Tips från proffsen för att bli en bättre aktiesparare och hitta världens finaste företag

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Multipeln få pratar om
2. Varför bjuda in aktiva förvaltare
3. Hur tänker proffsen om aktier
4. Proffs med riktiga pengar
5. Bolag man känner igen
6. Avsnittets tre delar
7. Välkomna Andreas och Henrik
8. De enda aktiva förvaltarna som fått komma tillbaka
9. Var skiljer vi oss åt
10. Hur blir man en framgångsrik aktiv investerare
11. Hur många aktier i en aktiv portfölj
12. Varför 15, och varför 25–35 i fonden
13. Helst 15 om de fått välja
14. Måste man ha daglig koll
15. Små och stora saker adderar över tid
16. Multipeln är där pengarna finns
17. Marknaden är dålig på 24–36 månader
18. Dra ut horisonten till fem år
19. Räkna på det också
20. Tillfaller värdet bolaget eller någon annan
21. Google Trends-tricket med Nike
22. Korrelationen var fantastisk
23. Omsättningstillväxt och fritt kassaflöde
24. Jaga inte utdelning
25. Utdelningsaktier är ett svenskt fenomen
26. Makromiljön avgör
27. Är återköp okreativt
28. Ett moget företag
29. Utdelningar låser fast bolaget
30. Fem minuter på makro är fem minuter förslösade
31. Tio procent makro, nittio procent företag
32. Skoj att läsa vad exportföretagen säger
33. Men hardcore investering kräver årsredovisningen
34. Informationen finns inte i svensk press
35. Informationen är ett pussel
36. Kan man ringa investor relations
37. Folk tycker om att prata
38. Bilda din egen uppfattning först
39. Före detta anställda är guld
40. Glädjen i att få svar
41. På branschmässa, inte fondförvaltarmässa
42. Styrelse och ägarbild
43. Veckor av research innan köp
44. Småspararens två fördelar
45. Köp inte bolag utan vinst
46. WeWork och Tesla som varningsexempel
47. Tjänar bolaget pengar, alltså fritt kassaflöde
48. Teknisk analys och att tajma marknaden
49. All time high och self-fulfilling beteenden
50. Glidande medelvärde
51. Fundamental analys vinner
52. Handbollsmetaforen
53. Spelar aktiepriset i kronor någon roll
54. Databastjänster och screening
55. Belåning för privatpersoner
56. Den självuppfyllande profetian
57. En miljonär som vaknade upp utan allt
58. Derivat och exotiska produkter
59. Stora eller små bolag
60. Stora företag är ofta bättre företag
61. Vd:ar som sitter länge
62. Studien om fondförvaltarens bil
63. Screening som inspiration, inte facit
64. Lärande som grundsten
65. Skicklighet uppåt, otur nedåt
66. Det var inte otur, det var brist på information
67. Hur sover man efter att ha förlorat 100 miljoner
68. Avlönade för att må dåligt
69. Nära kontakt med kunderna
70. Förvalta en global fond från Sverige
71. Vi tänker igenom husköpet men inte aktien
72. Årsredovisning är gymnasiematte
73. Intelligens och inkomst, nästan ingen korrelation
74. Att representera tusentals småsparare
75. En analysmall, inte en dagbok
76. Hitta information ända tillbaka till krisen
77. ESG hårt inskrivet i prospektet
78. Inträdesbarriärer och duktig ledning
79. En portfölj av världens finaste företag
80. Hur ser man bra kommunikation
81. När kommunikationen brister
82. Special Situations
83. Avslöja en Special Situation
84. Vänta tills alla andra kommer dit
85. Hur ofta roterar portföljen
86. Defensiv av ett aktivt val
87. En global fond som svänger mindre
88. Fonden är vårt barn
89. Vi väljer de bästa aktierna i indexet
90. Vad är målet med ditt indexköp
91. Vadet med Länsförsäkringar
92. Femårshorisonten avgör vadet
93. Glada andelsägare
94. Ansvar för jordklotet
95. Varför säte i Luxemburg
96. Inga kvinnliga fondförvaltare
97. Svårt att kombinera med familjeliv
98. Kvotering och förebilder
99. Defensivt positionerade framåt
100. Femårig sparhorisont räcker
101. Skillnaden mellan 15 och 7 procent
102. Aktier betyder inte automatiskt uppgång
103. Två fullblodsproffs, två svenska aktier
104. Ångerns tempel
105. Boken på Bokus och Adlibris
106. Samma bolag som Peter Lynch
107. Magellan och den genomsnittlige spararen
108. Kommunikationen är en fjäder i hatten
109. Krigskassa vid sidan om
110. Aktier är kul

Multipeln få pratar om

Andreas: En aktiekurs är uppdelad i två delar. Dels är det prognostiserad vinst, men sen är det också en multipel. Och den här multipeln är det väldigt få som pratar om. Väldigt få som funderar runt den. Det är min poäng i boken, att om man funderar på den här multipeln mycket mer, är det mycket enklare att tjäna pengar.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 124, och idag är det ett samarbete tillsammans med Henrik Milton och Andreas Brock från Coeli. Och det är lite roligt, för de har varit gäster i podden tidigare. Det var tidigt.

Caroline: Ja, de var en av våra första gäster. Faktiskt avsnitt 36.

Varför bjuda in aktiva förvaltare

Jan: Och det som är lite roligt är att de senaste tre veckorna, tre avsnitten, tror jag att vi har pratat om indexfonder. Vi kommer prata om indexfonder och passivt sparande i nästa avsnitt också, då vi ska prata om Lysa. Och då tänkte jag så här: varför inte bjuda in någon som har lite annan åsikt?

För det är så himla roligt. Man kan ju sammanfatta mer eller mindre alla investeringsstrategier i två frågor. Den första frågan är: har jag förmågan och kompetensen att hitta undervärderade bolag, eller bra bolag som kommer gå bättre i framtiden än genomsnittsbolaget? Och då kan man svara ja eller nej. Den andra frågan är: kan jag tajma marknaden bättre än andra aktörer och på det sättet tjäna pengar? Också där är svaret ja eller nej.

Beroende på de här kombinationerna, vi brukar ju alltid svara nej, nej. Vi kan inte hitta de här undervärderade bolagen, nej, vi kan inte tajma marknaden. Och då blir det inte så konstigt att vi investerar passivt i indexfonder. Vi lägger ingen tid, vi behöver inte det här engagemanget.

Men som vi kommer att se i det här avsnittet kommer vi prata med någon som säger ja. De säger ja på första frågan. Och nja på den andra. Och då får man en helt annan strategi.

Hur tänker proffsen om aktier

Jan: Och då tänkte jag också, för det är många av er läsare och följare som har varit på så här: men Jan, du vet, ändå det här med aktier, hur kan man göra, hur ska man tänka? När jag tittar på siffror från Avanza är det så att den genomsnittliga svensken äger 3,8 aktier, ofta Ericsson eller Telia. När man tittar på de mest ägda aktierna på Avanza är det aktier som man kanske inte tänker är de bästa aktierna.

Och då tänkte jag: låt oss ha Andreas och Henrik här och prata om hur man bygger en investeringsstrategi.

Caroline: Ja, men det är ju främst kanske för de som vill vara aktiva.

Jan: Ja, och det är roligt, för de tittar på allt. De tittar på lönsamma och olönsamma bolag, stora och små bolag, svenska och utländska bolag.

Caroline: Hur de gör, när de väljer, vad de tittar på.

Jan: Precis. För de förvaltar ju ändå runt 5 000 miljoner kronor.

Caroline: Ja. Det är respekt.

Jan: Och det jag tycker är så himla… De blir lite kontroversiella också. När vi kommer in och frågar om utdelningsbolag, då säger de "jävlar", investmentbolag, "jävlar".

Caroline: Men jag tycker det är rätt skönt att Andreas och Henrik ändå har åsikter som de har underbyggt.

Jan: Ja, gud ja.

Proffs med riktiga pengar

Jan: Och jag tänkte också att det är viktigt att vi i det här avsnittet har riktiga proffs.

Caroline: Proffs, ja.

Jan: Som inte pratar så här: "nej men du vet, jag är en entusiast, jag gör det här på min fritid." Utan, som vi ställde frågan: när er fond Coeli Global backar 1 procent, då förlorar ni 50 miljoner. Hur känns det?

Caroline: Ja, och svaret får vi höra i podden. Behöver du inte ge bort?

Jan: Nej, så jag ska inte… Vi ska släppa på dem först. Men jag tänker, jag vill faktiskt ge dem en kredd också. De delar ju faktiskt med sig, både här hos oss. De har ju 30 bolag som de tycker är världens finaste bolag. Och jag tycker de ska ha kredd, för även om jag inte alltid håller med om deras strategi, så delar de med sig av det här. "Det här är de 30 bolag vi anser vara bäst i världen."

Och där är faktiskt ett tips: går man in på coeli.se/global, Coeli med C, så kan man få en lista på de här 30 finaste bolagen. Som de har valt ut. Och de har gjort superanalyser av bolagen och följt dem. Träffat människorna som leder dem.

Caroline: Ja, precis.

Bolag man känner igen

Jan: Och jag tycker det är så… Många av de här bolagen var så här: vänta, det där bolaget, där är jag kund. Det är typ Apple, L'Oréal, Adobe, alltså Photoshop, och Mastercard, Microsoft, Visa, Adidas.

Caroline: Ja, och det är liksom inget… Det är inte så att de bara har tagit några bra.

Jan: Nej. Och anmäler man sig till deras nyhetsbrev så får man också den här listan med alla bolagen, och man får uppdateringar.

Caroline: Ja, så det är generöst av dem.

Jan: Så det är mycket sunt. Och i det här avsnittet… Jag skulle säga så här, att ni läsare och följare och tittare, ni har återkommit till oss: men våga göra ett längre avsnitt. Våga prata färdigt i stället för att klippa bort eller dela upp det i två avsnitt. Så den här gången har vi gjort ett experiment. Vi har pratat färdigt, vi har pratat nästan i två timmar i det här avsnittet. Så jag hoppas att du kan pausa, gå och komma tillbaka.

Vi har pratat färdigt. Nästan två timmar. Funkar det med långa avsnitt, eller ska vi tillbaka till entimmesavsnitten?

Och så får vi helt enkelt se: funkar det med långa avsnitt, eller ska vi tillbaka till entimmesavsnitten?

Avsnittets tre delar

Jan: Och i det här avsnittet kan man säga att det är tre tydliga delar. Den första delen handlar mycket om tips för dig som har en investeringsstrategi. Hur tänker proffsen? Hur resonerar man? Till exempel: nej, det är svårt att göra en bättre analys än andra analytiker. Så de låter andra analytiker göra det. Läs i tidningar och sånt för att få inspiration, men gör din egen research. Mycket investeringsstrategiska tips.

Sen blir det en del där de resonerar hur de gör i sin fond rent praktiskt. Det är andra delen. Och den tredje delen är era läsarfrågor. Där har vi flera. Jag tror vi har 30 läsarfrågor till Andreas.

Caroline: Ja, och de kommer också vara med på ett digitalt fika tillsammans, för dig som stödjer oss på Patreon. Där kan du ställa frågorna till dem direkt.

Jan: Och det är inte så himla ofta man kan ställa frågorna till oss. Jag ska inte prata mer. Nu släpper vi på Andreas och Henrik.

Välkomna Andreas och Henrik

Jan: Varmt välkomna, Andreas och Henrik. Ni har ju lång bakgrund inom finansbranschen. Henrik, du har jobbat som fondförvaltare sedan 2001 på SEB. Du har jobbat tillsammans med stiftelser på Carnegie. Och det som är roligt, när jag kollade upp, är att alla dina fonder har haft fyra eller fem stjärnor på Morningstar.

Henrik: Tack så mycket.

Jan: Ja, och sedan ett par år tillbaka förvaltar du tillsammans med Andreas fonden Coeli Global Selektiv.

Henrik: Stämmer bra.

Jan: Och du, Andreas, du har varit på Nordea också, Capital Group i London, på ABB. Jobbat många olika roller inom finansbranschen, allt från analytiker till fondförvaltare. Och någonting jag tycker är roligt är att du har skrivit den här boken, Vägen till vinnande aktier. Har du läst den, Caroline?

Caroline: Jag har faktiskt läst den.

Jan: Sen, som vi kommer att prata om, har vi lite olika syn på vissa saker. Och sen har du ju massa roliga grejer, att du har lärt dig kinesiska och bodde i Beijing ett tag. Mycket spännande bakgrund som vi kommer att komma in på. Så varmt välkomna.

Andreas: Tackar.

Jan: Vill ni lägga till någonting?

Andreas: Nej, och jag är glad att vara här.

De enda aktiva förvaltarna som fått komma tillbaka

Jan: Ja, och det är jättekul, för ni är de enda som har fått komma tillbaka. Och dessutom de enda aktiva förvaltarna. För normalt sett är vi så här mycket passivt sparande. Ni var ju med, vad jag tror jag räknade ut, 86 veckor sedan.

Caroline: Du vet, vi har en annan tidräkning när man släpper ett avsnitt i veckan.

Jan: Men jag tänker så här, att vi har lite olika syn på hur man investerar. Och jag läste en studie från en professor som sa att man kan sammanfatta ganska många skillnader i strategi kring hur man svarar på två frågor. Så jag tänkte att jag skulle testa om det här funkar på oss. Blir det dåligt så klipp det.

Andreas: Nej, men kör.

Jan: Ja, då säger han så här. Den första frågan är: kan jag, eller kan vi, analysera och hitta bolag som är felprissatta eller undervärderade av marknaden? Är svaret ja eller nej?

Andreas: Självklart. Nu säger jag självklart. Det skulle jag väl säga ja.

Jan: Ja, och det är rätt roligt, för jag säger nej på den frågan. Och den andra frågan: kan jag analysera och förutsäga marknadens rörelser bättre än andra?

Andreas: Nej. Nja. Ibland. Ibland inte.

Jan: Ja, och jag svarar också nej på den frågan.

Var skiljer vi oss åt

Jan: Jag tänker, för att göra det tydligt för lyssnarna och följarna: var skiljer vi oss åt? För om man svarar nej, nej på båda frågorna, så är det ganska sunt att välja en indexfond. Svarar man ja på någon av de två frågorna har man ett annat jobb. Men ni säger ja, ja.

Andreas: Det är kaxigt.

Jan: Då är man kaxig.

Andreas: Ja, brukar de som är lite kritiska säga. Säger man ja, ja, då är man guru.

Jan: Så det var rätt skönt att ni inte sa ja, ja.

Henrik: Det finns ju tillfällen när man ligger före marknaden. När man vet, som förra hösten, då visste vi att det skulle bli en börsnedgång. Sen finns det tillfällen där man är i linje med marknaden. Man har ingen stark syn.

Caroline: Men är det inte gissning då? Lite, eller?

Henrik: Jag tror inte det. Jag tror att man kan dra slutsatser av skeenden. Alltså, det händer något och sen kan Andreas och jag förutspå vad som kommer hända sen, baserat på historik och en del parametrar.

Hur blir man en framgångsrik aktiv investerare

Jan: För jag tänker egentligen att det är det vi ska prata om. Hur blir man en framgångsrik aktiv investerare? För det är ändå det ni har gjort i 20 år. Och inte minst, jag gillar att titta på track record. Och uppenbarligen är det ändå så att folk har lagt över 5 000 miljoner kronor hos er. Det är ett ganska stort förtroende och en stor erfarenhet, eller hur?

Och vi har många lyssnare som faktiskt gillar att pyssla med och vara aktiva med sina investeringar. Som säger: jag fattar det du säger, men det är ju skittråkigt.

Andreas: Ja, men du kanske inte ska syssla med det.

Jan: Precis. Så jag tänker att vi ska försöka identifiera hur ni tänker kring olika saker. Ett batteri av frågor, läsare har skickat in frågor. Så vi går igenom det här och så ser vi om det blir ett avsnitt eller två avsnitt.

Så om vi tar den första. Avanza publicerade statistik inte för länge sedan som sa att hälften av svenska sparare äger… 25 procent av alla svenska sparare äger en aktie. Ytterligare 25 procent ägde två till tre aktier, och sen ytterligare 20 procent hade fyra till sex aktier. Det vill säga att 70 procent av den svenska befolkningen äger mindre än fem aktier. Och oftast är två av dem Ericsson och Telia.

Hur många aktier i en aktiv portfölj

Jan: Så den första frågan är: hur resonerar ni kring antalet aktier i en aktiv portfölj? Hur stor vikt per aktie? Hur tänker ni?

Andreas: Ja, det var ju först inga bra aktier de hade.

Jan: Jag tänkte att ni inte skulle behöva uttala er om det.

Henrik: Vi har väl ungefär samma syn, tror jag. Jag tror att det ligger väl runt 15 aktier som man bör ha. Och varför just 15? För om man tittar på den här diversifieringseffekten så börjar den få ganska bra effekt över 15 aktier. Sen spelar det också roll vilka 15 de är. Väljer du stora multinationella företag, säg en L'Oréal eller en Mastercard, då har du exponering mot hela världen. Då kanske du bara behöver 5–6. Väljer du mer svenska aktier behöver du kanske lite fler.

Caroline: Men de där 15 kan ju inte vara 15 banker, eller 15 verkstadsföretag.

Henrik: Nej, precis. Man måste välja lite olika. En spridning på sektorerna.

Andreas: Men man kan ju ha en förkärlek.

Henrik: Absolut.

Varför 15, och varför 25–35 i fonden

Jan: Men om jag ska spela lite djävulens advokat. I er fond har ni ju typ 30, och när jag läste fondfaktabladet var spannet mellan 25 och 35. Varför 15 och sen 25–35?

Henrik: Det är egentligen för att vi har… Dels ryms inte 15 aktier inom UCITS spridningsregler.

Jan: Okej.

Henrik: Alla som håller på med det här vet vad en UCITS-fond är. Det är egentligen att de fyra största innehaven får väga max 10 procent, och sen de resterande tolv får väga max 5 procent. Men om man ska ha så få aktier måste man rebalansera hela tiden, för annars bryter man mot spridningsreglerna. Så därför har vi valt i vår strategi att jobba med 25–35 aktier.

Vi har ju en bulk av större vikt i till exempel Champions, och sen i Special Situations har vi lite mindre vikter. Och det är egentligen bara för att vi stöter på väldigt många bra aktier som vi vill investera i, så vi har bra uppslag på investeringsidéer. Vill du lägga till något?

Andreas: Nej, jag vill bara säga att det är vårt regelverk som vi lyder under och som gör att vi inte kan ha 15. Vi måste ha i alla fall 25.

Helst 15 om de fått välja

Jan: Om ni hade fått välja, hade ni helst haft 15 då?

Henrik: Nu fattar jag så här teoretiskt. Jag tycker 30 är en jättebra siffra. Vi märker ju det.

Jan: Men vi kommer ju också in på att det kanske är så att ni gör på ett annorlunda sätt än en småsparare som är aktiv.

Henrik: Ja, men det kommer vi till.

Jan: Ja, vi kommer till det. Okej, vad bra.

Andreas: Jag skulle vilja tillägga, det är det att av de här aktierna vi har, om man tänker sig att det är tävlingshästar, så drar inte alla hästar samtidigt. Vissa springer lite långsammare, och då kanske vi har mindre vikt i dem. Och sen de som drar snabbt, de har vi mer vikt i.

Jan: Ska man säga någon andel, hur man ska tänka kring viktningen?

Andreas: 30 fungerar jättebra för oss. Det är det vi fortsätter köra. Är du småsparare kanske det är svårt att hålla daglig koll på 30 aktier. Då kanske du får jobba dig nedåt i antal.

Måste man ha daglig koll

Jan: Men då kommer nästa fråga. Du säger nu så här, daglig koll. Måste man ha daglig koll, och vad är det man har koll på då?

Henrik: Det beror på ens ambitionsnivå. Om din ambitionsnivå är att du ska vara bland de bästa i världen på det du gör, då kräver det daglig koll. För en halv procent där, en procent där. Det handlar om att byta, att sadla om de där hästarna när de dyker upp.

Om vi tar förra hösten, för ett år sedan, när vi förutspådde att det skulle bli en kraftig konjunkturnedgång inom cykliska aktier. Då viktade vi om hela portföljen, och genom det lyckades vi slå marknaden i en fallande trend. Vilket adderade värde till våra andelsägare. Där gällde det att byta hästar, att hoppa bort från de cykliska till de mycket mer stabila. Och sen i januari gick vi tvärtom igen, när vi kände att det var för billigt.

Däremot, på en daglig basis kan det vara något väldigt spännande som händer i ett företag. De annonserar ett uppköp och marknaden hinner inte reagera. Och du ser att det är kanske en 10–15 procents rörelse kommande två, tre dagar. Då är det roligt att lägga lite extra pengar i den. Var med om 10–15 procent och ta hem lite vinst.

Små och stora saker adderar över tid

Henrik: Över tid adderar alla de här, både små och stora sakerna, till performancet och andelsägarna. Effekten av att slå marknaden med 2–4 procent per år över tid är ju jättestor. Så det är väl skillnaden där. Vi lever med det här, och ser vi möjligheter så tar vi dem.

Jan: Jag tänker också så här. Jag vet inte om du har skrivit det i boken eller sagt det, jag tror du skrev det i boken: det är svårt att göra en analys av ett företag bättre än andra. Alltså rapporter. Kan du inte utveckla?

Andreas: Tack. Jag har sysslat med finansiell modellering sedan 2004. Jag har modellerat företag. Jag har jobbat som aktieanalytiker på Nordea. Även om jag lägger en vecka eller två veckor på att räkna ut vad Volvos vinst är nästa år, så kommer du, när jag har lagt en hel vecka på det, förmodligen komma fram till exakt samma siffra som står på skärmen. I de stora börsnoterade företagen som många följer. För egentligen ligger väldigt mycket information där.

Multipeln är där pengarna finns

Andreas: Däremot, och det är det boken handlar om, så är en aktiekurs uppdelad i två delar. Dels är det prognostiserad vinst, men sen är det också en multipel. Och den här multipeln är det väldigt få som pratar om. Väldigt få som funderar runt den. Det är min poäng i boken. Om man funderar på den här multipeln mycket mer, så är det mycket enklare att tjäna pengar.

En aktiekurs är prognostiserad vinst gånger en multipel. Multipeln är det få pratar om, och det är där de stora pengarna finns.

Frågan är till exempel: ska AAK, om jag tar skånska fina AAK, handlas på 15 eller på 30 gånger vinsten? Det är ju en skillnad på 100 procent. Däremot, vad de gör det här kvartalet är kanske inte vår syn så mycket annorlunda än marknadens. Men vi har en syn om att de kanske snarare är värda P/E 30, mot ett P/E 20 som de var värda för ett par år sedan. Och det är där, i den där långsiktigheten, som man kan tjäna väldigt mycket pengar.

Jan: Och hur gör… Om du skulle sammanfatta, för jag vet ju, du tar upp massa exempel med H&M till exempel. Du sa att många svarade att H&M är fullvärderat, och sen gick den ytterligare upp hur mycket som helst. Vad ska man titta på?

Marknaden är dålig på 24–36 månader

Andreas: Det som är det härliga med börsen, börsen är väldigt, väldigt bra på att prissätta tolv månader framåt. Fantastiskt duktig. Den kan inte prissätta 50 000 företag varje minut korrekt, men rent generellt är den väldigt bra på att prissätta. Däremot, 24 till 36 månader framåt, då är marknaden ofta clueless.

Och när du då kan ta den här långsiktigheten i våra Champions och säga: nej, men vi vill äga Estée Lauder, och inte bara närmaste 12 månader utan 24 till 36 månader, vi tror det här kan bli jättestort. Det är då man kan tjäna väldigt mycket pengar. Så att titta längre än 12 månader, det är där man kan ha en fördel.

Henrik: Jag tänker också att det är där Andreas och jag kommer till rätta. Just att vi lär oss affärsmodellerna. Vi ser vad de har för produkter. Vi kan nyckeltalen. Vi ser vinsttillväxten och vi har förmågan att se att det här kan fortsätta, där marknaden kanske är pessimistisk och negativ. Det ligger lite i det här värdet med den aktiva förvaltningen, att bulla upp mer i de här aktierna som faktiskt växer framåt.

Dra ut horisonten till fem år

Andreas: Sen kan man faktiskt dra ut horisonten, och om man ska dra ett tips till småspararna, dra ut horisonten till fem år. Och sen frågar man: kommer det här företaget finnas om fem år? Kommer deras produkter vara bra om fem år? Kommer affärsmodellen vara intakt om fem år? Och där har man mycket av svaret.

Caroline: Kan det inte vara rätt svårt att veta ändå? Man kan ju veta att ett företag ska finnas, men tänk om de har en dålig ledning, så gör de inte bra grejer längre.

Andreas: Men då har man ju möjlighet att sälja, å andra sidan.

Caroline: Jag menar att man kan ändå se att då har man chansen att sälja.

Andreas: Exakt. Om det är något dåligt som händer kan man alltid sälja en aktie och köpa en annan.

Jan: Men Carro, minns du när iPhonen kom?

Caroline: Ja, det minns jag faktiskt.

Jan: Minns du, den första iPhone 3:an som kom, och så kunde man trycka på kartan och få se var man fanns på en karta. Det var helt fantastiskt.

Andreas: Den korrekta tanken är att tänka: det här är häftigt, det här kommer bli jättestort, och så går det att köpa Apple. Och just det här: jag vet inte vad de rapporterar nästa kvartal, men det här kommer bli jättestort. När du hittar de här företagen och känner att shit, det här kommer bli gigantiskt. Så det är ändå en viss känsla man ska gå på, att man märker att det här är en vändpunkt.

Räkna på det också

Henrik: Du kan ju också sätta dig ner och räkna på det. Säg sex miljarder människor…

Andreas: Ja, det kan man göra. Bra tänkt där.

Henrik: …kommer ha det här för 600 dollar stycket.

Jan: Men det där är också en fråga som jag har lite… nu hoppar vi rakt in.

Andreas: Nej, nej.

Jan: Nej, men så tänkte jag kring Tesla också. Det är en helt ny bil. Men jag har aldrig vågat agera riktigt på de känslorna.

Caroline: Jag har det.

Jan: Ja, Carro har ju köpt. Och ibland, vår dotters portfölj går ju mycket bättre än min. Men till exempel, om vi tar Spotify. Det är många som älskar Spotify. Medan jag är så här: de har aldrig gått med vinst, jag tror aldrig de kommer gå med vinst. Bara för att jag gillar tjänsten som ett företag gör, betyder det inte att jag borde köpa det.

Andreas: Frågan är hela tiden: Spotify, eller en iPhone, det genererar enormt värde till dig som konsument. Den andra frågan är: tillfaller det här värdet bolaget? Det vill säga, är det lönsamt för bolaget? I Teslas fall har ju svaret hittills varit nej. Nu börjar de visa lite vinst. Men när det gäller en iPhone har svaret varit otroligt ja. Du som konsument tjänar mycket, men företaget tjänar också.

Tillfaller värdet bolaget eller någon annan

Andreas: Den första analysen var ju topline: kan det här bli stort? Den andra: kommer de här vinsterna tillhöra företaget, eller kommer de tillhöra någon annan i värdekedjan?

Jan: Jag tycker det är så svårt att se med Spotify, förlåt att jag avbryter dig, att se vart pengarna går någonstans.

Henrik: Vi har inte detaljstuderat Spotify, men jag kan tycka att affärsmiljön är väldigt smal. För de har egentligen bara streamingtjänster med musik, och sen har de börjat med poddar. Och det är inte ens deras material.

Jan: Nej.

Henrik: Om du tar Apple, som i det här sammanhanget kanske är lite mer vertikalt integrerat, det vill säga att de äger allt. De har telefonen, sen har de ett fint system, de har App Store, de har molntjänsterna och nu börjar de med… Musik har de haft länge, de har filmerna, och nu börjar de med streamingtjänsten. Och de kapslar in användarna på ett helt annat sätt.

Jan: Ja, precis.

Google Trends-tricket med Nike

Jan: Och sen tänker jag, apropå det här med att tänka, har inte vi pratat vid något tillfälle om att ni googlade Nike-skor? Apropå, vilket också var… Kan vi gå in på det igen? Om jag inte minns fel skulle de göra någon prognos och alla var helt negativa, och ni googlade hur många som googlar Nike-skor? Eller var det inte så?

Andreas: Nej, men det är en jättebra fråga. Nu har vi pratat om långsiktiga sätt. Ta Nike i dag. Fantastiskt företag. Nike, Adidas, det här är företag du vill äga långsiktigt. Sen går vi in i rapportsäsongen, Nike ska rapportera, det är tre veckor kvar till rapport, aktien går jättedåligt. Man försöker förstå vad folk är oroliga för, och då dök till exempel Nikes fall fram. Folk är jätteoroliga för Kina.

Det finns många sätt att analysera det här. Hur går det för Nike i Kina? Vi kan ringa upp folk i Kina och gud vet allt. Men ett väldigt enkelt sätt som vi har använt är att gå in på Google Trends. Går man bara in på Google kan man titta på sökord, och då kan man kolla hur många som söker på Nike i Kina, och trendar det uppåt eller nedåt.

Korrelationen var fantastisk

Andreas: Den analysen gjorde vi, och så jämförde vi det historiskt med vad Nike rapporterar i Kina. Och det visade sig att korrelationen var fantastisk. Den var väldigt, väldigt hög. Om Nikes sökord var många i Kina, så var deras försäljning väldigt hög. Och det senaste kvartalet hade Nike i ordet gått exponentiellt uppåt.

Så då var vår enkla analys: aktien är billig, vi vill äga det här långsiktigt, vi förstår inte vad folk är oroliga för, och då ökar vi upp positionen. Rapporten kommer in, aktien sticker, jag tror det var 6 procent, och sen fortsätter den gå, och så hämtar vi hem lite vinst. Det finns många sätt att tjäna pengar, både långsiktigt och lite snabbare.

Jan: Sen är det ju så att det finns i dag, framför allt bland småspararna, så mycket olika trender. Att man ska ha typ utdelningsaktier, eller investmentbolag, eller tillväxtbolag, eller värdebolag. Hur tänker ni kring det här, utan något "det här är bättre än något annat"?

Omsättningstillväxt och fritt kassaflöde

Henrik: Ja, men det tror jag att det du ska titta på, det är egentligen i huvudsak två saker. Det ena är att omsättningen växer för företaget, och det är det vi pratade om tidigare. Titta några år framåt i tiden. Kommer det här bolaget kunna växa sin omsättning? Är svaret ja, kan man titta vidare, och då börjar man titta på kassaflödet. Att företaget har ett kassaflöde, och då pratar man om fritt kassaflöde.

Och det kan man använda till att till exempel investera i nya maskiner, köpa andra företag, betala ner skuld, ge aktieutdelning, eller använda pengar till aktieåterköp, som är jättevanligt i USA. Och det är det här som är det fina, att du har ett företag med mycket kassaflöde. Kassaflödet bestämmer sen om man kan ha en hög direktavkastning.

Och för mig är sådana aktier med hög direktavkastning inte speciellt attraktiva. För man måste alltid koppla det till någonting, alltså är det värdering eller omsättningstillväxt.

Jaga inte utdelning

Andreas: Det finns ett talesätt som jag nämner i boken: mer pengar har förlorats på att jaga utdelning än folk har blivit rånade. Det är ett otroligt lätt sätt att förlora pengar, att jaga den här extrautdelningen. Det är enklare egentligen att bara fokusera på det växande företaget.

Mer pengar har förlorats på att jaga utdelning än folk har blivit rånade.

Jan: Det där är ju jättespännande, för det är ju superkontroversiellt.

Andreas: I Sverige är det kontroversiellt.

Jan: Berätta, vad är rationalen, och varför?

Henrik: Tänk så här: om vi tar Apple, Amazon, Microsoft. Vi pratar miljarder i fritt kassaflöde. Och vad använder de pengarna till? Jo, de investerar. Hur ska du kunna konkurrera med Amazon när de har 170 miljarder i fritt kassaflöde? Det bygger enorma inträdesbarriärer. Då kan de investera, för företaget självt känner ju bäst vad de behöver investera i, vad som är hett nu. De ligger steget före alla andra, eftersom de har inside information, kan man säga. Och sen utvecklar de det, och så blir de ännu starkare.

Utdelningsaktier är ett svenskt fenomen

Andreas: Jag och Henrik har diskuterat det här mycket med utdelningar. Nu när jag tänker efter, jag vet inte om det var första eller andra versionen av boken jag skrev det i, men vi är ganska kritiska till det.

Jan: Det måste ha varit den andra, för jag känner inte igen det, men det är jättespännande.

Andreas: Utdelningsaktier, det är ett väldigt svenskt fenomen. Man ska köpa, och det har fungerat jättebra. Historiskt har det fungerat jättebra, när den svenska ekonomin och de svenska bolagen var i en miljö som var väldigt stabil. Jag tänker den miljö vi hade i början på 2000-talet.

Problemet är att den miljön har ändrats för väldigt mycket av svenskt börsvärde. Bankerna kan ju säga att deras affärsmodell är utsatt för enorm stress på alla sätt och vis. Du har telekombolagen, deras affärsmodeller är utsatta för stress. Och du har även verkstadsföretagen som kämpar med ny konkurrens.

Summa summarum är att väldigt många svenska företag hade behövt, under de senaste tio åren, investera brutalt i sin verksamhet för att motstå de hoten som nu dyker upp. Det har de inte gjort, utan de skulle dela ut pengarna. Och nu blir de omkörda till höger och vänster av utmanare.

Makromiljön avgör

Andreas: Så det beror på vilken makromiljö du är i. Australien är ett sådant land som har haft en väldigt stabil makromiljö, och där har utdelningsstrategin också fungerat väldigt bra. Medan USA, som är ett otroligt dynamiskt land, där man hela tiden letar efter nya möjligheter, där fungerar utdelningsstrategin sisådär.

Caroline: Men får jag bara fråga, de här siffrorna ni pratar om som man ska titta på när man tittar på företag, var hittar man dem då?

Andreas: Kassaflödesanalysen är ju med i varje kvartalsrapport. Det är den tredje ekonomiska rapporten. Den är väldigt lättillgänglig. Ofta står det FCF, Free Cash Flow.

Henrik: Ja, man får ju läsa. Tittar man på de svenska bolagen står det i regel på svenska, så det står rätt tydligt vad det är.

Jan: Jag tänkte så här, nu kommer en personlig åsikt här, mer som företagare. Jag själv är ganska kritisk till både utdelningar och framför allt återköp. Jag ogillar återköp.

Andreas: Varför då?

Är återköp okreativt

Jan: För att jag tänker att det är ett sjukt okreativt sätt av ledningen att använda pengarna. Då tänker jag: nej, men vi hade ingen bättre idé att skapa värde för aktieägarna. Vi kunde inte köpa något bolag, vi kunde inte investera, vi kunde inte göra research. Så vi har pengar, ja, då gör vi åtminstone det här. Då köper vi tillbaka aktier, så att vi äger mer.

Andreas: Men varför gör man återköp? Jo, för att öka värdet för aktieägarna. En större vinst blir utspädd på färre aktier, därför stiger vinst per aktie.

Jan: Men ni håller inte…

Henrik: Om man tittar på Home Depot, ett amerikanskt fantastiskt bolag i USA. Tittar man på hur mycket fritt kassaflöde de har och hur de använder det, så gick två tredjedelar till återköp av aktier och en tredjedel till att dela ut pengar. Och grejen är den att det är superbra för aktien.

Jan: Men jag tänker, de har ju 15 procent marknadsandel i USA, och det kanske inte går att bli så mycket större. De har väl, är det 4 000 butiker eller något, de har. Det går inte att bli speciellt mycket större.

Ett moget företag

Henrik: Det man kan göra är kanske att växa i Mexiko eller Kanada. Men jag tror inte att man är intresserad att gå ner till Latinamerika, för det är logistikproblem. Så de har kontroll på marknaden. Jag menar, det är så att det är moget. Det är ett moget företag. Och då är det inte så mycket annat som skapar ett större värde.

Men fördelen då är att om du hela tiden har gjort utdelningar, så börjar du bygga ett utdelnings-track-record. Det blir så himla viktigt att hålla kvar utdelningen, och den kan vara ökande varje år. Då hamnar du på en sån här aristokratlista. Och problemet är då, om Home Depot, säg att den industrin skulle genomgå en stor förändring om fem, tio år. Då kan Home Depot bara säga att just nu behöver vi ta en paus med våra aktieåterköp. Och det blir ingen stor grej. Aktien faller fyra procent den dagen, men det är ingen stor grej. För nu måste vi investera i vår business.

Utdelningar låser fast bolaget

Henrik: När du börjar med utdelningar och säger nej, nu vill jag inte… Vi har så mycket utdelning, då går aktien rakt ner i källaren. Du behöver byta ut hela aktieägarbasen, massor med fonder måste sälja av. Det blir en så stor grej. Så när ett företag har för mycket pengar och de inte kan växa, och de inte behöver, det är viktigt att notera, de behöver inte växa, då föredrar vi alltid aktieåterköp framför att börja med utdelningar.

Andreas: Och sen är det ju ingen skatteavbränning heller för spararen. För om man får en aktieutdelning är det ju skatt. I det här fallet blir det ingen skatt när företaget återköper aktier.

Jan: Ja, precis.

Fem minuter på makro är fem minuter förslösade

Jan: Du var inne på makro. Jag har också ett svagt minne, ni får rätta mig om jag har fel, men har inte ni vid något svagt tillfälle sagt typ "fem minuter spenderade på makro är fem minuter förslösade"?

Henrik: Det är han som har sagt det.

Jan: Men makro är alltså…

Andreas: Ja, att sitta och prata, var ska svensk BNP gå? Ska den upp en halv procent eller en procent?

Jan: Så man försöker fatta stora…

Andreas: Hur ser jobbsiffrorna ut? Ja, och nu faller tysk BNP, så nu måste jag sälja Tyskland. Det vill säga att du drar från ett lands nivå slutsatser om vad det enskilda företaget, med sina 2 000 anställda, hur deras vinst ska påverkas.

Jan: Så det låter inte som att ni är några fans här.

Henrik: Men det är klart att vi har koll på räntenivåer. Det pratade vi om i dag. Räntenivåerna är viktiga. Vi tittar på BNP-tillväxt, kredittillväxt, vi tittar på korträntor, consumer confidence och sådant. Bilförsäljning är också en otroligt viktig parameter.

Tio procent makro, nittio procent företag

Andreas: Ungefär 90 procent av våra investeringsidéer handlar om företaget. Och 10 procent kanske kommer från makro. Vi såg att Portugal höll på att vända, och så tjänade vi mycket pengar i en portugisisk bank. Men det hör till undantaget.

Caroline: Men ska man som aktiv småsparare sitta och följa jobbsiffrorna i Tyskland?

Andreas: Nej. Du ska hitta ett fint, fantastiskt tyskt företag som växer.

Jan: Så här, läsa ekonominyheter. Dagens Industri, SvD, Börsplus. Det är jätteskoj.

Caroline: Ja, men ger det någonting?

Jan: Ger det någonting?

Andreas: Det är jättekul.

Caroline: Det är kul, men ger det något?

Henrik: Jag tycker det är så att man kan följa nyhetsflödet i världen. För det är ändå så att när det står i Financial Times på onsdagen, så står det i Dagens Industri på torsdagen. Det kommer en dag efter. Men man kan ändå få en känsla för nyhetsflödet. Vad är det aktuella temat just nu? Vad ska man behöva bry sig om? Så jag tycker det finns ett värde i det.

Skoj att läsa vad exportföretagen säger

Andreas: Jag tycker det är jättebra rapportering. Sverige är ju unikt med en extremt exportorienterad ekonomi och väldigt exportorienterade företag. Jag tycker det är så himla skoj att läsa vad de företagen säger om vad som händer i världen. Det ger mycket information. Jag minns för många år sedan, då satt jag i Mönsterås bibliotek och läste om KABE, vad KABE:s vd sa om svensk ekonomi. Från det kunde jag dra massor med slutsatser. Jaha, det kanske är den här typen av företag jag ska titta på just nu. Det är jätteskoj.

Caroline: Ja, men sådana här betaltjänster. Du vet, det finns massa nyhetsbrev man kan prenumerera på som ska komma med de bästa tipsen, och som kostar flera tusenlappar varje år.

Jan: Jag tycker man kan lyssna på Bolmeson. Då hamnar man i en indexfond.

Andreas: Nej, men jag prenumererar på Veckans Affärer. Eller Affärsvärlden, den tycker jag är väldigt bra. Det finns korta och långa reportage. Så Affärsvärlden är bra.

Men hardcore investering kräver årsredovisningen

Andreas: Men bara att betona en gång: det är jätteskoj att läsa alla de här nyheterna, och det rekommenderar jag. Men när vi ska göra riktig hardcore-investering, då måste man upp med årsredovisningen. Då måste man upp med kvartalsrapporten. Det vrider sig i magen för många. Jag minns på sådana här finans-tv-kanaler, på CNBC, när Jim Cramer börjar prata om årsredovisning, så ser man hur de andra i studion blir så här "oh, vad jobbigt". Men om man verkligen vill syssla med investeringar på riktigt, då måste man tycka att det är skoj att läsa.

Caroline: Så det är inte som att man bara använder så här "oh, de sa det i den tidningen, då köper vi det".

Andreas: För så gör ändå många.

Caroline: Men jag tänker att ni reser ju också mycket och ser er omkring och pratar med människor, och då får ni en annan, vad ska man säga, information än det som står i tidningarna. Och så undrar jag hur väl den informationen ni får där ute i världen sammanfaller med det som står i tidningarna. Det är ju alltid filtrerat.

Informationen finns inte i svensk press

Andreas: Jag tycker så här, svaret från min sida är att jag tycker inte att den information vi plockar fram till våra bolag, den kan man inte läsa i svensk affärspress. Man kan hitta det i Financial Times kanske, eller vissa lokala tidningar i Indien eller Brasilien. Men annars tycker jag inte att de skriver om det vi hittar.

Henrik: Nej. Vi letar efter en bild av företaget. Årsredovisningen, kvartalsrapporten är en bild, och vad de säger i media är en bild. Det är en helt annan bild att åka till huvudkontoret.

Andreas: Jag minns ett roligt besök som du tog oss till i Brasilien. Vi går in i den här försäljarfirman som heter Magazine Luiza. Och så undrar man, vad är det här för företag? Har de verkligen koll på sin business? Och så såg man, mitten av det här enorma kontoret, som var öppet landskap, stort som en fotbollsplan. I mitten av det här är det en stor glaskub. Där sitter hon som äger, huvudägaren till företaget. Så att hon kan se alla, när alla går från höger till vänster. Och då vet man, okej, hon har stenkoll. Hon älskar sitt företag, hon har stenkoll på sitt företag.

Informationen är ett pussel

Andreas: Och det är ju en sån känsla, så känner man: det här känns ju bra, och sen börjar man gräva vidare. Det är den här informationen man letar efter, att komplettera sin bild. Det blir som ett pussel.

Caroline: Men kan en vanlig småsparare ringa till vd:n? Eller…

Henrik: Jag tror i mindre företag kan man ringa till vd:n. Han svarar nog. Men det är svårare i större företag.

Andreas: Han eller hon.

Henrik: Exakt, han eller hon.

Andreas: Men man kan gå på årsstämmor. Fantastiskt skoj. Här i Malmö finns jättefina företag med jättespännande årsstämmor. I Stockholm kan du springa hela april och maj och juni på årsstämmor.

Jan: Till och med hörde jag att det var någon som hade insett, du Jan, vet du vad, det här är ett tips du måste dela med dig av på bloggen. Du kan köpa en Kjell & Company-aktie, och du vet, de delar alltid ut en skruvåtdragare, eller du får alltid mer goodie bags hos dem.

Caroline: Man tjänar på mer än sådana saker.

Kan man ringa investor relations

Jan: Det är så. Men till exempel, de flesta bolag har en sån här IR-avdelning, investor relations. Ska man ringa till dem? Kan man ringa till dem som småsparare? Eller är det så här, nej, men när jag också har 5 000 miljoner, då kan jag också gå på…

Henrik: Frågan är ju alltid fri. Man kan faktiskt alltid ringa och försöka komma fram och ställa sina frågor. Jag tror att det är ganska ovanligt, så jag tror att de tar sig tid. Det är min gissning. Jag minns när jag var student en gång i tiden, så kontaktade jag IR, och de svarade.

Andreas: Gjorde de det?

Henrik: Jag minns en annan gång jag reflekterade över det. Det var när jag täckte Volvo som analytiker. Volvo släpper en jättestor nyhet på morgonen, och jag befann mig i ett annat möte, så jag kommer ut och ser den här stora nyheten, aktiekursen rör sig, och jag slänger mig på telefonen och ringer. Och så frågar jag: är det många som har ringt? Jag minns inte exakt vem det är jag frågar.

Andreas: "Nej, du är den andra."

Henrik: Och det trodde jag att typ 60 personer hade ringt och pressen hade ringt, och det var ingen som brydde sig. Så jag kontaktade de där IR-personerna.

Folk tycker om att prata

Jan: För det där är spännande, för jag har inte gjort det själv. Jag är ju indexkramare, men jag har kompisar som jag pratar med. "Hur har du gjort i dag?" "Jag satt och pratade med finanschefen på det här bolaget i en och en halv timme." Och jag var bara: men vänta nu, din portfölj är ju inte större än min.

Henrik: Folk tycker om att prata.

Andreas: Ja, det gör de.

Jan: Lyssna, tips från andra, det här är ju populärt. Andra småsparare, forum. Michael Burry, som vi gjorde om i förra avsnittet, han som var med i Big Short, han lär ju ha börjat i ett forum, om man ska tro historien.

Andreas: Jag hänger inte på forum.

Jan: Vilka forum tänker du på?

Andreas: Nej, men det finns ju sådana investeringsforum, lite olika.

Jan: Kommer ni ihåg i början av 2000-talet, vad var det, Börssnack? Eller något sånt här. Med löparen?

Andreas: Nej, men det är väl jätteskoj sådär. Vi har ju ett ganska, både i Stockholm och när vi är ute och reser. Om vi åker till Mumbai brukar vi träffa fondförvaltare där på plats. Åker vi till São Paulo träffar vi folk som jobbar i investeringsbusinessen där. Likaså i Stockholm och Malmö, så umgås vi med folk som sysslar med det här. Men forum är inget, nej.

Bilda din egen uppfattning först

Henrik: Nej, utan det är kanske mer att man har någon favoritfirma som man gillar, eller en analytiker. Det är kanske mer att man ringer upp en analytiker och frågar och hänger med dem.

Jan: Men kan man säga mer att det där, det låter nästan som att det är som att käka chips. Man kan lyssna på andra, man kan läsa de där tidningarna, för att det är en skön känsla. Men det låter inte som att ni hade fattat beslut på det. Utan ska man fatta beslut, då gäller det att kavla upp ärmarna, besöka företag. Är det inte lite mer, jag har för mig att ni pratar med något företag, ni ringde till kunderna eller konkurrenterna?

Andreas: Absolut. Vi kan ju ibland göra ett möte. Säg att vi vill investera i ett svenskt verkstadsföretag. Då kan vi försöka träffa en underleverantör, kanske ett privat företag, som kan berätta för oss jättemycket om hur det här stora företaget är. Eller så försöker vi träffa en konkurrent, och i mötet helt enkelt fråga dem: hur ser ni på de andra? Och så skrattar de och säger: nej, men de där, det går rakt åt skogen. Så man försöker hela tiden bygga en bild.

Före detta anställda är guld

Henrik: Det är jätteintressant, roligt. Före detta anställda, mycket intressanta. Det är jättekul att ta reda på, fick de sparken? Är det en bias i det de säger, ja eller nej? Men före detta anställda är jätteskoj att prata med.

Andreas: Sen är det också det att folk har ofta, det är precis som när man pratar om husmarknaden, folk har enormt mycket känslor. Så när man pratar om deras tidigare bolag, eller husmarknaden, blir det väldigt känslosamt. Så det gäller att verkligen filtrera informationen.

Jan: Jag blir väldigt fascinerad över att ni hittar olika sätt att bilda er en uppfattning, och att det inte är konstigt att man pratar med någon som har jobbat på ett företag, eller konkurrenter. Jag blir väldigt fascinerad av det.

Caroline: Jag gillar det också, för det här, apropå att vi pratar om att vara aktiv. Det här är att vara aktiv och göra sin egen bild, och inte gå på det gängse som sägs. Utan att faktiskt göra ett jobb.

Andreas: Ja, och att tänka, vad vill jag veta, och vem kan jag få veta det av?

Glädjen i att få svar

Henrik: Och sen är det helt fantastiskt, tycker jag, när man jobbar med analys och kämpar med det här, och sen har man massa frågor, och så ställer man dem till en analytiker eller till bolaget, och man får svar. Vi har jobbat ganska mycket med en analys på ett brasilianskt betalningsföretag. Vi ägde ett sådant företag för många år sedan. Vi sålde det vid rätt tidpunkt, och sen har vi varit utanför marknaden, och nu har vi sett hur dåligt det har gått för det här företaget, medan det kommer två nya spännande företag som sticker upp. Och just att man kan ta reda på vad det var som gjorde att det går så bra för dem.

Andreas: Ja, ska man göra sådana roliga grejer. Jag har pratat med hela den branschen, och så kontaktade vi och sa: är ni i Europa? "Ja, vi är i Paris på onsdag." Så vi bara: det är vi också. Det var vi faktiskt då. Och så sa vi, ursäkta, vi får ta en paus nu. Så stack vi iväg till ett annat ställe på andra sidan Paris, och hade lunch med dem, och så åkte vi tillbaka.

På branschmässa, inte fondförvaltarmässa

Jan: För det vet jag också, någon gång när jag ringde till dig, så var det så här: jag är i Las Vegas på en betalningsföretagsmässa. Och så var det: var det så här för fonder och kapitalprodukter?

Andreas: Nej, nej, det är en branschmässa.

Jan: Stämmer. Och det blev jag också fascinerad av, att du åker på en branschmässa. Inte för fondförvaltare.

Andreas: Faktum är att man får mycket bättre information där. För vi vill ju veta vad som kommer hända i framtiden med företaget. Och det är det de vill sälja. De vill sälja sitt bolag till kunderna. Det är kunderna som är där. De är där för att ragga kunder till sin business. På en aktiekonferens är de mycket mer förtegna om framtiden. Medan på en sån här branschkonferens pratar de vitt och brett om vad som kommer hända. Och du får se alla coola grejerna.

Jan: Så det är egentligen bättre att, nu bara hittar jag på, är det bättre att gå på båtmässan än på Nordnets investerarkväll? Se vilken båt som säljer bäst, är det Bayliner eller någon annan?

Andreas: Ja, om du tänker så. Aktiekursen är ett resultat av de siffror som presenteras. Och siffrorna är ett resultat av produkterna. Så vi försöker komma så långt bakåt som möjligt för att få se det.

Styrelse och ägarbild

Henrik: Och du kan gå ett steg ännu längre, och det är att börja titta på styrelserna i företagen, och ägarbilden. Ser du att det händer att väldigt bra folk kommer in i din styrelse, okej, då är det kanske ganska troligt att de kommer tillsätta en bättre vd, och det kommer driva det. Så du försöker se de här skedena så långt i förväg som du kan.

Jan: Men så här, hur mycket research? Sen fattar jag också att det är skillnad för er som förvaltar tusentals miljoner och en småsparare. Så om vi ska säga, vad är arbetsinsatsen?

Andreas: Nej, jag tycker det är exakt samma arbetsinsats.

Jan: Exakt samma arbetsinsats?

Andreas: Vi startade fonden på 30 miljoner eller något sånt. Det är exakt lika mycket jobb som går in nu. Det är enklare på det viset att man kanske har tillgång till lite mer analys, men det är på marginalen. Det viktigaste är att det är samma analys som går in. Vi pratar om skånska AAK eller skånska BRF, fantastiska företag, och bara att gå in där och läsa årsredovisningar, lyssna på kvartalsrapporterna.

Veckor av research innan köp

Caroline: Men hur mycket tid?

Andreas: Det är ju veckor det rör sig om. Att man följer ett företag innan man köper, fast man har studerat det i några veckor. Så det är inte så att man vaknar på morgonen och ser Dagens Industri, "jag har tänkt på AAK", och så drar man in det.

Henrik: Om du har gjort en analys för ett halvår sedan, och sen var aktien för dyr av någon anledning, och sen ser du att det här är helt fel, det här är köp. Och sen tar vi ett snabbt samtal, så kan man köpa. Det har hänt mycket, med Autoliv till exempel.

Andreas: Men sen är det också så att även om du köper ett företag efter en lång analys, så behöver du leva med aktien, och då lär du dig ännu mer. Så man blir aldrig fulladd. Det är det fina med det här jobbet, det finns alltid något att läsa.

Jan: Nu talar det här in i min värld. Nu får ni kritisera mig om jag har fel. Men jag tänker så här, är det här ens rimligt för en småsparare? Där ska jag tävla mot proffs. Har man någon chans som en aktiv småsparare?

Småspararens två fördelar

Andreas: Det tycker jag. Ett: om du sitter på en viss information. Säg att du är inom byggindustrin, då har du förmodligen ganska bra koll på om byggindustrin går uppåt eller nedåt. Då ligger du förmodligen före oss. Två: som konsument. Hej, iPhone, vad häftigt. Oj, Estée Lauder, fantastiska varumärken. Som konsument ligger du ofta före.

Så det kan du göra. Du kanske inte kan sätta ihop en portfölj på 30 företag, men du kan säga att det är väldigt många. Och i boken beskriver jag också att det viktigaste är att fokusera på vad som är lönsamt och hög kvalitet. Och det andra ger sig över tiden.

Jan: Ni har återkommit till det, omsättningstillväxt och lönsamhet. När jag tittade på Avanzas sådana här 50 populäraste aktier, så kan vi säga att det var vissa bolag som kanske har gått ner 80 procent de senaste 12–24 månaderna. Där var typ Starbreeze och Fingerprint.

Andreas: Alltså de är populära ändå, menar du?

Jan: Trots att de har förlorat typ 90 procent av sitt värde och visar ingen vinst.

Köp inte bolag utan vinst

Andreas: Köpa ett bolag som inte går med vinst? Nej tack. Det var ingen tvekan.

Henrik: Nej, men vi har varit med ett tag. Vi var med 2001, 2008. Företag som inte är lönsamma. Jag satt i går kväll och bara tittade på massa amerikanska, jättespännande företag. Men de är på sån värdering, något var upp liksom sex, hundra procent, bara på ett och ett halvt år. Jag hade en diskussion med min son om det. Jag sa att om det blir lågkonjunktur, de här aktierna kommer ju liksom…

Caroline: Dö?

Henrik: Ja, men de behöver ju hela tiden nytt kapital. Om du tittar på ett företag som Uber nu, jag minns inte siffran exakt, men jag tror de bränner 4,5 miljarder dollar per år. Ett företag som behöver kapitaltillskott på 5 miljarder dollar, alltså 50 miljarder kr per år. Om marknaden blir nervös för någonting och säger, nej, men det här året kan vi faktiskt inte ge så mycket kapital. Då dör det.

Andreas: Ja, precis.

WeWork och Tesla som varningsexempel

Henrik: Så inga olönsamma bolag. Senaste exemplet är ju WeWork, som hoppade över IPO:n.

Andreas: Ja, Adam Neumann. Precis.

Henrik: Det där är ju ett skräckexempel. Men tittar du på Tesla, siffrorna är ju färska, men jag tror Tesla bränner ett antal hundratals miljoner dollar. Marknaden, det finns alltid tillräckligt mycket folk som tillsammans kan gå ihop så att de kan överleva ett år till. Men när vi är uppe i de här fem miljarder dollar, burn rate. Det är lika mycket som svenska försvaret per år.

Andreas: Ja. Och det är inte ens nog för svenska försvaret, ska jag bara säga.

Henrik: Nej, men det är otroligt mycket pengar som går åt, och man tänker, hur länge kan det hålla?

Jan: Jag måste säga att det känns jätteskönt att ni säger det. För jag känner mig som en dinosaurie ibland.

Caroline: Ja, där tjänar bolaget pengar.

Jan: För mig är det någonstans en hygienfaktor. Är du hel och ren? Men det är då många som är okej med att det inte tjänas pengar, och säger att det kommer bli bra.

Tjänar bolaget pengar, alltså fritt kassaflöde

Henrik: Om man nu ska ge den professionella synen, "tjänar bolaget pengar", då kan vi översätta det till: har bolaget ett fritt kassaflöde? Det är egentligen det det handlar om. Har man ett fritt kassaflöde som man kan investera, man kan betala utdelning, betala ner skuld, eller vad man nu gör.

Caroline: Men om vi tittar på Amazon, de visar ju ingen vinst, och det är medvetet. De återinvesterar allt för att växa och dominera.

Andreas: Och det är också frågan, alltså jag kan ju sätta upp en business, som exempel Amazon, som har enormt mycket kunder, och sen kan jag välja att inte tjäna pengar. Amazon har ju alltid haft den där, att de kan välja vilken dag de vill börja tjäna enormt mycket pengar. Och har ett företag den flexibiliteten, då kan du ha överseende med att de förlorar väldigt mycket pengar. Men jag tror inte att Uber helt plötsligt kan bestämma det.

Henrik: Nej, eller Spotify, som vi var inne på innan.

Teknisk analys och att tajma marknaden

Jan: Om vi hoppar till något helt annorlunda. Teknisk analys, tajma marknaden. MA200. Jan, du får säga det nu så att vem som helst kan fatta det. Jag fattar inte vad du snackar om.

Andreas: Jag skriver matematiska modeller som sitter i historiken. Om man har en väldigt enkel teknisk analys. Det kan vara ett bolag som vi redan äger, och kanske inte har en så stor position i, av värderingsskäl. Det är dyrt. Och så faller det hejdlöst 20 procent på någon dålig nyhet. Och sen inser vi att det här är ett bra läge. Och då är det ju någon form av teknisk analys. Det här har fallit ner i kurs, och då kan vi köpa det.

Henrik: Alltså, teknisk analys är ju det här att man tittar psykologiskt, hur har det här betett sig historiskt?

Jan: Jag har jättesvårt för teknisk analys.

Andreas: Vi har också svårt för det. Men jag skulle inte helt sälja ut det. Jag minns när jag intervjuade en gång i London, på en jättefin firma som hette Fidelity. De har ju en heltidsanställd, i alla fall just då, som bara gjorde teknisk analys. Och en av världens främsta investerare, Anthony Bolton, på Fidelity, använder mycket teknisk analys. Det finns information i det också.

All time high och self-fulfilling beteenden

Andreas: Om jag bara ger några exempel. Om en aktie är på all time high, det vill säga den högsta noteringen som finns, då är alla som äger aktien jätteglada. Det finns ingen som är missnöjd. Så om det kommer en dålig nyhet, då kommer förmodligen de som äger aktien öka sin position, för alla har tjänat pengar. Så går den ner, då ligger jag på pengar. Så du får ett självförstärkande beteende, kursen går upp.

En annan sak är i techbolag. Om du har en aktiekurs som går upp för ett techbolag, så tjänar folk pengar på sina optioner. Och då vill mer duktigt folk komma till ditt företag, för här går det upp. Och då får de in duktigare folk, så kan de göra bättre produkter, och då går kursen upp ännu mer. Så för ett techbolag, att kursen har gått upp ökar chansen att den fortsätter. Så där finns det en relation mellan aktiekursen och performance på företaget.

Henrik: Ja, men så är det.

Jan: Jag såg någon siffra också, att ett all time high i genomsnitt följs av 42 nya rekord. Precis, så här, min vinnande häst fortsätter vinna.

Glidande medelvärde

Jan: Men det jag är lite fascinerad över är att det är väldigt många där ute, nu kommer jag göra mig ovän med folk, som tittar på glidande medelvärde. Hur har den här kursen gått de senaste 200 dagarna? Och sen säger de, ja, om aktiekursen går under det snittet är det dags att sälja, om det går över är det dags att köpa.

Andreas: Vi sysslar inte med sånt.

Henrik: Det gör vi. Vi använder inte teknisk analys i vardagen, ska jag säga. Men bara för det säger jag, man behöver inte dissa det. Jag dissar det inte helt. Sen tycker jag man kan titta på en parameter, det här om det är överköpt eller översålt. Det heter väl relative strength index?

Andreas: Exakt.

Henrik: Den tycker jag är ganska relevant om man vill titta på en specifik aktie. Om marknaden för tillfället inte vill äga aktien, då kan man tänka precis tvärtom: nu vill jag köpa i stället.

Caroline: Var kan man se det någonstans?

Andreas: Det är i databasen. Man kan se det på Avanza.

Caroline: Man kan titta på Avanza, okej.

Fundamental analys vinner

Andreas: Jag känner mycket folk som har blivit väldigt rika på att kunna företag väldigt bra. Jag känner i alla fall ingen som har blivit rik på teknisk analys. Det kanske finns folk som har blivit rika, men du får nog mycket bättre payoff på det andra.

Caroline: Jag blir liksom inte klok på, förlåt igen, skillnaden mellan att kunna sitt företag och sen den här tekniska analysen.

Andreas: Det är säkert glasklart för många. Men teknisk analys är snabbvägen. Då behöver du inte läsa årsredovisningen.

Caroline: Okej, så man går på djupet och försöker förstå ett företag, och det kallas fundamental analys.

Andreas: Ja, men det är vissa sådana värden jag tittar på.

Henrik: Precis. Det är därför vi inte plockar upp Fingerprint eller Starbreeze. För jag förmodar att deras affärsmodell inte är så bra. Jag var i Kina och vi träffade ett företag som gjorde sådana här fingeravtrycksläsare. De utvecklade och tog fram det på sex månader, och gjorde en produkt av det och sålde det, medan Fingerprint har hållit på hur länge som helst med det där.

Handbollsmetaforen

Andreas: Om man tänker en handbollsmatch, om jag får göra en liknelse. Den som använder teknisk analys, den personen tittar bara på poängen. Nu har det gått upp där, flera poäng där. Nu verkar det som att det laget har fyra poäng över det andra. Ja, men då köper jag den. Medan vi som fundamentala analytiker tittar, jaha, det är det laget som spelar mot det laget. Vi går ner och snackar med tränaren, känner hur läget är. Har ni fått in några nya bra spelare? Hur känns det? Pratar med ett annat lag de spelade mot förra veckan. Hur spelade de? Hur gick det för dem?

Caroline: Okej, så det är fundamental analys.

Andreas: Det tycker vi är det roliga. Den tekniska sitter bara och tittar på prisinformation.

Henrik: Har de vunnit de senaste tre matcherna?

Andreas: Ja, precis. Och så ser det ut som att… Visst, det finns information i det också, att ett företag är bättre än det andra. Men vi är där nere på planen och skakar hand.

Jan: Ja. Vilken bra metafor. Du spelar ju handboll själv.

Den tekniske tittar på poängtavlan. Vi är nere på planen och skakar hand med spelarna.

Spelar aktiepriset i kronor någon roll

Jan: En sån här grej. Spelar det någon roll för er, säg att värdet är detsamma, om en aktie kostar 10 000 kronor eller 100 kronor? Alltså att det bara är beloppet?

Andreas: Nej, det har ingen betydelse. Det är också många som gillar så här, den här aktien kostar bara 20 öre, och så tycker man att den är billig jämfört med en annan som kostar 100 kronor. Det spelar ju ingen roll vad det är, hur många delar du har delat upp det i.

Däremot är det faktiskt så att börsbolagen ser på det här. Och det perfekta är egentligen att en aktie kostar ungefär 100 kronor. Så har du en aktie som har gått till 500, då är det rätt vanligt att man gör en split, att man delar den i fem, så att aktien kostar 100 kronor igen. Och varför är det 100 kronor? I Sverige har det bara blivit så att 100 kronor är ett intressant belopp.

Jan: Ja, spännande. Så här, när ni pratar nyckeltal och att välja den här screeningen, alltså betala för databastjänster, gör ni det?

Andreas: Ja, det gör vi.

Databastjänster och screening

Henrik: Ja, det gör vi. Vi skulle kunna driva fonden helt utan det, bara med internet och Yahoo Finance. Jag vet till exempel att här i Sverige är det väldigt populärt med Börsdata.

Andreas: Jag gillar det. Det är skoj.

Henrik: Ja, det är bra. Det sparar tid.

Caroline: Vad är det man ser där då?

Henrik: Alla de här nyckeltalen. Omsättningen och omsättningstillväxten.

Jan: Bra. Belåning. Hur ser ni på det i en strategi?

Henrik: Vi använder inte belåning i vår strategi, utan vi är så kallade long only. Vi äger bara aktier utan belåning. Och vi har inga valutasäkringar någonting. Och vi gillar företag som har starka balansräkningar.

Jan: Och hade ni sagt annorlunda till en småsparare?

Andreas: Det beror på den personens risktoleransnivå.

Jan: Men om ni inte hade haft fond, och bara varit privatsparare, hade ni belånat?

Belåning för privatpersoner

Henrik: Jag kan förstå att om man gör det, och man kan ett företag väldigt, väldigt bra, och det är pengar man har råd att förlora, då kan jag förstå att man gör det. Det enda är väl, om man kan, man har ett hus, belånar huset, får pengar, köper aktier i något tryggt och bra bolag. Så att det inte är en koppling mellan lånet och aktien. För då kan man få sådana här margin calls. Faller aktien väldigt mycket, så tvingas man sälja till en icke fördelaktig kurs. Men har man tagit lån på huset och köpt aktier, då tappar man den kopplingen. Jag hade nog hellre gjort så.

Caroline: Margin calls?

Andreas: Det finns en film som handlar precis om det där.

Henrik: Det har vi sett i närtid, hur det kan slå på aktiekurser, margin calls.

Caroline: Det är så?

Andreas: Det är mycket belånade pengar därute. Kapitalet är ju gratis i princip.

Caroline: Vad spännande. Kan ni inte ge något exempel?

Den självuppfyllande profetian

Andreas: Jag ser det hela tiden. Dels privatinvesterare som belånar sig, och sen, när kurserna börjar falla, måste de börja sälja av. De kanske äger 1–2 procent av företaget, och sen blir det en självuppfyllande profetia. Kursen faller, så då måste de sälja, så faller den ännu mer. Och då är det banken som säljer dina aktier, de ska bara ut med aktien till vilket pris som helst. Och då blir det ingen bra kurs. Det händer.

Jan: Får jag säga så här, det är något vi kommer få se, men jag visste inte att det händer redan nu.

Andreas: Vi har ju pratat om det innan, Jan, att det är mycket pengar därute som bara vill investeras.

Jan: Ja, ja, ja. I avsnittet med Fredrik Gärtner.

Andreas: Ja. Att det är ingen urskiljning i det där.

Caroline: Men ska man belåna, så är det väl tryggare att äga en fond i så fall? För den kommer ju inte gå ner så mycket. Den har ju en bred riskspridning. Med aktier kan det vara olyckligt.

En miljonär som vaknade upp utan allt

Andreas: Jag kan göra en historia. En person jag har hört talas om hade väldigt många miljoner. Han gick och belånade, dubblerade det, gick och köpte en aktie, och det var en riktig darling på Stockholmsbörsen, och alla tyckte det var jättespännande. Jag tror han träffade företaget en gång i månaden, och han räknade på det. Sen vaknade han upp en dag, och så var aktien ner över 50 procent. Då ringde banken och hade sålt alltihop. Så från att ha varit en av de riktiga spelarna, så nästa dag när han vaknade upp var allting borta.

Henrik: Men det där hände ju under finanskrisen, med sparbanksstiftelserna. Folksam, bland annat, spelade ju ut sparbanksstiftelserna i Swedbank. Det var precis det som hände.

Andreas: I det fallet hade de ju inte råd att vara med på nyemissionen.

Henrik: Nej, men de hade väl pantsatt det också?

Andreas: Ja, delvis. Och sen fick de en enorm utspädning.

Derivat och exotiska produkter

Jan: Värdepapper med hävstång, derivat, certifikat, trackers, optioner.

Andreas: Ingenting jag sysslar med, och vi sysslar inte med det i fonden.

Jan: Nej, men skulle ni ta i det privat, om ni inte hade fond?

Henrik: Vi håller oss borta från det. Det är komplicerade produkter.

Andreas: Det är väldigt komplicerat.

Henrik: Det finns något som heter Contract for difference.

Andreas: Ja, CFD. Det var ju en gigantisk skandal för ett tag sedan, för det visade sig att de som låg bakom det stal ju pengarna.

Henrik: Jag tycker, ju mer exotiskt det blir, desto mer bör man hålla sig runt det.

Jan: Där måste jag ändå säga, lite småspararnas förkämpe, så tyckte jag att, har ni sett i reklamen att de här CFD-bolagen, de här som gör med derivat, de måste ange hur många av deras sparare som faktiskt tjänar pengar på deras produkter. Och det står ju nu: 85 procent av våra kunder förlorar pengar på våra produkter.

Caroline: Va?

Jan: Och jag är så här, fy! De måste skriva ut det i sin reklam. Det blir som på cigarettpaket.

Andreas: Ja, varningstext.

Jan: Ja, det är alltså var tionde kund som tjänar pengar hos er. Att veta att man sitter på en sån usel…

Andreas: Ja, precis.

Stora eller små bolag

Jan: Har ni någon åsikt, stora eller små bolag?

Henrik: Ja, jätterolig fråga, för vi pratar mycket om det. Vi gillar att investera både i stora och små, men vi har en liten annan ansats till småbolag. Vi anser att många småbolag är små för att de är dåliga, helt enkelt. För att de inte har den förmåga som stora företag har. Jag brukar tänka Hennes & Mauritz. Man klagar mycket på Hennes & Mauritz, men jämför dem med KappAhl eller MQ, så får man en känsla för hur många bra saker Hennes & Mauritz gör. Och det finns en anledning till att KappAhl och MQ aldrig blev globala företag. Nu vet jag inte exakt anledningen, så vi är alltid lite skeptiska när vi tittar på små företag.

Däremot finns det små företag som sysslar med en liten, liten nisch. Det kan vara allt från ett småländskt verkstadsföretag som är väldigt duktigt, som heter Nibe, som är väldigt, väldigt duktiga i en nisch och kan bli stora på det viset. Eller Brembo, som vi investerar i. De gör bromsar. Bromsar till Porsche och BMW, de här vackra, röda och gula. Nya Polestar-bilen.

Caroline: Jag är sugen.

Stora företag är ofta bättre företag

Henrik: Ja, men då är det Brembo. Och de har ju 80–90 procent marknadsandel. Därför är de ganska små, för de är duktiga i den nischen. Men stora företag är ofta bättre företag.

Jan: Jag gillar jättemycket, för jag sa det nu innan, när vi tog en liten paus, att det är mycket egentligen sunt förnuft. Att är man duktig, ja, då blir man stor. Sunt förnuft, så här, ja, men lönsam, tjänar man pengar så kommer det synas i aktiekursen.

Henrik: Jo, men det är ju också, man måste vara duktig på det man gör, men också ha en duktig ledning. Jätteviktigt. Att man kan göra någonting med pengarna som kommer in.

Jan: Tittar ni mycket, om vi tar det som en fråga, på ledning, styrelse, vd?

Henrik: Ja, det gör vi. Vi gillar även att vd:n och ledningen äger mycket aktier i bolaget. Det är en liten sanity check, skulle jag säga. Och sen tycker vi också om att det är större storägare i bolaget.

Vd:ar som sitter länge

Andreas: Vi gjorde en analys för ett tag sedan. Vi tittade på alla våra vd:ar, och i snitt hade de suttit där nio eller tio år. Någonstans mellan nio och ett halvt år, tror jag det var, vilket är 50 procent längre än de flesta av börsindex. Våra vd:ar har ofta suttit väldigt, väldigt länge och äger väldigt mycket aktier.

Jan: Men det här måste ju också ge er kredd. En av era kriterier är att ni alltid försöker leva som ni lär. Och där vet jag också att ni har investerat typ alla era pengar i er egen fond. Och jag såg en undersökning som visade att det var färre än 50 procent av alla fondförvaltare som har gjort det.

Andreas: Ja, det är ju hemskt. Att gå ut och sälja en produkt som man själv inte använder.

Henrik: Vi har ju skapat fonden för att, dels vill vi skapa 15 procents avkastning över tid, vi vill göra det på rätt sätt, äga fina företag, men också för att vi vill ha ett ställe där vi kan placera våra pengar. Så fonden drivs på det viset.

Andreas: Det finns, det kommer vi prata om sen också, men det finns en Morningstar-studie som visar att fonder där fondförvaltarna investerar själva överpresterar mot andra fonder.

Studien om fondförvaltarens bil

Jan: Och så finns det en studie som har tittat på fondförvaltarnas bil också.

Henrik: Jaså?

Jan: Ja, det har jag hört av en kompis. Och det är så här att ju sämre bil man kör, desto bättre förvaltare är man. Så vad kör du för bil?

Andreas: Det är ingen dålig bil det. Den är gammal.

Henrik: Jag såg det när du körde upp. En Volvo.

Andreas: Men den var nyare än din.

Henrik: Var det det? Ja, det vet jag inte.

Jan: Men om vi tittar på sådana här system. Det finns ju bland många småsparare sådana här, typ Magic Formula av Joel Greenblatt, eller Grahams Net-Nets, eller sådana här Piotroski F-score. Vad är det för någonting?

Andreas: Till exempel Greenblatt har skrivit en bok som heter Magic Formula. Och det är många småsparare som följer den här formulan. Jag tycker det är en jättebra idé, bra inspiration. Om du screenar får du fram väldigt spännande företag. Man behöver inte köpa alla i topp tio, utan du kanske köper fem av de tio bästa.

Screening som inspiration, inte facit

Jan: Så det är lite som vi pratade om de där tidningarna innan. Man kan använda det som inspiration, men det är inte som att slaviskt så här, jag fick ett F-score på 9, då köper jag.

Andreas: Precis. Men vad det är, det är ju en screening. Det är en aktiescreen efter bra företag. Så det är gratis info.

Jan: Ja, bra. Sen en sådan, hur tänker man kring transaktionskostnader? Där tror jag också att det är skillnad lite som småsparare, alltså när man har 5 000 miljoner. Vi som stor fond har väldigt, väldigt små kostnader.

Andreas: Om man är småsparare betalar man ju mer än vad vi gör för att köpa och sälja.

Jan: Ja. Är det någonting man behöver ha koll på, eller är det så här, nej?

Henrik: Nej, men det är det som är fördelen med en fond. I en fond poolar man ihop. Folk går in med kapital, vilket gör att vi kan trycka ner transaktionskostnaderna. Så det är fördelen.

Lärande som grundsten

Jan: En sån här spännande grej, för vi ska prata alldeles strax också, sammanfatta det här i er investeringsfilosofi. Så vet jag att en av era grundstenar, blir ni inte så nyfikna? Jo, men då har ni pratat om lärande. Lärande och feedback och uppföljning. Jättebra. Och det är rätt roligt, för när man pratar aktiesparande, gyllene regler eller de flesta böcker, tar inte upp det där med lärande. Kan ni inte säga, hur jobbar man med lärande?

Henrik: Det var ju det jag tog upp tidigare, det vill säga att du lägger ner mycket tid på att förstå företaget. Läs årsredovisningarna. Lyssna på conference calls. Tala med ledningen. Prata med analytiker. Och sen, när du köpt bolaget, så ska du lära dig hur bolaget fortsätter att kommunicera. Hur utvecklas aktien i aktiemarknaden? När aktiemarknaden går upp, vad händer då? När aktiemarknaden går ner, vad händer då? Så det är konstant lärande. Man behöver vara på topp hela tiden.

Andreas: Och sen är lärandet också, jag tror du refererade lite grann till när man gör misstag. Och det är ju det, vi gör också misstag. Det är en del av det här jobbet, precis som det är en del av att spela i ett lag. Ibland förlorar man. Men då får man ta ett steg tillbaka och se, vad gjorde vi för fel där? Och vad gjorde vi för rätt? Och sen förstärka rätten och minska felen.

Skicklighet uppåt, otur nedåt

Andreas: Det är en process vi gör regelbundet, där vi sitter och säger, det där gick inte bra, hur tänkte du nu?

Jan: Men det där är spännande. För jag träffar människor, och jag tycker de här människorna är fantastiska. För det är alltid skicklighet när det går upp, och otur när det går ner.

Andreas: Ja, men så är det ju inte.

Jan: Nej, så berätta. När något har exploderat, då vill man ju inte ens titta på det. I värsta fall som småsparare loggar man inte ens in på Avanza.

Andreas: Det var någon annans fel. Det finns många bra investerare i världen. Jim Rogers är en av dem. Väldigt roliga böcker. Han reser runt om i världen, han kör motorcykel. Jag tycker han beskriver det helt korrekt. Han var oljetrader, och sen satt han med en kortposition, det vill säga att han spekulerade att oljan skulle ned. Och så händer Irakkriget, och så går oljan jättehögt.

Det var inte otur, det var brist på information

Andreas: Och det normala sättet att agera till det är att säga, men det kunde du ju inte veta. Och han säger, helt fel angreppssätt. Det måste ha funnits 10 000 människor i den irakiska armén och beslutsfattare som visste om att det här skulle hända. Det måste finnas lika många i Iran som hade påkänt det. Mitt problem var att jag inte hade den informationen.

Och det är precis så vi ser på det. Om någonting går fel är det vårt fel. Vi har gjort fel i analysen, eller vi har inte tänkt på det här. Och då får man bara, ja, så är det. De första tio gångerna man gör fel gör det ganska ont. Nu har vi stöttat det här ett par år, i nästan 20 år.

Jan: Det finns ett bra uttryck som heter "bryta ihop och gå vidare".

Andreas: Det är bara face it. Det blev fel.

Henrik: Ja, det är inte så himla dramatiskt. Det ingår i jobbet.

Hur sover man efter att ha förlorat 100 miljoner

Jan: Men får jag då säga, nu kommer en av mina personliga frågor. Jag kan tycka ibland, så skickar jag ut ett aktietips. Till exempel nu, EQT.

Andreas: Det gick ju bra.

Jan: Det gick ju bra, ja. Men jag känner ändå så här, sjukt nervös. Och sen tänker jag på er, som är så här, du vet, om jag räknar rätt i huvudet, så motsvarar 1 procents rörelse 50 miljoner. Och det är inte ovanligt att det händer, så här 2,5 procent ned på börsen. Alltså, det är så här 100 miljoner. Hur sover man när man har förlorat 100 miljoner?

Henrik: Alltså, vi är väldigt seriösa med andelsägarnas pengar. Det är deras pengar vi förvaltar, det är inte våra. Vi är väldigt noga med dem. Men någonstans, för att överleva det här jobbet, måste vi koppla bort det. Det får bara bli procent upp och procent ner. Börjar vi översätta det till miljoner, då blir det jobbigt.

Andreas: Självklart reflekterar du ibland över, shit. Jag är gammal kampsportare, jag har sysslat med kampsport i många år. Man tar många smällar. Det är bara upp igen och slåss vidare. Och denna gång tänker jag, nu ska jag blockera först.

Avlönade för att må dåligt

Henrik: Men vi är ju avlönade för att må dåligt. Så är det ju.

Jan: Påminn mig inte om att söka ert jobb.

Andreas: Det är ett underbart jobb. Men så måste man också jobba tillsammans med någon som man… Jag och Henrik har känt varandra i 21 år nu. Vi är snälla mot varandra. Har jag gjort fel, så är Henrik snäll mot mig, och tvärtom. Och piskar jag mig för mycket, det där gjorde jag fel med, så är Henrik och skickar, kom igen nu, Andreas.

Henrik: Det är jättebra.

Caroline: Ja, men man behöver ha stöd.

Andreas: Ja, man måste ha stöd.

Jan: Men för jag tänker ändå på det här, mitt ex är barnläkare. Och hon sa också så här, man kan inte gå in och tänka att nu opererar jag en bebis som med stor sannolikhet inte kommer överleva det här. Utan det var ju, det här är mekaniskt. Och det är väl lite det jag hör att ni säger också. Man behöver, okej, vi har sannolikheterna på vår sida, vi har gjort det bästa vi kan. Och ibland är det liksom så, och då gäller det att lära.

Nära kontakt med kunderna

Andreas: Nu kommer mitt stora men. Och det är att vi träffar våra institutionella kunder regelbundet. Vi träffar småsparare, vi träffar försäkringsförmedlare. Så vi har alltid en nära kontakt med våra kunder. För jag tycker den feedbacken är viktig. Vi får inte tappa kontakten med våra kunder, för det är deras pengar vi förvaltar. Vi är inte några, jag vet inte om jag överdriver, bankanställda som sitter i vårt Eiffeltorn och sen har vi ingen kontakt. Utan vi är regelbundet ute.

Jan: För det blir jag förvånad över, nu när jag har lärt känna er under de här två åren. Det är rätt ofta man säger, nej, men jag är ute hos kunder. Eller jag är ute hos institutioner, eller vi reser runt och träffar. Medan jag tänker så här, ni sitter framför en dataskärm 24 timmar om dygnet och följer aktiekurser.

Andreas: Du bara skrattar. Jag räknade ut, det var i september månad, vi reste väl i fem olika länder. Jag tror jag var fyra dagar på kontoret.

Förvalta en global fond från Sverige

Henrik: Man brukar säga, hur kan ni förvalta en global fond från Sverige? Allt annat än i Sverige. New York ena dagen, och sen är vi nere i Venedig nästa dag. Vi reser mycket, ser mycket och pratar.

Andreas: Men man måste ha det där. Jag måste kunna titta dig i ögonen och säga, Jan, jag har tagit dina pengar, och jag har köpt en indisk bank för det, av de här anledningarna. Och jag tror att dina pengar kommer öka i värde. Och kan man inte göra det, då ska man kanske inte gå och köpa det här företaget. Och det kanske blir lite svårt att köpa Fingerprint eller Tesla eller Uber. Kan jag sitta och säga, jag har tagit dina pensionspengar, och så har jag satsat det i ett företag som kan gå i konkurs nästa år. Det är mycket möjligt, jag har ganska hög chans, men jag tror att det är bra ändå. Men vi provar.

Jan: Men vet du vad, jag älskar det ni säger. För jag tänker så här, gud, vilken bra grej för en småsparare. Du vet, sitta med sin partner. "Nu har jag tagit barnens pengar, och nu har jag, Carro, investerat det här i ett kenyanskt bolag. En bank kanske." En kenyansk bank. Hur bra känns det?

Caroline: Nej, det känns inte så bra. Det gör det inte.

Vi tänker igenom husköpet men inte aktien

Jan: Nej, men varför gör man så då?

Andreas: För när du går och köper ett hus, oj, vad du tänker igenom. Vad är det för område jag är i? Vem är mina grannar? Hur ser det ut? Hur är köket? Du lägger ner så otroligt mycket jobb på det. Och du ska köpa din sommarstuga, du kanske har planerat det i 15 år. Eller din bil, Henrik, jag tror vi har diskuterat din nya bil i snart två år. Men sen, när folk, de flesta småsparare, ska investera sitt sparkapital, vilket kanske är 500 000, 300 000, alla deras pengar, då bara skjuter man från höften.

Caroline: Men det kan jag tänka mig att det är för att man tycker det. Jag har hört en kompis säga att Fingerprint är bra.

Andreas: Ja, men också för att man tycker det är svårt kanske. Att man bara går på det som känns lätt, den lättaste vägen.

Jan: Men jag tänker, om man är förvaltare och kör på någonting som känns 75 procent bra, och det är folks pengar, pensionspengar.

Årsredovisning är gymnasiematte

Andreas: Jag tror jag stjäl ordet här. En årsredovisning, det är gymnasiematte för att förstå det. Men att förstå aktiemarknadens nycker och räkna på det, då måste man ha doktor i matematik. För det är mycket svårare. Men att sätta sig ner och titta på ett företag, vad är det de säljer, och sen räkna procentuell utveckling och marginaler, det klarar alla.

Henrik: Ja, verkligen.

Andreas: Jag tror också att det handlar om att våga göra jobbet. Och det som jag verkligen älskar, det är sunt förnuft. Det är inte rocket science.

Jan: Jag tror du och jag hade något samtal om Renaissance Technologies, som är ett amerikanskt fondbolag, som har, jag tror de har 150 anställda, 145 av dem har doktorer. Och jag var så här, tänk dig deras fikapaus.

Andreas: Ja.

Jan: Och de anstränger sig, och de klarar inte att slå index. Och då var jag så här, vad är min chans? Och så sa du, nej, men det…

Andreas: Men det är en annan grej. Ja, tävla inte på deras planhalva.

Intelligens och inkomst, nästan ingen korrelation

Jan: Vet du vad korrelationen är? Jag lyssnade på honom, Taleb, du vet han Black Swan, han var i Stockholm för en vecka sedan. Han hade räknat på korrelationen mellan intelligens och inkomst.

Andreas: Okej.

Jan: Nästan noll. Det har ingenting med det ena eller det andra att göra.

Caroline: Men jag tänkte faktiskt på en annan grej när vi pratade, och det här är väl kanske en fördel med att ha fond. Men det upplever jag som bloggare, att när vi har gått våra modellportföljer, att det är mycket enklare att hålla sig i en modellportfölj. För jag vet att om jag gör en förändring där, jag kan inte vakna en morgon och bli inspirerad att göra en förändring, för det är liksom sjukt många andra människor som följer det, och jag har ett ansvar. Det måste väl också vara så att det är enklare med en fond, att man har ett ansvar, så man kan inte köpa vilken skit som helst.

Att representera tusentals småsparare

Andreas: Jag tänker på det. Jag var och träffade Mastercard i september, och går man in till Mastercard, det är ett av världens största företag, jag ska träffa någon ur ledningen. Även om jag nu har gjort det här jättelänge och träffat hundratals vd:ar, så är man lite nervös. Jag är från Hörby, jag är från en enkel by här, nu ska jag gå in och träffa Mastercard. Då kände jag, det är inte jag som går in här, det är tusentals svenska småsparare som går in. Och nu representerar jag dem, jag ska minsann ha svar på mina frågor. Nu kör vi. Jag mår bra av det ansvaret.

Det är inte jag som går in på Mastercard. Det är tusentals svenska småsparare. Jag representerar dem, och jag ska ha svar på mina frågor.

Jan: Sista frågan här kring strategi, innan vi ska sammanfatta det. Ska man skriva ner det? Har ni ett dokument som säger, det här är våra regler?

Andreas: Yes. Vi skriver ner alla investeringar vi gör. Varför köper vi aktien? Vad är uppsidan? Hur tänker vi? Och då går jag tillbaka till ditt lärande. För då kan vi gå tillbaka i tiden, och så säger jag, hur tänkte du där? Ja, men jag tänkte så här.

En analysmall, inte en dagbok

Jan: Så det är som en dagbok? Kan man säga så?

Henrik: Nej, inte dagbok, men vi dokumenterar varje. Vi har en mall för hur vi skriver vår analys. Den följer jag och Andreas. Vi dokumenterar allting, det blir jättesystematiskt.

Caroline: Att man kan gå tillbaka också. Vad tänkte jag?

Jan: Så vad ska man ha? Så att jag är så här småsparare. Om ni ska ge tips, vad är det jag ska skriva ner?

Andreas: Om vi börjar med den stora bilden. Det här företaget, vad är det de säljer? Och kommer det här företaget vara större om fem år? Där kan man väl börja. Och sen, vem är vd:n? Äger han själv aktier? Vem huserar i styrelsen? Verkar det vara en bra styrelse? Är det människor man kanske känner till eller litar på? Hur ser balansräkningen ut? Nu är det kanske lite svårare än gymnasiematte, men någonstans i början kommer den beskrivna balansräkningen. Står det då att de bara har kassa och inga skulder, så är det bra.

Hitta information ända tillbaka till krisen

Andreas: Och sen, till slut, kan man titta på vad andra människor säger. Men det bästa är att försöka bilda din egen uppfattning innan du går ut och frågar alla andra. Och sen kan man titta på, om man kan hitta information ända tillbaka till 2008, 2009, 2010, och titta om företaget tjänar pengar i en kris. För det vill man att företaget ska göra. Om man tittar på Volvo till exempel, så hade de en fallande omsättning som sjönk så mycket att de inte kunde täcka sina kostnader, så då gick de med minus. Så titta på historiken, hur det ser ut. Och så tänker man, vad är det nu som ska få det här företaget att växa vidare? För det är det det handlar om, tillväxt.

Jan: Men hur många punkter måste uppfyllas för att ni ska känna att ni är trygga? Får man ha en finne på näsan?

Andreas: Nej, både ja och nej. Grundläggande saker, är det ett fint företag som växer och har en rimlig värdering, det måste alltid vara uppfyllt. Däremot, om balansräkningen kanske inte är supersolid det här kvartalet, men nästa kvartal ska de sälja av en del av en division, och nästa kvartal löser sig problemet, ja, men då kan jag se tre månader framåt. Men rent grundläggande krav måste alla våra företag uppfylla.

ESG hårt inskrivet i prospektet

Andreas: Även när det gäller ESG, så är det stenhårt skrivet in i vårt fondprospekt att vi inte får investera i företag som sysslar med vapen, alkohol, tobak, olja- och gasproduktion.

Jan: En annan grej som jag gillar jättemycket med er. Ni är ju på ett av, kanske det enda fondbolaget som har en hemsida där ni skriver om era innehav. Ni skriver en kort beskrivning, nu har vi varit på Adidas, eller nu har vi Adobe. Hade ni en artikel på er blogg, det här är det. Och så har ni delat upp er strategi i Champions och Special Situations.

Henrik: Special Situations. Yes.

Jan: För det känns som att det här är en förädlad strategi.

Henrik: Ja, jag tar Champions. Champions är att vi tar, vi har pratat om Apple, men vi kan ta Mastercard till exempel. Alla känner ju till den, för den där lilla symbolen finns på ens betalkort. Mastercard är ett stort företag, efter Visa är det näst största i världen. Det de har är en infrastruktur för betalningar, och sen är det regler för att göra de här betalningarna. Och det är oerhört svårt att konkurrera med Mastercard, det går knappt.

Inträdesbarriärer och duktig ledning

Henrik: Så det är en sak, det är inträdesbarriärer, och sen har de en väldigt duktig vd och en väldigt duktig CFO som sköter företaget. Och sedan investerar man mycket pengar i forskning och utveckling, och man lägger väldigt mycket pengar på sånt som inte har med kortet att göra. Och det tycker jag är väldigt starkt. Man ser faktiskt risken att det här med kortet kan hända något med, därför investerar vi i utveckling på annat.

Jan: Det där måste jag säga, som ett helt sidospår. Vi gjorde ett avsnitt här för typ två, tre veckor sedan om kreditkort. Och på två år har det hänt sjukt mycket, det var Mastercard som ledde det, med återkomsten av betalkort, med Revolut och massa andra sådana fintechbolag. Det fanns ju inte för två år sedan. Och jag var så här, shit, har Mastercard kommit på det här?

Henrik: De är det mest adaptiva. Och sen en annan grej som en Champion visar, det är kommunikation med aktiemarknaden. De är fruktansvärt duktiga på att kommunicera med aktiemarknaden.

Jan: Pratar du om Mastercard, eller pratar du om alla Champions?

Henrik: Jag pratar om Champions, och sen Mastercard som ett exempel på hur de kan kommunicera med aktiemarknaden. Det är viktigt.

En portfölj av världens finaste företag

Andreas: Så du vill äga en portfölj av sådana här företag som är fantastiska. Världens finaste företag. Apple, Microsoft, L'Oréal, Estée Lauder, Adobe. Du vill äga de här företagen, du vill sitta med dem väldigt länge. Vi vet inte exakt vilken aktiekurs som kommer gå upp de närmsta sex månaderna, men som ett aggregat tillsammans, som portfölj, så kommer de här att generera högre vinster, högre avkastning på eget kapital. Det är det fonden är fylld med. Ungefär 80 procent plus minus 5 är investerat i den här långsiktiga delen.

Jan: Och det är ju det här. Jag som är passiv sparare, jag brukar gå in på er hemsida och snegla.

Caroline: Vad sneglar du på då?

Jan: Nej, men jag sneglar så här. Vilka bolag tycker ni är bra? För många av de här, jag är så här Adobe-fan, jag betalar dem 700 spänn i månaden, jag använder mitt Mastercard.

Caroline: Nej, det är dyrt.

Jan: Nej, men att jag använder det som inspiration. Och jag vet att ni har det i ett nyhetsbrev, att ni skickar ut en sån här lista, det här tycker vi är Champions, vilket är så här, fan vad coolt.

Henrik: Du får bara gå in på vår hemsida om du vill ha den, det är coeli.se/global. Så kan du signa upp där, så skickar vi hela listan på innehaven till dig. Och det är då framför allt Champions.

Hur ser man bra kommunikation

Caroline: Men jag tänkte på det med, som ni sa, att de kommunicerar väl med aktiemarknaden. Vad gör de då? Hur ser man det?

Henrik: De vet precis vad de ska säga. Till exempel, när de sätter sin prognos är den lite, lite under vad marknaden tror. Så överträffar de marknaden, och så går aktiekursen upp. Så det här är en konst, en skicklighet. Det är ett yrke att vara investor relations. Och att ha en vd som kan prata aktiemarknad, vara lugnande.

Vi kan ta AAK. Fantastiskt bra ekonomichef där, Fredrik Nilsson, som är väldigt bra på att kommunicera. När man lyssnar på honom fylls man av det här, det känns bra i magen när han pratar. Han går in på detaljer, så här många dagar har vi accounts payables, accounts receivable. Det är så härligt att lyssna på honom. Sen pratar de också om framtiden, vi investerar i AAK Planet nu, de här plantbaserade möjligheterna i fetter, som alternativ till kött. Det är så bra kommunicerat.

När kommunikationen brister

Henrik: Sen kan man ta vissa andra företag. Där har vi ett företag som Hexagon, där bara vd:n, i alla fall de senaste gångerna jag har lyssnat, bara vd:n är på conference callet. Och då känns det okej, men varför är bara vd:n hela tiden på företaget? Det är ganska skönt att höra två röster, både ekonomichef och så vidare.

Andreas: Eller Elon Musk, som säger, vilken jävla dålig fråga, ta nästa.

Henrik: Ja, men det är kanske inte så jättesmart.

Andreas: Nej, det var elakt. Han fick be om ursäkt sen.

Henrik: Nej, men man vill gärna ha en balans på conference callet. Man vill höra att det finns mer än en person bakom, att det finns en bredd i management. Och det återspeglar sig i aktiekursen.

Andreas: Och jag vill göra en rekommendation här. Jag tycker att alla ska gå in och lyssna på Apples conference call. Det hittar man, man söker på Apple investor relations och hittar det på senaste kvartalsrapporten. Gå in och lyssna på det i 20 minuter.

Caroline: Ligger det på YouTube?

Andreas: Nej, det ligger på deras hemsida. Gå in och lyssna, och sen lyssnar du på Tim Cook. Det är fantastiskt. Och sen Luca Maestri, han har en väldigt speciell röst, jag tror han är italienare från början. Det är otroligt.

Caroline: Ja, det ska jag.

Special Situations

Jan: Om vi ska ta det andra. Jämte Champions har ni Special Situations.

Henrik: Så fonden är fylld av de här Champions, världens finaste företag, som man vill sitta med år ut och år in. Ibland har man högre positioner, ibland mindre, men man sitter på dem. Sen dyker det upp möjligheter. Jag minns, du och jag och Jan, vi pratade om en aktie som hette GMS i början av det här året. Ett amerikanskt byggnadsmaterialföretag, där aktiekursen kom ner väldigt mycket. Och jag sa att vi kanske inte äger det här företaget för resten av vårt liv, för det är väldigt cykliskt. Men jag kan också räkna. Den köpte vi någonstans runt 17, och vi kommer ut någonstans runt 28. Det är inte en dubblering, men i alla fall nästan 70 procent som vi gör på åtta månader i det företaget. Och kan vi då hitta ett par, tre sådana om året, så blir det lite extra avkastning.

Andreas: En extra avkastning.

Henrik: Och ibland behöver man inte göra så mycket mer, utan man kan bara sitta och vänta på att marknaden ska bli för nervös och sälja av någonting. Marknaden säljer av väldigt, väldigt mycket. Och sen kan du stå på andra sidan och plocka upp det.

Avslöja en Special Situation

Henrik: Så fonden är fylld 80–85 procent av de här Champions, och sen, när vi hittar några extra möjligheter, så kan vi plocka av det.

Jan: Kan ni avslöja någon nu?

Henrik: Ja, det kan vi väl göra. Ska vi ta Sterling Construction? Det är ett amerikanskt byggbolag som vi har köpt. Väldigt enkelt case. Företaget kostar 400 miljoner dollar på börsen. De har precis gått och köpt ett annat företag för 400 miljoner dollar. Så räknar man på det, så kommer vinsten att dubbleras nästa år. Och hade det här varit ett större svenskt börsnoterat företag, och de hade gått ut och sagt, hej, vi kommer bli dubbelt så stora nästa år, då hade aktiekursen rusat. Ingenting hände. En vecka gick, ingenting hände. Två veckor gick, ingenting hände.

Vi ringde upp vd:n och sa, vi har räknat på det själva, om vi tar era siffror och lägger ihop det här, så bör vinsten bli över 100 procent upp nästa år. Och han sa, ja, det verkar ju rimligt. Men med tanke på den information vi har givit, så sa han, jag har själv köpt aktier för en halv miljon dollar precis för någon dag sedan. Jag förstår inte heller varför aktiekursen inte rusar.

Vänta tills alla andra kommer dit

Henrik: Och nu är väl aktiekursen upp 25–30 procent bara på ett par veckor, för nu har analytikerna hunnit titta på det. Och så var det någon som drog upp sin kursriktning från 18 till 25. Han säger att värdet på företaget har ökat med 50 procent. Vi tror att det har ökat med 100 procent, men han säger 50 procent. Så det var inte så mycket svårare än så.

Jan: Det är roligt, det var någon som beskrev det också, att ibland handlar att investera om att gå ut i skogen, hitta kantarellerna, ställa sig där och vänta tills alla andra kommer dit.

Henrik: Ja, lite så kan det vara.

Andreas: Ja, lite så kan det vara. Men ta dem innan de andra gör det.

Jan: Så varför ska man veta? Kan man sälja dem dyrare?

Henrik: Ja, precis.

Jan: Nej, och de här kan man då följa på er hemsida, coeli.se/global. Bra. Och hur ofta roterar ni det här?

Hur ofta roterar portföljen

Henrik: Man kan säga så här, att Champions, de växlar, vi snurrar den portföljen kanske en fjärdedel eller en tredjedel per år i Champions. Och sen, när det gäller Special Situations, så är det ungefär var tolfte månad vi byter ut den delen.

Jan: Så det är ganska statiskt?

Henrik: Man kan säga att vi använder det, om man backar bandet och tar hösten 2018, så minskade vi ner i Special Situations för att ha en väldigt låg vikt i december. Och sen, i januari i år, tryckte vi på gasen, och det blev 25 procent av fonden, för vi såg så mycket möjligheter. Och sen har vi hela tiden minskat det här nu. Så det är lite som, vi tar lite cyklisk risk i den delen.

Jan: Nu blir det supernördigt, så att ni får…

Andreas: Brace yourself.

Jan: Jag var inne på Morningstar, och så tittade jag på att ni har ett betavärde på 0,8. Vilket, om jag har tolkat beta rätt, betyder att i en uppgång kommer ni lagga 20 procent, och i en nedgång kommer ni gå 20 procent bättre än marknaden. Och tittar jag på er volatilitet och standardavvikelse, så tyder det också på att ni kommer gå defensivt på det sättet, ni kommer gå bättre när allt annat går dåligt.

Andreas: Både ja och nej på den.

Defensiv av ett aktivt val

Jan: Men är det ett aktivt val, att ni verkar ha en defensiv, stabil, trygg profil?

Andreas: Ja. Jag måste dela upp det. Beta betyder att generellt, rent allmänt, över en treårsperiod, så rör sig vår fond med mindre svängningar, den svänger mindre än marknaden, och det stämmer. Däremot kan man också dela in betat i både uppåtgående marknader och fallande marknader.

Henrik: Fast det gör inte Morningstar.

Andreas: Nej, precis. Och där har vi tittat på externa analyser som visar att i en uppåtgående marknad stiger vi ofta i linje eller lite bättre än börsen, men i en fallande marknad håller vi emot mer. Över tid vill vi väldigt gärna ha en stabil årlig tillväxt på 15 procent, gärna över tid. Det är vårt mål. Och vi vill gärna hålla ner volatiliteten. Däremot, om vi ser en möjlighet, som den här GMS till exempel, när vi köpte den insåg vi också att den kommer nog svänga lite mer de närmsta sex månaderna. Men det är okej, för vi ser 80 procents uppsida. Då är det okej att det svänger lite grann. Man får hela tiden sätta volatiliteten i relation. Så jag kan inte lova att vi alltid kommer ha lägre volatilitet.

En global fond som svänger mindre

Jan: För jag blir ganska förvånad. Om jag jämför med en indexfond, så brukar generellt aktivt förvaltade fonder svänga mer. Men ni svänger mindre. Och det blev jag lite förvånad över. Och sen var det så här, I like it. För jag gillar ju inte så mycket risk. Och här var det så här, gud, här har jag en aktiv, eller en global fond, som svänger mindre än mina globala indexfonder.

Andreas: Och det förklaras utifrån våra Champions som vi äger. För om aktiemarknaden bestämmer sig att vi inte gillar aktier, aktier går ner, och när kapitalet kommer tillbaka, då går det först till de här företagen som är stabila, har fina produkter och är säkra. För det är minst risk att de skulle bli dåliga.

Jan: Så vi ser i vår portfölj…

Andreas: Om någon lyssnar på det här och känner att en sådan här fond kanske passar. Vår fond är en fantastisk grundplåt i din portfölj. Jag vill ha en bred global fond, investera i världens finaste företag som växer. Jag vill ha två killar som åker runt, eller två killar och tjejer, som åker runt och tittar på de här hela tiden och ser till att de verkligen levererar. Och sen kan jag själv sätta lite extra med en aktie eller två, eller om jag vill köpa någon teknikfond.

Fonden är vårt barn

Henrik: Men vi är ju själva bultade. Vi har, som vi sa tidigare, investerat privat mycket pengar själva i fonden. Så för oss är det inte bara bultat, utan det är det vi har. Den här globalfonden, det är vårt barn.

Andreas: Men det är så vi ser på vår fond.

Jan: Om jag ska ställa en tuff fråga, för det är ändå så här tre läsare som har kommit med en liknande fråga. Så nu är vi inne på läsarfrågorna. Tobias, jag läser alla tre frågorna, för det är samma härad. Tobias skriver: skillnaden mellan aktivt och index, varför betala mer för liknande resultat? Erik: varför fond när det finns billigare indexfonder? Och Samuel var också inne på att en bråkdel av alla fonder slår index.

Henrik: Men jag tycker man kan dela upp den här frågan i lite olika delar. För det första, vilket index ska man köpa? Ska du köpa ett europeiskt index som är fullt av dåliga banker? Eller ska du köpa ett svenskt index, eller ett norskt index, eller ett globalt index, eller ett emerging market-index? Första delen är att man vet inte vilket index man ska köpa.

Vi väljer de bästa aktierna i indexet

Henrik: Och sen det andra är att vi investerar i aktier som ingår i index, men vi har valt de bästa aktierna i indexet. Det vill säga att de har stigande omsättning, stigande vinster, fria kassaflöden. Så det är en sak. Och sen, vad det handlar om, är att vi har en ESG-profil på vår fond. Vi vill inte köpa vapen, tobak, alkohol. Så vi vill vara selektiva i vår process för att välja de bästa företagen. Det är en sak man inte får i ett index, för ett index kan vara ganska smutsigt, om jag uttrycker mig så.

Andreas: Den andra saken är, om jag läser i Affärsvärlden eller någon annan tidning, och så säger jag, nu köper jag SBB-bra-bolag-index. Och man funderar, vad är det du köper då? Vad är din tanke? Har du tänkt igenom vad alla de här företagen är, och sen ska du förvänta dig 5 procent per år, eller 10 procent? Vad är din ambition? Vi har sagt att vi vill göra 15 procent per år. Kan inte lova det, men över 10 är vår ambition i alla fall. Men när du köper det där norska indexet eller svenska indexet, vad är din ambition?

Vad är målet med ditt indexköp

Andreas: Är det bara att du ska köpa, eller är det att jag ska göra 10, 20 procent? För när du går och köper en fastighet, säger du, jag vill ha 5 procents direktavkastning. Du har alltid ett specifikt mål. Men vad är målet när du köper alla de här indexfonderna till höger och vänster? Vår ambition med vår fond, och det är där vi är väldigt annorlunda, för vi har en ambition om att skapa avkastning över tid. Det finns jättemånga fonder och index som, ja, jag vill äga det här, och det ska bara ge mig exponering, men det finns ingen djupare tanke bakom.

Jan: Ja, det här skulle vi kunna diskutera. Men jag gillar er ambition, och det som ändå gör att ni sitter här, det är att ni faktiskt har slagit index sedan starten. Så det är inte bara tomt snack, vilket jag gillar. Sen kan jag tycka att det är väldigt skiftande kvalitet på fonder.

Andreas: Det är väldigt skiftande kvalitet på fonder. Det finns mycket olika.

Vadet med Länsförsäkringar

Jan: Men jag tänker att vi ska ta det här, för där kom en fråga av Jakob. Han kom när ni var här för 86 veckor sedan, eller 89 veckor sedan, att vi slog ett vad. Och då har jag faktiskt jämfört er fond med Länsförsäkringars.

Caroline: Men vad var vadet? Det är inte alla som vet. Vad var det?

Jan: Vadet var att vi placerade 10 000 kronor i en av era globalfonder, och sen 10 000 i en av Länsförsäkringars globalfonder. Och så sa vi, om fem år, den som har tjänat mest bjuder den andra på middag. Och när jag jämför er, så på rullande tolv månader ligger Länsförsäkringar 1 procent plus. Jämför man i år, så ligger ni före. Och sen, sedan start, ligger ni 10 procent före Länsförsäkringars globalfond. Ni började väl i december 2014?

Henrik: Stämmer.

Jan: Ja, så där ligger ni 10 procent plus. Men ni ska få se hur det har gått i vårt vad. För jag har skrivit ut Avanza här, så ska ni få kommentera. Coeli Global Selektiv 21,43. Länsförsäkringar 28,7 procent. Så det ser ut just nu som att ni får bjuda mig på middag.

Femårshorisonten avgör vadet

Henrik: Ja, det ser ut så. Men det stämmer bra, de här siffrorna. Men jag tror att i slutet av vår femårsperiod så är det vi som gör det.

Jan: Och när är det egentligen vi kan ta det?

Henrik: Jag har ju bokat bord på Savoy 2024.

Jan: Ja, precis. Men är det någon speciell, ni tänker nu att det har hänt någonting senaste?

Henrik: För allt sånt här, när man tittar på det, det beror på vilken tidsperiod man väljer. Det går inte alltid så här, men vi ska ligga före i alla tidsperioder.

Jan: Nej, precis.

Henrik: Vi har slagit index sedan start, vi har slagit det på tolv månader. Men vi har vänt på det här. Vi har sagt att vi vill skapa 15 procents avkastning per år över tid. Och det är det vi fortsätter ligga på. Sedan vi var här, ligger vi fortsatt på den linjen och tickar hela tiden. Och det är för att vi har sagt att vinsttillväxten i våra företag är ungefär 15 procent per år. Plus minus, ibland lite lägre, ibland lite mer. Men det är där vi ligger och taktar.

Glada andelsägare

Henrik: Och vi tror att kan vi göra det, så blir våra andelsägare glada. Två, vi har gjort det på ett bra sätt, med jättefina företag. Och tre, så kommer vi över tid att slå inte bara det där indexet, utan väldigt, väldigt många index på jorden. Så fortsätter vi att leverera 15 procent per år, så tror jag att vi alla är jätteglada.

Jan: Absolut.

Henrik: Och vi kommer vara den som betalar.

Jan: Nej, som är… det är inte så ofta det kommer vara vi som betalar.

Henrik: Nej, ni som betalar.

Jan: Vi har en fråga här från Adam. Ser ni någon motsättning mellan hållbarhet och avkastning?

Henrik: Nej, skulle jag vilja säga. Och det är ju det att vi har berättat om vår investeringsprofil, det vill säga att vi inte investerar i olja, gas, tobak eller alkohol. Och sen är det så här, i dag är det en allmänt känd grej att man pratar väldigt mycket om ESG. Och om företag som har en tydlig ESG-profil går bra, så kommer det också belöna vd:n. För han har ofta aktieoptioner, han äger aktier i företaget. Så pengar strömmar till de företagen som går bra, och då blir han rikare, och det kommer stimulera honom att fortsätta med det här arbetet.

Ansvar för jordklotet

Henrik: Plus att det är väldigt viktigt att vi tar ansvar för jordklotet. Och det är därför vi har den här profilen på vår fond.

Jan: Ser man bra. "Mor och jord", betalar av Edin. Som är en han.

Caroline: Nej, sorry. Eller en hund.

Jan: Ja. Tar ni etisk hänsyn?

Andreas: Ja, svaret är ja. Vi pratade lite grann om det tidigare. Bara att poängtera, hållbarhet och etik. Jag tror det finns lika många synsätt på hållbarhet och etik som det finns människor i Sverige. Så alla har en egen syn på det. Vi berättar hur vi gör det, vi har nämnt de här sektorerna. Sen några saker som vi inte har med där, men som vi också har med i vår process, är, kan vi lita på vd:n? Det har dykt upp ett fall. Vi ägde ett företag i USA där vd:n visade sig, i efterhand, ha sålt av precis innan en dålig rapport. Och vår syn var att företaget förmodligen fortsatt att gå bra och utvecklas väl, men vi förlorade vid det tillfället förtroendet för honom. Och då kände vi att vi ställde av. Så det är del av investeringsprocessen.

Jan: Precis. Kanske ska du ta någon fråga?

Varför säte i Luxemburg

Caroline: Ja, jag sitter här och tittar, för vissa har blivit besvarade faktiskt, vilket är skönt. Men här undrar Per, denna frågan har vi fått innan, men vi tar den igen. Varför har ni säte i Luxemburg?

Henrik: Luxemburg är en stad med en stor finansiell industri, och där bland annat bedriver man fondbolag. Luxemburg är ett ställe där de aldrig egentligen haft någon skandal när det gäller fonder, för det är väldigt hårt reglerat. Man är proffs på att bedriva kustodial fondverksamhet. Man har en väldigt bra finansiell expertis. Det här är ett sätt för oss att skapa en trygghet för våra kunder, att vi faktiskt har den i Luxemburg. Sen kan man också köpa vår fond i Norge, i Danmark, i Tyskland, i England. Det här ger ju en enkel kredibilitet, att ha ett säte i Luxemburg, om man ska gå på export, så att säga.

Andreas: Och det är inte bara vi som har säte i Luxemburg. SEB har en del av sina fonder där. Det är alla de som har Lux efter namnet.

Henrik: Ja, så det är ganska vanligt.

Caroline: Ska du ta nästa, Karro, från Eva?

Inga kvinnliga fondförvaltare

Caroline: Ja, jag var inne på Coelis hemsida och tittade, fanns inte en enda kvinnlig fondförvaltare hos dem. Blir nyfiken på varför. Men stämmer det här?

Andreas: Ja, det stämmer att vi inte har fler kvinnliga fondförvaltare. Där finns väldigt mycket kvinnliga personer i koncernledningen, och sitter även i styrelsen för fonden. Rent allmänt, jag och Henrik, vi blev vänner för 21 år sedan. Hade du varit Henrietta, så hade det varit helt okej det också.

Men rent allmänt är det så här i finansbranschen, att det inte är så mycket kvinnor.

Henrik: En i alla fall kan man väl säga.

Andreas: Jag tycker det är ett ganska svenskt fenomen. Jag har tillbringat stor del av min karriär utomlands, där kan det vara betydligt vanligare med kvinnor. Men i Sverige kommer många fondförvaltare från bankvärlden, från aktieanalytikervärlden, där de blivit upptränade. Det är en ganska brutal och tuff värld. Väldigt spännande också, men det är tufft och hårt.

Caroline: Det är lite macho. Menar du att kvinnor inte trivs där? Eller är det något annat, kulturen?

Svårt att kombinera med familjeliv

Andreas: Det kan nog vara ganska svårt att kombinera mycket familjeliv med det. Man jobbar kanske ofta 10–12 timmar per dag. Ofta helger. Och av någon anledning, om det är från rekryteringssidan, eller utbud och efterfrågan, jag vet inte vad, så är det inte så jättemycket tjejer där. Så tyvärr blir det att det ofta är basen där folk rekryterar ifrån, och där är inte så många tjejer. Så därför blir det inte så många kvinnliga fondförvaltare. Tyvärr.

Däremot ska jag säga att jag har jobbat med och haft en chef som var fondförvaltare. Hon var fantastiskt duktig. Så jag tror tjejer ofta är kanske bättre lämpade till det här jobbet, de är ofta lugnare och fattar mer långsiktiga beslut. Studier visar det också, att kvinnor ofta investerar bättre.

Caroline: Jag tänker också att det måste in tjejer på vissa arbetsplatser, för att andra tjejer ska titta och se att där finns, och så blir klimatet bättre efter ett tag.

Andreas: Så är det faktiskt. En av mina kurskamrater förvaltar någon av de här svenska småbolagsfonderna. Och hon var först ut, och sen har det kommit fler. Karin Jansson, tror jag.

Kvotering och förebilder

Caroline: Det är ju det som kanske, jag vet inte om det är det här med, vad heter det nu, när man tar in kvinnor i styrelser. Vad heter det nu? Kvotering. Att det är väl ändå det man tänker ska ske, när man kvoterar in. Att det ska bli dels ett bättre klimat, och dels att andra kvinnor ser att där finns ju, jag vill också dit.

Jan: Om man bara, bara en parentes. Jag har tänkt mycket på det här. Jag tänkte att vi ska, vi har pratat i en och en halv timme. Så jag tänker att vi ska ta några frågor till innan vi slutar. Vill du ta Martins fråga?

Caroline: Ja. Betalar ni också avgift för innehav i fonden?

Andreas: Ja, det gör vi. Vi betalar exakt samma avgifter som våra kunder.

Jan: Så när ni investerar själva?

Andreas: Samma avgift.

Jan: Bra. Sen har vi någon fråga här också. Så nu spelar vi in i oktober 2019. Vad tänker ni framåt?

Defensivt positionerade framåt

Henrik: Om man tittar på vår fond, vilket reflekterar den värld och den tro vi har framåt, så är vi ganska defensivt positionerade. Defensiv tillväxt. Vi är övertygade om att våra företag kommer att fortsätta växa. Däremot kan vi konstatera att väldigt mycket av tillväxten redan har skett när det gäller den cykliska industrin. Så vi har till exempel inte en enda biltillverkare. Vi har lilla Brembo, som har sin egen organiska tillväxt, men rent allmänt är den industrin över. Inte att den inte har toppat. Vi har inga råvaror.

Jan: Och ni har väl väldigt lite kassa? Alltså typ en procent?

Henrik: Vi är alltid fullinvesterade med en väldigt låg kassa. Men jag tror att man ska vara lite vaksam på vad vi gör med räntorna, alltså långräntorna. För kapital i dag är extremt billigt. När kapital blir dyrare, det vill säga att räntorna går upp, det är då man ska bli försiktig i sin investering.

Caroline: Varför då?

Henrik: Man behöver inte bry sig så mycket om värdering när kapitalet är gratis. Men om kapitalet är dyrt, då blir man mer restriktiv. Då hoppar man inte på vad som helst, för då kostar faktiskt kapitalet något.

Femårig sparhorisont räcker

Jan: Hans undrar, ni anger på Avanza en rekommenderad sparhorisont på mindre än fem år. Vad gör att ni inte rekommenderar typ tio år, som Jan gör?

Henrik: För att det räcker med fem år, skulle jag säga. Fem år är väldigt lång tid. Andra världskriget var ungefär fem år, det hände mycket då. Om man inte klarar att skapa avkastning på fem år, så ska man inte hålla på med det här.

Andreas: Jan, vad säger du om det?

Jan: Vi har ju helt olika investeringsstrategi. Och jag är, skulle jag säga, snarare en sannolikhetsinvesterare. Jag investerar mycket på odds, apropå det vi pratade om innan.

Andreas: Vad har du för typ av odds, tanken när du köper hela marknaden?

Jan: Jo, men jag investerar mycket på sannolikheter. Och då vet jag att sannolikheterna på en femårsperiod, respektive en tioårsperiod, är mycket bättre. Att vi stiger kanske från 90 procents sannolikhet för utfall, till 99 procents sannolikhet för utfall. Så därför gillar jag längre tidsperioder. Så jag gör inte alls det jobbet. Det skiljer sig, jag gissar att ni lägger massa timmar per dag, medan jag lägger kanske fyra timmar per år totalt på min investeringsstrategi.

Skillnaden mellan 15 och 7 procent

Jan: Sen har jag, det är ju det här som jag tycker är så intressant. För ni har ett mål på 15 procent. Och det är inte taget ur luften, ni säger att det är vad företagen växer, omsättningstillväxt. Medan mitt mål är så här 7 procent. Och det är bara att mata in det i en ränta-på-ränta-räknare, så kan man se vad skillnaden på 15 och 7 procent gör. Jag kommer behöva investera i dubbelt så lång tidsperiod som ni för att komma till samma summa.

Henrik: Ja, och det viktigaste är, jag menar, du gör 7 procent, jätteroligt, men vi gör 15, ännu roligare.

Jan: Då har ni råd att bjuda på restaurang.

Henrik: Men det är inte det som är den stora poängen. Den stora poängen är att väldigt många småsparare, ett, kanske inte är investerade överhuvudtaget alls, för att de hela tiden är oroliga för vart marknaden ska gå. Och där försöker vi lugna ner er, fokusera på företagen, det är det som kommer fungera. Kan vi få in dem i aktiemarknaden, jättebra.

Aktier betyder inte automatiskt uppgång

Henrik: Två, kan de välja att investera i någonting som går upp? Du kan titta på Euro Stoxx, den europeiska börsen, titta på den i dollar, den har knappt rört sig på fyra, fem år. Svenska börsen, OMX30, är väl flat på fem år. Så bara för att du har valt aktier behöver det inte betyda att det går upp. Du kan titta på väldigt många aktiemarknader, jag tror att Pakistan är ner 30 eller 40 procent på tolv månader. Bara för att du köper aktier behöver det inte betyda att du tjänar pengar. Kan vi få in dem i aktier, bra. Två, kan vi få in dem i rätt typ av aktier, företag som växer, så är det ännu bättre.

Jan: Men det där tycker jag är superspännande. Nu tror du att det är en massa olika marknader. För jag vet en sån där grej som säkert kommer provocera skiten ur många. Det är så att ni säger så här, svårt att hitta bra bolag på Stockholmsbörsen.

Henrik: Just så är det.

Jan: Att ni har, av de här 300 företagen, så äger ni två.

Henrik: Det räcker bra. Många säger att det inte är så svårt att vara globalfondsförvaltare. Jag tycker precis tvärtom. Jag tycker det är mycket enklare, för vi har väldigt strikta regler för att komma in i fonden. Och då behöver du ha en stor marknad att välja på.

Två fullblodsproffs, två svenska aktier

Jan: För det där är ju superintressant. För mig som småsparare blir det väldigt intressant. Här är två fullblodsproffs. Ni gör det här på heltid. Ni har gjort det i 20 år. Ni har 40 års gemensam erfarenhet. Ni har hittat två aktier på Stockholmsbörsen. Och jämför det. Båda är väl upp 50 procent i år?

Henrik: Ja, dessutom.

Jan: Jämför det med alla andra småsparare som är typ fullexpert mot Stockholmsbörsen. Och när vi pratar att den genomsnittliga svensken sitter på 3,8 aktier, då gissar jag att det inte är de aktierna ni sitter på. Och Telia.

Henrik: Precis.

Jan: Jag tänkte att vi ska börja runda av här. Någon av er, jag vet inte vem av er som sa, vid något sådant här svagt ögonblick, att aktiemarknaden är som ångerns tempel.

Andreas: Ja, men det står i boken.

Jan: Är det okej, då är det från boken?

Ångerns tempel

Andreas: Ja, men det är från boken. Man har träffat så mycket folk, och dels ångrar man kanske de investeringar man har gjort, men jag tycker det som är ännu hårdare för folk, om jag bara hade köpt den där aktien, om jag bara hade gjort det. Så börsen är mycket ånger. Det är mycket ångest. Och vi betalar för att ta den ångesten.

Jan: Ja, men precis. Gud, vad roligt.

Aktiemarknaden är som ångerns tempel. Om jag bara hade köpt den där aktien. Vi betalar för att ta den ångesten.

Vi har ju alltid några vanliga frågor. Dels har ni varit med om tidigare, boktipset. Och nu kan vi tipsa om Vägen till vinnande aktier. Jag gillar den, jag har läst hela. Och jag älskar att få andra åsikter. Och sen ska jag faktiskt säga, att den är inte som andra aktieböcker. Jag gillar dina case. Och det är case på lite så här udda aktier. H&M är inte så udda. Men jag tror, hade du inte något tyskt bolag? Ett tyskt fastighets- eller byggbolag.

Andreas: Nej, precis. Jag skrev ju faktiskt två böcker. Den första, när jag hade skrivit den under ett par år, så tittade jag på den och tänkte, det är inte en människa som läser det här. Så tryckte jag bara på delete på två års arbete, och sa, nu skriver jag en bok som är lite lättsam och rolig och mer case-orienterad.

Boken på Bokus och Adlibris

Jan: Jag hoppas det gick bra, men det tycker jag faktiskt. Jag har inte läst hela, men lite av den. Jag tänkte med min svärmor, som är sjuksköterska, hon tyckte den var bra. Och den finns, men vet du vad, jag vet inte om det här är en bugg eller feature, den finns på Bokus, men den finns inte på Adlibris.

Andreas: Den finns på Adlibris också.

Jan: Finns det?

Andreas: Ja, bara sök.

Jan: Då hade jag otur när jag sökte. Men den finns att köpa. Vad ska du tipsa?

Henrik: Jag har ju Peter Lynchs bok, Beating the Street, som är väldigt bra.

Jan: Kan du inte hålla upp den lite? Så här kan den se ut. Den känns inte som att den är ny.

Henrik: Den är inte ny, den är väl skriven någon gång på 90-talet, tror jag. Jag fick den själv efter 2000. Jag fick den på ett ställe jag var anställd, han hade en bokhylla där han delade ut sådana här böcker till kunderna. Den har legat och legat till sig länge, men nu har jag börjat läsa den, och den är väldigt bra. Peter Lynch är en sån här sunt förnuftig investerare, som du gillar. Många av de här basic-reglerna för att investera. Han är väldigt humoristisk också när han skriver, det är en rolig läsning. Sen behöver man inte gå igenom alla de här casen. Han skriver till exempel att han tjänar massvis med pengar på Volvo. Det är lite kul. Han var en av de första amerikanska investerarna som åkte från USA till Europa för att leta bolag. Det är inte jättepopulärt i USA att man ska investera utomlands.

Samma bolag som Peter Lynch

Caroline: Men var det inte heller så att ni var inne i samma bolag? Som Lynch?

Andreas: Ja, det var jätteroligt. Det var en sån här Special Situation-aktie som vi tjänade en hel del pengar på. Det var ett företag långt norrut i USA. Och så åker vi och träffar dem och ställer en fråga till vd:n. Vd:n ägde väldigt mycket aktier, vi ägde mycket aktier, så vem mer investerar? Så sa han, ja, vi vet inte 100 procent säkert, men vi är ganska säkra på att det är Peter Lynch, himself, alltså själv, som hade satt upp en miljard eller något liknande. Och det var ju så roligt, vår idol. Jag har också hittat den här lilla aktien. Det var ni och han.

Henrik: Men det roliga med Peter Lynch är att han pensionerade sig ganska ung. Han hade tjänat så mycket pengar. För han hade Magellan Fund, som var en av de mest framgångsrika fonderna. Han tjänade så mycket pengar på det här, så att han valde helt enkelt att sluta och ägna sig åt sin familj. Och han refererar mycket till sin tonårsdotter, så här, om jag ska hitta investeringsidéer, så följer jag med min tonårsdotter på ett köpcentrum, och så ser jag vad hon är intresserad av.

Caroline: Ja.

Henrik: Jag tycker det är fint faktiskt, att han pensionerar sig och ägnar sig åt sin familj.

Magellan och den genomsnittlige spararen

Jan: Jag brukar ta just Magellan också som exempel. För jag såg Fidelity, som han jobbade på. Den gjorde, jag tror den gjorde 28 procent om året i 13 år. Alltså det var så här 28 gånger pengarna. Men den genomsnittliga småspararen lyckades förlora pengar i fonden.

Andreas: Precis. Och avslutningsvis, eller bara kommunikation. Det är därför vi vill komma hit till er och prata om vår fond. För jag tror det är jätteviktigt att man förstår, okej, jag vill vara exponerad med aktier, men vad är det för typ av aktier man investerar i? Och där kan man säga, om det var Peter Lynch eller om det var hans säljare, men där misslyckades de med att kommunicera till sina kunder. Var långsiktiga, håll kvar i fonden, sälj inte för att det går ner nu. Och det är jätteviktigt. För man mår dåligt när vi har, säger du, en dålig vecka, och Dagens Industri fylls av dåliga nyheter. Och så märker vi att Avanza- och Nordnet-spararna håller på att sälja vår fond. Och då känner man, aj, aj, aj.

Caroline: Ja, men vad gör ni då? Kommer ni ut med nyhetsbrev?

Andreas: Det här pågår just nu, men sitt i båten.

Kommunikationen är en fjäder i hatten

Jan: Men där ska jag faktiskt prata för er sak. Att det där är en sån kass grej. För Avanza berättar inte för er att jag är kund hos er. Så jag måste, som kund, gå in själv på er hemsida och anmäla mig till nyhetsbrevet för att få era förvaltarkommentarer, för er syn på marknaden, för er lista med de här 30 bolagen. Och det kan jag ibland tycka, varför blir inte det automatiskt? Men det rekommenderar jag verkligen. Ta två minuter och pausa. Gå in på coeli.se/global, anmäl dig till nyhetsbrevet.

För det där vet jag, jag älskar ju Lysa, du vet, passiv investering. Men även om du har världens bästa grej, när det går ner så freakar man ju ut. Och jag vet att där är också Lysa kass på att de inte kommunicerar. Och där ska ni faktiskt ha en fjäder i hatten för kommunikationen. Och jag tror, det kanske hänger ihop med det ni sa själva, så här lyssna på Apple, för de är duktiga på kommunikation.

Andreas: Ja, men man behöver ju ändå stöd.

Caroline: Ja, någon som håller handen.

Krigskassa vid sidan om

Andreas: Man kan ju alltid ha en liten krigskassa vid sidan av. Så att vid dåliga tider går jag in och köper, i stället för att man säljer.

Jan: Ja, krigskassa. Hur stor ska en krigskassa vara?

Andreas: Fem, tio procent kanske.

Jan: Det är för att vi kommer ihåg. Nu har vi pratat i två timmar.

Andreas: Har det gått så snabbt?

Jan: Ja, det har gått, jag har pratat i två timmar. Är det här någonting som vi har missat? Som jag och Caroline borde ha ställt frågan om?

Andreas: Exakt. Jag tror inte det.

Henrik: Nej.

Andreas: Vi är glada för att vara här. Tack, så fantastiskt roligt.

Jan: Vi är glada att ni är här.

Caroline: Ja, vi är jätteglada att ni är här.

Aktier är kul

Andreas: Och kom ihåg att aktier är kul. Det är det viktigaste.

Jan: Ja, det är kul. Och vad jag tar med mig i dag är att det är sunt förnuft. Det gillar jag jättemycket. Jag har ju en liten lekhink. Och jag tyckte det var roligt det du sa med dottern där. Vi har ju så här månadens aktier med Freja. Och hon köper bara sånt som hon själv använder. Typ Netflix, Investor, för att det var BR innan det gick i konkurs. Hon ville köpa YouTube, men det var… YouTube, hon köpte Google-aktien. Volvo. Och hennes portfölj, jag tror den är upp 30 procent. Men hon har inte gjort någon fundamental analys.

Andreas: Måste sitta där och säga att det fungerar.

Jan: Ja, men grattis. Hon är på rätt spår.

Caroline: Men coeli.se/global, anmäl er till nyhetsbrevet. Det är kostnadsfritt och kommer typ en gång i månaden.

Jan: Och sen hoppas jag också att ni ställer upp på en sån här digital fika tillsammans med dem på Patreon. Det var jätteskoj.

Andreas: Ja, så det gör vi.

Jan: Så tack så hemskt mycket, och så ses vi, tänker jag, om 80 veckor igen. Och så ser vi var vi ligger.

Henrik: Var vi ligger. Var vi ligger före.

Jan: Tack så hemskt mycket.

Andreas: Tack själva.