Legobitar att bygga ihop sparandet med– del 2 i Ekonomisk plan

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Så investerar du 2023 – olika legobitar för ditt sparande
2. Behöver man verkligen så många legobitar?
3. Forumdiskussionen: riktning eller möjlighetsutrymme
4. En läsare gästar, och en knölig process
5. Den obligatoriska brasklappen
6. Den första minnesregeln: just keep buying
7. Tre tillgångsslag: räntor, aktier och reala tillgångar
8. Reala tillgångar och varför vi fokuserar på de två första
9. Räntefonder och aktieindexfonder
10. Vad de olika legobitarna är till för
11. Förväntad avkastning för varje legobit
12. Lämplig sparhorisont för varje legobit
13. En vanlig investerares bygge
14. Räntefonder är klurigare än de ser ut
15. Två jobbiga frågor: bränsle eller motor?
16. När det är värt att finslipa motorn
17. 30 kronor i timmen för att slå index
18. Sparande som hobby är okej, men gå in klarögd
19. 12-12-12-regeln
20. Pengar man planterar
21. Tumregeln som inspiration, och 72-regeln
22. Tre antaganden: balans, strategisk mediokritet och forskningen
23. Antagandet att forskningens konsensus stämmer
24. Finns det undantag från forskningen?
25. Jaga inte the next big thing
26. Den första lösningen: Lysa
27. Räntorna är åter i ropet
28. Hur ökar man sin finansiella kompetens?
29. Avanzianen och alternativen till Lysa
30. En aktör som bara gör en sak
31. Variation ett: bygg portföljen själv med fonder
32. Klurigheten med räntor: risk och ränta hänger ihop
33. Globalfonder är som mjölk, och PPM-tipset
34. Variation två: basportföljen för nördar
35. Felet i den globala indexfonden
36. Hur basportföljen kompenserar
37. Räntedelen är fortfarande olöst
38. Fallbackalternativet på räntesidan
39. Basportföljen översatt till varje bank, och en hållbar variant
40. Varför hållbarhet är en djungel
41. Att kombinera legobitarna efter sparhorisont
42. På kort sikt slump, på lång sikt förutsägbart
43. Sannolikheten att gå plus ökar med tiden
44. Sista regeln: låt figuren vara ifred
45. Lekhinken: ha roligt, men var ärlig med syftet
46. Aftonbladet, Ica och en utskällning
47. 2022 var ett ovanligt år
48. Den sista grafen: börsen står emot kriserna
49. Avrundning och RikaTillsammans-programmet
50. Pris, anmälan och avslutning

Så investerar du 2023 – olika legobitar för ditt sparande

Jan: Enkel minnesregel är den här 12-12-12-regeln: att spara 1 200 kronor i månaden i 12 år för att sen kunna få ut 1 200 kronor i månaden resten av livet.

Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 284, och jag har döpt det till "Så investerar du 2023", eller "Olika legobitar för ditt sparande".

Caroline: Bra, Jan! Det känns ändå som att det är lite lekfullt.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Och det gillar jag.

Jan: Jag tänker att det här är en fortsättning på förra veckans avsnitt. Tanken var att det skulle börja som en ekonomisk plan, men det blev att det handlade om ekonomiska mål istället. Och sen insåg jag: nej, men det här är väl superbra. Det här är väl som lego, att man kan ha en massa legobitar. När man sparar är det ju som att man samlar på sig olika legobitar med olika färger och olika former. Men om man inte vet vilken figur man vill bygga, då vet man inte hur många legobitar av olika sort man behöver. Därför behöver man också många olika.

Behöver man verkligen så många legobitar?

Caroline: Så många som möjligt.

Jan: Nej, precis. Det är man inte behöver.

Caroline: Nej, jag håller med dig. Jag skulle bara testa dig lite.

Jan: Ja, för det tar ju tid att skaffa de där. Och då kanske man kan spendera mer tid på att leka med sina legobitar än att försöka ackumulera fler.

Caroline: Fler i onödan, menar du?

Jan: Ja, exakt. Så jag tror att dagens avsnitt är lite för dig som är nybörjare, men jag tror även du som har sparat ett tag kommer att hitta lite guldkorn i det. Något kort om förra avsnittet: jag kan säga att det är jättespännande. Mer än 66 kommentarer när vi spelade in det här.

Caroline: På forumet, gällande det förra avsnittet.

Jan: Ja, precis. Jag tycker det är ganska spännande att när frågan kommer "vad handlar det här om i livet, vad är det som är viktigt?", då blir det personligt. Och jag tror att på en hög nivå kan alla hålla med om så här: semester är trevligt. Men det är när det kommer ner på detaljnivå, när någon säger "jag vill åka till Venezuela", som man tänker "va?".

Caroline: Nej, men dit vill inte jag åka.

Jan: Nej, det blir personliga mål. Och alla håller inte med varandra.

Caroline: Nej, så klart.

Forumdiskussionen: riktning eller möjlighetsutrymme

Jan: Och då blir det vissa som tycker "nej, men ju fler legobitar desto bättre", medan andra är så här "fast jag behöver ju bara de legobitarna för att bygga den figuren, och sen har jag några i reserv". Och några är så här "varför ska jag bygga lego överhuvudtaget?". Så att det förbättrar diskussionen.

Till exempel något som jag tror att vi kommer ta med oss nästa gång: Skogstomten skrev så här, "tänk om det handlar om riktning? Jag gillar att bygga den här typen av legofigur, jag vill ha den här typen av mål." Och sen var det en användare, pappa, som skrev det här med att "tänk om det handlar om att skapa sig möjlighetsutrymme, som vi själva pratar om. Att jag vill kunna bygga så många olika typer av figurer som möjligt." Eller om vi tar metaforen vi använde i förra avsnittet: det hade varit väldigt konstigt att gå till en läkare och få en diagnos utan att läkaren frågar "var har du ont?" eller "vilka symtom har du?". Då kan man ha ett bredspektrumantibiotika som funkar på så mycket som möjligt.

Men sen, när pappa börjar skriva om det här med möjlighetsutrymme, då kommer en annan användare, Submariner, och skriver "ja, fast vad är optionaliteten värd om den inte utnyttjas?".

En läsare gästar, och en knölig process

Jan: Så jag tror det ska bli roligt att vi ska bjuda in en läsare som heter Jonathan Stolzenberg.

Caroline: Alltså, vi har sagt det så många gånger, och jag längtar efter den dagen. Jag hjälper dig gärna med det som behöver hända.

Jan: Han är jättekul. Jag har blivit lurad av honom en gång. Det var jätteroligt. Så vi jobbar på det. Och sen Loa, som skrev en kommentar så här: "men kommer ni svara på frågorna själva från förra avsnittet? Hur skulle ert liv se ut? Ni kan ju coachfrågorna själva." Och jag tänker att det får bli ett annat avsnitt. Jag upplever att det är sporten för oss 2023.

Caroline: Ja, det är det.

Jan: Att lista ut det. Och det är en knölig process.

Caroline: Jag vet, du var ju ledsen häromdagen.

Jan: Ja, det är absolut en knölig process för oss i alla fall. Det behöver ju inte vara det för andra. Det kan jag inte säga något om.

Caroline: Men jag kände att jag var rädd för förändringen. Och så behövde jag gråta då, ventilera de känslorna. Sen kändes det bra igen.

Jan: Ja. Så om man kommer in i det här avsnittet och tänker "jag vet inte vilken legofigur jag vill bygga, jag vet inte vilka symtom jag har, jag vill bara ha så mycket möjligheter som möjligt", så är det fine. Man kan samla på sig legobitarna och bygga en legofigur av dem i efterhand.

Den obligatoriska brasklappen

Jan: Sen tänker jag också, eftersom vi kommer vara lite konkreta i det här avsnittet, vi kommer prata om konkreta investeringar och strategier, så är det viktigt att kunna säga att investeringar både kan öka och minska i värde, och i värsta fall kan man förlora hela sitt kapital. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Och vi ger inte personlig finansiell rådgivning, utan det här är allmän information.

Vill man ha kontakt med en finansiell personlig rådgivare har vi en lista i forumet med folk som vi rekommenderar. Det är allt från Småspararguiden till Rickard Nylund och Henrik Tell. Det finns ett gäng som faktiskt är riktigt duktiga. Och mycket av det du kommer få höra idag är en sammanställning från forumet, från forskning, konsensus, böcker och så vidare. Så det är väldigt lite vi själva har hittat på.

