Kritik mot indexfonder – är de alltid bäst?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Är indexfonder överskattade och i en bubbla?
2. Ett sidospår: vad betyder Nasdaq?
3. Detta är inte finansiell rådgivning
4. Därför följer vi inte nyheter
5. Circle of control: lägg energin där du kan påverka
6. Bloomberg-artikeln och vem Michael Burry är
7. Var du arg när du läste hans påstående?
8. Påstående 1: indexfonder felprissätter aktier
9. Mr. Money Mustache och zombiefonden
10. Duktiga människor förstår inte hur duktiga de är
11. Hur nära är vi zombiefonden? Siffrorna
12. Det avgörande är inte ägandet utan handeln
13. Prissättningen fungerar fortfarande
14. Sidospår: ARK-fonden och exponentiell tillväxt
15. När ska man byta från indexfonder?
16. Påstående 2: det blir trångt i dörren
17. En metafor: den lilla affären och anstormningen
18. Folk tar ut mer ur aktiva fonder än ur indexfonder
19. Gör inte Burry samma sak som inför finanskrisen?
20. Indexfonder är mer förutsägbara
21. Påstående 3: risken med derivat
22. Motpartsrisken förklarad med guld
23. Påstående 4: bättre med stockpicking i Japan
24. Alla kan inte vara bättre än genomsnittet
25. Det var ansträngande idag
26. Skilj på tur och skicklighet
27. Varför hatar folk indexfonder?
28. Kritiken är inte ny: Seth Klarman 1991
29. One brilliant call isn't a track record
30. Experter får rätt lika ofta som en apa
31. Slutsats: köp hela höstacken
32. Avrundning och tack

Är indexfonder överskattade och i en bubbla?

Jan: Kritiken mot indexfonder, och mot att vi som sparar i indexfonder inte är så smarta, är inte ny. Den kom första gången i början av 90-talet och nu senast bara för några veckor sedan igen. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 122, och det kommer handla om: är indexfonder överskattade, är de i en bubbla, är vi körda, helt enkelt? Var kommer detta ifrån, Jan? Jo, men det kommer ifrån att vi gillar ju indexfonder. Vi är alltid de största proponenterna eller förespråkarna för indexfonder. Men grejen är att för typ två, tre veckor sedan var det Michael Burry, som vi kommer att prata om, som är en geniförklarad investerare. Han bara jämförde, han sa att nästa finanskris är indexfonderna, och så jämförde han dem med de här CDO:erna. Det kommer gå åt helvete med indexfonder.

Caroline: För folk är dumma i huvudet. Och han porträtterades i filmen The Big Short. Det var han som spelade trummor, eller?

Jan: Exakt. Vi kommer prata om det.

Caroline: Spännande figur.

Jan: Men jag har ändå försökt att inte få det att handla så mycket om honom, utan att faktiskt ta upp den vanligaste kritiken mot indexfonder. Vad är nackdelarna? Han är inte först med den här kritiken. Det kommer alltid samma kritik mot indexfonder. Så jag tänkte att för en gångs skull, låt oss ta det. Det blir, precis som vanligt, en hel del djupdykning i forskningsrapporter, ända till att vi pratar Netflix. Så det blir lite högt och lågt, både för dig som är nybörjare så att du ska kunna hänga med, men även referat till studier för dig som är mer avancerad. Så är tanken idag.

Ett sidospår: vad betyder Nasdaq?

Jan: Men jag tänkte faktiskt att vi ska börja med ett litet sidospår. Kommer du ihåg att vi pratade i förra avsnittet, i 120, om det här med Nasdaq? Och du skrev att du hade en kompis som hette Masdaq.

Caroline: Ja, det var länge sedan jag hade den kompisen.

Jan: Ja, precis. Och så var det ändå lite roligt. För jag glömde faktiskt bort att vi pratade om det i avsnittet. Sen var det så att Elin, vår tjej som transkriberar, hon var också nyfiken på var Nasdaq kommer ifrån. Alltså själva ordet eller namnet Nasdaq, för Stockholmsbörsen. Så jag har faktiskt googlat och tog fram det. Nasdaq är ett amerikanskt företag som grundades 1971. Då bildades det av National Association of Securities Dealers, alltså aktiemäklarna i USA, och deras förkortning var NASD. Någon gång på 80-talet införde de världens första elektroniska system för handel. Eller inte handel, men för att ge priser på aktier. Och det var då automatic quotations, AQ. Vad som hände var att det hjälpte till att minska spreaden. Det vill säga spread, när du köper en aktie. Det är vissa som vill ha 100 kronor betalt om de ska sälja, och sen säger köparna att de bara vill betala 90. Då har du en spread på 10 kronor, mellan bidden och asken, alltså vad den erbjuds för och vad folk vill ha den för. Detta var ju en bra grej, att spreaden minskade, så plötsligt blev det 99, 98. Man matchade köpare och säljare bättre, kanske. Problemet är att detta gillades naturligtvis inte av banker och aktiemäklare, för de tjänade mindre pengar, eftersom de tjänade pengar på en stor spread. Men sen vann ju Nasdaq till slut ändå. Så det är vad det står för: National Association of Securities Dealers Automatic Quotations. Och det är de som äger Stockholmsbörsen.

Caroline: När vi pratar om Stockholmsbörsen är det alltså marknadsplatsen som ägs av det amerikanska företaget Nasdaq. Men hur kan en börs ägas av ett företag? Det låter lite så.

Jan: Det är precis som Blocket. Det är fel på något vis. Ja, fast det är som vi pratade om i förra avsnittet, att en börs är ju en marknadsplats. Blocket är en marknadsplats. Blocket ägs av Blocket AB.

Caroline: Jo, men kan jag köpa aktier i Nasdaq? Själva företaget?

Jan: Jag vet inte om det är börsnoterat. Men det är klart att Blocket kan erbjuda det. Blockets anställda kan sälja prylar på Blocket. Det är inget konstigt för mig.

Caroline: Det är så här wow.

Jan: Okej.

Caroline: Jag trodde det var så statligt.

Jan: Nej, det är inget.

Caroline: Någonting som måste vara fullkomligt reglerat, så att inget fuffens ska pågå.

Jan: Nej, nej, nej. Så är det inte. Det är därför vi pratade om det i förra avsnittet, i 120, att det finns många olika börser, många olika listor och så vidare. Detta är det som vi kallar Stockholmsbörsen.

Detta är inte finansiell rådgivning

Jan: Innan vi kör igång är det, precis som vanligt, viktigt att säga att det vi pratar om idag inte är finansiell rådgivning, utan allmän information. Vi kommer återigen att prata om historisk avkastning och historiska studier. Det är ingen garanti för framtiden. Och naturligtvis kan en investering öka och minska i värde, man kan förlora allt. Sen kanske extra viktigt idag: detta är ett avsnitt som egentligen bygger på massor av andra källor. Det är inget jag har hittat på själv, utan det är massa tredjepartskällor som jag har bedömt vara tillförlitliga. Även om vissa, som man kan säga, är en studie av ett företag som säljer indexfonder.

Caroline: Ja, men de är ändå tillförlitliga? Alla källor finns. Det bedömer du.

Jan: Ja, men det är lite sunt. Vi kommer att prata rätt mycket sunt förnuft.

Caroline: Ja, men bra.

Jan: Och jag har blivit mycket mer noga med detta med referenser. Vill man läsa mer finns all information på rikatillsammans.se snedstreck villkor. Så, om vi hoppar rakt in i dagens avsnitt.

Därför följer vi inte nyheter

Jan: Normalt sett har vi pratat i många av våra tidiga avsnitt om att vi inte följer nyheter. Innan var jag verkligen sådan, jag tittade på Rapport och jag tittade på Aktuellt, och jag läste Svenska Dagbladet. Men sen, efter att jag var på en kurs i våras, så var jag bara: nej, det där gör inte mitt liv rikare.

Caroline: Det var något du såg då, fick syn på?

Jan: Ja, precis. Och jag ville inte lägga den tiden. Så vi följer inte nyheter, vi avråder lite från att göra det, och särskilt följer jag inte ekonominyheter. Varför jag inte följer ekonominyheter är ju för att många av dem som uttalar sig är så kallade experter. Vi har själva blivit kallade experter och fått mer eller mindre konstiga rubriker. Men det man måste komma ihåg är att en expert som uttalar sig i media egentligen bara har betalt för en enda grej, och det är att få uppmärksamhet.

