Misstaget att välja fond efter Morningstar-stjärnor

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En vanlig missuppfattning om Morningstars stjärnbetyg
2. Kort sammanfattning: värdet av stjärnorna är högst begränsat
3. En krattning inför artikeln om årets bästa fonder
4. Avgifterna är en mycket bättre faktor än stjärnorna
5. En enstjärnig fond är mer eller mindre dödsdömd
6. Så fungerar Morningstar-betyget: kategori, storlek och region
7. Morningstar startades av en marknadsförare
8. Stjärnorna används överallt – Avanza, Nordnet och bankerna
9. Hur Morningstar tjänar pengar: de säljer data
10. Vad speeddejting säger om betygssystem
11. Skillnaden mellan en stekpanna och en fond
12. Wall Street Journal: "Morningstar Mirage"
13. Betygen konvergerar mot mitten över tid
14. Bara 14 procent behåller sina fem stjärnor
15. Negativa odds när du väljer en femstjärnig fond
16. Myten om att kunna välja och byta själv
17. Dimensional och faktorinvesteringar
18. Skillnad på olönsamma bolag och olönsamma bolag
19. Dimensionals graf: ingen trappa, bara ett streck
20. Morningstars replik: 40 procent bättre, eller snedvriden statistik?
21. Hälften av alla aktiefonder försvinner på 15 år
22. Topp 25-fonderna stannar sällan på topp
23. Investerare köper dyrt och säljer billigt
24. Forskarna har vetat det här i 20 år
25. Risken ökar efter den femte stjärnan
26. "Det funkar inte" – Matthew Morey 2003
27. "Star Power" och 5 000 miljarder i flöden
28. Att sätta 5 000 miljarder i perspektiv
29. Hur mycket har svenskarna sparat?
30. Morningstars försvar: "it can usefully tilt the odds"
31. "Tilting the odds" mot index är ändå underprestation
32. "Backward looking" – men det står inte på listan
33. Svenska Morningstar: "borde stoppas av Finansinspektionen"
34. Morningstars eget Head of Behavioral Science: "That needs to change"
35. Skillnaden i avkastning mellan en och fem stjärnor
36. Den starkaste indikatorn är avgiften – från Morningstars egen chefsforskare
37. Morningstar gör om sina stjärnor – avgiften får större vikt
38. Varför avgiften slår stjärnorna: nollsummespelet
39. Indexering som en stark strategi
40. Slutkommentaren från Seeking Alpha: "namely, it's show business"
41. "If Morningstar were concerned about substance..."
42. Avrundning, nyhetsbrev och nästa veckas avsnitt

En vanlig missuppfattning om Morningstars stjärnbetyg

Jan: Det är helt sjukt att en portfölj med fonder som har det högsta betyget, fem Morningstar-stjärnor, statistiskt går sämre än snittet över tid. Du lyssnar på Rika Tillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 1, 2, 3. Yes. 123. Och jag tänkte att idag ska vi prata om Morningstar.

Caroline: En vanlig missuppfattning kring Morningstars stjärnbetyg.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Har du döpt det här avsnittet till det?

Jan: Ja, precis. Och det handlar ju om att Morningstar har det här att de sätter stjärnor på fonder. Är det en femstjärnig fond eller en trestjärnig fond?

Caroline: Det här är lite roligt, för vi har ju diskuterat det ytligt i andra avsnitt.

Jan: Ja.

Caroline: Om hur de här stjärnorna, att man kan få stjärnor i olika kategorier.

Jan: Exakt.

Caroline: Och sen har jag tänkt så här, gud, det verkar vara en soppa. Äntligen ska vi prata om det här, stjärnbetygen och i vilka kategorier.

Jan: Ja, det ska vi absolut göra. Jag är bara så här, nu blev du helt entusiastisk.

Caroline: Är du inte entusiastisk kring det här?

Jan: Nej, för vi kommer att prata om det så här: vad säger studierna om de här Morningstar-stjärnorna?

Caroline: Ja, men det låter väl bra. Jag är för det akademiska, Jan.

Jan: Ja, men vad bra. Och precis som vi har gjort de senaste avsnitten kommer vi att dyka ner i studier. Det kommer att bli en del citat från de här studierna, och vi kommer också att prata om vad man kan dra för slutsatser. Hur kan jag använda det här?

Caroline: Jag tänker att du ändå är entusiastisk kring forskningen. Det verkade lite så här, nu kommer det bli tungt. Men det tror inte jag.

Kort sammanfattning: värdet av stjärnorna är högst begränsat

Jan: Nej, jag tror att vi kommer att prata om att Morningstars stjärnbetyg, eller det här betygssystemet, är det absolut vanligaste. Särskilt med tanke på att vi i förra avsnittet pratade om det här med kritiken mot indexfonder. Indexfonder får sällan mer än tre stjärnor, och då blir det också det här ointuitiva: varför ska jag välja en fond med tre stjärnor när det finns fonder som har fem stjärnor? Borde jag inte välja dem i stället? Men problemet är, om vi ska ta en kort sammanfattning av det här avsnittet, så kommer vi prata mycket om att värdet av de här stjärnorna tyvärr är högst begränsat enligt studierna. Det är inte så himla bra som vi tror att det är. Och det här kommer man faktiskt fram till redan för 20 år sedan. Morningstar har ju hållit på i många, många år, och de första studierna gjordes 96 eller 99. Men sen var det så att för typ två år sedan gjorde Wall Street Journal en jättestor artikel där de mer eller mindre sågade det här stjärnbetygssystemet. Så vi ska titta på vad Wall Street Journal skriver, vad studierna säger om det och vad man faktiskt kan använda det till. Men för att sammanfatta det: värdet är högst begränsat. Historisk utveckling är inte en garanti för framtida utveckling, precis som vi alltid brukar säga i villkoren, och som vi kommer att säga även idag. Men det de många studierna pekar på är att den historiska utvecklingen inte har någon koppling överhuvudtaget till den framtida utvecklingen när det gäller betygssystemen. Och det var ju så här när du blev så entusiastisk, då tänkte du så här, åh, nu blir det ett lätt sätt att välja fonder.

Caroline: Nej, så tänkte inte jag. Jag tänkte mer att äntligen ska det bli reda i det här. För det finns ju sådana här miljö- eller etiska kategorier. Där kan man ha fem stjärnor, men kanske tre i performance. Ja, ja, ja. Och det har jag tyckt har varit lite jobbigt. Men nu säger du att det är ännu värre. Men kommer du också berätta om hur man kan hitta rätt fonder?

Jan: Nej, inte idag.

Caroline: Ta oss igenom det här ändå.

En krattning inför artikeln om årets bästa fonder

Jan: Om jag ska avslöja, nu har vi hamnat i ett sidospår igen.

Caroline: Ja, det gör vi alltid.

Jan: Men tanken är så här: nu är vi i oktober. Om två månader kommer vi göra de här nya artiklarna som kan heta årets bästa fonder och så vidare. Så den här artikeln är lite en krattning inför den artikel som ska komma om åtta veckor. För jag kommer mer eller mindre bortse från hur många stjärnor de olika fonderna har. För det vi kommer konstatera i dagens avsnitt är att de där stjärnorna inte är så himla väsentliga. Och att de faktiskt missbrukas av väldigt många, inklusive Avanza och Nordnet.

Caroline: Det kan jag tänka mig.

Jan: Och rådgivare i allmänhet, och tidningar och sånt. Så det här är väl också lite ett kejsaren-är-naken-avsnitt, tyvärr. Sen kommer jag att titta på vad man kan göra i stället, absolut, men vi kommer inte gå igenom vad man ska titta på i stället för en fond. Men sen kan vi också säga så här: nu har vi gjort ett par avsnitt där vi verkligen har sjungit indexfondernas lov, och vi har kritiserat de aktiva fonderna lite. Men nästa vecka har vi ju bjudit in Andreas och Henrik.

Caroline: Och bjudit in fienden.

Jan: Ja, som är...

Caroline: En väldigt trevlig fiende.

Jan: Ja, precis. Som är motsatsen, som förvaltar en aktiv fond som har 5 000 miljoner kronor i förvaltning. Som uppenbarligen har en helt annan åsikt och en helt annan strategi. Så jag försöker också göra så att vi ska ha lite balans. Nu har vi pratat mycket indexfonder här de senaste avsnitten. Så sen ska vi också försöka: okej, vad gör de som är kritiska till indexfonder? Vad är alternativet? Så att försöka få lite balans. Det är lite tanken. Men om vi fortsätter då.

Caroline: Innehållet i dagens avsnitt fortsätter vi med.

Avgifterna är en mycket bättre faktor än stjärnorna

Jan: Och då kan man ju säga, till exempel avgift, att titta på avgifterna. Kom ihåg att vi alltid tjatar så här: billiga fonder, låga avgifter. Låga avgifter är en mycket bättre faktor att titta på än antalet stjärnor. Det finns studier som säger att de som tittar på avgifterna och väljer utifrån låga avgifter i stället för antalet stjärnor gör ett mycket bättre val än de som bara tittar på antalet stjärnor. Vilket också är superintressant. Och sen är det också så här att vi kommer att prata om: vad är skillnaden mellan att ha en stjärna och fem stjärnor? Hur stor är differensen? För man tycker att det låter som en sjukt stor skillnad. Så då ska vi titta på hur stor den skillnaden de facto är. Och sen en väldigt intressant slutsats: hälften av alla fonder blir aldrig tonåringar.

Caroline: Vad betyder det egentligen att de inte blir tonåringar?

Jan: Att de flesta fonder, nästan hälften av alla fonder, avvecklas, alltså dör, inom en 15-årsperiod. Jag visste ju att fonder slutar finnas, men jag visste inte att det var hälften av alla fonder på en 15-årsperiod. Vilket också är lite sjukt faktiskt.

Caroline: Det är ju intressant varför det blir så.

Jan: Sätter man pengarna i en fond har du en 50–50-chans att den fonden inte finns om 15 år. Vilket också är ganska allvarligt när vi pratar långsiktigt sparande, pension.

Caroline: Ja, precis. Det kan ju vara längre än 15 år. Men då kommer du också prata om vad som händer med pengarna när de inte finns längre i fonden.

Jan: Pengarna försvinner.

Caroline: Nej, det hade jag inte tänkt.

Jan: Nej, de försvinner inte. Men oftast är det som händer att fonden slås ihop med en annan fond. Eller så går den upp i en annan fond, så en annan fond bara slukar den. Så man blir inte av med...

Caroline: Men det är inte något aktivt val man har gjort. Utan det bara händer något annat med ens pengar.

Jan: Det kan hända, om fonden har varit riktigt, riktigt dålig och förlorat dina pengar. Det har ju hänt, men det är ovanligt. Det är snarare så att man säger så här: vi får ingen lönsamhet i den här fonden.

Caroline: Så man avvecklar den innan det har gått superdåligt.

