Ta en del av förra årets avkastning och fira!

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett fantastiskt börsår och hur vi följer upp det
2. En ny klassificering av avsnitten
3. Tre modellportföljer sedan 2014
4. Varför vi inte ändrar portföljerna
5. Ett nytt RikaTillsammans-ramverk
6. Tips om community på Patreon
7. Vad index egentligen är
8. Investera så brett som möjligt
9. Hur det gick 2021
10. Varför siffrorna är svåra att förklara
11. Köp höstacken, inte nålen
12. Var 2021 ett extremt år?
13. Inga korrektioner förra året
14. En historisk titt: 12 månaders sparhorisont
15. Börsen gör inte 7 procent varje år
16. Räkna med ungefär 8 procent historiskt
17. Party pooper: nedgångarna tillhör spelet
18. Drawdowns inom året
19. Maximal nedgång på amerikanska börsen
20. Tidshorisontens svårighet
21. Tioårsperioder ger nästan alltid plus
22. Sannolikheten att gå plus ökar med tiden
23. Utfallsmängden krymper med tiden
24. Att inte vara känslomässigt kopplad till portföljen
25. En ny datapunkt varje år
26. Coronakraschen och 700 000 minus
27. Hur modellportföljerna gick: globala barnportföljen
28. Jämförelse med Lysa
29. Lysa hållbar och nybörjarportföljen
30. Hållbara 60/40-portföljen och RikaTillsammans-portföljen
31. Att exkludera tillväxtmarknader gav betalt förra året
32. Räntor är fortfarande klurigt
33. Det som gick bra 2020 hade det knökigt 2021
34. Frågor kring räntefonder i portföljerna
35. Vad kan man förvänta sig av framtiden?
36. Mycket pengar och stay rich-fasen
37. Brasklapp: Hussman och The Lost Decade
38. Etiketter på decennier
39. En klocka som är sönder och båt-metaforen
40. En bra båt och en buffert
41. Fira och omvandla vinst till minnen
42. Hur mycket av vinsten man firar med
43. Ett ekonomiskt nyårslöfte för 2022
44. Bonuskonversation: jämförelser som upprör
45. Avanzas "Mitt Avanza-år"
46. En skev jämförelse: OMXS30 mot SIXRX
47. Banker jämför med fel index
48. Vad ska man jämföra med?
49. Jämför med rätt aktieandel
50. Beslutsprocess före utfall
51. JP Morgan: den genomsnittliga investeraren
52. Avrundning: nästa veckors avsnitt
53. Vad tog vi med oss?
54. Klappa dig själv på axeln och fira

Ett fantastiskt börsår och hur vi följer upp det

Jan: De som investerade i en indexfond eller fondrobot under 2021 hade ett fantastiskt börsår, med en avkastning på mellan 20 och 30 procent. Mitt tips brukar då vara att ta ut en del av de pengarna, ta ut en del av vinsten, och göra någonting som du kommer minnas. Att fira lite, helt enkelt.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 237, och det är det första avsnittet vi spelar in 2022.

Jan: Jag tänker att dagens avsnitt är en uppföljning på 2021. Hur gick det? Vad lärde vi oss? Vad är på gång nu i januari? Vad kommer hända under året? Vad kan man dra för insikter från sitt sparande? Ska man göra några ändringar? Lite repetition. Och sen tror jag att jag har blivit upprörd igen. Jag blir alltid upprörd i slutet av året, när man börjar läsa alla de här artiklarna i media. Både kring hur förra året gick, om jämförelser och inför det nya året.

Caroline: Det är det roligaste, ju.

Jan: Ja, så jag vet inte, det blir kanske lite ett rant här i slutet också. Vi får se.

En ny klassificering av avsnitten

Jan: En ny grej för 2022 är att vi kommer försöka införa någon slags klassificering av avsnitten. Alltså: är detta för dig som är total nybörjare, eller är detta för dig som har sparat i tio år och vi ska prata nördiga grejer? Det här avsnittet är egentligen till för dig som har sparat ett tag. Och för dig som är så här "jag har ett nyårslöfte, jag ska komma igång med min ekonomi", då är det avsnitt 99. Det är krasst det enda avsnittet du behöver lyssna på eller titta på, så det är avsnitt 99.

Caroline: Bra.

Jan: För dig som är lite nördig så har jag, när jag gjorde researchen till det här avsnittet, gjort supermånga grafer, sammanställningar och jämförelser. Och sen insåg jag, nej, det här kommer bli ett tiotimmarsavsnitt om jag ska ha med allt. Så jag gjorde istället så här: vi har ju RikaTillsammans-forumet, som jag älskar. Där är vi många, både som tycker att vi är jättenördiga, och sen finns det naturligtvis jättemånga som är nybörjare och bara ställer frågor: hur kommer jag igång, vad tycker ni om de här fonderna? Men för oss som är lite nördiga har jag publicerat fyra artiklar inför det här. Hur har Lysaportföljerna gått i detalj, alltså nedbrutet på räntor, aktier, hållbart och brett alternativ. RikaTillsammans-portföljen, där det finns grafer för allt från årsavkastning till max drawdowns. Man kan nörda. I beskrivningen till avsnittet finns länkar till de här fyra fördjupningsartiklarna.

Caroline: Men vad har du mer för fördjupningsartiklar? Du hade nybörjarportföljen där också, och globala barnportföljen.

Tre modellportföljer sedan 2014

Jan: Ja, vi har sedan 2014 haft typ tre modellportföljer. Vi har globala barnportföljen, som är typ 100 procent aktier. Så högst risk, högst avkastning. Nybörjarportföljen, som är en medelportfölj, typ hälften, hälften, balanserad. Och sen RikaTillsammans-portföljen, det är vår äldsta portfölj, en variant på en klassisk permanent portfolio som vi har haft sedan 2014. Vi har gjort portföljrapport och kommer ta upp lite kort i det här avsnittet. Men den som vill se hur det gick från start, hur det gick 2020, hur det har gått år för år, nyckeltal och så vidare, kolla i forumet. Och där är redan diskussion om det. Det går superbra att ställa andra frågor. Vi har till och med diskuterat en av mina favoritfrågor: hur gammal är du, vad är du stolt över att ha åstadkommit i ditt liv, och vad är kvar att göra? Så där är mycket roligt, inte bara ekonomi.

Jan: Och sen brukar jag alltid få frågan, för de senaste åren har vi i början av ett nytt år alltid publicerat ett antal artiklar: bästa fonderna 2022, ombalansering (det vill säga en uppdatering av portföljerna), kom igång med sparandet. Alla de artiklarna kommer komma, precis som vanligt. Men jag kan faktiskt redan nu säga att förändringarna för dig som satte igång ett sparande förra året kommer vara marginella, om någon. Så man behöver inte sitta och vänta: "jag ska inte börja spara förrän bästa fonderna 2022 kommer ut." Titta på listan bästa fonderna 2021, länk i beskrivningen. Flera av portföljerna kommer vara identiska. Vi kommer inte göra några förändringar.

Varför vi inte ändrar portföljerna

Jan: Och det är inte för att vi ligger på latsidan, utan vi har i 15 år försökt sålla fram portföljer. Vi pratar alltid om att bästa sparandet är det långsiktiga, tråkiga, osexiga sparandet. En portfölj som man valde förra året, har vi sagt, ska hålla i tio år.

Caroline: Ja, så varför ska man då göra någonting?

Jan: Det vore väldigt märkligt: "ja, men nu kom helt nya fonder".

Caroline: Ja, men det har också kommit nya fonder, väl?

Jan: Ja, men ingen som är intressant.

Caroline: Ingen som är intressant.

Jan: Men det kommer, så bara häng med oss de kommande veckorna. Det var därför vi också har haft många intervjuer nu i december, för att vi klarar av alla intervjuerna, och så kan vi göra de här egna avsnitten nu i januari.

Ett nytt RikaTillsammans-ramverk

Jan: Och sen kommer mycket fokus, det här är en liten cliffhanger, ligga på att vi också har börjat i forumet. Mycket av samskapandet sker i forumet. Vi har börjat en diskussion kring ett nytt RikaTillsammans-ramverk. Jag tror inte ens du och jag har pratat så mycket om det, men...

Caroline: Ja, men det är mycket man får reda på här i podden. Kan du inte berätta?

Jan: Jo, i korthet är det så att det finns vissa principer i sparande som vi har drivit i tio år. Men som jag inser: de här principerna funkar jättebra när vi höll på att komma igång med sparandet, eller när vi var i get rich-fasen. Men när man sen byter fas, till exempel till stay rich, eller om man är väldigt ung eller väldigt gammal, då funkar inte de här principerna. De funkar för majoriteten. Men sen plötsligt, om inte vissa förutsättningar är uppfyllda, så blir det knökigt. Det framkom väldigt mycket i forumet, och då började vi titta: okej, men hur kan vi göra regler som alltid är sanna? Hur kan vi göra saker som alltid fungerar? Så det är mycket diskussioner kring det. Och jag känner mig superinspirerad nu att inför i år uppdatera allt det här. Allt från hur du kommer igång med sparandet beroende på vilken fas du är i, och kanske fortfarande komma med konkreta tips, men även ge lite mer förslag på frågor. Det här är en intressant fråga att ställa sig. Och den frågan kommer få olika svar beroende på om du är ung, gammal eller mitt i livet.

Caroline: Ska det vara någon slags tidslinje i livet? Och så är det hur mycket pengar du har på Y-axeln. Förstår du vad jag menar? Var prickar man in sig?

