LYSA + hållbart sparande = SANT (äntligen!)

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Nyheten från Lysa
2. Varmt välkommen tillbaka, Patrik
3. Vad är roboten i fondroboten?
4. Fördelningen mellan aktier och räntor
5. Den efterlängtade hållbara portföljen
6. Tre nivåer av hållbarhet: välja bort, övervikta, påverka
7. Varför Svenska kyrkans kriterier
8. Avgiften: max 0,24 procent
9. Hur många bolag screenas bort?
10. Svensk trend eller global, och bolagets neutralitet
11. Kan man kvantifiera klimatnyttan?
12. Dåligt samvete som aktieägare
13. Vill man vara riktigt hållbar: läkhinken
14. Den största påverkan: skänk avgiftsskillnaden
15. Smart sparande är inte spännande
16. Varför Lysa inte har någon app
17. Antalet inloggningar och olustkänslan
18. Hur ofta bör man logga in?
19. Det vanligaste misstaget: att ändra efter en korrektion
20. Världens bästa tjänst hindrar inte dumma beslut
21. Begränsningarna: en gång i veckan och treårshorisonten
22. Genomsnittskunden och månadssparandet
23. Samma fonder oavsett om du sätter in tio tusen eller tio miljoner
24. Vem är snittkunden hos Lysa?
25. När kommer Lysa erbjuda ett sparkonto?
26. Insättningsgaranti och varför pengarna hos Lysa alltid är dina
27. Vad händer om Lysa går i konkurs?
28. Kommer det råvaror och guld?
29. Förväntad avkastning på aktier och räntor
30. Kapitalförsäkring för företag och barn
31. Michael Burry och indexfondsbubblan
32. Den enda giltiga kritiken: syntetiska kontrakt
33. Överkursfråga: TWR och hur avkastning mäts
34. Bytet till Öhmans Sverigefond
35. Spara i 15 år: låt pengarna stå inne
36. Varför mest svenska obligationer?
37. Sänkt risk mot uttagsdatum, och automatiska uttag
38. Värde per fond, minsta belopp och Swish
39. Värdepappersbelåning
40. Tjänstepension och jämförelsen med Nordnet
41. Sänkta avgifter och förhandlingsnördarna
42. Homebias: ska man ha mycket Sverige?
43. Faktorbaserad investering och smart marknadsföring
44. Morningstar-stjärnor och boktipsen
45. Uber, WeWork och de uppumpade bolagen
46. Långsiktighet kräver uthållighet

Nyheten från Lysa

Patrik Adamson: Och det har ju tagit oss lite tid att komma dit, men nu är vi där. Så nu lanserar vi också ett helt hållbart erbjudande.

Jan: Du lyssnar på Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 125, och det är ett samarbete tillsammans med Lysa. Det är roligt, för Lysa har ju också varit gäst hos oss tidigare. Dags nu igen. Jag tror det var i början av 2018. Det är så himla roligt, för det är svårt för dig som har följt bloggen att missa att vi pratar om fondroboten Lysa.

Men så pratade jag med vd:n Patrik Adamson här för ett tag sedan, och då sa han så här: du, jag har skitbra nyheter som jag vill dela med mig av. Jag bara: ja men vad kul, vad är det? Ja, men det kan jag inte berätta. Jag bara: okej. Men då sa vi så här: nu får du komma till podden, vi har liksom massor av frågor vi följer upp. Och han bara: ja, men då kommer jag, då kan jag avslöja det.

Caroline: Så då avslöjas den hemlisen.

Jan: Ja, precis. Jag tror det är en efterlängtad, mycket efterlängtad, vad ska man kalla det, efterlängtad funktion eller feature. Feature, ja precis. Och det är också så himla roligt, det engagemanget från er läsare och följare och tittare. För vi lade ut så här: ja men liksom om två veckor.

Caroline: På Rika Tillsammans Facebook-sida.

Jan: Ja, både på bloggen och på Patreon. Vi försöker lägga ut förhandsinfo om gästerna, att ställ frågor. Men jag gjorde även så, du vet, att Patrik skulle komma klockan tolv och vi skulle spela in podd. Och sen klockan typ halv nio på morgonen la jag in så här: ja men om ett par timmar kommer Patrik, på Facebook, vad ska vi fråga honom? Och då kom det typ 50 frågor på en timme, vilket jag tycker är helt magiskt. Så det här avsnittet är nyhet från Lysa, som jag tror att de flesta av oss kommer att gilla. Och sen är det ju era frågor. Så att vi verkligen, i nästan en och en halv timme.

Caroline: Grillar vi Patrik med era frågor.

Varmt välkommen tillbaka, Patrik

Jan: Ja precis. Och det här är som sagt också lite som föregående vecka. Nu har vi testat att köra ett par längre avsnitt där vi har gått upp emot en och tjugo, istället för att dela upp dem i två. Så ge oss gärna feedback på vad du tycker om de här lite längre avsnitten, eller om du hellre vill att vi ska köra dem kortare. Jag tänker att jag behöver inte prata så himla mycket mer, utan vi släpper på Patrik. Varmt välkommen, Patrik Adamson från Lysa. Du är ju en av få gäster faktiskt som har fått göra ett återbesök. Du var ju med i avsnitt 46, när vi pratade om när fondrobotarna var helt nya. Du har en bakgrund i finansbranschen, från Merrill Lynch, Nordstjärnan, utbildad på Handelshögskolan i Stockholm. Men det som jag älskar är ett projekt som är Lysa, där du är en av medgrundarna och en av vd:arna. Så är det något du vill lägga till i presentationen?

Patrik Adamson: Nej, tack så mycket. Det är jättekul att vara här igen. Det har hänt ganska mycket på Lysa sen vi pratades vid sist, så det ska bli kul att prata om det.

Jan: Och jag måste säga så här: vi lade ut innan vi skulle spela in idag. Nu är klockan typ tolv, och vi lade ut på morgonen och sa att vi ska träffa Patrik, har du några frågor? Och det bara dundrade in frågor. Så det är mycket läsarfrågor på Facebook till dig. Men jag tänker så här bara, vi ska ta två frågor. Det ena är lite en hygienfråga som vi har börjat ställa på sistone. Det här är en professor som har sagt att man kan egentligen sammanfatta alla olika investeringsstrategier i två frågor. Den ena frågan är så här: kan jag, eller kan vi, förutsäga marknadens rörelser imorgon bättre än andra? Vad skulle du säga till det?

Patrik Adamson: Det ska jag säga nej, det kan man inte.

Jan: Och den andra frågan är så här: kan vi, eller kan jag, analysera företag bättre än andra så jag kan hitta undervärderade bolag som kan gå bättre imorgon än andra?

Patrik Adamson: Nej, det tror jag inte heller.

Jan: Ja, och det är rätt svar. Men varför ställer jag de här frågorna? Det är ganska intressant, för för några veckor sedan hade vi ju två fondförvaltare här. Och då svarar ju de helt annorlunda på de här två frågorna. Beroende på om man svarar ja, ja eller ja, nej, där du och jag svarar både nej, nej, då blir det ju väldigt logiskt att försöka arbeta enligt ett passivt, investerande, långsiktigt, evidensbaserat sätt.

Patrik Adamson: Det leder ju till två helt olika filosofier och var man lägger sin energi. Antingen att försöka hitta de bolag som man tror ska gå bäst, eller att försöka göra det så effektivt som möjligt, så billigt som möjligt och så brett som möjligt.

Vad är roboten i fondroboten?

Jan: Där tänker jag också, innan vi hoppar in i alla de här läsarfrågorna, så har jag upptäckt en sak när jag har varit ute och hållit workshoppar och pratat. För jag är ett stort fan av er, vi har lagt majoriteten av våra pengar hos er. Det är en missuppfattning, för vi pratar ofta om att ni är en fondrobot. Och så tänker man att det är en robot, alltså bokstavligt talat någon som sitter och väljer ut de bästa fonderna beroende på senaste veckan. Och jag försöker alltid svara: nej, så är det inte. Men istället för att jag ska förklara vad Lysa är, kan inte du förklara?

Caroline: Och vad den här frågan är, vad är roboten i fondrobot? Ja, vad är roboten i fondrobot?

Patrik Adamson: Det är en jättebra fråga. Det här med fondrobot, robotrådgivning, det har ju blivit lite klatschiga rubriker för att beskriva det som vi och några andra håller på med. Men det det handlar om egentligen är att man automatiserar investeringar. Så att istället för att man har ett konto som man sätter in pengar på, och sen får man gå in själv i det kontot och välja ut vilka fonder man ska investera i, eller betala dyrt för någon annan som ska gå in och ändra om på det där kontot, så sker allt det där automatiskt. Men det sker helt regelstyrt, efter ganska enkla så kallade algoritmer.

Så att ofta när man hör robot får man ju bilden av en metallperson som sitter framför datorn. Det brukar illustreras så i media också. Och det är det inte. C3PO. Ja precis, sitta där. Och så är det ju inte alls, utan det handlar om att göra det så effektivt som möjligt, så billigt som möjligt, automatisera där man har haft människor som har gjort det tidigare. Men det är hos oss människor som väljer ut vilka fonder man investerar i.

Jan: Ja, och egentligen, som jag brukar säga: de här reglerna väljs ut av er och er investeringskommitté, baserat på vad forskningen säger fungerar. Billigt, brett, globalt, långsiktigt. Håll liksom balansen mellan gas och broms, mellan aktier och räntor.

Patrik Adamson: Precis så är det.

Fördelningen mellan aktier och räntor

Jan: Är det förståeligt, Caroline?

Caroline: Ja, jag tycker det är förståeligt. Men jag tänker också så här, när man skaffar sig ett konto på Lysa och ska välja vilken, vad ska man säga?

Jan: Fördelning.

Caroline: Vilken fördelning mellan aktier, eller vad ska man säga, fonder, och vad är det mer? Jo, mellan aktier och räntor. Aktier och räntor, ja. Så då är det ju ni som har kurerat de fonderna. Ni människor som har tagit fram vilka som är bra att välja mellan.

Patrik Adamson: Precis, så det finns ju ett utbud, kan man säga, av olika fonder som människor har sagt: det här är en bra fond. Och då tittar vi på saker som hur mycket kostar den, hur många olika bolag investerar den i, är det så att den köper riktiga aktier och inte, som man kallar för, olika kontrakt?

Jan: Syntetiska kontrakt. Det ska vi prata om.

Patrik Adamson: Men det som är det själva automatiska, det är när man kommer in och svarar på lite frågor, så får man ett förslag. Och det sker ju helt automatiskt och regelstyrt. Och sen när man väl sätter in pengarna, ja, då känner systemet av att nu har det kommit in pengar, och de ska investeras på det här sättet. Och då vet ni vilka fonder det ska investeras i. Och det blir då automatiserat och mycket billigare.

Caroline: Och det är ju otroligt skönt om jag inte själv vill hålla på och välja vilka fonder det ska vara. Ja, men det är enkelt liksom. Det är enkelt, precis.

Den efterlängtade hållbara portföljen

Jan: Ja, men då tänker jag att då har vi tagit den här grundgrejen. För vissa av er som lyssnar är det här trivialt. Hallå, det där fattar jag redan. Men jag har märkt att den frågan kommer, och det är viktigt att sätta det. Så jag tänker att den mest vanliga frågan som folk önskar veta, det här är Fredrik, Martin, Björn med flera: när kommer en portfölj inriktad på hållbart sparande? Hållbara fonder och val efterfrågas. Jag funderar på att flytta till det här sparandet från Lysa av just den anledningen. Så det verkar ju onekligen viktigt. Det är viktigt, ju.