En enstjärnig fond är mer eller mindre dödsdömd

Jan: Ja, precis. Och sen är det också så att fonder som får en stjärna är mer eller mindre dödsdömda. Det kommer vi också att titta på, att väldigt många fonder likvideras, och att hela den här Morningstar-grejen, för det är ingen som vill köpa en enstjärnig fond, gör att de här betygssystemen också snabbar på att fonderna dör.

Caroline: Och du säger att stjärnorna ändå inte har så mycket att göra med...

Jan: Med hur det kommer att gå framåt. Nej. Vi kommer att titta på några sannolikheter som är lite, jag fick några sådana där what the fuck-moments.

Caroline: Och det vill vi att ni också ska få.

Jan: Ja, precis. Så nu när vi kör igång, eftersom jag återigen har gjort sjukt mycket research till det här avsnittet. Precis som vanligt är det viktigt att säga att det här inte är finansiell rådgivning eller personlig rådgivning, utan en allmän information. Idag är det superviktigt att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Och i alla typer av sparande och investeringar kan man förlora pengar. Det finns inga garantier. Och det här avsnittet, jag tror jag har använt 30–40 källor. Alla finns på bloggen.

Caroline: Det är gediget.

Jan: Ja, men jag kan ibland säga, jag funderar så här: är det rimligt att vi ska göra ett avsnitt i veckan när det är åtta timmars research?

Caroline: Det kan man undra också, men du gör ju det, så du får ju stå för det.

Jan: Ja, men i alla fall. Avsnittet bygger på information, alla källorna finns på bloggen. Jag bryr mig inte om att ta upp alla på podden eller på YouTube-avsnittet. Man får gå in på bloggen, leta upp avsnittet, och där finns länkar till allting. Så jag brukar säga att jag har bedömt källorna som trovärdiga, men jag kan inte garantera dem. Jag går sällan och kollar källornas källa, utan jag gör det bara när jag tycker så här, oh, det här lät spännande. Då brukar jag försöka kolla upp det, gå till ursprungskällan.

Caroline: Klart man kollar källornas källa.

Jan: Nej, det är inte klart.

Caroline: Det hade tagit mer än tio timmar att göra ett avsnitt.

Jan: Caroline, inte i en podd som man levererar varje vecka. Vill man läsa mer så rikatillsammans.se snedstreck villkor.

Så fungerar Morningstar-betyget: kategori, storlek och region

Jan: Bra. Så om vi börjar med det då: hur fungerar de här Morningstar-betyget? En fond är ju en samling aktier, alltså en samling företag. Och de är väldigt olika. Till exempel småbolag tenderar att i goda tider utvecklas mycket bättre än mogna bolag som redan har verkat i 30 år, listat ut det mesta och är i en förvaltningsfas. Så därför säger man att det är orimligt att jämföra stora, mogna bolag med små, snabbväxande bolag. Eller så är det inte rimligt att jämföra svenska bolag med indiska bolag. Så man försöker kategorisera dem. Oftast kategoriserar man fonderna beroende på vilken storlek av bolag de investerar i. Och då är det ofta små, medel och stora bolag. Och sen vilken typ: om de är tillväxt, alltså att de växer mycket, eller om det är en mix, en blandning, eller värdebolag. Och då får man redan där nio kategorier, tre gånger tre. Så små tillväxtbolag, eller stora värdebolag, eller stora mixbolag. En indexfond är nästan alltid stora mixbolag. Och sen delar man ofta upp det i region också.

Caroline: Vadå, alltså i världen?

Jan: Ja, Nordamerika, Europa, BRIC-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien, Kina eller Japan, som man tar ofta per region. Så jag tror att Morningstar totalt har 170 kategorier som de bedömer. Sen tar de teknikföretag för sig, läkemedelsföretag för sig och så vidare. Och tittar vi på det som är populärast i Sverige, så är det kategorierna svenska storbolag, svenska små och medelbolag, USA stora mix och global mix. Vi investerar ju mycket i global mix där. Och sen tar man hänsyn till samtliga avgifter i fonden, och sen tittar man på hur det har gått de senaste 3, 5 eller 10 åren. Och det här sammanvägt leder då till ett betyg. Är det förståeligt?

Caroline: Ja, det är förståeligt. Jag sitter ju med frågan om det är ett bra sätt.

Jan: Ja, men det kommer vi att titta på. Det är det som hela avsnittet handlar om.

Caroline: Jo, men jag tänker så, för den som letar efter...

Jan: Vi kommer att titta på det. Okej. Ja, vi kommer till det. Du är snabb. Sen måste fonden ha funnits i tre år också. För att få vara med och få stjärnor av Morningstar, för att få ett betyg så att man har någon historik.

Morningstar startades av en marknadsförare

Caroline: Får jag bara fråga om Morningstar, det är ett gammalt system?

Jan: Morningstar är alltså ett amerikanskt bolag, ett Chicago-baserat bolag som startade på 60-talet, tror jag. Och det är lite roligt, för man gör sig vissa lustigheter av att det inte startades av någon i finansbranschen, utan av en marknadsförare. Som lade ner pengar på att göra loggan bra och designa de här stjärnorna. Alltså var marketing mer än att de var analytiker. Och det kommer väl lite att återkomma i det vi ska prata om under dagen.

Caroline: Men finns det något annat man kan använda i stället? Nej, det finns inte det. Morningstar är regerande.

Jan: Och överlägset störst.

Caroline: Och det är bara för att de är störst som de är störst?

Jan: Ja, lite så. Och om vi tar det sista då: de tittar på kategori, storlek, region. De tittar på avgifter, de tittar på avkastning, och det ska vara äldre än tre år. Men sen räcker inte det. Sen säger de, som när du och jag gick i skolan, att alla kan inte ha en femma.

Caroline: Du sa det.

Jan: Ja, precis. Alla kan inte ha en femma.

Caroline: Så vissa måste få sämre betyg.

Jan: Ja, så även om alla var duktiga i en klass spelade det ingen roll, för det var bara de tio procenten bästa som fick en femma. De andra fick en fyra, även om de var bättre än femmorna i en annan klass. Och så är det med Morningstar också. De säger så här att de 10 procent bästa i sin kategori får fem stjärnor. De 22 procent bästa, alltså efter de 10 procenten, får en fyra. 35 procent av alla fonder får en trea, så att det blir en sån här normalfördelning. Så du har de 10 procent sämsta som får en etta och de 10 procent bästa som får en femma. De 22 procent näst sämsta får en tvåa, de 25 procent näst bästa får en fyra. Och sen i mitten blir det en trea. Hänger du med på det?

Caroline: Yes.

Stjärnorna används överallt – Avanza, Nordnet och bankerna

Jan: Bra. Och de här betygen används ju överallt. Här har jag tagit fram en bild på Avanza. Ja, för er som tittar kan man titta på Avanza. När du går in på en fond på Avanza, väldigt tydligt, så står det så här: Morningstars fondbetyg, fyra av fem. I högerkolumnen där. Går man in på Nordnet syns det nästan ännu tydligare, då är det det första du ser under titeln. Uppe till vänster står antalet Morningstar-stjärnor. Och det här är också smart av Morningstar, för de ger ut det här gratis. Det är gratis information som de ger ut till alla. Så i brist på kunskap eller tid och erfarenhet används de här Morningstar-stjärnorna som en kvalitetsstämpel. Eller hur? Och där ska ju jag vara den första att skriva under på att i våra sammanställningar, bästa fonderna, har vi använt det här som ett kriterium, och vi har tagit med det i alla listorna.

Caroline: Det är ju inte det enda vi har tittat på.

Jan: Nej, det är det inte. Men det har varit jobbigt för mig att sätta upp en fond med tre stjärnor, för då har jag känt att jag behöver förklara, göra ett undantag och sånt. Men jag funderar på att till nästa år stryka det här som ett kriterium överhuvudtaget faktiskt. Sen används det mycket som ett litet "cover my ass".

Caroline: Hur då, menar du?

Jan: Nej, men om jag sitter som finansiell rådgivare kan jag säga så här: titta, din fond har fem stjärnor, det här är en bra fond. Och då behöver inte jag ta ansvar för det, utan då kan jag sedan skylla på Morningstar. Titta, vi valde ju en fond som hade fem stjärnor. Jag kunde inte veta att den skulle gå ner eller att den skulle bli dålig. Och Avanza har till exempel något som jag egentligen gillar. De har den här portföljgeneratorn. Och den bygger egentligen, den väljer nästan bara ut fonder som har fem stjärnor. Så väldigt mycket byggs kring de här stjärnorna. Och jag tror att det är många av er som har gjort samma beslut som vi. Att man har fattat sina beslut utifrån antalet stjärnor. Och det är många som säger till mig så här: ja, men varför inte bara ha en portfölj? Jag väljer bara portföljer med fem stjärnor.

Caroline: Det är ju lite som att gå på Systemet och titta på vinflaskor utifrån etiketter. Allt som ser fint ut.

Jan: Ja, men lite så. Och det här finns verkligen tillgängligt överallt. Det är gratis av Morningstar. Och då ska man säga att Morningstar tjänar pengar på att sälja finansiell data. Så de använder det här för att bygga kredibilitet för sin andra grej. Så alla känner ju till Morningstar.

Hur Morningstar tjänar pengar: de säljer data

Caroline: Vad är det för en annan grej de har då?

Jan: De säljer data.

Caroline: Data, alltså information om...

Jan: Ja, men till exempel nu, vi håller på att bygga en sån här app som ska ta över efter SmartBudget. Man ska kunna följa upp sin ekonomi, man ska kunna följa upp sina tillgångar. Och då vill jag till exempel ha data: hur har fonderna utvecklats? Vilken region investerar de i? Vad är avgifterna? Och då säger Morningstar att du kan få köpa den datan av oss. Och det kostar mellan 50 och 100 000 kronor per år. Så nästan alla fondbolag köper in den här datan för att kunna visa den på sin hemsida, på sin fond. Jag tror att de har 250 000 kunder som köper den här datan. Det går bra för Morningstar. Så det är också så här, hur tjänar de pengar? Problemet är att, om vi nu har tagit fram en bild på Amazon här, och jag kunde egentligen inte ha precis vad som helst.

Caroline: Från Amazons hemsida, på Amazon-aktien då?

Jan: Nej, precis. Utan på mobiltelefonfodral, för tydligen är det det jag var inne på senast på Amazon. Och överallt ser man ju de här stjärnorna. Eller hur? Jag måste titta här. Ja. Varenda produkt har ju hur många stjärnor den produkten har.

Caroline: Av fem liksom.

Jan: Eller hur? Och då resonerar de flesta, och hotell har ju också stjärnor, Airbnb har stjärnor, Uber, alltså alla har det här.

Caroline: Alla använder stjärnsystemet.