Man får betalt för att säga saker för att få uppmärksamhet, inte för att ha rätt.

Jan: Och det tror jag är väldigt viktigt att komma ihåg. Idag handlar det lite om att ju mer kontroversiellt uttalandet är, desto mer uppmärksamhet får du. Så om vi tittar nu på Michael Burry, som vi kommer prata om, han gjorde ett kontroversiellt uttalande, och det är väldigt populärt nu, att indexfonden kommer gå åt helvete. Detta sa han någonstans fjärde september i Bloomberg, i en intervju som blev jättestor. Det är liksom, ingen kommer få medieutrymme på att säga det som vi säger: börsen kommer göra som den alltid gör, men med 95 procents sannolikhet kommer den hamna mellan minus 32 och plus 40.

Caroline: Det finns ju en sådan här dramatisering där ute i media.

Jan: Du läser ju boken Factfulness nu också, och har pratat om hur vi, Caroline: Ser. Vi vill gärna se gap överallt, mellan rika och fattiga, mellan i-länder och u-länder, mellan kvinnor och män. Och ibland finns där inget gap, medan media gärna vill påtala att det finns gap.

Jan: Ja, precis. Och jag tänker liksom, Caroline: Det kanske var otydligt vad gapen är.

Jan: Vi kan återkomma till det, det är en fantastisk bok. Jag tänker också att det bara är att titta på Trump. Även om vi inte följer nyheter lyckas han sippra in mer eller mindre, och han har gjort det till en konstform att uttala sig så kontroversiellt som möjligt.

Caroline: Ja, och skapa konflikt kring sin egen person.

Jan: Ja, och skapa konflikt mellan andra. Jag tänker ofta att nyheter skapar en stress, och det skapar en stress kring områden man inte kan påverka.

Caroline: Plus att det är en distraktion från kanske det som man ursprungligen tänker själv, eller det spåret man är inne på med sitt sparande till exempel. Distraktioner.

Circle of control: lägg energin där du kan påverka

Jan: Ja, precis. Och där är det också, som vi har pratat om i tidigare avsnitt, att det handlar om en circle of control. Alltså: vad kan jag kontrollera, vad kan jag påverka? Jag kan påverka hur jag placerar mina pengar. Jag kan påverka hur mycket räntor och aktier jag har. Men jag kan inte påverka hur marknaden går. Och varför ska jag då lägga massa energi på att försöka oroa mig för hur marknaden ska gå, när jag ändå inte kan påverka det? Det skapar bara stress. Onödig stress. Och lite som min coach säger, ju smartare man är, desto bättre är man på att skapa scenarion. Tänka ut stressande scenarion åt sig själv. Hon sa så här, att det är "creative misuse of imagination". Så det är många andra anledningar till varför vi försöker göra som vi gör. Men ibland exploderar inkorgen i alla fall, det är många av er läsare som skickar. Så jag tänker att det för mig är ganska riskfritt att inte följa nyheter. För är det någonting jag behöver ha koll på, så lär jag få reda på det av er.

Bloomberg-artikeln och vem Michael Burry är

Jan: Och då var det den här artikeln i Bloomberg med rubriken "The Big Short's Michael Burry explains why index funds are like subprime CDOs". Det vill säga att han jämför det med de här subprimelånen, de som orsakade hela finanskrisen 2008. Detta var i Bloomberg den 4 september 2019. Michael Burry, som vi var inne på, för dig som har sett filmen The Big Short, det är han, läkaren, som spelar trummor och som har den här hedgefonden. För dig som inte har sett filmen rekommenderas den varmt. Den finns på Netflix just nu, så om man prenumererar på Netflix kan man se den. Det var verkligen så, kommer du ihåg när vi såg den? Vad tänker du då?

Caroline: Jag kommer ihåg när vi såg den. Vi såg den på nyår.

Jan: Och så var jag bara: jag undrar vad detta är. Så satte vi på den och sen bara wow, vilken bra film. Det var som en bonus, att jag inte fått höra talas om den. Den handlar om bland annat den här Michael Burry. Bara hans historia är väldigt spännande. För han är ju läkare. Och sen hängde han mycket på forum.

Caroline: Vilket slags forum?

Jan: På nätet. Aktieforum.

Caroline: Jo, men det finns många forum.

Jan: Jo, men aktieforum. Han var ju värdeinvesterare, och han verkar ha någon diagnos eller någonting, så han skrev sjukt bra grejer, gick ner i mycket detalj. Detta har jag inte kollat upp, så nu går jag på hörsägen, men han, Joel Greenblatt, som har skrivit den här lilla boken, "10 regler för att slå börsen", The Magic Formula heter hans bok, han gav pengar till Michael Burry så att han kunde starta sin fond. Den hette tror jag Scion Investments. Och i det här Scion Investments såg Michael Burry att hela fastighetsmarknaden skulle gå helt åt helvete. Så han satsade emot det och var en av de första som gjorde det. Han blev helt idiotförklarad.

Caroline: Folk ville väl ha tillbaka sina pengar?

Jan: Ja, han stängde fonden. Man kunde inte få ut sina pengar. Folk drog honom till dumstol, och Greenblatt var jättearg på honom. Det gjorde också att de blev ovänner sen, efter när det visade sig att han ändå hade rätt.

Caroline: Så var de ändå ovänner?

Jan: Ja, så de ägde ju ett antal procent i hans bolag, så de kunde bestämma. Så ville Michael Burry köpa tillbaka de aktierna, och de sa: ja, men låt oss förhandla om priset. Och då lär han ha skrivit tillbaka ett sånt här surt mejl: "What about you keep those 500 million dollars I made you?"

Caroline: Han tjänade 500 miljoner?

Jan: Ja, eller om det var mer. Åt dem, i den här krisen. Så en väldigt speciell person. Jag tror han stängde fonden därefter och har hållit en ganska låg profil sen 2008. Jag har full respekt för honom. Jag tycker han är skitduktig. Han ska ha cred för att han hittade den här finansbubblan. Men jag tänker att vi ska bryta ner hans påstående i den här artikeln. Jag har läst artikeln och brutit ner den, sett mot varandra, svarat och sammanställt det. Detta spreds runt om i världen. Till och med här i Sverige kom det artiklar.

Caroline: I Dagens Industri, eller vad var det?

Jan: Jag tror det var Affärsvärlden, med rubriker som... vad ska du läsa?

Caroline: "Big Short-profil ser bubbla i indexfonder", det är rubriken då.

Jan: Ja, precis. Så detta har spritt sig. Så jag tänker att vi bryter ner hans påståenden. Istället för att läsa hela hans artikel bryter vi ner de fyra grundläggande påståendena, och jag tänker att vi börjar djupt nere.

Var du arg när du läste hans påstående?

Jan: Men får jag bara ställa en fråga först?

Caroline: Kände du dig arg när du såg hans påstående? Eller, jag tänker inte arg kanske, men lite provocerad?

Jan: Nej, för grejen är att när jag läste, först var jag bara: nej, vad är nu detta?

Caroline: Varför tänkte du så?

Jan: För jag tänkte: ge dig inte på indexfonder, det finns en stabil forskningsgrund för det här.

Caroline: Ja, att du blev kanske lite trött kring det.

Jan: Ja, och så blev jag liksom: du har gjort dig ett namn, du har gjort bra grejer, sitt inte här och gör bort dig. Det är väl ungefär så jag tänkte.

Caroline: Och sen läste du artikeln?

Jan: Nej, jag läste artikeln först. Och sen tänker jag också, som vi kommer att prata om, att bara för att man lyckas ha rätt en gång så är inte det ett track record. Jag försöker inte uttala mig i områden som jag inte kan, och jag tänker att han kanske också borde hålla sig vid sin läst, som i hedgefonder och annat. Men vi kommer att se det, jag bryter ner det ganska. Jag vill bara säga att vi kommer att börja ganska avancerat, för vi måste läsa vad det faktiskt är han har skrivit. Och då läser vi det på engelska direkt från artikeln, och sen gör vi en översättning: vad är det han säger egentligen? Sen tar vi fram argumenten för och argumenten emot, och sen försöker vi resonera. Så freaka inte ut om du inte fattar vad det är han skriver, för jag fick också läsa det två, tre gånger innan jag förstod vad det egentligen är han säger med det här.