Jan: Ja, men lite så. Lite så är tanken, att vi kommer göra några modeller. Men vi behöver inte gå in på det. Där finns mycket tankar kring det.

Caroline: Det kan vara jätteskönt att veta var man befinner sig, och var man vill vara, var man är på väg kanske med sin ekonomi.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Att se att typfallet, man kanske inte alltid passar in på typfallet. Att man är man, 42 år, och har 60 000 kronor.

Jan: Nej, man kan också vara man, 42 år, och inte ha någonting alls. Och tänka: okej, men nu vill jag göra något annat. Jag vill komma till någon annan platå.

Caroline: Ja, men exakt.

Tips om community på Patreon

Jan: Bra, så det var lite uppsättningen inför avsnittet. Och sen, precis som vanligt, ville jag passa på att tipsa, det var länge sedan vi tipsade, om vår RikaTillsammans-community på Patreon. Där har vi extra avsnitt. Vi fokuserade under hösten på alternativa investeringar som komplement till sitt sparande i indexfonder. Vi pratade om hur man fuskar på marknaden, alltså hur man utnyttjar marknadsineffektiviteter. Vi har föreläsningar varje månad som inte kommer upp på bloggen. Och vi kommer faktiskt, några av oss, försöka göra, om det går, en resa till Berkshire Hathaway i USA i maj.

Caroline: Ja, Buffetts.

Jan: Ja, stämmer. Så där händer mycket, lite community, väldigt, väldigt roligt. Och det är inte bara för nördar. Forumet, där har vi vissa trådar.

Caroline: Bra att du säger det, för det kan kännas lite som att man kanske måste kunna så mycket.

Jan: Nej. Tänk på att vi som kan mycket, vi gillar att hjälpa till. Så nybörjare är mer än välkomna.

Vad index egentligen är

Jan: Bra, då tänker jag att vi hoppar in i dagens avsnitt. Det första som jag tänkte att vi behöver prata om, som ligger lite till grund, är att vi pratar mycket om index. Och index, kan man säga, är en påse med ett antal värdepapper. Oftast aktier, alltså andelar i företag. Så till exempel, om vi pratar svenskt index så brukar vi ofta prata om Stockholmsbörsen. Och då är det ett index som heter SIXRX, som inkluderar alla bolagen, alltså mellan 300 och 400 bolag på Stockholmsbörsen.

Jan: Sen finns det ett index som heter MSCI World, som ska inkludera, eller ska modellera, alla bolag i alla branscher i hela världen. Problemet är att indexet MSCI World togs fram för många år sedan. Och då innehåller det mer eller mindre bara västvärlden. Det här är relevant för att när vi pratar om hur 2021 gick, så kommer vi prata om hur Stockholmsbörsen gick, och hur MSCI World gick. Och sen kommer vi också prata om något som heter MSCI ACWI, MSCI All Country World Index. För MSCI World, som ska vara hela världen, det exkluderar tillväxtmarknader. Det exkluderar Kina, Korea, Taiwan, Indien, som snart är världens mest folkrika land. Och här, för dig som tittar, kan du se den här världskartan, hur fördelningen av olika länder ser ut. För dig som bara lyssnar går det bra att lyssna vidare, eller så kan du titta på bildspelet som finns som en länk i anslutning till det här.

Investera så brett som möjligt

Jan: Så jag anser, och forskningen säger väldigt tydligt och vår investeringsfilosofi är så här, investera i alla bolag i hela världen, i alla branscher och i alla storlekar, så billigt, så långsiktigt och så regelbundet som möjligt. Då är det viktigt att jämföra: vad är det vi tittar på när vi jämför utveckling? Okej, make sense?

Caroline: Absolut.

Jan: Bra. Och jag anser, ju bredare desto bättre. När vi investerar försöker vi investera så brett som möjligt. Och då är det också värt att komma ihåg att Sverige, alltså den totala Stockholmsbörsen, står för ungefär 1 procent av det totala börsvärdet. USA står för ungefär 50 procent. Så investerar du 100 kronor i en sådan här MSCI World, eller ACWI, så får du ungefär 50 kronor i USA, 1 krona i Sverige, 7 kronor i Japan, 5 kronor i Storbritannien. Alltså fördelat på hur stora börserna är.

Hur det gick 2021

Jan: Så om vi tittar på hur det gick förra året, så var det ett bra börsår. MSCI World, alltså världen exklusive tillväxtmarknader, gjorde ungefär 35 procent. Hela världen, inklusive tillväxtmarknader, gjorde ungefär 31 procent. Tittar vi på Stockholmsbörsen, så gjorde den 39 procent, vilket är fantastiskt bra. Och varför vi lägger fokus på det här med tillväxtmarknader, exklusive tillväxtmarknader, är för att våra portföljer och Lysa inkluderar tillväxtmarknader. Om vi tittar på att till exempel Sverige gick 39 procent, så gick tillväxtmarknader bara 7 procent. Så tillväxtmarknaderna förra året var ett sänke. Investerade man i tillväxtmarknader förra året så fick man sämre än om man hade exkluderat dem och bara lagt allt i Västeuropa och USA.

Caroline: Ja, det är lite trist. Man tänker ju att tillväxtmarknader, då ska det ge en extra schvung.

Jan: Exakt. Men förra året var det tvärtom.

Caroline: Vänta, 2020 var det tvärtom.

Jan: Ja, precis. Så det är viktigt att veta. Men det man kan komma ihåg: alla länder inklusive tillväxtmarknader 31 procent, världen exklusive tillväxtmarknader 35, Sverige 39 procent.

Varför siffrorna är svåra att förklara

Caroline: Ja, och det kan man egentligen kanske inte förklara.

Jan: Vadå?

Caroline: Man kanske kan förklara det med att det och det hände i Kina, eller jag vet inte. Men ibland går det ju inte att förklara sådana siffror.

Jan: Nej, men börsen har varit på bra humör. Det har varit ett fantastiskt börsår. Sen att försöka bryta ner det, det är alltid klurigt. Techbolagen har haft en jättestor tillväxt som har drivit upp USA. Många bolag, vi har haft en hög efterfrågan. Vi har sett prishöjningar. Det beror på massor av olika faktorer. Så jag tänker att det här inte är tänkt att vara ett makroavsnitt. För grejen är, det finns ju undersökningar där man tittat på krascher. Och så har man försökt förklara kraschen. Och även i efterhand, när man har haft alla svar, så har man inte kunnat förklara krascherna. Och kan man inte förklara krascherna, ja, då kan man inte förklara uppgångarna heller.

Caroline: Det var exakt det jag tänkte.

Jan: Ja. Sen kan man alltid ha teser, men det är svårt. Det jag tänker är mer att titta på konkreta fakta. Och tittar vi på 2021 så kommer det att stå kvar som ett fantastiskt börsår. Alltså plus 30 procent. Det betyder att hade du 100 kronor i januari så hade du 130 kronor 31 december. Vid en snabb överblick, om vi gör jämförelser med svenska börsen, så är det det bästa börsåret på över tio år. Det är bästa börsåret sen 2009. Jag tror att 2009 gick vi plus 50 procent.

Caroline: Jaha, 50 procent till och med?

Jan: Ja, 56 procent.

Caroline: Och det var direkt efter den här, vad ska man säga, kraschen?

Jan: Finanskraschen, absolut. Så vi hade en stor nedgång för... nej, inte förra året, förrförra året.

Caroline: 2020. Du får nästan säga årtalet.

Jan: Ja, precis.

Köp höstacken, inte nålen

Jan: Och tittar man på vår strategi, brukar den vara så här: skit i att försöka hitta nålen i höstacken, köp höstacken. Alltså att investera i allt. Investerade man tråkigt, på det här sättet, förra året, att man köpte allt, så gick det jättebra. Och det tänker jag är värt att komma ihåg. Tittar man på Stockholmsbörsen, så finns det en tumregel som säger att Stockholmsbörsen brukar ge mer avkastning till mer risk jämfört med den globala börsen. Det hände förra året också: världen gick upp med ungefär 30 procent, Stockholmsbörsen gick upp med ungefär 39 procent. Så många av de här generella antagandena som vi har pratat om i alla år stämde för 2021.

Jan: Tittar man på det här att försöka hitta nålen i höstacken istället för att köpa höstacken, så är det fortfarande jättesvårt. Tittar vi på Stockholmsbörsen så består den av 407 aktier. Av dessa, trots att Stockholmsbörsen som helhet gick upp 39 procent, gick 209 av de här 407 bolagen back. Så mer än hälften av bolagen på Stockholmsbörsen gick back, trots att vi hade ett fantastiskt börsår. Det visar att det är ett antal få bolag som drar upp hela svenska börsen. Jag tror att Hexatronic var förra årets bästa bolag, gick upp 500 procent.

Jag gillar det här resonemanget, köp allt, för då får du med vinnarna. Du får med förlorarna också, men vinnarna drar upp det mer än vad förlorarna drar ner det.

Var 2021 ett extremt år?

Jan: Om vi tittar på om 2021 var ett extremt börsår, så skulle jag säga nej. Förr i tiden fick jag frågan av journalister: hur kommer 2022 gå? Nu får jag inte den frågan, för jag svarade skittråkigt. Jag brukar säga att med 95 procents sannolikhet kommer det gå 7 procent plus minus 40. Det vill säga att vi kommer hamna i ett intervall mellan minus 33 och plus 47. Det är där Stockholmsbörsen ska hamna med 95 procents sannolikhet, och den hamnade på 39 procent. Så den hamnade i det här intervallet. Så även om jag skulle säga att 2021 var ett jättebra börsår, så var det inte så här "wow, det här har vi aldrig sett förut".