Jan: Ja, alltså ett betygssystem ett till fem, eller hur? Och då drar vi slutsatsen att något som har fem stjärnor är bättre än något som har tre stjärnor. Eller hur? Det är en ganska rimlig slutsats. Problemet när vi börjar titta på stjärnor är ju att alla stjärnor inte är skapta lika. För ofta tittar vi på hur bra något är. Och jag har egentligen inget emot att vi använder ett betygssystem, för det har ju forskningen också. När vi gjorde avsnitt 116, kommer du ihåg den studien de gjorde med kvinnor som skulle speeddejta?

Vad speeddejting säger om betygssystem

Caroline: Nej, jag kommer inte ihåg. Kan du inte bara ta det snabbt?

Jan: Jo, men det var så här att kvinnor skulle speeddejta. Hälften av kvinnorna fick en sån biografi, ett CV, mycket information om dem som de skulle speeddejta. Och sen den andra kontrollgruppen, de fick bara reda på så här: den här mannen har fått så här många stjärnor av dem som har speeddejtat honom tidigare. Så de fick ingen information. Och så skulle man se: vem av er kommer kunna fatta bäst beslut om huruvida ni kommer gilla den här mannen eller inte? Och då visade det sig att alla tror att ju mer information jag har, desto bättre beslut kan jag fatta. Men det visade sig att de som hade bäst gissning var de som hade lite information och egentligen gick på vad andra tyckte.

Caroline: Ja, de gillade...

Jan: Ja, så de kvinnorna, om det var många kvinnor som gillade mannen innan, gillade man ofta honom med stor sannolikhet. Samma sak har man återupprepat i studier med filmer. Man har gett all information som finns på IMDB om en film, och sen har man bara sagt så här: den här filmen har 8,1 av 10, du kommer att gilla den.

Caroline: Och då gillar man den. Men gillar man den för att man gillar den, eller gillar man den för att...

Jan: Andra gillar den. Man är redan förberedd på att...

Caroline: Vad ska man säga.

Jan: Men grejen är så här: vi är flockdjur. Vi skiljer oss inte så mycket från andra människor. Gillar andra människor det här, så är sannolikheten stor att jag också kommer att gilla det. Det är inte svårare.

Caroline: Jag bara satt och funderade på var gillandet kommer ifrån.

Jan: Det spelar ingen roll, det är bara människa. Så jag har egentligen inte så mycket emot det här betygssystemet. Jag själv är ju så här, när jag köper någonting kollar jag alltid recensionerna, jag kollar vad andra skriver.

Skillnaden mellan en stekpanna och en fond

Jan: Men problemet är att stjärnor som fondbetyg och stjärnor på ett mobiltelefonskal eller en stekpanna eller en annan produkt skiljer sig åt väsentligt. För om vi har en stekpanna som producerades för en månad sedan och den har fått fem stjärnor, och jag köper en stekpanna idag eller nästa månad, och givet att det är samma stekpanna, så kommer den ha samma betyg. Den har inte förändrats i metall, i komposition. Det är fortfarande samma egenskaper. Ett hotell som har fyra stjärnor för en månad sedan kommer ha fyra stjärnor nästa månad, för det är fortfarande samma hotell. Problemet är att så är det inte med en fond.

Caroline: Du menar att de förändrar sig?

Jan: Precis. Fonder lever i en helt annan, föränderlig miljö. Så en fond som hade fem stjärnor för tre månader sedan kan tre månader senare ha två stjärnor. Så där blir det så här att vi tolkar det här fel, och det är många som kritiserar Morningstar för det. Man utgår från att man som människa kan använda stjärnmekanismen, betygssystemet, på samma sätt för en fond som för en stekpanna. Men en fond kan, som jag sa innan, prestera väldigt annorlunda imorgon än vad den presterade igår.

Caroline: Ja, och alla stjärnor är ju baserade bara på hur det har gått.

En stekpanna med fem stjärnor är samma stekpanna nästa månad. En fond med fem stjärnor kan vara en helt annan fond tre månader senare.

Wall Street Journal: "Morningstar Mirage"

Jan: Ja, precis. Och om vi då tittar på den här Wall Street Journal-artikeln som kom 25 oktober 2017 och som heter "Morningstar Mirage".

Caroline: Mirage, det betyder...

Jan: Synvilla. Så kan inte du läsa, det här är utdrag från deras artikel.

Caroline: Och äntligen får jag läsa engelska igen.

Jan: Ja, du börjar bli bra på det här.

Caroline: "Morningstar gives funds one to five stars for past performance, with five the best. Many investors treat the stars as guide to future performance, but over time the performance of funds with different initial star ratings converges." Kan du berätta vad det betyder?

Jan: Ja, vad betyder det här? Jo, de säger så här: Morningstar sätter betyg, 1 till 5 stjärnor, baserat på past performance. Så redan där är det så att Morningstar, och jag kommer citera dem senare i avsnittet, säger inte att det här är något indikativt för framtida avkastning. Vi berättar bara hur det har gått.

Caroline: Så de säger inte det, nej? Morningstar?

Jan: Jo, de säger att det inte är indikativt för framtiden, utan vi berättar bara hur det har gått. Men utifrån så som vi har pratat om stjärnorna hittills, så är det ingen som använder det så här: nej, vi tittar på vilken fond som har varit bäst igår. Utan då använder vi det så här: var den bäst igår, så kommer den vara bäst imorgon.

Caroline: Ja, vi drar slutsatsen att det går in i framtiden.

Jan: Eller hur. Var stekpannan bra igår? Är det här en bra stekpanna, så är det en bra stekpanna imorgon. Och så säger de så här: fem stjärnor är det bästa, ett är det sämsta, och sen skriver de att investerare använder stjärnorna som en guide till framtida avkastning. Precis det vi sa nu, de flesta av oss använder det för att göra något antagande om framtiden. Men då säger de: "but over time the performance of funds with different initial star ratings converges". Och så har vi en bild på bloggen, den bild som de har ritat upp, och så säger de att en fond som har fem stjärnor idag, över en tioårsperiod i genomsnitt kommer att sluta på...

Caroline: Nästan samma som en fond som har ett.

Jan: Nej, den kommer gå till tre stjärnor.

Betygen konvergerar mot mitten över tid

Jan: Så en genomsnittlig fond som har fem stjärnor kommer över en tioårsperiod tappa två stjärnor och bli en trea. Okej. En fond som har en stjärna kommer över tid att öka till två stjärnor. En fond som har tre stjärnor kommer över tid att ha 2,8 stjärnor.

Caroline: Så det är liksom betygen?

Jan: De går samman. De går samman, ja. Och det är egentligen inte heller så konstigt, det kommer vi prata om sen, för det handlar ju om att det är jättesvårt att slå marknaden. Och marknaden är genomsnittet, alltså kommer alla att gå mot genomsnittet över tid. Men det som är intressant här är ju att en femma blir sämre över tid, medan en etta blir bättre över tid. Och det är inte direkt det man tänker på när man ser de här fondbetygen, att en etta relativt sett kan vara bättre än en femma. För vi tittar bara på historisk avkastning. Hänger du med på det?

Caroline: Ja, jag hänger med.

Jan: Du blev inte förbannad?

Caroline: Jag blev inte förbannad. Jag blev inte så förbannad nu, de senaste dagarna har jag inte varit så förbannad för saker. Så jag hetsar inte upp mig över det här, men jag kan tänka mig att man kan bli jättearg, för man har ju valt de bästa fonderna, tycker man, och då ska de ju gå jättebra.

Jan: Och då fortsatte de. Om vi tittar vidare. Det här är då, du kan läsa vad de skriver först.

Caroline: "Of funds with a five star rating, three years later only 14% had performed at a five star level."

Bara 14 procent behåller sina fem stjärnor

Jan: Precis. Så det Wall Street Journal gjorde var att de tittade på, om en fond börjar med fem stjärnor, vad sannolikheten var att den över en period, en 3-, 5- eller 10-årsperiod, har kvar sina fem stjärnor. Och då konstaterar de att det bara är var tionde femstjärnig fond, alltså 14 procent av alla femstjärniga fonder, som efter tre år behåller sina fem stjärnor. Så 86 procent av alla femstjärniga fonder blir av med sina fem stjärnor, eller sin femte stjärna kanske. Och då gjorde Wall Street Journal en tabell där man till exempel kunde se att en fond som börjar med fem stjärnor, efter en tioårsperiod, med 14 procent har behållit den, 21 procent av fonderna har fått fyra stjärnor, 22 procent har fått tre stjärnor, och var tionde fond, alltså lika många som har behållit sin stjärna, har blivit merged, alltså gått ihop med en annan fond eller likviderats. Och den här tabellen publicerar jag på bloggen så man kan kolla. Men där var faktiskt en amerikansk finansiell rådgivare som heter Paul Hill som gjorde en lite annorlunda kategorisering. Han tog den här tabellen, men sen grupperade han dem. Han grupperade fyr- och femstjärniga fonderna för sig. Och sen tog han de trestjärniga fonderna och sa att det är en indexfond, så den får vara medel, den får vara för sig själv. Och sen grupperade han lågstjärniga fonder, alltså de fonder med en eller två stjärnor. Och sen summerade han dem. Och slutsatserna man kan dra då, det är att av alla fonder som börjar med fyra eller fem stjärnor, alltså den här kategorin med höga betyg, så har bara en tredjedel, alltså 27–35 procent, behållit sina stjärnor efter en tioårsperiod. Så mer än hälften av alla fyr- och femstjärniga går till en trestjärnig fond. 22–25 procent beter sig då som en trestjärnig fond, alltså som en indexfond, fast med helt andra avgifter, för avgifterna är oftast mycket högre. 43–52 procent har blivit enstjärniga fonder eller har likviderats.

Caroline: Vänta, vad sa du? 43–52 procent?

Jan: 52 procent har blivit en- till tvåstjärniga eller likviderats.

Caroline: Känns det som att det är lite chockerande? Ja!

Jan: Det är det här jag menar. Det är ju så här, förstår du att det här...

Caroline: Nu tänker du så här, äntligen blir hon upprörd.

Negativa odds när du väljer en femstjärnig fond

Jan: Jag blir upprörd faktiskt. Ja, för det är inte det man tänker på. Att sannolikheten när du väljer en femstjärnig fond är att den efter en tioårsperiod, med 50 procents sannolikhet, är sämre.

Caroline: Ja, med skitkass och hög avgift.

Jan: Ja.

Caroline: Förmodligen. Eller hur? Som de femstjärniga brukar ha. Av någon anledning.

Jan: Ja. Så det här i sin tur, om vi omformulerar det, kan man säga så här: om jag väljer en fyr- eller femstjärnig fond idag, så har jag en 33-procentig sannolikhet att den överpresterar mot snittet. Alltså att den går bättre än en indexfond eller bättre än marknaden. Men jag har en sannolikhet på över 50 procent på en underprestation. Så det är inte ens 50–50, utan jag har negativa odds.

Caroline: Jag känner bara hur jag vill vända mig bort från den här informationen. Man tar till lite flyktbeteende och börjar tänka på annat, för det är jobbigt att ta till sig.

Jan: Eller hur?

Caroline: Att det är så låga odds, när man har valt de bästa fonderna.