Påstående 1: indexfonder felprissätter aktier

Jan: Så, ska du ta den första? Det handlar egentligen om att indexfonder felprissätter aktier.

Caroline: Okej, och detta är vad han säger på engelska i sin artikel?

Jan: Ja.

Caroline: "This is very much like the bubble in synthetic asset-backed CDOs before the great financial crisis in that price-setting in that market was not done by fundamental security-level analysis, but by massive capital flows based on Nobel-approved models of risk that proved to be untrue." Lång mening.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Han har blandat in Nobelpris.

Jan: Han säger så här, i korthet, översatt och förenklat till svenska: indexfonder är precis som bubblan i de här subprimelånen 2008. Ett problem där var ju att man inte tittar på de enskilda lånen och tittar vad de är värda. Det är det filmen handlar om. Plötsligt var det en strippa i Miami som hade sju hus där det inte bodde någon, och hon hade inte råd att betala. Men det var ingen som tittade, utan man gjorde någon modell och prissatte 10 000 lån. Man tittade aldrig på vad lånen var. Och så är det också när du köper en indexfond. Då köper du alla aktier i hela världen. Det är ingen som bryr sig om vad aktierna är värda, utan de värderas enligt någon modell som någon Nobelpristagare har gjort. Det är vad han säger. Om vi börjar bryta ner detta, så säger han att de här passiva investerarna, när vi investerar i en fondrobot eller indexfond, bryr sig inte om vad den underliggande aktien är. Vi köper alla aktier till vilket pris som helst, och tar ingen hänsyn till det enskilda företaget. Och då leder detta, säger han, till att prissättningen kommer att sluta fungera.

Det är ingen som bryr sig om vad aktierna är värda, utan de värderas enligt någon modell som någon Nobelpristagare har gjort.

Jan: Om vi ska exemplifiera detta, så kan man säga att Apple kan komma med en fantastisk ny telefon eller en helt ny produkt, och det kommer inte synas i att värdet på aktien ökar. Det är ingen som bryr sig om vad Apple har gjort, utan man köper en indexfond som äger en del av Apple, för att Apple råkar vara ett av tusen företag man ska köpa. Och motsatsen stämmer också: British Petroleum, BP, kan explodera en oljeplattform till och rena halva havet, och aktien kommer inte falla i värde, för att den ligger i indexet och ingen bryr sig om vad indexet består av. Det är teorin. Och jag skulle säga att man måste ge honom rätt i att detta stämmer i teorin. Om alla köpte indexfonder så skulle detta vara sant. Men problemet är att detta bara är ett problem i praktiken om alla investerade i indexfonder. Hänger du med?

Mr. Money Mustache och zombiefonden

Jan: Mr. Money Mustache, en blogg som jag gillar, han illustrerar det absurda.

Caroline: Har han kommenterat detta?

Jan: Detta har alla kommenterat. Till och med vi kommenterar det. Jag gillade Mr. Money Mustache för han har en lite speciell humor. Han skriver så här: ponera att det finns bara en total världsindexfond. Det finns inga aktiva investerare, utan alla bara köper den här indexfonden. Så det blir som en sådan här zombie, en jättezombiefond. Alla är stendumma och bara följer massan. Då skulle det hända att ingen investerare tittar på det underliggande bolaget, alltså som i Apple-exemplet. Så aktiekurser skulle aldrig falla, en aktiekurs i det här exemplet. Inte ens om bolaget gick i konkurs skulle den falla, för det är ju ingen som kollar på det underliggande bolaget. Så det skulle kunna gå i konkurs, men aktiekursen skulle fortfarande vara densamma. Det blir ju absurt, eller hur? Och ett lönsamt företag skulle aldrig stiga heller. Om vi tar det i praktiken, till exempel Apple, om vi fortsätter på Apple-exemplet: Apple-aktien skulle handlas på 0,39 US-dollar per aktie, alltså 39 cent per aktie, som när den noterades på 80-talet. Det är vad den kostade då. Men den skulle ha en årlig utdelning, som den har haft de senaste åren, på 3 dollar, vilket skulle innebära en årlig avkastning på 792 procent. Är du med? Och det är absurt. Plötsligt skulle någon upptäcka att den här aktien kostar 0,39 men ger 3,02 i utdelning. Någonting stämmer inte. Jag tjänar 800 procent i avkastning. Vad skulle hänt då?

Caroline: Den skulle stigit i värde, man ville ha mer.

Jan: Eller hur, man skulle vilja ha mer. Och det är kanske så att den här aktien skulle stiga i värde, kanske till ungefär 227 US-dollar, vilket är det som den handlades för i fredags. Är du med?

Caroline: Ja, absolut. Jag förstår. Får jag bara fråga: när folk kommenterar detta och vill vederlägga det som Mr. Burry säger, är man då ute efter blod på något vis? Eller är det så att man genuint tänker att han inte har tänkt igenom det här ordentligt?

Duktiga människor förstår inte hur duktiga de är

Jan: Nej, men jag tror... om jag ska ge honom the benefit of the doubt, så kommer ju hans fjärde påstående: vad tycker han att man ska göra istället? Och då tycker han att man ska välja ut enskilda aktier, och gärna i Japan, för där är de undervärderade. Jag tror att han utgår från sin egen förmåga. Jag har sett detta så många gånger, hur duktiga människor ibland är så lite verklighetsfrånvända att de inte fattar hur duktiga de är själva. Vi har haft sådana exempel här i Sverige också, att det finns investerare som är så himla duktiga att de inte fattar hur duktiga de är själva, och sen tror de att alla kan göra samma sak.

Caroline: Jaja, absolut. Det kan nog vem som helst som är duktig på någonting, att man inte fattar att man är duktig.

Jan: Ja, så det är den schyssta förklaringen. Den oschyssta förklaringen är att vi pratar om honom i en håla i Sverige. Att det ger uppmärksamhet. Och har han en fond så ger det säkert massor av pengar till hans fond. Det är något som vi också kommer prata om: det är lockande med någon expert. Han förutsåg finanskrisen, han är smart, och nu säger han detta. Då är det klart att jag ska ta rygg på honom. Så vi kommer att prata om det också. Så jag tänker att den rätta frågan att ställa sig inte är huruvida prissättningen på marknaden har slutat funka, utan jag ska snarare säga: hur nära är vi den där jättezombie-indexfonden som äger allt?

Caroline: Ja, hur nära är vi?

Hur nära är vi zombiefonden? Siffrorna

Jan: Ja, eller hur? Det blir den relevanta frågan, för att se: är vi nära det här scenariot som han pratar om? Tittar vi då på studier, så var det 1980, för typ 40 år sedan, typ ingen som investerade i indexfonder. Det var ju då Jack Bogle startade bland de första indexfonderna i Vanguard. Men tittar vi på de senaste siffrorna, som vi hittade från Jonas Lindmark på Morningstar, och de är från 2 oktober, ett par dagar sedan, så är det så att 50 procent av sparandet i amerikanska USA-fonder är i indexfonder idag. Hälften av sparandet i amerikanska fonder. Men tittar vi i USA så äger indexfonderna bara 15 procent av det totala börsvärdet. Så 85 procent av det totala börsvärdet, alltså av de totala aktierna, ägs av någon annan än indexfonder. Vi pratar alltså inte ens en sjättedel. Tittar vi globalt så är det så att aktiva fonder och institutioner äger ungefär 25 procent av den globala aktiemarknaden, och indexförvaltning äger ungefär 15 procent av det globala börsvärdet. De resterande 50 procenten ägs av andra företag, stater, statliga fonder och försäkringsbolag. Så vi är inte ens nära där. Och om man tittar på vad Vanguards vd, Bill McNabb, sa: om vi inte bara tittar på aktier utan jämför aktier och räntor, räntemarknaden är mycket större än aktiemarknaden, så äger indexfonderna idag mindre än 5 procent av det totala värdet av alla räntor och aktier i världen.

Caroline: Okej.

Jan: Så jag är liksom...

Caroline: Okej, så vi är inte nära det här jätte...

Jan: Som-vi-är-indexfonden. Jag tycker att man kan bortse från halva hans resonemang.

Det avgörande är inte ägandet utan handeln

Jan: Sen blir det ännu mer intressant, för vem som äger spelar egentligen inte så stor roll när man väl äger. Det som blir intressant är att titta på handeln, alltså transaktionsvolymen. Hur mycket volym står indexfonder för? Hur mycket handel gör den här stenduma zombiefonden? Hur mycket köper den utan att titta? Och då är mindre än en tjugondel, alltså mindre än 5 procent av all handel som görs på världens börser, gjord av indexfonder. Många indexfonder bara köper och sen äger de. De sitter inte och handlar med dem. Så 95 procent av all handel sker av andra aktörer än indexfonder. Så jag upplever det på det sättet.

Caroline: Ja, och då håller man väl ett up-to-date-pris för aktierna.

Jan: Absolut. Och tittar man så här, så handlas det jättemycket på börserna hela tiden. Den här handeln är det som man kallar för price discovery. Alltså vad enas marknaden om för pris? Och så är det på en Icabutik också. Där är en price discovery: vad kostar apelsiner den här veckan, vad är marknaden, vad är vi villiga att betala? Är vi konsumenter inte villiga att betala, då får de sänka priset, annars köper vi inte apelsinerna. Så där finns folk som handlar på morgonen för att de ska sälja på eftermiddagen, day traders eller swing traders. Där finns tekniska analytiker, som jag inte har så mycket till övers för, där man köper och säljer på obskyra historiska matematiska modeller som har motbevisats flera gånger om. Och nu kommer jag göra mig ovän med skitmånga som säger: ja, men MA200 över MA50, alltså glidande medelvärden. Kursen har historiskt alltid legat över den här nivån, så då är det ett bra tillfälle att köpa, för nu har den brutit den linjen, eller nu är det ett dödskors, och så här.

Caroline: Dödskors?

Jan: Ja, omvänt dödskors. Det finns head and shoulder. Jag ska inte dissa det.

Caroline: Men det är en egen liten värld kanske.

Jan: Jag höll också på med tekniska analyser. Det är väldigt tilltalande att man kan jobba, ta fram och statistiskt se saker. Men det finns inget forskningsstöd för att det funkar överhuvudtaget. Dessutom finns det ytterligare en uppsjö med olika typer av sparare. Det finns högfrekvenshandelsfirmor. Det finns en mängd tjänster som har fantastisk marknadsföring. Jag får ju massor av frågor: vad tycker du om Jitter.com? Eller vad tycker du om StockSess? Eller vad tycker du om den där stockpicking-tjänsten? Där finns massor av sådana tjänster. Och man blir alltid lockad av att om jag gör som de säger, så kommer det gå bättre än för andra. Och jag är så här: nej, men det finns inte.

Caroline: Men det finns i alla fall olika sorters handlare.

Prissättningen fungerar fortfarande

Jan: Handeln pågår. Och det har gjorts studier på det här också, det han säger, att prissättningen har slutat fungera, att indexfonder förstör prissättningen, för indexfonder bryr sig inte om vad saker kostar utan köper allt. Tittar man då på Boeing, du vet det här med de här kraschade 737- eller 747-planen, så kom det en ny rapport här att de förmodligen inte kommer få flyga förrän 2020. Vad hände då med Boeings aktiekurs? Jo, den föll med 4 procent på några timmar. Så nej, jag skulle säga att det funkar. Prissättningen fungerar. Sen kan man också titta på att även om indexfonden har ökat i värde, så har antalet transaktioner som görs varje dag också ökat. 1950, för 50 år sedan, handlades totalt kanske 3 miljoner aktier under en enskild dag. Är du med? Och tittar man på en av de största fonderna idag, som är en amerikansk indexfond på S&P 500, så omsätter den själv 80 miljoner aktier på en dag. Så liksom, transaktionsvolymer.

Caroline: Jag är övertygad.

Jan: Och min sista poäng innan vi hoppar till ett sidospår är att BlackRock gjorde en studie i april 2019.

Caroline: Vad är nu BlackRock?

Jan: Ett amerikanskt fondbolag. Så du kan läsa vad de skrev i sin studie.

Caroline: Jag får alltid läsa det på engelska.

Jan: Tack för det.

Caroline: "There is no evidence to suggest that index investing increases asset correlations or blunts stock price signals. Index investing, and particularly ETFs, support price discovery and have demonstrated their role as shock absorbers during market stress events."

Jan: Ja, jag tycker vi kan döda det påståendet från Michael Burry.

Caroline: Ja, precis.

Sidospår: ARK-fonden och exponentiell tillväxt

Jan: Men vi kan ta ett litet sidospår. Kommer du ihåg det här exemplet som vi tog med utdelningen från Apple? Att om Apple hade delat ut 3 dollar och aktien kostat 0,39, så hade folk flockats dit. Nu är det ett väldigt uppenbart exempel, men det finns folk som säger att detta pågår idag.

Caroline: Okej, spännande. Vad är det då vi ska handla för?

Jan: Ja, men precis. Och då finns det en sån här futurist som heter Cathie Wood. Hon har skapat en fond som heter ARK-fonden, som ska investera i exponentiell tillväxt. Hon pratar mycket om Singularity University.

Caroline: Jag har ingen aning om vad de grejerna är.

Jan: Okej, Singularity University. Alltså vi pratar singularitet, att det händer saker som vi inte kan förutsäga. Exempelvis när AI kommer inträffa så kommer vi människor inte fatta det, för att vi är dåliga på att förutsäga exponentiell tillväxt. Och då investerar hon bara i sådana företag eller branscher som kan ha den där exponentiella tillväxten. Hon håller mycket tal om det här på YouTube. Jag kommer att länka till ett YouTube-ställe, eller en YouTube-film, där hon pratar. Och återigen, man blir sjukt inspirerad. Man blir lockad, jag vill sätta mina pengar i det där. Och sen blir jag bara: nej, kom ihåg nu, det finns inget vetenskapligt stöd för det där. Håll dig till indexfonder.

När ska man byta från indexfonder?

Jan: Lite som för att runda av just den punkten, lite som Mr. Money Mustache säger: när aktivt förvaltade fonder aktivt börjar överprestera mot indexfonder och fondrobotar, men det inte bara är en enskild bransch eller ett enskilt land, utan när detta sker konsekvent, ja, då är det dags att byta från indexfonder till aktivt förvaltade fonder med låga avgifter. Men det har inte hänt. Det har inte hänt, och jag lovar att när det händer så kommer vi säga till. Så det är den första punkten. Känns det förståeligt?

Caroline: Ja, det tycker jag.

Jan: Jag måste ändå säga att jag är lite stolt över mig själv. Researchen har faktiskt suttit över åtta timmar för att bryta ner det i dess beståndsdelar. Nu kommer hans andra påstående, om att det är trångt i dörren.

Påstående 2: det blir trångt i dörren

Caroline: Vi behöver inte läsa allt detta på engelska, va? Du kan läsa första hälften. Vi läser första hälften, vi börjar med det. "The dirty secret of passive index funds, whether open-end, closed-end or ETF, is the distribution of daily dollar value traded among the securities within the indexes they mimic. In the Russell 2000 index, for instance, the vast majority of stocks are lower volume, lower value traded stocks."

Jan: Så vad är det han säger egentligen?

Caroline: Alltså, det är så långa meningar här. Först börjar jag med att det finns en smutsig hemlighet.

Jan: En smutsig liten hemlighet med indexfonder. Oavsett vilken typ av indexfond det är, så köper de aktier, som vi har varit inne på, utan att titta på priset, och de köper allihop. Och då säger du att de köper i vissa företag, och Russell 2000 är ett index, precis som det finns S&P 500 med USA:s, alltså den amerikanska börsens, 500 största bolag. Russell 2000, det är de 2000 största småbolagen. Och då säger han att många av de här bolagen inte handlas. Det sker inte så mycket handel i de här. Detta bygger på ett resonemang som man kommer till i det andra stycket: att när alla kommer vilja sälja indexfonder, så kommer man inte kunna sälja dem, för det kommer inte finnas några köpare. Därav resonemanget att det kommer bli trångt i dörren. Och det är det som kommer i det andra stycket.

