt bra, good enough, och att det är perfekt. Det måste ha varit en lång process.

Jan: Ja. Jag tror att Jonatan hjälpte mig att sätta ord på det och sätta det i ett sammanhang. Jag har haft de här tankarna sen på programmering. Ibland hittar jag kod som är så här: fy fan vad dålig kod. Och då kan det vara kod som jag har skrivit för två eller tre år sedan. Jag brukar skoja om att om du inte skäms för det du gjorde förr, så har du inte utvecklats tillräckligt.

Jan: Men ibland kan jag vara så här: jag har tio grejer jag ska koda. Att lägga tid på att ändra den gamla koden, för att den ska vara up to my standards, är inte optimalt. Det kommer ske på bekostnad. Så det är tillräckligt bra. Det är okej att lämna det och gå vidare, trots att det inte motsvarar det jag skulle vilja. Lite som jag sa med Charlie. Listen är sned, och det är perfekt.

Frihet i att slippa försvara valet

Jan: För mig blir det en frihet, att jag inte behöver försvara att jag har valt Länsförsäkringar Tillväxtmarknad mot Avanza Emerging Markets. Jag kan vara i att det är tillräckligt bra. Det är okej. Jag behöver inte lägga massor av tid på att optimera det, eller bråka med folk om att det är, utan: perfekt. Det du vill göra, du vill byta tillväxtmarknadsfond mot Avanza Emerging Markets, perfekt, det är en variation. Grattis.

Jan: Det är som när vi tränar krav maga. Visst, vi kan träna olika slag. Sen finns det hundra variationer på dem, beroende på situationen. Jag står snett, eller jag ligger på marken, eller jag har hoppat. Det finns tusen variationer. Men det är fortfarande same same.

Jan: Och om vi kommer till det som jag upplever spelar mycket större roll än huruvida jag väljer Avanza Emerging Markets eller Länsförsäkringar Tillväxtmarknad. Skillnaden mellan de två fonderna är åtta baspunkter, tror jag. Den ena kostar 0,3 procent, den andra 0,22 procent. Vi pratar 0,08 procentenheter, 80 kr på en hundratusing. Så vi får en relation.

Caroline: Ja, det är just när du säger de siffrorna som man får en relation till det och tänker: nej, det tänker jag fan inte göra.

Jan: Precis. Den fonden är billigare, Jan, det ska vara så billigt som möjligt, och då säger jag: vi pratar om 80 kr på hundratusen.

Tidshorisonten är den viktiga frågan

Jan: Så om vi tar förra avsnittet, 237, när vi pratade om hur börsen gick 2021, så sa vi: ju längre sparhorisont, desto jämnare och mer förutsägbar genomsnittsavkastning. Tiden, vi brukar säga att tiden är spararens bästa vän. Ju längre sparhorisont, desto lägre risk för nedgång och högre sannolikhet att gå plus. Är du med? Börsen på ett års sikt går kanske upp i typ 60 procent av fallen, men på en tioårsperiod var den upp 94 procent av fallen, och en 25-årsperiod 99 procent.

Jan: Så jag påstår att den viktigaste frågan i mitt sparande, om jag tar ett steg tillbaka, inte är: väljer jag Lysa eller Opti, eller väljer jag Lysa eller Länsförsäkringar Global Indexnära, där diskussionen ofta står. Det är ofta där vi hamnar i fokus. Men i förhållande till den mycket svårare frågan: hur lång är tidshorisonten på mitt sparande? För hur lång tid jag sparar kommer påverka min avkastning, i form av att jag har olika möjligheter att investera.

Jan: Jag brukar säga att ju längre tidshorisont, desto mer kan du spara i aktier. Jag har till och med haft en tumregel som säger 10 procent i aktier för varje år i sparhorisont. Och sen har vi gjort fina grafer. Jag är skyldig till det här. Jag har sagt: på 0–2 år, allt på ett bankkonto. Har du 5 år, då är det 50 procent aktier, 50 procent räntor. 6 år, då är det 60 procent aktier, 40 procent räntor.

De flesta har bara två sparhorisonter

Jan: Problemet är att när jag återigen lyssnat på folk i forumet, pratat med folk, och träffade nybörjarna innan jul, så inser jag: nej, de flesta har inte en sparhorisont som heter 6 år. Eller 5 år.

Caroline: Nej, vad har de flesta då?