Jan: Eller hur? Paul Hill skriver det, här har jag faktiskt översatt det, för det här är så viktigt.

Caroline: Okej. Så här skriver han, i svensk översättning: "Givet en sannolikhet på 33 procent för att slå index och 50 procent att underprestera, kan vi dra slutsatsen att en portfölj bestående av femstjärniga fonder bör ha en förväntad underprestation mot index."

Jan: Det här var över en tioårsperiod. Så en portfölj med femstjärniga fonder ska statistiskt underprestera mot index.

En portfölj bestående av femstjärniga fonder ska statistiskt underprestera mot index över en tioårsperiod.

Caroline: Jo, det gör de väl också. Det är inte... siffrorna visar ju det. Det blir liksom... Men grejen är också att man kan välja de här femstjärniga fonderna och ha dem under en lång period. Och sen ska man egentligen vara ganska intresserad av sitt innehav, för att komma ihåg att de en gång i tiden var femstjärniga när man valde dem. Det kan gå ganska lång tid innan man märker att det inte går så jävla bra i portföljen. Alltså tio år är en lång tid. Fem år också.

Myten om att kunna välja och byta själv

Jan: Men myten är ju här att om jag bara är intresserad så kan jag välja och välja ut.

Caroline: Byta, menar du?

Jan: Ja, och det funkar ju inte. Jag säger att det inte funkar. Men det är också därför vi har bjudit hit Andreas och Henrik, för att de säger att det funkar. Men det intressanta är ju att höra hur de jobbar.

Caroline: De verkar ha en annan approach. De går ju inte riktigt på stjärnorna.

Jan: Nej, gud nej.

Caroline: De gör ju ett helt annat arbete för att hitta de bästa aktierna.

Jan: Ja, precis. Så jag tror inte att ursäkten är att om jag bara är intresserad så kommer jag ha bättre resultat. Nej, då skulle jag säga: lyssna på nästa veckas avsnitt för att se vad som krävs. Och var medveten om att när någon säger så här, välj bara de femstjärniga fonderna, då bara spring därifrån. Eller säg precis det här, för det är en helt sjuk mening: att en portfölj med femstjärniga fonder ska statistiskt underprestera mot index över en tioårsperiod.

Caroline: Ja, och index är ju medel då.

Jan: Ja, och det tänker ju inte de flesta. Skulle vi gå och ställa en fråga där ute, om jag väljer en fem... Du vet vad?

Caroline: Nu kommer det något spännande. I can tell.

Jan: Ja, fast folk kommer ju fatta att det är en kuggfråga. Jag funderar på att sätta ut en sån här fråga. Så om du har en portfölj bestående av femstjärniga fonder, kommer den att överprestera, gå som index eller underprestera?

Caroline: Som en sån här poll.

Jan: På Facebook. Jag ska se om jag inte kan göra det medan vi gör det här. Så, att ta med sig: en portfölj med femstjärniga fonder ska statistiskt underprestera mot index. Liksom, suck it up. Bra. Ska vi fortsätta?

Caroline: Nu fortsätter det. Det känns lite tungt just nu.

Jan: Men visst, vi fortsätter.

Caroline: Dålig stämning.

Dimensional och faktorinvesteringar

Jan: Bra. Och sen är det ju så, jag gillar att titta på andra källor. Och då finns det ett bolag som jag gillar jättemycket, nästan lika mycket som Vanguard, som heter Dimensional. Det är Eugene Fama, han som är Nobelpristagaren, som har startat det, tillsammans med French och några andra. Problemet är att man inte kommer åt deras fonder, men de gör sjukt bra research.

Caroline: Vadå, man kommer inte åt deras fonder? Hur kommer man åt dem?

Jan: Nej, man kommer inte åt dem. Du måste ha jättemycket pengar. Du kan inte köpa dem på Avanza och Nordnet. Det vi kan prata om är ett annat avsnitt. Jag jobbar på ett sätt att man ska kunna komma åt dem som sparar i Sverige, men jag är inte ens nära.

Caroline: Får jag bara fråga vad det är för typ av fonder som man inte kan komma åt om man inte har jättemycket pengar?

Jan: Det är fonder som i princip är som indexfonder, med en viss tiltning mot... De heter Dimensional för att de säger att vissa dimensioner går bättre. Till exempel lönsamma bolag går bättre än olönsamma. Så de sorterar ut olönsamma bolag ur sin indexfond.

Caroline: Kan man göra det, så att man kan...

Jan: Ja, det kan man göra. De kan göra det. För då säger de så här: över en tioårsperiod kommer lönsamma bolag, med 72 procents sannolikhet, att överprestera mot olönsamma bolag. Med x procents sannolikhet kommer små bolag att överprestera mot stora bolag. Och så tiltar de det. Det är det som kallas för faktorinvesteringar. Och så gör de det till extremt låga avgifter. Och en anledning till varför de inte jobbar mot retailkunder, att du måste gå till en finansiell rådgivare, det är för att de inte vill att man ska handla. Alltså köpa och sälja deras fonder. För det sabbar deras fond, för då blir det för mycket transaktioner.

Skillnad på olönsamma bolag och olönsamma bolag

Caroline: Det ska inte vara så mycket transaktioner. Vad var det jag tänkte nu? Det låter ju självklart att lönsamma bolag kommer gå bättre över tid än olönsamma. Men vi har pratat lite grann med Coeli-killarna om det här med olönsamma bolag. Att det kan finnas olönsamma bolag som verkar jättebra och som ändå tuffar på med sin verksamhet. Men sen så till slut går det kanske inte längre. Efter ett tag tar pengarna slut.

Jan: Vi pratade om att det är stor skillnad på olönsamma bolag och olönsamma bolag. Det är skillnad på Amazon, som har sjukt mycket kassaflöde. Det var egentligen det vi pratade om. Som kan omvandla kassaflödet till vinst genom att bara ta ett styrelsebeslut. Medan det är stor skillnad på Uber, som förlorar pengar. Vad var det Henrik sa? De går back 50 miljarder kronor. De går back lika mycket som hela svenska försvaret kostar. På 12 månader går de back varje år.

Caroline: Det var dollar, Jan. Var det inte 50 miljarder dollar?

Jan: Nej, 4,5 miljarder. Jag tänkte så. 50 miljarder kronor. Skitsamma. Det är stor skillnad på Amazon och Uber.

Caroline: Det är det ju.

Jan: Men sen kan vi också kolla, om vi tittar på vad som är poppis på Avanza. Tittar vi på Avanza 50 mest ägda aktier, då är det mycket skit. Det är många olönsamma bolag. Alltså, där är jag så här, huff, huff, jag ska inte svära.

Caroline: Sexiga men olönsamma.

Jan: Nej, inte ens sexiga. Nej, vi hoppar tillbaka innan jag börjar mitt rant här.

Dimensionals graf: ingen trappa, bara ett streck

Jan: I alla fall, vi ska försöka göra ett avsnitt om Dimensional vid tillfälle. Men de har i alla fall gjort en studie, där de har gjort en jättefin graf. Den måste man faktiskt nästan kolla på på bloggen. De har tagit de här fonderna som har en etta och en femma. Alltså de har tagit alla fonderna som har olika betyg. Sen har de kategoriserat dem och färglagt dem i olika färger. Och sen har de plottat ut alla fonderna, vad de har haft för avkastning i perioden efter att de fått det här betyget. Hänger du med?

Caroline: Ja.

Jan: Så om vi tittar på den här grafen ser vi att de blå bolagen är de som har en etta i betyg. Alltså Morningstar-betyg. Och de som är femma, de hade liksom guld, längst till höger. Och sen tittar vi på grafen med spridningen av resultat. Och då kan man tycka att om Morningstar hade funkat som ett orakel, alltså som ett betyg på vilken avkastning man kommer ha i framtiden, så borde de femstjärniga fonderna ha en betydligt bättre avkastning än de enstjärniga fonderna, och de trestjärniga fonderna borde ligga i mitten. Så grafen borde se ut som en trappa. Eller hur? Det borde vara logiskt. Om du beskriver för den som bara tittar, hur ser den här grafen, den nedre, ut? Ser den ut som en trappa?

Caroline: Nej, det är som ett streck.

Jan: Som ett rakt streck. Så det är ingen substans i att en enstjärnig fond skulle ha ett sämre betyg, eller en sämre spridning, än en femstjärnig fond. Och det här var lite spiken i kistan på det här.

Morningstars replik: 40 procent bättre, eller snedvriden statistik?

Jan: Sen är det ju så att jag kommer ta repliken från Morningstar, för de protesterar ju mot det här. De säger så här: nej, men det är större sannolikhet att fler enstjärniga fonder likvideras. Och så säger de att du har 40 procent större sannolikhet om du använder vårt betygssystem. Men för mig blir det så här att det är att snedvrida statistik. För då säger de att slumpmässigt är det en av tio, alltså bara 10 procent av alla fonder som får fem stjärnor, så är det ju 10 procent. Eller hur? Och då säger de så här: ja, men med Morningstar, kommer du ihåg hur många fonder som behöll sina fem stjärnor över en tioårsperiod?

Caroline: Ja, det var 14 procent.

Jan: Och då säger de att du har 40 procents bättre sannolikhet. Ja, vi går från 10 procent till 14 procent. Alltså, för mig är det att snedvrida statistiken. För 40 procent låter som sjukt mycket bättre. Hur kan man leva med sig själv när man gör så? Medan ökningen är 10 till 14 procent. Det är fortfarande 86 procents misslyckande. Så det här var en sån där, nej, det stämmer, det stämmer inte.

Caroline: Dimensional.

Jan: Ja, Dimensional visar det här väldigt illustrativt i den här. Jag blev jätteglad när jag hittade den här grafen. Så man kan bli glad när man sitter själv på kvällen och bara, åh, titta vilken graf.

Caroline: Nej, men grejen är att man blir också nöjd när man kan få någon annan som har sett samma sak. Ja, och som har gjort researchen.

Jan: Ja, som har gjort. Och ska man säga något om de där på Dimensional? Det är lite som Bridgewater. Alltså de är så här sjukt smarta. De enda jag har varit i kontakt med på Dimensional, alla är så här PhD:s.

Caroline: Ja, då är man smart.

Jan: Ja, då är man smart.

Caroline: Man är lite smartare. Sjukt lite smartare.

Jan: För dig som lyssnar på det här har kanske en PhD. Och inte i ekonomi då.

Caroline: Utan molekylärbiologi.

Jan: Sen kan jag berätta att de som har PhD har ett fyra gånger så stort diplom än vi som bara har en universitetsexamen.

Caroline: Ja, det stämmer. Ditt är lite mindre än mitt.