Det här avsnittet är inte heller sponsrat, men vi har sponsrade länkar, och vi har framför allt själva investerat i alla fonderna som vi nämner och alla fondrobotarna som vi följer. Så vi försöker inte ge sken av att vi är typ Konsumentverket, att vi är opartiska eller står utanför det här. Vi säger inte "ni kan göra det här, men vi själva gör något annat". Tvärtom, vi har skin in the game. Vill man läsa mer: rikatillsammans.se/villkor.

Den första minnesregeln: just keep buying

Caroline: Bra.

Jan: Innan vi går in på legobitarna tänkte jag ta lite minnesregler. För jag tänker att de här legobitarna kommer med en viss uppsättning regler man ska tänka kring. Och den första regeln kommer från Nick Maggiullis bok Just Keep Buying. Där skriver han, precis som vi håller med om, att i grunden är det väldigt enkelt: det handlar om att spendera mindre än man tjänar, investera överskottet i tillgångar som skapar inkomster, och sen göra det om och om och om igen.

Och sen, om man köper bra sådana legobitar, alltså bra tillgångar som skapar de här inkomsterna, då behöver man inte oroa sig oavsett vad som händer på marknaden. Om det blir hög inflation, hög ränta, låg ränta, marknadskrasch eller finanskris, så sitter man still i sin båt. Just keep buying har varit det bästa rådet oavsett tidsperiod eller tillgångsslag.

Hans tanke var: om jag bara skulle ge ett enda råd till en person, och jag inte vet hur mycket pengar personen har, inte vet när personen börjar spara, inte vet vilka legobitar personen tycker om, då är det bästa rådet jag kan ge "just keep buying". Och jag gillar det. Vår nioåring förstår det här rådet.

Det bästa rådet jag kan ge är just keep buying. Vår nioåring förstår det.

Tre tillgångsslag: räntor, aktier och reala tillgångar

Caroline: Det här "just keep buying", om man aldrig har hört det, handlar det ju om att man ska köpa sig tillgångar.

Jan: Ja, som jag sa, tillgångar som skapar inkomster. Och de här tre typerna av tillgångar, eller legobitar, eller huvudingredienser – jag blandar friskt i dagens avsnitt. Det kan vara ett tips också för dig som bara lyssnar på det här i form av podd: på hemsidan, i anslutning till avsnittet, finns det ett bildspel.

Caroline: Så att man kan bläddra igenom lite.

Jan: Man kan bläddra igenom det. För här kommer lite tabeller, lite fondnamn. Jag kommer inte sitta och rabbla upp hela tabellen i podden, för det blir inte så värdefullt. Men det finns tre stycken huvudingredienser man kan köpa, som genererar inkomster, eller tre typer av legobitar. Det är det man brukar kalla för naturliga tillgångsslag.

Det första upptäckte man för flera tusen år sedan, så det är inget nytt. En person, till exempel en köpman eller köpkvinna, som behövde köpa varor från en annan köpman i en annan stad och ville frakta dem, hade inte råd att köpa dem, för pengarna kom in först i efterhand, när man hade sålt. Så den personen behövde ett lån. Det första är alltså lån mot säkerhet. Det är den första typen av tillgång, och det är det vi i dagligt tal kallar för räntor.

Sen kan man säga: "nej men vet du vad, kära köpman, du verkar göra så bra affärer på de här tygerna och kryddorna, så jag vill inte bara låna ut pengar mot en säkerhet, mot ditt hus. Jag vill faktiskt vara med på uppsidan. Om du tjänar tio gånger pengarna vill jag vara med på det." Då ger man pengar i utbyte mot risken. För karavanen kunde försvinna i öknen eller skeppet kunde sjunka, sådant som hände förr i tiden. Och det var det som ganska snabbt på 1600- och 1700-talet blev aktier, i form av det här med Ostindiska kompaniet. Massa personer gick ihop och köpte en andel i båten.

Reala tillgångar och varför vi fokuserar på de två första

Jan: Så vi har räntor, som är lån mot säkerhet, och aktier, som är att man delar på risken. Det är de två huvudtillgångsslagen. Sedan brukar man prata om ett tredje, men det kommer vi inte prata om idag, för det är lite klurigare och det ingår i de andra två. Det är det man kallar för reala tillgångar: att man äger något som ger naturlig avkastning, till exempel en hyresfastighet, en åkermark eller en skogsfastighet. Något där skogen växer och man kan gallra och sälja veden.

Men idag fokuserar vi framför allt på räntorna och aktierna, eftersom det är enklast att köpa. Det är det man kan köpa från 100 kronor utan några större kapitalinsatser. Ska man köpa en skogsfastighet kostar det flera miljoner.

Och då kan man tänka så här: räntor delar vi upp i två delar. Det ena är bankkonto med insättningsgaranti. Många tänker inte på det, men ett bankkonto är faktiskt också ett lån. I bankspråk kallas det för inlåning eller inlåningsränta. Det är därför vi har en statlig insättningsgaranti: vi lånar ut pengar till banken, men vi vill känna att de pengarna är säkra, så staten garanterar dem. Säg att banken går i konkurs, då får du upp till 1 050 000 kronor tillbaka, det garanterar staten. Men om det vore riskfritt att sätta in pengarna på banken borde det inte finnas någon anledning till en insättningsgaranti. Så bankkonto är faktiskt en form av ränta.

Caroline: Ja.

Räntefonder och aktieindexfonder

Jan: Det är legobit nummer ett: bankkonto med insättningsgaranti. Legobit nummer två är räntefonder, där man lånar ut till stater, kommuner, bolån och företag. Man kan även låna ut till privatpersoner, men låt oss hålla oss till stater, kommuner och bolån. Så vi har tagit legobiten räntor och delat upp den i två.

Och sen har vi den tredje, aktieindex. Nu kan vi prata om det som aktieindexfonder, där man investerar i alla företag i alla länder i alla storlekar. Så vi har aktieexponeringen. Känns det förståeligt?

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Bra. Jag har sammanställt det viktigaste man behöver veta kring varje sån ingrediens i en tabell. Tar man syftet med de här olika legobitarna, så kan man säga att egenskapen hos bankkontot handlar om att undvika risk. Man kan till och med argumentera för att det är riskfritt. Jag håller inte riktigt med, för man har till exempel en risk med inflation, eller en risk mot andra valutor. Jag skulle säga: nej, du kommer inte logga in på din bank och plötsligt ha noll pengar. Men det finns alltid en risk.

Säger man att något är riskfritt, så har man bara inte tänkt tillräckligt mycket.

Men framför allt med ett bankkonto skulle jag säga att huvudsyftet är att man vill ha ett skydd i livet mot oförutsedda händelser. Det är syftet med ett bankkonto.

Vad de olika legobitarna är till för

Jan: Räntefonder, där skulle jag säga att man vill ha skydd mot inflationen och skydd mot valutaförändringar. Den andra fördelen är att räntor faktiskt kan ge en känd avkastning. Tänk på det i form av ett banklån för boendet: det är inget konstigt att gå till banken och säga "hej, jag vill låna en miljon kronor i tio år med huset som säkerhet". Och banken säger "absolut, din ränta är 4,5 procent". Då vet både du, jag, banken och den som lånat ut till banken vad räntan blir på det lånet under de tio åren. Så med räntor går det att skapa en portfölj som ger en känd avkastning över tid, och det finns till och med sätt att försäkra det.

Räntefonder är ganska klurigt, men där finns ett verktyg. Det kommer ofta i spel senare i ens investeringskarriär, och vi kommer prata om det också.

Och sen har man aktieindexfonder, tillgångsslaget aktier, där syftet är att skapa värdetillväxt. Det är där jag tar risk, det är där jag vill att pengarna ska växa. Det är det vi pratar om när vi säger att vi planterar pengafrön. Då ska pengarna växa.

Förväntad avkastning för varje legobit

Jan: För att få känsla för de här legobitarna: vad kan jag förvänta mig på ett bankkonto i ett historiskt scenario? I dagsläget ger ett bankkonto mellan 0 och kanske upp till 3 procents avkastning om man binder på flera år. En räntefond ger i dagsläget, 2023, någonstans mellan 2,5 och 5, kanske till och med 5,5 procents avkastning. Historiskt skulle jag säga 3–4 procent. Och aktier har historiskt gett någonstans mellan 7 och 8 procent, kanske är den förväntade avkastningen nu lite högre, på kanske 8–9 procent.

Då vet man också, precis som vi pratade om planen förra veckan: okej, om jag har så här mycket pengar, jag kan få den här avkastningen, jag har den här tidshorisonten, då kan jag med ränta på ränta räkna ut hur mycket pengar det blir, eller hur mycket jag behöver spara. Om jag vill ha en miljon om tio år och kan få 7 procents ränta, då är det bara att mata in det i en ränta-på-ränta-räknare, så vet du hur mycket du behöver månadsspara. Eller om du vet hur mycket du kan månadsspara och vilken ränta du får, då kan du svara på frågan "när blir jag miljonär?" eller "när kan jag köpa det där fritidshuset?".