Jan: De flesta har två sparhorisonter. Den ena låter så här: här och nu, närtid. Närtid är ett år framåt. Man tänker i januari fram till jul. Vi har den översikten. Och sen har man sparhorisonten som heter: jag behöver inte pengarna alls, det vill säga långt fram. Så vi har egentligen, om jag ska överdriva och generalisera, två sparhorisonter: tolv månader och pension.

Caroline: Ja, jag tror att du har rätt, men jag tror att det är om man inte har funderat över sina sparhorisonter så mycket.

Jan: Återigen, om jag skulle fråga, du behöver inte svara nu, för då hamnar vi i en helt annan konversation. Vilka mål har du, vad kommer hända det kommande året? Då har du ganska bra koll, eller hur? Vad kommer hända om 25 år? Har vi också ganska bra koll på. Pension, barnen kommer flytta hemifrån, vi kommer resa, vi kommer kanske bo utomlands. Det är mer så. Men vad har vi för mål för 2027?

Caroline: Ekonomiska mål eller?

Jan: Vilket som helst. Vad kommer hända 2028?

Caroline: Jättesvårt.

Jan: Ja, det är jättesvårt. För det är den där mellanhorisonten. Och jag påstår att de flesta av oss, jag har sett det på workshops, där jag sagt: vi ska dela upp det, vi har tre hinkar, så vi ska ha tre tidshorisonter. Buffert, en kort horisont, lång horisont, högriskhinken för pension. Sätt mål här på mellanlång sikt. Sätt mål på fem år. Ingen vill det.

Ingen gillar femårsplaner

Caroline: Nej, ingen sätter det.

Jan: Det är ingen som gillar femårsplaner, vad jag vet.

Caroline: Jag gillar inte det heller. Och grejen är, jag tycker det är jätteskönt att du säger det igen. Och jag håller med dig. Vänta lite här nu. Det har att göra med hur livet utvecklar sig jättemycket.

Jan: Ja.

Caroline: Det har det ju, var man vill bo, och det vet man inte nu. Och om man ska gifta sig.

Jan: Ja.

Caroline: Det kommer in grejer.

Jan: Är du nu en sån person som är så här: vi ska gifta oss om tre år. Jag pratar generellt. Är du en person som vet exakt vad som kommer hända 2026, grattis. För då kan du vara mycket bättre i ditt sparande än vad vi andra är. Vi andra är lite: öh, öh, här och nu, och långt fram.

Caroline: Det känns som att du fick ut mycket av det där, och träffade nybörjarna i Stockholm.

Jan: Ja, det var så mindblowing.

Caroline: Vet du vad, jag tycker det är jättefint och jättebra. Att ha kontakt med verkligheten. Då måste man ut i den, prata med en annan generation. Kanske äldre, kanske yngre, kanske mycket yngre. Att få ha autentiska samtal om ekonomi är fan inte lätt. Och det har du haft med de här som du pratade med.

Jan: Jag vet inte ifall jag får säga något mer om det.

Caroline: Ja, men det kommer.

Jan: Det var en reklamkampanj som Hanna Pi, som är influencer, fixade för Anyfins räkning. Jag var expert och pratade med henne och hennes kompisar. That's it. Och jag får hoppas att hon inte kollar på det här, för då kommer hon nästa gång säga: ja, nu fick du betalt förra gången, men nästa gång får du betala oss. För tydligen får du så mycket ut av detta för din egen podd. Så det är vi som bidrar till dig, eller tvärtom.

Långt fram är inte så långt fram

Caroline: Ja, men i alla fall.

Jan: Om vi kommer tillbaka. Vi kommer tillbaka till sparhorisonten nu. Ja, och ett ytterligare problem i praktiken, och detta har jag pratat med finansiella rådgivare om. Jag pratade med Rickard Nylund, som är på Royal F&F, han var också med på ett Patreon-möte. Han sa: problemet när folk säger långt fram, är att långt fram inte är så långt fram som vi ofta tror. Ofta förändras vår livssituation. Och det som var ett tioårigt sparande, det tar slut här och nu. Är du med? Det här sparandet skulle vi ha tio år framåt. Sen träffar man en partner, vi får barn, vi behöver en ny lägenhet. Det där tioåriga sparandet, det får ta slut.

Jan: Jag älskar vårt forum. Ruind, en användare, la upp en bild på sitt Avanza-konto, där han sparade. Bilden visar när du köpt och sålt fonder, på en graf. Han hade investerat brett i höstacken, Avanza Global. Han hade ett löpande månadssparande, ökat, ökat, ökat. Sen coronakraschen. Då säljer han allt. Köper ingenting mer. När jag såg det blev jag bara: nej, nej. Jag fick så mycket empati. Det här är en mardrömsgraf. Du har sparat hela vägen upp, får panik, säljer i botten.

