Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Varför vi vill klicka på "13 aktier du ska äga 2023"
2. En parad av expertrubriker
3. Ingen följer upp förutsägelserna
4. Behovet av en auktoritet
5. Alfred Cowles III och den första studien
6. Lindy-effekten
7. Varför vi vill att någon ska veta
8. Behöver vi relingarna?
9. 2022: sjätte sämsta året sedan 1870
10. Första gången på länge att aktier och räntor faller ihop
11. Flash crash och dollarkursen
12. Högre förväntad avkastning på svenska börsen
13. Att övervikta Sverige i nysparandet
14. Från TINA till TARA
15. Sektorrotation och konkurser
16. 85 procent av aktierna gick back
17. En snabb genomgång av 2022
18. Hur Lysa gick 2022
19. Modellportföljerna 2022
20. Tur eller skicklighet?
21. Vad kan vi titta framåt på?
22. Lågkonjunktur och börsen
23. Sparhorisonten är din bästa vän
24. Året lär ha en drawdown
25. Den genomsnittliga Avanzianen slår inte index
26. Egna misstag på Avanza
27. Lärdomar är guld värda
28. Optis graf: 160 gånger pengarna
29. Risktrappan: räntor och aktier
30. Att flytta pengar i tid
31. Tillbaka till indexfonder och IGM-panelen
32. SPIVA Scorecard
33. 20 år med SPIVA
34. Sida ett, fortfarande
35. Bra resultat består inte
36. New York Times om SPIVA
37. Lack of persistence
38. "Missade du tåget?"
39. Strategisk mediokritet
40. Jämförelser: Ny Teknik och fastighetsfonder
41. Tesla: grafen som har allt
42. SBB och sköldpaddan mot haren
43. Vad tar vi med oss?
44. Ett felaktigt beslut kan sudda ut tio år
45. Slott i Frankrike om 15 år
46. 12-12-12-regeln
47. Avrundning och RikaTillsammans-programmet

Varför vi vill klicka på "13 aktier du ska äga 2023"

Jan: Det är spännande att vi vill klicka på de här rubrikerna, 13 aktier du ska äga 2023, när forskningen och professorer och studier visar att det går inte att förutse marknaden.

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 285 och idag kommer det handla om, vad kan vi säga om 2023? Även om jag inte gillar det hos andra, så tänker jag att vi ska göra lite förutsägelser för 2023, men kanske i lite annan form. Vi kommer prata lite om SPIVA, vi kommer prata lite om indexfonder, såklart, vi kommer prata lite om 2022, och det blir lite gott att blanda, som en godispåse.

Caroline: Trevligt. SPIVA, det får vi ta vad det är.

Jan: Det kommer vi till. Men jag tycker att det här är fascinerande, för det här är den tiden på året, början av ett år. Vi spelar in det här i januari, och det är alltid tiden då man ska göra förutsägelser. Mycket om hur kommer 2023 gå? Vad kommer att hända? Och jag tycker att det här är fascinerande, och jag roade mig med att bara googla "Dagens Industri 2023". Och sen tog jag några av rubrikerna som dök upp. Så du kan ju läsa snabbt de här olika rubrikerna.

En parad av expertrubriker

Caroline: Förvaltaren säger: "Sju aktier att köpa inför 2023. Imponerande." Börsen 2023. Nu är det chans till revansch. Börsprofilen säger: "Lägg nästa års vinnaraktier i portföljen redan nu." Analyschefen säger: "Sju aktier som slår börsen. En dröm att äga." Experterna: "Slipp börskaoset. 13 aktier för byrålådan 2023." Expert: "Bygg en pengamaskin till 2023. Aktierna att plocka." 13 aktier att köpa inför 2023 enligt experter.

Jan: Ja, precis. Och jag tycker att det här är ju fascinerande, att vi vill ju, till och med jag, som vet att det här inte fungerar, till och med jag som har läst studierna, som vi hade uppe förra året, som var så här, singla hellre slant än att lyssna på en expert om framtiden. Där man gjort undersökningar, visat att experter har mindre än 50 procent rätt i genomsnitt. Jag blir ju ändå sugen på att klicka på dem.

Caroline: Du blir sugen på att se vad det är för tips.

Jan: Ja, men såklart.

Caroline: Det klickar med din hjärna.

Jan: Ja, men exakt. För jag tror, särskilt när vi haft ett 2022, som var ett ganska stort, stökigt år, om man var investerare. Och det är ju typ alla i Sverige, vi har ju våra fonder, och vi har aktier i pensionen åtminstone. Och kan man inte, eller inte är särskilt intresserad, så blir det gärna så att vi vill gå till en auktoritet, och vi vill få svar. Och då blir det så här, lyssna här, förvaltaren, auktoritetsargument, expert, experterna, auktoritetsargument, analyschefen, börsprofilen. Så då blir det, lyssna på oss, vi vet. Och jag tänker att det är det vi ska prata lite om idag.

Ingen följer upp förutsägelserna

Jan: Men det som jag ibland önskar att man gjorde mer av, det var ju att följa upp det här ett år senare.

Caroline: Ja, följa upp det.

Jan: Vi har ju någon tidning som vi får där de faktiskt gör det. Titta hur det har gått.

Caroline: Ja, då har jag nästan missat.

Jan: Jag tog ett klipp här, bara ett av många. Jag roar mig ibland med att spara de här tidningsklippen. Och det här var ju från redan tiden för ett år sedan. Så då var det så här, året som kommer 2022, sparekonomerna spår en normal börs 2022. Och sen skriver de, ja, men vi tror på ett normalt börsår under 2022 efter den senaste tidens breda uppgångar. Jag skulle säga att ekonomin fortsätter i bra styrka under 2022 och 2023. Det finns hot på himlen, vi har låga räntor, de kommer inte att höjas de närmsta åren. Och då skriver de, men de kan ju inte veta.

Caroline: Nej, och ingen kan veta.

Jan: Det är det som är poängen, så det är därför jag inte ens nämner vem det är som har sagt det. För det handlar inte om att göra sig lustig på deras bekostnad.

Caroline: Men då tror jag att det handlar lite om att skilja på, vilka råd ska jag lyssna på? Om det är så här, singla hellre slant än att lyssna på en expert. Varför ska man då lyssna på oss? Eller varför ska man då lyssna?

Jan: Och då brukar jag tänka att det handlar om vilken typ av råd är det man lyssnar på? Och vad är det man kan säga? Och det jag tänker, eller mitt mål med det här avsnittet, är att försöka ge lite kött på benen, ge lite bakgrundskänsla, så att man har den där nyansen. Vad är rimligt att förvänta mig? För jag har ju ingen aning om hur 2023 kommer att gå. Eller jag har en aning, men det är ett ganska ointressant svar på den frågan. Och vi kommer till det.

Behovet av en auktoritet

Jan: Så där tänker jag att det handlar om den här känslan att vara medveten om att alla har vi den här känslan att vi vill ha. Vi vill luta oss på en auktoritet, men att auktoriteterna ställer nåt snabbt.

Caroline: Är inte det lite det här att man är van att ha föräldrar hela sin uppväxt, som har haft åsikter och tyckt och oftast haft rätt också?

Jan: Ja.

Caroline: Och sen så har man inte det efter ett tag.

Jan: Ja, men lite så. Och sen är det så här, nej, men kan man inte, då går man till banken och frågar. Kan jag inte renovera hemma? Då går jag till en hantverkare och frågar. Och man tänker att det finns någon som har svar där ute. Men grejen är att det är skillnad. Och det är det här som jag försöker tjata om i alla avsnitt. Det är skillnad på att investera och att spela schack eller måla en vägg. Att måla en vägg, där är det väldigt lite slump, väldigt mycket skicklighet. Om vi tar börsen, där det är ett slumpmoment. Det är som att säga, men vet du vad, jag ska gå till någon, hur man blir en bättre roulettspelare? Eller hur man blir en bättre lottoköpare på Ica. Hur köper jag trisslotter bättre än någon annan?

Caroline: Jag är med, det går liksom inte att träna, det går inte att träna på att bli bättre roulettspelare. Eller, det går inte att träna på att, ja, men jag ska bli bättre trisslottskrapare.

Jan: Det finns ju sådana rubriker som jag har sett, jag vet inte, någon tidning där det är så, de här numren ska du aldrig missa när du spelar på lotto. Så tänker jag så här, fast...

Caroline: Ja, exakt. Så vissa tycker nog att det finns en skicklighet i det.

Jan: Ja, men precis. Och det handlar ju lite, jag har träffat, nämnt i tredje avsnittet i rad, Jonatan Stoltenberg, han pratar ju om det här med Yoda-argument, auktoritetsargumentet. Att vissa säger så här, Yoda säger att, och därför är det sant. Börsexperten, analyschefen, börsprofilen. Och jag ska vara helt ärlig, jag gillar ju också Yoda-argumentet. Att säga, nej, men forskningen säger att.

Caroline: Ja, men hur vet du att forskningen är rätt? Relevant ens i den här frågan? Har forskningen gjorts på just de här förutsättningarna? Vad är den statistiska signifikansen? Men det låter mycket bättre att bara säga att forskningen säger att...

Jan: Ja, jag håller med. Jag har varit i forskning, så jag...

Alfred Cowles III och den första studien

Jan: Så jag tänker att vi ska introducera en ny person här, som jag tror ingen har hört talas om. Om det är någon som har hört talas om den här personen, får ni gärna lägga en kommentar. Men det här är alltså Alfred Cowles III. Och det som är roligt med Alfred Cowles III, är att han var född i början av 1900-talet. Och det sägs att han var den förste som undersökte hur duktiga analytiker och tidningar är på att förutsäga hur börsen kommer gå. Och det här gjorde han 1933. Så det är inte ens som att vi har hittat på det här nu, utan redan för hundra år sedan så gillade vi att gå och lyssna på experter. Och redan för hundra år sedan så fanns det människor som var så här, det verkar inte riktigt som att de här experterna har så mycket koll som de säger. Så då gjorde han en egen studie för hand, där han ritade en graf på utfallen och sen jämförde han det.

Caroline: Men vad var det för experter?

Jan: Analytiker.

Caroline: Analytiker.

Jan: Som uttalade sig om hur aktier kommer att gå. Jag tror han undersökte professional agencies. Och det var typ 24 stycken. Och sen jämförde han då de här stock market forecasting. Och hur skulle det här blivit om man bara slumpade. Och du kan skriva då vad han skriver.