Patrik Adamson: Ja, och det är också den vanligaste frågan som vi får själva. Det har ju tagit oss lite tid att komma dit, men nu är vi där. Så nu lanserar vi också ett helt hållbart erbjudande, så att man kan välja antingen att investera brett eller att investera hållbart. Och jag kan säga att anledningen till att det tog oss lite längre tid, det var att vi ville göra det ordentligt från början. Och det jag menar med ordentligt, det är att vi vill inte att det ska kosta mer att välja hållbart än att välja brett. Normalt brukar det bli så att om man vill investera i hållbara fonder, då är de lite dyrare än de breda fonderna. Och det tyckte inte vi kändes riktigt bra, så vi ville ha det på samma nivå prismässigt. Det andra är att när man pratar om hållbart kan man fundera: men vad menar man egentligen med hållbart? Det är ju lätt att sätta en klisterlapp och säga: nu är det här hållbart. Men vad innebär det egentligen? Och där ville vi ha någonting som är väldigt konsekvent och tydligt.

Tre nivåer av hållbarhet: välja bort, övervikta, påverka

Caroline: Hade ni egna kriterier då, som ni har gått på när ni har valt ut de hållbara fonderna?

Patrik Adamson: Ja, vi hade lite kriterier på hur vi tycker att det ska fungera, och så har vi tittat. För det vi har gjort i det här fallet är att vi har tagit hjälp av Öhman, som hjälper oss med förvaltningen, Öhman fonders fondbolag. Och då tittar vi på saker som att först så vill vi att man väljer bort ett antal olika företag, och där har vi en princip som används väldigt snarlik den som Svenska kyrkan använder. Sen gör man ett urval och tittar på: ja men okej, de här företagen är lite extra hållbara, då kan man vilja övervikta i de fonderna eller i de företagen, och kanske välja bort företag som inte har valts bort på grund av att de är i en industri som vapen eller pornografi eller tobak eller alkohol, men de är ändå inte bra ur ett hållbarhetsperspektiv, och då väljer man bort dem. Och sen den tredje nivå man kan arbeta på, det är det påverkande som då Öhman arbetar på, genom att rösta på stämmor och prata med bolagen. Så att där tycker vi att vi har fått ihop ett jättebra alternativ för hållbart sparande.

Caroline: Jag tycker det är lite svårt det här med hållbart, för jag tänker klimat. Och sen när du nämner vapen, alkohol, olja till exempel, eller olja i klimat, men vapen, alkohol, pornografi, då är det ju liksom en annan realm av hållbart. Så det finns flera olika områden inom hållbart. Och jag tror också att de människorna, våra lyssnare och tittare som har frågat, också har sin egen uppfattning kring hållbart. Så jag tycker det är jättebra att ni har tagit tid på er och gör det ordentligt.

Varför Svenska kyrkans kriterier

Jan: Men kan du inte berätta lite så här om Svenska kyrkans? För man kan faktiskt ladda ner Svenska kyrkans kriterier för hållbarhet. Vad var det som gjorde att ni landade just på Svenska kyrkan?

Patrik Adamson: Jag tycker att det är ett ganska genomarbetat ramverk som man kan utgå från, som är tydligt och konsekvent. Och sen Öhman, som är den förvaltaren som vi har valt att samarbeta med kring det här, de följer de riktlinjerna också, vilket var en av anledningarna att vi tyckte att det var en bra partner att gå med. Och det man kan säga där, det är att det är viktigt att ha ett konsekvent tänk kring hållbarhet och följa väldigt konsekventa riktlinjer. För en fond som är märkt hållbar kan ha helt andra inriktningar än en annan. Så att om man förenklar lite kan man säga att den här fonden tycker det är okej att investera i tobak, och den här fonden tycker det är okej att investera i vapen. Och sen om man köper båda två, då har man både tobak och vapen. Och till slut, om man lägger ihop tillräckligt många, så har du alltihop. Så därför är det väldigt viktigt att bara följa ett bra ramverk.

Jan: Precis. Och sen skulle du säga, för det här var ju en sån grej förut, för några år sedan så var det ju en motsats mellan att investera etiskt och hållbart och att man fick betala en premie för det. Alltså att man sa att antingen så är du hållbar, och då får du betala för det. Och så var det ändå många av oss som var så här: ja men då får jag väl betala för det, för jag vill ändå sova gott om natten. Och som du var inne på innan, var det för er också att det ska vara billigt. Ser du fortfarande något skifte i branschen på det där? Eller är det bara att ni, för jag vet ju att ni är grymt duktiga på att förhandla avgifter, är det bara att ni har förhandlat avgifter som tusan? Eller börjar man se ett skifte?

Patrik Adamson: Vi är ganska nördiga när det kommer till att förhandla. Så det har vi gjort här, precis som vi gör på alla andra områden för våra kunder. Jag kan ju säga att det är väl någonting som jag är lite irriterad på i branschen, för jag ser ingen anledning till att det ska vara signifikant dyrare att investera i hållbara fonder. Om man tittar på ett makroperspektiv också, lite hur det har blivit internationellt, då har ju aktiv förvaltning varit under press. Man har tävlat om den bästa aktiva förvaltaren, och sen ser man att flöden går över till indexfonder. Och då har man börjat tävla om vem som är den mest etiska förvaltaren. Då skapar man olika ramverk för, just som du sa tidigare Caroline, att det här är en speciell version av hållbarhet som man hoppas ska appellera till en viss kundgrupp. Och då får den kundgruppen betala mer för just den versionen av hållbarhet. Och det tycker inte jag riktigt om.

Jan: Och därför...

Patrik Adamson: Sa vi från början att när vi gör det här, då ska det vara till en väldigt låg avgift.

Avgiften: max 0,24 procent

Jan: Men kommer det påverka, om ni tittar på den hållbara portföljen? För du sa innan att man kommer kunna kryssa i någonstans att jag vill ha en hållbar portfölj eller jag vill ha standardportföljen. Ja, den breda. Kommer det vara någon motsättning mellan dem, eller är den förväntade avkastningen samma för båda? Eller hur tänker ni kring det?

Patrik Adamson: Här kan man säga att det finns lite olika skolor som tvistar. Det ena argumentet går ungefär så här: eftersom de här bolagen är hållbara så har de framtiden för sig, och därför borde de kunna växa och bli mer värdefulla, och därför borde man få en överavkastning genom att investera hållbart. De här andra bolagen, som inte möter de här kriterierna, de kan råka ut för olika risker, PR-risker, oljespill, vad det nu kan vara för någonting. Så det är det ena argumentet. Argumentet mot det, då säger man: jo men då är de redan högre värderade, de hållbara bolagen, i så fall. Den andra skolan säger att jo, men eftersom det blir mer och mer fokus på hållbara bolag, så blir det fler och fler som vill ha dem, och därför trycker man upp priset, för det är fler och fler som köper dem utan att det finns så att säga substans i det, utöver just att de har den här hållbarhetsstämpeln som gör att fonder vill köpa dem. Man kan väl säga att de lärde tvistar om de här olika skolorna.

Jan: Men det är inte som att om jag väljer den vanliga och ohållbara, så kommer den gå dubbelt så bra som den...

Patrik Adamson: Så är det inte, utan det kommer vara en viss skillnad. Men den stora skillnaden tror vi fortfarande är avgiften. Om man betalar 1 procent, istället för som i det här fallet ungefär totalt 0,4 procent, så blir det en jätteskillnad. Och det är viktigt för oss att vår avgift fortfarande är max 0,24 procent, och sen lägger man på avgiften för förvaltningen under, där den breda aktiedelen kostar ungefär 12 baspunkter och den här hållbara kostar 13 baspunkter. Alltså 0,12 och 0,13 procent. Så det är väldigt, väldigt likt. Och det är den största effekten.

Jan: För när du var här för typ ett och ett halvt år sedan, eller två år sedan, så var du precis i början av de här tankarna. Så när du tittar tillbaka nu, ett och ett halvt år sedan, efter allt det jobbet, för jag vet, jag har ju tjatat på det varje gång vi pratar, hur går det med de hållbara fonderna? Vad är du mest stolt över?

Patrik Adamson: Om du tänker på den här hållbara...

Jan: Ja, precis.

Patrik Adamson: Jag tror att det som är roligt, som sagt, är att vi kan erbjuda ett hållbart alternativ som är konsekvent i ett väldigt bra ramverk och till en låg avgift, så att man inte behöver betala extra för att göra det valet. Det känns jättebra verkligen. Och sen kan man säga, det som lite är priset man betalar, det är inte avgift, men när man väljer hållbart så blir det inte lika många bolag man blir investerad i. Så på det breda alternativet hos oss får man på aktiesidan ungefär 6 000 bolag, men sen om man har screenat bort, då kommer man ner till ungefär 800 bolag i det här hållbara alternativet.

Hur många bolag screenas bort?

Jan: Precis, undrade hur många det är. Va? Screenat bort, 5 200 bolag.

Patrik Adamson: Ja, det som försvinner framför allt, det är att vi har ju ganska många småbolag som är inkluderade i det breda alternativet. Och när du kommer ner till global hållbarhet för mindre bolag, då finns det inte sådana alternativ att investera i.

Jan: Och då chansar ni inte ens, utan ni bara plockar bort dem.

Patrik Adamson: Nej, då plockar vi bort dem. Precis.

Jan: Shit, det var ju en lite, va?

Patrik Adamson: Så det blir ju en stor skillnad i antalet bolag.

Caroline: Men kan man se vilka de hållbara är, de bolagen? Eller nej, det går inte.

Patrik Adamson: Nej, det har vi inte så att man kan se exakt det. Men det kommer finnas lite information som visar var man screenar bort. Det som händer här är att det blir en annan fond, och nu investerar vi istället kundens pengar. Men hur gör man förvaltning, när vi tidigare har valt ut Vanguard till exempel i stor utsträckning? När vi då tittar på hållbarhet, då kan vi tyvärr inte i dagsläget välja Vanguard-fonder längre, för de har ett annat ramverk som vi tycker inte lämpar sig lika bra som det som Öhman har erbjudit.

Jan: Men det är fortfarande så här passivt? Det är inte någon som sitter och väljer?

Patrik Adamson: Nej, det är det inte. Det finns en lite mer-komponent i att förvaltaren kan välja vissa bolag ur ett hållbarhetsperspektiv, men den grundläggande idén är fortfarande passiv. Ingen marknadstajming, ingen överviktning mot... nej, så är det inte. Men det som är problemet där, som sagt, det är att det hållbara utbudet fortfarande är ganska kraftigt begränsat, och det är därför det tog oss ett tag att komma fram till den här nya produkten.

Svensk trend eller global, och bolagets neutralitet

Caroline: Men då undrar man ju, är det vi i Sverige som är inställda på hållbarhet? Eller är det en global trend inom finanssfären?

Patrik Adamson: Jag vill säga att det är mer en global trend, men jag tror vi i Sverige ligger tidigt i att vi vill ha det. Och där kan jag också säga att från vårt perspektiv så gör inte vi någon bedömning eller ett omdöme att man ska välja det ena eller andra. Vi har ju den filosofin att vi hjälper kunden i stor utsträckning och väljer ut fonder och liknande. Det här ser vi lite mer som ett personligt beslut, att man kan välja det som man själv tycker känns bra. Lite som man väljer ekomjölken eller den vanliga mjölken. Men vi som bolag har ingen preferens åt det ena eller andra hållet. Det är jätteviktigt.

Jan: Det gillar jag, för det har ju du och jag pratat om i många avsnitt, när vi hade Fika tillsammans också. En av dina invändningar mot finansbranschen var så här: att om jag som sitter på andra sidan bordet från kunden tjänar olika beroende på vilket val kunden gör, så kommer det aldrig bli rent. För då har jag alltid en preferens.

Patrik Adamson: Och det är ju jätteviktigt att säga här. För oss, intjäningsmässigt, så spelar det givetvis ingen roll om kunden väljer att gå mot hållbarhet och det utbudet, eller det bredare utbudet. Det spelar ingen roll.

Jan: Nej, schysst. Bra. Det här kommer kanske vara en dum fråga, men har ni en tanke på att, till exempel om det kommer 200 nya bolag som är screenade, kommer de läggas till? Det kommer vi göra. Det här kommer absolut utvecklas över tiden.