Hälften av alla aktiefonder försvinner på 15 år

Jan: Kan vi fortsätta nu? Det var du som tog upp det. Okej, bra. Så tar vi nästa grej. Vi fortsätter lite på Dimensionals forskning. Och det här var mest ett sidospår som jag tyckte var intressant. De visar en graf att över en 15-årsperiod, mellan 2002 och 2016, tittade de på hur många aktiefonder det fanns. Så nu skiter vi i det här med betyg. Då sa de så här: 2002 fanns det 2 587 aktiefonder i USA. 14 år senare, 2016, hade alltså 52 procent av de här fonderna likviderats eller gått ihop med andra. Så 52 procent av alla aktiefonder över en 14-årsperiod försvann. För mig är det helt sjukt. Jag vet inte, vad tänker du?

Caroline: Jag är ju inte så insatt som du i allt det här kring ekonomi.

Jan: Tänk att varannan fond försvinner på en 15-årsperiod.

Caroline: Jag översätter det till att tänk om jag hade haft pengar i de här, och sen hade det skett massa grejer som inte jag alls har valt för mina pengar. Då skulle jag ha blivit arg.

Jan: Vad skönt, för jag tänker så här, fan vad de är kassa. Och du tänker, vad händer med mina pengar? Det är en mycket mer relevant fråga faktiskt. Men vi kan ju ta det. Det som händer, om inte fonden har brutit mot regler, är så här: ja, du har förlorat pengar, men du har inte förlorat alla dina pengar. Utan oftast är det så att vad en fond gör är att man startar en ny fond. Till exempel hände det nu, bara för något år sedan i vår portfölj, att Öhman slog ihop Öhmans obligationsfond med Öhmans realräntefond. Då flyttades våra pengar från en fond till en annan, bara. Det är vad som händer. Sen får man vara noga, för ofta har den fonden en annan avgift, en annan förvaltare, en annan placeringshorisont.

Caroline: Ja, och det får man väl inte något besked om, att nu har det här hänt? Eller får man det?

Jan: Man bör få.

Caroline: Men jag kan tänka mig att man inte får det.

Jan: Jo, du får det. Det är lagstiftning på det. Men då får du ett meddelande på Avanza, exempelvis. Den här fonden har slagits ihop, eller den här fonden har bytt namn, eller sånt. Det händer ju nu, alla ni som hade den här fonden, guldfonden på ETFS, Physical Swiss Gold, den bytte ju nu namn till WisdomTree Physical Swiss Gold. Och då fick vi alla ett mejl om, eller inte mejl, men vi fick ett meddelande om det. Så för mig är det så att nej, man behöver inte oroa sig på det sättet. Men för mig är det här helt sjukt. Jag fattade att fonder dör, men jag visste inte att hälften av alla fonder dör.

Caroline: Så det är lite svårt att ta in på något vis.

Topp 25-fonderna stannar sällan på topp

Jan: Ja, men för mig är det galet. För räntefonder var det lite bättre. Då dog bara 43 procent av alla räntefonderna.

Caroline: Jag trodde du ändå skulle säga en bättre siffra, men det var nästan lika dåligt.

Jan: Ja, det är nästan lika dåligt. Men sen är det också intressant, så tittade de under den här 14-årsperioden om du hade en fond som de föregående fem åren hade varit en sån riktigt högpresterande, alltså de senaste fem åren varit bland de 25 procent bästa fonderna. Är du med? Så vi tittar på ett ganska stort spann över en femårsperiod. Du har presterat bra de senaste fem åren. Hur stor är då sannolikheten att du kommer fortsätta vara bland topp 25 i nästa tidsperiod? Vet du hur många som var det?

Caroline: Nej.

Jan: Gissa.

Caroline: Visst är det väl hälften.

Jan: Ja, 23 procent. Så har du varit en av de bästa fonderna de senaste fem åren, så är sannolikheten att du ska vara en av de topp 25 procent bästa fonderna nästa tidsperiod 23 procent. Så 75 procent av alla de bästa fonderna försvinner från den topp 25-listan. Och det här är ju återigen ingen kul läsning. Jag vet inte, jag känner mig så här, fattar ni inte hur dåligt det här är?

Caroline: Jag känner mig lite tom, för det är svårt att ta in vad det egentligen innebär. För jag behöver alltid tänka så här: vad innebär det i praktiken, och vad betyder det för mig? Och då kan jag ta in hur jävla kasst det är.

Jan: Ja. Och här har man gjort så här, excuse my French, att den här fonden har varit bland de bästa fonderna. Och sen statistiskt är det så här att den kommer inte vara bland de 25 procent bästa. Så det är nästan en högre sannolikhet att välja någon i de andra kvartilerna, för den kommer ju kunna gå bättre.

Investerare köper dyrt och säljer billigt

Jan: Så om vi fortsätter då, Morningstar, vad skrev de mer? Varför är det här ett problem?

Caroline: "Investors pour money into top-rated funds even if their performance declines. Investors pull money from low-rated funds even if their performances improves."

Jan: Så vad investerare gör är så här: vi lägger våra pengar i fonder som får fem stjärnor och går sämre. Och vi tar ut pengarna från fonder som har fått låga betyg men som blir bättre. Återigen så här, klassiskt, köp dyrt, sälj billigt.

Caroline: Jag tror det också har med mänskligt tänkande att göra. Men grejen är att om man skulle göra det här ordentligt, så skulle man ju titta och säga, vad köpte jag för?

Jan: Om man ska göra det här ordentligt ska man köpa en fondrobot och skita i det. Man ska inte ens spela det här spelet.

Caroline: Men hur funkar det i fondroboten, hur väljer de?

Jan: Vi väljer en trestjärnig fond. För vad har den där trestjärniga fonden för resultat efter tio år? Tre stjärnor.

Caroline: Tre stjärnor, ja.

Jan: Eller hur? Så jag spelar inte det här spelet. Så tricket här är att sluta spela det här show business. Sluta gå på den här myten. Det är väl det som är min poäng.

Tricket är att sluta spela det här. Köp en fondrobot och skita i stjärnorna – en trestjärnig fond har tre stjärnor kvar även om tio år.

Forskarna har vetat det här i 20 år

Jan: Och grejen är att det här inte är något nytt. Det här har man visat i studier redan för 15 år sedan. Så Wall Street Journal lyfte egentligen bara det här och gjorde det mer populärt. Men forskare har varit medvetna om det här i snart 20 år. Och här måste jag säga så här, de forskare som har gjort studier på Morningstar, de är sjukt kreativa kring namnen på sina studier.

Caroline: Ja, men det måste man vara. Jag glädjer mig åt att de är kreativa.

Jan: Ja, du kan få läsa titeln på studien, för den är jättekul.

Caroline: "Kiss of Death: A Five-Star Morningstar Mutual Fund Rating?" Jag tycker det är jättebra. Och det betyder ju att... Kiss of death. Att får du fem stjärnor så får du en kiss of death, så kommer du dö.

Jan: Vill du läsa deras... Nu är det ganska...

Caroline: Vi läser lite i taget här. Så här skriver de i den här studien: "Using a sample of the diversified domestic equity funds from the 1990s..."

Jan: Så vad de säger är så här, att de tittade på många olika aktiefonder. Equity fund, det är aktiefond på engelska. Så vi tittade på många olika aktiefonder från slutet av 90-talet, alltså över en tioårsperiod, som vi alltid tjatar om, man måste titta på en tioårsperiod. Och så hittar vi att när en fond har fått sin femte stjärna, då börjar den underprestera. De skriver till och med så här, "severely falls off". Så det blir inte bara lite sämre, den blir "severely falls off".

Caroline: Severely, ja. Ska jag läsa vidare?

Caroline: "This result is robust across different performance measures and different samples of funds. We also find that after receiving their initial five-star rating, the risk levels of funds rise and that the funds are not able to load on momentum stocks as well as they did before receiving the five-star rating."

Risken ökar efter den femte stjärnan

Jan: Så vad de säger är så här: okej, vi har tittat på, jag får läsa också, vi har tittat på många olika sätt att mäta performance, alltså hur det går. Så de har inte bara tittat på avkastning. De har tittat på riskjusterad avkastning, de har tittat på tajming, de har tittat på massa olika faktorer. Och de säger att det här är robust. Så jag vet inte, det är väl så här science speak? Eller? Jag vet inte vad det är.

Caroline: Ja, men de tycker att det är...

Jan: Det är inte slumpmässigt.

Caroline: Nej, det är inte slumpmässigt.

Jan: Och så säger de också att risken i fonden ökar. Att när de har fått sina fem stjärnor ökar risken i fonden. Det vill man ju inte heller höra. Att jag har hittat min lilla fond och så är jag nöjd med den, och plötsligt får den fem stjärnor.

Caroline: Ja, då bara öser det in pengar och plötsligt blir det en annan fond. Ja, ökar risken för att det kommer in mycket mer pengar då? Eller vänta, jag måste tänka här nu, hur funkar det med risk?

Jan: Ja, men det kommer vi att prata om. Och så säger de också att de har mycket svårare. Det är ju så här att ju mer pengar du har i en fond, desto svårare blir det att göra det jobb du gör. Det är därför vissa fonder stänger och inte vill ha in för mycket pengar, för de kan inte göra den typen av affär de gjorde. Så ibland blir det som har gjort att en fond blivit en femstjärnig fond också det som blir den här kiss of death. För när de blir stora och förvaltaren börjar tjäna mer pengar, så kan de inte köpa bolagen på samma sätt. Och det är till exempel som vi pratade om med Andreas och Henrik också, de förvaltar 5 000 miljoner. Det är så här, många bolag kan de inte köpa in sig i, för då har de plötsligt köpt upp hela bolaget.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Är du med? Så på det sättet har vi som sparar ibland en fördel gentemot fonder och professionella förvaltare, för att vi kan gå in i aktier som de inte kan gå in i. Eller så kan vi göra som momentum som de pratar om här, att försöka tajma mer. Bra, ska du läsa den sista slutsatsen från den studien?

Jan: Så de säger egentligen samma sak: att när fonden får sin femte stjärna förändras fondernas portföljer till en viss grad, och att man borde vara very wary. Gud, vilket svårt ord det där var.

Caroline: Wary, det är alltså försiktig.

"Det funkar inte" – Matthew Morey 2003

Jan: Man borde vara väldigt försiktig. Och det känns ju också så här, jag vet ju när du skrev din avhandling, man använder inte kraftuttryck utan eftertanke i en studie. Eller hur?

Caroline: Det är gången jag försökte använda ordet bevis. Inte när jag doktorerade, utan när jag gjorde mitt examensarbete. Då fick jag så smäll på fingrarna att det har ekat genom mitt huvud sen dess.

Jan: Så när en forskare skriver att man bör vara väldigt wary med att använda ett betyg som en signal för framtida avkastning, då är det så här: det funkar inte. Kan man säga så?

Caroline: Ja, så kan man säga.

Jan: Så det här var en studie av Matthew Morey från 2003. Finns länkad. Sen finns det en studie av Vanguard, som gjordes i juni 2003.

Caroline: Och det är ett fondbolag va? Och vad säger de då?