Lämplig sparhorisont för varje legobit

Jan: Det här kommer tillbaka till: vad är lämplig sparhorisont för de olika legobitarna? Jag skulle säga att bankkonto är ganska lämpligt vid sparhorisonter på 0–3 år. Som vi alltid brukar säga: ska pengarna användas inom 0–3 år, då är bankkonto det bästa du kan ha pengarna på, för där har du typ ingen risk. Har du en sparhorisont över tre år, då börjar inflationen komma i spel, då vill man ha minst räntor. Och börjar vi säga att pengarna inte ska användas till min pension förrän om tio år, eller kanske fem år, då kan jag börja investera i aktier.

Vi kommer göra ett avsnitt senare i år där vi tittar på det här utifrån en trappa. Hur ser en sparkarriär ut? Först behöver du spara till buffert, sen kanske till boende, sen kanske till bil. Men bankkonto funkar ganska bra för buffert och för bosparande till en bostad inom tre år. Det är "sov gott om natten"-sparandet. Några i forumet kallade det för periodiseringssparande, där jag sparar i fem månader för att sen åka på semester, åka på skidresa, eller spara för att gifta oss.

Räntefonder funkar ganska bra på det lite längre, kanske 3–9 års sparande. Till exempel pensionssparande efter 55 år, där passar räntefonder. Om jag skulle ta det från ett annat håll skulle jag säga att räntefonder är en sådan krydda som, för att ta matlagning, gifter sig bra med andra ingredienser men inte funkar särskilt väl på egen hand. Det är få situationer där man bara vill ha räntefonder. Räntefonder är ofta en krockkudde till aktieindexfonderna.

En vanlig investerares bygge

Jan: Aktieindexfonderna handlar då mycket om pensionssparandet, frihetssparandet eller "get rich"-sparandet, och kombinationen med räntefonder. Är det något du tänker?

Caroline: Nej, men jag tänker att det här är en vanlig svensks ekonomi, kan man väl säga.

Jan: Jag skulle säga att det egentligen inte spelar roll om det är någon svensk eller inte, det här funkar lika bra i USA. En sån vanlig investerare. Och grejen är att man inte ens behöver förminska det till "vanlig investerare". Så här gör till exempel Norska oljefonden eller saudiska statliga investmentbolag. Det här är skalat av mycket av det där som låter fancy, ner till basen.

Caroline: Som att säga att aktier är ett sätt att dela risk, eller att räntor är ett sätt att låna ut pengar. Hur kan man tänka på det här i sin renaste form?

Jan: Ja.

Caroline: Det är skönt att säga det, att Jan och Norska oljefonden gör samma sak, för då blir det som att i sin renaste form är det ett bra sätt.

Jan: Ja. Och sen finns det ju folk som har jobbat med bara räntefonder i 40 år. Det finns supermycket nyanser. Tar vi räntefonder: ofta när man börjar spara tycker man att aktier är ganska klurigt och räntefonder ganska enkelt, att det bara är att ta en räntefond. När man har hållit på ett tag inser man att aktier är ganska enkelt i förhållande till räntefonder.

Räntefonder är klurigare än de ser ut

Jan: För där finns räntor som är så pass säkra att det typ inte går att förlora pengar, för de garanteras av staten, eller räntor med insättningsgaranti. Men sen har du räntefonder som har högre risk än aktier, alltså som kan gå ner 40–50 procent på ett år. Och sen har du olika löptider på räntor, det som kallas för duration. Så det går att göra räntor superkomplexa. Det finns många fler varianter i räntor än vad det är i aktier.

Så nu när vi pratar om det vill jag prata om den stora legobiten. Vi kommer ge konkreta exempel: okej, vad är det för fond man kan välja? Vi kommer inte prata om enskilda obligationer, precis som vi inte pratar om enskilda aktier när vi pratar om tillgångsslaget aktier. Med aktier är det fortfarande en fondrobot eller en bred global indexfond som gäller. Vi har lite mer fakta i tabellen, men det kan man dra ner i bildspelet om man är intresserad.

Två jobbiga frågor: bränsle eller motor?

Jan: Om vi fortsätter med minnesregeln från Nick Maggiullis bok, som jag gillar jättemycket: nu har vi pratat en hel del om de olika legobitarna, och då kan det bli "nu har jag hittat en ny lek och kan pussla med mina legobitar". Men även om vi har pratat om det tror jag att det är viktigt att hålla perspektivet rätt, att kunna ta ett steg bakåt och ställa sig två ganska jobbiga frågor.

Den första är: okej, vad är beloppet jag bekvämt kommer kunna spara under 2023, eller de kommande tolv månaderna? Det kallar vi mitt förväntade sparbelopp. Sparar jag tusen kronor i månaden är det tolv tusen kronor. Den andra frågan är: vad är den förväntade avkastningen på mitt kapital vid till exempel 7 procents ränta de kommande tolv månaderna? Om jag använder legobiten aktier på mitt kapital, vad blir avkastningen? Har jag 100 000 kronor hade det varit 7 000 kronor.

Och då säger han: om det förväntade sparbeloppet är större än den förväntade avkastningen, alltså att jag sparar tusen kronor i månaden, 12 000 kronor på året, men den förväntade avkastningen är mindre för att jag bara har 100 000 investerat – och 100 000 är mer än vad de flesta har på Avanza i median – då bör man fokusera på att spara. Man bör fokusera på att öka sina intäkter så att man kan lägga in mer bränsle i sitt sparande, snarare än att lägga tid på att optimera legobitarna, för det kommer inte ge så stor skillnad.

När det är värt att finslipa motorn

Jan: På samma sätt säger han: om ditt förväntade sparbelopp är mycket mindre än din förväntade avkastning, säg att du har en miljon investerat, ja då ger 7 procent dig 70 000. Då spelar de där 12 000 kronorna mindre roll i förhållande till de 70 000, och då är det värt att lägga mer tid på kombinationen, på att bygga din legofigur. Är de två ungefär i samma härad, då fördelar du din tid på både och: på att lägga mer bränsle på maskinen och göra maskinen bättre.

Det är inte värt, och det här har jag sett ibland, att man lägger massa fokus på att bygga en Ferrari-motor men sen inte har bränsle för att köra Ferrarin på banan. Resonemanget lyder lite så här: säg att man har 100 000 kronor i sparande, vilket är ganska nära medianen för en 40-plussare på Avanza. Och så lyckas man överprestera mot index, alltså hitta det här alfat, som är den heliga graalen i sparande. Och så drar vi det till att man är i världsklass och överpresterar med 10 procent. Överpresterar man med typ 3 procent mot index kan du få jobb på vilket fondbolag som helst. Så 10 procent är outrageous, det är galet.

Lägger du en timme om dagen och får 10 procents extra avkastning på 100 000, då har du jobbat 350 timmar för 30 kronor i timmen.

30 kronor i timmen för att slå index

Jan: Säg att du lägger sju timmar i veckan, alltså en timme om dagen i 52 veckor, då har du lagt ungefär 350 timmar. Har du 100 000 och lagt 350 timmar och får 10 procents extra avkastning, då är det 10 000 kronor. Då har du på 350 timmars jobb haft betalt 30 kronor i timmen.

Caroline: Ja, when you put it that way.

Jan: När du tar ner dig till sådana siffror ser det ju inte så bra ut. Och även om du har höga belopp, även om du skulle ha 500 000, vilket är mer än vad de flesta har, så blir en timme om dagen 140 kronor i timmen. Det är typ som ett cykelbud på Foodora.

Caroline: Men det är ju inte ens ett heltidsjobb det här.

Jan: Nej, och dessutom ska du slå dem som gör det här på heltid, på en timme om dagen. Hur stor är sannolikheten? Sannolikheten är större att du förlorar på det. Sen är det okej att ha det som ett lärande, att ha det som en hobby.

Caroline: Ja.

Jan: Nick skriver det här på sin blogg också, du kan läsa vad han skriver, jag har gjort en grovöversättning: "Jag säger inte det här för att jag har något emot att analysera investeringar, utan för att påpeka något som finansbranschen inte vill att du ska veta. De flesta människor blir inte rika genom sina investeringsbeslut. De blir rika genom sin inkomst, genom sitt arbete. Även de som blivit rika på sina investeringar har vanligtvis arbetat ihop pengarna de använder för att investera i första steget." Och det här går i linje med det vi pratar om i avsnitt 277, om investeringstrappan. Att lägga fokus på rätt sak.