Caroline: Ja.

Jan: A review of these tests, he concluded, indicates that the most successful records are little, if any, better than what might be expected to result from pure chance.

Caroline: Det var inte bättre än slumpen.

Jan: Nej. Och sen elva år senare, 1944, så gjorde han en mycket större studie, som inte var bara 24 agencies. Tänk att det här gjorde han manuellt, 1944, innan det fanns datorer, som kan göra det här automatiskt.

Caroline: Hur många sådana agencies?

Jan: Han gick igenom 7 000 förutsägelser över en 15-årsperiod.

Caroline: Men han var säkert adlig, så han hade gott om tid att sitta.

Jan: I USA?

Caroline: Ja, nej okej, han var kanske inte adlig då. Ja, men vi vet inte.

Jan: Det här är så roligt. Jag inser så här när jag gör de här avsnitten med dig, att jag borde läsa på om personer, men jag är så här, studien är det intressanta.

Caroline: Men du kommer ju in på hur folk lyckas eller har tid med, eller orkar och sådär.

Jan: Men då skriver de i den här studien, "He concluded once again that there was no evidence to support the ability of professional forecasters to predict future market movements." Och sen, den här studien har ju repeterats om och om igen. Så det är inget nytt.

Lindy-effekten

Jan: Jag vill bara visa på det här som jag ibland kallar för Lindy-effekten, som Taleb pratar om, att ju äldre ett resultat är och det håller över tid, desto större är sannolikheten att det kommer hålla över tid även i framtiden.

Caroline: Ja, för det måste stresstestas.

Jan: Ja, så det här är den här principen att vi är ganska, att förutsägelser inte är bättre än slumpmässiga. Det har ju hållit i över hundra år. Och har det hållit i över hundra år så lär det hålla i hundra år framöver.

Caroline: Ja, och man kan heller inte argumentera att börsen är annorlunda nu och att det är mer komplext och sådär.

Jan: Ja, tvärtom skulle man argumentera för att det är svårare idag. Det finns studier, andra som har tittat på det där, som visar att det var lättare att förutsäga börsen förr.

Caroline: Jo, men det visar han ju att det inte går.

Jan: Nej, inte ens då.

Caroline: Medan idag är det svårare.

Jan: Ja, det är svårare idag. För det finns mindre överskott. Det är fler aktörer som tävlar om ett mindre överskott. Förr var det ett större överskott med färre aktörer. Det här alfat som man tävlade om.

Caroline: Ja, du säger det.

Jan: Ja, men det är som på marknaden. Tänk på att på marknaden så är det, där är hundra blommor som man kan plocka upp. Förr så var det kanske tio aktörer som skulle samla på sig de här hundra blommorna. Idag är det kanske tusen aktörer.

Caroline: Som tävlar om samma hundra. Men vad jobbar han med, Alfred Cowles?

Jan: Caroline, jag vet inte.

Caroline: Nej, jag tänkte om han var själv någon typ av analytiker.

Jan: Jag vet inte, jag får återkomma. Frun, vi kollar det i efterhand. Jag kan säga, så här är det att leva med Caroline även i andra områden. Inte bara Alfred Cowles.

Caroline: Så här är det att leva med Jan även i andra områden. Noll koll alltså, kan jag säga.

Jan: Men då läser... Ja, då går vi vidare.

Varför vi vill att någon ska veta

Caroline: Då går vi vidare.

Jan: Ja, och då skriver... Han frågade...

Caroline: Varför tror du att det är så här?

Jan: Så skrev han så här. Even if I did my negative service after every five years or others continued them when I'm gone, it wouldn't matter. People are still going to subscribe to these services. They want to believe that somebody really knows. A world in which nobody really knows can be frightening.

Caroline: Ja. Det har ni ju rätt i.

Jan: Jag tycker det här är väldigt, väldigt klokt. Att vi människor, vi så här... Jag behöver bara gå till mig själv. Jag hatar slump. Jag gillar inte slump. Jag vill ha kontroll. Jag vill veta, så här kommer det bli. Vi har ju till och med ett Excel-dokument nu som du i och för sig inte har tagit del av. Där jag har skrivit upp grejer som kan gå åt helvete. Hur vi tacklar dem innan det har hänt. För att vi ska ha någon slags resiliens. Värmepannan går sönder, eller du vet, vi blir sjuka mitt i ett projekt eller något sånt där. Och ibland har man inte ens svaret. Men det är också ett försök till att skapa resiliens i sitt liv.

Caroline: Ja, och ändå så inser man så här. Ta de i Ukraina. De löser ju det som behöver lösas när det händer.

Jan: Och där kan vi bara ta så här. Vi har ju en programmerare där. Och till exempel han säger nu har det ju dykt upp massa co-working spaces där säljargumentet är så här. Ja, men vi har en dieselgenerator och en Starlink. Och så att nu kan vi jobba. Och sen så har det blivit en big business i Kiev till exempel. Så jag menar, där kommer ju hela tiden möjlighet. Och jag fattar så här rationellt att den här oron för grejer är ju så att oron för oron är ju större än energin som behövs för att hantera någonting. Men vi hamnar i det här att vi vill gärna veta. Man är så här, okej att jag inte vet. Okej att jag inte vet hur börsen kommer gå. Men Jan vet. Han vet åtminstone. Eller börsexperten vet. Eller analyschefen vet.

Jan: Och där var ju, jag tror det var någon som tipsade om det i forumet också, att det var någon podd med någon CFO, finanschef på ett bolag, där han bara ställde den här frågan så här, jag vet inte hur mitt bolag där jag är finanschef kommer gå om tolv månader. Hur kan ni som är utomstående, som följer flera bolag, veta det här bättre än mig?

Caroline: Det var modigt sagt.

Jan: Ja, och det är sådana här svåra frågor som vi gärna vill veta.

Behöver vi relingarna?

Jan: Och då tänker jag lite också i det här avsnittet, vilka är de här relingarna som jag kan hålla mig fast vid? Hur kan jag, vad kan jag ändå ställa foten någorlunda?

Caroline: Men får jag också säga så, kan det vara så att vi behöver ha de där relingarna? Om det inte finns några relingar, ska vi skita i det?

Jan: Det är skitskrämmande. Jag fattar att det är en sak.

Caroline: Jo, men det är också spännande. Nu blir det så himla abstrakt kanske. Om vi inte har relingarna, varför ska vi bygga upp sådana här fejk-relingar då? Kan vi inte bara leva i den världen där det inte finns några relingar och sen så hanterar man det då?

Jan: Ja, säkert. Det känns jättejobbigt i magen, tänker jag.

Caroline: Ja, gå vidare. Jag kan ta mer sen, om det dyker upp någonting.

Jan: Du kan ta det, du kan förbereda ett eget avsnitt.

Caroline: Ja, jag tror inte det.

2022: sjätte sämsta året sedan 1870

Jan: Men om vi tittar då, så Stockholmsbörsen, som de förutsåg då att 2022 skulle vara ett ganska normalt år, så kan vi säga så här, att Stockholmsbörsen hamnade på det sjätte sämsta året sedan 1870. Hamnade på minus 22,77 procent, eller minus 23.

Caroline: Det låter värre när du säger så här, sjätte sämsta året.

Jan: Ja, men där är ganska många år som hamnade runt minus 22, så runt minus 20 procent skulle jag inte säga sticker ut som något extraordinärt. Det sämsta året någonsin var 2008 på minus 39 procent. Näst sämsta var 2002 på minus 36. Men sen är det ganska många år som ligger på runt 20, typ 1914, 1921, 1932, 1966 och så vidare. Men däremot, vad som var väldigt ovanligt för 2022, är att normalt sett så brukar vi alltid säga, räntor är krockkudden i en portfölj. Och räntorna har ju varit noll, så då har räntefonder inte gett någonting. Så de senaste två åren tror jag att vi tipsade om så här, skit i räntefonder, ta bankkonto istället. Jag tror vi sa det. I alla fall som en av variationerna sa vi det 2022, i början, och 2021.

Första gången på länge att aktier och räntor faller ihop

Jan: Men det är väldigt, väldigt ovanligt att både aktier och räntor går ner samtidigt. Och det har typ bara hänt fyra gånger i historien någonsin. Och jag tror att de andra tillfällena var 1969, när man hade hög inflation. Sen var det 1941, när USA gick med i andra världskriget, och 1931, när Storbritannien övergav guldfoten eller guldstandarden. Så nu pratar vi amerikanska räntor och aktier. Men det är ganska intressant att veta att på det sättet var 2022 väldigt, väldigt ovanligt. Och jag tror att Jonas Sjömberg på Opti i deras nyhetsbrev räknade fram att 2022 var det sämsta året för räntemarknaden sedan 1788.

Caroline: För räntemarknaden?

Jan: För räntemarknaden. Och då är det inte att 1788 var ett sämre år. Det var bara att vi har inte bra data bortom 1788. Och då ska man komma ihåg 1788, det var året innan George Washington blev president i USA. Det är sjukt länge sedan.

Caroline: 1788 sa du. 1789 var franska revolutionen. Var det det?

Jan: Ja, okej. Ja, det visste jag inte.

Caroline: Kan du inte den? 1789?

Jan: 1789? Nej. Jag vet inte vad det är.

Caroline: Nej, det visste jag inte.

Jan: Så till och med 100 år innan amerikanska inbördeskriget. Så det var ganska intressant. Man kan säga att den globala räntemarknaden backade minus 13 procent. Och då ska du säga återigen att räntor tenderar normalt stå stilla eller gå upp när aktier går ner. Så det kan man väl säga.

Flash crash och dollarkursen

Jan: Någonting annat som jag tyckte var en händelse från 2022. Vi hade den här, jag vet inte om det är någon som minns, men 2 maj hade vi den här flash crash. Att Stockholmsbörsen gick ju ner med 7 procent på fem minuter. Så det var så här 1 000 miljarder kronor i värde som försvann.

Caroline: Ja, jag minns det nu.

Jan: Ja, och sen visade det sig att det var någon på Citibank som hade gjort bort sig.

Caroline: Ja, fråga nu inte vem det var.

Jan: Det var varför.

Caroline: Jag frågar inte det.