Patrik Adamson: Precis som det har gjorts med den breda portföljen, som vi har utvecklat över de senaste två åren. Så kommer vi fortsätta utvärdera och titta hela tiden på vilka alternativ som finns. För det är också viktigt att säga att vi har ju valt ut Öhman i det här fallet för att vi tycker att de är bäst. Men som det alltid är, så kommer man tycka att det kommer något annat som är nyare och bättre för kunden. Då kommer vi lägga till det. För vi arbetar för våra kunder.

Kan man kvantifiera klimatnyttan?

Jan: Och så här sista frågan på det, jag tänker, det här håller på för att vi har typ 30–40 andra frågor som vi ska gå igenom. Men jag såg ju någon undersökning från Världsnaturfonden. Den har jag sett ett par gånger. Men det var att typ MSCI World, alltså en global indexfond, 100 000 kronor, gav upphov till ungefär 3 ton koldioxid. Investerar man i tyska börsen, så var de en riktig skitnedskitare, för det var 6 ton. Och jag tror att svenska börsen låg också någonstans under 13. Har ni kvantifierat det på något sätt, att om jag tar det hållbara jämfört med det breda, då är jag så här mycket klimatsmartare?

Patrik Adamson: Nej, det har vi inte gjort. Jag tycker också, jag har läst liknande rapporter, och min bild, utan att vara någon expert på koldioxidutsläpp, det är att man kanske är lite för snabb med siffrorna där. Jag har hört att det ibland sägs att om du väljer hållbart med lågt koldioxid, då kan du köra bil fortfarande. Och det där känns ju väldigt... ja, det blir liksom en sån konstig grej. Det är också väldigt svårt att förhålla sig till de här olika måtten. Så att, nej, vi har inte kvar... vi nöjer oss med att säga att vi tar bort den här typen av bolag i den här förvaltningen som då Öhman har valt ut. Och sen har man ett ytterligare fokus på påverkansarbete inom den förvaltningen. Men vi har inte tänkt att kvantifiera det så att säga.

Dåligt samvete som aktieägare

Jan: Nej, för grejen är så att det här är en sån fråga som jag egentligen kan skicka ut till er läsare. Någonting som jag har funderat mycket på. Det är så här: säg att jag skulle köpa SAS-aktien. Då har jag dåligt samvete för att jag har bidragit till ett företag som släpper ut mycket koldioxid. Men om jag då reser med ett SAS-plan och har dåligt samvete redan för att jag flyger med ett SAS-plan, behöver jag ha dåligt samvete som aktieägare? Alltså förstår du, var någonstans räknas den gränsen? Men du ska inte behöva svara på det. Det är min egen lilla funnes. Det är din egen lilla funnes. Då behöver jag dubbelskämmas.

Patrik Adamson: Det här är ju svårt. Det går att borra ner, om man kan komma fram till om det här bolaget är hållbart eller inte. Det går att gräva sig väldigt djupt ner i det. Det vi hade som mål när vi skapade det här, som vi är jättenöjda att vi har lyckats med, det är också att göra det väldigt enkelt att välja. Man behöver inte välja ut egna listor. Man kan säga: istället för att jag väljer en bred förvaltning, så klickar jag här, och så får jag den hållbara förvaltningen. Att det är, i princip lika billigt, det skiljer 0,01–0,02 procent mellan de olika alternativen. Och att det finns ett tydligt ramverk. Man kan läsa: det här är det som gäller, det här är vad jag får. Ja, precis.

Jan: När kommer jag kunna välja det här?

Patrik Adamson: Så det vi gör nu är att det här kommer redan idag, på sajten på Lysa. Och när man blir kund, så kan man då välja hållbart. Eller om man redan är kund, kan man logga in och så kan man klicka i att jag vill ha det här kontot till ett hållbart konto. Och så har man då föranmält sig. Och nu i november så kommer vi då switcha över, att det automatiskt byts, det som är på det här kontot, till det här nya hållbara alternativet.

Vill man vara riktigt hållbar: läkhinken

Jan: Coolt. Ja. Så nu, medan jag klippte i kameran, så hade ni en jättespännande konversation. Det måste vi ta upp här. Du sa så här, att det pekar om man vill vara riktigt hållbar.

Patrik Adamson: Det finns ju som sagt, man tvistar här också om, okej, om jag väljer ett hållbart alternativ, vilken påverkan har det egentligen, förutom att det känns bra? Och där är väl också juryn lite ute, så att säga. Det man däremot kan konstatera är att om man vill vara väldigt hållbar, då ska man kanske välja att investera i ett fåtal bolag som är med och driver den hållbara tekniken framåt. Och då nämnde du batterier till exempel. Elbilar till exempel. Solpaneler kanske.

Jan: Jag älskar ju det där med problemet. Jag tänker till exempel video och vad det heter, Betamax. Ja, precis. Man har ju liksom ingen aning om vilken som kommer att slå.

Patrik Adamson: Och det är det som är problemet. Då är ju det här högriskinvesteringar. Man får inte den här breda diversifieringen. Så det är en hög risk att du förlorar de pengarna du har satt in. Så det är... det är läkhinken.

Caroline: Ja, men det blev det ju.

Den största påverkan: skänk avgiftsskillnaden

Patrik Adamson: Och sen så är den andra grejen som man kan tänka på också. Jag tror man brukar säga, har den som har mest påverkanspotential, det är att om man ligger på en hög avgift idag, man betalar 1–1,5 procent, och sen betalar man en betydligt lägre avgift, då kan man ta skillnaden däremellan och skänka den till välgörenhet. Det tror man, om man tittar lite på vad forskningen säger, så är det det som ger absolut mest positiv effekt.

Caroline: Jag fattar inte. Vem ska ligga på hög och vem ska ligga på hög?

Patrik Adamson: Nej, men om du har betalat mycket för ditt sparande, och sen så väljer du istället, eller det behöver inte ens vara hållbart, det kan vara brett, och sen väljer du en lägre prispunkt istället, då sparar du pengar varje år däremellan. Och då kan du räkna ut hur mycket det är som jag har sparat, och sen tar man och skänker de pengarna till en välgörenhet. Och det kan göra stor skillnad. Det kan göra stor skillnad, beroende på vilken välgörenhet man väljer. Så det verkar som att det forskningen är mest överens om, det är att det är det som har störst påverkanspotential.

Caroline: Vad spännande. Vi får kolla vad det är för forskning. Jag gillar ju det.

Jan: Det är sådant jag brukar göra kring räntor. Ibland när folk frågar så här: ska man ha fast eller rörlig ränta? Så säger jag så här: ta rörlig ränta, låtsas att du har en ränta på 3 procent, och sen amorterar mellanskillnaden, för då klarar du en räntehöjning upp till 3 procent utan att det påverkar din ekonomi. Så det är mycket sådant. Man lurar sig själv. Men vet du vad? Nu måste vi tillbaka till frågan. Så sammanfattningen är så här: man kan spara hållbart hos er, vilket är skitbra. Man kan gå in och kryssa i det på sitt konto. Och det kommer att flyttas över tid.

Patrik Adamson: Då flyttas det nu, när vi drar igång den här förvaltningen, vilket sker i november.

Jan: Ja, grymt. Och är det fler frågor, så tar vi dem i anslutning till avsnittet, så vet jag att ni har svarat innan.

Patrik Adamson: Ja, det fixar vi.

Smart sparande är inte spännande

Jan: Bra. Jag tänker, när vi hade Fika tillsammans för ett tag sedan, så sa du en sån här mening som har fastnat hos mig. Som jag tänker, det här måste du få höra. Smart sparande är inte spännande.

Patrik Adamson: Ja.

Jan: Kan du inte bara säga...

Patrik Adamson: Vi har funderat lite på vad det är som vi tycker är smart sparande egentligen. Och det som vi kanske vänder oss lite mot som bolag, det är att det mesta snurrar snabbare och snabbare i samhället. Man är mer och mer fokuserad på att konkurrera om uppmärksamhet och att allting ska vara spännande. Och det här har blivit någon slags sanning för alla bolag. Och det får vi höra också ganska mycket: ni måste göra produkten spännande, och ni ska gamifiera den, och det är bra om folk loggar in ofta. Och då tänker vi: nej, så är det inte. För om du sparar smart, då är det mer förutsägbart. Du kan tänka på det lite mer. Du sätter undan pengar hela tiden så att du har pengarna när du behöver dem. Och om det svänger väldigt mycket upp och ner, så blir det väldigt spännande varje gång man går in, och då är det inte smart. Så då landar vi i det här att smart sparande är ju inte spännande.

Om du sparar smart, då är det mer förutsägbart. Om det svänger väldigt mycket upp och ner, så blir det spännande varje gång man går in, och då är det inte smart.

Caroline: Vi har ju pratat om det, att man ska inte vara inne på sitt sparkonto, eller där man har pengarna, så väldigt ofta, för då börjar man göra dumma beslut.

Varför Lysa inte har någon app

Jan: Eller ta dumma beslut. Jag tänker att vi ska komma till, för angående app så har det kommit massor av frågor, Nathalie, Rickard med flera, du vet, så här: jag hittar inte deras app. Vilket man får tro att de inte har en. Kommer de utveckla en? Och sen är det roligt.

Caroline: Och sen kommer Anders.

Jan: Att svara på det här: det är jättebra att det inte finns någon app, så att man glömmer bort pengarna man har på Lysa. Ja, men det ligger ju inte i det. Och vi satt ju och funderade också kring...

Patrik Adamson: Vi har funderat på det också, den vanliga frågan vi får om vi kommer att lansera en app. För nej, vi har ingen app, så man har inte missat någonting, att det fanns en app. Så det vi har fokuserat på däremot, det är att göra hemsidan väldigt mobilanpassad. Och man kan sätta ett bokmärke på hemskärmen och gå mot den på det sättet. Men anledningen till att vi inte har en app, det har lite att göra med det här, kanske, att tanken är inte att man ska logga in hela tiden. Så vi ser inte det som ett jättestort fokus för oss, därför, att göra det mer tillgängligt för snabba inloggningar.

Jan: Jag hade ju ett förslag till det, som var så här: man får bara logga in en gång om året.

Patrik Adamson: Det är väldigt viktigt att man alltid ska ha tillgång till sina medel och kunna ta ut dem snabbt. Det är inte på det sättet. Men om man ska säga, när vi prioriterar allting vi ska göra, att göra det enkelt att sätta sig på bussen och logga in tre gånger om dagen, det är inte så högt upp på vår prioriteringsskala. Sen förstår ju vi också, och håller med om, att det finns ju de som kanske bara vill använda en app och logga in då och då. Och då ska vi jättegärna vilja tillhandahålla den. Det som är problemet lite, det är bara ett rent kostnadsproblem, och att vi är lite snåla. Nu har vi tre stycken så kallade frontend-utvecklare som sitter och utvecklar webben, som ni ser när ni går in på lysa.se och loggar in. Och om vi då har en Android-app och en iPhone-app och en hemsida. Och en hemsida. Då vill vi att alla funktioner ska komma ut samtidigt på alla de här tre olika plattformarna. Så då behöver vi tre personer, lite förenklat, på Android-appen, och vi behöver tre personer också på iPhone-appen. Så det är sex till personer. Och det kommer ändå vara svårt att få alla att bli klara samtidigt, så att det här till exempel hållbara alternativet släpps på alla plattformar vid samma tillfälle. Så att det är lite en utmaning då, som bolag, att hålla alla de plattformarna levande och uppe på samma utvecklingsnivå.

Caroline: Ja, och det kostar ju en massa pengar, ju. Som man faktiskt kan lägga på annat också.

Patrik Adamson: Så är det. Så det är bara det att vi inte har prioriterat det. Om ni frågar mig, kommer vi ha en app när vi fortsätter växa, om några år? Ja, absolut. Men det ligger inte topp på vår prioriteringslista just nu.