Jan: Tittar vi på amerikanska börsen så hade den, tror jag, 30 rekord, att den slog 30 nya all time high-rekord. Så det är också en sådan här klassiker, man är rädd för att nu är börsen som högst, nu kan jag inte köpa, för nu är tåget kört. Nej, i genomsnitt så brukar ett rekord följas av en massa nya rekord. Så, inte något extremt år.

Inga korrektioner förra året

Jan: Det som man kan säga är intressant var att förra året hade ingen korrektion. De flesta år, vi kommer prata lite om det, har ofta en korrektion på ungefär 10 procent inom året.

Caroline: Kan du inte bara säga vad korrektion är?

Jan: Alltså en nedgång på 10 procent.

Caroline: Så korrektion är alltid nedgång?

Jan: Ja, precis. Så till exempel, säg att börsen går upp 20 procentenheter, sen backar den 10 procentenheter, och sen går den kanske upp 14 procentenheter. Börsen går ju inte bara upp, utan upp, ner, upp, ner. Och de senaste, tror jag, 50 eller 40 åren, så har vi nästan haft en minus 10 någon gång under året, alla år. Inte förra året. Jag tror att största månadstillbakagången var typ 6 procent. Det har varit ett väldigt gemytligt år att investera, 2021. Det gick upp för det mesta.

Caroline: Du sitter och småler lite.

Jan: Nej, jag bara tänker på att man värderar inte det direkt. Kanske i efterhand, eller när det går ner, och man säger så här, men 2020...

Caroline: "Varit bra, ja, men sen har det ju gått ner skitmycket."

Jan: Förhoppningsvis blir det inte så. Men förstår du, man värderar ju inte det när man är i det.

Caroline: Nej, nej, nej.

Jan: Nej, men precis.

En historisk titt: 12 månaders sparhorisont

Jan: Och sen blir det lite repetition, för jag tycker att det här är så viktigt att komma ihåg. Det jag har framför mig nu, som jag visar, är en graf för Stockholmsbörsen på en tolvmånaders sparhorisont. Det vill säga att man investerar pengarna 1 januari och har dem till 31 december. Vad har det då gått? 2021 investerade du 100 kronor på Stockholmsbörsen i januari, så hade du 139 kronor i slutet. Det vill säga, om du köpte höstacken.

Jan: Och här, nu blir det lite nördigt, men jag tycker oftast att det är mer intressant att jämföra med fonder än att jämföra med index, för att det är svårt att få ett index, men det är ganska enkelt att köpa en fond. När jag pratar om Stockholmsbörsen och man tänker "ja, men hur gör jag för att köpa alla bolag på Stockholmsbörsen?", ja, då finns det en fond som heter Plus Alla Bolag Sverige. Och den heter Plus Alla Bolag just för att den ska innehålla det. Sen har SEB också en fond som heter SEB Sverige Index. Så det är så man får den här avkastningen. Det är inget teoretiskt vi pratar om.

Jan: Men i alla fall, den här grafen går från 1870 till 2000-talet och visar alla år. Om du investerade 100 kronor i januari, hur mycket hade du haft i slutet av året? Caroline, för den som inte ser grafen, hur skulle du beskriva den?

Caroline: Nej, men det är en massa små staplar som sticker både upp och ner, främst upp. Och det finns ingen korrelation mellan någon av staplarna, känns det som.

Jan: Nej. Jag tror 99, investerade 100 kronor i januari 99, så hade du 170 kronor i december 99. En stapel är ett år.

Caroline: Ett år, ja.

Börsen gör inte 7 procent varje år

Jan: Hur det har gått. Och vad man kan säga, ja, vi har fler staplar som går upp, men vi har en del staplar som går ner. Börsen 2008 till exempel gjorde minus 40 procent. Så även om vi pratar om, och vi kommer prata om i det här avsnittet också, att börsen gör i genomsnitt 7 procent per år, så är det inte att varje år blir 7 procent. Förra året blev 39 procent. Året innan, 2020, blev 14 procent. Året dessförinnan blev typ 25 eller 30 procent också.

Jan: Så jag brukar säga att när man tittar på den svenska börsen så har den de senaste åren varit väldigt, väldigt bra. Och jag tycker inte att man ska se att den kommer gå så bra de kommande tio åren som den har gått de senaste tio åren. För tittar man på snittet, eller medianavkastningen, för ett enskilt år sedan 1870 på den svenska börsen, så har den legat på nästan 10 procent. 9,9 procent. Men om vi tar bara de senaste tio åren så är det 14,8 procent. Nästan 15 procent. Och då kan man tycka: men spelar det någon stor roll, 10 eller 15 procent? Ja, det finns en klassisk tumregel som säger att du delar 72 med procenten, så får du åren då pengarna dubblas. Tar du 72 delat på 10, då dubblas pengarna vart sjunde år. Tar du 72 delat med 15, så är det ungefär 5 år. Så det är jättestor skillnad. Särskilt om man drar ut det.

Räkna med ungefär 8 procent historiskt

Jan: Så återigen en slutsats. Vi har haft en tioårsperiod som har varit fantastisk. Vi hade ett jättebra 2021. Jag tror att det är svårt att utgå från att det här kommer fortsätta. Så jag brukar säga att en tumregel att tänka här, historiskt, ligger på ungefär 8 procent.

Caroline: Men vad menar du då med? Tänker du att det kommer jämna ut sig under kanske de kommande åren? Så att det inte går lika bra?

Jan: Ja, men jag tänker som jag var lite inne på, att även om vi säger att börsen i genomsnitt gör 7–8 procent per år, så kommer den inte göra 7 procent varje år. Inte bara att 2022 blir 7 procent, 2023 blir 7–8 procent, utan det kommer slå. Och här har jag gjort en visualisering där jag tagit alla år mellan 1980 och 2021. Och sen har jag staplat åren beroende på vilket intervall de hamnat i. Och då ser vi att det är till exempel nästan 15 år där avkastningen har varit mer än 30 procent. Men vi har också haft tre år där avkastningen varit mindre än minus 30 procent. Så börsen slår. Det är alltid viktigt att skilja på den här genomsnittsavkastningen över en tioårsperiod, som är kanske 7–8–9 procent, och hur det enskilda året blir. Det är viktigt att komma ihåg det, så att man inte tänker att nu går börsen 7 procent varje år. Nej, det kommer vara en extrem avkastning. Och 2021 kvalade in högt på den här stapeln med 39 procents avkastning på Stockholmsbörsen.

Party pooper: nedgångarna tillhör spelet

Jan: Bra. Men, jag tycker att det är viktigt att när vi har haft ett sådant här bra börsår påminna om, vara lite party poopers, skapa lite dålig stämning. Att vi har haft perioder då börsen har gått ganska mycket ner. Och då har jag illustrerat det här med något som kallas drawdowns. Att man tittar: vad är den maximala nedgången under en period? Är du med? Tittar vi till exempel här 2001, ja, då hade vi en nedgång med över 50 procent. Så det är viktigt att komma ihåg nu, när vi har gjort 30 procent upp på våra portföljer. Att komma ihåg: okej, det var ett jättebra år. Vi är glada för det, men vi slår inte på stora trumman, för vi vet att det kan komma en nedgång på minus 50 procent. Det tillhör också spelet.

Den här oron, osäkerheten, det är den vi får betalt för som investerare.

Jan: Om vi tittar på de senaste, tror jag, mellan 1971 och 2021, alltså de senaste 50 åren, då har vi haft nedgångar i början av 90-talet på minus 30 procent. 2001, alltså it-bubblan, på över 50 procent nedgång. 2008 hade vi en nedgång på 40 procent. Och sen är det det här att sen 2011 har vi typ inte haft någon nedgång på mer än 10 procent. Det är en rätt lång period. Vi har haft fina börsår, vi har haft fint väder. Men det kan komma en storm också. Och inte så att man ska göra något annorlunda med portföljen, det har vi också pratat om i tidigare avsnitt. Har du en bra båt, låt båten segla, eller sitt still i båten. Men så att man är mentalt förberedd på det.

Drawdowns inom året

Jan: Och här har jag tittat, den här grafen är drawdowns per år. Men man kan också, Avanza, Niklas Andersson, gjorde en graf som de publicerade, som var drawdowns intra year. Alltså man tittade på hur mycket börsen kan falla inom ett år. Om vi tittar på helårsbasis, ja, då har vi till exempel att börsen slutar på plus, men det har kommit en nedgång på 20 procent. Så nu tittar vi på intra-år. Och då hade vi till exempel, om vi tar 2020, en nedgång på minus, tror jag, 30–35 procent inom året. Sen, 12 månader senare, var den nedgången upphämtad. Men det är värt att komma ihåg att vi har de här nedgångarna. Vad tänker du? Du ser, är jag tråkig?

Caroline: Nej, jag tänker att jag nog inte förstår det här intra-år. Ibland måste jag bara titta lite längre på det.

Jan: Nej, men jag tänker så här. Okej, säg att i januari går hela januari uppåt. Varje vecka går uppåt. Och så ligger du på, säg, plus 50 procent. För det ska vara enkelt att räkna. Sen går februari, minskar med 10 procentenheter. Mars minskar med 10 procentenheter. Är du med? Då har du 20 procents drawdown. Så från toppen ner till, den har minskat med 20 procent. Sen kan du i april, maj, också gå upp igen, så att du ligger på 60 procentenheter. Är du med? Men drawdownet inom det året har varit 20 procent.