Jan: Och sen hade vi det som också var speciellt, som vi behöver kasta lite ljus på. Det var ju att dollarkursen var som mest typ 11,50, 11,49. Och jag tror att Niklas Andersson på Avanza skrev att det var den högsta dollarkursen sedan 1985. Alltså på nästan 40 år. Så det var också ganska ovanligt, den stora försvagningen. Och varför det är relevant, det är för att många av oss som investerar i indexfonder, globala indexfonder, som vi brukar säga, äg allt, äg hela höstacken, äg alla bolag i alla länder, i alla branscher. Det har ju på mångt och mycket räddat oss. Att vi har haft, trots att det varit ett rekordmässigt dåligt år, har det ändå räddat många av oss med indexfonder, att vi ligger så här minus 8 procent.

Caroline: Var det för att den amerikanska dollarn stärktes så mycket?

Jan: Ja, exakt. Och eftersom vi ägde någonting i svenska kronor och sen även om den globala börsen hade stått stilla, om då dollarn stärks med 20 procent, så kommer vi få 20 procent mer svenska kronor. För nu får vi 120 kronor för den där hundralappen, trots att den har varit oförändrad. Och det är viktigt att veta, för att nu 2022 var det jättepositivt för oss. Men någon gång så brukar man ju säga att valuta över tid spelar ingen roll, är oförändrad. Så att vi någon gång kommer få betala tillbaka den vinsten i form av att, även om börsen hade varit oförändrad, så kommer den försvagas och då kommer vi få färre svenska kronor för dollarn.

Caroline: Så det jämnar ut sig?

Jan: Så det jämnar ut sig.

Högre förväntad avkastning på svenska börsen

Jan: Men det här är också överkurs, överkurs, överkurs. Det här har ju också gjort att till exempel den förväntade avkastningen på den svenska börsen framåt är ju nu högre än den förväntade avkastningen på den globala börsen. Så för den som vill göra en spekulation i lekhinken eller i spekulationshinken så är det ju bättre, man har bättre odds, inga garantier och man kan förlora delar eller hela sitt kapital, så alla vanliga friskrivningar. Så man har större sannolikhet att göra en bättre affär på den svenska börsen än på den globala börsen framgent, givet att man tror att dollarkursen kommer gå tillbaka och att den svenska börsen kommer komma ifatt. Det finns diskussion på det här i forumet.

Jan: Så det är jätteviktigt att veta också i dagens avsnitt. Nu hade vi ingen sådan disclaimer-episod, men historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. När vi pratar om sparande, investeringar, man kan förlora delar eller hela sitt kapital, det finns inga garantier. Och vi rekommenderar nästan alltid den här fyra-hinkar-principen för att se att man har rätt balans. Och det kommer ett uppdaterat avsnitt, jag tror det är två år sedan vi gjorde ett avsnitt på den.

Caroline: Bra.

Att övervikta Sverige i nysparandet

Jan: Så där har vi också en tråd, jag kan länka till det separat, där några av oss har tiltat mer mot, och då pratar vi inte om att sluta spara globalt, utan vi har sagt så här, om standardläget är att man ska ha 80 procent globalt och 20 procent Sverige, så har nu några av oss sagt så här, ja, men då nysparar Sverige 50 procent globalt i nysparandet, så att det är fortfarande små delar i portföljen.

Caroline: Hur gör man det när man nysparar? Ändrar man lite inställningar då i till exempel Lysa?

Jan: Nej, Lysa kan man inte påverka. Så Lysa återigen, Lysa är ju så här one. Du behöver inte tänka, du behöver inte oroa dig. Så det här är till exempel några av oss gjort ett tjänstepensionssparande eller i eget sparande. Det var därför jag kallade det för ett överkurstips. För den nördiga, men som ändå är så pass, folk kommer säkert argumentera, ja, men nu pratar du om att tajma marknaden. Jag bara, visst kan man se det här som en del av att tajma marknaden, men å andra sidan så när man fick Nobelpriset också, tror jag det var 2013, så pratar man också om framtida förväntad avkastning, har ganska stor roll i det här. Och vi pratar fortfarande om att köpa index. Det är bara att vi säger så här, köp svenskt index lite mer än ett globalt index.

Caroline: Jag har faktiskt aldrig tänkt på det med att tajma marknaden är inte bara en viss kort tid.

Jan: Nej, det handlar om i tid.

Caroline: Ett par dagar, utan att det kan vara under en längre tidsperiod. Nu tror jag det här.

Jan: Ja, eller precis. Men det är viktigt att komma ihåg att också så här formellt låter det så här, alla avvikelser från en global indexfond gör att du tar en risk som du normalt inte får betalt för. Men det är grundtesen.

Caroline: Bra.

Från TINA till TARA

Jan: Någonting man kan annars säga också om 2022 är att vi gick ju från TINA, som är så här, there is no alternative, till TARA.

Caroline: Jo, men jag fattar aldrig det där TINA riktigt.

Jan: There is no alternative till aktier.

Caroline: För man kan inte få superbra avkastning någon annanstans. I guld eller räntor eller...

Jan: Nej, there is no alternative.

Caroline: Ja. Och nu är det TARA då.

Jan: There are reasonable alternatives.

Caroline: Och vilka är de då?

Jan: Ja, men nu är det ju räntor. Det som jag sa till någon, det här är för första gången på 12 år som vi har en ränta, 14 år, som vi kan få hyfsat betalt för risk i räntefonder. Jag sa i USA nu så kan man få bankkonton med 4,5 procents ränta. Det är ju unheard of på de senaste 15 åren. I Sverige tror jag att jag såg något låst bankkonto på 3 procent. Kunde få 3 till 3,5.

Caroline: Men låst betyder att det är 12 år.

Jan: 3 år till och med. Ja, du kan få 2 procent i olåst.

Caroline: Men det är väl ändå helt...

Jan: Ja, det är väl... Nja. Med tanke på att vi har inflation på 9 procent så är det fortfarande en real förlust på 6.

Caroline: Jag tänker alltid att inflationen är 2, att den fluktuerar lite.

Jan: Nej, den har fluktuerat.

Caroline: Men det gör den inte, nej.

Jan: Nej, den har ökat. Och det var ju det som var överraskningen. Och då är liksom botemedlet mot hög inflation är ju hög ränta.

Caroline: Okej.

Jan: Ska man vara lite tuff, lite som en kompis pratade om. Har man bolån så är det till exempel dumt att ha bolån och sparkonto samtidigt, eller bolån och räntefond samtidigt. Då är det bättre att amortera. Vilket jag i stora drag håller med om.

Sektorrotation och konkurser

Jan: Vad ska man annars säga mer om 2022? Första gången räntor och aktier gick ner samtidigt i USA sedan 1969. Fjärde gången någonsin. Vi hade en tydlig sektorrotation från tillväxt till värdebolag. Så att man straffade, senaste åren har ju alla de här bolagen som har växt fått jättehöga värderingar. Och vi såg ju allt från Tesla som har åkt ner till Facebook, Meta-aktien som har åkt ner, Amazon tappade 50 procent. Allt som har med tillväxt har ju tappat. Många nystartade, många nya bolag har ju förlorat, där är en lång lista med bolag som förlorat 80 till 90 procent av sitt värde.

Caroline: Men är det inte så, nu hänger jag inte riktigt med i finansmedia, men har det varit många konkurser?

Jan: Ökat antal, men jag tror att vi kommer se fler nu under 2023.

Caroline: Ja, för det är en fördröjd effekt.

Jan: Och framför allt så är det många onoterade bolag som inte får kapital nu. Så att det blir en stor rensning. Vilket på sätt och vis, tufft för de som är med om det.

Caroline: Det kan vara dålig tajming. För någon som har en bra grej.

Jan: Ja, men å andra sidan så brukar jag säga så här, de bra idéerna får pengar. Och det här är väl den där creative destruction som behövs i ett kapitalistiskt system. Att man prioriterar.

85 procent av aktierna gick back

Jan: Något också som visar på svårigheten med att investera i enskilda aktier. 131 bolag av 1 033 bolag på Stockholmsbörsen slutade på plus.

Caroline: Var det bara så mycket plus?

Jan: De andra då, 12 eller så, vad gick ju plus tack vare sina utdelningar. Men det betyder att, vad ska man säga, någon uppskattning här. Att 85 procent av alla aktier gick back förra året. Det är intressant, och apropå den här sektorrotationen, så var ju 90 stycken värdebolag. Så 90 av 131 bolag som gick plus under 2022 var värdebolag. Att de har låga multiplar, lönsamma bolag.

Caroline: Jag kommer aldrig ihåg vad multiplar är för någonting.

Jan: Nej, men hur man värderar dem. Hur många årsvinster, väldigt enkelt. Hur många årsvinster är man villig att betala för det här?

Caroline: Okej.

En snabb genomgång av 2022

Jan: Så det var lite ett spännande år. Och om vi då tittar lite, bara en snabb genomgång, så att man får lite känsla för hur det gick under 2022. Så kan man säga att globala börsen gick minus 8 procent i svenska kronor. Och det är viktigt att veta i och med att vi har haft så stor förändring i dollarn. Och globalt index räknas i dollar. Så jag tror att det var minus 18 procent om man räknade i US-dollar, men bara typ minus 8 procent i svenska kronor. Och här jämför jag det väldigt enkelt med Länsförsäkringar Global på minus 8,07 och Storebrand Global All Countries. De här två fonderna vi rekommenderade förra avsnittet, minus 8,0 procent. Så att det är väl ganska intressant.

Jan: Svenska börsen gick minus 22,77 procent. Men det intressanta här är, jag gillar ju fonden Plus Alla Bolag Sverige. Den ska ju följa Stockholmsbörsen. Och man betalar ju dessutom en avgift för den. Är du med? Men det intressanta var att den gjorde minus 22,5 procent. Så den ligger ju precis på index, men den gick bättre. Så här har vi en av ovanligheternas fall. Att vi har en indexfond som gick bättre än index.

Caroline: Marginellt, va?

Jan: Ja, men...

Caroline: Du är som party pooper.

Jan: Ja, men fortsätt nu. Vad skulle du säga?

Caroline: Jo, men i teorin så ska ju inte det här gå. En indexfond, om avgiften är 0,2 procent, och du har en indexfond och ett index som den följer, om indexet gör minus 10, då ska fonden göra minus 10. Och sen ytterligare minus de där 0,2 procenten i avgift. Så en indexfond ska ju per definition alltid gå som index, minus avgifter. Så den ska gå sämre. Men här har vi en indexfond som har gått bättre.

Jan: Och jag tyckte det här var coolt. Men Caroline bara så här...