Sparande som hobby är okej, men gå in klarögd

Jan: Jag håller med många i forumet som protesterade och sa "jo, men det finns ett värde i att ha sparande som sin hobby". Och jag håller med, absolut. Det är okej att en hobby får kosta, och jag tycker alltid det är bra att man ökar sin finansiella kompetens. Men man ska gå in klarögt och säga: det som förmodligen kommer göra mest skillnad för dig och ditt sparande är att lägga mer tid på att öka inkomsterna. Att löneförhandla, byta jobb, hyra ut grejer, hyra ut ett rum eller hyra ut på Airbnb när du inte är hemma, eller ha någon hobbyverksamhet. Det du redan tycker är kul, hur kan du tjäna pengar på det? Kanske starta eget vid sidan av.

Och det handlar inte bara om att öka inkomsterna, utan även att titta på: kan man sänka kostnaderna? Hur kan jag energieffektivisera om jag bor i hus? Hur kan jag sänka bolånekostnaderna? Hur kan vi vara mer medvetna i vår konsumtion? För där blir det lite som det har varit från tid till annan på Twitter, "sparad krona". Varje krona blir extra bränsle till motorn. Du kan ha världens bästa motor, men har du inte tillräckligt med bränsle spelar det inte så stor roll.

12-12-12-regeln

Jan: Och anledningen till det här kommer i nästa minnesregel, som vi har haft mycket diskussion om på forumet, som vi kallar för 12-12-12-regeln. Jag tror det här är första gången vi pratar om den i podden. Den låter så här: spara 12 kronor i månaden i 12 år för att kunna få ut 12 kronor i månaden resten av livet.

Caroline: Det låter ju ändå bra, fast det inte är mycket pengar. Kan man inte säga så? Spara tusen kronor i månaden. Spara 1 200 kronor...

Jan: Fast inte i tusen år.

Caroline: Va? Du bara förstör min 12-12-årsregel. Jag ville bara spara mer för att få ut mer per månad resten av livet.

Jan: Ja, precis. För grejen är att det funkar oavsett belopp. Det funkar så här: spara 1 200 kronor i månaden i 12 år för att kunna få ut 1 200 kronor resten av livet. Spara 12 000 kronor i månaden i 12 år för att kunna få ut 12 000 kronor i månaden resten av livet. Beloppet spelar inte så stor roll. Vi satte 12 för att det var enkelt att komma ihåg.

Caroline: Ja, det är det ju. Absolut. Det här kommer man att komma ihåg.

Pengar man planterar

Jan: Och det här är en förenkling vi pratat om i tidigare avsnitt, men pengar är som något man kan plantera. Det tar lite tid innan ett sånt här träd växer sig starkt och kan börja ge de här pengarna. När vi kör det i ränta-på-ränta-simulatorn visar det sig att det tar ungefär 10–12 år. Men sen kommer du kunna få ut det du stoppar in. Jag tycker det är ganska fint.

För den som vill dubbelkolla det själv: räkna på 7,5 procents avkastning, en ISK-skatt på 0,9 procent och en 50-årig sparhorisont. Då ser man att det funkar. Vi började med en variant på att spara 1 000 kronor i månaden i tio år för att kunna ta ut 1 000 kronor därefter. Men där hade vi mycket diskussion om att det var lite väl förenklat och att det fanns situationer då det inte fungerade. Så därför kom vi fram till 12-12-12-regeln: spara 1 200 kronor i månaden i 12 år för att kunna få ut 1 200 kronor resten av livet. Då har du buffert i det för att det ska funka.

Sen ska man komma ihåg att det här inte är något man ska sätta sitt liv på. Det är en minnesregel, en tumregel, något som ska förenkla.

Caroline: Och som faktiskt inspirerar. Alla sådana här små tumregler och förenklingar gör att man kan inspireras.

Tumregeln som inspiration, och 72-regeln

Jan: Ja, och vill man göra det här ordentligt finns det resonemang kring safe withdrawal och sannolikheter. Men som en "okej, vad får jag ut av mitt sparande, är det värt att spara den där tusenlappen idag?". Då kan man känna: kolla, jag kan köpa den här prylen för tusen kronor idag, eller så kan jag spara den i tolv år och sen kunna köpa en sån här pryl i månaden resten av livet. Det tycker jag är ganska coolt faktiskt.

Caroline: Bra.

Jan: För den som vill argumentera kring det här har vi en tråd som kommer i samband med avsnittet. En annan tumregel är det som kallas 72-regeln: hur lång tid tar det för ens pengar att dubblas? Ta 72 dividerat med avkastningen i procent. 72 delat med 7 procent, då är det ungefär 10 år för en dubbling. Och som sagt, för mer exakta beräkningar, använd en ränta-på-ränta-räknare, en Monte Carlo-simulator eller en tjänst. Till exempel är minpension.se bra för pension. Vi har vissa beräkningsmodeller i Spirecta. Så det här är en "kom ihåg"-regel.

Tre antaganden: balans, strategisk mediokritet och forskningen

Caroline: Bra.

Jan: Nu har vi pratat lite om minnesregler och varför man ska spara i de olika legobitarna. Låt oss titta på hur man köper en sån legobit. Då är det viktigt att veta vilka antaganden vi har gjort. Vi gör framför allt tre stycken. Det första är att vi optimerar på balans. Vad jag menar med det är att jag inte säger att någon parameter är viktigare än någon annan. Det är inte optimering på lägsta avgift, högst avkastning, mest hållbarhet, en viss geografi, bransch eller media.

Jag har använt det tidigare: det är lite som Super Mario, de här Super Mario Bros-spelen. Jack of all trades, master of none. Man ska vara duktig på allt, man ska inte ha någon uppenbar svaghet och inte någon uppenbar styrka. Det bygger på att jag utgår från att de flesta som lyssnar vill ha ett bra sparande, men inte nödvändigtvis lägga massa tid på det. Man vill leva sitt liv, man vill ha ett bra sparande, veta att man inte blir lurad, veta att man gjort bra och att det kommer gå bra. That's it. Så det är det ena: optimering på balans, ingen nischparameter.

Det andra är att jag gillar uttrycket strategisk mediokritet. Tricket är inte att vinna ett 100-meterslopp, utan att vinna över tid. Som vi pratat om med indexfonder: en indexfond kommer aldrig vara bäst. Per definition är indexfonden genomsnittet. Men om du är genomsnittlig tillräckligt många gånger kommer du till slut komma upp till toppen, för de som vinner ett enskilt år tar ofta en så stor risk att det vadet förlorar man på. Då hamnar man kanske sist, och då dras genomsnittsplaceringen ner. Genom att du hela tiden är genomsnittlig kommer du över tid att hamna i topp, kanske topp 30 procent, eller till och med topp 10 procent.

Antagandet att forskningens konsensus stämmer

Jan: Och det tredje antagandet, som jag vet att förvånansvärt många inte håller med om, är att jag säger att konsensus i forskningen stämmer.

Caroline: Varför håller folk inte med om det då? Vad är det de har emot det?

Jan: Ofta vill man inte tro att det är bättre att vara genomsnittlig än att vara aktiv och engagerad. Man tror att jag får ett bättre resultat om jag lägger en timme om dagen än om jag lägger 15 minuter per år. Så är det ju på alla andra områden i livet: om jag tränar, så kommer inte den som tränar 15 minuter per år ha en mer välmående kropp än den som tränar en timme om dagen.

Caroline: Nej, absolut.

Jan: Men så är det i sparande, och det är ointuitivt. Vi har en övertro på den egna förmågan, för det är ett så komplext ämne. Min träning påverkas inte av andras träning, min hälsa är inte beroende av om du går till gymmet eller inte. Men i sparande är det så, eftersom det till stor del är ett nollsummespel. Alla är med i samma spel, så jag påverkas av vad andra gör.

Antagandet jag gör är att den effektiva marknadshypotesen stämmer till stor del. Den säger att det inte går att överprestera över tid, utan det bästa man kan göra är att köpa hela höstacken: alla företag i alla länder, i alla branscher, i alla storlekar. Den säger också att avvika från en indexfond gör att du kan få en högre avkastning, men det gör också att du tar en högre risk, vilket gör att du kan få en större förlust.

Finns det undantag från forskningen?

Jan: Och jag upplever ändå att vi ser det här varje år när vi gör vår uppföljning: den genomsnittliga avanzianen brukar få ett sämre resultat än index.

Caroline: Men finns det något undantag, något enda undantag som du känner till? Eller nej?