Caroline: Mm. Ja.

Jan: Är du med? Så investerade du första februari och tar ut pengarna första maj, att du bara var med om nedgången, då har du förlorat 20 procent av ditt kapital. Men hade du investerat första januari, då hade du först gått upp till 50, sen tappat 10, 10, sen varit tillbaka till 60. Så drawdown visar hur stor den maximala nedgången är inom ett år, eller inom en period. Och i det förra exemplet, när jag sa minus 50 procent, då jämförde jag år på årsbasis. Nu jämför vi isolerat inom ett år. Vi ser ingenting om vad året slutade på. Vi ser bara vad nedgången har varit inom året.

Caroline: Men varför vill vi veta det?

Jan: Varför vi vill veta det? För att komma ihåg att även ett år när vi gick plus 39, och när vi har haft de här tio åren av uppgång, att komma ihåg, det kommer komma nedgångar. Vi vet inte när de kommer, men det är värt att ha höjd för att inte tänka att börsen bara går upp. Så jag är lite party pooper, jag pratar om det som inte är så kul. Men jag upplever att det ger mer värde att prata om det som inte är så kul, än bara "åh, det var fantastiskt, titta hur bra det gick".

Maximal nedgång på amerikanska börsen

Jan: Och sen finns det mer grafer på bloggen och i forumet. Den här grafen visar amerikanska börsen. Hur slutade året? Men vad var den maximala nedgången? Till exempel att 2021 slutade på plus 27, men vi var som lägst ner minus 5. Tittade vi på 2020, då slutade helåret på 16 procent plus. Är ni med? Att investerar vi 100 kronor i januari, så i december har de varit värda 116. Men någon gång under året var de värda, lite slarvigt, 66 kronor. Så återigen, viktigt att komma ihåg.

Jan: Och varför jag tjatar om det här är för att jag vill komma fram till poängen att tiden fortfarande är den bästa vännen vi har. Att om vi följer forskningen och säger så här, vi köper höstacken, vi köper alla bolag i hela världen, i alla branscher, i alla sektorer, i alla storlekar, så kommer tiden vara vår viktigaste faktor. För den kommer, som jag kommer visa här, jämna ut avkastningen, så att avkastningen kommer hamna runt de här 7–8 procenten. Och den kommer också öka sannolikheten för att det går plus.

Tidshorisontens svårighet

Jan: Problemet är att när vi pratar om att spara långsiktigt, så är det väldigt klurigt. De flesta, och där kommer nu en rapport från Pensionsmyndigheten, som bland annat kritiserade fondrobotar lite. Och då kritiserar de det utifrån tidshorisont, att det är svårt att ta fram tidshorisont. Min tanke var: fast tidshorisont är ju inte specifikt för fondrobotar, det är jättesvårt. Det är ganska lätt för de flesta att säga: de här utgifterna, eller den här resan, det kommer jag ha inom de kommande två åren. Och sen kan man säga: ja, men jag kommer gå i pension när jag är 65. Så att vi har det extremt korta sparandet, och vi har det extremt långa sparandet. Men det sparande vi ofta pratar om kring börsen, det ligger någonstans mitt emellan. Kanske på tio års sikt brukar jag prata, eller fem års sikt. Men det är supersvårt att säga: vad kommer du ha för utgifter om fem år? Eller vad är du intresserad av att göra om fem år? Hur kommer din livssituation se ut om fem år?

Jan: Så i brist på annat brukar tumregeln vi brukar prata om vara så här: 0–2 år, du behöver pengarna, sparkonto, inte börsen, för det kan gå jättemycket upp, det kan gå jättemycket ner. Och sen brukar vi säga, därefter, 10 procent i aktieindexfonder. Då är det det här, köp allt, köp höstacken, per år i sparhorisont. Make sense, eller?

Tioårsperioder ger nästan alltid plus

Jan: Och anledningen till varför jag tjatar om det här med lång tidshorisont: det här är ungefär samma bild som vi hade innan, den svenska börsen mellan 1870 och 2021. Men istället för att titta på ett enskilt år, så tittar vi på en tioårsperiod. Så vi säger: vi investerar inte på tolv månaders sikt, för det är hugget som stucket. Det går lite mer upp än det går ner. Men om vi tittar att vi sparar i en tioårsperiod, ja, då har vi i princip positiv avkastning på alla tioårsperioder sedan andra världskriget och framåt, alltså från 1939. Och då påstår jag, när folk säger "men att investera på börsen är ett kasino eller spekulation", ja, på kort sikt, alltså på ett, två år.

Caroline: Ja, och det beror också på vad man investerar i.

Jan: Ja, men nu pratar vi bara om att investera i höstacken. Alltså att köpa allt, alla bolag.

Caroline: Ja, jag bara tänker, när man säger att det är spekulation, det är det ju inte i indexfonder specifikt.

Jan: Jo, på tolv månaders sikt är det.

Caroline: Ja, okej, på tolv månaders sikt.

Jan: För vi hade ju grafen att det kan gå upp plus 39, förra året. Men det kan också gå ner minus 30 procent, som vi hade då, intra-år. Eller som vi hade 2001, minus 50 procent. Även om jag hade höstacken och indexfonder under finanskrisen, så förlorade jag 40 procent. Eller om jag hade indexfonder under coronakraschen, ja, då förlorade jag också 30 procent. Så att investera på kort sikt är riskabelt. Det är lite spekulation. Men om jag lägger på år, om jag lägger på tio år, så kommer jag med stor sannolikhet gå plus.

Sannolikheten att gå plus ökar med tiden

Jan: Och det kan illustreras i en annan graf, som jag också tog fram, att om du investerar på tolv månaders sikt, då har du ungefär 70 procents sannolikhet att gå plus. Inte hur mycket du tjänar, bara att gå plus. Du förlorar inte pengar. Investerar du däremot på fem års sikt, ja, då ökar sannolikheten från 77 procent till 90 procent. Investerar du i tio år istället för ett år, så ökar sannolikheten för att gå plus från 77 till 94 procent. Och sen händer det egentligen inte så mycket mer kring 94 procent. Sparar du till ett barn, eller ett barnbarn, på 18 år, så är det också ungefär 94 procents sannolikhet att gå plus. Men om du sen tittar på ett pensionssparande, på ett sparande på 25 år, ja, då har du 99 procents sannolikhet att gå plus.

Jan: Så tiden är superviktig. Och frångår du höstacken, att du ska börja plocka nålar, då är det ännu, ännu, ännu högre risk. För då har du dessutom så här, till exempel hade du lite oflyt 2021, att du valde fel hälft av bolagen, då gick du ordentligt back. Och jag kommer prata om det här också, att till exempel den genomsnittliga Avanza-spararen, nu är det en jämförelse som haltar, underpresterade mot index. Så det är därför jag lite repeterar de här sakerna.

Utfallsmängden krymper med tiden

Jan: Och tittar man också på spannet, utfallsmängden, så på ett års sikt, ja, vi kan hamna som förra året plus 39. Tittar vi tillbaka mellan 1870 och 2021, så har utfallsmängden på ett enskilt år varit mellan minus 39 och plus 70 procent. Så investerar du på ett år, så kommer du hamna någonstans mellan minus 39 och plus 70 procents avkastning. Investerar du däremot på en femårshorisont, då har den här utfallsmängden minskat till från minus 16 till plus 38. Vi har tagit bort extremerna. Investerar vi på tio år, då är vi från minus 7 till plus 32. Och tittar vi på ett riktigt långt pensionssparande, då är spannet mellan minus 0,4 och plus 21. Så tiden är asviktig.

Jan: Så även om det har varit ett bra år, vad jag säger egentligen är: lägg inte för mycket vikt vid att det gick plus 39, utan håll det långsiktiga sparandet i fokus. Fortsätt köpa höstacken. Inse att det kommer komma dåliga år. Och i de dåliga åren gäller det att komma ihåg de här grejerna och de bra sakerna. Att vi har haft bra år också. Känns det rimligt? Bra. Vad tar du med dig hittills?

Att inte vara känslomässigt kopplad till portföljen

Caroline: Nej, men jag brukar inte tycka att det är jobbigt med de här nedgångarna. För jag är ju alltid så här, men vi sparar ju på lång sikt.

Jan: Ja.

Caroline: Så jag vet inte, jag blir inte så superbegeistrad över att det har gått upp.

Jan: Nej.

Caroline: Och jag skulle inte heller blivit upprörd om det hade gått ner. För jag har ju inga pengar på kort sikt, någonstans.

Jan: Ja. Ja, skitbra. Och det där är så här, du som lyssnade, det här var inte inövat, det är asbra. Att inte vara så känslomässigt engagerad i det, det är det som är poängen.

Caroline: Jag har en fördel här. För jag är så ointresserad, egentligen. Jag vill ju bara, klart att jag vill att pengarna ska bli fler.

Jan: Ja.

Caroline: Men jag tycker vi har hittat ett sätt som funkar över lång tid. Så varför ska jag in där då? Jag är ju inte inne och kollar på mitt Lysa-konto varje dag, eller varje vecka, eller ens varje månad.

Jan: Nej. Perfekt. Och det är skitbra. Precis så som det ska vara.