Caroline: Ja, men jag var så glad att jag kunde säga så här, nja, det var väldigt lite.

Jan: Ja, men det är klart att det är lite. Men vad som inte syns i det här då, är ju att det här är sjuk kredd till förvaltarna, som har lyckats skapa ett mervärde, större än sin egen avgift, och till och med kunna skicka vidare det mervärdet till de som har ägt fonden.

Caroline: Du har rätt, men hur har de gjort det då?

Jan: Det kan bero på tur. Så jag vet inte, vi får ju intervjua de Plus-fonder, Emil Ahlberg där. Det kan bero på tur. Det kan bero på att de har exkluderat något bolag. Men vad jag tror sannolikt att det beror på är att en indexfond äger ju många av de här bolagen långsiktigt. Och då har de kanske lånat ut, eftersom börsen har gått ner, så har de lånat ut aktierna till folk som har blankat, och sen har de fått betalt för ränta, för att de har lånat ut de aktierna till folk som har blankat. Och då har de tjänat lite pengar, tagit sin avgift och sen skickat tillbaka det. Så det var... Det är sånt här som man kan... Det är säkert ingen annan som har sett det här, men jag bara så här, åh, titta här! Nörderi. Nu vet alla som lyssnar på podden att så har det gått till.

Hur Lysa gick 2022

Jan: Bra, tittar vi på Lysa, som är vår standardrekommendation, så om man tittar på Lysa, om man har haft en 100 procent aktier hos Lysa, så har man gått 8,7 procent back. Men det intressanta här är, om man bara hade haft, det här går ju inte att välja, men jag vill bara visa här för påverkan. Lysa 100 procent aktier exklusive Sverige, alltså utan, för nu har ju Lysa, precis som vi, en övervikt mot Sverige. Då hade den gjort minus 5,5 procent. Så att här visar det sig också att Lysa får ett sämre resultat för att vi har exponeringen mot Sverige. Så det går inte bara att jämföra så här, ja, men Lysa är sämre än Länsförsäkringar Global. Nej, Länsförsäkringar Global har 1 procent av sitt kapital i Sverige. Lysa har 20 procent av sitt kapital mot Sverige. Så i år kostade det pengar. Och man har också exponering mot tillväxtmarknader. Men det är hugget som stucket. Så det är viktigt att veta.

Jan: Någonting annat som också är sjukt ovanligt är att om man hade då en Lysa 60/40, så som vi rekommenderar, alltså i mellanrisk-hinken, en 60/40-portfölj, då backade den minus 8,24 procent. Och varför jag också tycker att det är värt att notera, så att man tänker efter, det här är sjukt ovanligt, för har man 40 procent räntor, så ska ju inte den gå lika dåligt som aktier. De ligger minus 8,69 på en 100 procent risk, alltså 100 procent aktier, eller 60 procent aktier ger nästan 8,3 back. Så det visar ju hur ovanligt det här 2022 var. Och om man bara hade plockat Lysa 100 procent räntor, så hade man backat 8 procent. Så att det var verkligen så här, räntorna och aktier gick ju jättedåligt, och det är väldigt, väldigt ovanligt.

Jag skulle nog inte sätta pengar på att det kommer att hända igen, kanske ens under vår livstid, i den utsträckningen.

Caroline: Okej.

Modellportföljerna 2022

Jan: Tittar man på våra portföljer, vi har ju haft de här modellportföljerna som vi började med typ 2014, som vi mer och mer skruvat ner volymen på. Men vi har ändå kört dem, och jag tycker det blev lite kul. Så RikaTillsammans-portföljen var ju ett av få år där den gick back. Det är ju en sådan portfölj som är gjord så här, 25 procent aktier, 25 procent korta räntor, 25 procent långa räntor, 25 procent guld. Backade minus 5,8 procent. Så den var ju bättre än index, både globalindex och svenska börsen, vilket den ska vara. Men den är inte så upphetsande heller när det går upp på börsen. Utan den ska bara hålla sig ganska stabil. Det här kommer att vara ett av de få åren sen typ 1970, 1980 som den här gick back. Men visar på att det var ett svårt år. Förra året, det fanns typ ingenstans att gömma sig.

Caroline: Folk som var entusiastiska och sa, ja, men du vet, när inflationen ökar så kommer krypto vara ett jättebra skydd. Eller hur? Det var inte förra året, var det inte det i alla fall?

Jan: Nej, nej. Utan det är väl också en av insikterna 2022, att krypto beter sig som vilken finansiell tillgång som helst. Nybörjarportföljen som var en 60/40-portfölj, minus 5,3. Så att vi gick ju bättre än Lysa 60/40 där. Kan bero lite på tur, men det är för att vi har lite guld i den.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Och sen globala barnportföljen som är vår 80/10/10. 80 procent aktier, 10 procent guld, 10 procent räntor, minus 6,9. Så att alla portföljerna gick ju back, men de gick ändå mer eller mindre. Men så här runt, har man följt forskningens filosofi under 2022 så bör man ha landat någonstans runt minus åtta.

Hamnar man runt minus åtta 2022, då är det så här, även om det inte känns så, gå och hämta en flaska champagne och fira. Och allt bättre än minus åtta. Bra jobbat.

Tur eller skicklighet?

Jan: Men ställ dig då den viktiga frågan, fira och sen när du har firat ordentligt, dagen efter, ställ dig frågan så här, fick jag det här resultatet för att jag hade tur, eller fick jag det här resultatet för att jag hade skicklighet? Och det är jättestor skillnad på vad du kommer fram till, på de två svaren.

Jan: Vill man jämföra med Avanza, Avanza är ju generös och varje år släpper så här gick det för dig, så här gick det för den genomsnittliga Avanzianen. Så den genomsnittliga Avanzianen gick minus 21,3 procent. Att jämföra då med global indexfond på minus 8, att jämföra med minus 22,7 för Stockholmsbörsen. Så att för första gången på flera år så slog ju Avanzianen Stockholmsbörsen med typ 1,4 procent. Jag brukar alltid klaga på att den genomsnittliga Avanzianen hade mått bättre av en indexfond. Utgår vi, som vi brukar säga, från en Länsförsäkringar Global Index, så var de ju mycket, mycket sämre än en indexfond. Jämför man med Stockholmsbörsen, så var de lite bättre. Också ovanligt.

Vad kan vi titta framåt på?

Jan: Så att det var väl det jag tänkte säga. Så om vi ska gå lite, vad kan man titta framåt på? Vad kan vi ta med? Jag tror ju att börsen kommer ju fortsätta vara slagig. Om vi tittar, inte då 2023, men vi kommer fortfarande även i framtiden ha det här att börsen går upp och börsen går ner. Utan att det är något system till det.

Caroline: Ja, och att det är slumpmässigt.

Jan: Det jag roade mig att göra var att jag har tagit Stockholmsbörsen från 1870 till 2022 och sen har jag gjort det både som en graf och som en tabell. Och det man kan dra slutsatsen är väl att ungefär 25 procent av alla år är negativa. Och sen har vi 75 procent av åren som är positiva. Och sen roade jag mig med att dela upp det här i fyra delar. Så här, uppgång efter ett positivt år, uppgång efter ett förlustår, förlust efter ett uppgångsår, förlust efter ett förlustår. Och vi har haft, återigen, historisk avkastning, inte en garanti för framtida avkastning. Men för att få en känsla för det. Så en uppgång efter ett positivt år. Eftersom vi har 75 procent av alla år på Stockholmsbörsen har varit positiva, så är det ganska naturligt att i sex av tio fall så kommer det en uppgång efter ett uppgångsår. I 15 procent av fallen så kommer det en uppgång efter ett förlustår. Och det är ungefär lika mycket en förlust efter ett uppgångsår. Och sen så, i nio procent av fallen, så har vi en förlust efter ett förlustår. Så det är nio procents chans att då 2023 också blir ett förlustår.

Jan: Om vi bara tittar på historisk avkastning och säger att samma sannolikheter kommer att gälla framåt, så skulle jag säga att det är större sannolikhet att vi kommer få ett uppgångsår i år än att vi kommer få ett förlustår. Inga garantier.

Caroline: Absolut, om man tittar på siffrorna.

Jan: Ja, om man tittar hur det har varit historiskt. Det är väldigt, väldigt få fall. Det är väl en tre, i finanskrisen 2008, hade vi två nedgångsår efter varandra. Under IT-bubblan hade vi tre nedgångsår. 2000 var minus elva, sen 2001 var minus 15, 2002 var minus 36. Det var liksom en av de värsta nedgångarna vi har haft. 2007, 2008, då var 2007 slutade på minus 2,6 och sen 2008 på minus 40. Och sen får vi gå tillbaka till 1947, då vi hade minus 3,5 och 1948 minus 4,5. Och sen får vi gå tillbaka till 1929 för att hitta nästa. Den stora kraschen.

Caroline: Ja, för att hitta flera år.

Jan: Det är liksom mer sannolikt att det är uppgång än att det blir...

Lågkonjunktur och börsen

Caroline: Man säger ju i media i alla fall att det är en lågkonjunktur nu. Och om man tittar på din tabell, så är det ju sådana lågkonjunkturår väl, de som har haft flera år efter varandra.

Jan: Lågkonjunktur är ju klurigt också att säga, för att lågkonjunktur har jag för mig definieras ett visst antal kvartal efter varandra med negativ BNP-tillväxt. Det har inte nödvändigtvis något med börsen att göra.

Caroline: Du säger att det finns ett annat kriterium.

Jan: Ja, så det är inte ovanligt att börsen vänder innan konjunkturen vänder. Så jag tror, jag vet att det är vissa som följer Lars Wilderäng i en Cornucopia-blogg. Han har något som han kallar för konjunkturbarometern. Jag tror att den har ju vänt nu. På det sättet att nu borde man investera. Om börsen ligger tolv månader före konjunkturen, då pekar den uppåt. Men den kan ju vända. Det är ju inget konstigt. Så det är en sådan här reling att hålla sig i. Börsen går mer upp än den går ner och det är större sannolikhet för en uppgång.

Caroline: Påverkar det här hur man ska investera?

Jan: Nej. Det här påverkar bara så här. Istället för att lyssna på 13 experter som ska säga någonting så är det här liksom odds.

Caroline: Men när du säger att det är en reling att hålla i, är det känslomässigt då?

Jan: Ja, det är klart att det är känslomässigt.

Caroline: Ja, absolut. För man kan inte göra så mycket med det egentligen.