Jan: Det är ju också så här, det är inte direkt så att, nej, ibland kan högre betyg ge bättre avkastning. Utan de skriver så här: "we find that a given rating offers little..." alltså ger ingen information om framtiden. Och de säger att in fact, vår analys visar att högre, alltså fonder med fler stjärnor, inte är mer sannolika att gå bättre än något annat benchmark än fonder som har ett lägre betyg. Bra, ska vi ta nästa? Här måste du läsa rubriken. Här kommer en ny studie.

Caroline: Ja, men du tycker att de har kreativa rubriker?

Jan: Vad ska jag säga, titlar på sina studier. Vanguard är tråkiga, för den var så här: "Mutual Fund Ratings and Future Performance." Den säger inte så mycket faktiskt. Det är så jag hade döpt den.

Caroline: Jo, men tänk dig ändå att man måste, när man har gjort en studie, att titeln måste reflektera det man har gjort i studien. Okej, det står så här.

Jan: Nästa studie.

"Star Power" och 5 000 miljarder i flöden

Caroline: Titel: "Star Power: The Effect of Morningstar Ratings on Mutual Fund Flow." Ja. Star power alltså. Det är så här kreativt av Star Power.

Jan: Jag har fortsatt, läs vad de har skrivit. Sätta mig.

Caroline: Yeah. "In the mutual fund marketplace, where consumers face thousands of choices and often lack the financial expertise to assess product quality, Morningstar, with its one-to-five-star fund rating, is the undisputed market leader among retail investors. Morningstar's star ratings are arguably the primary input to many investors' decision."

Jan: Så då skriver de ju precis det vi pratar om: när man har gjort undersökningar säger Morningstar så här, nej, man ska inte använda vårt verktyg, vårt betyg, det är bara hur det har gått tidigare, man ska inte använda det för framtida förutsägelse. Men det är ingen som använder det på det sättet, och det har de här studierna visat. Utan många, och Morningstar är det sätt som de flesta småsparare, retail investors, använder. Och det vi visade innan, det är det första du ser på Nordnet, du ser det direkt på Avanza, går du in på en bank och tar fram en fondlista så står det alltid antal Morningstar-stjärnor. Så det är som en fixering vid de här stjärnorna. Och sen var det samma, jag vet inte om det var samma källa, men Financial Times skrev då att man har försökt isolera i studier hur mycket de här Morningstar-stjärnorna ger upphov till i flöden. Pengaflöden.

Caroline: Pengaflöden.

Jan: Hur mycket det rör sig. Hur mycket som styrs av stjärnorna. Och då har de kunnat se, eftersom stjärnorna ändras varje månad, så kan man se vad som händer. Och då kom man fram till, jag tror det var för något år sedan, att Morningstar med sina stjärnor styr över ett flöde på över 5 000 miljarder svenska kronor. Alltså, fatta hur mycket pengar det är. 553 miljarder US-dollar, så det är 5 000 miljarder kronor. Och då har man också i den här studien, som hon, Diane, gjorde. Där visar hon att en fond som får en eller två stjärnor, de blir av med pengar. En trestjärnig fond behåller pengarna, lite minus. Och en fyrstjärnig fond får inflöde. Och en femstjärnig fond får sju gånger större kapital, alltså sju gånger större inflöde än en fyrstjärnig fond.

Att sätta 5 000 miljarder i perspektiv

Caroline: Ja, men det låter mycket, men kan vi bara sätta den siffran, 5 000 miljarder kronor, i någon slags perspektiv? Är det mycket pengar om man tittar på hela finansvärlden?

Jan: Ja, men säg så här. Det är svårt att jämföra, det beror på vad man jämför med. Men tänk så här: du har 100 miljoner i en fond. Du får en femte stjärna. Och du får 700 miljoner till.

Caroline: Det kan jag fatta. Då händer det saker i den fonden.

Jan: Och tar du 1 procent på avgiften, så plötsligt tjänar du sjukt mycket mer pengar. Men det betyder också att plötsligt ska du förvalta 700 miljoner. Och det är något helt annat att förvalta 700 miljoner än att förvalta 100 miljoner. Eller att förvalta 7 miljarder, det är svårare. Ja, det var ju det den andra studien pekade på, att risken ökar, performance falls off a cliff, och liksom kiss of death. Så man behöver fatta att det inte är som att får du den femte stjärnan, så dyker du ju upp i portföljgeneratorn på Avanza, hos alla finansiella rådgivare, vi som tittar i tidningen, så blir det så här: titta, jag vill ha den där fonden, den har ju fem stjärnor. Så det blir så oproportionerligt mycket mer pengar som styrs dit.

Caroline: Som en reklam är det ju.

Jan: Ja, exakt, vi kommer att prata om det, det är reklam, det är inget annat.

Caroline: Nej, men jag fattar. Men vad var det jag tänkte? Vad tänkte jag på? Du snackar ibland så att man tappar.

Jan: Jag... vi tar det sen. Det kommer säkert.

Caroline: Att det var mycket pengar och hur mycket det är i relation.

Hur mycket har svenskarna sparat?

Jan: Ja, hur mycket det är i relation till resten av pengarna där ute.

Caroline: Eller retail investors är ju småsparare väl, eller?

Jan: Jag tror att i Sverige, 2013 om jag inte minns fel, eller 2011, så gjorde WWF, Världsnaturfonden, en undersökning av hur mycket vi svenskar hade sparat. Då tror jag att vi hade sparat 4 000 miljarder.

Caroline: Ja, och allt är ju inte investerat heller.

Jan: Jo, men det var 4 000 miljarder som var investerat i börsen. Jag kommer ihåg, för de hade ju den där grejen, börsen, bilen, jag vet inte, det var en massa ben. Bostaden kanske. När vi tittade på miljöpåverkan, och då tror jag att de kom fram till att det var 4 000 miljarder. Så det är sjukt mycket pengar.

Caroline: Det är som alla svenskars sparpengar då. Det är jätteintressant att se hur mycket pengar det är egentligen. Alltså om det är mycket pengar.

Jan: Det är mycket pengar. Det är mycket pengar.

Caroline: Men nu har jag lärt mig här i Factfulness av Hans Rosling att man alltid måste sätta en siffra i relation till något annat, för annars kan man bli lurad.

Jan: Vi får prata, jag har faktiskt inte läst Factfulness.

Caroline: Den kan jag verkligen rekommendera. Sidospår här nu. Läs den. Bli glad.

Jan: Det är så. Läs den. Bli glad.

Morningstars försvar: "it can usefully tilt the odds"

Jan: Så ska vi ta en replik från Morningstar.

Caroline: Vad säger Morningstar? De har väl suttit och svettats ihop någonting, kan man tänka sig. "We recognize and have often acknowledged the limitations of a measure like the star rating that's based on past performance. But we also believe it can usefully tilt the odds in investors' favor when combined with other research and tools. I will point out..." Ja, vi stannar där.

Jan: Så då säger de också, ja, vi har ofta erkänt att det här finns begränsningar i. Att man bara ska använda det tillsammans med annan research, andra verktyg. Återigen, inte så folk använder det. Det tiltar oddsen.

Caroline: Ja.

Jan: De har ju inte fel i sak. 10 procent är mindre än 14 procent.

Caroline: Men folk använder ju inte andra verktyg.

Jan: Nej.

Caroline: Man vill snabbt bestämma sig för en fond.

Jan: Och för mig är det här så här, det är att göra fel sak på rätt sätt. Ja, du har rätt i sak, men det spelar ändå ingen roll. Liksom att säga, nej, men vet du vad, det är att käka gröna ärtor till middag, men du käkar två liter glass innan du går och lägger dig. Skit i att dricka den där gröna smoothien och halvera i stället din glasskonsumtion, det kommer ha mer påverkan.

Caroline: Hur kom du in på glasskonsumtion?

Jan: Det kan ha något med verkligheten och mitt liv att göra. Okej. Ska vi ta nästa?

"Tilting the odds" mot index är ändå underprestation

Caroline: "I will point out that the journal's own analysis found that five-star funds outperform four-star funds, which outperformed three-star funds, which outperformed two-star funds, which beat one-star funds. That's not a mirage, that's tilting the odds in investors' favor." Vänta, nu känner jag att någon mindfuckar mig. Vad betyder det här?

Jan: Jo, de säger så här, att till och med Wall Street Journal, alltså siffrorna i den där tabellen, visar att en femstjärnig fond är bättre än en fyrstjärnig, en fyrstjärnig är bättre än en trestjärnig, en trestjärnig är bättre än en tvåstjärnig och så vidare.

Caroline: Ja, annars hade det väl inte varit någon relevans i betygen överhuvudtaget.

Jan: Men återigen, rätt sak på fel sätt, eller fel sak på rätt sätt. Jag tycker man är inne på fel sak på rätt sätt.

Caroline: Ja, för det är ju liksom, visst, vid en given tidpunkt är det kanske så att fem stjärnor är bättre än fyra stjärnor och så vidare.

Jan: Ja, men det är ju ändå inte... Det är bara den lilla stunden. Nej, men alltså återigen, låt oss gå tillbaka. En femstjärnig portfölj ska statistiskt underprestera mot index. Eller hur? Det är ju det som är problemet. Att de säger att den femstjärniga portföljen kommer gå lite bättre än en fyrstjärnig portfölj gör ju inte mig gladare. För den kommer ju ändå gå ännu sämre än index. Så ja, problemet är att de går sämre än index, inte att den ena går lite bättre än den andra.

Caroline: Nej.

Jan: Alltså, does it make sense? Mycket bra. De säger lite till.

Caroline: "While we have taken pains to educate investors and their advisors on the best way to apply the star rating in practice, some still take a shortcut approach."

Jan: Jag skulle säga att det där "some" is a majority. Vi försöker utbilda folk att de inte ska använda det som ett sätt att fatta beslut om vilken fond som kommer gå bäst i framtiden. Nej, men det är ju det som alla använder det till. Det är inte bara vissa, utan det är alla.

Caroline: Nej, precis. Du får läsa mer.

Caroline: "The star rating isn't a complete solution but rather an aid that helps you to narrow the field and improve the chances for success."

Jan: Det är ju inte direkt det man tror när man tittar på en lista, eller hur? Ska vi fortsätta?

"Backward looking" – men det står inte på listan

Caroline: "In short, the star rating is a backward-looking measure of past performance. What it's not is a forward-looking measure of fundamentals."

Jan: Men det där står inte heller någonstans.

Caroline: Nej, kan vi bara titta på den meningen? Visst, det är ju liksom en backward looking.

Jan: Ja, de säger så här. De säger egentligen det som jag säger här nu. Det här betyget är bara en historisk, kvantitativ analys av hur det har gått fram tills idag. Ingenting annat.

Caroline: Man kan inte titta framåt.

Jan: Man kan inte välja en portfölj som du ska ha i framtiden baserat på hur det har gått bakåt. För det är ingen koppling mellan historia och framtid. Men det är ju inte den bilden vi småsparare har.