Jan: Sen skrev han en kommentar: jag fattar, det är inte så illa som det ser ut. Han sa: jag var tvungen att köpa en lägenhet. Pengarna här var ingen panikförsäljning, de gick till en lägenhet. Och för mig var det: detta är en tydlig illustration på att det där långsiktiga sparandet i en global indexfond, du vet, checka alla boxar. Men livet förändrades, då tog man ut pengarna. Jag påstår att pengarna ska användas, men vi har svårt med sparhorisonten.

Tioårig sparhorisont rullar varje år

Jan: Sen ett annat misstag med sparhorisont är att jag upplever att de flesta har missuppfattat sparhorisonten på tio år. För är den på tio år, då är den på tio år från varje givet tillfälle. Om jag påbörjar ett sparande nu, till exempel 2022, och ska spara i tio år till 2032, då har jag om fem år bara fem år kvar av sparhorisonten. Det vill säga att om fem år ska jag ha en 50/50-portfölj, är du med, om vi kör på tumregeln tio procent i aktier per år.

Caroline: Ja, ja, visst, absolut. Men så gör inte de flesta heller. Man tänker inte på att det är ett tioårigt sparande.

Jan: Ja, fast du började det tioåriga sparandet för fem år sedan. Det är inte längre ett tioårigt sparande, det är bara ett femårigt sparande. Och är det ett femårigt sparande, så måste du göra annorlunda.

Jan: Här kan vi se om Lysa, Opti eller någon av de svenska fonderna bara lyssnar och skapar en lösning som ombalanserar, där jag kan ställa in att detta är ett tioårigt sparande, som ändrar balansen åt mig automatiskt. För idag gör inte Lysa det heller. Jag är så här: det borde vara enkelt för dem. På engelska kallas detta för Target Date Fund. Jag har ett specifikt slutdatum då pengarna ska vara ute, och då vill man anpassa det efter horisonten.

Caroline: Men tio år, kan man inte tänka så att det är långsiktigt? Det är tio år plus.

Jan: För mig är det så att det inte finns något slutdatum. Men det är tio år.

Caroline: Ja, men tio år plus. Det är det jag menar.

Jan: Det blir lite slarvigt. Nej, då blandar vi ihop. Då var jag otydlig. Jag påstår att de flesta av oss har en kort horisont, som ska vara bankkonto. Sen har vi lång, som är pension, 20–30 år. Nu kunde jag ha tagit ett exempel med fem års sparhorisont. Efter två år är det bara två år kvar. Då ska alla pengar vara på bankkonto. Även om det är hälften.

Vad du investerar i styrs av horisonten

Caroline: Bra.

Jan: Sparhorisont påstår jag är jätteviktigt att fundera på. För det påverkar vad jag kan investera i. Återigen: kortsikt, då är det bankkonto. Lång sikt, aktier. Då påstår jag att det här styr vilken inställning jag ska göra på min fondrobot. Hur mycket aktier ska jag ha, hur mycket räntor? Eller om jag kör Länsförsäkringar, hur mycket ska jag ha i Länsförsäkringar-fonder, och hur mycket på bankkontot?

Jan: Min poäng, varför jag lägger tid på detta, är att om jag kommer fram till att jag ska ha en 50/50-portfölj, så kommer den perfekta 50/50-portföljen alltid gå sämre än en tillräckligt bra 100/0-portfölj. Förstår du? En portfölj med 50 procent aktier, för att jag har tagit ett felaktigt beslut om min sparhorisont, kommer alltid gå sämre än en operfekt 100 procent aktier. För 100 procent aktier, oavsett om jag väljer Länsförsäkringar Tillväxtmarknad, SPP Aktiefond, Avanza Auto eller Lysa, kommer alltid ge bättre avkastning än en perfekt 50/50-portfölj. Är ni med?

Den perfekta 50/50-portföljen kommer alltid gå sämre än en operfekt 100/0-portfölj. Rätt risk i din ekonomi slår rätt fondval.

Jan: Så ibland upplever jag att man lägger sjukt mycket tid på vilken fond ska jag ha, vilken avgift betalar jag, och tar inte ett steg tillbaka och tänker: har jag rätt risk i min ekonomi? Borde jag ha en högre exponering? Det är också en upplevelse från många finansiella rådgivare jag pratar med, att de flesta har fel risk. Ofta har man för låg risk, eller så har man för hög risk.