Jan: Nej, inte just den.

Sparhorisonten är din bästa vän

Jan: Men nu kommer vi till ett konkret sådant här tips eller reling att hålla i. Jag tror till exempel att sparhorisonten kommer fortfarande vara din bästa vän. Vi pratar ju alltid så här 0 till 3 år, bankkonto, mer än 10 år, aktier. Och här har jag tittat på sparhorisonten på ett års sikt, mellan 1870 och 2022. Och då om jag skulle göra en förutsägelse för 2023, hur kommer börsen gå? Då skulle jag säga så här, med 95 procent sannolikhet kommer börsen sluta någonstans mellan minus 39 och plus 70 procent. Men problemet är så här, det ger inte så mycket där.

Caroline: Det ger inte så actionable.

Jan: Men det är det historiska minuset och det historiska pluset. Det är någonstans där och snittet ligger på ungefär 10 procent. Om vi sen istället investerar på fem års sparhorisont, då sjunker den här sämsta femårsavkastningen, minus 17 procent, och den bästa har varit 39 procent per år. Och då samlas snittet på någonstans 9,4. Så att både maxet och minet sjunker när vi lägger på år i sparhorisont. Tittar vi på tio år, ja, då har minuset gått från minus 39 procent ett enskilt år till den sämsta tioårsperioden som har haft minus 7 procent i genomsnittlig avkastning, till den bästa tioårsperioden som har haft 32 procent avkastning per år. Och tittar vi sen på 25 års sparhorisont, ja, då är det typ den sämsta 25-årsperioden på Stockholmsbörsen har gått minus 0,4 procent och den bästa 25-årsperioden 22 procent. Så att spannet där man hamnar, det blir liksom jämnare och jämnare för varje år som vi lägger till.

Det här tycker jag absolut är en mycket bättre regel att hålla sig vid än så här, hur kommer 2023 gå? Nej, men sparhorisonten kommer även i framtiden vara småspararens bästa vän.

Jan: Det är den som jämnar ut avkastningen, den minskar risken, den gör det mer beräkningsbart, tänker jag. Make sense?

Caroline: Bra.

Året lär ha en drawdown

Jan: Vad kan man även då säga med hög sannolikhet för 2023? Det är ju att året lär högst sannolikt ha en drawdown. Att det kommer vara en korrektion där börsen kommer falla från en topp till en botten. Och den drawdownen, om vi tittar på amerikanska börsen, har ju legat någonstans mellan 10 och 20 procent. Jag tror att Niklas Andersson på Avanza skrev att under 2022, snittet för uppgången från botten till toppen under 2022, var plus 34 procent. Så det kommer vara slagigt inom året.

Caroline: Jag känner att jag bara zonade ut. Att jag inte fattar vad du snackar om riktigt. Ska det nu korrigera sig åt minus-hållet?

Jan: Nej, men börsen går inte så här, 0,1 procent vecka 1, 0,1 procent vecka 2 och sen så slutar den på 7 procent. Utan, du vet, jag tror någon skrev så här att fram till den 10 januari har vi haft den bästa början på ett börsår någonsin. Någonsin, liksom. Så vi har gått från sämst till typ bäst. Men, och då kan, om jag bara hittar på, då kan börsen öka till 10 procent. Sen kan den falla med 20 procentenheter. Och sen kan den öka med 30 procentenheter. Och sen kan den falla igen. Och de här korrigeringarna, det finns liksom inget år som inte har haft en korrigering inom året. Så även om till exempel ett år slutar på plus 10, så kan det någon gång under året vara på minus 5 procentenheter. Är du med? Om alla år har någon gång varit på negativt, alltså det som kallas för drawdown. Så det är viktigt att komma ihåg där.

Den genomsnittliga Avanzianen slår inte index

Jan: En annan sådan här sak som jag tror med ganska stor sannolikhet, är att jag har ju plottat sen 2008, när Avanza började släppa sina siffror från genomsnittet i Avanzianen. Så tror jag även 2023 att den genomsnittliga Avanzianen kommer inte slå index. Här har vi jämfört sen 2008, mellan 2008 och 2022. Och då jämför jag genomsnittliga Avanzianen, den siffran som Avanza redovisar, med antingen en global fond, Länsförsäkringar Global, eller med Stockholmsbörsen. Sen, bara för att slippa en massa diskussion, ja, det här är en sned jämförelse till viss del, för att jag jämför 100 procent aktier och vi vet inte vad den genomsnittliga Avanzianen har för fördelning mellan aktier och räntor. Däremot, de få åren Avanza har släppt så genomsnittliga 100 procent aktier, så har inte resultatet skilt jättemycket.

Jan: Så att jag tycker ändå så här, det handlar inte om någon tävling, du vet, du kom in över mållinjen innan någon annan, utan det handlar om trenden, vad ser vi? Och då kan vi säga att på de här 14 åren så har den genomsnittliga Avanzianen slagit globalindex 4 av 14 år, så man har varit sämre 10 av 14 år, och man har varit bättre än Stockholmsbörsen 3 av 14 år, varav 2022 var ett av dem. Så jag vidhåller fortfarande min tes sen flera år tillbaka, att den genomsnittliga Avanzianen hade nog fått en bättre portfölj, genom att äga en global indexfond i kombination med en svensk indexfond.

Egna misstag på Avanza

Jan: För vi har ju Avanza-konton.

Caroline: Ja.

Jan: Nu har jag inte varit inne och kollat hur det har gått för oss, för jag gör ju inte det. Helt enkelt, för mina Tesla-aktier ligger där. De har förlorat. Vi har en graf på Tesla sen. Det är min lärohink.

Caroline: Har du kollat hur det har gått för oss? Vi är ju Avanzianer också.

Jan: Ja. Vi skulle också haft dem om allt bara var Lysa. Men vi har ju också aktier där för att vi tycker om dem.

Caroline: Ja.

Jan: Och för att vi har gjort bort oss, eller jag har gjort bort mig. Jag kan ju erkänna det. Jag har ju på forumet någon gång skrivit att jag har en investmentbolagshink. Och förra året, det är ingen hemlighet att vi gjorde bort oss med Storskogen. Så jag köpte ju Storskogen till investmentbolagshinken. Jag hade lite övertro på min egen förmåga, så jag viktade dåligt. Så jag har liksom sabbat fem års utveckling i investmentbolagsportföljen.

Caroline: Hur menar du att du viktar dåligt? Vad är det då man gör?

Jan: Ja, men typ, det här är så pinsamt att jag knappt vill berätta.

Caroline: Vi kan väl vara öppna med, det här händer inte bara oss.

Jan: Nej, men säg så här, nu vet jag inte exakt siffrorna. Men säg att den var värd 100 000.

Caroline: Den hinken?

Jan: Ja, och sen så köper man Storskogen för 50 000.

Caroline: Ja, okej, för hälften där.

Jan: Och sen går Storskogen dåligt. Då drar ju den ner på...

Caroline: Men var det att det är en optimism som låg till grund?

Jan: Ja.

Caroline: Det händer de flesta.

Jan: Ja, så jag har ju sabbat, så jag är mer arg på mig själv att jag har sabbat grafen för investmentbolagsportföljen än för förlusten.

Caroline: Ja, det är ju den här klassiska, att man vill att det ska se så fint ut. Men det är ju en historieberättelse.

Jan: Ja, men det...

Caroline: Och det är väl okej? Man får se det så, att ens graf på Avanza är en historieberättelse om vad man har gjort och vad man inte har gjort. Och det är väl... Men det som... Inte har så mycket åsikt om kanske.

Jan: Nej, det är väl som vi säger, så är Kiyosaki-avsnittet här innan jul, att pengarna berättar historien om ditt liv.

Caroline: Ja. Och det kan vi väl säga.

Jan: Det gör det på många sätt.

Caroline: Det gör det.

Lärdomar är guld värda

Jan: Så att, ja, på sätt och vis... Jag kan vara tacksam idag för alla lärdomar jag har fått från det jävla bolaget. Men alltså någon gång borde vi nästan lista ner vilka lärdomar vi har fått från de här olika investeringarna.

Caroline: Ja, för det var bättre.

Jan: Det är bättre att göra det nu när jag var 42 än att göra det när jag var 65.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Det var mycket. Så regeln, att göra misstag så tidigt som möjligt med så lite pengar som möjligt. Det är guld värt fortfarande. Så jag ska inte sticka under stol med, men jag tror att vår Avanza-portfölj hamnade på minus 14 procent. Fortfarande bättre än den genomsnittliga Avanzianen, absolut. Men om index gjorde minus 8 och vi gjorde minus 14, det är en klen tröst kan man väl säga. Men återigen, majoriteten av våra pengar är på Lysa, så att det var inte så farligt, om man tar det i helheten.

Caroline: Nej, men jag tänkte också säga det att de aktierna vi har på Avanza, det är ju sådant som vi har kanske mer känslomässiga band till.

Jan: Ja, men det är inte så många.

Caroline: Nej, det är inte så många. Men vi behöver ta det där avsnittet så småningom, antar jag, där du, hinken och så.

Optis graf: 160 gånger pengarna

Jan: Vill man titta här, den här grafen, det här skulle vi sagt för en timme sedan, men vill man kolla på graferna när man bara lyssnar, så kan man ju alltid gå in i länken till avsnittet, och så finns alla graferna och där finns hela bildspelet. Så jag har även publicerat en bild av all data som Avanza har publicerat. Sen vill jag också, en annan grej, som jag tror är viktig att komma ihåg, apropå en reling att hålla fast vid, en bild som Opti släppte i ett av sina nyhetsbrev, där de visar utvecklingen på världsaktiemarknaden 1970 till 2021, och där de konstaterar att mellan 1970 och 2021, trots alla kriser med inflationskrisen på 70-talet, Kuwaitkriget, IT-bubblan, finanskrisen, så har världsaktiemarknaden gått 160 gånger plus.

Caroline: Ja.

Jan: Vi pratar inte 160 procent, vi pratar 16 000. Det här är en variant på den grafen vi visade i förra avsnittet, där vi tog 1950 till 2013 och hade med Vietnamkriget och alla andra grejer. Och att förmodligen även i framtiden kommer börsen gå uppåt.