Jan: På vad?

Caroline: På det här att forskningen stämmer. Att man ska sträva mot strategisk mediokritet.

Jan: Det finns vissa som hävdar att det finns olika faktorer, men när man pratar med forskare säger de också "ja, fast det är oklart". Det kan lika gärna bero på att alla har upptäckt de här faktorerna, så har man flyttat pengar dit och så har det överpresterat.

Caroline: På grund av det då?

Jan: Ja, så det är klurigt. Tittar man på de som har tjänat mycket pengar, till exempel på vissa hedgefonder, så är det många gånger att de har utnyttjat någon ineffektivitet på marknaden.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Ja, men då är det ofta så här: du kommer inte åt den fonden som privatsparare, utan du kommer åt den som institutionell investerare, och du får fördelar för att du känner folk. Jag tror att det är svårt att bygga en långsiktig strategi på det. Och vi har sett att många av de här hedgefonderna efter ett tag underpresterar mot index.

Jaga inte the next big thing

Jan: Vi har en tråd på forumet som heter "missade du XXX-tåget? Ingen fara, nu är din indexfond bättre". Där har vi alla de här: ny teknik, venture capital, ARK. Jag tror snart Tesla är tillbaka där. Så jag tror inte på att försöka jaga the next big thing. Jag tror att det kostar mer än det smakar. Kan man ha tur ett enskilt år, absolut. Kan man ha tur i två år, tre år, absolut. Men tittar man över en 10–15-årsperiod är det extremt svårt.

Och då kommer vi tillbaka till: vad säger forskningen? Som jag var inne på, spara i hela höstacken istället för att leta efter nålarna. Spara i alla bolag i alla länder, alla storlekar. Gör det så billigt, långsiktigt, regelbundet och automatiskt som möjligt, och låt pengarna jobba i fred.

Även om man kanske inte tror på forskningen kan man titta på något som heter SPIVA. Googla SPIVA och S&P 500 till exempel. Det är en organisation som håller reda på hur många fonder som slår sitt index. Över en fem- eller tioårsperiod är det alltid färre än hälften som slår sitt index. Och då tänker jag: om inte proffsen, som har betalt för att göra det, slår index över tid, vad är sannolikheten att jag ska göra det vid sidan av mitt jobb? Återigen, man kan ha sparande som hobby och göra det här för att man lär sig. Men att ha det som primär strategi för att tjäna pengar skulle jag nog avråda från.

Den första lösningen: Lysa

Jan: Nu upplever jag att vi har pratat om de olika legobitarna: bankkonto, räntor, aktieindexfonder, och de olika egenskaperna de har. Vi har pratat om att innan du börjar titta på det, ta ett steg bakåt och lägg fokuset på rätt sak. Och framför allt, bli inspirerad av 12-12-12-regeln. Så om man tittar rent konkret: vad är den här figuren man kan bygga upp? Eller vad är bakmixen, om man har de här ingredienserna?

Den som jag gillar, som vi har haft sedan 2018, är Lysa. Lysa är en fondrobot. En fondrobot är en tjänst som hjälper en att fördela sina pengar på bankkonto, räntefonder och aktieindexfonder. Den hjälper en att fördela aktieindexdelen på alla företag i hela världen, och fördela pengarna i räntedelen på massa olika typer av lån. Lån till stater, företag, bostadsinstitut och kommuner, lån som är skyddade mot inflation, lån i olika valutor för att skydda mot valutarisk.

Jag tror faktiskt att vi ska försöka bjuda in Lysa och prata om räntor. För jag har i flera år sagt att en underskattad del i Lysa är deras räntedel. Men det har varit ett svårt argument att sälja när folk har loggat in och tittat. "Men Jan, titta, 2022 gick ju räntedelen ner 6,5 procent." Och jag bara: ja, fast när jag säger bäst räntefond menar jag inte att den ger bäst avkastning, utan att den är bäst spridd, bäst konstruerad.

Räntorna är åter i ropet

Jan: Och det som är intressant nu är att för första gången på tio år är räntor, den här legobiten, återigen i ropet. Den har varit lite ogillad de senaste åren.

Caroline: Ja, den har varit ogillad.

Jan: Det svarta fåret i familjen. Lysa hjälper en att få allt det här på plats. Det enda jag egentligen behöver göra på Lysa är att ställa in: hur mycket vill jag ha i räntor, alltså hur mycket legobitar vill jag ha av den här typen, och hur mycket av den andra? Och sen kan jag dessutom välja: vill jag ha den hållbara typen av legobitar, eller vill jag ha så bred legobit som möjligt?

Tar vi nackdelarna med Lysa skulle jag säga att det är ganska tråkigt, för det är färdigt på 15 minuter.

Caroline: Vilket också kan vara skönt.

Jan: Vilket är jätteskönt, absolut. Men det som vi haft mycket diskussion om i forumet är att Lysa inte ökar din finansiella kompetens. Och jag är så här: ja, det är okej, för du kan lyssna på oss, så ökar du din finansiella kompetens på andra områden. Men det finns en poäng i det. Om man inte förstår storheten i Lysa är det lätt att säga "men vänta, jag fick det där tipset av RikaTillsammans-podden, men nu lyssnar jag på en annan podd, eller en annan person som sa att jag skulle köpa det här". Och då kan man likställa dem, om man inte förstår nyanserna i vad det är som Lysa gör fantastiskt bra.

Hur ökar man sin finansiella kompetens?

Caroline: Du säger att man inte ökar sin finansiella kompetens, men hur ska man göra det då, så att man förstår de här nyanserna och vad man egentligen får när man sätter in sina pengar på Lysa, så att man vet att det här är bra grejer?

Jan: Då skulle jag säga, för att prata i egen sak: häng med oss, lyssna på vår podd, läs böcker, häng på forumet, så att man börjar lyssna på folk som har varit med länge. Men jag tänker också att man kanske själv behöver ha sin lärohink eller lekhink, där man investerar pengar i sånt man bryr sig om eller tycker är spännande. Lite grann. För då blir det allvar. Och då börjar man ta in det man lär sig. Man kommer att lära sig, man kommer att bli av med pengar, man kommer att lära sig.

Något jag har sagt i alla år är: även om du är ett proffs, lägg lite pengar i Lysa. Även om du inte gillar Lysa, tycker att det är skit, att det är för amatörer och att de inte vet vad de håller på med, lägg pengar där och benchmarka. Säg så här: hur går det för dig? För jag påstår nog att de som hade pengar på Lysa under 2022 jämfört med en egen portfölj, för majoriteten gick det nog bättre på Lysa. Återigen, inte för alla, man kan ha tur ett enskilt år. Men över en tioårsperiod, mät.

Även om du är ett proffs: lägg lite pengar i Lysa och benchmarka. Hur går det för dig?

Avanzianen och alternativen till Lysa

Jan: Tittar vi, jag brukar mäta sedan 2008, så har Avanza varit generösa nog att släppa hur det gått för den genomsnittliga avanzianen. Och jag tror att det är tre år av tolv som den genomsnittliga avanzianen har överpresterat mot index. Sen, bara för övertydlighetens skull: Lysa är vårt största enskilda innehav. Vi har en sponsrad länk till Lysa och en sponsrad länk till variationerna också. Så återigen, vi är inte på något sätt opartiska här. Men genuint, jag tar gärna en diskussion vilken dag som helst om att visa mig något alternativ som är bättre än Lysa.

De alternativ till Lysa som brukar komma upp i forumet, som jag tycker är bra, och som vi faktiskt har pengar i nästan allihop: det är fondroboten Opti, som har samma idé som Lysa. Jag tror inte de har bankkonto, men de har räntor och aktier, absolut. Sen Avanza Auto 6. Tidigare har jag inte gillat dem, för de hade högre avgift, men de sänkte sin avgift. Och Nordnet har lanserat något som heter Nordnet One. Det ska jag vara helt ärlig med, det har vi inte testat, så där har jag inte satt in pengar, men jag vet att det är några på forumet som var så här att det är helt okej.

Caroline: Men de här, Avanza och Nordnet, när de lanserar nya grejer, då hänger de ändå med ett bra tag, väl?

Jan: Jag gillar inte när det lanseras något. Min känsla är: nu kommer det vara med i tre år och sen måste jag sätta pengarna någon annanstans. Är du med på vad jag menar?

En aktör som bara gör en sak

Caroline: Ja.