Jan: Så det här avsnittet handlar om vilka som är de bästa sätten att investera, vilka fonder du ska äga. Men det här resonemanget om sparhorisont, och hur du väljer andelen aktier kontra bankkonto, är ett mycket viktigare beslut. Make sense. Skittråkigt resonemang, men egentligen viktigare. Vad tänker du?

En människa som inte finns

Caroline: Jag är alltid lite orolig. Nu har jag sagt något, nu har jag presterat.

Jan: Nej, men det är bra grejer du säger.

Caroline: Men jag var fortfarande lite kvar i tanken på det där med hur vi fungerar psykologiskt med våra pengar. Det här som du pratade om, här och nu, eller långt, långt fram.

Jan: Ja, vad tänker du om det?

Caroline: Det träffade mig väldigt mycket. Jag tror att jag anstränger mig så mycket att man ska tänka rätt. Men så är jag ju inte psykologiskt byggd för det. Jag är byggd för här och nu, och långt fram, bara. Och det känns mycket som att mycket i samhället är konstruerat för en människa som inte finns.

Jan: Ja, ja, ja.

Caroline: Det tycker jag är lite så. Shit, undrar vad det är mer som är konstruerat för en människa som inte finns egentligen, kanske. Nu ska jag inte säga att alla andra är som jag. Men det är stor sannolikhet att det är många som är som jag.

Jan: Inom finansforskning finns det en definierad människa som heter Econ.

Caroline: Och vad är det för en?

Jan: Det är en människa som är superrationell, alltid maximerar marginalnyttan av alla beslut, alltid maximerar avkastningen, alltid tar rätt riskjusterat, rationellt beslut.

Caroline: Vad heter den andra, som inte är så?

Jan: Nej, det finns inte en som är som en vanlig människa.

Caroline: Nej, men den finns inte. Men förstår du, Janne, att det mesta vi försöker oss på, åtminstone i ekonomi, är gjort för en människa som inte finns. Och då undrar jag, var är det mer så? Det är kanske i skolan, och kanske på jobbet.

Off topic: skolan

Jan: Skolan, vi ska inte ta den diskussionen nu, men skolan är ju en industriprocess från 1800-talet, där du tar människor som råkar vara födda samma år och ska dra dem genom samma process.

Caroline: För att de ska kunna bli tjänstemän eller arbetare?

Jan: Ja, från början. Jag vet inte om detta är sant, det var någon som sa till mig att i första skolplanen på 1800-talet stod det: skolans uppgift är att fostra goda soldater och arbetare. Så jag vet inte.

Caroline: Ja, men du menar att vi kanske sitter fast i något omodernt egentligen?

Jan: Nej, nej, det tror jag inte. Tänk inte på skolan bara.

Caroline: Nej, men jag tror att det är off topic. Vi hoppar tillbaka.

Jan: Jag vet att du tycker detta är jättekul. Vi behöver inte gräva så mycket mer i det, det var bara en observation.

Mitt förslag: tre sparhorisonter

Jan: Så mitt förslag, vad jag landar i, är så här. Har du ett sparande på kort sikt, då är det 100 procent bankkonto med insättningsgaranti. Kort sikt innebär upp till två år. That's it.

Jan: Sen, om du har en sån här "jag vet inte"-sikt. Det är inte pension, eller plus tio år, eller långt fram. Det är den här: jag vet inte. Det kan hända jag ska gifta mig om tre år, om fem år. Jag kanske ska träffa en partner, jag vet inte. Jag kanske flyttar utomlands. Det är "jag vet inte"-sikt. Då är det någon sån här mitt emellan. Då tänker jag att det är lagom med 50 procent aktier, 50 procent bankkonto. Kör du Lysa, så drar du det till 50/50. Är du på Opti, då tar du Opti 5, eller Opti 4 eller något sånt. Kör du Länsförsäkringar, då är det 50 procent Länsförsäkringar, 50 procent bankkonto. Resonemanget funkar oavsett vilken höstack du väljer.

Jan: Och sen har du lång sikt. Då är det hög aktieandel, typ 75–100 procent aktier. Det här förutsätter att du har en buffert vid sidan av, och att en förlust i den här delen inte påverkar din vardag. Så då har du lite tuffare tumregler kring sparhorisonten. När du har sparhorisonten, då vet du hur du ska fördela räntor och aktier. Bankkonto är för mig räntor, det är en typ av ränteplacering. Så har du sparhorisonten, då kan du bestämma placeringen. Har du placeringen, då kan du bestämma fonden.