Risktrappan: räntor och aktier

Jan: Och då kan man också fråga sig, Jan, hur vet du det? Hur kan du hålla fast i relingen? Hur vet du att det inte bara är en chimär? Och då tänker jag återigen på den här risktrappan, som vi lite pratade om, de här byggstegen i förra avsnittet, där vi sa att det finns två finansiella byggstenar. Det finns räntor och aktier. Och räntorna kan man väldigt enkelt dela in i bankkonto med insättningsgaranti utan risk. Och det får man kanske en procent för, för att jag lånar ut mina pengar. Sen om jag vill ta lite högre risk, att jag lånar ut dem till någon som ska köpa ett hus, till exempel, så är det ju en större risk. Då vill jag ju ha mer betalt. Jag vill ha det som kallas för en riskpremie. Ja, men då säger jag att, ja, men då vill jag ha kanske 3 procent betalt.

Jan: Och sen kan jag säga så här, men okej, vet du vad, nu lånar jag ut de här pengarna till dig, Caroline, men jag fattar att du inte har ett hus som säkerhet, utan du har ditt företag som säkerhet. Men det är svårare för mig att ta ditt företag och sälja det. Särskilt om du inte är kvar, jämfört med att ta ditt hus och sälja det. Så då vill jag ha ytterligare lite mer risk för det. Jag vill ha ytterligare lite riskpremie. Och då säger man så här, men då vill jag ha 4,5 till 5 procent per år betalt för det där. Och sen kan man i nästa steg säga så här, men vet du vad, jag tror på det, jag vill ha en del av uppsidan, så jag är beredd att riskera mina pengar. Vi delar på risken, du och jag, jag tar ingen säkerhet. Ja, då är vi inne på det som kallas för aktier. Och då vill jag ju ha ytterligare en riskpremie ovanför det man fick innan, där jag hade säkerhet på lånen. Och då kanske jag pratar, jag vill ha 8 procent, 7 till 8 procents risk mot det som är helt riskfritt.

Jag har svårt att se en värld där aktier över tid inte skulle ge 6, 7, 8, 9 procent.

Jan: För att då har vi liksom plockat bort hela det finansiella systemet som vi har haft i flera tusen år, som på något sätt ändå bygger på att det är resurshantering. Att du behöver ju de där pengarna för att du har större nytta av ditt hus när du är 35 och har två barn. Och då har du inte råd, än när du är 65 och har råd men inget behov. Och då blir det ju det här att räntan är ju priset för att jag flyttar pengar i tid.

Att flytta pengar i tid

Jan: Och jag gillar ju det här resonemanget, att säga att man flyttar pengar i tid. Att okej, jag kan ta pengar från framtiden, flytta dem till idag, men det betalar jag en ränta för. Medan jag kan ta pengar jag har idag och skjuta upp dem till framtiden. Och då får jag betalt för det. Så att återigen att man inte tänker så här, aktier, det är ett kasino. Utan så här, nej, men tänk så här, okej, vad är det jag får betalt för? Vad är risken? Hur funkar det här i verkligheten? Så att man liksom ser från familjen som köper huset som är en räntefond, de facto, när vi investerar, till företagaren som lånar pengar eller företagaren som vill starta ett företag och inte får lån för att alla tycker att det är för hög risk. Ja, då behöver han eller hon ge upp en del av uppsidan för att kunna starta det. Och jag tror inte vi kommer komma till någon fas där någon får säga, nej, men nu ska det inte startas något endaste företag. Nu har alla företag startats och där finns nog inget tillfälle för mig att starta.

Caroline: Nej, vi kommer inte komma till det, nej.

Tillbaka till indexfonder och IGM-panelen

Jan: Och då blir ju frågan, hur fångar man då den här mänskliga drivkraften, hur fångar man då de här räntorna och aktierna? Och det är då vi kommer tillbaka till indexfonder. Och då har jag hittat att det finns någonting som heter IGM Economic Experts Panel. Och den här finns både i USA och i Europa. Och det är en expertpanel där det är typ 40 till 50 professorer eller forskare från kända universitet. Det är typ bara de så här, Harvard, Stanford, MIT, Paris.

Caroline: Som barn.

Jan: Ja, den typen. Och då får de frågor i den här panelen och så ska de rösta. Och det roliga är att de ska säga så här, jag håller med starkt, jag håller inte alls med. Och sen får de ge en konfidens. Och då fick de en fråga. Och nu har jag bara fritt översatt den här frågan. I allmänhet, utan att ha tillgång till insiderinformation, kan en aktieinvesterare förvänta sig få en bättre avkastning genom att äga en väl diversifierad passiv indexfond med låg avgift än att äga ett antal aktier. Och det är rätt roligt. Jag ställde den här frågan på vårt forum också, så att vi kan jämföra svaren. Men vad tror du att de svarade? För det här är ändå akademiker.

Caroline: Ja, men jag tror de svarade att ja, så är fallet.

Jan: Ja. Man kan säga så här att 70 procent, eller två tredjedelar, 66 procent, svarade strongly agree, och resten svarade agree. Så att en jättetydlig majoritet, inga uncertain, ingen disagree, ingen strongly disagree. Och det var samma för både de amerikanska experterna och de europeiska experterna. Nästan samma fördelning. Så jag upplever så här, där är ingen sådan här klarhet inom forskningen, bland akademiker, att en indexfond är the way to go.

Caroline: Att det inte skulle vara det?

Jan: Nej, precis. Att indexfond är sättet som man bör investera i. Och det roliga, du ser frågan.

Caroline: Ja, nej, det var inget. Vi går vidare.

Jan: Nej, men säg nu.

Caroline: Nej, men de tycker det. Att indexfonden är bra.

Jan: Ja, men du körde någon sådan här halvnegation som jag bara, vad sa du nu?

Caroline: De tycker indexfonder är bra. Indexfonder is the shit. Det tycker de professorerna.

Jan: Ja.

SPIVA Scorecard

Jan: Och det roliga var så här, SPIVA. Och SPIVA är då S&P, du kommer ihåg ibland säga så här, S&P 500. Standard & Poor's 500, största bolagen i USA. Så S&P, Standard & Poor's, är ett amerikanskt bolag och de har ett dotterbolag, eller en avdelning som jobbar med indexfonder. Och som mäter, utvärderar, hur går passiva fonder mot aktiva fonder. Och de gör det här, de började i USA för typ 20 år sedan och idag så gör de nio geografier och hundra olika fondkategorier. Så jämför de. Och det här kan man googla, SPIVA Scorecard, S-P-I-V-A och Scorecard. Och då har de sådana här grafer som till exempel, ja, men de senaste tio åren, så har 90 procent av alla amerikanska fonder underpresterat mot en indexfond. Så det har varit sämre i, nio av tio aktivt förvaltade fonder är sämre än en indexfond på den tioårsperioden. Och så gör de det här för Kanada, Mexiko, Brasilien, alla länderna i Europa, Mellanöstern, Indien, Japan, Australien. Och sen gör de det här på ett års sikt, tre års sikt, fem års sikt, tio års sikt, femton års sikt.

Caroline: Ja, det låter väldigt gediget.

20 år med SPIVA

Jan: Och det roliga var att nu för typ några månader sedan, det här har lite varit ett guldkorn jag har hållit på med, så gjorde de en, vad heter det, de fyllde 20 år. Och så gav de en intervju, 20 år med SPIVA, vad har man kommit fram till? Så det här är deras key talking points, så att du kan ju läsa där.

Caroline: Ja. Most active managers underperform most of the time.

Jan: Ja, så de flesta aktiva förvaltare, aktiva investerare. Och nu får man också återigen komma ihåg att de kollar på proffsen. De kollar på de som förvaltar fonder. Och det här är folk som har utbildning, de har team, de har resurser, de har möjlighet att resa runt, de har möjlighet att göra massa, resurser som inte en vanlig sparare har. Men de, most active managers underperform most of the time.

Caroline: Ja. Nästa punkt. This conclusion originally came from examining U.S. mutual fund performance, net of fees.

Jan: Ja, så att man startade det här för att man hittade, man hade en känsla av att så här är det efter avgifter.

Caroline: Ja. Gross of fees, most active managers underperform most of the time.

Jan: Så det gäller både före och efter avgifter. Så de flesta underpresterar mot index.

Caroline: Most institutional managers underperform most of the time.

Jan: Ja, så det är inte bara aktivt förvaltade fonder, utan det är även pensionsfonder, stiftelser, family office och allt det som kallas för institutionella förvaltare.

Caroline: Det är lite chockerande.

Jan: Ja, jag läste en artikel där, jag prenumererade på Wall Street Journal. Det här är en insikt i nästa, i samband med nyår, alla de här tidningarna har ju sådana här prenumerationsrabatter och sådana. Jag tror jag plockade upp ett års Wall Street Journal för 20 dollar. Och då hade de en artikel att många pensionsfonder har ju nu förvaltare som inte är så duktiga. Och är de inte så...

Caroline: Hur kommer det sig att de inte är så duktiga?

Jan: Nej, för de duktiga går typ till Wall Street eller så. De får bättre jobb eller vad man ska säga.

Caroline: Ja, och så går de på alla de här myterna. De ska också ha en expert.

Jan: Ja, vi kan inte det här i den här stiftelsen så att det är bäst att vi tar hjälp av någon.

Caroline: Ja. Man blir lite sänkt av den.

Sida ett, fortfarande

Jan: Okej, sista...

Caroline: Ja, nej, det här är inte sista. Det här är bara sida ett.

Jan: Okej, på den här sliden här. After adjusting for risk, most active managers underperform most of the time.

Caroline: Ja. Det är samma. Det är samma mening. Vi är fem, sex sådana punkter. Most of the time, they underperform.

Jan: Ja, så efter, till och med om man räknar med hänsyn till risken de tar, så är de fortfarande sämre än en indexfond.

Caroline: Ja. Vi fortsätter. The tendency for underperformance typically rises as the observation period lengthens.

Jan: Ja, så det blir dessutom sämre och sämre ju längre tidsperiod vi tittar på. Så att ju fler år, så tittar man på ett år, fem år, tio år, femton år, så kommer det vara fler och fler som underpresterar för varje år vi lägger till. De har ju längre och längre tid på sig att göra dumma grejer.

Caroline: Ja, och statistiskt, då visar ju det så här, för då försvinner ju turen.

Jan: För turen minskar ju. Du kan ha tur ett år, du kan ha tur två år, du kan ha tur tre år. Men någon gång tar ju din tur slut. Och då har du ju lika mycket otur. Och då hamnar du kring snittet. Och då är vi inne på det här att du underpresterar mot indexfonden.