Caroline: Varför är detta en dirty secret egentligen? Är det inte bara ett sexigt ordval?

Jan: Ja, men det är också så att det är en journalist som skriver. Okej, nu tar vi in andra stycket här.

Caroline: Ja, men var det förståeligt? Förklaringen av det, att det är handlare med aktier som inte...

Jan: Som inte normalt handlas så mycket med.

Caroline: Ja, precis. Vem ska bry sig om dem egentligen då?

En metafor: den lilla affären och anstormningen

Jan: Är det det han menar? Nu ska jag försöka hitta på en metafor medan vi pratar, så detta kan bli illa. Men det är som en affär som normalt har väldigt lite kunder. Och så har de sålt någonting, och det går bra så länge alla bara köper. Men sen, om det kommer tillbaka massa människor samtidigt som vill lämna tillbaka det de har köpt i affären, så kommer inte alla få plats i den här lilla affären. Och den lilla affären kommer inte kunna betala tillbaka pengarna till alla, för den klarar inte den anstormningen av människor. Lite som det där Fyre-festivalen, kanske. Jag vet inte. Shit, vi tar nästa.

Caroline: Jag tror det. Vi diskuterar detta under tiden nu också. Nu har vi andra stycket här. "Yet, through indexation and passive investing, hundreds of billions are linked to stocks like this. The S&P 500 is no different. The index contains the world's largest stocks, but still, 266 stocks, over half, traded under 150 million dollars today. That sounds like a lot, but trillions of dollars in assets globally are indexed to these stocks. The theater keeps getting more crowded, but the exit door is the same as it always was." Okej, vad sa han här nu då?

Jan: Jo, han säger samma sak här, att även om vi tittar på S&P 500, alltså de 500 största amerikanska bolagen, så köper en indexfond ju alla urskillningslöst. Och så kommer det vara så att när folk vill sälja detta, alltså, se där, teatern blir mer och mer fylld av folk, men utgångarna är precis så som utgångar alltid har varit. Så när folk kommer vilja sälja, får panik och alla ska ut, ja, då kommer inte alla komma ut, utan vissa kommer bli kvar inne i teatern.

Teatern blir mer och mer fylld av folk, men utgångarna är precis så som utgångar alltid har varit.

Caroline: Vissa kommer sitta med sina indexfondsandelar utan att kunna sälja dem.

Jan: Ja, precis. För att indexfonderna kommer inte kunna sälja.

Caroline: Men varför tror du att de folken skulle vilja sälja dem?

Jan: I panik? Ja, för det händer ju alltid i panik.

Caroline: Ja, men så är det väl alltid?

Jan: Med alla aktier. Ja, precis.

Caroline: Eller?

Jan: Ja, precis. Men då säger han: nej, men detta är ett problem som man inte pratar om, att det är en dirty little secret, att du köper någonting som du inte kommer kunna bli av med.

Caroline: Ja, okej. Ja, men det märks ändå.

Jan: Ja, absolut. Han är ju inte dum i huvudet.

Caroline: Nej.

Folk tar ut mer ur aktiva fonder än ur indexfonder

Jan: Och detta är, återigen, direkt citerat ur artikeln. Men jag skulle säga att han har helt rätt i att investerare tar ut sina pengar när indexfonden, alltså när börsen, faller i värde. Det ser man alltid. Vi såg detta förra hösten. Lysa har bekräftat detta med fondroboten också, att när det skakade till så tog folk ut sina pengar. Detta är en av anledningarna till varför jag brukar säga att du är dina pengars största fiende. Det är inte marknaden som kommer att förlora mest pengar åt dig, utan det är du, när du freakar ut.

Du är dina pengars största fiende. Det är inte marknaden som förlorar mest pengar åt dig, utan du, när du freakar ut.

Jan: Och precis som du säger, det spelar ingen roll om folk freakar ut, om det är en indexfond eller en vanlig fond. Här var jag återigen så här: okej, låt oss titta på fakta. Så jag var inne på Fondbolagens förening, för de publicerar siffror på inflöden och utflöden, så man kan spara och se vad som händer. Detta har man sett i USA, och nu har jag visat att det är så även i Sverige: i skakiga perioder tar människor ut pengar, både från aktivt förvaltade fonder och indexfonder. Men man tar ut pengar i en högre utsträckning från aktivt förvaltade fonder än från indexfonder.

Caroline: Hur kommer det sig?

Jan: Jag skulle säga att de förmodligen svänger mer, för att det är högre risk. Jag kommer att visa det. Tittar vi till exempel på siffror från Fondbolagens förening mellan september och december 2018, alltså den perioden då det skakade till, då var kvoten, uttagskvoten, i de aktiva fonderna 1,15. Så man tog ut 15 procent mer än man satte in. Jag kollade bara på nettoskillnaden. Medan på indexfonder under samma period var den 0,96, så man satte in mer pengar än man tog ut. Så visst var utflödena stora i båda, men som vi ser här var utflödena från aktiva fonder större. Så att det skulle bli trångt i dörren, ja, det kommer det bli, men det blir inte mer trångt i en teater med indexfondinvesterare än i en teater med aktiva investerare. Tvärtom blir det lättare att ta sig ut genom dörren i en teater med indexfondinvesterare än med aktiva investerare. Så jag tycker att hans resonemang faller. Och detta går egentligen i linje med en fördom som jag har, så detta har jag inte hittat i någon studie eller något belägg för, men jag tänker att om man investerar i en indexfond, så är man nog mer långsiktig än om man investerar i en aktivt förvaltad fond.

Caroline: Så kan det vara något att fundera på också, om det handlar om vilken investeringsfilosofi man har. Bör jag tänka så att det kanske är pensionsfonder och sånt som köper mycket indexfonder, och där tar man ju inte ut pengarna?

Jan: Det kan man ju inte ens i många av dem. Nej, och jag tror att det är en stor del av förklaringen till varför det skiljer så mycket. Så ja, det kommer bli trångt i dörren, men det är inte värre med en...

Gör inte Burry samma sak som inför finanskrisen?

Caroline: Gör inte han egentligen samma grej nu, när han resonerar kring det här med indexfonder, som han gjorde när han förutsåg finanskrisen? Finanskrisen med de här, vad heter de...

Jan: Och det är kanske så att han, återigen, är den smartaste i rummet och jag är idioten. Så kan det ju vara.

Caroline: Jo, men det är samma tankemönster kring vad som är fel här.

Jan: Ja, kanske. Jag vet inte. Men återigen, detta är ju så svårt. Jag kan bara argumentera för vad forskningen säger, vad statistiken säger och så här. Och det är klart att alla skrattade åt honom, det ser man ju också i Big Short-filmen. Alla skrattade åt honom när han kom med detta.

Caroline: Jo, men i filmen och i verkligheten var det ju fler än Michael Burry som förutsåg.

Jan: Ja, och de blev också utskrattade.

Caroline: Men det var ändå fler än han. Så han stod inte där ensam.

Jan: Nej, men det är ännu fler som kritiserar indexfonder. Varenda aktiv förvaltare. När vi har haft aktiva fondförvaltare här, så tycker de att en indexfond, det är som att köpa ett Excel-blad. Vad har man för glädje av att köpa ett Excel?

Caroline: Jo, men då är det ju inte samma argument.

Jan: Jo, det är samma argument.

Caroline: Är det? Som Michael Burry har?

Jan: Ja.

Caroline: Ja, det upplevde inte jag.

Jan: Jo, jo.

Caroline: Okej.

Jan: Det är därför jag säger det. Även om vi hänger upp det på Michael Burry, så är det inte samma argument. Det var därför jag sa att detta är intressant, inte för att det är någon skum figur i USA som tycker en grej, utan för att detta är de vanligaste argumenten som alltid kommer mot indexfonder.

Caroline: Bra att du påpekar det.