Forskningen om vad som förklarar avkastningen

Jan: Och i förhållande till fondvalet, så spelar fondvalet ingen roll i förhållande till valet av sparhorisont. De två har väldigt låg betydelse mot varandra. Det finns viss forskning på det här. Forskningen säger, om jag har förstått den rätt, och detta är en ganska komplicerad studie, ungefär så här: 80 procent av avkastningen bestäms av din allokering till tillgångsslaget.

Caroline: Vad betyder det?

Jan: Hur mycket pengar du lägger i aktier eller räntor. Det är det första. 15 procent av avkastningen bestäms av vilken typ inom tillgångsslaget. Om jag i första steget väljer aktier, okej, i nästa väljer jag vilken typ av aktier. Väljer jag globala aktier, Sverigeaktier, småbolag? Gruppen. Det ger ungefär 15 procent. Så 95 procent av din avkastning förklaras av tillgångsslaget och sektorn. De sista 5 procenten av avkastningen, alltså inte 5 procentenheter, 5 procent av avkastningen, förklaras av vilken fond du har valt.

Caroline: Ja, precis. Detta har vi nog pratat om innan. För länge sedan. Jag känner igen det, men det kändes viktigt.

Jan: Detta påstår jag är helt felriktat, för allt samtal hos en finansiell rådgivare, alla samtal i media, är: vilken fond ska du välja? Och det är 5 procent. Det gör ingen skillnad om du får fel på sparhorisonten och på din risk.

Tankar om räntor 2022

Caroline: Bra.

Jan: Så slutligen, det vi tänker runda av med nu, tankar om räntor i år. Räntor är svårt. Räntor är svårt särskilt nu 2022, när vi har minusräntor, du inte får någon avkastning. Så lösningen som är tillräckligt bra låter så här: kör du Lysa eller Opti, tänk inte på det, gå på deras rekommendation. That's good enough. Vi gör det, det är helt okej. Vi har flera hundratusen i deras räntelösning. Hade det varit katastrof, så hade jag sagt att det är katastrof. Men det är det inte. Det är tillräckligt bra.

Jan: Om du kör själv, alltså inte kör Lysa eller Opti, då kan du ta Länsförsäkringar, och istället för att ha en räntefond, har du pengarna på ett bankkonto. Precis som vi har pratat om hittills. Jag gillar som sagt Lunar Bank till exempel.

Jan: En variation på detta, och detta är överkurs. Det kommer till följd av en kommentar, gissa var, i forumet. Kommentaren lät så här. Nu läser jag. "Jag blev överraskad av mig själv under coronakraschen, för jag blev jättestressad över att ha en 85/15-portfölj på ett ISK, eftersom jag inte kunde se vilka pengar som var säkra. Allt rasade, och det hjälpte inte mig mentalt att det föll lite mindre än index. Det kändes som att hela portföljen skulle försvinna. Efter kraschen flyttade jag räntedelen till ett eget ISK, och nu tycker jag det är jätteskönt att kunna se hur oförändrat det beloppet är när börsen och aktiedelen har haft sina korrigeringar."

AKN:s lösning: dela upp i två konton

Jan: Och detta är AKN som skrev det i forumet. Så variationen här, och detta är nytt för i år. Tidigare har jag alltid sagt: ha inte 100 procent aktier, utan ha en liten räntedel, så ser du att din kurva går bättre än index, för jag får njutning av att se att min kurva går bättre än index i en nedgång. Men obviously får inte AKN det, och för mig var det: shit, hennes lösning gör mycket mer sens än min. Att ha den i en egen.

Caroline: Att ha den i en egen.

Jan: Går din portfölj ner, så skiter du i att den går mindre ner än index. Det är bara jag som hållit på i 25 år, som är så kopplad till jämförelse med index. En normal person kommer vara: det går ner, jorden kommer gå åt helvete. Så hennes förslag var att hon mådde mycket bättre av att ha 100 procent aktier i sin aktieportfölj, och sen ha de där 20 procenten utanför.

Jan: Kontentan, jag ska sammanfatta, för jag fattar att det här låter otydligt. Men jag ska göra det tydligt. Om du har 100 000 kr, detta är överkurs, som du ska fördela på en Lysa-portfölj 80/20, så kommer Lysa placera 80 000 kr i aktier och 20 000 kr i räntor. Då är AKN:s förslag, och min nya rekommendation för dig som är överkurs och villig att pilla lite med det, att du inte sätter in 100 000 kr på Lysa. Du sätter in 80 000 kr på Lysa, tar 100 procent aktier, alltså full risk på den delen, och sen tar du 20 000 kr, som annars Lysa hade placerat i sina räntor, och lägger dem på ett bankkonto med insättningsgaranti. Är du med?