Caroline: Although SPIVA started by simply examining active US equity managers, data on fixed income and global and international managers produce the same results.

Jan: Ja, precis. Och de säger så här, okej, vi började med amerikanska aktieförvaltare, men detsamma gäller räntefonder, detsamma gäller globala investeringar, globala fonder eller internationella fondförvaltare. Så det är inte ett fenomen som är bara i USA.

Caroline: Nej. These conclusions are robust across geographies.

Jan: Ja, okej, så det är inte ens någon sådan här att okej, men det är bara att USA är svårt. Nej, det här funkar i Sverige, i Norden, i Europa, i Indien. Jag tror att de hade någon sådan här, att i Storbritannien, så den senaste femårsperioden så var det ingen aktivt förvaltad fond som slog index. Ingen.

Caroline: De kunde ju bara ha haft index.

Jan: Ja.

Bra resultat består inte

Caroline: Above average past performance does not... Nej, nej, nej. When good performance does occur, it tends not to persist.

Jan: Så att när det kommer en bra performance ett år, så tenderar den inte att hålla i sig.

Caroline: Above average past performance does not predict above average future performance.

Jan: Så att genom att vara bättre än snittet historiskt, så är det ingen garanti att du kommer att vara bättre än snittet framgent. Snarare visar en annan studie, eller en annan rapport av Morningstar, tvärtom. Att de som har underpresterat tenderar ibland komma tillbaka till snittet. För har du haft otur, då vänder du och så får du tur.

New York Times om SPIVA

Jan: New York Times läste ju den här artikeln. Så de hade ju sen en ganska lång artikel om den här studien, eller det här resultatet. Så jag tänkte att de skrivit det jättebra. Så vi läser två stycken sådana. På engelska här. Får jag bara vända datorn lite? These findings support practical advice that has been the academic consensus for decades. Forget about trying to beat the odds and outsmarting everybody else. Instead, use low cost stock and bond index funds that mirror the overall market and keep them for decades. Don't bother with fads or fancy market timing.

Ibland så känner jag så här, kunde inte sagt det bättre. Det är därför vi läser det.

Caroline: Ja, och sen har de... Ser du andra artiklar någon gång då, där de säger på renaste allvar, och utifrån undersökningar, man ska absolut vara optimistisk och köpa de här aktierna som rekommenderas och sånt? För man kan också bara bli så att man letar upp det som...

Jan: Confirmation bias, absolut. Jag skulle säga så här, det finns sådana här små, det finns öar där man säger så här, nej, men du vet, det finns öar av ineffektivitet i marknaden och sånt. Men det är ju det som jag upplever så fascinerande, att finansbranschen lever. Jämför det här. Jämför det här vi läser nu med det vi läste i början av avsnittet. 13 aktier som du skulle äga för byrålådan.

Caroline: Ja, precis. Men det blir som ett skämt liksom.

Jan: Det blir som ett skämt. Det är som en sådan här fast food. Eller jag vet inte, det är bara...

Caroline: Ja, det är därför...

Jan: Jag kan säga så att det är därför jag prenumererar på Wall Street Journal och Washington Post hellre än Dagens Industri. Att det är en kvalitetsskillnad, upplever jag.

Lack of persistence

Jan: Du kan läsa vad New York Times skriver om den här lack of persistence. Lack of persistence, om det vore skicklighet, så om jag överpresterar ett år så borde det persist till nästa år. Att det borde hänga kvar. Så persistence säger så här, stickiness. Hur hänger det kvar? Så du kan läsa här.

Caroline: Over the last five years, not a single mutual fund has beaten the market regularly, using the definition that S&P Dow Jones Indices has employed for two decades. The S&P Dow Jones team looked at all the 2 132 broad actively managed domestic stock mutual funds that had been operating for at least 12 months as of June 2018. The study excluded narrowly focused sector funds and leveraged funds that essentially used borrowed money to magnify their returns. So the team selected the 25 % of the funds with the best performances over the 12 months through June 2018. Then the analysts asked how many of those funds remained in the top quarter for the four succeeding 12-month periods through June 2022. The answer was none.

Jan: Ja, så vad de gjorde var att de tittade fram till juni 2018, vilka fonder fanns det då, 2 132 fonder, och sen så tog de bort special och nischade fonder, och sen tittade de så här, okej, så vilka av de här 2 132 var de 25 procent bästa, alltså den översta kvartilen. Och sen tittade de hur många av de som var bäst den här 12-månadersperioden fram till 2018 var i de topp 25 procenten. Så vi sa inte ens att den skulle vara bäst alla fyra år. Vi sa bara så här, du behöver bara kvala in bland topp 25 procent. Och så tittade de efter hur många av de som var med i den här topp 25-procentsperioden 2018 var med de 12-månadersperioderna mellan 2018 och 2022 i juni. Svaret var ingen. Och då blir det ju så här, då kan du inte säga, ja, men det här var den bästa fonden. Nej, den blev inte bäst året efter, den kom tvåa. Nej, vi pratar topp, du behövde komma topp 500 fonder.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Topp 500 och de klarade inte det.

Caroline: Nej.

Jan: Så det här är ju bisarrt. Och det här är ju därför jag pratar om så här, det här är så här, köp indexfonder. Och vill du köpa indexfonder eller fondrobot, same same. Och det pratade vi om i förra avsnittet 284.

"Missade du tåget?"

Jan: Och det här är också en sådan här, jag har en tråd på forumet, som är en av mina favorittrådar, för det är min så här, vad var det jag sa-tråd. Och den heter så här, missade du xxx-tåget för ett par år sedan? Och då brukar jag säga, okej, missade du ny teknik-tåget eller missade du kryptotåget eller missade du Tesla-tåget eller missade du, du vet, skulle du köpt det där, du vet, det du har hört dina kompisar prata om. Så det är ofta där man känner så här ångern. Fan, så här, jag skulle inte lyssnat på RikaTillsammans och köpt en indexfond. Jag skulle köpt SBB eller jag skulle ha köpt den här, för då hade det gått superbra. Och i den här så brukar jag säga, ja, men titta i den här tråden sen också.

Jan: Nu är det här lite som en kul grej. Återigen, se poängen, snarare se trenden snarare än det enskilda fallet. För här kommer man alltid argumentera så här, Jan, du har ju valt en tidsperiod som passar dig, eller som visar din poäng. Och man kan alltid visa vad man vill med en graf med bara anpassad tidsperiod. Så jag har här försökt vara, jag har försökt välja femårsperioder, så att det inte är någon tremånadersperiod. Utan jag har tagit fem år, jag har försökt ta eller ta maxperiod i vissa av de här fallen.

Strategisk mediokritet

Jan: Och grejen här, vad jag vill komma till med den här tråden visar är, det här som jag brukar prata om, att en indexfond handlar om strategisk mediokritet. Du kommer aldrig vara bäst ett enskilt år. Det ligger i namnet indexfond, genomsnittet för hur marknaden går. Och det är det här som de jämför med New York Times, ja, men vårt mål av de här två tusen fonderna är ju att ligga i mitten. Vi vill ligga på tusende plats. Men bara genom att vi ligger på tusende plats år efter år efter år, så kommer de som låg topp 500, ja, de är ju inte kvar där, då hamnar de kanske minus, lägsta 500. Och när vi räknar snittavkastningen, eftersom vi konsekvent kommer vara i mitten, mitten, mitten, så kommer vi liksom gå uppåt. Bubbla, bubbla uppåt, dras uppåt. Och vissa simuleringar så hamnar man, kommer man hamna på topp 30 procent, eller den nästan översta kvartilen. I vissa fall kan man till och med hamna topp 10 procent beroende på vilka simuleringar.

Det viktigaste här är så här, du kommer aldrig bli sist. Och du kommer aldrig vinna ett enskilt år.

Jan: Förutom om du har Plus Alla Bolag Sverige, för då slår du ditt eget index. Du blir inte bäst i Sverige, men du slår ditt eget index.

Caroline: Då hade de gjort grejer då, som är utanför egentligen.

Jan: Det var ett skämt.

Jämförelser: Ny Teknik och fastighetsfonder

Jan: Men då jämförde jag här. Swedbank Robur Ny Teknik, som det var så mycket prat om mellan 2019 och 2022, det var ju fonden att äga, gick ju typ dubbelt, tre gånger så bra som index. Men nu när man jämför så är Länsförsäkringar Global bättre än den. Så har du ångrat dig, att du inte köpte en ny teknik-fond?

Caroline: Vi avrådde från den vid ett tillfälle, och sen gick den jättemycket upp, och så fick vi skit för det.

Jan: Och så är vi så här, okej, nu är Länsförsäkringar tillbaka. Och nu kommer någon säga så här, Jan, nu har du valt senaste fem åren, har man ägt den från början. Ja, återigen, då är vi inne på tidsperioder. Jämför jag den med globalt index, för Länsförsäkringar fanns inte 2000 när den startade, jämför vi då med Storebrand Global All Countries, som också är då global index, ja, då ligger den också bättre än Swedbank Robur Ny Teknik. Så att man kan alltid hålla på och jämföra tidsperioder. Min poäng är snarare så här, inte så här, oh, titta jag hade rätt, utan här handlar det snarare om så här, du som äger en indexfond, du kommer aldrig behöva ångra dig över tid. Det kommer finnas kanske några enstaka fall. Men återigen, jämför dig inte på Stockholmsbörsen med de där hundra bolagen som gick plus. Titta på att du undvek de 900 som gick back. Det är liksom på den nivån vi pratar om.

Jan: Tittar vi Länsförsäkringar Fastighetsfond, har ju också varit en sådan fond som väldigt många har rekommenderat och som jag också varit skeptisk till. Vi har inte haft den i någon portfölj sedan i alla fall 2014. Gick ju också så här två, tre gånger bättre än Länsförsäkringar Global. Nu är den också ifatt. Vilket, så att ofta vad som händer är så här, det är stor uppgång på kort tid, två, tre år och sen backar det. Och då tänker man så här, men då köper man den på vägen upp och sen säljer man den på vägen ner. Kolla hur många som sålde krypto på vägen upp och hur många som köpte det på vägen ner. Kolla vilka är de mest köpta aktierna på Avanza 2022. Ja, det är ju inte de som har stigit mest.

Jan: Tittar vi på Spiltan Aktiefond Investmentbolag, så har den också gått supermycket. Den går fortfarande bättre än Länsförsäkringar, men det marginellt nu. Skiljer, tror jag, 14 procentenheter på 15 år.