Indexfonder är mer förutsägbara

Jan: Ja. Och en annan förklaring till varför jag tror att man tar ut pengar från en indexfond i mindre utsträckning, är för att indexfonderna på sätt och vis är mer förutsägbara än aktivt förvaltade fonder. Och här är en graf från en studie från Vanguard. Jag kommer att lägga den på bloggen. Den visar avvikelsen mot indexavkastningen. Om marknaden gjorde 10 procent, hur avviker aktivt förvaltade fonder och hur avviker indexfonder från de här 10 procenten? Och detta är fonderna mellan 2006 och 2016. Vad den här grafen visar är att avvikelsen för indexfonderna från marknadsavkastningen är extremt förutsägbar och väldigt liten. Det är de mörkblå staplarna här. De är egentligen avgiften, alltså marknadsavkastning minus avgiften. Och de varierar i princip inte något mellan 2006 och 2016.

Caroline: Nej, jag tänkte först, vad är det för en liten linje där? Ja, okej, det är indexfonderna, för det är som en rak linje. Ja, eller hur?

Jan: Och medan de aktiva fonderna, de har jättestor spridning. Vissa hamnar 10 procent efter index, och vissa hamnar 10 procent över index. Men det varierar supermycket från år till år. På det sättet tror jag att folk lämnar de aktivt förvaltade fonderna. Men med indexfonder, ja, börsen gjorde minus 20 och du fick minus 21, då är man bara: ja, okej. Men gjorde börsen minus 20 och din aktivt förvaltade fond gjorde minus 42, då lämnar man.

Caroline: Ja, man kan bli besviken då.

Jan: Så indexfonder ger på det här sättet en större relativ förutsägbarhet. De kan inte förutsäga vad marknaden kommer göra, men du kan förutsäga din avvikelse mot marknaden. Och det tror jag också är viktigt. Så detta var hans resonemang här, trångt i dörren. Är det förståeligt?

Caroline: Jag tycker att jag förstår det, men förhoppningsvis förstår andra också det. Däremot gjorde jag bort mig nyss och bara: ja, men det är ingen annan som säger så som Michael Burry. Du bara: jo, alla andra som kritiserar. Så jag har rätt dålig koll på det här.

Jan: Nej, men det är inte ditt jobb att ha koll.

Caroline: Nej, det är ditt jobb.

Jan: Det är mitt jobb, ja. Jag tycker ändå att jag har koll. Och sen har jag så himla duktiga läsare, följare och tittare som, när jag inte har koll, brukar jag få reda på det.

Påstående 3: risken med derivat

Jan: Hans tredje argument.

Caroline: Risk. Okej, ska vi se vad han skriver här nu då. "Potentially making it worse will be the impossibility of unwinding the derivatives and naked buy-sell strategies used to help so many of these funds pseudo-match flows and prices each and every day."

Jan: Visst är det fantastiskt att man lyckas göra det så jäkla komplicerat? Eller hur? Man är så här: vad är det han skriver?

Caroline: Ja, jag blir nästan... Vet du vad, jag blir nästan förbannad, för jag tycker att man inte behöver beskriva saker så svårt. Är det att vilja göra sig svårfattad?

Jan: Ja, eller så är det så att man är smart och, återigen, inte fattar att andra inte fattar. Men detta är ju varför finansbranschen kan ta betalt för det.

Caroline: Jag har aldrig gillat när man klär sitt språk i någon slags svårfattlig mantel. Avsiktligt eller oavsiktligt, har jag hatat det. Ända från att jag började i första klass.

Jan: Jag håller med. Det är bara att lyssna på meningen: "impossibility of unwinding the derivatives and naked buy-sell strategies used to help so many of these pseudo-match flows". Alltså, allvarligt talat, vad är det han säger? Jo, vad han säger är att när man ska följa ett index, och jag har en indexfond, så kan man göra detta på olika sätt. Det vanligaste, enklaste sättet, som de flesta av oss tänker, är att jag bokstavligt talat köper de här olika aktierna som ingår i det här indexet. Så om jag går på Ica och vi har bestämt att vi har en inköpslista, så är det vårt index, ja, då köper jag alla de grejerna helt enkelt, så jag äger dem. Men alla gör inte så. De vi rekommenderar, till exempel Lysa och Vanguard, de gör på det sättet, så de äger den underliggande tillgången. Är du med? Men det finns också, till exempel, indexfonder med hävstång, där man egentligen tänker så här: det finns ingen anledning för oss att binda upp en massa kapital i de underliggande aktierna. Vi kan ju bara spekulera i skillnaden på priset. Vi kan sälja aktien, och när vi har sålt aktien så kan vi passa på att köpa den samtidigt. Det är det som kallas för derivat. Derivatan, förändringen av.

Caroline: Förändringen av, ja.

Jan: En förändring av. Så då kan man handla med de här grejerna utan att behöva äga saken i grunden. Det är väl den enklaste förklaringen. Sen kan man gå in på detaljer. Det är lite svårt att fatta det.

Caroline: Men jag vill inte veta mer.

Motpartsrisken förklarad med guld

Jan: Men vi har pratat mycket om motpartsrisken, för alla derivat har en motpartsrisk. Då är det så att du har lovat... med guld. Nej, men jag äger massa guld, jag kommer inte sälja mitt guld. Då säger du: skitbra, då använder jag ditt guld som säkerhet, och så betalar jag dig en liten slant för att få använda ditt guld som säkerhet.

Caroline: Då äger inte jag ditt guld, men jag kan använda guldet.

Jan: Ja.

Caroline: Och det är som ett derivat då.

Jan: Ja, precis. Något förenklat. Jag hade inte fått godkänt på en universitetsuppsats med den förklaringen. Men fördelen här är att sen kan du ju sälja den, för då vet en tredje person... du har ju det där med säkerhet, och sen kan det bli en lång kedja. Och sen, i en kris, som han skriver, i en kris blir det omöjligt att veta vem som sitter med Svarte Petter. Förstår du? Och unwinding här betyder att man inte kommer kunna lösa ut vem det är som sitter med Svarte Petter.

Caroline: Men vem är det, alltså...

Jan: Vad är Svarte Petter här, i detta fallet? Att någon kommer liksom inte...

Caroline: Någon kommer inte kunna sälja sin...

Jan: Någon kommer inte kunna hålla det löfte man har gett. För att om jag går i konkurs...

Caroline: Du, med guldet.

Jan: Ja, precis. Så kan ju inte du hålla dina löften till alla andra. Och kan inte du hålla ditt löfte, så kan inte nästa person hålla sitt löfte.

Caroline: Men så kan det vara så att vi inte vet om det, eller?

Jan: Ja.

Caroline: Ja, okej. Precis.

Jan: Så något är förenklat. Så då kan det skita sig.

Caroline: Men menar han alltså att indexfonder kan bete sig på det viset?

Jan: Ja.

Caroline: När det handlar om derivat?

Jan: Ja. För vissa indexfonder äger inte aktierna, utan de äger bara säkerheten eller derivaten på de här.

Caroline: Ja, men det makes också sense.

Jan: Ja, absolut. Det verkar vettigt. Och det handlar om förtroendet. Jag håller med honom, och jag håller mig långt borta från de här derivaten. De här certifikaten, trackers och optioner och sånt. Warren Buffett är också så här: det är "financial weapons of mass destruction".

Caroline: Har han sagt det?

Jan: Så nu ska vi snart börja runda av. Men vi kan ta en sista, fjärde punkt.

Påstående 4: bättre med stockpicking i Japan

Caroline: Ja, bättre med stockpicking. "It is not hard in Japan to find simple, extreme undervaluation, low earnings multiple or low free cash flow multiple. In many cases, the company might have significant cash or stock holdings that make up a lot of the stock price. I am 100% focused on stock-picking." Och så gillar han Japan då.

Jan: Och då säger han: det är ju dumt att köpa... varför ska jag köpa indexfonder när jag kan hitta undervärderade företag i Japan, som kanske kostar 100 kronor per aktie, och 90 av de kronorna är kontanter? Är du med? Det är ju vad han säger.

Caroline: Ja, men varför är det bra?