Caroline: Nej, men jag tycker också det är svårt när de använder sådana ord som fundamentals. För nu har jag precis lärt mig vad fundamental analys är för någonting. På företag och så.

Jan: Ja, men det är samma sak. Att man tittar på avgifter.

Caroline: Men alltså, de flesta vet inte vad det är, fundamentals. Jag visste inte det fram tills igår. Så fundamentals är alltså fundamentala faktorer.

Jan: Ja.

Caroline: Men vad jag vill säga är att det är svårt ibland att fatta det här finansiella lingot.

Jan: Eller det är jättesvårt alltid för mig. Men det är också därför jag ibland gissar, jag vet inte, men det är därför ni läser, följer och tittar i feedbacken. Men varför jag hellre gör så att vi läser originalmeningen och sen diskuterar den, det är för att då tänker jag att man lär sig lingot också.

Caroline: Förhoppningsvis, ja.

Jan: Jag tror det också. Okej.

Svenska Morningstar: "borde stoppas av Finansinspektionen"

Caroline: Sen har du skrivit något på svenska här.

Jan: Ja, för det är svenska Morningstar som har uttalat sig.

Caroline: Som säger: "rådgivare som använder fondbetyg som enda argument är därför uppenbart vilseledande och borde stoppas av Finansinspektionen." Det här reagerade jag på. Så jävla arrogant.

Jan: Men det är det ju. Okej, berätta. Det här är så roligt, jag hade aldrig gissat att du hade reagerat på det här.

Caroline: De säger att rådgivare som använder fondbetyg som enda argument därför är uppenbart vilseledande och borde stoppas av Finansinspektionen. Då borde ju väldigt många rådgivare stoppas av Finansinspektionen. Och hur jävla arrogant det är av Morningstar att säga det här. Det här är ju starka ord.

Jan: Och kritisera finansiella rådgivare.

Jan: Nu ska jag kanske ge lite släck, det här är ju klippt från en längre Morningstar-artikel som jag själv har länkat till.

Caroline: Alltså, är det något runt den här texten som kan mjuka upp den här meningen på något sätt?

Jan: Säkert, jag uppfattade den inte som så arrogant.

Caroline: "Det borde stoppas av Finansinspektionen."

Jan: Ja.

Caroline: Ja, det kanske de borde, men alltså att skriva en sån sak. Ja, ni använder våra betyg, och ni får skylla er själva, ni borde stoppas. Ja, vi kan gå vidare.

Jan: Okej, det är roligt. Nej, men jag tycker det är arrogant faktiskt.

Morningstars eget Head of Behavioral Science: "That needs to change"

Jan: Och det här är roligt, för problemet är, som vi har varit inne på, förväntningen. Det här är roligt, nu ska du få läsa ett citat av Steven Wendel, som är Head of Behavioral Science på Morningstar. Så han är alltså chef på Morningstar över deras beteende, det som handlar om hur vi beter oss som investerare. Så du kan läsa vad han skriver.

Caroline: "Morningstar's star ratings for funds are clearly used in the industry to imply that funds that performed well in the past will do so in the future. That needs to change." Det är ju snällare sagt.

Jan: Det får man säga. Och det är väl lite att erkänna problemet. Men det här var ju inte ens i anslutning till alla de här artiklarna, utan det här hittade jag i ett sånt veckobrev. Bra. Så jag tänker att nu blir det bara lite nörderi här på slutet. Lite överkurs.

Caroline: Men får jag bara fråga en sak. När man har en finansiell rådgivare och man ska välja fonder och så.

Jan: Välj indexfonder.

Caroline: Jo, men kommer de då sitta och peka på stjärnorna bara? Eller är det...

Jan: Ja, testa. Jag vet inte. Vi har ju inte testat på länge.

Caroline: Vi har inte en rådgivare, för vi sköter det själva.

Jan: Men ni som lyssnar och tittar, kommentera gärna. Hur har det varit? Har ni varit hos rådgivare som bara använt stjärnor? Eller har de också pratat om andra faktorer som gör att vi borde välja den här fonden?

Caroline: Det hade varit jättespännande att veta faktiskt.

Skillnaden i avkastning mellan en och fem stjärnor

Jan: Bra. Nu blir det lite nörderi här i ett par minuter. Det här var mest det som fångade mitt intresse, och det var skillnaden i avkastning mellan en enstjärnig fond och en femstjärnig fond, hur stor är den? Så du kan läsa, det här är en studie från Morningstar själva från 2016.

Caroline: "Among equity funds we found that the average three-year forward cumulative return was..."

Jan: 27,74 procent.

Caroline: "...for four-star funds and 25,78%..." Alltså, gud. "...for one-star funds, an annualized outperformance of 0.64 percentage point." Okej.

Jan: Jo, så då är det så att bland aktiefonder, över en genomsnittlig treårsperiod, var den totala avkastningen över hela treårsperioden 27,7 procent för en femstjärnig fond och 25,7 procent för en enstjärnig fond. Så skillnaden mellan en enstjärnig och en femstjärnig fond är 0,64 procentenheter per år.

Caroline: Lång paus.

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Det är inte så stor skillnad.

Jan: Det är en otroligt liten skillnad. Sen ska man också säga att 0,64 procentenheter, vi ratar ju fonder som har 0,64 procentenheter högre avgift än en annan. Men det är ju inte det man spontant tror, att skillnaden mellan en enstjärnig och en femstjärnig aktiefond är 0,6 procentenheter.

Caroline: Nej, det är ju superviktigt. Hur stor är skillnaden?

Jan: Och tittar vi på en räntefond, så över en treårsperiod var det 13,7 procent för en femstjärnig fond och 12,6 procent för en enstjärnig fond. Det vill säga en skillnad på 0,35 procentenheter per år. Alltså extremt lite. Så jag kommer också lägga ut den här tabellen som de gjorde. Vad är skillnaden under olika tidsperioder mellan en enstjärnig och en femstjärnig fond? Det är väldigt lite. På en femårsperiod var skillnaden i en aktiefond 33,9 procent totalt för en enstjärnig fond och 35,2 procent. Det är typ 1,5 procentenheter i skillnad. Så det är väldigt, väldigt lite. Och jag blev förvånad. Jag blev förvånad, för det här hade jag inte gissat innan.

Caroline: Det är väldigt mycket chock i det här avsnittet.

Jan: Eller hur? Jag tänker hur mycket man kan ha.

Den starkaste indikatorn är avgiften – från Morningstars egen chefsforskare

Jan: Och en annan, också lite chock. Det här är en artikel som är skriven, du kan läsa den, av Russell Kinnell.

Caroline: 2016 här.

Jan: Det här är jättespännande. Så vad han skriver här är att den starkaste faktorn, eller den starkaste indikatorn, för framtida avkastning är avgiften. Varför i helvete har ni ett stjärnsystem, när den viktigaste faktorn är avgiften? För vet du vem Russell Kinnell är?

Caroline: Hur ska jag kunna veta?

Jan: Russell Kinnell är Morningstars egen chefsforskare. Så han skriver själv, Morningstar själva skriver, att "the most proven predictor of future fund returns" är avgiften. Och de skriver så här, våra stjärnor är bara ett betyg för historisk avkastning och ska inte användas för framtiden. Men ni sitter på svaret, men ni ger oss inte det. Du vet, så här, vad tänker du?

Caroline: Jag vet, det blev lite tomt. Jag tänker så här, vad är det som gör att Russell Kinnell inte... vad publicerades det här i?

Jan: I ett av Morningstars månadsbrev. Och de skriver så här, och det här är så fantastiskt, det här är också vad akademiker, fondbolag och så klart Jack Bogle, som är grundaren till Vanguard, den som introducerade indexfonder på 80-talet, den som fått skit av alla för indexfonder, har kommit fram till. Så då är det så här, skönt att ni också kom fram till samma sak som alla andra. Man vill lite kräkas i munnen, eller hur? Vad har du? Du bara skrattar åt mig. Vi borde nästan be om ursäkt till våra lyssnare som har pallat så här långt.

Caroline: Ja, vi ber om ursäkt. Det här var ju liksom, jag vet inte, jag förstår inte hur Russell Kinnell liksom inte kan komma fram med det här tidigare. Chefsforskaren, han står där vid sin dator och verkar inte bry sig om att det här är relevant. Därför jag skrattar. För jag vet inte vad jag ska göra av den här känslan av liksom, jag kan inte sätta ord på känslan ens, jag får återkomma.

Jan: Du som lyssnar får gärna skriva vad du känner och tycker. Och han presenterar ju naturligtvis det här bra.

Caroline: Hur kan Morningstar tillåta Russell Kinnell att publicera det här? Är det inte något som de egentligen inte vill ska komma fram?

Morningstar gör om sina stjärnor – avgiften får större vikt

Jan: Nu ska de faktiskt göra så att i slutet av det här året ska de göra om sina stjärnor, och avgiften ska få en större vikt. Jag har jobbat mycket för det. Men det är roligt, för de har publicerat den här forskningen också som en graf, som jag kommer lägga upp på bloggen, som visar success raten. De visar att avgiften är en viktigare faktor. De ställer sig frågan: om vi delar upp alla fonder efter avgift i fem delar, hur många av fonderna i respektive del överpresterar mot de andra kategorierna? Och då är det så att ju lägre avgift, desto högre överprestation, i alla. Det spelar ingen roll om du tittar på räntefonder, amerikanska aktier, branschfonder, olika typer av räntefonder. Överallt hänger det ihop.

Caroline: Det kommer ju så mycket frågor här. Hur kan det komma sig?

Jan: Hur det kommer sig, det kommer vi till också. Det här är ett långt avsnitt.

Caroline: Härligt.

Jan: Så du kan få läsa här. "Morningstar anpassar sig" har du skrivit här i rubriken. Det här hittade ju Wall Street Journal 2019. I somras skrev Wall Street Journal det här.

Caroline: "The Chicago research firm is asking its analysts to focus more on the cost to investors when rating all types of investment funds, Morningstar said in a client note Friday. It is also..." Shit, vad konstigt. Det är saxat. Jag blir lite trött.

Jan: Det här är ett citat från en tidning. Morningstar har sagt till sina analytiker att fokusera mer på kostnaden som investerarna får i en fond, i alla typer av fonder. Det är vad Morningstar skickade ut i information. Nu från och med idag ber vi våra analytiker lägga mer fokus, mer vikt, på avgiften. Och sen skriver de också: "It is also raising the bar for fund managers that seek to beat markets." Så de kommer också göra det så att det blir svårare att få ett högre betyg för fondförvaltare som försöker slå index. "The moves will lead to several downgrades to investment products." Så många fonder kommer få sämre betyg när man tar mer hänsyn till avgifterna.

Caroline: Så snart är vi där. Det kommer bli intressant.

Varför avgiften slår stjärnorna: nollsummespelet

Jan: Och din fråga, varför ser det ut så här?

Caroline: Varför är det mer indikativt att titta på avgifterna än på stjärnorna för att få veta om en fond kommer gå bra eller inte?