Jan: Sen skulle jag också säga: Lysa eller Opti, de gör en enda sak. De gör fondrobot. Det är ingen intressekonflikt för dem att vara med i en IPO nu, för nu får vi betalt av det här företaget för att resa pengar till dem. Eller "här, använd vår hävstång", eller "använd vårt bolån", eller "bli vår private banking-kund", eller "köp de här fonderna, för här får vi hälften av fondavgiften". Det jag gillar med Lysa och Opti är att de gör fondrobot. That's it. Och jag går hellre till någon som bara gör en grej, än en som ska göra många olika saker. Hellre gå till en slaktare som bara gör kött, än en som gör kött och sen har lite betong och en kennel. Det blir inte seriöst.

Caroline: Nej, nej. Var det därför du bara skrattade? Jag frågade om de hänger med, de här nylanserade, hur länge de hänger med.

Jan: Ja, men det vet man inte. Jag vill inte behöva hålla på och mecka sen, "nu ska vi stänga den här fonden", eller vad det kan vara, "du måste flytta dina pengar". Jag hatar sånt. Jag blir så trött. Och det har inte ens hänt mig särskilt ofta. Jag hatar tanken på det.

Caroline: Jag vet inte, det beror ofta...

Jan: Ofta är det speciallösningar. Det funkar tills det inte funkar. Nordnet hade något sånt här som de kallar för smartportföljer, som exploderade spektakulärt för något år sedan. Jag vet att Better Wealth kämpade också ett tag med den typen av lösning. Så nej, jag tror på Lysa och Opti. Jag tror de är inne på det långa loppet. Lysa har precis tagit in mycket finansiering, starka ägare, och Opti. Jag tror det går rykten om att det var en storbank som köpte in sig i Opti. Jag tror vi ska bjuda in Jonas här under våren också. Så jag gillar det.

Variation ett: bygg portföljen själv med fonder

Jan: Gillar man inte vår lösning med fondrobot, de här Lysa, Opti, Avanza Auto eller Nordnet One, eller om man har en tjänstepension där det inte går att använda en fondrobot, då blir variation nummer ett: bankkonto, ja, då kan man ta ett bankkonto med insättningsgaranti. Och kan man inte ta ett bankkonto med insättningsgaranti, då kan man ta en fond som typ AMF Räntefond Kort. Det här är särskilt viktigt, som JFB i forumet påpekar: ibland är man kanske 60 och ska ta ut sin pension, och då vill man inte att allt ligger i aktier. Men då kan man inte sätta det på ett bankkonto, för det är fortfarande inom tjänstepensionsskalet. Och då vill man ha en räntefond med så låg risk som möjligt.

När det gäller räntefonder i den första enkla varianten: om jag bara fick välja en enda räntefond i Sverige skulle jag ta AMF Räntefond Mix. För att det är hög kvalitet på lånen. Och vad jag menar med hög kvalitet på lånen är att man lånar ut pengar till sin rikaste kompis, den som har minst problem att betala. Det är inte så stor risk med det, så man får inte högst ränta.

Klurigheten med räntor: risk och ränta hänger ihop

Jan: Och det här är en av klurigheterna med räntor. De räntefonder som ger högst avkastning är de som har högst risk. Tänk att det är lån, och då funkar det som lån till en kompis. Vem vill man ha mest ränta från? Jo, den kompis man är minst säker på kommer betala. Medan den som alltid betalar, då är det knappt att man vill ta betalt, för man vet att man kommer få tillbaka det riskfritt. Så AMF Räntefond Mix är en mix av många olika typer av lån, framför allt i den högre kvaliteten.

Och sen, om man ska välja en aktiefond, brukar jag rekommendera Storebrand Global All Countries eller Länsförsäkringar Global Index. Eller om man sitter låst hos någon annan, till exempel AMF, då finns det AMF Global, eller om man har det på Swedbank finns det ofta Swedbank Robur Access Global. Det viktiga är att det är en passiv, global indexfond med en avgift under 0,4 procent. Ofta ligger avgiften på 0,2 procent. Just det här med 0,4 procent brukar jag säga är en magisk gräns. De flesta fonder bör ligga under 0,4 procent.

Globalfonder är som mjölk, och PPM-tipset

Jan: Det här är en ganska enkel variation, om man inte vill ha en fondrobot. Det är exempel på vad de här legoklossarna heter i verkligheten. Och här finns det så klart variationer också. Är man kund på Avanza finns det Avanza Global, som ligger på 0,1 procent i avgift. Är man kund på Nordnet tror jag att Nordnet också har en globalfond. De här globalfonderna är i stora drag lika. Det är som att köpa mjölk: antingen köper man Arla, Skånemejerier eller Norrmejerier. Det är fortfarande typ samma mjölk. Så det här är bra i typ en tjänstepensionslösning.

Har man PPM brukar jag rekommendera AP7 SÅFA. Det är AP7 Aktiefond, som är en sån global indexfond. Jag tror den är billigast i Sverige, jag tror den kostar 0,09 procent. Så det är superbra. Så återigen: bankkonto, räntefond och aktieindexfond.

Variation två: basportföljen för nördar

Jan: Variation nummer två. Det är fortfarande samma legobitar, men nu gör vi dem lite mer nyanserade. Och det är inte som att det blir bättre och bättre, det blir bara mer och mer komplext. Men för att visa nyanserna. Och återigen, vi själva använder till stor del Lysa, alltså det första vi presenterade, för att det är så här one-stop shop. Man startar på 15 minuter och sen är det färdigt.

Anledningen till att vi tar variationerna är dels att man ibland inte kan använda fondrobot, dels en hedge, för att vi har många som är duktiga i forumet, och då får jag alltid frågor: "varför rekommenderar du inte Avanza Global?". Jo, Avanza Global är också en bra fond.

Och sen den här variationen med basportföljen. Det är lite nörderivarianten, för de som bara "åh, jag älskar mina legobitar" och vill sitta med sina glasögon och sitt förstoringsglas och titta på nyanserna. Här har vi utgått från det som kallas RikaTillsammans basportfölj. Så om vi skulle bryta ner legobiten aktieindexfonder, hur gör man den så bra som möjligt?

Felet i den globala indexfonden

Jan: Då konstaterade vi att om man bara väljer en global, som Länsförsäkringar Global, eller Avanza Global, så har den en inneboende svaghet, eller man kan kalla det ett fel. Och nu är det här på nörderinivå, så det här kan man bortse från, eller, om man vill vara intressantast på nästa mingel, vara nördig: "visste du att det är ett fel i den globala?".

Det är så att när man tog fram de här indexen utgick man från börsvärde. Och då blev det så att man bortsåg från de börser som var små på den tiden. Då var till exempel Sydostasien, Kina och Indien ganska små. De var inte så välutvecklade börsmässigt, så man exkluderade dem. Så att ett globalt världsindex består av typ 55 procent USA, 20–25 procent Västeuropa, typ 10 procent Japan, och sen lite blandat.

Caroline: Japan också?

Jan: Ja, Japan var en jättestor ekonomi.

Caroline: Ja, absolut, jag minns det. Men det var ju länge sedan nu.

Jan: Ja, fast de är fortfarande jättestora.

Caroline: Ja, det kanske de är.

Hur basportföljen kompenserar

Jan: Så det man vill, man har till exempel inte med tillväxtmarknader, så då vill man kompensera för tillväxtmarknader. När man tittar på en sån här Länsförsäkringar Global tar den till exempel inte med småbolag, så då vill man komplettera med småbolagsfonder. Och på samma sätt kan man argumentera för att vi bor i Sverige och vill ha en viss överexponering. Vi vill stödja Sverige, investera mer i Sverige. Går den svenska ekonomin bra vill jag att det ska märkas i mitt sparande. Det finns också en debatt om huruvida det är bra eller dåligt, men vi har i alla fall i forumet kommit överens om att 10 procent är lagom. Då ska man komma ihåg att det svenska börsvärdet är typ 1 procent. Så ska man följa forskningen strikt ska 1 krona på varje investerad hundralapp vara i Sverige, 99 kronor ska vara investerade utomlands.

Men vi har konstaterat att RikaTillsammans aktiedel ska vara 70 procent Länsförsäkringar Global, eller en annan global indexfond, 10 procent Plus Alla Bolag Sverige, 10 procent Handelsbanken Global Småbolag och 10 procent Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära. Sen kommer det alltid variationer. Är du på Avanza, byt ut Länsförsäkringars tillväxtmarknadsfond mot Avanza Emerging Markets, för den är lite billigare. Men problemet med Avanza Emerging Markets är att du inte hittar den någon annanstans än just på Avanza. Så det är liksom poängen.