En ny datapunkt varje år

Jan: Alltså, det här är kanske lite nördigt. Men för mig blir det så att varje år, här i december, då har det tillkommit en ny datapunkt. Och då vill jag uppdatera alla graferna. Och bara, titta, titta, nu blir det ännu jämnare. Nu blir det ännu mer så här, det passar in i mallen.

Caroline: Men tycker du inte att det är roligt när någonting sticker ut lite, eller? Jag tänker inte då att det har gått ovanligt mycket upp eller ner, utan mer som att du får någon datapunkt som är så här, men vänta, vad är det här?

Jan: Jag vet inte vad det skulle vara, egentligen. Nej, jag ogillar överraskningar.

Caroline: Ja.

Jan: Oavsett. Om jag hade fått välja, så hade jag velat ha 8 procent varje år. Du får inte mer än 8 procent, du får inte mindre än 8 procent. Jag hade till och med kunnat tänka mig 6 procent, eller 5 procent. Om jag hade vetat att jag får 5 procent, så hade jag kunnat ta bort osäkerheten. Men så funkar det inte, utan som sagt, vi får osäkerheten, och illamåendet i nedgång är det vi betalar för.

Coronakraschen och 700 000 minus

Caroline: Men låt oss säga att det går ner då, 50 procent, 2022. Visst mår du dåligt då?

Jan: Vilket positivt avsnitt det här blev.

Caroline: Nej, men mår du dåligt då?

Jan: Ja, jag hade mått lite dåligt då.

Caroline: Men du vet ju att det går upp. Alltså under en lång tidsperiod.

Jan: Ja. Vad garvar du åt?

Caroline: Nej, jag bara tänker så. Vi sitter ju här och pratar om att det jämnar ut sig under en längre tidsperiod. Men ta coronakraschen.

Jan: Det är nog för att du är så intresserad.

Caroline: Ja, men ta coronakraschen. Nu har vi ju pengar mycket på Lysa, och lite på Nordnet, och lite på Avanza, och lite så här blandat. Men kommer du ihåg när vi loggade in på Avanza-kontot och där stod minus 700 000?

Jan: Ja, det var inte kul. Men kommer du ihåg att jag inte hetsade upp mig så mycket?

Caroline: Ja, ja, jag vet. Ja, men du är ju ointresserad. De flesta av oss som lyssnar på det här...

Jan: Jag är inte ointresserad av att förlora 700 000. Det är jag inte. Men jag kan liksom inte hålla på, jag vet inte vad jag ska göra, utan jag tänker så här, ja, det finns inget att göra för mig här nu, utan det är bara att rida ut det här.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så därför kunde jag, min puls gick inte upp så mycket. Det är klart jag tänkte på det sen. 700 000 minus, ja, det är inte roligt. Och det var bara Avanza.

Caroline: Ja, visst.

Jan: Men sen gick jag inte in och kollade mer på det.

Caroline: Nej, jag vet. Och grejen, du är ju lite clueless kring de grejerna. Och här i det här fallet, på ett positivt sätt.

Jan: Och jag känner att det är en seger för mig att vara clueless.

Caroline: Ja, och det är det, för det var dit jag var på väg, att det är en framgångsfaktor. Det är en framgångsfaktor att inte vara känslomässigt kopplad till sin portfölj.

Jan: Absolut.

Hur modellportföljerna gick: globala barnportföljen

Jan: Men om vi pratar med mig, som är känslomässigt kopplad till min portfölj, eller till våra portföljer, så har jag då... hur har våra modellportföljer gått? Och om vi jämför, för här gäller det också, när man jämför sina portföljer, att jämföra äpplen med äpplen. För det är så lätt, som vi också kommer prata om, att mixa upp det och jämföra fel.

Jan: Tittar vi då på till exempel globala barnportföljen. Det var en portfölj vi tog fram 2017, när jag skrev boken "Gör ditt barn rikt", därav globala barnportföljen. Och namnet kommer från att den köper allt globalt, och det är en långsiktig portfölj. Det är 80 procent aktier, 10 procent guld, 10 procent bankkonto. Och här, om vi gör en lite orättvis jämförelse med Lysa, så globala barnportföljen gjorde 29 procent, vilket är så här, med tanke på att den bara innehåller 80 procent...

Caroline: 80 procent aktier.

Jan: 80 procent aktier, ju. Så det är som att du bara gasar 80 procent av vad du hade kunnat gasa. Men trots att du bara gasade 80 procent, så kom du upp i 29 procent. Är du med?

Caroline: Ja.

Jan: Och den globala börsen, inklusive tillväxtmarknader, för vi har mer tillväxtmarknader, kommer du ihåg, den gjorde 31 procent. Så trots att vi bara gasade 80 procent, kom vi upp i nästan samma resultat. Så jag är superstolt över den portföljen, den gjorde 29 procent.

Jämförelse med Lysa

Jan: Om man hade Lysa aktier, här skulle jag naturligtvis jämfört med 90 procent aktier, men man kan räkna ner det, så gick Lysa 100 procent aktier 30 procent. Så Lysa köper ju allt, köper hela höstacken, alla bolag i alla länder, inklusive tillväxtmarknader. Så det är inte så konstigt att den gick som, till exempel, SPP Aktiefond Global, eller MSCI ACWI-indexet. Så 30,3 procent. Hade du mycket aktier, så hamnade du runt 30 procent. Hamnade du runt 30 procent, så ska du vara supernöjd. Är ni med?

Caroline: Men visst skulle man kunna säga att Lysa, jämfört med globala barnportföljen, att det är lite mindre risk i Lysa?

Jan: Nej, tvärtom skulle jag säga att det är mindre. Du har fått mindre risk och mer avkastning i globala barnportföljen än vad du fick på Lysa. Det är det som är slutsatsen.

Caroline: Varför är det så? Det är ju 80 procent aktier i den.

Jan: Ja, men för att du hade guld och bankkonto.

Caroline: Ja visst, det är guld också i den. Det avgör saken.

Jan: Ja, nu vet jag inte om det var guldet som avgjorde saken. För det är lite olika konstruktion. Men det är intressant att med en lägre risk kan du få nästan samma avkastning. Beroende på hur du konstruerar din portfölj. Och nu har vi haft den här portföljen ett antal år, och jag är väldigt nöjd med den.

Lysa hållbar och nybörjarportföljen

Jan: Något som var intressant var att om man hade Lysa hållbar, alltså att man hade fondroboten Lysa och hade valt det hållbara alternativet framför det breda, då var det 34 procent. Så det gick bättre. Sen är det återigen jättesvårt att säga vad det är. Någon anledning kan vara att hållbart har gått, det har varit mycket trend i det, och nästa år kan det vara precis tvärtom.

Jan: Tittar vi på nybörjarportföljen, som består av 50 procent aktier, 10 procent guld och 40 procent bankkonto, så gjorde den 17 procent. Det är vår medel- eller balanserade portfölj. Tittar man på en Lysa-portfölj med 60 procent aktier, så gjorde den 17,3. Så vi har 17,03 mot 17,3. Så återigen, portföljerna ligger väldigt nära. Och varför jag jämför med Lysa är för att, jag tycker alltid man ska jämföra med Lysa, med en fondrobot, eftersom, och det här pratar vi mycket om i avsnitt 99 till exempel, jag kan ju välja det väldigt enkelt. Om jag kan välja någonting väldigt enkelt, då måste jag, om jag ska göra någonting själv, få betalt för det. Är du med?

Caroline: Ja, för det jobbet du gör själv, ja.

Jan: Sätta ihop en egen portfölj.

Caroline: Ja.

Jan: Annars kan jag ge det till någon annan. Är du med? Och här är mitt mål med våra portföljer lite lägre risk, lite bättre avkastning. Men de överlappar till över 90 procent. Så i det här fallet påstår jag att det inte är någon vinst i att köra nybörjarportföljen jämfört med Lysa. Är man nybörjare och lyssnar på det här, så kör Lysa. Det är same, same, same.

Hållbara 60/40-portföljen och RikaTillsammans-portföljen

Jan: Bra. Tittar man på det hållbara alternativet, 60/40-portfölj, så gjorde det 20 procent, vilket är superbra. Återigen, tänk på att den förväntade avkastningen över en tioårsperiod för en 50/50-portfölj, som detta är, alltså en balanserad portfölj, ligger på 4 procent. Så vi gjorde fem gånger årsgenomsnittet där.

Jan: Och sen det som jag har skrivit lite om på forumet, RikaTillsammans-portföljen, som är vår specialportfölj. Den består av 25 procent aktier, 25 procent bankkonto, 25 procent extremt långa räntefonder och 25 procent guld. Det är en väldigt annorlunda portfölj. Jag brukar avråda från den. Poängen med den är att den ska alltid gå plus.

Caroline: Ja, men det har den väl också gjort?

Jan: Jag jämför då med hur det gick under coronan, var det 2020? Ja, då backade den bara lite, i april, när det gick ner 30 procent. Men den gick upp plus på helåret.

Caroline: Ja, men det gick...

Jan: Jo, på helåret gick den plus.

Caroline: Ja, men jag tänkte precis där i april.

Jan: Nej, den gick inte plus, den backade också.

Caroline: Ja, men den var rätt liten då.

Jan: Rätt lite. Och tittar man sen 1970, så är det bara 3–4 år den har gått back. Men det som är så sjukt med den här är att den gjorde 10,6 procent förra året. Men till extremt låg risk. Den svänger väldigt, väldigt lite.

Caroline: Den har inte så mycket risk, menar du?