Jan: Att de har pengarna i företaget. Ja, precis. För då är det ett undervärderat bolag. Han har köpt en hundralapp för 90 kronor, han gör en bra affär. Men då är jag så här: grattis till dig som kan hitta undervärderade företag i Japan. Jag kan inte göra det. Majoriteten av oss som lyssnar kan inte hitta undervärderade företag i Japan. Och sen är det också så här: hur många av de här undervärderade företagen i Japan kan du hitta? Och sen gör ju han detta på heltid. Det är inte ett alternativ för de flesta av oss.

Caroline: Nej, det är det ju inte.

Jan: Och han säger ju själv att hans jobb är att vara stockpicker, alltså att välja ut de här aktierna. Men det bygger ju också på den här tesen, att det går att tjäna pengar, att överprestera. Och det går.

Caroline: Men om vi liksom... Men de är väldigt få, de som kan hitta de här...

Alla kan inte vara bättre än genomsnittet

Jan: Ja, all forskning tyder på det. Men jag tänker så här, att återigen, låt oss gå tillbaka till ett sunt förnuft-resonemang. Om vi tittar, så är det att köpa en indexfond att investera som genomsnittet. Men alla kan inte vara bättre än genomsnittet, eftersom alla investerarna tillsammans är hela universumet. Man är ju marknaden. Hänger du med? Om alla investerarna tillsammans är hela marknaden, om vi då leker att detta var ett vakuum, så skulle hälften vara bättre än snittet och hälften skulle vara sämre än snittet. Annars skulle vi inte ha ett snitt.

Caroline: Förlåt mig, jag hänger upp mig här på vakuumet. Du menar att det är ett stängt system?

Jan: Om det var ett stängt system, så är ju summan av alla investerare hela marknaden. Om vi räknar ut ett genomsnitt i den här inneslutna bägaren, så kommer hälften av dem att vara sämre än genomsnittet och hälften kommer vara bättre än genomsnittet.

Caroline: Och någon kommer vara i mitten, väl?

Jan: Ja, precis. Det är lite sunt förnuft. Problemet är att alla fondförvaltarna vill ha betalt för sitt jobb.

Caroline: Ja, det vill de.

Jan: Oavsett om det går bra eller inte. Och dessutom har de massa kostnader när de ska åka till Japan för att besöka det där företaget och prata med vd:n, och när de ska köpa de där aktierna och marknadsföra sig, et cetera. Så det säger sig självt att majoriteten av alla kommer underprestera mot det här indexet, när man tar hänsyn till kostnaderna. Eller hur? Och det finns massa studier, vi har gjort flera avsnitt om det här, att det går inte att slå index över tid. Och det här resonemanget som vi nu förde, som är ett ganska enkelt resonemang, det visar att de flesta kommer att underprestera mot index.

Det var ansträngande idag

Jan: Hur är det, Caroline?

Caroline: Det är bra.

Jan: Vad sa du? Du sa här när vi klippte att det var ansträngande idag.

Caroline: Ja, det var ansträngande idag. Jag vet inte riktigt varför.

Jan: Ja, men vad sa du? Det känns som att Michael Burry sitter här.

Caroline: Sitter här i rummet och har sin diagnos. Förlåt att jag säger så. Det är många som har diagnoser som det inte är fel på.

Jan: Nej, men det är att klicket är att utnyttja det till sin fördel, och det har han uppenbarligen gjort. Men i alla fall, den här grafen visar fördelningen av antalet fonder, och hur de skiljer sig mot marknadens avkastning. Och då ser vi att det är fler fonder som underpresterar mot marknadens avkastning, och att det är ganska normalfördelat, och att indexfonderna hamnar precis i mitten. De ger samma avkastning som medel. Så detta är också en studie från Vanguard. Jag kommer att publicera den grafen på bloggen. Så nej, alla kan inte slå index. Nej, alla kan inte göra det som Michael Burry gör.

Skilj på tur och skicklighet

Jan: Och i det fallet säger jag bara så här, samma sak som jag säger till alla som slår index, eller som kommer till mig och säger att de slår index, att de inte behöver en indexfond. Då säger jag alltid: grattis till dig, keep on doing what you're doing. Och sen brukar jag säga: se bara till att skilja på vad som är tur och vad som är skicklighet. För att resultaten ser likadana ut.

Se bara till att skilja på vad som är tur och vad som är skicklighet. Resultaten ser likadana ut.

Jan: De roligaste människorna är de som har det till skicklighet när det går upp, och otur när det går ner. De tycker jag är nästan roligast.

Caroline: Var träffar du dem?

Jan: I olika sammanhang, kan jag säga. Alltid roligt. Men om jag ska runda av det jag ska säga... då tänker jag så här. Okej, säger jag då att indexfonder, det är en bubbla, det är skit, det som man säger. Då blir jag så här: okej, vad ska vi göra istället? Vad är alternativet? Och jag kan helt ärligt tycka att det är märkligt att så många tycker att det är fel, att vi som sparar på det här sättet, att vi sparar i någonting som har låga avgifter, det vill säga att vi får mer pengar, att vi sparar i någonting som slår majoriteten av alla alternativ, alltså som även över en 10–20-årsperiod har 99 procents sannolikhet att slå alternativen. Det är relativt enkelt att förstå en indexfond. En indexfond är så här: jag vet inte vilka japanska aktiebolag som är undervärderade, så jag köper alla bolag. Köper jag alla bolag, så kommer några gå bättre än snittet, några kommer gå sämre än snittet, och i helhet kommer jag ha som snittet, alltså som de här graferna. Jag kommer hamna på marknadens avkastning. Och dessutom ha en solid vetenskaplig grund. Och då tänker jag så här: skulle det inte vara värre om det var tvärtom?

Caroline: Om man rekommenderar det?

Jan: Ja, men jag rekommenderar så här: dyra fonder där majoriteten av pengarna hamnar hos fondförvaltaren, något som underpresterar mot majoriteten av alla alternativ, där du har en procents sannolikhet över en 20-årsperiod att vinna, och det finns ingen vetenskaplig grund, och du kan inte förklara vad det är du har köpt. Är det bättre? Alltså, I'm just saying. Men du vet att ett sånt resonemang går förlorat i det här.

Varför hatar folk indexfonder?

Caroline: Jo, men jag blir så himla nyfiken. Detta har kanske överhuvudtaget inte plats här i en ekonomipodd på det viset, men jag blir väldigt intresserad av det här beteendet bakom att kritisera indexfonder, på vilka grunder man har. Om man nu tycker att det är så mycket sexigare, om man nu är daytrader eller vad man nu gör. Alltså, varför känner man sånt hat mot indexfonder?

Jan: Jag vet inte, men jag tror att det där handlar om personlighet.

Caroline: Det är inte så himla...

Jan: Man får inte vara duktig.

Caroline: Hjärnkirurgi liksom.

Jan: Det är som alla de här undersökningarna visar: vilka yrkesgrupper är sämst på att investera? Läkare, civilingenjörer, jurister. Alltså sådana här högpresterande människor. Det var samma i någon artikel jag läste när jag gjorde research. Där stod det så här: alla kommer aldrig investera i indexfonder. Det finns alldeles för många människor som har sådana här... där skrev de: det finns alldeles för många A-typ-människor som ska bevisa för sig själva att de är bättre än alla andra. Jag är från tid till annan en sådan person. Jag hatar att förlora. Jag ska minsann visa folk. Så är vi nog allihopa lite grann. Så jag tror att det där är mer ett psykologiskt behov. Men forskningen är ju entydig.

Caroline: Jo, men att då slå på det som är alternativet.

Jan: För att man ser det som ett hot.

Kritiken är inte ny: Seth Klarman 1991

Jan: Och den här kritiken mot indexfonder är inte ny. Jag hittade ett citat från Fortune, 14 september. Då citerade de en sån här legendarisk hedgefondförvaltare som heter Seth Klarman. Han skrev redan 1991. Vill du läsa det sista citatet? Det är precis vad Michael Burry sa.

Caroline: Jag vet inte vad han sa här.