Antalet inloggningar och olustkänslan

Jan: För det där sa du också, när vi fikade tillsammans. Då frågade jag: vad är ett vanligt misstag? Och då sa du också det här: jo men antal inloggningar. Du hade någon statistik.

Patrik Adamson: Ja, vi har ungefär 5 000 inloggningar per dag. Och det tycker vi är lite högt.

Jan: Ja, men tack, och det är 23 000 kunder, tyckte jag du sa.

Patrik Adamson: Ja, precis. Och då kan man säga, det där tycker nog de flesta internet-startupbolag är jätteunderligt, för du vill maximera antalet inloggningar.

Jan: Typ Facebook, hur kan vi göra så att du sitter så många timmar som möjligt? Och ni är så här, hur får vi folk att inte logga in?

Patrik Adamson: Och det där är en ganska enkel förklaring. För när man investerar i aktier och obligationer, speciellt på aktiemarknaden, då vet vi att 48 procent av alla dagar, då går börsen ner. Och 52 procent av alla dagar, då går börsen upp. Men det fungerar på det sättet för de flesta människor, att när det har gått ner en procent, då tycker jag att det är mycket jobbigare än den positiva känslen jag får när det har gått upp en procent. Så de där balanserar inte ut varandra. Så 48 procent av alla dagar, då mår jag sämre på grund av att det har gått ner när jag tittar på det. Jag får en liten olustkänsla, det var inte kul att det har gått ner, än den eufori jag känner när det har gått upp 52 procent av alla dagar. Och där är forskningen entydig, att om man loggar in varje dag under ett år, då blir man olyckligare. På det sättet.

48 procent av alla dagar går börsen ner. Och nedgången känns mycket jobbigare än uppgången känns bra. Loggar du in varje dag under ett år, då blir du olyckligare.

Jan: För även om det har gått upp, så är det inte samma känsla. Nej, det väger inte upp.

Patrik Adamson: Så det här har ju inget att göra med att du ska ha tillgång till att ta ut dina pengar. Det ska vara jättelätt att logga in, jättelätt att ta ut pengarna när man behöver dem. Men man vinner inte så mycket på att logga in varje dag och titta, utan man blir bara lite mer stressad över det.

Jan: Det där är ganska rövligt. Ofta så frågar man folk: visste du att Stockholmsbörsen slått rekord? Jag var så här: nej. Men du är ju så privat, du ska ju ha koll. Nej, men jag loggar inte in. Av just den anledningen. För jag tänker så här rent, ju längre tid det går mellan mina inloggningar, desto större är sannolikheten att det har gått plus. Ja, och så är det ju.

Patrik Adamson: Ja. Sen innebär ju inte det att man inte ska hålla koll på hur det utvecklas. Det finns ju de extremer som säger att man ska glömma bort det här, och sen blir man jätteglad när man upptäcker det. Det tycker jag är nog lite väl extremt. Man ska ju logga in så man håller koll på det. Men just det här att logga in flera gånger om dagen, eller varje dag, och titta på det, då är det bättre att göra det mindre ofta.

Hur ofta bör man logga in?

Caroline: Hur ofta kan det vara optimalt? Är det en gång i kvartalet?

Jan: Jag ska säga en gång i kvartalet.

Patrik Adamson: Och jag håller med. Något sånt där.

Jan: Det där hade jag ju tyckt vore jätteroligt. Nu när man loggat in: nu har du fyra inloggningar kvar det här året. Ja, fast man vill.

Caroline: Ja, men jag är lite för... nej, jag kan skänka...

Patrik Adamson: Så kan man inte säga. Jag tror det kommer vi inte införa, ska du förstå vad jag menar.

Caroline: Men jag undrar då, okej, vad ska man titta på då, när man loggar in en gång i kvartalet egentligen? Man kollar, vad är det man kollar?

Jan: Egentligen ingenting.

Patrik Adamson: Nej, men det är väl det man ska hålla koll på hela tiden, och det är bra att fundera över, det är ju om man har tagit en risknivå som man är komfortabel med. För det vi vill undvika, det är ju att kunder kanske har tagit lite för mycket risk så att man mår dåligt av det. Och då vet vi att om börsen faller, då kanske jag tycker att det här börjar kännas jobbigt, jag får lite svårt att sova och liknande. Och då har man tagit lite för mycket risk. Man kan hålla koll på om man har rätt risknivå. Är man komfortabel med att det svänger på det här sättet, eller känns det jobbigt att logga in i så fall? Men då har man kanske för mycket risk.

Caroline: Och då kan man ändra det.

Det vanligaste misstaget: att ändra efter en korrektion

Jan: För det sa du också, jag gillar ju att prata om det som är bra, men det är ofta inte där man lär sig, utan man lär sig ofta av misstagen. Och då brukar det alltid vara så här: vad är det vanligaste misstaget? Och då sa du också till mig något så här, att folk ändrar fördelningen efter en marknadskorrektion.

Patrik Adamson: Precis. Och det är jättevanligt, och det ser man överallt i finansbranschen. Om börsen går ner 5 procent, då börjar kunderna ändra sin risknivå. Om den går ner 10 procent, då är det fler som börjar ändra. Och det man gör då, då säljer man av aktier. Och om det är 15 procent som har gått ner, då är det ganska många som ändrar om och drar ner. Det är ju lite det tråkiga som har inträffat, vilket är jättetråkigt, att det går ner. Det kan ju vara en månadslön eller mer som man har förlorat, bara på grund av att börsen har gått ner. Men det har ju redan inträffat.

Caroline: Man kan inte plåstra om det genom att...

Patrik Adamson: Precis. Och imorgon är ju en ny dag. Då kan ju börsen gå upp eller ner. Men anledningen till att man investerar i börsen, det är för att vi tror att på lång sikt så kommer den att gå upp. Så det ska jag säga är ett vanligt misstag. Och någonting som jag själv också var skyldig till historiskt. Nu har jag inte gjort det, tror jag, sen jag började med Lysa. Men innan det så var jag också lite marknadstajmare på det sättet.

Världens bästa tjänst hindrar inte dumma beslut

Jan: Det är en klassiker. Men också en annan grej, som när jag har varit ute och träffat många läsare och hållit workshopparna. Det är en grej som har slagit mig det senaste året. Och det är så här: att även om jag, jag gillar ju jättemycket att säga att det är en av världens bästa tjänster, och även om jag inte har... det var inte det som var poängen. Nej, det var det jag hörde. Men även om jag har världens bästa tjänst, så hindrar den inte mig från att göra dumma grejer. Alltså förstår du vad jag menar? Och jag har på sista... det här har jag faktiskt inga belägg för, men jag har börjat säga att förmodligen kommer jag som sparare förlora mer pengar på mina dumma aktioner än vad marknaden kommer förlora åt mig.

Förmodligen kommer jag som sparare förlora mer pengar på mina egna dumma aktioner än vad marknaden kommer förlora åt mig.

Patrik Adamson: Förstår du vad jag menar? Så är det nog. Och det där är ju en liten balansgång. För vi har tänkt ganska mycket på det här. Om man ska säga, vad är det som vi är ute efter att göra egentligen? Det är att skapa någonting som är väldigt enkelt att använda. Och ett sätt som ligger i det här enkla, det är att det ska inte gå att göra helt fel. Och det jag menar med helt fel, det är att det ska inte gå hos oss att man väljer, att nu tror jag att Asien kommer gå jättebra, eller Ryssland, så att man flyttar över mycket av sitt sparande till just den heta regionen, eller ny teknik eller liknande. Så att alla portföljer man kan välja, eller alla kombinationer man kan välja hos Lysa, har vi optimerat så att man inte tar den här nationella risken, eller att man tar en viss teknisk risk. Det man kan göra som kund däremot, det är att man kan ändra sin risk upp och ner. Och sen kan man välja att ta ut pengarna. Och där vill inte vi lägga några större begränsningar. Vi vill alltid att kunden ska kunna ta ut alla sina sparmedel hos oss så fort som möjligt om man vill göra det. Och vi vill också att kunden ska ha kontroll att kunna ändra sin risknivå.

Begränsningarna: en gång i veckan och treårshorisonten

Jan: Men det vet jag också, från början så kunde man ändra flera gånger om dagen.

Patrik Adamson: Ja, så det vi har ändrat är att man bara kan ändra en gång i veckan. Och det är också för att vi inte ger en bild av att man kan marknadstajma med vår tjänst. För det kan man inte på något sätt. Sen har vi några begränsningar. En sådan begränsning vi har, det är att om du har en horisont kortare än tre år, så sparande kortare än tre år, då kommer vi inte att tillåta kunden att ta mer än 50 procent aktier. För om man säger att jag behöver de här pengarna om tre år, då ska man inte ha jättemycket aktier, för det kan komma en finanskris nästa år. Och då har man inte tid under de två åren som är kvar att jobba igen de pengarna som man behöver ha. Så där har vi faktiskt lagt in också begränsningar. Men...

Jan: För jag tänker det här som vi pratar om nu, det här att ni hindrar. Precis. För jag fattar ju er, vi kan aldrig hindra kunden från att ta ut sina pengar, för det är liksom döden för affärsmodellen. Men samtidigt så tänker jag liksom så här: ni släppte ju en sån här pressrelease häromveckan, det var så här att vi har passerat 3 miljarder. Så visar ni graferna. Och det första jag ser i den där, det är så här hösten 2018, så här flatline, när allt annat var exponentiellt. Och då tänkte jag, nej, det där är garanterat vad som hände, vi hade en skakning på 20 procent och folk slutade. För det enda jag kunde tolka var att folk slutade sätta in pengar. Jag kunde inte se uttag, men jag gissar att folk gjorde uttag också.

Patrik Adamson: Och så var det, det var fler uttag än normalt. Jag ska nog säga att det var inte jättemånga fler uttag. Det man får tänka på, den här grafen som händer, den visar ju totalt förvaltat kapital. Så aktiesidan följer därmed ner 20 procent också. Och eftersom två tredjedelar av alla pengar som är investerade hos oss ligger på aktiesidan, då blev det ju ett fall där på en 12, 13, 14 procent som hade gått ner. Men eftersom folk fortsatte att göra insättningar i stort, så blev det flatt istället. Men absolut, det var så att vi såg färre insättningar och lite fler uttag under den perioden.

Jan: Jag brukar ju säga så här, att man ska bara ändra strategi om målet har ändrats. Håller du med om det? Om det går ner, nej, ta inte ut pengarna om du inte behöver det. Kan man säga så?

Patrik Adamson: Ja, det tycker jag.

Caroline: Men man har ju olika uppfattningar om när man behöver pengarna. Jo, så är det ju.

Genomsnittskunden och månadssparandet

Jan: Men nu var du också inne på det här lite. Jag tycker ju om, som de flesta andra, att jämföra. Om man tittar på, för nu har ni 3 000 miljoner under förvaltning, vilket är ju jättekul, 3 miljarder, det är häftigt. Och 23 000 kunder. Så då gjorde jag lite snabb matte. Genomsnitt 130 000. Stämmer det, eller är medianen annorlunda?

Patrik Adamson: Medianen är lägre. Så det är snittet, men medianen är väl närmare 30 000. Och det är för att det är några kunder som har mer pengar. Och sen har vi några kunder som precis har börjat spara hos oss, som har några tusenlappar. Och det vi ser också, det är att väldigt många av våra kunder har månadssparande, vilket vi tycker är kanon. Så varje månad nu så är det närmare 50 miljoner som kommer in i månadssparande. Och det är två tredjedelar av våra kunder som har ett aktivt månadssparande.

Jan: Det är som att man blir glad. För alla andra siffror jag sa under en undersökning från Swedbank, att var femte svensk kan inte täcka en oförutsedd utgift på 3 000 kronor. Så det är så här, allt är så jävla deppigt när man kollar på privatekonomiska siffror. Så det där var ju så bra. Det är fina siffror. Det finns hopp.