Jan: Nej, risken är väldigt... Alltså, det är ju bara 25 procent aktier. Så vi har ett helt avsnitt om RikaTillsammans-portföljen. Men den ska också göra ungefär 4 procent om året. Den gjorde 10. Så det var väldigt, väldigt bra.

Att exkludera tillväxtmarknader gav betalt förra året

Jan: Så, skulle man dra någon slutsats. Jag vet att på forumet har vi haft mycket diskussioner och jämfört. Varför har man, om man bara har typ Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära, som är våra favoritfonder, de exkluderar ju Sverige, mer eller mindre, och de exkluderar tillväxtmarknaderna. Och att exkludera tillväxtmarknader förra året var en framgångsfaktor. Det fick du betalt för, eftersom tillväxtmarknaderna gjorde bara 6 procent, när till exempel Västeuropa, eller de vi gjorde, gjorde liksom 30 procent. Globala småbolag verkar också ha gått dåligt. Så det blev man lite straffad för. Men att säga "nej, men då exkluderar man dem", nej, det är dumt, för tidigare år har du fått en vinst för dem.

Jan: Men det här är förklaringen, att om man jämför till exempel Länsförsäkringar Global, som har gjort 35 procent, med Lysa, som har gjort 30 procent, eller med SPP Aktiefond Global, som också har gjort typ 30 procent, så beror det på om man har inkluderat småbolag och tillväxtmarknader eller inte. Har man inkluderat tillväxtmarknader och småbolag, så har man en sämre avkastning än om man skippade dem. Så det är differensen. Så det är viktigt att veta när man jämför.

Räntor är fortfarande klurigt

Jan: Bra. Sen skulle jag säga så här, att räntor fortfarande är klurigt, alltså räntefonder. Att vi i många fall, som vi har pratat om tidigare under 2021, hellre väljer ett bankkonto med insättningsgaranti än att ha en räntefond. Vi har haft mycket önskemål också på forumet och på Patreon att bjuda in en räntefondsförvaltare. Så jag kommer försöka göra det under våren, att verkligen prata om räntefonder. För räntefonder är lite speciella. Om räntan går upp, så går värdet på en räntefond ner. Och vice versa. Och nu har vi minusräntor. Så det är många som spekulerar i att räntor bara kan gå upp. Och går räntorna upp, då kommer värdet på räntefonderna gå ner. Här har vi till och med Erik Strand, som var med i förra avsnittet. Han har skojat om att räntor i dagsläget är, man brukar prata om risk-free return, men han pratar om return-free risk. Alltså du tar bara risken och du backar.

Jan: Bryter man ner det också, som jag har gjort på forumet, att bryter man ner Lysa-portföljerna i sina komponenter, så gick Lysa Räntor Bred back med 0,2 procent, medan Lysa Räntor Hållbar gick plus 1 procent. Så räntor, klurigt, klurigt. Bättre, som sagt, bankkonto med insättningsgaranti.

Det som gick bra 2020 hade det knökigt 2021

Jan: Och en annan analys man kan göra av 2021 var att sådant som gick bra under till exempel 2020, hade det knökigt under 2021. Det visar svårigheten. Till exempel 2020 var det väldigt poppis med de här Swedbank Robur Ny Teknik, TIN Ny Teknik, alltså den typen av fonder. Ny Teknik, med Carl Armfelt och Erik Sprinchorn, jätteduktiga förvaltare, sjukt knökigt år. Slutade på plus 6 procent, när Stockholmsbörsen gjorde 39 procent. Det är 30 procentenheters underprestation. Jättemånga som hade de fonderna, de hade flera miljarder i inflöde. Sen kan man säga så här, att 2020 gjorde de plus 69 procent, när Stockholmsbörsen gjorde 14. Så då har man fortfarande en del av den vinsten. Om man investerade hela 2020 och hela 2021, så är nettot fortfarande att man ligger plus.

Jan: Men det visar svårigheten att jaga, alltså chasing performance, att jaga det som har gått bra. För det som kan ha gått 70 procent plus mot index 14 2020, underpresterade med 33 procentenheter, från 39 mot 6 procent under 2021. Så det är därför, återigen, där valde man en nål. Man sa: ja, en ganska stor nål, för vi köper svenska teknikbolag. Men det är fortfarande bättre att köpa höstacken.

Tack till Jonas på Opti, som använder metaforen att köpa höstacken. Man ska ge cred till, äras den som äras bör.

Frågor kring räntefonder i portföljerna

Jan: Bra. Vad tänker du, make sense, än så länge?

Caroline: Ja, men jag blir också så lite frågande kring det här med räntefonder som vi ju har i alla portföljerna.

Jan: Ja, vi har bankkonto i modellportföljerna.

Caroline: Bankkontomodeller. Ja, okej, där är det inga räntor.

Jan: Förra året sa vi det som ett alternativ, att ha en rätt stor andel på bankkonto. Och då ska det också vara så här att modellportföljerna är lite sämre, för där är det så att jag vill ha tydlig historik, transparent historik, så därför har vi dem på Shareville. Och Shareville kan man inte koppla till ett bankkonto, till exempel på Lunar, som ger 1 procent ränta med insättningsgaranti. Så vi borde egentligen, till exempel på nybörjarportföljen, ha ytterligare 0,4 procent avkastning, om man hade haft pengarna på ett sådant bankkonto. Men här är det så att jag tar den risken, till och med kostnaden med att ha det på ett ISK och inte få någon avkastning, betala extra skatt, för att ha transparensen mot er som lyssnar och tittar.

Jan: Något mer du tänker, eller något som du tänker att man kanske ligger och frågar sig, om man har lyssnat så här långt? Om man ligger och frågar sig på natten.

Caroline: Nej, vi kan gå vidare för min del.

Vad kan man förvänta sig av framtiden?

Jan: Så, då är också frågan, vad kan man förvänta sig av framtiden? Återigen, så finns det massor av studier som visar så här, gick igenom 17 000 förutsägelser, och det visade sig att de flesta, majoriteten, hade mer fel än vad de hade rätt. Vi har en hel artikel där vi brukar säga att du får mer rätt att singla slant än om du lyssnar på en expert. Så det är jättesvårt att sia. Så jag brukar tänka att korrekt svar är att börsen kommer gå 7 procent plus minus 40. Alltså någonstans mellan minus 33 och plus 47, med 95 procents sannolikhet. Så vi kan fortfarande ha extrema år som hamnar utanför det intervallet. Men lever vi tills vi är 100, så kommer det bara inträffa typ 5 gånger.

Jan: Så jag brukar tänka att om man har höstacken aktier, inte enskilda aktier, utan alla aktier, enligt de här principerna vi pratat om, så kan man räkna ungefär 7 procent i genomsnitt. Har man räntor, så ska de över en tioårsperiod ge ungefär 1 procent per år. Så då kan man räkna att om du har en sådan här balanserad portfölj som är 50 procent aktier och 50 procent räntor, så ska den ge ungefär 4 procent. Alltså då är det med räntor. 7 genom 2 och 1 genom 2, då blir det 3,5 plus 0,5. Så ungefär 4 procent.

Mycket pengar och stay rich-fasen

Jan: Och det här är, apropå det här RikaTillsammans-ramverket, någonstans där vi såg att det inte fungerade var om man hade väldigt mycket pengar. Och då brukar jag säga att tumregeln, om man har väldigt mycket pengar, om man till exempel är i stay rich-fasen, att man har de pengar man behöver, så brukar jag säga att ta mellan kanske 2–5 års utgifter på ett bankkonto med vanlig insättningsgaranti, och sen kanske ha 25 årsutgifter på en sådan här 50/50-portfölj. Och då kommer man vara fire, då kommer du kunna leva på avkastningen eller värdeökningen på den här balanserade portföljen, och du är inte superberoende av att börsen går jättebra eller jättedåligt.

Brasklapp: Hussman och The Lost Decade

Jan: Bra. Och sen ska vi se en brasklapp återigen, för att skapa dålig stämning. Vill man må riktigt dåligt kring hur börsen kommer gå framgent, så finns det något som heter Hussman Funds, alltså en amerikansk fond som heter Hussman, H-U-S-S-M-A-N. Det finns lite länkar på forumet. Där är en som heter John Hussman, och han skriver alltid så här: okej, baserat på värderingar och sånt här i förhållande till historiskt, hur ska börsen gå de kommande åren? Och då säger han, och matten är inte svår, eller är svår att argumentera mot, ska jag säga, eftersom vi har haft tio års högre uppgång. Så vad man gör är att om börsen ska göra 7 procent i genomsnitt, för det bygger på tillväxten i ekonomin, människors produktivitetsökning och så vidare, så betyder det att vi har tagit avkastning från framtiden och flyttat den till idag. För om vi har haft något som ska vara plus 39, och sen ska det bli 7 procent i snitt, så måste det komma negativa år.

Caroline: Ja, jag har tänkt det hela avsnittet.

Jan: Men du tänkte så här, jag låter Jan säga det.

Caroline: Nej, men jag vill inte säga det.

Jan: Men du har ju i princip sagt det redan.

Caroline: Ja.

Jan: Uppfört det lite grann.

Caroline: Ja.

Jan: Så han förutspår till exempel att den förväntade avkastningen över den kommande tioårsperioden bör vara typ noll. Alltså att vi till och med kan gå in i ett sådant här lost decade de kommande åren.

Etiketter på decennier

Caroline: Men, varför har man sådana namn på... Alltså, jag förstår att man har det, men det är också så lite deprimerande namn. Låt oss säga en tioårsperiod när det inte går upp nästan alls. Att det är ett lost decade.