Fördelen mentalt och optionsvärdet

Jan: För då får du fördelen: Lysa kommer rasa i en nedgång, eller vilken fond som helst kommer rasa i en nedgång oavsett. Men du kommer ha de pengarna oförändrade någon annanstans. Plus att du får optionsvärdet. Du får möjligheten, när det rasar, att tänka: titta, när det har rasat, jag har massa pengar här. Nu kan jag faktiskt använda dem för att köpa mer när det är rabatt. För det är få av oss som har den mentala tanken: okej, nu har min 80/20-portfölj rasat, nu höjer jag aktieandelen.

Caroline: Ja, jag fattar detta.

Jan: Effekten matematiskt är same same. Men mentalt tror jag att AKN:s lösning är mycket bättre än min.

Caroline: Ja, och de är så skilda. Det är det här med mental bokföring som är till vår fördel här.

Jan: Ja, matematiskt är det same same. Jag har ju lurat mig själv, för att jag är så tränad efter så lång tid att titta på index. Men för en normal person tror jag detta är mycket bättre. Plus att du under 2022 sannolikt kommer få bättre odds för en bättre avkastning med den här lösningen. Eftersom vi tittade förra året, Lysas räntedel gick minus 0,22 procent. Det är sannolikt att den kommer göra 0 procent i år också. Medan har du det på Lunar, då får du 1 procent garanterat. Och Lysas förväntade avkastning över en tioårsperiod i räntor är 1 procent. Så även ett genomsnittligt år förväntar de sig 1 procents avkastning på räntedelen. Och då har du risk för att få den ena procenten. Medan på Lunar har du ingen risk och garanterad avkastning.

Vem som helst kan göra det

Caroline: Är det här så hög kurs, eller kan vem som helst?

Jan: Vem som helst kan göra det. Jag känner att det inte är svårt.

Caroline: Nej, det är bara ett annat sätt att tänka.

Jan: Man måste pilla lite med det.

Caroline: Ja, det är bara ett annat sätt.

Jan: Man får tänka: okej, har jag en 60/40-portfölj på Lysa i dagsläget? Ja, och jag har 100 000 kr, eller 10 000 kr. Jag har 10 000 kr i 60/40. Då tar jag ut 4 000 kr och höjer från 60/40 till 100 procent. Sen tar jag de 4 000 kr och lägger dem på ett sparkonto. Nettoeffekten, om du skulle sätta detta i Excel, blir att du fortfarande har en 60/40-portfölj. Det förändrar ingenting matematiskt, men det förändrar sjukt mycket mentalt.

Caroline: Men ändå att man får 1 procent ränta.

Jan: Ja, på de 4 000 kr. Garanterat. Så man får mindre risk.

Caroline: Du får mindre risk och mer av...

Jan: Räntedelen, du får mindre risk och mer avkastning med en sån här lösning. Sannolikt.

Caroline: Sannolikt, ja.

Jan: På pappret, ja. Är du med?

Caroline: Japp.

Jan: Så tack, AKN. Och det är många i forumet som har bråkat med mig om detta. Så, I got it now. Bättre sent än aldrig.

Modellportföljerna: en avrundning

Caroline: Bra.

Jan: Om vi tar det sista här, sista fem minuterna. Modellportföljerna som vi har, globala barnportföljen, nybörjarportföljen, RikaTillsammans-portföljen, de är variationer. Är du med? Rekommendationen för en sparare är att primärt köra på det vi har pratat om tidigare. Alltså basportföljen, eller Länsförsäkringar Global Indexnära plus bankkonto, eller helst en fondrobot. Det är inte en avrådan. Vi kommer inte lägga ner portföljerna. Men det är inte en rekommendation. Tvärtom. Har man dem, så ska man ha ett specifikt syfte. Jag har haft dem i tio år, eller jag tror på den här delen, eller det känns bättre att ha lite guld i dem, eller vad det nu kan vara.

Jan: Många av mina modellportföljer innehåller ju guld. Guld är väldigt kontroversiellt. Det är svårt att köpa även på Avanza, för du måste göra ett kunskapstest. Så rekommendationen för 2022 när det gäller guld är: välj inte det. Om du ändå väljer det, max 10 procent som modellportfölj. Men återigen, inte en avrådan. Det är inte: nej, för helvete, stopp. Som jag brukar säga om att spekulera i enskilda aktier, det är en direkt avrådan. Men guld är inte heller en rekommendation, som det är med Länsförsäkringar eller fondrobot. Och samma sak gäller räntor, som vi har varit inne på.