Räntedelen är fortfarande olöst

Jan: Tittar man på bankkontot är det samma som innan. Valfritt bankkonto med insättningsgaranti, det spelar inte så stor roll. Kan du inte välja bankkonto, samma som vi rekommenderade innan, AMF Räntefond Kort. Men här på räntefonderna kommer jag faktiskt behöva skjuta upp facit. Vi har en diskussion på forumet som pågår, jag tror vi är uppe i hundratals inlägg. Vi har fortfarande inte kunnat enas om vad en bra ränteportfölj är. Anledningen är att det beror lite på vad man vill uppnå.

Vi har just nu en diskussion kring att vi är överens om att 0–3 år, då ska det vara sparkonto eller bankkonto. Men över tre år kan man vilja uppnå olika saker med sina räntor. Det ena är att man säger "jag vill ha något som går i andra riktningen mot aktier, så när aktier går ner vill jag att det här ska gå upp". Sen är det vissa som säger "ja, fast när aktier går ner tenderar den svenska kronan att gå ner, så då vill jag ha räntefonder i en annan valuta". Och då kommer någon annan och argumenterar "ja, fast då investerar du inte i räntefonder, då investerar du i valuta istället".

Fallbackalternativet på räntesidan

Jan: Så om vi är överens om RikaTillsammans aktieportfölj, vilket jag tror ändå är det mest relevanta för folk, så är vi inte helt överens om räntefonderna. Vårt fallbackalternativ just nu är en kombination av AMF Räntefond Mix, som fortfarande enligt mig är en av de bästa svenska räntefonderna, och AMF Räntefond Kort. Alternativt AMF Räntefond Lång. Men det är ungefär den häraden. Sen får vi se, jag jobbar på att bjuda in någon ränteförvaltare så att vi ska kunna få något entydigt svar.

Men annars är det så att går man på Lysas lösning får man en bra ränteportfölj. Och då var det också någon som sa "men varför kopierar ni inte bara Lysas ränteportfölj?". Jo, problemet är att vi inte kommer åt de fonderna, för de är institutionella. Så jag tror, tills vidare: man gör inte bort sig genom att välja AMF Räntefond Mix, och man gör inte bort sig genom att välja AMF Räntefond Kort. Men är det den bästa optimeringen? Nej, det är det nog inte. Men har man en åsikt om den här frågan får man gärna gå in på forumet, googla upp ränteportföljen 2023 och ge sig in i diskussionen. Stort tack till er som är med i den diskussionen. Det är bland annat Alec, JFB, Daniel Nilsson, All Seasons Portfolio och massa fler användare.

Basportföljen översatt till varje bank, och en hållbar variant

Caroline: Bra.

Jan: Och sen, sista variationen, är att om man sitter på Handelsbanken, Swedbank eller SEB. Det var en användare, Alec, som blev frustrerad och sa "Jan, jättebra med basportföljen, men det funkar ju inte om jag är kund på SEB". Så då satte han sig och gjorde basportföljen översatt till varje svensk bank. Kudos till honom. Då kan du se hur basportföljen ser ut om du har Handelsbanken, Swedbank, SEB eller de olika bankerna. Jag kommer inte lista dem, men du kan vara medveten om att den finns som en tråd.

Sen finns det också på forumet, om man vill ha en hållbar variant av basportföljen. Tricket är egentligen att välja Storebrands fonder. De har en serie fonder som de kallar för Plus. Storebrand Global Plus, som är extra hållbar, SPP Emerging Markets Plus, SPP Sverige eller Storebrand Sverige Plus.

Caroline: Men de har du valt för att... För det här med hållbarhet är himla svårt. Hur har tanken gått? För någon är det viktigt att optimera på den parametern.

Varför hållbarhet är en djungel

Jan: Ja, som du märker skippade jag det och gick vidare ganska snabbt. Inte för att det inte är viktigt för oss, utan för att det också är svårt. Det är en djungel. Hållbarhet med fonder är mycket marknadsföring och lite stöd i forskningen för att det gör skillnad. Och det är ungefär: vissa tycker att hållbarhet går före allt annat, vissa tycker att avgift går före allt annat, vissa tycker att bredd går före allt annat. Jag gillar inte optimeringar åt något håll.

Caroline: Du vill ha balans.

Jan: Jag vill ha balans.

Caroline: Få det med även hållbart.

Jan: Ja, men då ska man veta att idag, och det här har vi också haft mycket diskussion om i forumet, att till exempel Länsförsäkringar bytte strategi nu. De lade på ett extra hållbarhetsfilter, vilket gjorde att de filtrerade bort vissa bolag som vi andra tyckte "det där håller vi nog inte med om". Så till exempel just nu är det vissa som tycker "nej, men Avanza Global är en bättre rekommendation än Länsförsäkringar, för nu kör ju Länsförsäkringar ett sånt här filter". Och det är klurigt. Just nu i alla fall.

Att kombinera legobitarna efter sparhorisont

Jan: Så det är viktigt att veta, nu när vi gått igenom det, att det inte är olika legobitar. Det är fortfarande samma: bankkonto, räntefonder, aktieindexfonder. Det är bara olika nyans. Den enklaste lösningen är fondroboten Lysa, då har man allt på samma ställe och behöver inte bry sig. Det här sista, då har du en portfölj på kanske åtta fonder som man kan följa.

Sen det sista jag tänker att vi ska prata om är att man ibland vill kombinera de här ingredienserna. Det funkar alldeles utmärkt, och kombinationen bör ofta ske baserat på sparhorisont. 0–3 år, då ska majoriteten av pengarna vara på bankkonto med insättningsgaranti. 10 år eller mer, 100 procent aktieindexfonder. 4–9 år, det vi brukar kalla "jag vet inte sparhorisonten", då är det en blandning. Då brukar jag säga: ta till exempel 50–50 mellan räntor och aktieindexfonder. Eller 25 procent bankkonto, 25 procent räntor, 50 procent aktieindexfonder. Det är ofta då ingredienserna mår som bäst.

Och då kan man också styra den förväntade avkastningen. Om jag vet att 100 procent aktier ska ge 7 procent, då vet jag att 50 procent aktier kommer ge 3,5 procent. Har jag bankkonto som ger 1 procent, då kommer det ge en halv procent. Så en 50–50-portfölj med bankkonto och aktieindexfonder kommer ge mig 4 procents avkastning i genomsnitt. Och då kan vi koppla tillbaka till mitt ekonomimål: okej, hur mycket behöver jag månadsspara med 4 procents avkastning för att nå det här målet på 15 eller 10 år? Så börjar man para ihop legobitarna för att bygga figuren.

På kort sikt slump, på lång sikt förutsägbart

Jan: En variation på den här tumregeln är 10 procent i aktier per år i sparhorisont. Så 0 år, 0 procent. 10 år, 100 procent. 5 år, 50 procent. Det är en ganska schysst variation.

Caroline: Men som du också sa för något år sedan, kostar det dig din nattsömn så är det för dyrt.

Jan: Så det är en bra grej. Och här är det också värt att komma ihåg att på kort sikt är marknaden slumpmässig, men på lång sikt är den förutsägbar. Det brukar jag visa genom en graf där vi har Stockholmsbörsen mellan 1870 och 2022 med massa staplar. Man tittar och ser: 1999, då gick börsen upp, hade du 100 kronor i januari hade du 170 kronor i slutet av december. Och det man kan säga är att staplarna är lite hugget som stucket. Det går upp och ner, slumpartat.

Caroline: Ja, men det går mer och mer upp än det går ner.

Jan: Och det är därför jag avråder från aktier på 0–1 år, för du kan förlora 30–40 procent utan problem. Men investerar man på tio års sikt, då har vi typ ingen tioårsperiod sedan 1939 som har gått back. Så tiden är den viktigaste faktorn för vår avkastning.

Sannolikheten att gå plus ökar med tiden

Jan: Jag har faktiskt gjort en ny graf där jag tagit alla de här avkastningarna från 1870 och sorterat dem från minsta till största. Och då ser vi att av de här 153 åren är ungefär en fjärdedel negativ avkastning. Men det betyder också att vi har typ 75 procent av alla år som har gett en positiv avkastning på börsen. Så tricket är att för varje år jag är med, på fyra år, om jag investerar i fyra år, då kommer minst statistiskt, återigen historisk avkastning inte en garanti för framtida avkastning, men då kommer ett år vara negativt och tre kommer vara positiva.

Investerar jag på sparhorisont kan man säga så här: på en dags sikt, om jag bara ska investera mina pengar en enda dag, då är sannolikheten att gå med vinst ungefär 54 procent. Det är hugget som stucket. Tittar jag på tolv månader är det ungefär 60–70 procents sannolikhet att gå på plus. Tittar vi på fem år är det typ 80–85 procents sannolikhet. Tittar vi på tio år är det över 90 procents sannolikhet att gå plus. Och tittar vi på en 25-årsperiod är det nästan 99 procents sannolikhet att gå plus. Så det är viktigt att se att tiden är den bästa vännen.

Jag kan misslyckas med att bygga min legofigur på en dag, men bygger jag den tillräckligt länge så kommer jag lyckas. Det handlar inte om tur, då har jag oddsen på min sida.

Sista regeln: låt figuren vara ifred

Jan: Och sen det sista tipset, eller minnesregeln, för de här legoklossarna. När du väl har byggt ihop din lilla figur, låt den vara ifred. Sätt den på hyllan, titta inte på den, logga inte in, gå inte dit och klappa på den.

Caroline: Man ska inte leka med det.

Jan: Nej, man ska inte leka med det, utan var passiv, lat, oengagerad, oinloggad. Jag pratade med min mamma, vi hade spelat Lundaspelen och var där med farmor, så vi satt och pratade innan matchen. Jag hade köpt en enskild aktie till henne förra året, och det har inte gått jättebra. Och hon är så här "jag är inne och loggar in varje dag". Ja, jag vet, hon gör det. Jag frågar alltid henne "varför gör du det?". Don't do it.

Caroline: Men det är lite så. Det är andra skäl hon säger det för, tror jag.

Jan: Ja, jag vet inte. Men i alla fall, don't do it. Den som är lat, passiv, oengagerad, ointresserad, oinloggad, det är den som kommer vinna. Bygg ihop din figur och låt den vara ifred. Försök inte tajma marknaden. Det är okej att det är en tråkig portfölj.

Lekhinken: ha roligt, men var ärlig med syftet

Jan: Vill du vara aktiv, vill du ha roligt, så är det som du var inne på innan: avgränsa det till en lek, en spekulation, eller en lärohink. Har du 100 000, sätt 10 000 till din lekhink. Har du 10 000 kronor, jag har sett 1 000 kronor, till din lekhink, där syftet är något annat. Och där är det också viktigt, vi kommer göra ett avsnitt kring lekhinken senare i vår, att man är på det klara med vad syftet är. Är syftet att ha roligt, att uppleva den känslomässiga resan, att lära mig, eller att testa? Var på det klara med syftet. Det är helt okej att ha det, men var tydlig, var ärlig mot dig själv. Det är ingen annan som kommer påverkas.

Och sen, lyssna inte på experter som uttalar sig om hur börsen kommer gå. Det är superpopulärt i början av januari varje år. "De här aktierna borde du..." Stjärnaktierna, aktierna för 2023, har jag redan sett.

Caroline: Ja, experterna uttalar sig.

Jan: Men vi har så många trådar i forumet om det. Det var någon som hade grävt fram en analys för fem år sedan, där det också var "det här är stjärnaktien du ska äga de kommande fem åren". Och sen utvärderar vi de fem åren, och det var inget fantastiskt.

Caroline: Men blir du aldrig sugen på att se vilka aktier de tycker nu då? När du ser de där tidnings... vad heter det?

Aftonbladet, Ica och en utskällning

Jan: Jo, jag fick typ en utskällning på Ica. De hade ju så på Aftonbladet, "det här är aktierna du ska äga", och så pallade jag inte köpa Aftonbladet, så jag bara fotade de två sidorna. Då tyckte de att jag kunde köpa tidningen.

Caroline: Vem tyckte det?

Jan: Jo, de på Ica. Jag tyckte att jag kunde fota istället för att köpa den. Men det var så här: jag investerar hellre 57 kronor nu i 12 år för att kunna få ut 57 kronor sen varje år.

Caroline: Bra.

Jan: Och här finns det mycket forskning också, som är så här att singla hellre slant än att lyssna på en experts utlåtande. För experter har i genomsnitt 48 procent rätt enligt flera studier, eller minst två i alla fall där man har tittat på det. Så du har större sannolikhet att singla slant.

2022 var ett ovanligt år

Caroline: Bra.

Jan: Och sen vill jag återigen bara säga: 2022 var ett ganska kasst år. Vi kommer göra en uppföljning på hur det gick 2022. Men jag tror att 2022 på vissa sätt var ett unikt år. Det var första gången vi hade nedgång i både räntor och aktier på den nivån, alltså med dubbelsiffriga nedgångar. Och att investera, det innebär att vi kommer förlora pengar från tid till annan. Det innebär att vi kommer ångra oss, att vi investerar för tidigt, för sent, för lite, för mycket, i fel grej, i fel valuta. Det ingår.

Det är som jag brukar säga till dig ibland: går man på Liseberg så betalar man pengar i inträde. Vill man tjäna pengar på legobitarna, på aktier, så behöver man betala inträde. Och inträdet är att du betalar med din emotion, med din känsla, och du betalar med risken att det från tid till annan går ner. Det är inget nytt.

Den sista grafen: börsen står emot kriserna

Jan: Den sista grafen vi har här, det är amerikanska börsen mellan 1950 och 2013. Och där är varenda kris som har varit de senaste 60 åren. Vad vi ser är att trots att vi har haft Vietnamkrig, Koreakrig, Kubakris, finanskris och Rysslands kollaps, så går börsen. För att börsen är aktier, som vi kom tillbaka till från början, och aktier är ett sätt att dela risk. Dela risk på vad? Jo, för att någon vill göra något de förmodligen kommer tjäna pengar på. Och tar man tillräckligt många bett, tillräckligt många människor som vill göra något bra och tjäna pengar på det, då fångar man den mänskliga drivkraften, man fångar den mänskliga tillväxten.

Så länge vi människor har det här drivet, så länge vi har önskan om att göra det bättre för våra barn än för oss själva, eller ha en bättre morgondag än vad vi har idag, så kommer det gå bra. Det tror jag på. Det enda som är så här, vi vet inte på kort sikt hur det kommer gå. Att förlora i perioder ingår i spelet, så jag vill inte mana till någon att "åh, investera på det här sättet, du kommer alltid gå plus". Nej, så är det inte.

Avrundning och RikaTillsammans-programmet

Caroline: Snyggt.

Jan: Jag tänkte bara att vi rundar av här. Göra en kort reklampitch, som vi har gjort de senaste avsnitten. Vi kommer i slutet av januari, början av februari, dra igång RikaTillsammans-programmet, där vi kommer prata mer och göra det här mer konkret. Tillsammans titta på: vad är det för en legofigur jag vill bygga? Vilka är legobitarna i mitt liv? Hur många legobitar behöver jag? Vilken typ behöver jag? Vad är det som är viktigt? Vilka figurer är det jag saknar i min uppställning?

Caroline: Ja, man behöver ju inte veta allt det här innan man...

Jan: Nej, poängen är att man ska ta fram... Poängen är att man ska veta det när man går det här 12-månadersprogrammet.

Caroline: Ja, man kommer att lista ut det, och vi kommer göra övningar.

Jan: Så det handlar om att skapa en livsplan, helt enkelt. Lyssnar man på det här, inte i januari eller februari, utan mitt i sommaren, så kolla, länken kommer då förmodligen gå till en intresselista, och så ser vi om det blir något program 2024. Då kan man göra en intresseanmälan. Det beror som sagt på hur många som är intresserade, och om de som gick det 2023 tyckte att det var bra. Det finns mer info, men som sagt, det kommer inte vara fokus på bättre investeringar, för legobitarna pratar vi om i det här avsnittet, utan det kommer vara: hur anpassar jag det här till mitt liv, helt enkelt.

Pris, anmälan och avslutning

Jan: Priset är som ett gymkort, från 549 kronor i månaden, och man kan gå med sin partner. Bor man med sin partner och har ett ekonomiskt hushåll, så betalar man inget extra, det går två för en. Och mycket mer villkor, allt finns på hemsidan. Det kan man kolla där.

Caroline: Men när är sista anmälningsdag, kan man säga?

Jan: Ja, det är innan vi kör igång. Vi har inte bestämt det, men jag tänker slutet av januari, början av februari, och sen får man se.

Caroline: Ja, vi får se, helt enkelt.

Jan: Grymt. Jag tänker att vi håller där. Stort lycka till med ditt sparande, hoppas att du tyckte att det här avsnittet var värdefullt. Har du frågor som dyker upp till följd av det här, kommentera gärna i forumet. Där kommer garanterat bli kommentarer så här "ja, du kan välja den här fonden istället", eller "här är en variation ni inte har tänkt på". Följ gärna diskussionen om räntefonder, för den är to be continued. Och så tänker jag att vi ses nästa vecka som vanligt. Tack så mycket.