Jan: Ja.

Caroline: Det är för att jag tycker att...

Jan: Jag tänker så här, långsiktigt så behövde det hända. Argumentera inte med verkligheten.

Caroline: Nej, men grejen är så. Jag tror att det handlar om att vi människor gillar att sätta etiketter. Så vill vi liksom ta närvaro.

Jan: Ja, och det är jag helt okej med, men det är en trist etikett.

Caroline: Varför kan man inte säga att det är ett sånt här, vad ska man säga, återställningsdecennium? Eller står det?

Jan: Jo, men man kallar det också The Great Reset. Det är det ju många som pratar om.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men jag tycker inte The Great Reset låter bättre än The Lost Decade.

Caroline: Det låter bättre än The Lost Decade.

Jan: Ja, eller The Everything Bubble är det vissa som pratar om också. Så återigen, jag gör ingen förutspåelse här att vi kommer ha negativa börser. 2022 kan absolut hamna superbra också. Men återigen, att försöka, som du var lite känslomässigt frikopplad från det, vara medveten och ta höjd för det. Om det har varit ett bra år, minska risken, ta hem en del av vinsten. Vi kommer prata lite om tips.

Caroline: Ja, men bra att du säger det.

En klocka som är sönder och båt-metaforen

Jan: Och att veta att det finns människor som har en annan åsikt. Jag tror inte John Hussman har rätt. Han har ju haft fel de senaste tio åren. Han skriver varje månad. Han tänker att snart har jag rätt. Det ökar sannolikheten för varje gott år, att jag har rätt. Sannolikheten för att vi kommer närmare en börskrasch ökar absolut för varje år. Men sen ska man vara lite taskig mot sådana som honom, så kan man säga att även en klocka som är sönder går rätt två gånger om dagen. Men det går inte att bygga en strategi på det heller.

Jan: Utan jag tror att man behöver ha en strategi som, ja, jag har en båt, och den här båten kan segla när det är bra väder. Men den kan segla när det är dåligt väder också. Så att man inte bara har en bra båt som funkar i bästa fall, om det ligger palmblad på vägen och änglarna sjunger Hosianna, och då funkar min strategi.

Caroline: Nej, precis. Jag vill inte själv vara rädslodriven. Så det är klart man kan ta hem en del av vinsten och tänka att det kan komma lite sämre tider. Men man kan också bara skita i det, va? Och bara gå vidare i livet med... Alltså bara låta det gå i sin fondrobot.

En bra båt och en buffert

Jan: Jag skulle säga så här, om jag ska sammanfatta. Har du en bra båt, det vill säga att du har någon av våra modellportföljer, du har Lysa eller Opti eller någon global indexfond, alla de är bra båtar. Det går inte ens att säga vilken av de båtarna som är bäst. Alla de båtarna är bra, för du har köpt höstacken på något sätt. Okej. Låt den segla. Sen säger jag så här, kontrollera att du har buffert. Det vill säga, kontrollera att båten är i bra skick, att du kan lämna båten om det skulle behövas ett tag och låta den driva. Nu känner jag att metaforen är på väg att spåra ut. Men att du har en buffert. Att du klarar så att när vår Avanza-portfölj till exempel var back 700 000, så var det ju inte som att vi inte hade mat på bordet.

Caroline: Nej, nej, vi hade ju...

Jan: Vi hade ju fortfarande vår buffert, vi hade vår ekonomi. Det var därför som jag kunde vara frikopplad.

Caroline: Ja, exakt.

Fira och omvandla vinst till minnen

Jan: Så det är viktigt. Sen tycker jag, när vi har haft bra börsår, jag minns inte, Caroline, vad var avkastningen, utvecklingen 2017?

Caroline: Ingen aning.

Jan: Är du med? Däremot, om jag skulle säga så här, Caroline, kommer du ihåg när vi var i Thailand? Är du med? Det minns vi. Så därför brukar jag säga, men fira, gör någonting som du kommer minnas om tio år. Ta ut en del. Säg nu att till exempel vi gjorde plus 30 procent, eller om du hade det, plus 20 procent. Ta ut, beroende på hur stor din portfölj är, några procent av den där vinsten och omvandla den till energi. Omvandla den till ett minne. Gå på en middag, eller gå på bio, eller gör en resa till Thailand, eller gör någonting.

Jan: En av de grejer som jag tar med mig 2022 är att jag kommer använda en del av våra vinstpengar för att åka på, om vi får till den här resan till USA, till Berkshire Hathaway. Jag har alltid tänkt att jag har min investerarkarriär här i 20 år och överlappat med Warren Buffett, som är en av världens mest kända och bästa investerare. Det vore ju tusan om man inte kunde säga att jag var på hans stämma. Sen är det svårt med corona, och omikron och allt det där.

Caroline: Men det är väl också en upplevelse, kan jag tänka mig. Det handlar inte bara om att kunna säga att man har varit där, utan det kommer nog vara rätt så mycket runtikring. Man kommer få insikter, och man kommer prata med andra som är med.

Jan: Ja, framförallt från RikaTillsammans-communityn. Vi är ju ett gäng därifrån. Fan vad ball att vi kommer vara 10–15 personer som åker på den här stämman tillsammans. Det är någonting som man kommer minnas, eller jag kommer minnas, oavsett hur det blir. Sen är det massa risker med det där återigen. Corona, och gubben är ju 90. Men skitsamma, poängen var att ta ut en del av vinsten och fira.

Hur mycket av vinsten man firar med

Jan: Jag brukar säga så här, har du gjort en vinst, ja, men ta ut 10–20 procent av vinsten. Inte 10–20 procent av din portfölj. Alltså 10–20 av vinsten. Sen, beroende på hur mycket det är i absolut belopp, anpassar man firandet. Sen kan man dessutom ha vissa firanden, det behöver ju inte ens kosta något. Så att man kan hitta på något. Men fira, omvandla, att du får ut någonting av det här.

Jan: Det här brukar jag säga till exempel, när min bror spelade poker, eller han spelar fortfarande poker och är väldigt duktig. När han hade sin första sejour, så tjänade han ganska mycket pengar. Men, du vet, köp någonting, så att du har något konkret från den här perioden du har spelat poker och tjänat pengar. För det kommer du minnas mycket, mycket mer.

Ett ekonomiskt nyårslöfte för 2022

Jan: Sen tror jag, som vi har pratat om i ett av de här avsnitten, tänk om ekonomi är penseln du målar ditt liv med. Att välja ett område, det här har inget med din portfölj att göra, utan det här är så här ett ekonomiskt nyårslöfte för 2022. Det är ju många som är så här, ja, jag ska ta bättre hand om mig, jag ska spara mer, eller jag ska sänka mina utgifter. Så här kommer mitt förslag på ekonomiskt nyårslöfte för 2022. Välj ett område i din ekonomi där du har koll på utgifterna och öka dem. Okej? Välj ett annat område i din ekonomi där du har koll på utgifterna och minska dem. Så att både öka utgifterna i ett område och minska dem i ett annat. That's it.

Jan: Sen kan man ha massa andra, men det kommer vi också prata om med ramverket. Vad är det som gör the big wins, vad är det som gör mest skillnad? Men det där är ett enkelt, roligt nyårslöfte.

Caroline: Vi ska liksom alltid skärpa oss.

Jan: Ja, vi ska alltid, och jag tycker det är så trist.

Caroline: Vi är ganska samspelta där.

Jan: Tur är väl det.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så det är jättekul.

Bonuskonversation: jämförelser som upprör

Jan: Och där tänkte jag egentligen att vi skulle runda av. Men jag har en bonuskonversation.

Caroline: Var det nu när du blev arg?

Jan: Ja, jag blev lite så här, ja, men inte arg, men det är så här.

Caroline: Nej, men upprörd sa du att du hade blivit.

Jan: Upprörd kring sianden kring 2022.

Caroline: Ja, men kring jämförelser.

Jan: Det är alltid, för folk har alltid lite dåligt samvete för sin ekonomi, och januari är alltid den fattigaste månaden och så vidare. Och då blir jag så här, ja, det är alltid så dags. Du vet, när man blir bjuden till TV 20 januari, så bara, ja, nu är det fem dagar kvar till lön, och det här är den fattigaste, vad gör man om pengarna tar slut? Och så är jag så här, ja, så den konversationen skulle vi haft för två månader sedan, inte nu. Och sen upplever jag att det är mycket på ganska låg nivå.

Avanzas "Mitt Avanza-år"

Jan: Men det som jag stör mig på är jämförelser. Där man tittar så här, jämför med. Och jag älskar Avanza, jag har varit kund på Avanza sedan 96. De har den här funktionen, Mitt Avanza-år. Och den är ganska kul, för de sammanfattar ens konto. Och jag har tagit en skärmklipp, och en av de viktigaste vyerna de har, som folk tar skärmklipp på och lägger ut på Twitter, eller lägger ut på forumet, är så här: okej, hur gick det för dig? Hur gick det för svenska börsen? Hur gick det för amerikanska börsen? Och hur gick det för den genomsnittliga Avanza-Janne?

Jan: Och på forumet har vi en diskussion om det här, för jag startade en tråd förra året som var så här, median-Avanza-Janne borde bara köpa höstacken och skita i att hålla på med sitt sparande. Och det stämde, för att index förra året gjorde 14 procent, medianavkastningen för en Avanza-sparare förra året typ 12 procent.