Patrik Adamson: Det är jättekul. Och vi hade förstått lite, man har ju lite tankar om hur det kommer gå när man startar en tjänst. Och vi tänkte väl att det borde vara väl lämpat för månadssparande. Man sätter upp det, och sen skickas pengarna in, man får en bekräftelse och sen investeras alltihop, men man behöver inte bry sig om det. Men det har varit en större efterfrågan på månadssparande än vad vi trodde, och det är jätteroligt.

Jan: Och sen gillar jag också det som du säger, som är en effekt av det där med genomsnittet. Och det sa du också bara så här, en bisats till mig vid ett tillfälle, som har fastnat hos mig. Du sa så här: det som också är schysst med en fondrobot, det är att du får samma fonder oavsett om du sätter in 10 miljoner eller 10 tusen. Att det är liksom inte det här som alltid annars är, som jag stör mig på i finansbranschen, att det inte är rättvist. Småspararna blir alltid de som står sist i kön.

Patrik Adamson: Du får exakt samma förvaltning hos oss. Det är ingen skillnad. Oavsett hur mycket pengar du sätter in, så är alltid förvaltningen densamma. Det är samma fonder vi investerar i, och det ombalanseras på samma sätt.

Samma fonder oavsett om du sätter in tio tusen eller tio miljoner

Jan: Det tycker jag är sjukt. Det har jag inte ens sagt till dig, men vi ska göra ett avsnitt om det där. Jag har några konkreta fall där småspararna fick köpa en aktie för 28 kronor, och sen var det andra som fick köpa den för 23 kronor samma vecka. Och det är så här, jag bara...

Caroline: Är det för de som hade mer pengar då?

Jan: Vi kan gå in på det.

Caroline: Men förlåt.

Patrik Adamson: Jag ska bara säga en grej, så det blir tydligt. Det som vi gör, det är så att även om förvaltningen är samma, allting sånt, så är det så att om man sätter in mycket pengar, då kan man få en lite lägre förvaltningsavgift också.

Jan: Och där gav vi typ 5 miljoner.

Patrik Adamson: Ja, det var det. Det största hoppet är om man sätter in 30 miljoner, istället för 0,24 så kommer man ner till 0,15 där.

Jan: Vi får ta växelpengarna, 30 miljoner.

Patrik Adamson: Så är det. Och det kan man säga, vi funderar faktiskt på att ta bort det där. För det är lite svårare att förklara den typen av steg i prissättningen. Men den viktiga principen där, det är att förvaltningen ska alltid vara densamma. Det är samma fonder, det är inte så att det finns ett annat fondutbud, eller att ombalanseringen fungerar annorlunda, eller pengarna investeras på ett annat sätt. Utan så är det. Sen har vi den där prissättningssteg som vi ska göra något med.

Vem är snittkunden hos Lysa?

Jan: Men det där är också roligt. Jag känner ju så här, ofta så brukar man säga att man börjar vänster och ju äldre man blir, blir man höger. Medan jag känner så här, jag började höger, och började mer och mer bli så här att jag blev vänster. Att det ska vara rättvist, det ska vara, folk ska ha samma möjligheter. Men skitsamma, innan, snittkunden, hur gammal, hur mycket månadssparar man, vad är fördelningen? Du hintade redan innan att fördelningen var två, tre.

Patrik Adamson: Ja, precis. Och man kan väl säga att det som är lite roligt, det är att det finns ingen typisk kund hos oss. Det är jättespritt över landet, det är jättespritt mellan åldersgrupper, och det är väldigt spritt om man månadssparar eller inte. Och vi vill ju vara en tjänst för alla som vill ha hjälp. Så det vi säger, det är att det finns ju folk som absolut vill göra det här själva, vill välja exakt vilken fond man ska ha, för dem finns det lite andra möjligheter. Men vi ska finnas där för dem som vill ha hjälp. Sen är det så att även om det är väldigt spritt, så kan man säga så här: men okej, om jag bara tar en kund, vad är det mest sannolikt att jag får fram för en kund? Då är det någon som är i åldern 35 år och som har ett månadssparande.

Jan: Och hur mycket är månadssparandet ungefär? Alltså pratar vi så här några hundralappar, eller några tusen?

Patrik Adamson: Nej, det är lite mer än det faktiskt, utan jag skulle säga att någon tusenlapp är vanligt.

Jan: Och fördelningen aktier och räntor?

Patrik Adamson: Ofta har man fler än ett konto, vilket man kan ha, så man har ett med lite mer aktier för ett syfte, och sen ett med lite mindre. Men snittkunden är två tredjedelar i aktier och en tredjedel i räntor.

Jan: Jag kan ibland tycka att det egentligen är lite högt. Vad är din spontana tanke?

Patrik Adamson: Jag kan också, det beror lite på. För det vi gör också, det är att om kunden har en kortare tidshorisont än ett år, då säger vi att vi inte är rätt tjänst för dig. Då borde du istället gå och sätta in pengarna på ett sparkonto med en schysst ränta. Och det är för att om man behöver pengarna inom ett år, då kan det svänga så pass mycket ändå under ett års tid. Det är lite för kort, så då är inte vår tjänst lämpad för det. Så att det är två tredjedelar i aktier, det har nog att göra med att kunderna, och också vi ser oss själva som en lite mer långsiktig investeringstjänst. Det är inte just de pengarna du använder hela tiden, så att säga.

När kommer Lysa erbjuda ett sparkonto?

Jan: För då tänker jag så här, Ulf.

Caroline: Har du en fråga?

Patrik Adamson: Ska du ta frågan?

Caroline: För att vara en komplett sparaktör jämfört med till exempel Avanza, saknar jag ett bra sparkonto. När kommer Lysa att kunna erbjuda detta? Jag skulle verkligen... Kan du tanken redan?

Patrik Adamson: Ja, vi har tänkt tanken. Vi har tittat på det och hur vi kan göra det. Och jag tror också det finns en stor efterfrågan. Det som är lite utmaningen för oss här, det är att då krävs det partnerskap med banker eller kreditmarknadsbolag, som i sin tur lånar ut pengarna. Vi vill aldrig låna ut pengar eller arbeta med skuld inom Lysa. Däremot kan vi ju ha partnerskap med någon som gör det. Och vi har några sådana diskussioner på gång. Vi är inte i mål med någon av dem, men jag kan bara hålla med Ulf att jag skulle jättegärna vilja ha det också. Men när vi gör det, så ska man säga att då ska det, precis som det var med hållbart sparande, vara en riktigt bra tjänst, och du får riktigt bra ränta som är jättelätt att använda.

Caroline: Jag måste bara fundera här nu på vad skillnaden är mellan det ni har och ett sparkonto. Förlåt att jag... Nej, det är jättebra. Tänk så att 17-åringar nu förstår skillnaden. Ni behöver inte låna ut pengarna då, väl, eller?

Patrik Adamson: Nej. Och som det funkar på ett sparkonto, det är ju att då sätter du in pengar på det sparkontot. Och det du gör egentligen, det är att du lånar ut dina pengar när de går in på sparkontot. Och i sin tur tar banken och lånar dem vidare till någon annan.

Jan: Det är därför det heter att ta inlåning.

Insättningsgaranti och varför pengarna hos Lysa alltid är dina

Patrik Adamson: Och tyvärr så är det allt som oftast i Sverige att man får 0 procent ränta. Nu pratas det om minusränta.

Jan: Minusränta.

Patrik Adamson: Det finns vissa som har det. Vissa banker har det över en viss nivå, och om du är företagare så får du det också. Men man ska säga, som privatsparare så ska man aldrig acceptera egentligen en 0-procentig ränta. Utan då finns det lite andra alternativ som man kan välja istället, som ger en lite bättre ränta, som till exempel SBAB och Landshypotek.

Caroline: Där man bara har pengarna och så får man en ränta på ränta.

Patrik Adamson: Man investerar inte dem. Och då kan man vara lite rädd att man sätter in de här pengarna, och den som jag sätter in dem hos ger i sin tur dåliga lån, då kanske de pengarna försvinner. Men då är det uppbyggt på det sättet att då går staten in, riksgälden, och täcker upp de pengarna som du har lånat in till banken, med insättningsgaranti upp till 950 000 kronor. Så man ska aldrig sätta in mer än 950 000 kronor på ett sådant sparkonto. Då kan man öppna fler olika. Och till skillnad från när du sätter in pengarna hos oss istället, då är det inte så att du lånar ut pengarna till någon, utan det är fortfarande dina pengar. Och sen tar vi de pengarna och köper fonder för det. Och det som är viktigt att komma ihåg där, då kan man säga att då spelar det egentligen ingen roll, eftersom de inte är utlånade så är det fortfarande dina pengar om någonting skulle hända, för det är du som äger fonderna. Så du behöver inte oroa dig för en utlåningsrisk, att riksgälden ska gå in, eller att om någonting skulle hända med Lysa, då skulle du fortfarande äga fonderna.

Vad händer om Lysa går i konkurs?

Jan: Vi har haft någon fråga kring det. Ja, precis. För det är också många så här: hur många år framåt har ni finansiellt? För det var ju den här artikeln i Dagens Industri här om veckan, som var så här: ja, de lanserade fondrobotarna, inte bara ni utan hela branschen, med buller och brak, men alla går back. Och liksom: vad händer om de går? Så jag tycker att vi kan ta frågan här från Joppe och Anders. Vad kommer att hända med mina pengar om det går i konken?

Patrik Adamson: Det är en jättebra fråga. Det som skulle hända då, det är att alla våra kunders medel och fonder är helt skilda från Lysas ekonomi. Det är ju superviktigt. Så jag tror att det som rent tekniskt skulle hända, det är att depåbanken, eller den som är förvaringsinstitut för fonderna, skulle gå in och kunna välja att antingen driva det vidare på samma sätt, eller att skicka ut pengarna, sälja av och skicka tillbaka pengarna till kunderna. Men då är inte det Lysas beslut i det fallet. Då finns det en process som man går igenom. Det som är bra och skönt för oss, det är att vi har långsiktiga, starka ägare. Så vi är välkapitaliserade. Vi har drygt 30 miljoner på banken. Vi börjar få upp mer förvaltat kapital nu, så nu förvaltar vi 3 miljarder. Och då har vi en intäkt på det på ungefär 7 miljoner kronor på de 3 miljarderna. Och det är ganska litet om man jämför de flesta förvaltarna som har högre avgifter. Men det ligger ju i vår modell att vi tror på skala och låga avgifter.

Caroline: Vad står det, en intäkt?

Patrik Adamson: Omsättning, så att de avgifterna som kunderna betalar till oss. Men det har ju hela tiden legat i planen. Om vi skulle ha lanserat det här, en robotrådgivare, och sen gått med plus någon dag efteråt, då hade man antagligen tagit ut alldeles för höga avgifter av kunderna. Så det har hela tiden legat i vår plan.

Jan: Så där är det också så här. Jobbe och Anders var ganska direkta. Hur många år framåt har ni finansiering? När går ni med vinst?

Patrik Adamson: Som det ser ut, så är det att om vi växer på samma sätt som vi har gjort de senaste tolv månaderna, och då pratar jag inte exponentiellt, att det ska öka sådär, utan det fortsätter på samma sätt, då kommer vi gå med vinst om två år. Och vi kommer klara oss med god marginal på de pengarna vi har på vår balansräkning. Sen har vi också, kan man säga, de ägarna vi har som är väldigt kapitalstarka, de tror ju på det här långsiktigt, de tror på själva fenomenet med digital förvaltning också, med låga avgifter. Så att vi känner oss ganska väl kapitaliserade, med starka ägare i ryggen.

Kommer det råvaror och guld?

Jan: En annan av de populäraste läsarfrågorna, det är ju så här Anders, Björn med flera. Guld- och silverfonder kan vara en avancerad option. Jag vill ha råvaror, när kommer det?

Patrik Adamson: Det kommer nog tyvärr inte att komma. Fan!

Caroline: Rätt, och varför?

