Andelen fonder som får fira sin 10-års dag

Tricket som får fondbranschen att se bättre ut än den är

Ett av finansbranschens enklaste trick går ut på att städa bort sina misslyckanden. Starta många fonder, lägg ner dem som går sämst, och visa sedan upp överlevarnas fina historik. Resultatet ser imponerande ut, men det är en sanning med modifikation.

Grafen ovan, baserad på SPIVA Europe Scorecard 2024, visar hur stor andel av de europeiska fonderna i 13 kategorier som faktiskt fanns kvar 10 år senare. Spoiler: det är betydligt färre än de flesta tror. För mig är den här grafen en av de tydligaste illustrationerna av varför vi tjatar om breda, billiga och globala indexfonder. Häng med, så går vi igenom vad siffrorna säger och vad du kan göra åt det.

Bara 46–69 % av fonderna överlever sitt första decennium

Av fonderna med inriktning mot Spanien överlevde bara 46 % i 10 år, medan Danmark- och Schweizfonder toppade med 69 % enligt SPIVA Europe Scorecard. Skillnaden mellan bästa och sämsta kategori är hela 23 procentenheter. För oss svenskar är hemmasiffran kanske mest talande: 60 % av Sverigefonderna fick fira sin 10-års dag. Det vill säga: fyra av tio Sverigefonder lades ner eller fusionerades bort inom ett decennium.

Så här ser hela bilden ut, sorterad från högst till lägst överlevnad:

Snittet över de 13 kategorierna landar på ungefär 60 % överlevnad. Gissar man om en slumpvis vald fond finns kvar om 10 år är oddsen alltså inte mycket bättre än 60/40. Det är värt att ha i bakhuvudet nästa gång en fond marknadsförs som ett långsiktigt sparande.

Överlevnadsbias: förlorarna städas bort ur statistiken

Överlevnadsbias betyder att statistik som bara räknar de fonder som finns kvar idag systematiskt överskattar hur bra fonder går i snitt. När du jämför fonder hos din bank eller nätmäklare ser du nämligen bara överlevarna. De 40 % som lades ner syns inte i listan, och eftersom det oftast är fonderna med sämst utveckling eller minst kapital som städas bort, ser ”snittfonden” bättre ut än verkligheten var för spararna.

Det här är ingen konspiration, utan snarare branschens affärslogik. Men effekten blir densamma: historiken som visas upp är överlevarnas historik. SPIVA-rapporterna är värdefulla just för att de räknar med alla fonder som fanns vid periodens start, inte bara de som finns kvar vid mållinjen. Samma mekanism förklarar förresten varför 9 av 10 svenska fondförvaltare är sämre än index över längre perioder, trots att fondlistorna ser ut att vara fulla av vinnare.

Min reflektion efter alla år är att överlevnadsbias är ett av de vanligaste osynliga felen i sparande. Det missvisar inte med siffror, det missvisar med urvalet.

Därför läggs fonder ner, och vad som händer med dina pengar

Att en fond läggs ner beror sällan på en enskild katastrof, utan på ganska krass affärslogik. De vanligaste skälen är:

• För dålig avkastning. Fonder som halkar efter sitt index tappar kunder, och utan kunder ingen lönsamhet. Att gårdagens vinnare sällan är morgondagens visar inte minst SPIVA:s persistensdata, där bara en bråkdel av toppfonderna håller sig kvar i toppen.
• För lite kapital. En fond med litet förvaltat kapital drar inte in tillräckligt med avgifter för att bära sina kostnader. Då fusioneras den in i en annan fond eller likvideras.
• Produktstädning. Fondbolag slår ihop överlappande produkter, byter strategi eller rensar i sortimentet efter en fusion.

Det viktiga att veta: du förlorar normalt inte pengarna när en fond läggs ner. Vid en fusion flyttas ditt innehav till den övertagande fonden, och vid en likvidation betalas värdet ut. Men det kan kosta ändå, i form av en ofrivillig försäljning vid fel tillfälle, skatt om du sparar utanför ISK eller kapitalförsäkring, och tid för att hitta en ny fond. Nedläggningen är sällan en ekonomisk smäll, men den punkterar själva idén med att ”köpa och behålla i 20 år” om fonden inte ens finns kvar i 10.

Så väljer du en fond som överlever

Det bästa skyddet mot fonddöd är att välja stora, breda och billiga indexfonder. Forskningen pekar nämligen mot att avgiften inte bara förutsäger avkastningen utan även överlevnaden: i Morningstars genomgång av sambandet mellan avgift och framgång hade den billigaste femtedelen av USA-fonderna en ”success ratio” (överlevde och slog sin kategori) på 62 %, mot bara 20 % för den dyraste femtedelen. Dyra fonder läggs helt enkelt ner oftare. Vi har skrivit mer om varför låg avgift slår fondbetyg när man väljer fond.

Grafen ger också en vink om bredden. Smala landsfonder som Spanien (46 %) och Norden (52 %) ligger i botten, medan globalfonder klarade sig kring snittet med 60 %. Sambandet är inte perfekt, Danmark toppar ju trots att det är smalt, men logiken håller: en bred global indexfond med mycket kapital och låg avgift är en kärnprodukt som fondbolaget har starka skäl att behålla. John Bogle, mannen bakom den första indexfonden, sammanfattade det bättre än jag kan:

Don’t look for the needle in the haystack. Just buy the haystack!

John C. Bogle, The Little Book of Common Sense Investing (2007)

Det är i praktiken samma slutsats som vi landar i på vår sida om bästa fonderna: bred, billig, global. Inte för att det är märkvärdigt, utan för att det är den fond som med störst sannolikhet både finns kvar och levererar om 10 år. Ta det som hjälper dig och skippa resten.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i fondöverlevnad, SPIVA och konsten att välja fonder har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Bästa fonderna – vår genomgång av breda, billiga och globala indexfonder vi gillar.
• SPIVA Europe 2025 – färskaste SPIVA-rapporten: 100 % av nordiska fonder slog inte index på 10 år.
• Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025 – persistensdata som visar varför vinnare sällan förblir vinnare.
• 9 av 10 svenska fondförvaltare är sämre än index – den andra halvan av SPIVA-argumentet.
• Fokusera på låg avgift istället för fondbetyg – Morningstars data om varför avgiften förutsäger framgång.
• Nio anledningar till att ❤️ och investera i indexfonder – avsnittet där överlevnadsbias är en av anledningarna.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.