Jan: Mallen, för dig som undrar om det släpps en ny ombalanseringsmall: ja, jag har uppdaterat den lite, men det är exakt samma fördelning, exakt samma fonder som tidigare. Jag tänker inte gå in på det. De finns i lista och tabellform på bloggen. För dig som tittar på YouTube kan bara pausa videon, så ser du fördelningen. De finns som sagt på bloggen eller i forumet.

Avrundning och guldkorn

Caroline: Snyggt.

Jan: Det var det, tänker jag. Var det något mer du tänker?

Caroline: Nej, jag tycker det var, för mig var det väldigt tillgängligt avsnitt. Jag kände att det var humanifierat.

Jan: Ja, ibland så. Ja. Vi får ta, för dig som är nördig.

Caroline: Jag kan i ärlighetens namn ibland zona ut bara.

Jan: Vänta, vad sa du nu?

Caroline: Jag måste skärpa mig. Jag kände inte att jag behövde skärpa mig så mycket. Man får lov att vara människa.

Jan: Men grymt. Har du något guldkorn?

Caroline: Ja, men det är väl det här med banken. Det är som hundens sista, som vi pratade om. AKN.

Jan: AKN, hennes lösning.

Caroline: Ja, det kan vara en hand också.

Jan: Ja, det kan vara en hand.

Caroline: Men hen. Och ja, alltså. Ibland finns sådana enkla lösningar som man inte tänker på. Så helt sjukt.

Jan: Ja, eller hur? Jag uppskattar det, och det är detta som jag säger, jag älskar forumet för att många tänker bättre än få. Det är som ett mastermind.

Många tänker bättre än få. Forumet är som ett mastermind, ett challenge network som ifrågasätter mig med kärlek.

Challenge network och principerna

Jan: Jag tänker mycket på forumet som mitt. Jag svarar och hjälper ganska många. Men forumet, där är en hel del läsare, Daniel Nilsson, Alec, Småspararguiden. Där är många som jag ser lite som mitt challenge network. Så fort jag skriver något vet jag att de kommer ifrågasätta det.

Caroline: Med kärlek.

Jan: Med kärlek, så att vi kommer fram till bra grejer, som i det här avsnittet. Vad har du själv som ett guldkorn i det här avsnittet?

Caroline: Jag tror också det. AKN:s grej är ett jättestort guldkorn.

Jan: Det som jag tror kommer förändra, det som har varit livsförändrande, det är det där med principerna. Som tillräckligt bra.

Caroline: Ja, det känns livsförändrande.

Jan: Och vi kommer prata, och detta är bara en av tolv principer. De andra är minst lika mindblowing. Så det tycker jag är nice.

Caroline: Men när kommer vi få tillgång till de här principerna?

Jan: Det kommer vara en utveckling under året. Redan nu, typ den 20 januari, lite beroende på när du lyssnar på detta, kommer vi ha en föreläsning på Patreon av Jonatan. Patreon är vår RikaTillsammans-community. Man kan gå in på patreon.com/rikatillsammans, eller trycka på länken i beskrivningen. Där kommer vara en föreläsning som han håller om det här. Det är roligt, för jag har bjudit in mina kompisar som är managers, konsulter och sånt också. Jag bara: ni måste lyssna på Jonatan.

Fyra hinkar och olika faser

Jan: Men sen tror jag att jag har landat den här principen och applicerat den i det här avsnittet väldigt bra, tycker jag. Sen gäller det att applicera den i de andra sammanhangen också. Framför allt att ta hänsyn till att, till exempel fyra-hinkar-principen, som vi har pratat om i avsnitt 190. Skitbra i vissa situationer, riktigt dålig i andra.

Caroline: Alltså du tycker inte den gäller i alla situationer? Du börjar fundera över den lite, eller?

Jan: Mycket av, och nu blev detta eftersnack. Nej men så här, vår sparresa har varit 25 år. Jag tycker väldigt tydligt att vi har gått över nu från en get rich-fas till en stay rich-fas. Målet för oss nu är inte att ackumulera mer kapital. Vi vill ha bra avkastning på det kapital vi har, men mer pengar behövs inte. Och då märker jag att vissa resonemang som jag förde när vi var i uppbyggnadsfasen av vårt kapital, skaver i den här fasen. Då inser jag att vissa metoder, principer eller regler vi har pratat om är beroende på vilken fas du är i, och vilka förutsättningar.