Patrik Adamson: Ja, först ska sägas att det skulle inte vara så svårt för oss att lägga till det i plattformen. Det skulle vara ganska enkelt att göra. Men vi tror inte att det vore bra att lägga till det. Och det är för att när man tittar på råvaror, så är det ganska dyrt. Det finns en syntetisk kostnad på fonden, det finns också en kostnad på att förvara guld. Så det finns ganska mycket avgifter kopplat till det. Det är den ena biten. Men det här med att om marknaden går ner så brukar guldet gå upp, så det funkar jättebra rent tekniskt, att det har en låg korrelation. Det där är inte riktigt någonting som vi har sett heller i våra analyser. Så vi tycker inte att den fördelen med korrelationen motsvarar de avgifter man måste betala. Så därför har vi valt att inte inkludera det. Och då kan man fundera på, ska det finnas en avancerad funktion så att man kan klicka i det, ungefär som att man klickar i att jag vill ha hållbart eller brett? Men det tycker inte vi riktigt, för då blir plattformen lite för svår. För då måste våra kunder börja göra ett val. Ska jag ha med ädelmetaller eller inte? Det är svårt att ta ställning till det.

Jan: Och drar man ut det, så slutar det med Avanza och Nordnet.

Patrik Adamson: Ja, om man ska sitta och sätta ihop det där på ett speciellt sätt efter olika ädelmetaller. Det brukar vara så att guld brukar vara mer populärt, men sen brukar det finnas andra ädelmetaller man vill ha också. Vi tror inte att de avgifter man betalar och den kanske positiva effekten de har balanserar ut varandra. Så därför inkluderar vi det inte.

Jan: Jag håller med dig, och jag håller inte med dig. Jag håller med dig om att jag tycker faktiskt inte att det ska vara en grej i en nybörjarportfölj. Men jag håller inte med dig om att man inte ska ha guld i portföljen. Men det är väl skönt att vi inte har samma åsikt i alla grejer. Ska du ta frågan här från Rickard?

Förväntad avkastning på aktier och räntor

Caroline: Rickard frågar: vad kan man förvänta sig i avkastning över en längre tidsperiod? Från ett, aktiedelen, och två, räntedelen.

Patrik Adamson: Det är en jättebra fråga. Man kan se över en längre tidsperiod, då får man prata om en snittavkastning per år. På aktiedelen så ligger den ungefär på 7–8 procent per år. Och räntedelen ligger ungefär på 1 procent per år. Sen vet vi att särskilt på aktiedelen kan det där svänga väldigt mycket. Så det bästa året för Stockholmsbörsen, då gick det upp 67 procent, och det sämsta året, då gick det ner 40 procent. Men i snitt över tid så är det ungefär 7–8 procent man kan förvänta sig.

Kapitalförsäkring för företag och barn

Jan: Sen kommer vi till nästa mest populära fråga. Det är Tobias, Alexander, Johan, Anton, Rickard, med flera. Kapitalförsäkring. Två frågor: kapitalförsäkring för företag, och kapitalförsäkring för barnsparande.

Patrik Adamson: Kapitalförsäkring för företag jobbar vi mycket på just nu. För att få igång det, och få igång det på ett enkelt sätt, där man kan göra det helt digitalt. Så det hoppas jag vi ska få igång inom kort. Det är lite den utmaningen där som vi pratade om tidigare med sparkonto, att man är beroende av ett försäkringsbolag som stämplar det här kontot som en kapitalförsäkring. Så vi kan inte göra det helt själva.

Jan: Men kan det inte bli sånt så att ni kan få göra det i egen regi?

Patrik Adamson: Det hade varit väldigt bra att kunna göra det digitalt, men det är ganska svårt att driva ett försäkringsbolag. Det är en lång tillståndsprocess. Det är mycket regler man ska förhålla sig till. Det har ju vi som värdepappersbolag också givetvis. Men då blir det ett separat bolag som ska göra det. Och framför allt så krävs det ganska mycket kapital. Man vill ha ett minimumkapital om 50 miljoner i ett försäkringsbolag, ungefär, för att kunna driva det. Och då blir det en prioriteringsfråga, där vi säger att ni använder det nog bättre att samarbeta istället.

Caroline: Vad är nu en kapitalförsäkring? Om vi bara snabbt.

Patrik Adamson: Det är ganska komplext, kan man faktiskt säga. Och jag tror det är rättvist att säga att kapitalförsäkring var från början en skatteteknisk konstruktion. Jag tror man uppfann den på 70-talet. Där man sa att de här pengarna, istället för att ha dem på en vanlig depå där det är dina pengar, så lånar man ut de här pengarna till försäkringsbolaget. Och då är det försäkringsbolagets pengar, men det ligger i en försäkring, så den ska komma tillbaka till försäkringstagaren, och försäkringstagaren kan ta ut det. Och då gäller helt andra skatteeffekter. Och då är den skatten som man betalar där ungefär samma som man nu betalar på ett mer modernt ISK-konto. Anledningen att man vill ha fortfarande kapitalförsäkring när man är företag, just det, det är att ett företag får inte ha ett ISK-konto. Och om man då inte vill betala 30 procent i kapitalvinstskatt, då kan man istället välja att lägga in det på ett kapitalförsäkringskonto.

Jan: Så det är ett sätt att förvalta sig.

Patrik Adamson: Men det är väldigt konstigt och lite komplext. Alla behöver inte hålla på med det. Nej, det är inte så intressant heller.

Jan: Men ska man säga så här, under första halvåret 2020?

Patrik Adamson: Ja, jag hoppas på det. Här är vi då beroende av ett tredjepartsförsäkringsbolag. Och där vill ju vi ha det här som en smidig digital process, där man gör det på vår sajt, som inte inkluderar en massa med pappersarbete. Och det är det vi håller på att jobba med, att kunna integrera. Men eftersom vi är beroende av någon annan som ska göra jobbet också, så är det svårt för mig att lova ett datum eller annat.

Michael Burry och indexfondsbubblan

Jan: Ja, men bra. Marcus, det har ju varit nu för några veckor sedan, jag vet inte om du har sett det, men i Bloomberg så var det den här The Big Short, Michael Burry, som kritiserade sparande i indexfonder. Och då var det också många som sa, vad tycker du om Michael Burrys påstående om att vi befinner oss i en indexfondsbubbla?

Patrik Adamson: Det tror jag är helt felaktigt. För det kommer ju upp från tid till annan, nästan lite skrämselpropaganda om indexfonder. Att man skyller allt möjligt på indexfonder, och att indexfonder kommer skapa den nästa finanskrisen. Och det man ska tänka på först, det är att det finns ju ganska många som vinner på att driva den tesen i media. För då är man ofta själv en aktiv förvaltare som har högre avgifter, som förlorar tillgångar till indexfonder, som då är billigare och kanske har bättre avkastning. Men det man ska tänka på, en indexfond, vad den gör egentligen, det är att man replikerar ju världen så som den ser ut. Så att om det är så att på svenska börsen att Telia är 5 procent, då blir Telia 5 procent i indexfonden också. Om sen aktiva förvaltare väljer att köpa mer av ett bolag, för att de tror på det, och värdet på det går upp, då kommer indexfonderna följa efter och göra samma sak. Så de leder inte.

Den enda giltiga kritiken: syntetiska kontrakt

Patrik Adamson: Det finns en kritik, tycker jag, mot indexfonder, som är motiverad och som man ska tänka på. Det är att ofta är det faktiskt inte så, för att komplicera det, att den billigaste indexfonden är den bästa. För det man kan göra för att få ner avgiften, det är att man inte köper riktiga aktier och lägger in i fonden, utan istället så köper man så kallade syntetiska kontrakt, och man försöker syntetiskt replikera ett index. Och det vill man inte riktigt ha, för då vet man inte, de här kontrakten, vem som är motparten? Någon som har lovat att leverera en avkastning som index. Men vad händer nästa finanskris om den parten som har lovat inte finns? Så därför ska man i så lång utsträckning som möjligt ha fysiskt replikerande, riktiga aktiefonder. Och det är ett jätteviktigt urvalskriterium för oss. Det gör att om vi skulle vilja, så skulle vi nog kunna hitta ännu billigare indexfonder än de vi har. Men då skulle de vara syntetiska och inte fysiska.

Jan: Så att det är precis, för vi gjorde ett avsnitt om det här. Och då kan man säga att, har jag mina pengar, då kan jag bortse från den här ena kritiken, där man säger så här att du tar en motpartsrisk, för det är en massa derivat i indexfonder. Nej, den skiten har jag inte.

Patrik Adamson: Nej, alltså det man kan säga, det är att det är svårt att helt och hållet undvika den typen av syntetisk replikering och kontrakt. Vi försöker undvika det i så stor utsträckning som möjligt. Så vi försöker välja enbart fysiska. Men ibland så finns det något kontrakt, men det blir en ganska liten del av portföljen.

Jan: Precis, för när du och jag pratade om det, för jag brukar alltid försöka dubbelkolla research, så sa du så, ja, med exempel Vanguard-fonden. Kanske 1–2 procent av den kan vara en sån här syntet. För man gör det för att man har inflöden och utflöden, och det hade blivit för dyrt.

Patrik Adamson: Säg att du har 6 000 aktier i en fond till exempel, eller du har ofta färre än det, men säg att du har väldigt många bolag i en fond, och sen kommer insättningar ändå på 10 miljoner. Då är det väldigt svårt att sprida ut det på så många bolag, utan då väntar du tills du har ett antal tiotals miljoner innan du sprider ut det i den fonden. Och under tiden, för att du inte ska tappa avkastning på dem, då kan det ligga ett syntetiskt kontrakt på de pengarna som är på väg in, för så kallad likviditetshantering. Och det är ganska vanligt att man använder det i fonden.

Överkursfråga: TWR och hur avkastning mäts

Jan: Nu är vi mycket på överkurs. Vi ska ta två överkursfrågor till. Och här, det här händer inte ofta, så nu kommer kudos till Björn här. För jag kan vara så här, jag fattar inte ens Björns fråga. Och det låter som att Björn är väldigt insatt. Han skriver så här, jag kommer inte läsa hela frågan för det var en massa exempel. Han vill att ni ska berätta utförligt om TWR-modellen ni använder för att redovisa avkastning i procent. Hur bestäms perioderna? Är det varje dag, månad, kvartal? Berätta hur och varför TWR ger en annan redovisad avkastning jämfört med aktuellt värde minus insatt värde. Berätta varför ni har valt att använda TWR. Och sen säger han så här: jag upplever att min 60-procentiga aktieportfölj svänger mer jämfört med något index.

Patrik Adamson: Jag förstår vad han menar. För honom som förstår vad han menar. Man kan säga att det finns lite olika sätt att mäta avkastning på. Det du vill undvika när du mäter avkastning, det är att insättningar och uttag får någon effekt på procentsatsen som visas i avkastningsmodellen. Då har vi valt en speciell avkastningsmodell för hur vi beräknar procentavkastningen. Det där har vi lite beskrivet på hemsidan, så man kan gå in och söka på det. Jag ska ta och titta på det, så vi ska utöka det lite i så fall.

Caroline: Och den heter då TWR?

Patrik Adamson: Ja, det stämmer. Och det är väl den som är vanligast att man använder.

Jan: Men kan man säga så här, att om man har frågor så här specifika om TWR, då kan man ringa till er kundtjänst? Det kan man göra. Så kan man gå igenom det i detalj. Och jag fick läsa på.

Patrik Adamson: Men det kan man ta och söka på på sidan också.

Bytet till Öhmans Sverigefond

Jan: Okej, jättebra. Ska vi ta David? Han var så här, och det här märkte jag också när jag loggade in, att det var en ny fond. Just det. Ska du läsa frågan? Jag tar den.

Caroline: Hur motiverar man bytet till Öhmans aktivt förvaltade Sverigefond, samt den stora andelen av kapital som sätts i denna? Cirka 20 procent av aktieandelen.