Jan: Och då blev jag också lycklig när jag satt här och googlade, och så hittade jag den här bilden från Vanguard. Som visar, för er som bara lyssnar, det här är en graf som visar fördelningen av marknaden. Och då säger man så här, en indexfond är genomsnittet för hur marknaden går. För genomsnittet för marknaden, då har man tagit alla investerare och summerat all den avkastning de har gjort. Och så drar man ett streck i mitten. Det betyder att hälften av alla investerare har överpresterat, hälften har underpresterat. Och den i mitten är genomsnittet, det är indexfonden. Eller hur? Men eftersom alla investerare vill ha betalt för det jobb de gör, så måste man dra ifrån den avgiften. Vilket betyder att du får en förskjutning. Att de flesta fonder kommer underprestera mot genomsnittet. För hälften är ju genomsnittet, och drar du ifrån avgiften får du en förskjutning. Så en del av de fonder som överpresterade lite kommer underprestera efter avgift. Hänger du med? Och det är vad den här bilden visar, att du får en förskjutning mot vänster. Alltså du får en förskjutning mot underprestation mot index, genom avgifterna. Och det visar ju också att en indexfond de facto är genomsnittet. Alltså kommer en indexfond aldrig egentligen ha ett bättre betyg än en trea, beroende på hur Morningstar idag sätter sina betyg. Så du kan läsa här, Vanguards slutsats. Jag tror det här är näst sista citatet.

Caroline: "A direct implication of the lack of persistence in relative fund performance, combined with the power of costs, is that indexing is a powerful strategy for producing consistent competitive results." Vi kan vänta där.

Indexering som en stark strategi

Jan: Så vad de säger är så här, att efter "lack of persistence", det vill säga att en bra fond inte kan upprätthålla, den är inte persistent om man kan säga så, den kan inte bibehålla sina fem stjärnor. Så "lack of persistence in relative fund performance", kombinerat med att de ofta tar mycket betalt, visar att indexing, alltså att spara i indexfonder eller fondrobotar som vi pratar om, är en stark strategi för att producera konsekventa, konsistenta resultat som är konkurrenskraftiga. Så de säger så här, eftersom det inte finns något sätt att välja de här femstjärniga fonderna som kommer överprestera, och vi har redan konstaterat att en portfölj bestående av fem stjärnor kommer underprestera mot index, och eftersom vi betalar mycket för de här aktivt förvaltade fonderna, så är slutsatsen man kan dra att spara i indexfonder och en fondrobot är en betydligt bättre strategi. Och sen kan man ju säga att det här är biased, för det är Vanguard som säljer indexfonder. Men det är svårt att argumentera mot fakta, och där är det så här, don't argue with reality liksom.

Caroline: Nej, det är ju inte bara de som har sett det här.

Jan: Nej.

Caroline: Och då kan jag köpa det.

Jan: Ja.

Slutkommentaren från Seeking Alpha: "namely, it's show business"

Jan: Så nu tänkte jag egentligen att man ska, liksom en sån här slutkommentar på Wall Street Journal, ja, liksom egentligen ta hela det här avsnittet. Men då hittade jag en kille, en annan bloggare på Seeking Alpha, som hade skrivit så himla fint. Så jag tänker att allt jag kommer försöka säga som en sammanfattning är sämre än vad han säger. Så jag tänkte faktiskt att vi kan citera honom. Vill du att jag ska läsa?

Caroline: Läs du lite, så kan vi säga.

Jan: Han är väl ungefär lika kritisk som vi. Men då säger han så här, min poäng med min artikel: "My point is hardly to assail Morningstar. Nobody comes out covered in glory in the journal article." Han vill liksom inte basha Morningstar eller någon sån. Ingen vinner i artikeln.

Caroline: Ingen vinner i artikeln.

Jan: Och då skriver han så här: "Nobody comes out covered in glory. Not the financial advisors who knowingly or unknowingly use the Morningstar ratings as a prop to sell funds. Not the asset management companies that pump out ads based on these stars, that, in turn, turned out to be less than stellar value in helping consumers navigate their investment choices." Den här artikeln, det vi har gått igenom idag, det är inte kul för Morningstar. Det är inte kul för rådgivarna som använder det här i marknadsföring. Det är inte schysst för fondbolagen som har det i varenda reklam. Och sen skriver han vidare: "And neither do investors, the ostensible victims in the journal's exposé, come out looking very good either. Amongst the most interesting bits in the article was its parsing of situations in which fund performance took a downturn but the rating remained high, or contrarily, when fund performance improved but the rating remained low. Performance did not matter to investors, they just wanted their lucky stars." Så det är inte ens investerarna, vi som liksom, du vet, man kan vara arg för det här ska hjälpa mig att välja bra fonder, vi stannar kvar i de här fonderna, vi bryr oss inte om hur det går, för vi vill bara säga, jag har valt en portfölj med fem stjärnor. Så vi som småsparare kommer inte heller ut med något fantastiskt.

"If Morningstar were concerned about substance..."

Jan: Och sen tar han det här i slutet: "And that's the sad reality about the investment business, namely, it's show business. Morningstar is as huge as it is, not because of brilliant investment insights, but because it figured out a way to deliver a system legitimizing the purchase of popular financial products." Så han säger liksom så här, den sorgliga verkligheten är att finansbranschen är show business. Att Morningstar är stora, inte för att de gör bättre analys än någon annan, utan för att de har hittat ett bra sätt, ett enkelt sätt som man kan hänga upp det på, ja, men den här får nog fem stjärnor, därför köper jag den. Och sen, det här är brutalt: "If Morningstar were concerned about substance, it would tailor its ratings to how investors actually use them, as an indicator of good investment. If it did that, most five-star rated funds would just be index funds. Unfortunately, Morningstar emphasized style, so it ends up with an imperfect rating system that benefits one of its biggest clients, the mutual funds."

Om Morningstar verkligen brydde sig om substans skulle de skräddarsy sina betyg efter hur investerare faktiskt använder dem. Då skulle de flesta femstjärniga fonder bara vara indexfonder.

Så om Morningstar egentligen bara hade brytt sig om kunderna och hur de faktiskt använder stjärnorna, som de uppenbarligen är medvetna om eftersom deras Head of Behavioral Science har konstaterat det, då hade man satt fem stjärnor på indexfonder. För indexfonder är ju det som forskningen, och som de själva skriver, som forskningen, akademikerna och Jack Bogle har konstaterat. Ja, det var ett långt avsnitt.

Caroline: Men det känns som ett viktigt avsnitt också.

Jan: Men kan vi säga någonting?

Caroline: Bara kring det här med när det inte finns något alternativ till stjärnorna.

Jan: Jo, det var ju det där med avgiften i så fall.

Caroline: Vi pratar ju redan om indexfonder, att det är det bästa alternativet, att man ska spara långsiktigt.

Avrundning, nyhetsbrev och nästa veckas avsnitt

Jan: Jag hoppas du som har hängt med ända hit ändå tycker att det här är relevant. Det här är viktigt att veta. Och är det så att du vill hänga med oss även i framtiden, prenumerera i poddspelaren eller prenumerera på YouTube. Nyhetsbrevet också naturligtvis, rikatillsammans.se snedstreck nyhetsbrev. Då får du dessutom de fyra välkomstbreven med liksom våra russin ur kakan, de här tio årens bästa artiklar. Vi har gjort sådana artiklar förr, men då kanske det var avsnitt 37.

Caroline: Ja, och då hade vi kanske inte samma kraft bakom.

Jan: Sociala medier kan man följa oss på, mest Facebook. Och sen måste vi ändå säga så här, tack till våra Patreons som gör det här möjligt. Alltså våra Patreons, det är ju du som är med och stödjer oss, som har valt att varje månad ge oss en liten slant, det som vi brukar kalla för fika. För jag kan säga, idag, det har jag inte ens sagt till dig, idag tackade jag nej till en, två reklamer som ville vara ute i vårt nyhetsbrev. Det var ett av kasinobolagen som skulle betala 50 000, och sen var det ett annat fondbolag som också ville göra reklam, som jag tackade nej till. Och jag kan göra det tack vare våra Patreons, att vi får in en mindre summa varje månad, vilket gör att det inte är kniven på strupen. Och att vi kan lägga den här tiden på den här researchen, som till det här avsnittet. Så det är, vi har passerat 300 Patreons.

Caroline: Ja, vad roligt.

Jan: Så det är ett sjukt stort tack till er.

Caroline: Det är ju som en liten community på Patreon nu.

Jan: Ja, det är det verkligen. Och vi försöker ge extra material. Nu har vi haft lite roliga sådana här, vad ska man säga, rushar. Vi har testat lite olika grejer tillsammans. Vi har haft digitala fikamöten tillsammans. Vi har ställt frågor till gäster. Många av gästerna som kommer hit är ofta med sen på en livepod där man kan ställa frågor till dem direkt. Och de har inte minst fått perks. Det var en som sa så här, skicka ett mejl till vår kundservice, skriv att du har pratat med mig som är vd, så kan du få hjälp med de här grejerna som vi inte går ut till alla våra vanliga kunder med. Så att man får lite specialgrejer. För mig känns det mycket bättre än att säga, otack för att du bidrar, utan jag vill kunna ge någonting tillbaka.

Caroline: Absolut.

Jan: Så man väljer själv hur mycket man vill sponsra och hur länge. Det finns inga strings attached på det sättet. De flesta skänker mellan 5 och 7 dollar per månad. Och sen är det vissa som, till exempel var det en student som sa, jag tycker det ni gör är skitbra, men jag har inga pengar, så jag sponsrar med en dollar i månaden. Och jag var så här, gud, tack.

Caroline: Ja, man gör det på den nivå som man kan och vill.

Jan: Så man kan läsa mer på Patreon.com snedstreck rikatillsammans. Ett stort, hjärtligt, verkligen tack. Vi har redan varit inne på det, nästa vecka, avsnitt 124. Nu kommer vi att prata om precis motsatsen till indexfonder. Vi kommer att prata om aktiv förvaltning. Vi kommer att prata om hur man bygger ihop sin egen finansiella strategi. Och det här är ju...

Caroline: Intressant för alla, men kanske speciellt för dem som vill vara aktiva i sin portfölj och vill få lite mer tips från proffsen. Hur gör man för att hitta de bolag som är bäst?

Jan: Ja, precis. De har gjort det här i 20 år och gör det här på riktigt varje dag, Henrik och Andreas från Coeli. Så vi har spelat in det avsnittet, vi sitter på det just nu, och jag är faktiskt väldigt nöjd. Dock är det, jag vet inte, avsnitten har börjat bli längre. Det där är ju ett tvåtimmarsavsnitt med Andreas och Henrik.

Caroline: Men det kan man ju pausa och komma tillbaka till.

Jan: Ja, precis. Och varför jag vågar det är för att flera av er har sagt så här, ta den tiden det tar. Man kan pausa och återkomma.

Jan: Grymt. Stort tack för den här gången.