9 av 10 svenska fondförvaltare är sämre än index
Svenska professorer bekräftar utländska studier gäller även i Sverige (Flam, 2014)
Omfattande forskning på svenska aktiefonder 1999-2009 visar att aktivt förvaltade fonder i genomsnitt underpresterar marknaden med 0,5% årligen efter avgifter. Endast cirka 10% av fonderna visar tecken på genuin förvaltningsskicklighet, och även vinnarfondernas resultat förklaras av tur snarare än skicklighet.
Avkastningen konvergerar snabbt mot genomsnittet – redan efter två år finns ingen skillnad mellan tidigare vinnare och förlorare. För svenska sparare är budskapet tydligt: välj hellre lågkostnadsfonder än att jaga tidigare vinnare bland aktivt förvaltade alternativ.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 1 månad sedan (2026-05-10) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är denna studie viktig
Majoriteten av svenskar äger aktiefonder och förlitar sig ofta på tidigare resultat när de väljer fond. Denna omfattande studie visar att aktiv förvaltning sällan lönar sig - fonderna underpresterar i genomsnitt med 0,5% årligen efter avgifter. Det motsvarar tiotusentals kronor i förlorad avkastning över en livstid.
Så gjordes studien
Forskarna analyserade 115 svenska aktivt förvaltade aktiefonder mellan 1999-2009. Genom avancerad statistisk analys justerade de för olika riskfaktorer. Bootstrap-simuleringar användes för att skilja tur från skicklighet.
Det överraskande huvudfyndet
Före avgifter genererar fonderna faktiskt +0,9% överavkastning årligen. Men efter avgifter blir resultatet negativt: -0,5% per år. Endast cirka 10% av fonderna visar tecken på genuin förvaltningsskicklighet.
Myten om ihållande prestation
Tidigare vinnare blir snabbt genomsnittliga. Redan efter två år har skillnaderna mellan topp- och bottenfonder i princip försvunnit. Detta tyder på att resultaten beror mer på tur än skicklighet.
Se upp för smala indexfonder
Överraskande nog presterade indexfonder i genomsnitt sämre än aktiva fonder under perioden. Orsaken: många följde smala index med stora bolag som underpresterade. Välj indexfond med omsorg.
Avgifternas avgörande roll
Den genomsnittliga totalkostnaden (TER) var 1,34% för aktiva fonder. Högre avgifter korrelerade inte med bättre resultat - snarare tvärtom. Avgifterna äter upp eventuell överavkastning.
Viktiga begränsningar
Studien omfattar endast svenska aktiefonder 1999-2009 och kan inte generaliseras till andra marknader eller tidsperioder. Resultaten gäller fonder som investerar i Stockholmsbörsen.
Bootstrap-metoden avslöjar tur
Genom 5000 simuleringar kunde forskarna visa att de flesta topfonders resultat kan förklaras av ren tur. Även de bästa fonderna saknade statistiskt signifikant överavkastning efter avgifter.
Praktiska råd för sparare
Välj breda indexfonder med låga avgifter istället för att jaga tidigare vinnare. Om du väljer aktivt förvaltade fonder, fokusera på låga kostnader snarare än historisk avkastning.
Lärdomar för framtiden
Studien bekräftar den effektiva marknadshypotesen för svenska aktiemarknaden. Det är extremt svårt att konsekvent slå index efter avgifter, även för professionella förvaltare.
"Endast 10% av de svenska fondförvaltarna visar tecken på genuin skicklighet. Helt i linje med internationella studier."
"Tidigare vinnarfonder konvergerar mot genomsnittet inom 2 år."
Sammanfattning av studien
Forskare vid Stockholms universitet har genomfört en omfattande analys av 115 svenska aktivt förvaltade aktiefonder under perioden 1999-2009. Studien använder statistiska metoder för att justera för systematiska riskfaktorer och undersöka om fondförvaltare verkligen besitter förmågan att välja rätt aktier.
Resultaten visar att fonderna före avgifter genererar en positiv överavkastning på 0,9% per år, vilket initialt tyder på viss förvaltningsskicklighet. Men efter att avgifter räknats av blir bilden dyster – den genomsnittliga nettoavkastningen är -0,5% per år jämfört med marknadsindex. Spridningen är stor: toppfonderna levererar +5,9% medan bottenfonderna ligger på -6,5% årligen.
En kritisk fråga är om de framgångsrika fonderna har genuin skicklighet eller bara tur. Genom avancerade bootstrap-simuleringar fann forskarna att endast cirka 10% av fonderna (främst i andra och tredje decilen) uppvisar statistiskt signifikant överavkastning före avgifter. Ingen fond lyckas leverera signifikant positiv avkastning efter avgifter. Dessutom försvinner skillnaderna mellan vinnare och förlorare snabbt – redan efter två år har avkastningen konvergerat mot genomsnittet.
Studien begränsas till svenska ISK-konton och kan inte generaliseras till andra marknader. För svenska sparare är budskapet tydligt: välj hellre lågkostnadsfonder än att jaga tidigare vinnare bland aktivt förvaltade alternativ.