Jan: Det var det som gjorde att Jonatan kastade ljus på det här första gången. Han sa: ja men Jan, du har en snickare, han är grym på att slå in en spik. Det är skitbra. Han sa: det är ju dina indexfonder. Det är en snickare som slår in en spik, det funkar i de flesta fall. Men tänk om förutsättningarna förändras. Han står på en stege och har ögonen förbundna. Plötsligt blir det inte lika lätt. Det blir helt annorlunda, då måste du använda en annan metod. Är du med?

Principer som alltid är sanna

Jan: Hans princip var: jag är med. På mitt jobb har jag insett att metoder är väldigt kontextuella. Han sa: för att jag skulle kunna klara mitt jobb var jag tvungen att ha principer som alltid är sanna, så att jag kan förlita mig och falla tillbaka på dem.

Jan: Och det är egentligen där vi började prata om detta, och det är en konversation vi har haft i ett år. När vi började titta på det, så är det vissa grejer som är samma oavsett vilken fas du är i. Till exempel money management, risk. Vi behöver hantera risk som nybörjare, när man inte har några pengar och ska börja spara. Och man behöver hantera risk när man är i en förvaltningsfas. Men hur man hanterar den risken är väldigt olika, beroende på om du är nybörjare eller där vi är. Men du behöver hantera risk, och det är samma frågor, men frågorna har olika svar. Det har vi väl inte riktigt diskuterat.

Caroline: Vi har inte pratat om det alls.

Jan: Nej.

Caroline: Men jag tycker det ska bli jättespännande att prata om det. Ett tag trodde jag att du skulle säga att man hanterar risk på samma vis oavsett, och nu har man kommit fram till det. Men det är alltså inte så. Man kan själv fundera på vilken fas man är i då.

Farligast kontra troligast

Jan: Ja, och då kommer vi tillbaka. Istället för att prata om metoder, som vi alltid har gjort, fyra-hinkar-principen är ju ett sätt att balansera risk, och då funkar inte den, så säger Jonatan: okej, ett bättre sätt att förhålla sig till risk är farligast kontra troligast. Vad är farligast som kan hända? Det är en princip som alltid är sann. Oavsett om du pratar om företag, eller om jag är på lekplatsen med Freja. Om jag är på lekplatsen med Freja, som är tre år, då kan jag ställa mig frågan: på den här lekplatsen, vad är farligast, och vad är troligast händer? Är du med?

Jan: När jag har tio miljoner kan jag fråga: vad är farligast, och vad är troligast? När jag har tiotusen kan jag ställa frågan: vad är farligast, vad är troligast? Är jag vd kan jag fråga: vad är farligast i mitt företag, vilken risk, och vad är troligast? När vi tränar krav maga är det samma sak. Farligast är att bli strypt. Det är inte troligt att du kommer gå på stan och bli strypt. Not gonna happen.

Jan: Vad är troligast? Om någon ska ge sig på mig, det troligaste, för en man, är att du kommer bli angripen av en annan man som är högerhänt, som inte kan slåss, och som kommer göra en rallarsving med höger hand.

Caroline: Så då tränar man för det?

Jan: Ja. Så vad tränar man som nybörjare i krav maga? Du tränar försvar mot stryptag, för det är farligast, det måste du kunna hantera, if shit happens. Och du tränar skydd mot slag från en högerhänt person som gör ett cirkulärt slag. Och då har du en princip som funkar i kampsport, i företag, i pengar. Det blir jag sjukt inspirerad av.

Principerna gör livet enklare

Jan: Jag tror att vi kommer tweaka många av avsnitten precis så som vi gjorde idag, efter de olika principerna. Men vi kommer ändå vara konkreta, vi kommer inte bara säga: ta ett informerat beslut.

Caroline: Men vet du vad jag tycker är fint med principerna? Ett tag trodde jag att de här kommer försvåra mitt liv något enormt. Nu kommer jag behöva skärpa mig ytterligare. Men vad jag ser nu, det är att de gör livet enklare. Enklare, och jag får lov att vara den människa som jag är, i den fas jag är i. Det är så jag ser det nu.

Jan: Jag hoppas att det är så. Vi får se vad Jonatan säger.

Caroline: Grymt.

Jan: Nu måste vi avsluta. Nu var det så här eftersnack på tio minuter.

Caroline: Grymt.

Jan: Tack för idag. Vi ses nästa vecka.