En skev jämförelse: OMXS30 mot SIXRX

Jan: Men det som jag tycker är intressant här är att då jämför man till exempel med Stockholmsbörsen OMXS30, som är de 30 mest omsatta bolagen. Och då blir jag så här, okej, så då har de jämfört 30 bolag av 400, om än de största, men de har inte jämfört alla bolag. Och nu vågar jag inte säga, nu blir jag osäker på, om den dessutom innehåller utdelningar eller inte. Men jag tycker att det är mycket mer rimligt att jämföra med Stockholmsbörsen i form av SIXRX, alltså som är alla bolag, eller nästan alla bolag. Och den gjorde inte 29 procent, utan gjorde 39 procent. Så det blir en väldigt skev jämförelse. Du jämför något som har 10 procentenheter mer eller mindre.

Jan: Sen är Avanza-Jannes snitt också så här att det innehåller inte bara aktiefonder, utan det är sparkonton, räntefonder. Men du jämför med 100 procent aktier. Är du med? Så det blir snett. Och samma sak, man jämför med Dow Jones, USA, istället för att kanske jämföra med en globalfond. Så det blir snett.

Banker jämför med fel index

Jan: Och det här är, nu är Avanza ändå de bättre, bland de bästa i klassen. Går du till en vanlig bank, så får du ingen jämförelse alls, utan då får du så här, oh, du hade ett jättebra år 2021. Din portfölj, ditt sparande, gick plus 20. Men då är ju den relevanta frågan att ställa: ja, men i jämförelse med vad gick det bra eller dåligt? För om jag kunde fått hela Stockholmsbörsen, om jag bara köper höstacken Stockholmsbörsen, så gjorde den 39 procent. Att köpa höstacken Stockholmsbörsen, det är samma sak som att köpa fonden Plus Alla Bolag Sverige, eller SEB Sverige Index. Okej? Vill jag köpa höstacken världen, ja, då kan jag köpa antingen Lysa, eller Länsförsäkringar Global Indexnära, eller SPP Aktiefond Global.

Jan: Så när du jämför din utveckling, jämför det inte med det index som du får by default av banken, för de kommer med stor sannolikhet ge dig ett index som kommer få dem att framstå bättre än vad de är. Din genomsnittliga Avanza-sparare framstår ju mycket bättre om hen fick 20 procent och Stockholmsbörsen gick 20. Är du med? Det är fortfarande dåligt, men det är bättre än att säga att genomsnitts-Avanza-Janne gick 20 och Stockholmsbörsen gjorde 39. Är du med? Det är mycket bättre, om du jämför till exempel så här, ja, men om du hade pengarna på ett bankkonto, då hade du fått noll, nu fick du 20 procent hos oss i den här fonden. Ja, fast hade du köpt hela höstacken, då hade du haft 39 procent, eller 30 procents avkastning.

Vad ska man jämföra med?

Jan: Så jag tycker att ska du jämföra med någonting, har du svenska aktier i din portfölj, då ska du jämföra med Plus Alla Bolag Sverige, alltså SIXRX, hela Stockholmsbörsen. Den gjorde 39 procent. Har du en globalfond, att du investerar globalt, ja, då ska du jämföra antingen med Länsförsäkringar Global, som gjorde 35 procent, eller SPP Aktiefond Global, som gjorde 30 procent. Och skillnaden mellan SPP Aktiefond Global är att den har mer tillväxtmarknader, därför gick den sämre än Länsförsäkringar Global, som inte har med tillväxtmarknader. Men om jag ska välja mellan de två, så gillar jag hellre den bredare på lång sikt, än den som är smalare. Är detta förståeligt? Jag tycker det är viktigt.

Caroline: Ja.

Jan: Och vissa, vet jag, till exempel Söderberg & Partners, och Max Matthiessen och sådana, rätt länge, jag vet inte om det är så fortfarande, för jag inte kunde det hos dem, men de hade inte ens med jämförelseindexet. Så du kunde inte jämföra, utan det enda du fick var så här, ja, men jag gick plus 20 procent.

Caroline: Ja, jättesvårt.

Jan: Ja, det låter ju superbra.

Caroline: Nej, men det är jätteviktigt att veta vad man ska jämföra med, och det kanske man inte alltid kan räkna ut själv.

Jan: Nej.

Caroline: Nej, precis. Jag är inte så intresserad, eller nybörjare.

Jämför med rätt aktieandel

Jan: Och samma sak där, att jämför man till exempel, om man tittar på nybörjarportföljen och säger så här, men Jan, den gick ju skitdåligt, den gick ju bara 17 procent. Jag hade ju fått 30 procent i Länsförsäkringar, eller 35 procent, dubbelt så mycket i Länsförsäkringar Global. Ja, fast nybörjarportföljen hade ju bara 50 procent aktier. Så då måste du dela 35 procent med två, för att jämföra rätt. Så att jämförelser är klurigt. Jag hade ett längre rant kring det här förra året, men jag tänkte att vi inte behöver återuppliva det, utan jag kan länka till avsnitt 184, där vi pratar om just det här med survivorship bias också.

Jan: Att jämförelser är klurigt, men jag tror, ska man jämföra för förra året, så 30 procent är ganska rimligt. Fick du bättre än 30 procent, grattis, bra jobbat. Fick du mindre än 30 procent, titta på om det är jämförbart. Och är det jämförbart, att du hade till exempel 100 procent aktier, men du fick under 30 procent, då hade jag verkligen tagit mig tiden och inventerat. Vilka antaganden gjorde jag som inte stämde? Hur ser min beslutsprocess ut?

Beslutsprocess före utfall

Jan: För som vi också pratat om i andra avsnitt, det viktiga är inte utfallet, det viktiga är beslutsprocessen. För man kan ha rätt beslutsprocess och sen kan man ha otur. Som till exempel i år, beslutsprocessen att ha med tillväxtfonder är korrekt, men utfallet visade sig vara fel. Men det betyder inte att beslutsprocessen är fel. Och ska jag välja inför 2022, ha med tillväxtfonder eller inte, eller tillväxtmarknader eller inte, så kommer jag säga, ha med tillväxtmarknader, för att processen, beslutet, är rätt. Sen kan jag inte bedöma det på utfallet.

Caroline: Nej.

Jan: Make sense. Bra.

JP Morgan: den genomsnittliga investeraren

Jan: Sen lämnar vi diskussionen huruvida Avanza bara borde ge sina kunder en indexfond eller inte. Det har vi en diskussion om på forumet. Värt att komma ihåg, jag tror inte vi kommer ha möjlighet att göra ett avsnitt kring det här, men också en diskussion i forumet som vi har: JP Morgan släppte sin investor outlook, eller market outlook, per 31 december. Och då jämför de alltid också så här, okej, hur har olika tillgångsslag gått, och hur har den genomsnittliga investeraren presterat? Och det visar sig att den genomsnittliga investeraren ligger på ungefär 3 procent för perioden 2001 till 2020, medan amerikanska börsen ligger på 7,5 procent.

Jan: Så återigen, för de flesta, det är bara vatten på kvarnen. Att köpa höstacken är bättre än att leta efter nålarna. Hur man än vänder lite. Siffrorna från Avanza pekar på det. JP Morgans underlag visar på det. Vi har flera forskningsrapporter som pekar på det. Och sen, det bästa med pengar är att du behöver inte välja antingen eller. Du kan köra både och. Du kan köra en portfölj med nålar, och du kan ha en höstacksportfölj.

Avrundning: nästa veckors avsnitt

Jan: Bra. Det var väl det jag tänkte att vi skulle gå igenom idag. Nästa vecka vet jag inte riktigt vad det blir, men jag misstänker att det blir bästa fonderna 2022. Men som sagt, man behöver inte sitta och avvakta, utan man kan kolla på 2021-listan, den kommer stämma till 90–95 procent. Och samma sak veckan efter, blir det en ombalanseringsartikel, men den kommer i stora drag vara samma som 2021. Så jag får till och med hitta någon twist, annars kan vi inte prata så här, nu pratar vi exakt samma som vi gjorde förra året.

Vad tog vi med oss?

Jan: Bra. Vad tog du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Inget, Jan, det var skittråkigt. Jo, nej, men det var... Jag kan inte alltid komma med ett svar på en gång, men jag tänker att både du och jag har väl pratat mycket på sistone om att vi vill uppleva lite mer kanske. Det där med att fira och ta ut lite av sin vinst, eller kanske inte ens behöva göra det, för mycket är gratis också här i världen. Vi vill ju ha kul. Det är ju det som pengarna är till för.

Jan: Ja, men precis, att de ska användas.

Caroline: Ja, men snyggt.

Jan: Och det är faktiskt en diskussion vi har i forumet. Du kan också hoppa in där. Jag kan skicka tråden till dig. Vad tog du själv med dig?

Caroline: Nej, men att planen höll även 2021. Alltså, antagandet och beslutsprocessen korrekt. Ja, det är väl det, att det extraordinära var nog att det inte var något som var extraordinärt. Det skulle jag väl säga.

Skittråkigt, men tråkigt är bra. Smart sparande är inte spännande.

Caroline: Det är väl det som jag tänker.

Klappa dig själv på axeln och fira

Jan: Grymt. Stort tack till dig som har tittat och lyssnat. Jag hoppas att vi ses, antingen i forumet eller RikaTillsammans-communityn. Och klappa dig själv på axeln, har du tjänat pengar under 2021. Fira. Det är väl det stora rådet från det här avsnittet, att njut lite av pengarna också. Du har gjort bra, och det är värt att vara stolt. Så, tack så mycket, och så ses vi nästa vecka.