Patrik Adamson: Det är ett byte som vi gjorde nu lite tidigare i höstas, där vi gick ifrån ett antal ETF-fonder som vi hade tidigare. Den fonden, även om man skulle säga att den har 80 bolag i sig, så är den bred. Jag skulle kanske inte kalla den för jätteaktiv. Men vi fick ett väldigt bra pris när vi förhandlade den, så att den är 10 baspunkter, alltså 0,1 procent. Och det alternativet vi hade tidigare var betydligt dyrare. Så av den anledningen valde vi att byta.

Spara i 15 år: låt pengarna stå inne

Caroline: Caroline skriver så här: hej, jag har börjat spara i Lysa, har tänkt mig en 15-årsperiod. Ska man låta pengarna stå inne, vad som än händer med börsen? Eller finns det något man bör tänka på, där det är läge att ta ut pengarna?

Patrik Adamson: När man har en 15-årsperiod som man ska spara på, så ska man låta dem stå inne, helt enkelt. Då finns det, ska man säga, ingenting som, om det inte inträffar någonting i ens liv som gör att man behöver de där pengarna för någonting annat, det kan det ju alltid vara, men om man säger att det är en låg sannolikhet att man behöver dem, så är det svaret nej. Ja.

Varför mest svenska obligationer?

Caroline: Marcus undrar: varför har ni mest svenska obligationer, när indexfonderna är globala? Eller har jag kanske fel?

Patrik Adamson: Nej, Marcus har helt rätt, och det är också en bra fråga. Och det har att göra med valutarisken. Vilket innebär att om vi skulle köpa väldigt mycket, på samma sätt som att indexfonderna är väldigt globala, att vi skulle köpa väldigt mycket amerikanska obligationer, det finns lite av det i sammansättningen, då skulle man också få den här risken på amerikanska dollarn. Så om amerikanska dollarn stärks några procent, då får man en jätteeffekt av det, när man på räntesidan bara vill ha exponering mot själva lånen, att man vill få räntan tillbaka. På aktiesidan så funkar det lite annorlunda. Man kan förenklat säga att om amerikanska dollarn sjunker, då kommer amerikanska börsen antagligen gå upp, på grund av att amerikanska bolagen blir mer effektiva när det kommer till att konkurrera inom export. Så där finns det en effekt som tar ut det där, vilket det inte gör på räntesidan, där man, när lånet ska betalas tillbaka, ja, då är det hundra dollar som ska gå tillbaka, vilket kan vara värt någonting helt annorlunda i svenska kronor.

Jan: Det hade man ett jättestort problem med, tror jag, i Östeuropa, nu i Polen, där man gett ut lån i euro och så sjönk den polska valutan.

Patrik Adamson: Folk sitter i skiten. Det är många som har gjort det i Sverige också. Man tänkte att man skulle få lägre ränta genom att du köper en lägenhet i Sverige och sen finansierar du det med ett lån i en annan valuta som har en lägre ränta. Det ska man aldrig göra. För då är problemet att om du har finansierat i euro och nu euron stärks...

Jan: Då skuldsätter det mycket mer.

Patrik Adamson: Du skuldsätter mycket mer, och värdet på din lägenhet kommer inte att öka.

Caroline: Nej, precis.

Sänkt risk mot uttagsdatum, och automatiska uttag

Jan: Vi har en sån här poppisfråga igen. Ska du ta den, Caroline? Det är flera.

Caroline: Ja, det är flera. Josefin, Thomas och Magdalena undrar: kommer man i framtiden att kunna sätta ett datum när man vill ta ut pengarna, och att roboten då själv går in och ändrar risken till lägre när det börjar närma sig uttagsdatumet?

Patrik Adamson: Ja, det har vi tänkt att vi ska ha också. Det ligger absolut på prioriteringslistan för någonting vi vill göra. Nu när vi var ett så ungt bolag som inte har funnits så länge, då tänkte vi att det är dumt att börja med att bygga den funktionen, för att den ska minska risken om tio år, när vi har funnits i två år. Men det kommer att komma. Det som jag kan slå ett litet slag för här, som jag tror att det kanske inte alla vet om, det är att vi har redan nu en automatisk uttagsfunktion. Som gör att om man vill ha ett uttag, så att man tar ut 5 000 kronor i månaden, eller 2 000 kronor i månaden, eller att man vill ta ut från ett konto över tid, då kan man gå och ställa in det, så att det sker helt automatiskt. På samma sätt som du kan ha automatiska insättningar, kan du ha automatiska uttag.

Caroline: Coolt. Ska vi ta den? Ja, Christian och Z, de undrar: jag skulle vilja välja dag för månadssparandet. Är detta något som ni planerat att lösa?

Patrik Adamson: Ja, det är också på gång, att vi ska ha lite större flexibilitet kring det.

Caroline: För nu är det ju så att man får insättningen i slutet på månaden.

Patrik Adamson: Precis, efter lönen. Och det kan man säga att det har faktiskt en fördel nu när vi har vuxit. Varje gång som vi skickar till banken och tar emot månadssparande, då måste vi betala en liten avgift för det, som vi täcker. Men nu när vi har blivit lite större och månadspararna blir fler, då kommer vi kunna erbjuda det på fler dagar. Men det var anledningen att vi bara hade en dag till att börja med.

Caroline: Varför vill man göra det på andra dagar? Det har du och jag pratat om tidigare.

Jan: För att alla har inte lön den 25:e.

Caroline: Nej, alla har inte lön den 25:e. Och det visste inte jag innan.

Jan: Nej, men visst, bidrag betalas ut till exempel den 15:e. Och man har lön från andra håll, så det är väldigt olika.

Värde per fond, minsta belopp och Swish

Caroline: Visst. Ska vi ta Stefan? Går det att ordna så att man kan se värdeutvecklingen per fond, inte bara portföljen?

Patrik Adamson: Att man kan gå ner och titta på varje enskild del, hur de har utvecklats. Vi har funderat lite på det, och det ligger också i hur man kan visa det på bästa möjliga sätt. Det är någonting som vi har tänkt att vi ska göra, men jämfört med några andra saker som vi pratat om, så är det lite mindre prioriterat.

Jan: Jag måste ändå säga så här, Stefan har ändå skrivit så här...

Caroline: Har haft Lysa i ett år, och är snart, är mycket nöjd. Det får man ju också säga. Sami säger så här: varför har ni satt 200 kronor som minsta belopp att kunna månadsspara, samt varför är 1 000 kronor minsta belopp man kan swisha?

Patrik Adamson: Ja, det var till en början med en tanke i att vi skulle kunna sprida ut tillräckligt mycket. Om man sätter in några kronor bara, då är det svårt att få tillräckligt stor spridning på det. Vi har funderat också på att sänka de där gränserna lite, eller att ta bort dem nu när vi ser hur det används. Men det var ett val vi gjorde i början, så att säga, för att se till att man kan sprida ut.

Caroline: Hur menar han med swisha där? För det har jag inte riktigt satt mig in i.

Jan: Man kan swisha till...

Patrik Adamson: Till ditt konto. Så att du kan välja Swish-insättning under insättningar, och så får du göra det via Swish-appen, helt enkelt. Och så får du föra över till ditt konto på det sättet.

Jan: Och sen kan man flytta mellan konton också. Ska du ta Mika eller Johan?

Värdepappersbelåning

Caroline: Japp. De undrar så här: på Avanza eller Nordnet kan man belåna portföljerna. Kommer man kunna göra det hos er?

Jan: Och sen var det en ny fråga som var av samma.

Caroline: Ja, enda anledningen till att jag inte har allt mitt sparande i Lysa är just att jag vill kunna använda värdepappersbelåning, för att få en liten hävstång på mina långsiktiga investeringar.

Patrik Adamson: Ja, och vi har funderat lite på det. Jag tror att det är ingenting som vi kommer erbjuda. Och anledningen till det, det första, om vi skulle erbjuda det, så skulle inte vi ta något betalt för det, för vi vill aldrig få ett incitament att se till att folk ska belåna sina värdepapper. Men vi skulle ju kunna ta in någon extern aktör som skulle erbjuda den finansieringen och bra villkor. Det man kan tänka på, det är att de flesta av oss är ju redan belånade, på grund av att man har ett fastighetslån, eller att man har något annat lån. Och då man väljer att investera pengar samtidigt som man har lån någon annanstans i sin ekonomi, så är det lite redan som att de pengarna är belånade, för man kan ju använda de pengarna till att amortera. Så det är en grej man kan tänka på, att de flesta av oss redan är belånade i sitt sparande och får den här hävstången. Den andra saken man kan tänka på där, det är att det vi ser, det är ju att om man skulle belåna, då skulle volatiliteten, svängningen, öka mer.

Caroline: Och om man...

Patrik Adamson: Vill ha hög risk, då kan man ju dra upp till 100 procent aktier, så det finns ingen anledning att belåna om man fortfarande har räntor i portföljen. Men säg att du har 100 procent aktier och du ändå vill belåna, och du inte har någon belåning på andra delar av din ekonomi, då skulle jag nog helst se att man gör det, i så fall, i ett...

Jan: Pensionssparande, när man vet...

Patrik Adamson: Att pengarna är inlåsta. Så man inte får det här, att du belånar portföljen, du får en 20-procentig nedgång som vi hade för ett år sedan, och sen är nedgången 35 procent, och sen tar du ut pengarna. Och sen tar man ut pengarna. Så det finns absolut tillfällen när man kan använda det, främst till pensionssparande, men det är inte någonting som vi tänker på i närtid, om vi inte skulle ha lanserat ett pensionssparande.

Tjänstepension och jämförelsen med Nordnet

Jan: För det är också en fråga här, någonstans, som jag sa så här: kan man flytta sin tjänstepension, eller kommer ni lansera ett pensionssparande?

Patrik Adamson: Det kommer vi nog tyvärr inte göra. Vi hade jättegärna velat göra det. Men det är lite samma sak här som vi hade tidigare med kapitalförsäkringen, att då behöver man ett samarbete med ett försäkringsbolag. För att du ska få hålla en tjänstepension hos dig, så måste du ha ett försäkringsbolag. Så kan man tycka att det är lite underligt, av gammal hävd, för de flesta fondförsäkringar som finns för tjänstepension, så finns det inget försäkringselement. Så det är inte så att försäkringsbolaget garanterar din avkastning, i en fondförsäkring finns inget riskelement för det, men det är så det ser ut, och då behöver man det samarbetet.

Jan: På sätt och vis är jag ändå glad att ni inte ska ha det, för då har jag ett existensberättigande med mina portföljer. Med dina portföljer. För det här är ju också en fråga här, från Kristina, ska du ta den?

Caroline: Jag har globala barnportföljen på Nordnet, ska jag flytta den till Lysa?

Jan: Ja, och då brukar jag säga så här, att majoriteten av alla sparare får det bättre och billigare hos er. Och det är den jämförelsen vi gjorde för typ ett år sedan, och kom fram till att med smidigheten hos er, det blir bättre, det blir billigare, jag behöver inte tänka på det hos er. Men då tänker jag så här, med globala barnportföljen, alltså, enda anledningen är att man har en tjänstepension, att man inte kan flytta pengarna till er. Så är de två identiska. Nu kidnappar jag frågan, men jag hoppas att det var okej.

Patrik Adamson: Det man kan säga där också, vilket vi inte erbjuder, det är ju en kapitalförsäkring för barn, vilket är ganska tekniskt. Så det kanske man vill ha också då, på andra ställen, om man nu ska ha en kapitalförsäkring för barn.

Jan: Nej, precis. Bra, jag tror att vi börjar komma här på upploppet.

Patrik Adamson: Många frågor. Jättekul verkligen.

Sänkta avgifter och förhandlingsnördarna

Caroline: Thomas undrar om ni har några planer på att ytterligare sänka avgiften?