Jan: Jo, men då säger han så här: att det här indexet är något nytt påhitt, det går över, det är en fluga som går över. Och så säger han: "securities included in popular indexes will almost certainly decline". Det vill säga att de aktier som ingår i ett index garanterat kommer att gå ner, relativt till dem som inte var med i indexet. För folk är dumma i huvudet som köper alla aktier utan att bry sig om vad de kostar. Och när den här trenden vänder, så kommer den här försäljningen att trycka ner priset. Folk kommer försöka springa ut genom utgången, men utgången är alltid precis så som den har varit, och det kommer inte att gå. Alltså, det är ju Michael Burry för 40 år sedan. Eller för 30 år sedan. Så detta är inget nytt. Det kommer låta så här. När vi kommer intervjua förvaltare här som jobbar aktivt, så kommer de säga precis samma sak. Så det är inget nytt, et cetera. Och lite som jag började avsnittet med: jag tycker verkligen Michael Burry förtjänar all cred. Jag tycker det är en fantastisk film. Jag tycker han verkligen är en spännande person.

Caroline: Han har ju inte gjort filmen, han har bara varit en figur.

Jan: Christian Bale, som spelar Michael Burry, han är jätteduktig. Lärde sig till och med spela trummor för filmen, läste jag i en annan artikel.

Caroline: Det betyder inte att han vill vara Michael Burry, utan för den filmen var han det.

One brilliant call isn't a track record

Jan: Ja, precis. Men, så här som då Alan Roth skrev: "One brilliant call isn't a track record." Alltså, bara för att du hade rätt en gång betyder det inte att du har en historik. Det finns nämligen mängder av andra. Det fanns en som heter Gary Shilling. Han gjorde 13 förutsägelser 2008. Alla 13 stämde. Det var ännu bättre förutsägelser än Michael Burry. 2009 gjorde han 13 nya förutsägelser. Alla var fel. Jag har aldrig hört talas om Gary Shilling sedan dess. Meredith Whitney, briljant förutsägelse 2007, men sen, som jag skrev här, köpte hon varmkorv på läktaren 2010.

Caroline: Okej, vad betyder det när man köper varmkorv på läktaren? Är det att man sitter och tittar på utanför marknaden och äter skräpmat, eller vadå?

Jan: Nej, men att man har blivit lurad. Du vet, när man spelar fotboll eller hockey så köper man alltid varmkorv. Och istället för att vara på planen och spela, så har du blivit så lurad att du lika gärna kunde gå och köpa en varmkorv.

Caroline: Okej.

Jan: Så hon är liksom helt fel. Vi har pratat om Elaine Garzarelli i ett annat avsnitt. Hon förutsåg svarta måndagen på 80-talet, blev känd som Michael Burry, hon fick en egen fond, och liksom hela paketet, men lyckades aldrig igen förutsäga något på samma sätt. Samma sak Peter Schiff, som vi brukar skoja om, som är världens neggo. Han kommer också få rätt någon dag. Gör du tillräckligt, och det är det som är att vara expert eller analytiker, gör du bara tillräckligt många förutsägelser, så kommer du någon gång få rätt. Har du dessutom gjort kontroversiella uttalanden och du får rätt, ja, då blir du ju en idol. Vi kommer aldrig bli sådana. Det kommer aldrig göras någon film om oss två som visar: köp en indexfond, för det kommer vara bra över en 30-årsperiod. Det är inget kontroversiellt.

Experter får rätt lika ofta som en apa

Jan: Det finns massor av exempel. Det gjordes en studie av David Dreman. Han tittade på 50 års finansiella förutsägelser. De hade rätt i 23 procent av alla fall. Sen var det en annan studie, Jim Bianco, han gick igenom Wall Street Journal. För du vet, när Riksbanken har möte och ska sätta en ny ränta, så tar de in Nobelpristagare, professorer, och så ska de säga: kommer de höja räntan, sänka räntan eller lämna räntan oförändrad? Så det är inte en sån där "köp vilken aktie av de här 4000 kommer gå bra", utan det är ett ganska enkelt val. Kommer den höjas, sänkas eller vara oförändrad? Och de hade rätt i 30 procent av fallen. Så det hade varit bättre för Wall Street Journal att skita i professorerna, ta dit en apa och låta apan kasta pil.

Caroline: Eller välja banan. Det betyder att en apa väljer rätt i 33 procent av fallen, men man ger dem tre olika...

Jan: Schimpanser. Men det är statistiskt korrekt. Och vi pratar mycket om detta i avsnitt 62.

Slutsats: köp hela höstacken

Jan: Så om jag ska säga så här, slutsats: det är ingen ko på isen. Detta som Michael Burry säger, det är inget nytt, det är inga nya argument. De första argumenten kom redan för 30 år sedan. Och det verkar som att indexfonder har funkat de senaste 30 åren. Det är rätt i teorin, men det kommer inte hända i praktiken. Så, samma rekommendation som alltid: leta inte efter nålen i höstacken, köp hela höstacken istället. Alltså, köp indexfonderna, ta de här fondrobotarna. För det bästa du kan göra, det är det som vi alltid pratar om, det är att spara och månadsspara långsiktigt.

Leta inte efter nålen i höstacken, köp hela höstacken istället.

Jan: Alltså, lång tidshorisont, kontinuerligt, regelbundet sparande. Kombinera de här billiga indexfonderna så att du får en global exponering. Ha en bra balans mellan räntorna och aktierna, alltså gas-broms-grejen. Balansera om en till två gånger om året, som vi alltid pratar om. Inse att det är du som är den största risken för dina pengar. Marknaden kommer att förlora marginellt av pengar i förhållande till hur mycket pengar vi kommer att förlora med vårt beteende. Och sen tror jag att det också är viktigt att inte glömma bort att konsumera. Att pengarna faktiskt ska användas, i alla fall lite av dem.

Caroline: Lite av dem.

Jan: Avkastningen, det är helt bara att slösa systrarna. Så det var egentligen allt för idag. Känns det förståeligt, även om du zonade ut lite?

Avrundning och tack

Caroline: Ja, alltså, det ska bli jättekul att höra och läsa vad ni som lyssnar, tittar och läser har för kommentarer på detta.

Jan: Precis. Eller om det bara är vi som spelar in efter en stor indisk lunch och lite matkoma. Men vi får se. Så om du gillade detta, prenumerera, antingen om du lyssnar på detta som podd eller på YouTube-kanalen, eller på nyhetsbrevet. Rikatillsammans.se, överst, på nyhetsbrevet. Det är gratis, eller kostnadsfritt ska man säga. Det kommer ut en gång i månaden och innehåller de bästa tipsen. På Facebook kan man också följa oss. Där brukar vi lägga ut artiklar och lite tips. Och det som vi gillar jättemycket, det är ju Patreon. Patreon är en del där du kan bli en del av vår community. Där delar vi med oss lite tips, om man inte kommer på bloggen eller den andra kanalen. Vi arrangerar digitala fika tillsammans. Vi hade en nu förra veckan med Patrik Adamsson från Lysa, vilket var jätteuppskattat. Och det var roligt för det var folk med från Nya Zeeland. Alltså svenskar, men som satt på Nya Zeeland. Han var bara: vad bra att det var klockan åtta på kvällen, för nu är det tidig morgon här och jag kan vara med. Och det var roligt för Patrik delade med sig av tips som han inte har delat med sig av. Så det var folk som fick kontakt, och som sa att jag har sagt detta. De fick lite perks. Så det var faktiskt jäkligt schysst. Så jag gillar det jättemycket.

Caroline: På Patreon är det ju att man stödjer oss.

Jan: Precis, som man sponsrar oss.

Caroline: Vad kan man gå in med som minst?

Jan: Man väljer själv. Jag tror att det var någon som var så här: jag gillar jättemycket det ni gör, men jag har inte så mycket pengar, så jag sponsrar med en dollar. Och då sponsrar de med en dollar. Sen är det vissa som säger: jag gillar detta, ni är mer värdefulla än mitt Spotify-abonnemang, så jag betalar lika mycket som jag betalar till Spotify. Så att du väljer. De flesta tar typ mellan 5 och 7 dollar, som är en fika. Jag gillar det där med en fika tillsammans, köp oss en kaffe, och jag lovar att du kommer tjäna in den kaffen många gånger om. Så det är patreon.com snedstreck rikatillsammans. Så ett stort tack till dig som stödjer oss redan. Och tack till dig som har lyssnat och tittat. Hoppas vi ses nästa söndag.

Caroline: Mm?