Tesla: grafen som har allt

Jan: Tittar vi på Tesla, en sådan här fantastisk graf. Fortfarande långt mycket, mycket bättre än en global index. Men jag tog med den här grafen faktiskt lite för din skull, älskling. För att den här grafen har allt. Den har 400 procents uppgång för de som vill titta på det. Och tittar, kanske sitter med ett stort leende.

Caroline: Nej, jag skrattar för att jag tänker så, nu kommer ju snart smashen.

Jan: Nej, men den har 400 procents uppgång på de senaste fem åren. Så den har ju gått, index är ett rakt streck jämfört med den här. Men den visar ju också 70 procents nedgång. I samma graf. Jag tycker det är ändå ganska coolt att ett bolag kan visa 400 procents uppgång och 70 procents nedgång från toppen samtidigt.

Caroline: Det finns säkert många sådana grafer.

Jan: Ja, det är klart det finns.

Caroline: Du är som party pooper idag.

Jan: Tesla är ju jätteintressant att diskutera, både aktien och... Om man tittar här i Sverige så är det ju Tesla-land. I alla fall här nere i, vi är ju i Malmö, jag vet inte hur det är uppåt Norrland och så. Men det står ju Teslor överallt. Det bara sprutar ut Teslor. Och det är en bra jävla bil liksom.

Caroline: Ja, vi kan ju prata om det.

Jan: Vi har en lång tråd om det på forumet. Det är en tråd som heter så här, varför Tesla kommer slå världsindex kommande åren.

Caroline: Jag har inte varit inne i den för det känns så oseriöst faktiskt. Det känns oseriöst. Det är ett vanligt bilmärke nu för tiden. Förr var det inte det, då var det ett ovanligt bilmärke som gjorde en resa.

Jan: Ja, och då kommer min... Nu gör jag precis det jag inte ska göra. Men min tro är att marknaden kommer värdera Tesla som ett bilföretag och inte ett techföretag. Och då är det ju inte motiverat att Tesla ska vara lika mycket värt som alla andra bilföretag tillsammans.

Caroline: Nej, det är det inte.

Jan: Nej, och speciellt inte som de liksom... Vad ska man säga, bilmarknaden hinner ju ifatt teknologiskt också.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Så då ska ju Tesla ner mer.

Caroline: Ja, visst. Ska de? Kanske.

Jan: Jag låter dem vara. Jag ska inte sälja av någonting. För att ta hem vinsten.

Caroline: Nej, det skulle du ju...

Jan: Jag har ju en slags kärlek till Tesla.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så att återigen, pengarna berättar historien om ditt liv.

Caroline: Ja, och det är okej med den nedgången. Jag var ju med på uppgång och nedgång. Jag är snart fullsviken. Och det är inte som att jag sitter här och ångrar mig nu och sådär. Utan det är spännande. Det är spännande att få vara med liksom.

Jan: Ja, det är okej. Och nu ska jag säga så att hela vår exponering är tre aktier.

Caroline: Ja, jag köpte en aktie var det väl från början.

Jan: Jag vet inte varför jag var så snål.

SBB och sköldpaddan mot haren

Jan: Men en annan sådan här, SBB, Samhällsbyggnadsbolaget. Också sen start är sämre än en Länsförsäkringar Global Index. Så det är ju det jag menar så här. Det här är haren, egentligen vad vi visar här är ju sköldpaddan och haren i grafform. Jag tror dock, tar man Samhällsbyggnadsbolaget på senaste fem åren så är de bättre än index. Dubbelt, tre gånger så bra som index. Så återigen, allt handlar om vilken tidsperiod man väljer. Men återigen, syftet är så här, har du valt en indexfond eller en fondrobot, misströsta inte. Du är sköldpaddan. Sköldpaddan kommer i de flesta fall vara bättre. Och nu visar vi ju bara de här kända hararna. Vi visar ju inte alla de skjutna hararna i diket, som inte ens klarade ett eller två år eller tre år.

Jan: Bitcoin hade vi också en period, tror jag, precis i november förra året, då Länsförsäkringar Global också var bättre än Bitcoin. Så här tror jag att, Länsförsäkringar senaste fem åren, om man då tittar fem år tillbaka, 2018, om man någon gång efter 2018 har känt så här, fan, jag köpte Länsförsäkringar Global istället för Bitcoin, så kan du fira att du inte har missat någonting.

Vad tar vi med oss?

Jan: Så att om vi rundar av det, vad kan vi ta med oss? Ja, det jag tar med mig är så här, just keep buying. Fortsätt köpa indexfonder. Ja, och jag tror också, för att citera Jonas von Berg på Opti, de citerar i sin tur Napoleon, och han lär ha sagt så här, genialitet är att fortsätta göra det helt vanliga, även när andra runt omkring en beter sig som galningar. Och det är ju att, investera i en indexfond när alla andra, när Tesla går supermycket upp, och Tesla går supermycket ner, när Bitcoin går supermycket upp och supermycket ner, ja, jag fortsätter köpa min indexfond eller min fondrobot.

Jan: Det jag också tar med mig, bästa odds har fortfarande regelbundet, passivt sparande, tiden kommer vara småspararens bästa vän. Jag tror att börsen fortfarande, även i framtiden, kommer vara slumpmässig på kort sikt och förutsägbar på lång sikt. Och sen så tror jag där, insikten här också, se till att det inte exploderar. Det här, fem år gjorde jag sjukt bra grejer i vår investmentbolags-portfölj. Och sen fuckar jag upp det med två beslut.

Caroline: Ja, men fortfarande så är du inne på att det ska se så fint ut.

Jan: Ja, men absolut.

Caroline: Men det handlar om så här... Det behöver inte se fint ut.

Ett felaktigt beslut kan sudda ut tio år

Jan: Nej, jag fattar, Caroline. Och du har rätt. Men det jag var ute efter här var snarare så här, du kan göra rätt i tio år, och sen kan ett enda felaktigt beslut sudda ut tio års intjäning.

Caroline: Ja, det är ett faktum.

Jan: Ja, och det är det jag menar. Och det är därför, så här, exploderar det inte. För att vi hade, jag tror att uppgången i den portföljen var 50 000. Och sen tror jag att förlusten i Storskogen är 50 000. Det var bara det att det tog oss 12 månader att förlora 50 000 i Storskogen och det tog oss fem år att tjäna 50 000 i portföljen. Är du med? Och det är det jag menar. Och det är därför jag också säger så att jag är glad att jag gjorde den här tabben nu. För att nu gör den här tabben ont och jag kommer inte göra om den tabben när jag är 65. Då hade det kanske inte handlat om 50 000 just i den portföljen, utan det kanske hade handlat om en miljon eller två miljoner, för att kanske ekonomin hade varit mycket större.

Caroline: Ja.

Slott i Frankrike om 15 år

Caroline: Men du, i något föregående avsnitt, så pratade vi om det där med att om man nu vill göra en buffert för sig själv. Om man tänker så, jag skulle vilja ha ett slott i Frankrike om 15 år. Så sa vi så här, men då kan man inte ha en indexfond, för då kommer det inte hjälpa en dit.

Jan: Nej.

Caroline: Kommer du ihåg det? Och då blir jag lite så villrådig här nu. Det är klart jag vill ha en indexfond som grund.

Jan: Ja, men då måste du tjäna mer pengar.

Caroline: Jag måste tjäna mer pengar, men ändå sätta dem i indexfond.

Jan: Indexfond, ja. Poängen, det är samma byggstenar som vi pratade om i förra avsnittet.

Caroline: Ja, för jag tror inte att du skulle sagt så, ja, men då måste du köpa andra aktier eller enskilda aktier. Det trodde jag inte du skulle säga, utan jag tror man behöver jobba på andra ställen.

Jan: Ja, min poäng var så här, då kommer ingen indexfond i världen rädda dig, för det är för lite bränsle i motorn. En indexfond är bara någonting som hjälper dig flytta pengar från idag till framtiden och ge dig ett pris på 8 procent i genomsnitt över en tioårsperiod. Och har du för lite pengar, då spelar det ingen roll att det ger 8 procent.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Då kan du flytta det till Tesla och så kanske du får 400 procent på tre år. Eller inte.

Caroline: Ja, och sen förlorar du 70 procent på sex månader.

Jan: Ja, men det är något annat.

Caroline: Då är man långt ifrån slutet kanske.

Jan: Ja, men precis.

Caroline: Okej. Ja, men bra.

12-12-12-regeln

Jan: Och sen så tror jag fortfarande den här 12-12-12-regeln. Jag tror det som var 2023, som jag kommer repetera där, investera 1 200 kronor i 12 år för att sen kunna ta ut 1 200 kronor i månaden resten av livet. Det är lite likt.

Caroline: Ja.

Jan: Återigen med alla brasklappar, men som princip, att få en känsla. Vi pratar om det mycket mer i 280 och 284.

Caroline: Snyggt.

Avrundning och RikaTillsammans-programmet

Jan: Jag tänker så här, att vi rundar av. Vi har ju fortfarande RikaTillsammans-programmet som vi kommer köra igång i början av februari. Så att där finns en länk till det. Det är ju ett program där vi kommer prata. Det kommer inte handla om hur du blir bäst och du får så här, åh, nu kan du få 12 procent. Det kommer fortfarande vara indexfonder. Men vi kommer prata om den här ekonomiska planen. Vi kommer prata om kompassen i livet. Vad vill du spara i? Hur mycket pengar behöver du spara? Vad vill du ha för liv? Få 100 procent koll på din löpande ekonomi. Diskutera med andra. Gör olika övningar konkret. Antingen själv eller med din partner. Vissa samkör ju sig med sin partner.

Caroline: Alltså att det är ett sätt att komma på samma...

Jan: Ja, men exakt. Så att det handlar om en bättre plan för livet. En livsplan som då består av en ekonomisk del och en emotionell del, eller en kompass i livet. Det är väl det som är tanken. Så att där finns fortfarande möjlighet. Lyssnar du på det här typ mitt i sommaren eller efter februari så kommer det vara en länk. Så kanske man kan göra en intresseanmälan för 2024 om vi kör någonting då. Men vi får se lite hur det här faller ut.

Caroline: Vi tycker att det är kul.

Jan: Men stort tack för att du följer oss.

Caroline: Stort tack för att du lyssnar på oss.

Jan: Och så tänker jag att vi ses nästa vecka precis som vanligt.

Caroline: Tack.