Patrik Adamson: Det finns lite sådana planer på att göra det, och det är ju någonting som, det ligger ju i vår modell att vi gillar lite att förhandla. Jag sa tidigare att vi var lite nördiga och förhandlade och var lite emot finansbranschen. Så vi har ju genomfört tre olika avgiftssänkningar, genom att vi kunde för ungefär ett år sedan få ut rabatter från Vanguard, på grund av att vi blir ganska stora. De går ju direkt, kommer direkt till kunderna. Sen bytte vi sättet som vi handlar på, till ett sätt som heter Tradeweb, när vi köper ETF:er, som gjorde att det blev mycket billigare. Och sen med den här förändringen av Sverige-exponering som vi gjorde i somras, så blev det också billigare. Och det här är något vi tittar på kontinuerligt. Så det finns lite sådana saker på gång.

Caroline: Har ni en förhandlingsexpert då? Eller en chefsförhandlare? Patrik själv?

Patrik Adamson: Nej, det ska jag nog inte säga. Vi är lite fler som jobbar. Så är det. Sen har vi också en investeringsansvarig som heter Oskar, som är superduktig på det. Så de här sakerna som jag beskrev nu, det är inte jag som har gjort, utan det är Oskar.

Jan: Men det där är ju också spännande, för där var det ju inte så här, Schwab, Charles Schwab, eller jag vet inte hur det uttalas, de har ju lanserat många gratis, var det inte så att de strök avgifterna på väldigt många av sina fonder?

Patrik Adamson: Ja, de har nog några också. Fidelity, tror jag, lanserade några också.

Jan: Att det var så här i USA, det pågår mycket spännande.

Patrik Adamson: Det de gjorde just det, det var att de tog bort kortage. Så var det kanske. Men här är det lite, och kanske man kan ge just Charles Schwab lite en känga, så som jag förstår det. För de har också haft en robotrådgivare. Men det som de tjänar mycket pengar på, det är inlåning och utlåning. Och då får man ju en liten intressekonflikt där, potentiellt, så som jag förstår det. Att då vill de gärna att i en robotrådgivning så finns det inlåningspengar, att den investerar inte alltid, utan det ligger kvar en liten kassa där också. Så det är väldigt viktigt att titta lite på de större aktörerna och hur deras intressekonflikter ser ut.

Jan: Absolut. Bra. Jag tänkte, det var egentligen, det har ju kommit massor av frågor fler, men jag tänker att nu har vi pratat i en och en halv timme, så jag tänker att de ytterligare frågor som du läser av, ställ dem på bloggen, och så...

Patrik Adamson: Och så kommer vi svara på det.

Homebias: ska man ha mycket Sverige?

Jan: Jag tänker så här, nu har jag några personliga frågor här. Inte till dig, men som jag undrar. Homebias. Det är också tvistat bland de lärde. Ska man ha mycket pengar i Sverige bara för att vi bor i Sverige? Vi hade ju inte placerat 20 procent i Holland, trots att den holländska börsen är lika stor som den svenska. Vad tänker du?

Patrik Adamson: Jag tror att i snitt har vi ett problem, att de flesta svenskar har alldeles för mycket exponering mot Sverige, och de skulle få ett bättre sparande om de köpte mer internationella indexfonder. Sen finns det de riktigt renläriga som säger att även om du bor i Sverige, så bör du inte ha någon övervikt över huvud taget i Sverige, utan du ska ha en procent i Sverige, lite mindre, som är vår börsdel av hela världsbörsen. Det tror inte jag riktigt på, och anledningen till det är att eftersom det är så att de absolut flesta svenskar har mycket av sin ekonomi i Sverige. Om du då är renlärig och inte har investerat i svenska bolag, då får du ett problem om det är så att svenska börsen fortsätter att gå upp. Säg att svenska börsen går dubbelt så bra som utländska börser. Det är ju osannolikt, men säg att det gör det. Då har ju alla andra svenskar blivit dubbelt så förmögna som du har blivit, trots att du investerade teoretiskt korrekt. Så då hänger inte du med svenskarna. Och det är ju skitjobbigt. Vilket är ju all forskning. Ja, och allting blir dyrare. Så det blir dyrare att köpa hus, eftersom svenska börsen är bra och de flesta är överexponerade mot Sverige. Så att ha en viss homebias tycker vi är bra, och då har vi landat på 20 procent.

Faktorbaserad investering och smart marknadsföring

Jan: En annan, sista fråga här. Något man pratar mycket om också, det är att det har dykt upp nya aktörer som är så här, men vi investerar faktorbaserat. Att vi till exempel, ja men ett värdebolag går bättre än tillväxtbolag, lönsamma bolag går bättre än olönsamma bolag, alltså de här faktorerna. Vad tänker ni? För jag tänker att det finns ju företag som heter Dimensional, som är så här som en konkurrent på sätt och vis. Det hade varit ganska enkelt för er att säga, nej men vi tar in det i portföljen.

Patrik Adamson: Ja, och så är det. Och nu tänker jag inte på Dimensional, jag tycker att det är ett bra fondbolag och vi har en bra diskussion med dem. Men om man säger rent generellt sett, så tycker jag att när man börjar prata om smarta fonder och smarta fondprodukter, så brukar det vara smart marknadsföring. Och det jag menar med det, det är att det är klart att vi från Lysa har en liten uppförsbacke varje gång vi träffar någon och ska förklara vad vi gör för någonting. Vi säger att vi vet inte hur marknaden kommer gå framöver. Så jag har ingen aning om det blir en finanskris eller liknande nästa år. Men vi vill att våra kunder ska vara beredda på det. Så vi vill inte att någon med kort horisont ska investera mycket i aktier. Men det jag vet, det är att låga avgifter är jätteviktigt. Det är jätteviktigt att sprida sådana här risker. Och det är jätteviktigt att inte ta risk som man inte kan hantera. Om man istället har sagt till kunden, jag vet hur marknaden kommer att gå, så att om det kommer bli en finanskris nästa år, då kommer jag vikta om så att du inte kommer förlora pengar, eller du kommer förlora mycket mindre pengar än alla andra. Det är klart att det är mycket mer attraktivt från en marknadsföringssynpunkt. Problemet är att det funkar inte i verkligheten. För folk vet inte hur börsen kommer att gå.

När man börjar prata om smarta fonder och smarta fondprodukter, så brukar det vara smart marknadsföring.

Morningstar-stjärnor och boktipsen

Jan: Vi gjorde ett avsnitt här om veckan om Morningstar-stjärnor, där vi satt och blev upprörda. Det är inte så ofta vi blir upprörda. Nej, men i korthet, för de som inte har lyssnat på avsnittet, så har Morningstar själva sagt, deras forskningschef sa, att stjärnorna har inget indikativt värde för framtiden, utan den mest indikativa faktorn för framtida avkastning är avgiften. Och jag var så här, varför har ni stjärnor då, och inte pratar om avgift? Men det har ju redan gått, och vi reagerade över det. Men bok, brukar vi alltid fråga, och där fick vi ju av dig boktipset Factfulness. Just det, ja, den är bra, jag har läst den. Sen hade du den, Against the Gods, den har jag inte tagit mig igenom helt än. Så att du är nog den som ger bäst boktips. Bjud nu på ett tredje.

Patrik Adamson: Nej, men jag ska säga att ett boktips som faktiskt är ganska roligt, det är en ny bok som precis har kommit ut, den heter Super Pumped, vilket kanske låter lite underligt, men det är en exposé av det här amerikanska bolaget Uber, taxibolaget, och lite hur det blev uppumpat, och lite den galna världen man lever i med techvärderingar, Silicon Valley, och hur de byggde det bolaget, och hur många genvägar, dåliga genvägar de tog. Och det tycker jag faktiskt var en väldigt spännande, av de senaste. Jag har inte hört så mycket om det.

Caroline: De har haft en dålig kvinnosyn där.

Jan: Bland annat.

Patrik Adamson: Nej, absolut. Det som framstår väldigt tydligt, det är ju hur företagskulturen, hur osund den var. Och kanske det problemet som inträffar om någon kastar miljarder och miljarder dollar på ett bolag för att bara växa upp det snabbt, och det är bara tillväxt som gäller, och att du inte stannar upp för att försöka bygga ett sånt företag.

Uber, WeWork och de uppumpade bolagen

Jan: Vi har ju ett avsnitt vi måste göra här, om WeWork, som är också så här en spektakulär krasch. De var värderade till 50 miljarder US-dollar. Sen gjorde de en ansökan om att de skulle börsnoteras, och de var ju tvungna att dela med sig av alla papper till SEC. Värderingen idag, de tappade 80 procent av sin värdering efter att de lämnade in pappren. För att folk var så här, vad är det här, vad håller ni på med? Och det låter lite som...

Patrik Adamson: Ja, sen tror jag att min bild, i alla fall, är att Uber har väl någon form av kärna som fungerar. Jag tänker det också. Men det är svårt att veta exakt hur det här ser ut. Men jag läste också att han som startade WeWork, han kunde i den här omstruktureringen, när tusentals anställda fick gå, så får han ändå ut 1,7 miljarder.

Jan: Det är helt sjukt. I lön då? Ja, i bonusar. Det får bli ett eget avsnitt. Det är så här spektakulärt när man tittar.

Patrik Adamson: Men det är nog lite just de här bolagen som har fått alldeles för mycket privat kapital och har byggt bara på snabbhet på det sättet. Det kommer man nog titta tillbaka på om tio år och definiera lite den tiden som vi har nu.

Jan: Jag skulle säga så här, att jag skulle placera dig och Adam Neumann i två helt separata ringar. Jo, men det ligger ju något i att alla vill ju tjäna snabba pengar.

Caroline: Även de som har mycket pengar, och som också vill kunna säga till sina kompisar: jag investerade i det, jag var först när jag investerade i det. Och det ligger ju i tiden.

Långsiktighet kräver uthållighet

Patrik Adamson: Ja. Om man kan säga en sån här, vi kommer in lite på någonting som är väldigt viktigt för oss, som vi inte har talat om. Det är lite den kulturen som man bygger på ett företag som Lysa. Och en sån sak som är superviktig för oss, det är att långsiktighet kräver uthållighet. Och om man tänker lite hela tiden, vad vi säger till våra kunder, då är det ju att det finns ingen så här bli rik snabbt-magiformel, utan det är genom att du är konsekvent och gnetar och sparar, det är så du bygger ditt kapital. Flit och systematik. Ja, precis. Och det är lite så vi tänker också när vi bygger bolaget. Vilket är väldigt intressant. Så nu får vi att vi måste vara väldigt långsiktiga investerare. Och vi ser det här som ett väldigt långsiktigt projekt. Och det som jag tycker är lite häftigt där, det är att jag är övertygad om att, det finns inte sådär mycket vi skulle kunna göra för att få Lysa att bli ett jättemycket större bolag på någon vecka eller två veckor, utan det handlar om att varje dag gneta lite, och att helt enkelt vinna och förtjäna förtroende, och få in ett antal kunder ganska konsekvent varje dag.

Långsiktighet kräver uthållighet. Det finns ingen bli rik snabbt-magiformel, utan det är genom att du är konsekvent och gnetar och sparar.

Jan: Annars kan man alltid ringa till Softbank och ta in massa miljoner.

Patrik Adamson: Jag tror inte de skulle vara... nu vet jag inte, jag känner inte dem över huvud taget. Men de kanske inte skulle vara så intresserade just av att investera i Lysa.

Jan: Nej, det är de som har gått in i Uber och pumpat upp många av de här bolagen. Softbank.

Caroline: Det är allmänbildande, det här.

Jan: Där är ett avsnitt som ligger och gror. Men det är en rolig bok att läsa.

Caroline: Ja, men det ska vi ta till oss. Jag vill läsa om det.

Jan: Fantastiskt stort tack. Jag hoppas att det inte blir 80 veckor till nästa gång, utan att du kommer tillbaka tidigare. Och ett fantastiskt stort tack för det ni gör för oss småsparare. För jag tycker det här är det bästa. Vi gillar det.

Caroline: Tack alla läsare och lyssnare som har skrivit frågor till Patrik.

Patrik Adamson: Verkligen, jätteroligt. Och tack för att vi fick komma hit igen.

Caroline: Tack! Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten.