Hem » Studier » Aktiva fonder slår sällan index över tid

7 av 10 aktiva fonder sämre än sina passiva motsvarigheter på ett år

Morningstar’s US Active/Passive Barometer Midyear 2025

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 22 juli 2026

Publicerad 28 november 2025

4 minuters läsning

Dela

Morningstars US Active/Passive Barometer mäter varje halvår hur stor andel av USA:s aktivt förvaltade fonder som både överlever och slår genomsnittet av sina passiva konkurrenter i samma kategori, netto efter avgifter. Mätningen till och med juni 2025 omfattar 9 204 fonder med cirka 24 biljoner dollar i förvaltat kapital, ungefär 68 % av den amerikanska fondmarknaden.

Resultatet bekräftar mönstret från tidigare mätningar. De flesta aktiva fonder är inte värda sin egen avgift över tid, och ju dyrare fonden är desto sämre är oddsen.

Urvalet är amerikanskt. De exakta kategorisiffrorna ska därför inte läsas som svenska framgångsgrader, men mekanismen att avgiften äter upp meravkastningen gäller lika mycket här hemma.

21 procent är den siffra som spelar roll

På ett år slog 33 % av de aktiva fonderna sina passiva motsvarigheter, en nedgång med 14 procentenheter från 47 % året innan. Över tio år var andelen bara 21 %.

Det är lockande att fastna i ettårssiffran. Men ettårstalet speglar till stor del ett ovanligt marknadsår, och för dig som sparar till pensionen, barnens framtid eller ekonomisk frihet är tioårssiffran mycket mer relevant. Ungefär fyra av fem aktiva fonder lyckades alltså inte både överleva och slå en billig passiv fond i samma kategori över ett decennium.

Det betyder inte att alla aktiva förvaltare är dåliga. Det betyder att oddsen för att du eller jag i förväg ska välja rätt aktiv fond är låga. Den breda, billiga indexfonden tar bort hela gissningsmomentet.

Avgiften är den tydligaste varningslampan

Den mest värdefulla siffran i rapporten är inte 33 % eller 21 %, utan skillnaden mellan billiga och dyra aktiva fonder. Över tio år lyckades 27 % av de billigaste aktiva fonderna slå sin passiva motsvarighet, jämfört med 15 % av de dyraste.

Det är nästan dubbelt så hög träffsäkerhet. Samtidigt är 27 % fortfarande ingen hög siffra. Min tolkning är därför inte att du ska leta efter billiga aktiva fonder, utan att avgiften är den enda fondegenskap som åtminstone inte arbetar emot dig från början.

Notera att studien är observerande. Billiga fonder tenderar också att vara större, bredare och mer indexnära, så Morningstar beskriver låg avgift som en av de bästa prediktorerna för framgång, inte som den enda orsaken.

För svenska sparare är detta extra relevant. I ISK, KF och premiepension är skatten densamma oavsett om du väljer aktivt eller passivt, men avgiften dras varje år. En hög avgift måste tjänas in först, innan fonden ens börjar skapa mervärde.

Alla kategorier är inte lika svåra

Rapporten säger inte att aktiv förvaltning alltid är hopplös. Räntor och fastigheter såg bättre ut i Morningstars data, med tioåriga framgångsgrader på 42 respektive 43 %. Kategorin US large growth var däremot extremt svårt: på tio år lyckades 2,8 % av fonderna, och av de fonder som fanns för tjugo år sedan slog bara 1 % sin genomsnittliga indexkonkurrent.

Det här är en bra påminnelse om att marknader skiljer sig åt. Ju mer genomlyst, billig och effektiv en marknad är, desto svårare blir det att hitta en aktiv förvaltare som både är skicklig och billig nog. I kategorin large growth slog de passiva fonderna dessutom de aktiva med 2,3 procentenheter per år över tio år, den största marginalen av alla kategorier.

Det praktiska rådet är fortfarande tråkigt

Det här är en rapport som bekräftar en väldigt tråkig slutsats: välj brett, billigt och globalt. Lägg energin på sparkvot, tidshorisont och att faktiskt sitta kvar i båten när börsen faller.

Rapporten visar också att amerikanska fondsparare som grupp redan agerar så. På tio år gick den genomsnittligt investerade dollarn i aktiva fonder bättre än den genomsnittliga aktiva fonden i 17 av 20 kategorier, helt enkelt för att pengarna ligger i de billigare och bättre fonderna.

Det är lätt att känna att du missar något när du väljer index. Men det du främst missar är lotteriet. Du slipper gissa vilken aktiv fond som överlever, vilken som fortsätter vara skicklig och vilken som kan bära sin avgift även när marknaden ändras.

Har du inget mycket tydligt skäl att välja aktivt är den breda indexfonden alltså inget fegt val, utan det val där oddsen är mest på din sida.

Läs vidare

• Bästa fonderna – konkreta fondförslag med fokus på låg avgift.
• Investera rätt och lätt – grunden bakom vår passiva investeringsfilosofi.
• SPIVA Europe 2025 – europeisk systerdata om aktiv underprestation.
• Storbankerna säljer sina egna, dyra och aktiva fonder – svensk förklaring till varför många hamnar fel.